MEDICINSK TEKNIK. Centralgasanläggningar

Transkript

1 MEDICINSK TEKNIK Centralgasanläggningar Utbildning 2010

2 Medicinska gaser mars 2010, Göteborg oktober 2010, Stockholm kr SIS Handbok ingår ej i priset. Kursnr: 6141 Deltagare: Gasföreståndare, maskinchefer, driftingenjörer, medicintekniker samt övrig teknisk personal inom sjukhuset. Utbildningen är även lämplig för konsulter och entreprenörer. grundutbildning, 4 dagar För att sköta drift och tillsyn av sjukhusets centralgasanläggning krävs god kunskap om systemets uppbyggnad och funktion. Det är också nödvändigt att känna till vilka regler som gäller och vilket ansvar man har. Grundutbildningen ger de teoretiska kunskaper som krävs för att på ett säkert sätt arbeta med medicinska centralgasanläggningar och behandlar gassystemets uppbyggnad, från tömningscentral till vårdrum, årlig driftkontroll, ansvarsförhållanden, besiktningskrav, myndigheters krav/rekommendationer. Utbildningen följer riktlinjerna i SIS Handbok 370 utgåva 2 (2008). Syfte: Utbildningen ger dig kunskaper om utförande, drift, skötsel och kontroll av centralgasanläggningar. Medicinska gaser gasblandningar, anestesigasmiljö, standards Ansvar/Besiktning ansvarsfördelning, besiktningskrav SIS Handbok 370 status och tillämpning Gasinstallationer utförande och funktion Dimensionering Beräkning av disponibel gasmängd Kompressoranläggningar Genomgång av centralgasanläggning på sjukhus Årlig driftkontroll Arbetsmiljöverkets bestämmelser Läkemedelsverkets verksamhet. Kvalitets/ ansvarsfrågor, säkerhet, läkemedelsstandard Prov Genomgången grundutbildning med godkänt provresultat är ett branschkrav för dig som skall vara ansvarig för medicinska gasanläggningar inom sjukvård, etc. Samma krav ställs på leverantörer av olika tjänster inom området. 2-5 november 2010, Stockholm kr Kursnr: 6142 Förkunskaper: Vår utbildning Centralgasanläggingar för medicinska gaser grundutbildning (kursnr 6141). Deltagare: Besiktningsmän, kontrollanter, konsulter och tekniskt ansvariga inom sjukhus. fortsättningsutbildning (certifieringsutbildning), 4 dagar För dig som vill bli certifierad besiktningsman Säkerhetsbesiktning av medicinska centralgasanläggningar skall utföras innan anläggningen tas i bruk första gången samt efter väsentlig reparation eller ändring. Besiktningen skall utföras av person som uppfyller Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets rekommendationer. Godkänt slutprov från kursen och dokumenterad erfarenhet av gasanläggningar ligger till grund för att bli certifierad besiktningsman. Syfte: Utbildningen ger dig kunskaper att utföra säkerhetsbesiktning i enlighet med SIS Handbok 370 utgåva 2 (2008). Medicinska gaser gasblandningar, anestesigasmiljö, standards Kvalitet och säkerhet Status och tillämpning av SIS handbok 370 Ansvarsfördelning Produktkrav, material för komponenter Rörledningar, gasuttag, larmsystem Rörsystemets utförande och dimensionering Entreprenad- och säkerhetsbesiktning Besiktning i praktiken Besiktningsövning på sjukhus Sammanfattning och diskussion Skriftligt prov

3 15-16 april 2010, Göteborg november 2010, Göteborg kr Kursnr: 8405 Deltagare: En praktisk utbildning för tekniskt ansvariga, jour- och servicepersonal m fl. praktisk utbildning för drifttekniker, 2 dagar Syfte: Utbildningen ger den kompetens som fordras för att klara en säker drift av gasanläggningar. Del tagarna lär sig att agera på ett rationellt och säkert sätt vid driftssttörningar. Utbildningen innehåller en dags teori och en dag med praktiska övningar på sjukhus och avslutas med ett kunskapstest. Genomgång av gasanläggningar från gascentral, kompressorrum och tankanläggning till vårdrum utgör utbildningens tyngdpunkt. Säkerhetsnormer SIS Handbok 370 utg 2 (2008) Ansvarsfrågor för medicinska gasanläggningar Uppbyggnad av medicinska gasanläggningar Tryckprovning av medicinska gasanläggningar Disponibel gasmängd, olika medicinska gastyper Årlig driftskontroll med checklista Praktiska övningar på sjukhus med genomgång av säkerhetsrutiner Avläsningar och test av larmfunktioner Kunskapstest april 2010, Göteborg kr Kursnr: 6144 Deltagare: Detta är en praktisk kurs för montörer som skall utföra installationer för medicinsk gas i sjukhusmiljö och som skall provtrycka gassystemet. Förutsättning: Montören skall stå under arbetsledning av en person som godkänts i Teknologisk Instituts (fd SIFU) grundkurs om medicinska centralgasanläggningar, 4 dagar (kursnr 6141). praktisk utbildning för montörer, 2 dagar Syfte: Montörer skall kunna utföra tryckprovning på ackrediterat organ för provtryckning i medicinska centralgasanläggningar och utföra installationer rörande medicinsk gas i sjukhusmiljö. Del I Genomgång av AFS 2006:8 Riskbedömning Utrustningskrav Fastställa riskområde Klarställa riskområde Allmänna förberedelser och utförande Del II Specifika delar av SIS HB 370 utgåva 2 om rör/ rörinstallationer Material Renhetskrav Skyddsgaslödning Ledningsförläggning Komponentkännedom Arbetstillåtelse och avlastning Säkerhetbesiktning/Entreprenadbesiktning Praktisk genomgång av komponenterna vid sjukhus oktober 2010, Borås kr Kursnr: 6616 Deltagare: Laseransvariga, användare/operatörer, servicepersonal av laserutrustning, skyddsombud, arbetsmiljöinspektörer, arbetsmiljöingenjörer och arbetsledare. Lasersäkerhet, 2 dagar Laser används idag inom många olika områden inom mekanisk bearbetning/svetsning, kirurgi, kommunikation, analys, byggnadsverksamhet, vid högskolor/universitet, industrilaboratorier och i samband med mätning. Nya användningsområden tillkommer hela tiden och diodlasertekniken är i stark utveckling. Genom hög strålningstäthet kan lasern förstöra biologisk vävnad i såväl öga (känsligast) som i hud. Vetskap om vilken laserklass som gäller ger instruktioner om hur man skall skydda ögon och hud. Laserstrålning kan t o m med orsaka antändning/brand vid höga effekter. Att arbeta med laser på ett säkert sätt kräver därför kunskap om laserstrålningens speciella egenskaper och risker. Både Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver dokumenterad kompetens för en säker hantering. Lasern har mycket hög strålningstäthet. Laserstrålningen finns inom hela området för optisk strålning från ultraviolett till infrarött. Lasrarna klassificeras enligt gällande världsstandarder i 7 riskklasser med klass 1 som ofarlig och klass 4 som farlig. Denna klassificering möjliggör en förenklad riskbedömning vid arbete med laser. Från 1980 har det funnits speciella laserföreskrifter i Sverige, utgivna av Strålsäkerhetsmyndigheten. Arbetsmiljöverket föreskriver också krav på laserarbete (AFS 1994:80). Myndighetskraven utvecklas allteftersom de internationella kunskaperna ökar om skadeverkningar vid långvarig användning av laser. Syfte: På denna utbildning lär du dig att tolka standarder och föreskrifter så att du förstår klassningens innebörd, krav på användning av skydd samt val av skydd. Du får också kunskap om skadliga effekter och hur exponeringen beräknas med hänsyn till aktuella gränsvärden. I kursmomentet laboration lär du dig mättekniken som ligger till grund för klassning av laser samt kontroll och fältmätningar. Du får även utföra mätningar av laserns olika egenskaper som våglängd, effekt/energi, pulsfrekvens, pulslängd samt, utgående från dessa parametrar, beräkna maximal tillåten expontering (MTE). Grundläggande begrepp effekt, våglängd, Mätteknik demonstration och övningar exponeringstid, geometrisk utbredning, etc Exponeringsgränsvärden MTE-värden Biologiska och andra effekter Kontrollmätning och fältmätning IPL (Intensed Pulsed Light), risker vid Mätutrustning, problem och möjligheter behandling med IPL i klinisk verksamhet Skyddsaspekter Standarder och föreskrifter Deltagarnas frågeställningar och utrustningar Klassning och skydd Utbildningen genomförs av Teknologisk Institut i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

4 SIS HB 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar Nyhetsseminarium! 14 april 2010, Stockholm 25 november 2010, Göteborg kr I kursavgiften ingår, utöver en unik seminariedokumentation, den nya SIS Handbok 370 utgåva 2 (2008). Värdet av handboken är kr exklusive moms. Kursnr: 8387 Deltagare: Den nya utgåvan av handboken är en uppdaterad och aktuell vägledning för alla inblandade aktörer upphandlande enheter, projektörer, installatörer, besiktningsmän, drift- och underhållspersonal, medicinska tekniker och vårdgivarens företrädare i dessa frågor, med flera. för medicinska gasanläggningar hetsnorm för medicinska gasanläggningar IS HB 370 utgiven Handboken är om en vägledning för den som har för avsikt ga och sköta en egentillverkad medicinsk ing inom hälso- och sjukvården. Handboken ling, projektering, konstruktion, installation, ning samt drift och underhåll. Den kan iga inblandade aktörer. denna utgåva av SIS HB 370 kan nämnas er förknippade med medicinska centralgaskan användas vid upprättande av risknt. Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar SIS Handbok 370 utgåva 2, omarbetad och anpassad, 1 dag SIS Handbok 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar har omarbetats och anpassats till nya omarbetade internationella standarder och aktuella nationella regelverk. Den nya normen tar inte bara upp de tekniska aspekterna kring konstruktion, byggande och skötsel av egentillverkad medicinsk centralgasanläggning inom hälso- och sjukvården utan även ansvarsförhållanden och ledningssystem. Bland nyheterna finns också ett avsnitt om risker förknippade med medicinska centralgasanläggningar, vilka kan användas vid upprättande av riskhanteringsdokument. Utbildningen är nödvändig för alla inblandade aktörer upphandlande enheter, projektörer, installatörer, besiktningsmän, drift- och underhållspersonal, medicinska tekniker och vårdgivarens företrädare i dessa frågor eller för de som på annat sätt kommer i kontakt med gaser i yrket. Vi går systematiskt igenom skillnader i den nya utgåvan jämfört med den tidigare normen för varje avsnitt och del av anläggningen och med särskild betoning på de väsentligaste skillnaderna och nyheterna. Viktiga nyheter är bl a ansvar och ledningssystem, kontroll- och säkerhetsbesiktning och riskanalys. SIS HB 370 utgåva 2 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar SIS Handbok 370 utgåva 2 Den nya utgåvan av handboken är även tillämpbar för: - utbyggnad av befintliga gasanläggningar - modifiering av befintliga gasanläggningar - modifiering eller utbyte av försörjningssystem eller gasförsörjningskällor - tandläkarmottagningar vars dentala unitar drivs av medicinsk luft - ambulanser som innehåller gasanläggning ar gällande internationella standarder llämpbara fall, förklarats och förtydligats. SIS Förlag AB, Stockholm Tel: , Fax E-post: sis.sales@sis.se, Webbplats: SIS HB 370, ISBN På seminariet redovisar vi de missar som smugit sig in i utgåva 2 av handboken. Vi tar också upp kritiska synpunkter till diskussion som sedan tillförs SIS tekniska kommitté för slutligt avgörande. Dessa diskussioner är mycket uppskattade och lyfter kompetensen för alla seminariedeltagare. De tillägg som kommittén meddelar tas upp på seminariet.

5 OMARBETAD! Nytt innehåll nu kompletterad med CLP mars 2010, Göteborg november 2010, Stockholm kr Kursnr: 2486 Syfte: Du lär dig klassificera, märka, utfärda samt granska säkerhetsdatablad för kemiska produkter enligt gällande och kommande krav. Dessutom lär du dig att tillämpa regelverket för kemikaliska produkter, både som leverantör och användare. Du får tillämpbara kunskaper så att du självständigt kan ta ansvar för att utfärda och granska säkerhetsdatablad. Deltagare: Tillverkare/importörer av kemiska produkter, kemikalieansvariga, miljöchefer, arbetsmiljöingenjörer, miljörevisorer, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, ledamöter i kemikaliegranskningsgrupper. Nödvändig kurs för dig som ansvarar för klassificering och säkerhetsdatablad för kemiska produkter! Säkerhetsdatablad, SDB, den kompletta utbildningen, 4 dagar Myndigheternas krav är omfattande både för leverantörer och för användare av kemikalier. Fram t o m 2015 är kraven på kompetens större än någonsin två olika regelverk skall tillämpas parallellt. Gällande ämnes- och preparatdirektiven (KIFS) skall kompletteras av den nya CLP-förordningen. Det är olika farosymboler, olika farokategorier, olika kriterier, olika beräkningsmodeller och olika risk/ faroangivelser. Leverantörens information är kritisk för en hälso- och miljösäker hantering av kemiska produkter Säkerhetsdatablad skall utarbetas av en kompetent person med lämplig grund- och fortbildning, REACH art 31. Kemikalieinspektionen ställer krav på korrekt klassificering och märkning enligt ämnes- och preparatdirektiven (KIFS 2005:7/2005:5) och på uppdaterade säkerhetsdatablad i 16 avsnitt enligt REACH. Från och med 1 december 2010 skall också ämnena vara klassificerade enligt CLP parallellt med ämnesdirektiven och redan nu ser vi en frivillig tillämpning. Vi har därför utökat utbildningen med en dag så deltagarna får kompetens både för att utfärda och granska SDB enligt gällande direktiv och de beslutade CLP-förordningen Arbetsmiljöverket kräver dokumenterad riskbedömning och tillgång på säkerhetsdatablad vid hantering av kemiska produkter AFS 2000:4. Medför krav på kompetens för att granska och utvärdera information i SDB. Användaren skall ha tillräckliga kunskaper för en hälso- och miljösäker hantering och skall tillämpa produktvalsprincipen för att ersätta farliga produkter med mindre farliga. Marknaden kräver ofta ytterligare information om produkternas fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfarliga egenskaper. God kvalitet på informationen ger konkurrensfördelar. Kunderna vill ha kompetenta leverantörer. Regelverket för kemiska produkter. Miljöbalken, förordningar och tillämpningsföreskrifter. Sverige, EU och övriga världen. Kraven på SDB enligt REACH. Tolkningar och kopplingar till EU-direktiv. Humantoxikologi. Definitioner och kriterier för hälsofarlighet Ekotoxikologi. Definitioner och kriterier för miljöfarlighet Fysikaliska egenskaper. Definitioner och kriterier för brandfarliga och explosiva egenskaper Klassificering av ämnen, Bindande EUharmoniserad klassificering och egen klassificering enligt kriterier i gällande direktiv. Övningar Klassificering av ämnen enligt CLP-förordningen. Övningar Klassificering av beredningar / blandningar enligt preparatdirektivet och CLP-förordningen. Övning Märkning av kemiska produkter enligt KIFS: gällande bestämmelser (KIFS 2005:7) och CLPförordningen. Övning Säkerhetsdatabladets 16 avsnitt enligt REACH Övning av de mest väsentliga avsnitten, utfärdande och granskning Klassificering av farligt gods, övning och koppling till säkerhetsdatabladen Klassificering av kemiskt avfall Arbetsmiljöverkets och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, kopplingar till säkerhetsdatabladen Frivillig produktinformation Successivt införande av förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP) Januari december juni 2015 Ämnen Klassificering enligt KIFS 2005:7 skall tillämpas får tillämpas Blandningar Klassificering enligt KIFS 2005:7 skall tillämpas skall tillämpas* skall tillämpas Klassificering enligt KIFS 2005:7 skall tillämpas får tillämpas skall tillämpas** * Undantag är ämnen som redan är klassificerade, märkta och förpackade enligt KIFS 2005:7 och utsläppta på marknaden före den 1 december De behöver inte märkas om och omförpackas förrän den 1 december ** Undantag är blandningar som redan är klassificerade, märkta och förpackade enligt KIFS 2005:7 och utsläppta på marknaden före den 1 juni De behöver inte märkas om och omförpackas förrän den 1 juni KIFS 2005:7 inför EU:s ämnes- och preparatdirektiv (direktiv 67/5448/EEG respektive 1999/45/EG) i svenska regler.

6 B Porto betalt Sverige MEDICINSK TEKNIK Centralgasanläggningar Utbildning 2010 Vill du veta mer om utbildningarna, kontakta Göran Zaar, tel , eller Annika Rosengren, tel , Anmälan tel fax et står angivet efter varje utbildning. Nytt för 2010 är att alla priser är all inclusive. Inga ytterligare avgifter utöver moms tillkommer. (Undantag kan förekomma, t ex i form av externt debiterade provavgifter) Samtliga priser gäller för bokningar under Information om övriga utbildningar inom teknik och management samt praktisk information och avbokningsregler finner du på Teknologisk Institut, Box 2513, Göteborg