Rapport 2016:19. Håslöv 5:3. Arkeologisk förundersökning i Viby år Ylva Wickberg

Transkript

1 Rapport 2016:19 Håslöv 5:3 Arkeologisk förundersökning i Viby år 2015 Ylva Wickberg

2

3 Rapport 2016:19 Håslöv 5:3 Arkeologisk förundersökning i Viby år 2015 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 61 Håslöv 5:3, Gustav Adolfs sn Kristianstads kn Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2016:19 Omslag: Fynd nr 2. Foto: Ylva Wickberg Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningssituation 5 Resultat 6 Schakt Schakt A Tolkning 9 Referenser 13 Administrativa uppgifter 15 Bilagor 17 Bilaga 1, rapport makrofossilanalys 17 Bilaga 2, rapport 14 C-analys 18 Bilaga 3, rapport osteologisk analys 20 Bilaga 4, rapport metallkonservering 23 Bilaga 5, fyndtabell 24 Bilaga 6, anläggningstabell 25

6 Figur 2. Terrängkartan med undersökningsområdet markerat med pil. Figur 1. Skånekarta med Viby i Kristianstad kommun markerad

7 Sammanfattning I samband med en husbyggnation i utkanten av dagens Viby, Kristianstad kommun, utfördes en arkeologisk förundersökning i mars Detta gjordes i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut (Lst dnr ). Vid förundersökningen påträffades en enda anläggning vilket var en vid, cirka 3 x 3,5 m stor grop. Den innehöll mycket stora mängder ben, till största del hårt bränt och fragmenterat. En liten del av benmaterialet analyserades osteologiskt, varvid både tamdjur och vilt kunde konstateras. En 14 C-analys daterar gropen till vikingatid, med störst sannolikhet till omkring f.kr. Den tolkas ha ingått i rituella aktiviteter. Bakgrund Fastighets AB Bränneriet planerar att uppföra två mindre fastigheter á cirka 250 m 2 i södra utkanten av dagens Viby, söder om Kvarnäsvägen och väster om Brushanevägen. Inom tomten har tidigare funnits en villa som nyligen rivits. Inför exploateringen drogs två sökschakt inom ytorna för byggnaderna. Vid schaktningen påträffades en grop som framförallt innehöll stora mängder brända ben, och anläggningen tycks vara av mycket ovanligt slag. Länsstyrelsen i Skåne anslog extra medel för en mindre osteologisk analys, två makrofossilanalyser, två 14 C-analyser och en metallkonservering. Topografi och fornlämningssituation Fastigheten är belägen på 5 m. ö. h. nära den östra stranden av Hammarsjön. Under förhistorisk tid var sjön tidvis en havsvik. Hammarsjön är en del av Helgeås nedre vattensystem, vilket medför stora variationer i vattenståndet med i genomsnitt 1,4 m och årliga översvämningar på de flacka strandängarna. Sjöområdet genomgick en drastisk förändring år 1775, då Helgeå fick ett nytt utlopp vid Yngsjö istället för i Åhus. Gustav Adolf socken är liten, och hade i historisk tid endast två byar: Håslöv (fornlämning Gustav Adolf nr 61:1) och Viby (Gustav Adolf nr 62:1). Dessa låg intill varandra och åtskiljdes endast av en bäck. Deras fornlämningsbegränsningar sluter i princip an (figur 3). Byarna nu vuxit samman till en med namnet Viby, och de gamla tomterna är till största del bebyggda. Håslöv tolkas som ett äkta -lövnamn, med betydelsen lämna eller arv, och har ett ursprung i vikingatid eller äldre (Institutet för språk och folkminnen, skånsk ortnamnsdatabas 2016). Det omnämns i skriftliga källor för första gången år 1420 som Haaslöff. Viby är även det ett gammalt ortnamn, sannolikt vikingatida eller äldre (Vikstrand 2013). Det stavades i äldsta skriftliga Håslöv 5:3 5

8 Figur 3. Utdrag ur FMIS 2016 med närliggande fornlämningar markerade. Undersökningsytan markerad med röd stjärna. material som Vyby år 1394, och Vigby år Det tolkas innehålla orden vik- och by. Undersökningsområdet ligger i södra delen av fornlämning nr 61:1, Håslövs bytomt enligt karta från 1764, och strax norr om fornlämning nr 58:1, en boplats där fynd av slagen flinta, skörbränd sten, slagg och keramik av varierande ålder påträffats (figur 3). Vid en arkeologisk förundersökning i samband med husbyggnation kunde fornlämningen avgränsas i öster, eftersom sökschakten inte innehöll något av arkeologiskt intresse (Wallin 2003). Gustav Adolf 8:1 ligger inom Viby bytomt, och undersöktes av Kristianstad museum i samband med en husbyggnation år Man fann då urnegravrester från bronsålder samt härdar och fynd som kan dateras från bronsålder, yngre järnålder och medeltid (FMIS 2016). Resultat Vid förundersökningen grävdes två schakt med grävmaskin inom de ytor där byggnader skulle uppföras. Schakten var 1 m breda och mellan 0,5 och 1,1 m djupa (figur 4 och 5). Schakt 227 Schaktet var 12 m långt, mestadels 1 m brett, 0,7 m djupt och med en sammanlagd yta på 12,6 m 2 (figur 5). Inga anläggningar eller fynd påträffades i schaktet, däremot kunde minst ett fossilt matjordslager konstateras. 6 Håslöv 5:3

9 Figur 4. Utdrag ur Fastighetskartan. De två schakten markerade i nedre delen av bilden, fastigheten mellan schakten var riven vid undersökningstillfället. Schakt 216 Schaktet var 18 m långt, 1 m brett och 1,1 m djupt med en sammanlagd yta på 31,3 m 2 (figur 5). Det innehöll tre lager; dagens matjord (L 100) som var 0,4 m djupt, och två lager fossil matjord (bilaga 6). Därunder fanns L 101, en 0,4 m djup fossil matjord bestående av gråbrun lerig humus. Under L 101 fanns L 102; en 0,2 0,3 m djup fossil matjord bestående av gråbrun lerig humös sand. Under L 102 fanns alven, som bestod av gulgrå sandig lera. I alven fanns även spår av äldre våtmark i form av mörkbruna fläckar av humöst material och lera. Förutom nedan beskrivna A 201 påträffades inga anläggningar eller fynd i schaktet. A 201 Schaktarbetet påbörjades i västra delen av fastigheten, och efter att de två översta lagren, L 100 och L 101, avlägsnats syntes vita fläckar i det understa fossila matjordslagret, L 102. Då ingen avgränsning eller koncentration syntes fortsatte grävarbetet, varvid ett tydligt lager av brända, mestadels krossade brända ben framkom. Schaktet utvidgades och en rund grop, cirka 3,2 x 3,4 m stor kunde rensas fram. Gropen var 0,45 cm djup, hade branta sidor och flat botten. Man tycks ha eftersträvat att hålla sig i det mjukare matjordslagret (L102) och undvikit den hårdare alven när den grävdes (figur ). Den innehöll fem lager, bland annat L 104 som enbart bestod av brända ben. Den sydöstra fjärdedelen Håslöv 5:3 7

10 Figur 4. Inmätta schakt och anläggning A 201. hade till stor del schaktats bort, medan den sydvästra delen undersöktes med skärslev. De nedan beskrivna fyndmängderna representerar alltså endast en fjärdedel. Sydvästra delen av L 104 samt vad som återstod av den sydöstra delen togs upp och vattensållades inomhus. Norra halvan av L 103 handrensades och metalldetekterades, men undersöktes inte fortsättningsvis. L 103, SV delen Lagret var 0,12 m djupt och 3 m i diameter. Det bestod av brungrå, humös och lerig sand. Vid framrensningen framkom ett bronsbeslag, Fnr 2 (figur 6). Beslaget var svagt välvt, 86 x 6 mm stort, med ett kvadratiskt nithål och överdragen med vitmetall. Det hade en enkel, längsgående streckornering på bukiga sidan (bilaga 6). Det dateras till vendeltid eller möjligen vikingatid (muntl. medd. Helgesson 2016). L 103 innehöll även 470 g obrända ben, bland annat delar av flera svinkäkar och en nötdjurstand (Fnr 9), samt 193 g brända ben. I lagret påträffades även keramik från minst fyra kärl (Fnr 3-6), med en sammanlagd vikt på 132 g. I lagret fanns 27 st flintavslag/avfall med en vikt på 485 g (Fnr 7). L 104, SV delen L 104 var totalt cirka 2,8 m i diameter och upp till 0,1 m tjockt, och innehöll i princip enbart brända ben. Den fjärdedel som togs upp vägde närmare 10 kg, 9814 g (Fnr 11). De var till största del mycket hårt brända och krossade, med en tendens att de minsta fragmenten fanns i centrum och de större i utkanten. En liten mängd var endast lätt brända eller svedda, och 35 g var till synes obrända (Fnr 10). En liten del av materialet analyserades osteologiskt, och det kunde konstateras att det fanns ben från både vilda djur och tamdjur i materialet (bilaga 3). De djurben som kunde bestämmas kom från nöt, svin, får/get, rådjur, kronhjort och säl. Benen kommer från både köttrika delar samt kranier och 8 Håslöv 5:3

11 Figur 6. Fnr 2, beslag i L 103. falanger. Lagret innehöll inget kol, och var endast svagt sotfärgat. En makrofossilanalys gjordes i fyllningen, och det visade på vicker, obestämt korn, björk, hassel och fur (bilaga 1). En 14 C- analys gjordes på det förkolnade kornet, vilket gav datering till vikingatid, e.kr. med 2 sigma (bilaga 2, UGAMS 21344: /- 25 BP). L 105, SV delen Strax under fanns ett centimetertjockt lager av ett något sotig brungrå lerig sand, L 105. L 106, SV delen Lagret var 0,2 m djupt och cirka 2,2 m stort. Det bestod av gråbrun lerig sand och innehöll enstaka knytnävsstora skörbrända stenar. Fynden utgjordes av 172 g keramik (Fnr 15, figur ), 160 g obrända djurben (Fnr 17), 7 g brända ben (Fnr 18) och 692 g flintavslag/avfall (Fnr 20). En makrofossilanalys gjordes i fyllningen, och det visade på vicker, skalkorn, björk, hassel, ek, ask och fur (bilaga 1). En 14 C-analys gjordes på skalkornet, vilket gav datering till vikingatid, e.kr. med 2 sigma (bilaga 2, UGAMS 21345: /- 25 BP). L 107, SV delen Lagret var 0,26 m djupt och bestod av gråbrun lerig sand, mörkare mot söder. Hela lagrets längd ca 3,4 m. Lagret är sannolikt en del av L 106 men med nyansskillnad, vilket inte observerats i fält varför alla fynd förts till L 106. Tolkning A 201 grävdes ned i det äldsta fossila matjordslagret, L 102. Den hade branta sidor och flat botten, och vid undersökningen fanns hypotesen att det kunde röra sig om ett uttjänat grophus. Inga stolphål eller fynd påträffades som kunde styrka den tesen, Håslöv 5:3 9

12 Figur 7. A 201 från Ö. Tumstocken är utfälld till 2 m. men den går heller inte att utesluta. De äldsta lagren i gropen, L 106 och 107 är sannolikt matjordsmassor från L 102 som fallit in när gropen stått öppen. Lagerskillnaden gick endast att se i sektionen och inte vid undersökningen. Vid ett och samma tillfälle deponeras så det brända benmaterialet i gropen. Det bestod av stora mängder hårt brända, delvis krossade ben, och den osteologiska analysen visar att det kommer från både vilt och tamdjur. Den totala mängden brända ben uppskattas ha varit kring 40 kg, vilket motsvarar ett flertal djur. Alla delar av djuren tycks finnas representerade i materialet, d v s både matrester och slaktavfall har bränts. Det har krävts mycket ved för att uppnå tillräckligt hög temperatur till förbränningen, men inget träkol fanns i det brända materialet, och heller ingen härd i direkt anslutning. Man har alltså efter bränningen rensat fram benen ur bålet/bålen, och sedan lagt dem i gropen. 10 Håslöv 5:3

13 Ritning i skala 1:20 1= L 103 Brungrå lerig humös sand 2= L 104 Brända ben 3= L 105 sotig sand 4= L 106 Brungrå lerig sand, enstaka skörbrända stenar 5 & 6= L 107 gråbrun lerig sand, mörkare mot öster, är del av L 106 Figur 8. Fältritning av den undersökta gropen, skala 1:20 Gropen återfanns i utkanten av det som var Håslövs bytomt på 1700-talet, och det samtida kartmaterialet visar att det gick in en vik från Hammarsjön cirka 300 m österut (figur 9). De fossila matjordslagren visar att man vid odling jämnat ut den ursprungliga topografin. Den äldsta fossila matjorden, L 102, ligger 0,8 m under den nuvarande. Eftersom landskapet är låglänt har viken i öster legat betydligt närmare då gropen grävdes i L 102. Våtmarksfläckarna tyder på att området varit sankt, och då inga andra kulturindikerande fynd gjordes tolkas platsen ha legat i periferin till en vikingatida boplats. Namnet Håslöv indikerar att det funnits en bosättning med ursprung i järnålder. Få paralleller till likartade fynd har kunnat hittas, men i Malmö grävdes en vikingatida boplats i samband med etablerandet av Öresundsförbindelsen vid Lockarp (Rudin & Brink 2002). Där fanns bland annat en grop som tolkats ha haft rituell funktion som offergrop. Den innehöll bl. a brända och obrända djurben, en glaspärla, slagg, bränt bröd eller gröt, och i botten låg en järnkniv med Håslöv 5:3 11

14 Figur 9. Kartöverlägg Håslöv inägodelning 1764 över FMIS Undersökningsytan markerad med röd stjärna. Åkrarna benämns Södra Tofterna år 1764 (LMV:K41-2:3). rester av ett träskaft. Den dateras till vikingatid utifrån glaspärlan. Bendeponeringen i Håslöv tolkas ha ingått i en rituell handling. Vad som skett med djurkropparna innan benen brändes går inte att svara på i nuläget. Det har antingen handlat om att hela djur offrats, eller så har slaktrester och matavfall från en offermåltid bränts. Den stora mängden djurben tolkas som att det varit en omfattande offerrit med. Att benresterna skulle hanteras på ett väldigt speciellt sätt står också klart. Läget nere vid Hammarsjöns strand har varit ett centralt läge invid Helgeås vattensystem. 12 Håslöv 5:3

15 Referenser Kockum, J Bredband i Skåne. Arkeologiska förundersökningar, Skånelän. Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne. Arkivrapport 47/2005. Lilja, H Håslöv 80:1, Gustav Adolfs socken, Skåne. Länsmuseet i Kristianstad Rapport 1997:10. Kristianstad. Magnusson, S.-E Helgeåns nedre sjösystem - något om människornas ingrepp under närmare 400 år. Skånes Natur. Skånes Naturvårdsförbunds Årsskrift 68. Sid Rudin, G-B & Brink, K Öresundsförbindelsen. Lockarp 7A. Malmö Kulturmiljö Rapport nr 16. Vikstrand, P Järnålderns ortnamn. Om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarlandskapen. Skrifter utgivna av Institutet för språk och folkminnen, Namnarkivet i Uppsala. Serie B:13. Uppsala. Wallin, L Arkeologisk förundersökning Håslöv 5:10, RAÄ 58 i Gustaf Adolfs socken, Kristianstad kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi, Rapport 2003:34 Wallsten, E Näsby fält med Västra fäladen, Lingenäsen och östra delen av Araslövssjön i Kristianstads Vattenrike. Länsstyrelsen i Skåne län, Rapport. Kristianstad. Övriga: FMIS, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister år Institutet för språk och folkminnen, skånsk ortnamnsdatabas år Helgesson, B. Muntligen Sydsvensk Arkeologi AB. Håslöv 5:3 13

16 14 Håslöv 5:3

17 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB proj.nr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Gustav Adolf Fastighet: Håslöv 5:3 Läge: Koordinatsystem: Ekonomiska kartan, blad 3E2a SWEREF99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. 5 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 19 Exploateringsyta: ca 500 m 2 Undersökt yta: 44 Platschef: Uppdragsgivare: Tidigare undersökningar: Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Ylva Wickberg Fastighets AB Bränneriet Inga Fynd 1- med LUHM nr förvaras på LUHM Ritningar, anteckningar, foton och Intrasisprojekt förvaras på Regionmuseet Kristianstad Total kostnad kr Håslöv 5:3 15

18 16 Håslöv 5:3

19 Bilagor Bilaga 1, rapport makrofossilanalys Håslöv 5:3 17

20 Bilaga 2, rapport 14 C-analys 18 Håslöv 5:3

21 L 104 kalibrerat 14 C-värde L 106 kalibrerat 14 C-värde Håslöv 5:3 19

22 Bilaga 3, rapport osteologisk analys 20 Håslöv 5:3

23 Fyndtabell osteologi Fyndnr Art Benslag Del Sida Antal Vikt Ålder Kön Tafonomi Anmärkning 1 Obest Costae 1 2,6g bränd:svart 2 Obest Coxae Ilium dex 1 1,1g bränd:vit O.ari/C.hir/C.cap 3 Obest Costae 1 1,0g bränd:vit 4 Obest Tibia 1 1,6g bränd:blå 5 Obest Costae corp dex 1 0,5g bränd:vit 6 Obest Cranium 1 0,5g 7 Obest Vertebra 1 0,6g bränd:vit 8 Obest Femur condylus lateralis 1 0,5g 9 Obest Cranium 1 1,9g bränd:vit 10 S. scr Cranium maxilla sin 1 4,6g bränd:vit 11 Obest Scapula dex 1 1,0g bränd:vit O.ari/C.hir/C.cap 12 Obest Cranium 1 1,4g bränd:vit 13 Obest Cranium 1 0,5g bränd:vit 14 Obest Carpale Carpale II+III sin 1 0,9g bränd:vit 15 S.scr Fibula dist dex 1 1,0g bränd:vit 16 S.scr Metacarpar III prox sin 1 0,5g bränd:vit 17 Obest Cranium Condylus occipitalis 1 1,1g 18 Obest Phalanx dist 1 0,8g bränd:vit 19 Obest Cranium 1 0,8g bränd:vit 20 Obest Cranium 1 0,7g bränd:vit 21 Obest Cranium 1 0,5g bränd:grå 22 S.scr Astragalus dex 1 0,7g bränd:grå 23 H.sap??? Cranium arcus zygomaticum dex 1 1,1g bränd:vit 24 S.scr Carpale Accessorium dex 1 0,8g bränd:vit 25 Obest Dentes 3 1,3g bränd:vit 26 S. scr Tibia prox sin 1 5,8g juv bränd:vit 27 B.tau Tibia dist sin 1 2,4g bränd:grå 28 Obest Cranium 1 2,4g adult bränd:grå 29 Obest Scapula prox, spina 1 1,5g bränd:svart 30 O.ari/C.hir Coxae acetabulum dex 1 0,6g bränd:vit 31 Obest Sesamoide 1 1,6g bränd:vit 32 B.tau Tarsalia os centrotarsale dex 1 4,7g 33 C.ela Carpale II 1 2,4g bränd:vit Håslöv 5:3 21

24 34 Obest Costae 1 0,5g bränd:vit 35 Obest Dentes 2 0,6g bränd:vit 36 O.ari/C.hir Carpale II+III 1 0,5g bränd:vit 37 B.tau Carpale Accessorium sin 2 2,3g bränd:grå 38 S.scr Carpale Radiale dex 1 1,1g bränd:vit 39 B.tau Metatarsal prox sin 1 8,5g bränd:vit 40 B.tau Astragalus sin 1 2,0g bränd:grå 41 B.tau Astragalus sin 1 1,9g bränd:grå 42 Obest Cranium Condylus occipitalis sin 1 1,0g bränd:vit O.ari/C.hir/C.cap 43 Obest Vertebra processus articularis 1 0,9g bränd:vit 44 Phocidae Cranium arcus zygomaticum sin 1 4,9g bränd:vit 45 Obest Coxae acetabulum sin 1 1,1g bränd:vit O.ari/C.hir/C.cap 46 Obest Vertebra processus transversus 1 0,7g bränd:vit 47 Obest Mandibula ramus 1 1,5g bränd:vit 48 Obest Vertebra processus transversus 1 1,0g bränd:vit cervicale 49 Obest Ulna prox dex 1 3,9g juv bränd:grå 50 C.ela Cranium frontale sin 1 1,6g adult m bränd:vit 51 Obest Costae 1 3,2g bränd:vit 52 Obest Costae 1 0,9g bränd:vit 53 Obest Costae 1 2,6g bränd:vit 54 Obest Dentes 3 1,1g bränd:vit 55 Obest Costae 1 1,3g bränd:vit 56 Obest Vertebra 1 0,3g bränd:vit 57 Obest Cranium pars petrosum 1 0,8g bränd:vit 58 Obest Costae dex 1 0,1g juv? 59 O.ari/C.hir Costae dex 1 0,2g bränd:grå 60 H.sap??? Dentes 1 0,1g bränd:vit 61 B.tau Mandibulae ramus dex 1 2,2g bränd:vit 62 Obest Cranium 2 1,3g bränd:vit 63 Obest Costae 1 0,5g bränd:vit 64 C.cap Coxae acetabulum sin 1 0,3g bränd:vit 65 Obest Dentes 1 0,2g bränd:vit 66 S.scr Costae dex 1 1,1g bränd:vit 67 B.tau Metacarpale dex 1 1,8g bränd:vit 68 Obest Patella dex 1 3,6g bränd:svart E.cab? 69 Obest Femur caput sin 1 1,1g juv bränd:vit 22 Håslöv 5:3

25 Bilaga 4, rapport metallkonservering Håslöv 5:3 23

26 Bilaga 5, fyndtabell Fnr Material Sakord Antal Fraggrd Vikt g Anmärkning 2 Brons Beslag 1 Fragment 5 Konserverat 3 Keramik Keramik Keramik Keramik 1 6 Hårt bränd 7 Flinta Avslag/avfall Bränt ben Ben Svinkäkar, nöttand 10 Ben Avfall Bränt ben Avfall SV svin nöt säl kronhjort rådjur get/får 12 Flinta Avslag/avfall 1 1 SV kvadranten 13 Kvarts Avslag/avfall 1 1 SV kvadranten 14 Bränt ben SO kvadranten 15 Keramik SV kvadranten 17 Ben SV kvadranten 18 Bränt ben 3 7 SV kvadranten 19 Bränd lera 4 1 SV kvadranten 20 Flinta Avslag/avfall SV Kvadranten 21 Keramik 1 19 SO Kvadranten 22 Ben 3 37 SO kvadranten 23 Flinta Avslag/avfall SO kvadranten 24 Kvarts 4 69 SO kvadranten 24 Håslöv 5:3

27 Bilaga 6, anläggningstabell Id nr Namn Typ Undersökt i % Metod Beskrivning Sot Kol Storlek m Djup m 201 Grop Ja 50 Skärslev Offergrop Nej Nej 3,4 0, L 100 Lager Nej 1 Maskin Matjord Nej Nej 0, L 101 Lager Ja 1 Maskin Fossil matjord Nej Nej 0, L 102 Lager Ja 1 Maskin Fossil matjord Nej Nej 0, L 103 Lager Ja 50 Skärslev Översta lager i A 201 Nej Nej 3 0, L 104 Lager Ja 50 Skärslev Brända ben Nej Nej 3 0, L 105 Lager Ja 50 Skärslev Sot Nej Nej 1,7 0, L 106 Lager Ja 50 Skärslev Nej Nej 2,22 0, L 107 Lager Ja 50 Skärslev Nej Nej 3,4 0,26 Håslöv 5:3 25

28 26 Håslöv 5:3

29 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Fru Alstad 36 och Bösarp 6, 85, 87 och 93. Fru Alstad och Bösarps socknar, Trelleborgs kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd & Therese Ohlsson. 2. Ledning mellan Näsum och Bromölla. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 3. Kristianstad 5:59. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 4. Vinslöv 129:18 m.fl. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 5. Fastigheterna Priorn 4, 5 och del av 6:147, samt del av Innerstaden 6:59. Arkeologisk utredning, steg 2 år Malmö stad och kommun. Therese Ohlsson. 6. Norra Vallvägen. Kristianstad socken, stad och kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 7. Degeberga 78:1. Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 8. Garvaren 10. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 9. Helsingborg Arkeologisk förundersökning vid schaktningsarbeten inom fornlämning nr 42, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 10. Ravlunda 72:1. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Ravlunda socken, Simrishamns kommun. Therese Ohlsson. 11. Fulltofta 33:15. Fulltofta socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 13. Östervång 2:6, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 14. Spritan 5. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 15. Hammar 10:31 m.fl. Nosaby socken, Kristianstad kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 16. Vä 68:4, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Tony Björk. 17. Eskilstorp 2:26. Fastighet Eskilstorp 2:26, fornlämning Eskilstorp 20:1 m.fl., Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning Kristian Brink & Therese Ohlsson. 18. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 19. Håslöv 5:3. Gustav Adolfs socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg.

30