Brofjorden. Bohusläns museum Rapport 2014 :18

Transkript

1 Marinarkeologisk utredning Ryxö 4 :42 m. fl., vattenområde inom Brofjorden Bro och Brastads socknar, Lysekils kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2014 :18 Brofjorden

2

3 Brofjorden Marinarkeologisk utredning Ryxö 4 :42 m. fl., vattenområde inom Brofjorden Bro och Brastads socknar, Lysekils kommun Bohusläns museum Rapport 2014 :18

4 ISSN Författare Thomas Bergstrand Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Fotot visar vy över Brofjorden. Foto taget av Thomas Bergstrand. Tryck Bording AB, Borås 2014 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Metod...6 Resultat...7 Fornlämningsbild...7 Kart- och litteraturstudier...9 Granskning av sonardata och besiktningar...10 Sonarindikationer...10 Dykbesiktningar...10 Landföringsytor...11 Slutsatser samt åtgärdsförslag...13 Referenser...15 Litteratur...15 Arkiv...15 Webbpublikationer...15 Tekniska och administrativa uppgifter...16 Bilagor...17

6 4 Bohusläns museum Rapport 2014 :18 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.

7 Brofjorden 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med sträckningen för utredningen markerad samt närliggande fornlämningar. Skala 1:

8 6 Bohusläns museum Rapport 2014 :18 Sammanfattning Under perioden oktober 2013 till mars 2014 genomförde Bohusläns museum en marinarkeologisk utredning av ett cirka 30 hektar stort vattenområde i Brofjorden, mellan Vinbräcka och Kleveviken. Utredningen genomfördes med anledning av en planerad sjö förlagd elkabel. Utredningen bestod av två etapper. Etapp 1 omfattade en kart- och litteraturstudie samt granskning av sonardata, medan etapp 2 bestod av besiktningar av arkeologiskt intressanta sonarindikationer och landföringsytor. Utredningen resulterade i två bryggfundament och några solitära pålar i Kleveviken, och en mindre yta med barlast vid Vinbräcka. Lämningarna i Kleveviken bedöms vara yngre än år 1850 och kan därför inte betraktas som fast fornlämning. Barlasten vid Vinbräcka är ej möjlig att datera i relation till tidsgränsen år Bohusläns museum åtgärdsförslag är att i mesta möjliga mån undvika rapporterade bryggfundament och barlastlämning. Respektive lämningar är i dagsläget inte att betrakta som fast fornlämning men bör, om så är möjligt, skonas från exploatering. Bakgrund Med anledning av en planerad förläggning av en elkabel tvärs över Brofjorden, mellan Kleva och Vinbräcka, har Bohusläns museum genomfört en särskild marinarkeologisk utredning av det berörda vattenområdet ( figur 1 2 ). Utredningen gjordes på uppdrag av Sweco Environment AB enligt Länsstyrelsens beslut ( ). Syftet med utredningen var att klargöra förekomst av kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet samt bedöma lämningarnas antikvariska status. Resultatet skall fungera som beslutsunderlag för Länsstyrelsen och planeringsunderlag för exploatören, kommunen och andra planerare. Utredningsområdet bestod av en knappt tre kilometer lång ledningskorridor som är planerad mellan orterna Kleva på Härnäset och Vinbräcka på Stångenäset. Ledningskorridorens bredd uppgick till cirka 100 meter, vilket innebär att det totala utredningsområdet uppgick till cirka 30 hektar ( kvadratmeter ). Projektledare och rapportansvarig vid Bohusläns museum har varit antikvarie Thomas Bergstrand. Metod Utredningen har genomförts i två etapper. Den första etappen utfördes under perioden oktober till november 2013 och omfattade dels granskning av data från geofysiska uppmätningar med avseende på objekt av arkeologiskt intresse, dels en kunskapssammanställning med fokus på arkivuppgifter, historiska kartor och relevant litteratur. Granskningen av det geofysiska datat utfördes av Thomas Bergstrand. Datat omfattade uppmätningar med side

9 Brofjorden 7 scan sonar från år 2013 utfört av konsulten HydroGIS. Instrumenteringen bestod av en sidescan sonar av fabrikat Tritech med modellbeteckning Starfish 450F. Levererat data var inspelat i frekvensen 450 khz. Datat är positionsbestämt i kartdatum WGS 84, med projektion zon 32. Uttagna sonarindikationer har av Bohusläns museum transformerats till Sweref 99 TM. Utredningens andra etapp omfattade dels besiktning av totalt fem sonarindikationer, och dels avsökning av grunda vattenområden vid kabelkorridorens båda landfästen Klevevik respektive Vinbräcka. Dykbesiktningarna utfördes av personal från Bohusläns museum under mars Objekten på havsbottnen dokumenterades med scanning sonar och med foto och video. All dykning utfördes enligt AFS 2010 :16. Som dykplattform användes fartyget Anna. Resultat Fornlämningsbild Inom utredningsområdet fanns sedan tidigare inga kända lämningar, oavsett antikvarisk status. Landskapet i stort, det vill säga Härnäset och Stångenäset, rymmer åtskilliga förhistoriska gravmiljöer, boplatser och hällristningar ( figur 2 ). Fornlämningarna på den närbelägna Ryxö räknar dussinet till antalet och utgörs av förhistoriska gravar av typen rösen och stensättningar ( Brastad 224 :1 231 :1 ). Därtill finns även ett antal bebyggelselämningar, i form av husgrunder, från förment historisk tid ( Brastad 404 :1, 405 :1 ). I Länsstyrelsens beskrivning av naturreservatet Ryxö anges att delar av ön i äldre tider har varit uppodlade, och att lämningar av torpbebyggelse, diken och hägnader är synliga på flera ställen ( Länsstyrelsen Västra Götaland, hemsida ). Beskrivningen saknar referenser varför frågan om husgrundernas ålder får kvarstå. Vad anbelangar marina lämningar finns det strax norr om den planerade ledningssträckningen en geofysisk observation inrapporterad av Sjöfartsverket ( Brastad 584 ). Längre in i Brofjorden finns en uppgift om en fartygslämning ( Bro 220 :1 ) samt en större stenansamling ( Bro 722 :1 ). Fartygslämningen skall enligt traditionen bestå av ett danskt örlogsfartyg som blev vrak under det Stora nordiska kriget. Stenansamlingen, som är registrerad av Bohusläns museum, är cirka 22 4 meter stor. Dess funktion och ålder är okänd, emedan dess lokalisering närmast kan anses som gåtfull. Av historiska lämningar inom Brofjorden bör man notera de omfattande lämningarna efter temporär fiskelägesbebyggelse som är lokaliserade längst ut på Härnäset ( figur 3 ). Dessa består framför allt av stora koncentrationer av tomtningar ( Bro 375 :1 395 :1 ). Därutöver finns lämningar efter ett skärgårdsverk ( Bro 374 :1 ) och en samling husgrunder vid Sköllborg, även benämnt Skioldenborg ( Bro 155 :1 ). De senare omfattar ett 20-tal husgrunder och övriga anläggningar. Vid en delundersökning år 1950 framkom

10 8 Bohusläns museum Rapport 2014 :18 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med refererade fornlämningar markerade. Skala 1:

11 Brofjorden 9 bland annat keramik och mynt vilket har daterat verksamheten till senare hälften av 1500-talet ( Pettersson 2001 :73f ). Under dessa år inföll en historisk känd sillfiskeperiod, varför bebyggelsen med stor sannolikhet kan sammankopplas med det expansiva sillfisket. Kart- och litteraturstudier Utredningsområdet ingår i Lysekils kommuns kulturmiljövårdsprogram ( Miljö 7, Rixö. Lysekils kommun 1992 ). Miljön omfattar Ryxö och anslutande områden på Härnäset och Stångenäset, och utmärks genom sin stora förekomst av monumentala bronsåldersrösen. Även husgrunder och fossil åkermark på ön lyfts fram. Kulturmiljövårdsprogrammet omfattar även en miljö inom södra Härnäset, vilket inkluderar bland annat ovan nämnda koncentrationen av fiskelägesbebyggelse ( Miljö 6, Näverkärr, Slävik, Bubacka ). Den historiska bygden kring Brofjorden omnämns i skriftliga källor redan år Gårdarna Störreberg, Vese, Lännestad med flera skänktes då av den norska kungen Håkon V till Sankt Mikaels kapell i Tönsberg ( figur 4 ). Den äldsta bevarade jordeboken för Bro socken är från år 1580, och anger arton skattegårdar medan resten räknas som frälse- och kronohemman. Noterbart är att merparten av gårdarna som är omnämnda år 1317, då har övergått till att vara skattehemman. Bland dessa finns Lännestad Figur 4. Efter det svenska maktövertagandet i Bohuslän år 1658 produceras flera kartor av ekonomisk natur. Denna karta är daterad till just 1658-talet och visar ett utsnitt från Brofjorden. Flera av de i medeltida dokument omnämnda gårdarna består då fortfarande. På Härnäset finns bland annat Kleva, Lännestad och Vese ( markering ). Krigsarkivet, Stockholm.

12 10 Bohusläns museum Rapport 2014 :18 och Kleva som båda ansluter till utredningsområdet ( Rydstrand 1982 :34 ). Ryxö, med den alternativa stavningen Rixö, omnämns år 1430 som Rykzøn. Namnet kommer enligt ortnamnsforskningen av den närbelägna byn Ryk ( Riuke, år 1380 ), till vilken ön tillhörde ( Wadström 1983 :104 ). Från senare hälften av 1700-talet finns kamerala uppgifter om hela tre stycken skärgårdsverk inom Holländeröds ägor, det vill säga i anslutning till Vinbräcka på Stångenäset. De benämns samtliga med namnet Holet, alternativt Holländarholet. De uppges ha varit trankokerier med en till två kittlar vardera ( Pettersson 1999 :28f ). Inga av dem finns registrerade i FMIS. Sammanfattningsvis kan sägas att bygden kring Brofjorden har en på alla vis omfattande bebyggelsehistoria. Den täta fornlämningsförekomsten på både Stångenäset och Härnäset visar på ett intensivt och stadigvarande resursutnyttjande under framför allt bronsåldern, med hänvisning till den stora mängden monumentala rösen och hälllristningar. Från och med 1300-talet finns skriftliga källor som visar på en redan etablerad gårdsstruktur med bland annat kronohemman representerade. Flera av gårdarna har namnformer som generellt är av hög ålder, och vars etablering sannolikt kan föras tillbaka till järnåldern ( Wadström 1983 :52ff ). Under 1500-talet följer en första större etablering av temporära fiske lägen på Härnäset, vilken sedan överträffas av sillfiskeperioden under senare hälften av 1700-talet. Lämningar i form av tomtningar, skärgårdsverk, kajanläggningar och övrig marin infrastruktur för denna tidigmoderna protoindustri ligger idag övergivna som fossila samhällen. Granskning av sonardata och besiktningar Sonarindikationer Den arkeologiska granskningen resulterade i fem indikationer vilka bedömdes vara av arkeologiskt intresse ( bilaga 1 2 ). Indikationerna klassificerades enligt en tregradig skala, med 3 som den högsta sannolikhetsgraderingen för vad som rent morfologiskt ser ut att vara en arkeologisk lämning. Fyra av indikationerna klassificerades som 1 :or, och en som en 2 :a. Dykbesiktningar Indikationerna Brofjorden 1 och 2 visade sig vara mussel-/ostronbankar. Brofjorden 3 var en hummertina. För Brofjorden 4 och 5 kunde inga observationer göras. Möjligen utgör sonarindikationerna fiskstim.

13 Brofjorden 11 Landföringsytor Landsföringsytan på grunt vatten inom Kleveviken avsöktes med dykare och sondering ned i bottensedimentet. I viken finns två bryggfundament i sten. Det mindre fundamentet är lokaliserad i den inre delen av viken och tangerar den planerade ledningsdragningen ( figur 5 6 ) Inga anslutande fynd kunde ge ledtråd om dess anläggningsålder. Dess lokalisering i dagens strandlinje kan användas som ett argument för att det inte är äldre än cirka hundra år. Det större bryggfundamentet ligger längs vikens norra sida och består dels av ett stenfundament anlagt rätvinkligt ut från strandlinjen, dels av en strandskoning eller enkel kajkonstruktion anlagd parallellt med strandlinjen ( figur 7 ). Brygg-/kajkonstruktionen som helhet motsvarar en långt större arbetsinsats än det mindre bryggfundamentet innerst i viken. Möjligen kan konstruktionen sammankopplas med ett mindre stenbrott som ligger ett hundratal meter åt nord. Vid den okulära avsökningen av den yttre delen av viken iakttogs en handfull block av bruten sten på bottnen. Dessa har uppenbarligen tappats överbord och kan sannolikt kopplas till utskeppning av sten från Kleveviken. Inga daterbara fynd gjordes i anslutning till konstruktionen. Dess ungefärliga lokalisering i dagens strandlinje är ett argument för att det inte är äldre än cirka hundra år. Inom den inre grundare delen av Kleveviken påträffades även tre klenare solitära pålar. De var eroderade ned till bottennivån. Pålarna tolkades som förtöjningspålar till små båtar. Figur 5. Inre delen av Kleveviken och det mindre bryggfundamentet ( markerat med röd ring ). Foto Per Almbratt, Bohusläns museum.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2014 :18 Figur 6. Plan över Kleveviken och påträffade lämningar. Skala 1 : Figur 7. Det större bryggfundamentet i Kleveviken. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.

15 Brofjorden 13 Figur 8. Platsen för landföringen vid Vinbräcka. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Landföringen vid Vinbräcka planeras till en grund bukt ( figur 8 9 ). I anslutning finns en mindre oreglerad småbåtsmarina bestående av flytpontoner och hjälpligt pålade bryggor. Landföringsytan avsöktes med dykare och sondering ned i bottensedimentet. I den yttre delen av området påträffades en mindre yta med förekomst av barlast. Materialet bestod framför allt av mörk svallad flinta. Anläggningen påträffades cirka en decimeter ned i bottensedimentet. Utsträckningen är inte fastställd med säkerhet men uppskattades vara maximalt fyra meter i diameter. Slutsatser samt åtgärdsförslag Inga av de fem sonarindikationerna var av arkeologiskt intresse. Inom de båda landföringsytorna påträffades två bryggfundament i Kleveviken och en mindre yta med barlast vid Vinbräcka. Inga av dem är konstaterade fast fornlämning, eftersom de svårligen med säkerhet låter sig dateras. Bohusläns museum bedömer dock att bryggfundamenten anlades senare än år 1850, och därmed inte är

16 14 Bohusläns museum Rapport 2014 :18 Figur 9. Plan över Vinbräcka med platsen för barlasten markerad. fast fornlämning. Barlasten kan svårligen dateras. Det är dessutom svårt att finna argument för en yngre eller äldre tentativ datering. Bohusläns museum åtgärdsförslag är att i mesta möjliga mån undvika rapporterade bryggfundament och barlastlämning vid de båda landföringsytorna. Respektive lämningar är i dagsläget inte att betrakta som fast fornlämning men bör, om så är möjligt, skonas från exploatering.

17 Brofjorden 15 Referenser Litteratur Lysekils kommun Kulturmiljöer i Lysekils kommun. Historia och program för vård och bevarande. Lysekil. Pettersson, J Skärgårdsverken i Bohuslän. Trankokeri och salteri under 1700-talets sillfiskeperiod. Pettersson, J Skärgårdsbebyggelsen i Bohuslän under norska tiden. Särskilt kring 1500-talets sillperiod. Rydstrand, S Stångenäs. Glimtar ur Bro och Brastads socknars historia. Faksimiltryck från Brodalen. Wadström, R Ortnamn i Bohuslän. Stockholm. Arkiv Krigsarkivet, Topografiska kartor, 0400 :XV :A :005. Geografisk avritning av Bohusläns Kjettil Classon Felterus. Webbpublikationer Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Beskrivning av naturreservat Ryxö, Lysekils kommun. http ://

18 16 Bohusläns museum Rapport 2014 :18 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : Västarvet pnr : Län : Kommun : Socken : Fastighet : Västra Götaland Lysekil Bro, Brastad Ryxö 4 :42 m. fl. vattenområde inom Brofjorden Ek. karta : 8A6i, 8A5i Läge : X Y Koordinatsystem : Sweref 99 TM Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Konsulter : Sweco Environment AB Bohusläns museum Thomas Bergstrand Thomas Bergstrand, Staffan von Arbin Yrkesdykarskolan, Göteborg Fältarbetstid : mars 2014 Arkeologtimmar : 150 Undersökt yta : 30 hektar Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

19 Brofjorden 17 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Dokumentation från besiktningarna av sonarindikationer. Dokumentationen består av bild från sidescan-sonar, scanningsonar och i förekommande fall stillbilder. Tabell med sonarindikationer resultat från besiktning. Plan över utredningsområdet med positioner för sonarindikationerna markerade.

20 Bilaga 1. Dokumentation från besiktningarna av sonarindikationer. Dokumentationen består av bild från sidescan-sonar, scanningsonar och i förekommande fall stillbilder.

21

22 Bilaga 2. Tabell med sonarindikationer resultat från besiktning. Indikation WGS 84 (DM) Sweref99 (TM) Beskrivning Storlek, m Klassificering Resultat Northing Easting Northing Easting Brofjorden Brofjorden Brofjorden Brofjorden Brofjorden Asymmetrisk yta med hårdare karaktär. Möjlig barlast eller fartygslämning. Elliptisk yta med hårdare karaktär. Möjlig barlast eller fartygslämning. Markant avlångt objekt med viss höjd över botten. Asymmetrisk yta med hårdare karaktär. Möjlig barlast eller fartygslämning. Elliptisk yta med hårdare karaktär. Möjlig barlast eller fartygslämning. Otydlig. 10x x5 2 Område med musselskal. Område med ostron. 5x2 1 Hummertina. 8x5 1 8x4 1 Ingen observation. Ingen observation.

23 Bilaga 3. Plan över utredningsområdet med positioner för sonarindikationerna markerade.

24

25

26