Utvärdering och revidering av Biblioteksplan

Transkript

1 Utvärdering och revidering av Biblioteksplan Bakgrund och syfte I gällande Biblioteksplan finns angivet att den ska revideras vart tredje år. Detta är den första revideringen och gäller perioden Allt bakgrundsmaterial finns i Biblioteksplan , som t ex Bibliotekslagen, UNESCOS:s biblioteksmanifest samt utförligare beskrivning av aktuell biblioteksorganisation och verksamhet. Det kan underlätta läsningen att ha Biblioteksplanen tillhands vid genomgången av denna revidering. Kapitelindelningen nedan följer den som återfinns i Biblioteksplanen. Kap.2: Järfälla kommun Järfälla kommun expanderar. Prognos för befolkningsantalet år 2015 är drygt Även om den allra största expansionen sker i den nya Barkarbystaden så visar alla områden i kommunen på ökande invånarantal. Prognosen pekar på en ökad inflyttning av barnfamiljer. Alltså kommer en av bibliotekets viktigaste målgrupper; barn 0-16 år, att öka i antal. Vidare visar prognosen att andelen äldre-äldre i kommunen ökar. Denna ålderskategori är också en prioriterad målgrupp som ska erbjudas såväl specialanpassade medier som olika aktiviteter. Kommunen har historiskt en relativt stor andel invånare som har invandrarbakgrund; 25 %. Bland länets kommuner placerar sig Järfälla på sjunde plats, där Botkyrka är den kommun med störst andel invandrare; 38 % och Vaxholm den med minst andel; 10 %. Prognosen för andelen invandrare i Järfälla de närmaste 5 åren visar på oförändrade siffror. Biblioteksenheten delar den utmaning som många verksamheter i kommunen står inför. Ökad befolkningstillväxt och då speciellt av de grupper som är prioriterade, ställer ökade krav på biblioteksverksamheten att möta nya behov och önskemål.

2 Kap. 3: Bibliotekets roll i samhället Biblioteken har en naturlig plats i kommundelarna. De har som uppdrag att visa på den mångfald av medier och kultur som finns samt att möjliggöra för alla besökare att ta del av det som finns oavsett individuella förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att ge människor verktyg och möjlighet att delta i det demokratiska samtalet och därmed i samhällsutvecklingen. Biblioteken är lokala, fria, mötesplatser för kulturupplevelser och personlig utveckling. Ofta fungerar de även som kommunens skyltfönster. Den senaste fritids- och kulturvaneundersökningen visade att kommuninvånarna uppskattar biblioteksverksamheten, de rankades på 6:e plats av hela kommunens urval. Kap.4: Järfälla bibliotek Det finns bibliotek i Jakobsberg och i de största kommundelarna, Barkarby, Kallhäll och Viksjö. Gymnasiebiblioteket drivs på uppdrag av kommunens gymnasier. Skolbiblioteken drivs av respektive skola och är organisatoriskt placerad i Barn- och ungdomsförvaltningen. Ett kombinerat folk- och skolbibliotek planeras i den nya Barkarbystaden, i Karlslundsanläggningen. Kap 5: Utvecklingsområden 5:1 Lokaler och tillgänglighet Biblioteket i Jakobsberg har disponerats om så att större lokalyta används för barn- och ungdomsverksamheten. Den nya entrén är fortfarande i väntan på centrums ombyggnad. Barkarby bibliotek har profilerats mot en mer uttalad barninriktning, vilket har gett ett positivt resultat med ökade lån till barn- och ungdomar. När planen skrevs beräknades folkmängden i den nya Barkarbystaden uppgå till ca invånare. Då valde man att planera för ett kombinerat folk- och skolbibliotek, och arbetet för detta pågår. Nu har vi uppdaterade uppgifter om den kommande Barkarbystaden och framförallt om antal dagpendlare samt tankarna om ett ev. Barkarby Collage. Vi vet nu även mer om hur den nya tågoch pendeltågstationen och busstorget kommer att lokaliseras i förhållande till nuvarande lösning. Detta kan komma att påverka var det rör sig flest människor och därför finns det anledning att återkomma till hur en framtida biblioteksservice i västra Barkarby kan se ut. Kallhälls bibliotek finns för närvarande i Folkets Hus. I planerna för ett ombyggt centrum finns förslag att biblioteket ska flytta till lokaler som ligger närmare centrumstråket. I Biblioteksplanen sägs om biblioteket i Viksjö att det bör bör synliggöras i högre utsträckning i det ombyggda centrumet. Vi följer processen med

3 förändringen av Viksjö centrum med förhoppning om att det slutliga förslaget tar hänsyn till detta. I biblioteksplanen nämns Bokomater som ett tänkbart komplement till biblioteken. Men de försök som har gjorts i andra kommuner har inte visat några positiva resultat, därför är det inget som rekommenderas för Järfälla. Även Bokbuss nämns som komplement, t ex för att förse förskolor och äldreboenden med böcker. En sådan stor investering kräver en mer omfattande utredning om behov, användande, resurser för inköp och drift. I Biblioteksplanen pekas även dessa prioriterade utvecklingsområden ut: - Biblioteksservice till äldre. Biblioteket har arbetat aktivt med dessa frågor. Exempelvis genom ett samverkansprojekt med äldreomsorgen och dels genom att enheten förbättrat medieservicen genom att ta helhetsansvar för att ladda ner och bränna Daisy-skivor. - Biblioteket har utökat antal E-tjänster under perioden. - Införande av självservice och automatisering av vissa arbetsuppgifter har gjorts för att frigöra arbetstid för utåtriktat arbete. - Öppethållandet per vecka ökade under :2 Medier och informationstjänster Ett mer strukturerat mediearbete startade 2010 som avslutas Profileringen av filialbiblioteken har endast fungerat för Barkarby och visat sig vara mycket framgångsrik där. Inriktningarna för Kallhäll och Viksjö har däremot inte fungerat, där pågår diskussioner om eventuell ny inriktning. 5:3 Språkutveckling och lässtimulans barn- och ungdom Bibliotekslån till barn- och ungdomar har ökat med 18 % under perioden. Anledning till ökningen är att de medarbetare som arbetar med barn- och ungdomar har intensifierat sitt utåtriktade arbete gentemot olika barngrupper, allt från BVC till förskolor och skolor. Det utåtriktade arbetet har även gällt vuxna, som hemmavarande småbarnsföräldrar, modersmålslärare, och pedagoger. 5:4 Det livslånga lärandet - vuxenstuderande Folkbiblioteken används i stor utsträckning av vuxen- och distansstudenter. Visionen om att utveckla ett Järfälla Lärcentrum & Bibliotek är inte igångsatt. Här måste roller och ansvar gentemot övriga aktörer, också utanför kommunen, först tydliggöras.

4 5:5 Verksamhet för sjuka och äldre Bibliotekets service till de som av olika anledningar inte själva kan ta sig till biblioteket, sk Boken Kommer, är bland de bästa i Stockholms län. Här placerar sig Järfälla på andra plats. Förutom denna basverksamhet är samverkan med äldreomsorgens Träffpunkter väl utvecklad och resulterat i aktivitetslådor, bokpresentationer och läsecirklar. 5:6 Funktionshindrade Under perioden har sk. tillgänglighetsdator köpts in, den innehåller bl a talsyntes, makroförstoring av text, rättstavningsprogram. 5:7 Det globala biblioteket mångspråkig verksamhet Ungefär 25% av kommunens befolkning är utrikesfödda. Hittills har bibliotekets service till dessa personer varit inriktat på att erbjuda litteratur på de största språken. Servicen och utbudet för att lära svenska språket samt om svensk historia och samhällskunskap har utökats och utvecklingsarbete sker. Mer utåtriktat arbete med dessa grupper kommer att erbjudas, som Språkcafér och sagoläsning på andra språk än svenska. Skapa en global nyhetszon på Hyllan i Jakobsberg: I dag finns tidningar och tidskrifter där men i framtiden ska detta byggas ut med nyhetssändningar från olika delar av världen, via TV och Internet. 5:8 Marknadsföring och information Enhetens marknadsföring är aktiv och använder de flesta möjliga kanaler, både tryckta medier, webben och sociala medier. PR & information ska tas fram på fler språk än svenska. 5:9 Det virtuella biblioteket Teknikutvecklingen har varit oerhört snabb under denna period. Så här beskrevs detta i Biblioteksplanen: Tekniken utvecklas snabbt och är svår att förutse. Biblioteket följer utvecklingen med stort intresse och införlivar ny teknik som underlättar och förnyar verksamheten. Under denna period har: - Bibliotekets utbud av E-tjänster har ökat - E-medier; musik och böcker finns att ladda ner från bibliotekets databas, en service som efterfrågas allt mer.

5 - Biblioteket är den verksamhet har den enskilt mest besökta sidan på kommunens webb. - Biblioteket arbetar aktivt med sociala medier, vi finns på Facebook, Blogger och Twitter - Självbetjäning med hjälp av RFID-teknik har införts Teknikutvecklingen är så snabb och så stark att det i dagsläget blir missvisande att nämna det virtuella biblioteket som en verksamhet skiljd från övrig biblioteksverksamhet. Det virtuella är nu helt integrerat i bibliotekets alla tjänster, service och utbud. Det analoga och det digitala samexisterar samt kompletterar och förstärker varandra. 5:10 Samverkan Bibliotek ska vara en naturlig del i ett lokalsamhälle. Att samverka med föreningar, lokala företag och övriga kommunala verksamheter är självklart och viktigt. Likaså är det viktigt med utåtriktat arbete och öppenhet gentemot brukarna. Att oftare använda olika typer av brukarundersökningar, som te x fokusgrupper för att följa upp verksamheten. Kap.11 Kvalité Kvalité i biblioteksverksamhet grundas på en kombination av det utbud av medier som finns och biblioteksmedarbetarnas kompetens och bemötande. Ta fram personalförsörjningsplan som speglar vilka kompetenser som behövs i ett modernt bibliotek. Kompetenskrav som kommer att bli vanligare är inom områdena bemötande och pedagogik. Kap. 6 och 7 Skolbiblioteksverksamheten Bibliotek Järfälla driver gymnasiebiblioteket på direkt uppdrag av fyra gymnasieskolor. Detta regleras i avtal mellan parterna. I kommunen ligger ansvaret för skolbibliotek för elever i grundskolan på respektive skola. Det samarbete som finns mellan Bibliotek Järfälla och grundskolor består av att skolelever bjuds in till pedagogiskt bokprat. Folkbibliotek har ett tydligt läs- och språkfrämjande uppdrag i Bibliotekslagen och har alltså en annan roll än skolbibliotekens. Folkbibliotek ska vara ett fritidsbibliotek och komplement till skolbiblioteken. Därför bör varje kommun ha en plan för hur folkbiblioteket och undervisningsinstitutioners bibliotek ska samverka med tydliggörande av roller och ansvar. Någon sådan plan finns inte framtagen i Järfälla.

6 Citat ur Bibliotekslagen, 1996: Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka Sedan 2010 finns en starkare skrivning om skolbibliotek i Skollagen, 2010:800. Här regleras att alla skolanordnare, oberoende av om finansieringen är offentlig eller fristående, måste se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Skolbibliotek ges även en tydligare definition: en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. I några tillsynsbeslut konstaterar Skolinspektionen att det krävs ett organiserat samarbete mellan en skola och ett kommunalt bibliotek för att kravet på tillgång till skolbibliotek ska anses vara uppfyllt. Det räcker inte att skolan och eleverna vid behov besöker till exempel ett stads- eller högskolebiblioteket i samma kommun. Inom kommunen finns välfungerande folkbibliotek, gymnasiebibliotek och skolbibliotek. Men det finns ingen aktuell plan för hur samverkan mellan bibliotekstyperna ska fungera.

7 Del 2: Sammanfattning Summeringen visar att mycket i Biblioteksplanen har uppnåtts. De främsta resultaten ser man i den ökande barn- och ungdomsverksamheten samt teknikskiftet då självbetjäning infördes på samtliga bibliotek. Det är effektiviseringen från självbetjäningsprojektet som har gjort det möjligt att öka verksamheten och öppethållandet utan att nya resurser har tillkommit i budget. Det område där det återstår mest att arbeta vidare med är 5:7 Det globala biblioteket, dvs mångspråkig service. Biblioteken ska spegla vår globaliserade värld. Många invånare i Järfälla har rötter i andra länder. På biblioteken ska finnas medier och tidskrifter på många språk. Vi ska utveckla det mångkulturella biblioteksarbetet, bidra till integration och kontakt både med svenska språket och svensk kultur men även mellan övriga kulturer och språk. Målområden Under kommande utvärderingsperiod föreslås att fokusområden för biblioteksarbetet är läs- och språkfrämjande verksamhet riktat till barn service till funktionshindrade mångspråkig verksamhet.