Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Transkript

1 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 3 Aktbilaga 536 Länsstyrelsen Bilagor PM 3 Bilaga 1 Olycksrisker PM 3 Bilaga 2 Grundvatten PM 3 Bilaga 3 Förslag till Riktvärden Avloppstunnel PM 3 Bilaga 4 Skyddsinfiltration Stockholm

2

3 10 januari 2017 VD- stab Miljöchef Lars Lindblom Tel PM 3 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd. 3 M Aktbilaga 536 Länsstyrelsen Nedan redovisas Stockholm Vattens bemötande av Länsstyrelsens yrkanden och synpunkter. Några av svaren som gäller specifika delar av projektet Stockholms framtida avloppsrening redovisas i Bilagor. T.ex Länsstyrelsens yrkanden och synpunkter på bortledning av grundvatten från tunnel och andra berganläggningar samt kontrollprogram relaterat till denna verksamhet (sidorna 3-6 samt 14-16) redovisas separat i Bilaga 2, Bilaga 3(förslag till riktvärden) och Bilaga 4(skyddsinfiltration). Stockholm Vattens bemötande när det gäller Olycksrisker redovisas i Bilaga 1. PM 3 Bilaga 1 Olycksrisker PM 3 Bilaga 2 Grundvatten PM 3 Bilaga 3 Förslag till Riktvärden Avloppstunnel PM 3 Bilaga 4 Skyddsinfiltration BEMÖTANDEN OCH SVAR 1. Länsstyrelsen anser att bolag ska motivera varför bolaget yrkar tillstånd för en avsevärt högre maximal genomsnittlig veckobelastning än vad anläggningen dimensioneras för år Vårt svar: År 2015 var det p/e anslutna till Henriksdals reningsverk. Max Gvb för 2015 enligt Naturvårdsverkets definition var (Se SMP rapportering 2015). För max Gvb år 2040, med beräknad anslutning av , gjordes motsvarande extrapolering för Max Gvb, därav det höga värdet. Det är således definitionen av Max Gvb och dess eventuella betydelse vid villkorsskrivning som motiverat Stockholm Vattens yrkande på ett Max Gvb på p/e.

4 2(10) 2. Bolaget bör motivera varför mottagningen av externt organiskt material inte omfattas av prövningspunkten , i 29 kap. 50 miljöprövningsförordning. Vårt svar: Enligt SV:s uppfattning är det 28 kap. 1 som är tillämplig, vilket innebär att 29 kap 50 (koden ) inte är tillämplig. 3. Bolaget bör förtydliga vilka substrat man avser att ta emot för att röta. Länsstyrelsen föreslår även följande villkor: Vid anläggningen får endast avfallstyper/substrat enligt bilaga tas emot och behandlas. Andra liknande organiska avfallstyper/substrat får tas emot om tillståndsmyndigheten godkänner det. Vårt svar: SV avser att ta emot substrat som uppfyller Hållbarhetskriterier (HBK) för biogas. En substratlista återfinns på Energigas Sveriges hemsida: Förutsatt att ovanstående kriterier uppfylls föreslås även de avfallstyper (EWC koder) som listas i Bilaga 1.1 PM 12 kunna tas emot och rötas.

5 3(10) Vårt svar: SV godtar förslagen men beaktar även synpunkter från Stockholms miljöförvaltning. 7. Länsstyrelsen anser att det av bolaget föreslagna villkor 7 ska utgå, då det ger en för snäv avgränsning av vad som ska hanteras i kontrollprogrammet för verksamhet. 8. Länsstyrelsen anser att det av bolaget föreslagna villkor 8 ska utgå, då det ger en för snäv avgränsning av vad som ska hanteras i kontrollprogrammet för miljöfarlig verksamhet. Vårt svar: Villkoren kan utgå enligt förslag Olycksrisker 9. Länsstyrelsen anser att bolaget, innan tillstånd ges, ska ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga allvarliga olyckor. Länsstyrelsen anser vidare att bolaget behöver inarbeta en sammanfattning av riskbedömningen i MKB samt att även slutsatser från riskbedömningen av påverkan från Scandinavian biogas anläggning på Henriksdal behöver beaktas specifikt att de gemensamma riskerna beaktas. SV hänvisar här till PM Olycksrisker Bilaga 1

6 4(10) Buller under byggtiden 10. Länsstyrelsen konstaterar att det kvarstår oklarheter om hur bolaget avser att klara bullerbegränsningsvärdena i Sickla. Bolaget bör därför förtydliga sina åtaganden om bullerbegränsande åtgärder. Vårt svar: Det är momentet salvborrning som under 3-4 månaders tid kan ge upphov till bullernivåer på strax över 70 dba vid fasad vid Sickla (Hammarby Sjöstad). Husen här är nybyggda vilket innebär att bullernivån inomhus 30 dba lägre och under riktvärdet på 45 dba. Dessa värden är utan bullerskärmar eller andra bullerdämpande åtgärder. Som framgår av MKB utreds möjligheten att använda upp till 80 m. långa och 4,5 m höga bullerskärmar. Utsläpp till vatten 11. Bolagets förslag till villkor 18 b gällande totalfosfor Länsstyrelsen yrkar att begränsningsvärdet ska fastställas med två värdesiffror. Länsstyrelsen yrkar vidare att bolaget åläggs att utreda kompensationsåtgärder i syfte att åstadkomma en belastningsminskning motsvarande det ökade utsläppet av fosfor. 12. Bolagets förslag till villkor 18 d gällande ammoniumkväve vi yrkar att perioden för då begränsningsvärdet ska gälla omfattar tiden från den 1 april till den 31 oktober, samt att domstolen även fastställermotsvarande begränsningsvärde räknat som månadsmedelvärde per månad. Det senare bör dock få överskridas förslagsvis två till tre gånger under perioden. Vårt svar: När det gäller SV:s syn på ökade fosforutsläpp så hänvisas till inlagan till Aktbilaga 535 från Naturvårdsverket. I övrigt godtas Länsstyrelsens förslag till två värdesiffror och det ändrade villkoret för ammoniumkväve.. Kompensatoriska åtgärder. I ett läge där den yttre påverkan har större betydelse för recipientens utveckling än utsläppen från verksamheten är det en relevant frågeställning, rent samhällsekonomiskt, vad som är den effektivaste åtgärden för att sänka fosforhalten i recipienten. De åtgärder som vanligen omnämns är kemisk fällning, luftning, eller muddring. För recipientområdet innanför oxdjupet är det Mälaren, den inåtgående strömmen och internbelastning som är de främsta fosforkällorna. Fosforhalterna i Mälarvattnet (15 30 ug/l) är generellt lägre än i saltsjön, det är volymen som ger bidraget. Halterna i den inåtgående strömmen är betydligt högre. Det är emellertid inte praktisk möjligt att behandla dessa stora rörliga vattenmassor.

7 Interbelastningen från bottnarna (upp till 10 meter ovanför bottnarna) mellan Koviksudde och Slussen kan vara upp till 8 ton per månad. Det praktiska problemet är att det är ett förhållandevis utsträckt område utan tydligt avgränsade bassänger eller djup, vilket gör att det inte finns några lättköpta självklara områden att bottenbehandla med t.ex. aluminiumsalt. En mer noggrann bottenundersökning krävs innan en kostnads-och effektuppskattning kan göras om effekten av en fosfatfällning. Stockholm Vatten kommer att utreda detta vidare och bjuda in Käppala i det arbetet. Det är SV:s uppfattning att kemisk fastläggning är den mest realistiska åtgärden och att området för kompensatoriska åtgärder begränsas till de områden som påverkas eller har påverkats av reningsverken. 5(10)

8 6(10) 14. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets förslag till villkor Vi anser att det bör framgå av villkor 23 att facklan ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade mängden gas. Erforderlig kapacitet kommer att finnas (se Bilaga B Avloppsreningsverket Teknisk beskrivning sid 80). 15. Vi yrkar att domstolen fastställer villkor om utsläpp av växthusgaser från verksamheten. Vi föreslår följande lydelse: Stockholm Vatten ska verka för att utsläppen av växthusgaser från verksamheten förebyggs och begränsas. Restmetan i luft som avleds från slamtankarna eller från andra betydande utsläppskällor ska förbrännas innan luften avleds till skorstenen. Bolaget ska genomföra systematisk läcksökning av metan från biogasanläggningen och snarast åtgärda påträffade läckor. Intervall och utförande av läcksökning ska fastställas i kontrollprogram. Stockholm Vattens svar: Länsstyrelsens yrkande är helt i linje med det arbete och egenkontrollen som bedrivs och planeras av SV. Yrkandet är dock för detaljerat i sin hänvisning till slamtankarna och metodik. Metan från betydande utsläppskällor som slamtankarna, kommer i första hand att föras in i gassystemet i andra hand förbrännas. Egenkontrollprogrammet kan utvecklas i samråd med länsstyrelsen. Hållbarhetsvillkor 16. Vi yrkar att domstolen fastställer villkor om energieffektivisering, hushållning och återvinning av energiinnehållet i utgående avloppsvatten. Vi föreslår följande lydelse: Stockholm Vatten ska genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten samt verka för att andelen av energiinnehållet i utgående avloppsvatten som nyttiggörs för exempelvis fjärrkyla eller fjärrvärme ökar. Vårt svar: Energi är en resurs och en kostnad och SV har genomfört energikartläggningar(krav) och tagit fram energisparplaner samt har energisparmål från staden. Att vara energieffektiv och minska klimatpåverkan är ett mål för projektet Stockholms framtida avloppsrening. Staden har också krav på minskad energianvändning. SV anser att det inte finns skäl att sätta ett villkor för detta arbete så som föreslås i Länsstyrelsens yrkande 16. Varje år tar SV fram en energi- och klimatredovisning för internt bruk men den kommuniceras även till staden. SV kan framgent också kommunicera denna med Länsstyrelsen. SV anser därför att arbetet kan styras genom egenkontroll snarare än med ett villkor.

9 7(10) 17. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets förslag till villkor angående ledningsnätet (25), men föreslår ett tillägg om att planen ska revideras exempelvis vart femte år för att säkerställa att den med viss periodicitet får en grundligare genomgång. Vi yrkar att bolaget åläggs att konkretisera ett åtagande avseende förnyelse och inläckage till ledningsnätet. SV anser att en regelbunden revision och uppföljning av åtgärder på ledningsnätet är viktig och åtar sig att i samband med miljörapporteringen beskriva förbättringar som både kan bestå av förnyelse och drift(inklusive tillsyn)åtgärder. Förnyelse är bara en av åtgärderna som leder till förbättring. SV vill här även hänvisa till svaret till Miljöförvaltningen (Aktbilaga 531 i Stockholm) om rapportering och uppföljning, samt ny formulering av villkor 25. Arbetet med tillskottsvatten är komplext där flera komponenter, inläckage (kontinuerligt eller havsnivåberoende) och felkopplingar, inkoppling av dränvatten, inläckage från serviser på tomtmark m.m. Stockholm Vatten har definierat tillskottsvatten som en betydande miljöaspekt och en handlingsplan är under utarbetande. Några specifika mätbara mål för arbetet finns inte för närvarande. Arbetet följs enligt SV bäst genom uppföljning av åtgärdsplanen, den långsiktiga trenden mätt som m 3 avloppsvatten/ansluten får utvisa hur framgångsrikt arbetet är. Den relativa mängden tillskottsvatten eller utspädningsgraden (det är de siffror som redovisas i Svenskt Vattens nationella VA- statistik VASS) kommer således att minska kontinuerligt, den absoluta mängden tillskottsvatten kommer också att minska långsiktigt. Innan SV gjort vidare analyser av de mest effektiva åtgärderna går det inte att sätt volymmål behandlades 132 m 3 avloppsvatten per person och år för 2040 är dimensioneringen 113 m 3 per ansluten person och år. Den lägre siffran baseras på en ökad andel duplicering och förväntad lägre vattenförbrukning, men förutsätter också arbete med det befintliga nätet var inflödet till reningsverken ovanligt stort vilket kan ha berott på en hög nivå i Saltsjön i början på året. Det finns ett tydligt och nödvändigt mål att minska inflödet till Henriksdal. (kan mätas som behandlad volym per ansluten person och år), ett mål kopplat till dimensioneringen av Henriksdal. 150 Volym inkommande avloppsvatten per ansluten person och år m 3 /p/år m3/p/år

10 8(10) 18. Vi konstaterar att bolagets villkorsförslag 26 inte är förenligt med Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14. Se vidare nedan under kontrollprogram. Vårt svar: SV anser att redovisningen av bräddad volym avloppsvatten från ledningsnätet inte behöver kopplas till ett villkor då denna redovisning redan styrs av NFS 2016:6 och NFS 2016: Vi yrkar att domstolen fastställer ett villkor om att bolaget ska utreda hur tunnelsystemets magasinerade förmåga kan användas för att motverka bräddningar, samt att bolaget tar fram en driftstrategi av vilken framgår vilka bräddpunkter som särskilt bör undvikas och hur det ska gå till. Vårt svar: När det gäller ledningsnätet är strategin att ansluta bräddpunkter till tunneln, bräddpunkter som i dag mynnar i Mälaren i första hand bräddpunkter som bräddar i Östra Mälarens Vattenskyddsområde. Dessa bräddpunkter är definierade (se PM 2 Kostnader bräddhantering) och har särskilt beaktats i projekteringsarbetet för tunneln. Någon särskild driftstrategi när väl anslutningarna är gjorda behövs inte när det gäller brädd till Mälaren då bräddpunkterna är eliminerade. Tunnelns magasinerande förmåga utnyttjas i första hand för att jämna ut flödet till Henriksdal så att allt inkommande vatten kan genomgå fullständig rening. Här finns en driftstrategi framtagen som kan sammanfattas enligt följande: Utjämning ej vald: Flödet ökar till reningsverket. Börvärdet till biosteget ökas upp till maxflöde biologi (ställbart). Över inställbart värde på summaflödet till biologi (lägre än maxflöde biologi för säkerhetsmarginal) startar direktfällningen i hela anläggningen Henriksdal och Sickla. När summaflödet minskar till under maxflöde biologi stängs direktfällning av och normaldrift kemfällning återupptas. Utjämning vald: Flödet till reningsverket ökar. Börvärde till maxflöde biosteg uppnås och utjämning av tunneln påbörjas. Bromma pumpstation rampar ner och lagring av avloppsvatten i tunneln sker. Bromma pumparna reglerar för att hålla börvärde maxflöde till biosteget, utsignalen till bromma pumpstation beräknas utifrån satt maxflöde till biologi jämfört med flödesvärden från övriga inlopp enligt ovan. Under utjämning finns flera vägar att gå, avseende automatisk drift. Hur detta slutligen ska se ut måste tas fram i samarbete mellan projektledning, projektörer och drift- och underhållspersonal. I princip finns två möjligheter: o Kontinuerlig utjämning och nedtömning till biologisk rening. Innebär i princip att utjämning sker till dess att flödet in till biologin från övriga inlopp understiger maxflödet till biologi och bromma pumparna kan börja tömma tunneln i den flödesmarginal som återstår. Börvärdet till bromma pumparna beräknas som Maxflöde biologi Summaflöde övriga inlopp. o Utjämning sker till viss nivå, där first flush har hanterats, därefter sker omställning till direktfällning och Bromma pumpstation töms. Detta skulle kunna se ut enligt följande.

11 9(10) Nivå, ställbar, i tunneln uppnås. Direktfällning initieras och efter driftindikering fällning börjar Bromma pumparna beskicka reningsverket som uppnått en fungerande direktfällning. Bromma pumparna rampar upp till önskad tömningstid/flöde. Bortledning av grundvatten från tunnel och andra berganläggningar 20. Länsstyrelsen delar bolagets uppfattning att projektet inte behöver tillståndsprövas enligt 7 kap. 28 a miljöbalken (N2000-prövning). 21. Länsstyrelsen anser att villkorsförslag 31 behöver förtydligas så att det framgår att Stockholm Vatten är ålagda att infiltrera Vatten eller vidta andra åtgärder för att motverka att skada uppkommer. Förslag på villkor är: Stockholm Vatten ska under bygg- och drifttiden infiltrera Vatten I jord eller berg eller vidta andra åtgärder för att motverka att grundvattennivåerna påverkas på ett sådant sätt att skada kan uppkomma. 22. Länsstyrelsen yrkar I första hand att villkor föreskrivs avseende inläckage till hela tunnelsträckningen inklusive tillfartstunnlar. Inläckaget bör formuleras som riktvärde för hela tunnelsträckningen. Länsstyrelsen anser att ett sådant villkor i kombination med villkorsförslag 31 (se ovan) och larm- och åtgärdsnivåer för grundvattenberoende objekt är lämpligt för att reglera omgivningspåverkan i byggskedet. De provisoriska föreskrifterna för vissa lerområden behövs i så fall inte. 23. Om förstahandsyrkandet inte bifalles yrkar Länsstyrelsen i andra hand att åtgärdsplanen (villkorsförslag 32 i ansökan) föreskrivs som villkor. Länsstyrelsen vill i så fall få möjlighet att detaljstudera åtgärdsplanen ihop med kontrollprogrammet innan tillstånd meddelas för att kunna bedöma om det kan ligga till grund för tillsynen i byggskedet. Länsstyrelsen yrkar då också att de provisoriska föreskrifterna om maximal grundvattensänkning i vissa lerområden ska baserar på fasta åtgärdsnivåer för grundvattennivåpåverkan. Bolaget behöver då också ytterligare redogöra för hur områden med provisorisk föreskrift har avgränsats. 24. Länsstyrelsen yrkar att bolaget åläggs att ta fram ett kartmaterial där riskobjekt och områden aktuella för infiltration framgår. Det bör också framgå i vilka områden som infiltrationsanläggningarna behöver vara installerade och funktionskontrollerade innan grundvattenbortledning i aktuellt magasin påbörjas och var det räcker att de är projekterade. SV hänvisar här(punkt 21 till 24) till Bilaga 2 Grundvatten Samt Bilaga 3 Förslag till riktvärden.

12 10(10) 25. Länsstyrelsen konstaterar att för att kunna bedöma om villkorsförslag 27 uppfylls, behöver bolaget antingen åta sig att upprätta en återställningsplan för området, eller komplettera ansökan med uppgifter om strandkantens och bottenområdenas ursprungliga skick. Vi föreslår en reviderad lydelse av villkor 27: Schaktning för de nya utloppsledningarna och nedläggning av ledningarna ska utföras varsamt för att undvika att suspenderat material sprids utanför anläggningsområdet. Strandkanten och bottenområdet ska återställas till ursprungligt skick efter det att anläggningsarbetena är utförda. Muddringen ska utföras med miljöskopa där det är tekniskt möjligt. 26. Länsstyrelsen yrkar att tiden för när grumlande arbeten får utföras, enligt villkorsförslag 28, ska begränsas ytterligare på så sätt att grumlande arbeten inte får utföras från den 1 april till den 31 augusti. Vårt Svar: I den fortsatta projekteringen har en teknisk lösning arbetats fram som innebar fördelar både ur arbetsmiljö- och miljösynpunkt. Det ändrade förslaget som innebär en ändrad grundläggning och att ledningarna förläggs ca 2 m högre dvs. ovan sediment. Därmed minskas volymerna från m3 till ca 300 m 3 + schakt: 30 m 3 under vatten och 115 m3 i torrt utförande. Muddring/bottenarbeten kommer inte att erfordras längs ledningen utan endast vid pålstöd. ( se PM Ändringsanmälan utloppsledning) I och med den föreslagna förändringen kan dykeriarbeten genomföras på ett säkrare sätt och spridningen av eventuella föroreningar kommer att reduceras. I och med denna lösning blir miljöpåverkan obetydlig. SV ser därför ingen väsentlig skillnad mellan villkor 27 och Länsstyrelsens förslag till reviderade lydelse. Villkor 27 lyder enligt följande i tillståndsansökan: 27 Schaktning för de nya utloppsledningarna och nedläggning av ledningarna ska utföras varsamt för undvikande av att suspenderat material sprids utanför anläggningsområdet. Strandkanten och bottenområdet ska återställas till ursprungligt skick efter det att anläggningsarbetena är utförda. Muddringen ska ske med miljöskopa. Det kommer att ställas krav på entreprenören att återställa strandkanten och bottnens skick till samma eller bättre skick. Med tanke på att det enbart pålstöden som påverkar botten och den ringa mängd bottenmassor som berörs kommer bottnens skick inte att påverkas och muddringen ersätts sannolikt helt med pålning. Med hänsyn till det nya utförande som planeras (se ovan) och den mycket begränsade muddring som skall utföras anser SV att arbetet kan utföras under den tid som föreslås av länsstyrelsen, dvs. att grumlande arbeten inte utförs mellan den 1:a april och 31:a augusti.

13 BILAGA 1.1 PM 12 EWC-koder 02 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske: Växtdelar Skogsbruksavfall Annat avfall än det som anges i Avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt, bearbetning och jäsning av melass: Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering Konserveringsmedelsavfall Avfall från vätskeextraktion Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från sockertillverkning: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av mejeriprodukter: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i och Avfall från bagerier och konfektyrfabriker: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från produktion av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao): Avfall från tvättning, rengöring och mekanisk fragmentering av råvaror Avfall från spritdestillation Avfall från kemisk behandling Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från läder-, päls- och textilindustri Avfall från textilindustri: Organiskt naturmaterial (t.ex. fett, vax). 07 Avfall från organisk-kemiska processer Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges på annan plats Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall

14 2 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering): Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som anges i Avfall från aerob behandling av fast avfall: Icke-komposterad fraktion av kommunalt avfall och liknande avfall Icke-komposterad fraktion av animaliskt och vegetabiliskt avfall Kompost som inte uppfyller uppställda krav Annat avfall än det som anges i Avfall från anaerob behandling av avfall: Vätska från anaerob behandling av kommunalt avfall Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall Vätska från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Annat avfall än det som anges i Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats i förteckningen: Slam från behandling av hushållsavloppsvatten Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall. (även separat insamlade fraktioner) Separat insamlade fraktioner (utom 15 01): Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall Ätlig olja och ätligt fett Annan olja och annat fett än de som anges i Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser): Biologiskt nedbrytbart avfall Annat icke biologiskt nedbrytbart avfall Annat hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall än det som anges i och 20 02: Avfall från torghandel Slam från septiska tankar Avfall från rengöring av avlopp

15 12 december 2016 PM 3 BILAGA 1 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd 3 M Aktbilaga 536 Olycksrisker En riskanalys gjordes tidigt i projektet utgående från den kunskap som fanns tillgänglig riskanalysen omfattade både yttre miljö och allvarliga olyckor. De identifierade riskerna är sammanställda i Bilaga G8 i tillståndsansökan, en specifik uppdelning mellan miljö och olyckor gjordes inte då nedan sammanfattas det som framkom specifikt för hantering av olycksrisker i arbetet som gjordes HENRIKSDAL- RISKER 2.10 Explosion När rötgasproduktionen på Henriksdalsanläggningen skall modifieras eller byggas om kommer rötgaskamrarna att tömmas på innehåll. Vid minst ett tillfälle i denna process kommer innehållet i kammaren att vara explosivt. Skulle en gnista uppstå vid dessa tillfällen som följd av att rutiner frångås eller av annan anledning kommer en större explosion att ske. Då rötgaskammarna till stor del ligger under mark kommer främst den övre delen, belägen över mark, kunna utgöra en fara för tredje mans egendom om den kastas iväg av explosionen. Explosioner som sker okontrollerat i berget eller på etableringsytan kommer ge upphov till att skador på omkringliggande egendom och den lokala miljön då tryckvågor uppstår samtidigt som projektiler sprids i närområdet. Så kallade bomsalvor på grund av felaktig sprängning är en risk som kan ge upphov till skador på omkringliggande anläggningar. Skulle brand uppstå på etableringsytan eller i berget och spridas till sprängämnen kan mycket stora okontrollerade explosioner ske. De explosiva ämnen som används under byggtiden kommer att förvaras i anslutningen till arbetsplatsen. Bränder i kemikalier eller petroleumprodukter som sprids till sprängämnen bedöms kunna få särskilt stora konsekvenser då dominoeffekter uppstår och skapar en mycket stor okontrollerad explosion. Orsaken till detta kan exempelvis vara bristande hantering eller förvaring av de olika produkterna och sabotage Risk för stöld av sprängämnen och andra byggprodukter. Stölder av sprängämnen har under den senaste tiden ökat, speciellt i Stockholmsområdet på grund av de många tunnelprojekt som pågår där. Även drivmedel samt metaller är stöldbegärligt. Skulle obehöriga personer komma in på arbetsplatsen och få tillgång till dessa ämnen kan de potentiellt användas för att skapa en explosion. Sannolikheten för att en sådan

16 2(5) händelse uppstår bedöms som liten, konsekvensen bedöms dock som mycket stor för den yttre miljön. Ytterligare riskbedömning behöver här göras för att kartlägga stöldrisker och arbeta fram förebyggande åtgärder och åtgärder för bevakning och skydd under bygg- och drifttid Brand En brand i ställverket eller i annan elarmatur bedöms som trolig under en period mellan 1 10 år. Bedömningen grundar sig på att det under byggtiden kommer att finnas mycket byggdamm i anslutning till ställverket samtidigt kommer om- och inkopplingar ske löpande under byggtiden med risk för kortslutningar. Förutom att det finns en uppenbar risk för förlorad kraftförsörjning vid en brand, se kapitel 2.7, ger en brand även upphov till rökutveckling som utgör en potentiell hälsofara för omkringboende Sabotage Eventuella sabotage på anläggningen med syfte att skapa större skador på reningsprocessen bedöms ha låg sannolikhet. Konsekvensen kan i värsta fall bli otillräcklig rening, se kapitel 2.7. Vid en eventuell brand med explosion som följd kan närområdet skadas samt den miljö och de människor som vistas här Sabotage kopplat till stöld eller annan mindre skadegörelse bedöms vara trolig under såväl bygg- som driftsskedet. Konsekvensen kan i detta fall ge upphov till nedsatt driftstillgänglighet. HENRIKSDAL ÅTGÄRDER FÖRESLAGNA 2015 (STATUS) 3.10 Explosion Säkerställ rutin för inköp, hantering och förvaring av sprängämnen (Klart) Seveso-lagstiftning gäller för vissa produkter och en säkerhetsrapport och rutiner uppdateras och nödvändiga tillstånd inhämtas innan driftsättning. En anmälan görs också till Länsstyrelsen. (Sevesolagstiftning gäller inte, en säkerhetsrapport krävs inte. Henriksdal gör regelbundna Risk- och sårbarhetsanalyser) Brandskyddsplan utformas i enlighet med gällande lagstiftning (Stockholms Brandförsvar(SSBF) framförde följande synpunkter under samråd : Rötgas leds i nuläget genom kulvertar, dessa ersätts av rörledningar ovan mark. SSBF anser att befintligt tillstånd för brandfarliga varor kan komma att påverkas varför ansökan om förändrat tillstånd ska skickas till SSBF i god tid innan drifttagning. SSBF anser att insatsplanering ska beaktas för byggtid, både tunnelsidan, Henriksdal och bergarbetet. SSBF rekommenderar Brandskyddsföreningens handbok för insatsplanering. SSBF anser att brandkonsult tidigt engageras i projektering av bergrum mm. för brandteknisk dimensionering, utrymning samt förutsättningar för räddningstjänstens insats. Dessa synpunkter är omhändertagna av Stockholm Vatten.

17 3(5) 3.11 Risk för stöld av sprängämnen och andra byggprodukter Klart 3.12 Brand Ta fram brandskyddsplan och utred potentiella risker för brand. Modellering av rökgasspridning för att utreda hur hushåll och företag blir drabbade vid olika bränder. Stockholm vatten har knutit en egen brandingenjör till projektet och riskanalyser och inspektioner görs regelmässigt för projektets olika stadier Sabotage vid behov. ARBETE MED TUNNELN-RISKER 2.12 Explosion Vid eventuella okontrollerade explosioner finns det förutom uppenbara arbetsmiljörisker (behandlas separat) risk att den yttre miljön samt tredje mans egendom och hälsa påverkas negativt. Okontrollerade explosioner kan ske såväl i tunneln som runt påslagen till tunneln och kan ha ett flertal olika orsaker. Så kallade bomsalvor på grund av felaktig sprängning är en risk som kan ge upphov till skador på omkringliggande anläggningar. Explosioner som sker okontrollerat i tunneln eller på etableringsytan kan ge upphov till skador på omkringliggande egendom och den lokala miljön då tryckvågor uppstår samtidigt som projektiler sprids i närområdet. Skulle brand uppstå på etableringsytan eller i tunneln och spridas till sprängämnen kan mycket stora okontrollerade explosioner ske. Bränder i kemikalier eller petroleumprodukter som sprids till sprängämnen bedöms kunna få särskilt stora konsekvenser då dominoeffekter uppstår och skapar en mycket stor okontrollerad explosion. Orsaken till detta kan exempelvis vara bristande hantering eller förvaring av de olika produkterna och sabotage. ARBETE MED TUNNELN-ÅTGÄRDER 3.12 Explosion För att förhindra okontrollerade explosioner i tunneln och på etableringsytor är det av yttersta vikt att gällande föreskrifter och rutiner följs vid hantering av sprängämnen, tändkällor samt kemikalier och petroleumprodukter. Dessutom bör volymen av förvarade sprängämnen hållas så liten som möjlig och anpassas efter behovet kopplat till tunneldrivningen. Möjligheten att förvara mindre mängder på arbetsplatsen bör utredas. Utifrån beslutad maximal nivå förvarat sprängämne rekommenderas att en scenarioanalys utförs. Analysen bör avse de värsta scenarion som kan uppstå då en okontollerad explosion uppstår samt konsekvenser detta får i form av deformationszoner, påverkan på yttre miljö och tredje mans egendom och hälsa. Denna analys är gjord och har resulterat i krav på projektet.

18 4(5) FORTSATT RISKARBETE Arbete med risker är en kontinuerlig process som följer projekteringen. I komplettering till ansökan lämnades en kompletterande riskanalys in (Bilaga 1 kompletterande Riskanalys- Lokala konfliktpunkter, Structor ), avseende risken för allvarliga olyckor. Detaljprojektering av genomförande med etableringar, samt av Henriksdalsanläggningen hade då kommit så pass långt att verksamheters och anläggningsdelars placering, både av reningsverkets och gasuppgraderingens (Scandinavian Biogas) anläggningar, kunde analyseras ur ett riskperspektiv och de åtgärder som identifierats i den tidigare analysen (se ovan) arbetas in. DRIFTSATT RENINGSVERK Verksamhetens påverkan på Scandinavian Biogas uppgraderingsanläggning i Henriksdal Inom ramen för den utökade verksamheten vid Henriksdal reningsverk kommer en eller flera metanoltankar med en sammanlagd volym om ca 120 m 3 uppföras inom anläggningen. Inom projekteringen pågår utredning avseende olika lämpliga placeringsalternativ av metanolhanteringen på Henriksdalberget. Ett designkriterium är att hanteringen av metanol (både transport och lossning) ej ska föranleda risk för dominoeffekter på Scandinavian Biogas uppgraderingsanläggning vid händelse av olycka. När slutgiltig placering av metanolhanteringen har fastställts kommer en detaljerad riskutredning enligt 7 LBE och explosionsskyddsutredning (ATEX) genomföras där skyddsåtgärder för att eliminera dominoeffekter mot Scandinavian biogasanläggning kommer att innefattas. Scandinavian Biogas uppgraderingsanläggnings påverkan på Stockholm Vatten Genomförd riskbedömning (Henriksdals biogasuppgraderingsanläggning - Riskbedömning enligt Sevesolagstiftning utbyggnad och drift, WSP ) påvisar att verksamheten är förknippade med risker som skulle kunna komma att påverka Stockholm Vattens verksamhet i Henriksdal. Belysta olycksscenarier som innebär större utsläpp och antändning av brännbar gas är förknippade med väldigt låga sannolikheter samtidigt som konsekvenserna blir begränsade till följd av den ringa persondensiteten som återfinns i närhet till anläggningen. Stockholm Vattens tillkommande verksamhet på Henriksdalberget innebär inte att persondensiteten i någon större utsträckning förändras, varför endast en marginell påverkan riskbilden är att förväntas. Stockholm Vatten anser att riskerna förknippade med biogashanteringen är acceptabla sett till den planerade verksamheten varför inga ytterligare åtgärder än rådande skyddsavstånd anses nödvändiga. BYGGTIDEN Stockholm Vatten vill belysa att framtagen riskbedömning kan uppfattas ge en snedvriden bild av riskerna förknippade transporter och hantering av explosiva och brandfarliga varor under byggtiden, detta då endast de potentiella konsekvenser som kan uppstå vid olycka belyses utredningen. Stockholm Vatten vill tydliggöra att transporter och hanteringen av farligt gods endast är av tillfällig karaktär varför sannolikheten för att en allvarlig olycka ska uppstå under byggtiden, och i ett led riskexponeringen mot tredje man, är att betrakta som väldigt låg i jämförelse med en fast riskkälla. Tillfälliga transporter och hantering av farligt gods i tät stadsbebyggelse är inte heller en unik situation inom Stockholm, detta har tillåtits i centrala delar av staden vid byggande av t.ex. Norra Länken samt Citybanan.

19 5(5) Stockholm Vatten VA AB vill vidare tydliggöra att nedan åtgärder, i enlighet med slutsatserna i riskanalysen upprättad av Structor, kommer att föreskrivas i avtal med respektive entreprenör i ett led att säkerställa låga risknivåer mot omgivningen under byggtiden: Krav på försiktig sprängning ställs vid sprängarbete i ytlägen. Försiktig sprängning innebär mindre laddningsdoser och nyttjande av elektroniska tändkapslar. Begränsningar i transporterad mängd i ADR-klass 1, krav ställs på transportörer att maximalt lasta 500 kg per transport. Mängden sprängämne som förvaras i ytläge inom etableringsytorna begränsas till maximalt 500 kg. o Förvaring av sprängämne i ytläge inom etableringsytorna ska ske på ett avstånd om mer än 25 m från närmaste bebyggelse. o Vid Henriksdalsberget ska förvaring av sprängämne i ytläge ske på ett avstånd om mer än 80 m från riskkällor inom Scandinavian biogasuppgraderingsanläggning. Extern kontroll och revisioner av att kraven i MSB:s handbok Förvaring av explosiva varor, 2012 uppfylls på arbetsplatserna samt att även övrig hantering av sprängämnen uppfyller MSB:s krav. Val av drivmedel. Krav ställs på entreprenörer att endast använda och förvara diesel som drivmedel inom arbetsområdena. o Förvaring av brandfarlig vätska i ytläge ska ske med skyddsavstånd i enlighet med rekommendationer som ges i Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5.

20 11 januari 2017 BILAGA 2 PM 3 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Nacka Tingsrätt Avd. 3 M Aktbilaga 536 Svar på länsstyrelsens frågor- Grundvatten Frågor avseende kontrollprogram m m, vattenverksamhet (Länsstyrelsens yttrande sid 5-6) Sid 3, näst sista stycket: Länsstyrelsen anser villkorsförslag 31 behöver förtydligas och föreslår följande formulering: Stockholm Vatten ska under bygg- och driftstiden infiltrera vatten i jord ellerberg eller vidta andra åtgärder för att motverka att grundvattennivåerna påverkas på ett sådant sätta att skada kan uppkomma. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens yrkande. Se bilaga PM 12, bilaga 1 Sid 3, sista stycket: Länsstyrelsen yrkar i första hand på att villkor föreskrivs avseende inläckage till hela tunnelsträckningen inklusive tillfartstunnlar. SVAB tillmötesgår länsstyrelsens yrkande, se bilaga PM 12, bilaga 1 Sid 4, första och andra stycket: Om förstahandsyrkandet inte bifalles yrkar Länsstyrelsen i andra hand att åtgärdsplanen föreskrivs som villkor. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens förstahandsyrkande, se bilaga PM 12, bilaga 1 Sid 4, tredje stycket: Länsstyrelsen yrkar att bolaget åläggs ta fram ett kartmaterial där riskobjekt och områden aktuella för infiltration framgår. Det bör också framgå i vilka områden som infiltrationsanläggningarna behöver vara installerade och funktionskontrollerade innan grundvattenbortledningen i aktuellt magasin påbörjas och var det räcker att de är projekterade. Riskobjekt finns redovisade i bilaga F2 och F4, infiltrationsområden i bilaga I2, den senare bilagan är uppdaterad (rev ). System för skyddsinfiltration inom lerområdena vid Åkeshov, Smedslätten och Liljeholmen kommer att vara anlagda och funktionstestade innan berguttag påbörjas i nämnda avsnitt. För lerområdena vid Ålstens brygga och Örnsberg gäller att systemen för skyddsinfiltration ska vara projekterade och lämpliga platser för anläggande av infiltrationsbrunnar identifierade innan berguttag påbörjas. Sid 5, sista stycket: Länsstyrelsen vill att det skall framgå i villkor 5 att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

21 2(6) SVAB har uppdaterat villkor 5 utifrån att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten, se PM 12 Bilaga 1. Sid 6, 1:a stycket: Länsstyrelsen vill att villkor 7 om kontrollprogrammet även skall innehålla aspekter såsom injekteringsresultat, uppmätt inläckage, infiltrationsmängder och påverkan på anläggningar och markområden. SVAB har uppdaterat villkor 7 med avseende på att kontrollprogrammet även ska innehålla de kontroller som Länsstyrelsen pekar på, se PM 12 Bilaga 1 Sid 6, 2:a stycket: Länsstyrelsen vill att SVAB definierar vilka grundvattenrör som syftar till att kontrollera grundvattennivån för varje grundvattenberoende byggnad, kvarter, eller anläggning o.s.v. och att SVAB definierar larm- och åtgärdsnivåer för resp. skyddsobjekt. Larmnivån syftar till att uppmärksamma att grundvattennivåerna har påverkats. Åtgärdsnivån skall baseras på tidigare uppmätta grundvattennivåer, lerans sättningsegenskaper samt högsta pål- eller rustbäddnivå för trägrundlagda byggnader. Länsstyrelsen anser inte att nivåerna skall fastställas av domstolen utan att de ska hanteras inom ramen för kontrollprogrammet, så att justeringar kan utföras inom ramen för tillsynen i det fall ytterligare information tillkommer. SVAB har haft och har ett löpande arbete med att utveckla mätprogram för kontroller av bl.a. grundvattennivåer. Inom ramen för detta arbete ingår att definiera larm- och åtgärdsnivåer samt att installera ytterligare grundvattenobservationspunkter. De mätningar som nu genomförts och som kommer genomföras kommer ligga till grund för larm- resp. åtgärdsnivåer. SVAB:s anser som Länsstyrelsens, att nivåerna inte skall faställas av domstolen utan att de skall hanteras inom ramen för kontrollprogrammet, så att justeringar kan utföras inom ramen för tillsynen. Inom ramen för kontrollprogrammet avser SVAB definiera vilka grundvattenrör som syftar till att kontrollera grundvattennivåen för resp. byggnad, kvarter eller anläggning.. I de justerade provisoriska föreskrifterna och det kontrollprogram som tas fram kommer även tidigare uppmätta grundvattennivåer kunna vara styrande för val av åtgärd. SV hänvisar även till PM 15 där mätpunkter (grundvattenrör, sättningsmätning) anges. Sid 6, 3:e stycket: Länsstyrelsen menar att det underlättar tillsyn och ger transparens gentemot fastighetsägare om det görs kvartersbeskrivningar för de områden där det finns byggnader eller anläggningar som kan påverkas av grundvattensänkning. SVAB har genomfört grundläggningsinventering inom samtliga lerområden inom påverkansområdet såsom definierat i ansökningshandlingarna. Inventeringen har identifierat riskobjekt utifrån dess grundläggning och samtidigt varit konservativ i sitt antagande, d.v.s. om uppgifter varit osäkra eller okända har resp. byggnad klassats som riskobjekt. Redovisningen av riskobkekten är gjord i Bilaga F2 ochf4 till PM Hydrogeologi. Inom ramen för kontrollprogrammet kommer mer detaljerad redovisning tas fram.

22 3(6) Sid 6, 4:e stycket: Länsstyrelsen vill att det upprättas en slutrapport när tunnelarbetena är avslutade. SVAB kommer att upprätta en slutrapport. Där även beräknat totalt inläckage till tunneln redovisas. Frågor avseende inläckage och grundvattenpåverkan, (Länsstyrelsens yttrande sid 14-16) Sid 14, stycke 4: Länsstyrelsen menar att konstruktionen med provisoriska föreskrifter för grundvattensänkning och att inläckaget enbart omfattas av det allmänna villkoret inte är helt ändamålsenligt och kan göra tillsynen komplicerad. SVAB menar att de provisoriska föreskrifterna i kombination med SVABs åtagande att följa den åtgärdsplan som inlämnats ställer höga krav på bolaget avseende skyddsåtgärder för att minimera konsekvenser avseende grundvattennivåsänkning. SVAB inser att den föreslagna metoden kan innebära en mer omfattande tillsyn men menar, mot bakgrund till pågående sättningar att detta förfarande är nödvändigt. Sid 14, stycke 4: Länsstyrelsen yrkar i första hand att inläckaget till tunneln inklusive tillfatstunnlar ska formuleras som villkor i kombination med åtagande att skyddsinfiltrera alternativt vidta andra åtgärder för att minska risk för skada. Sid 14, stycke 4: Länsstyrelsen menar att SVAB ska föreslå riktvärden för hela tunnelsträckan. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens yrkande och föreslår riktvärden för respektive delsträckor. se bilaga PM 12, bilaga 1. Sid 14, näst sista stycket: Länsstyrelsen noterar att bolaget inte anser det ändamålsenligt med riktvärden för inläckage på tunnelavsnitt utanför områden som omfattas av den provisoriska föreskriften. Länsstyrelsen anser dock att riktvärden för inläckage bör gälla både där tunneln passerar under fastmarkspartier och lerområden eftersom inläckaget påverkar samma grundvattenmagasin. SVAB bedömer att uppföljning av känsliga objekt i närheten av lerområdena i Åkeshov, Örnsberg, Ålstens brygga, Smedslätten och Liljeholmen inte kan göras på annat sätt än med de föreslagna provisoriska föreskrifterna. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens yrkande och föreslår riktvärden för resp. delsträckor enligt ovan.. Sida 14, sista stycket: Länsstyrelsen yrkar i andra hand att även åtgärdsplanen föreskrivs som villkor. SVAB accepterar yrkandet i första hand och anser då att åtgärdsplanen inte skall villkoras, men ingår i det allmänna villkoret Sid 15, 1:a stycket: Länsstyrelsen framför att SVAB måste redogöra för hur områdena med provisorisk föreskrift har avgränsats.

23 4(6) Provisoriska föreskrifter om maximal grundvattenavsänkning skall gälla i de områden där risk för sättningsskador bedöms föreligga, trots utförd injektering. Dessa provisoriska föreskrifter säkerställer att sättningsskador inte ska uppkomma. När villkoren inom dessa områden upprätthålls säkerställs även omgivningspåverkan utanför dessa områden. Vid beräkning av sättningar är hänsyn tagen till i) lerans sättningskänslighet (PM Markförhållanden), ii) prognostiserad grundvattensänkning och lerans mäktighet (geologisk förväntansmodell), se vidare ansökans bilaga F. I det fall grundvattennivåer upprätthålls inom dessa områden, antingen p.g.a. att avsänkningen är mindre än prognostiserad eller genom skyddsinfiltration så uppstår heller ingen risk för sättning utanför dessa områden. Sid 15, stycke 2: Länsstyrelsen menar att begränsningsvärdena för grundvattensänkning ska baseras på den nivå där skada kan uppkomma och inte på grundvattenpåverkan relativt normala variationer. SVAB har accepterat att de provisoriska föreskrifterna knyts till åtgärdsnivåer och inte till viss avsänkning. Sid 15, stycke 3, punkt 1: Länsstyrelsen menar att SVAB inte redovisat vilken metodik som ska användas för att urskilja en grundvattensänkning om 0,2 m. Se ovan. Sid 14, stycke 3, punkt 2: Länsstyrelsen menar att SVAB i onödan tar på sig att skyddsinfiltrera även när det inte föreligger risk för skada. Se ovan. Sid 15, stycke 3, punkt 3: Därefter framför Länsstyrelsen att det finns riskobjekt utanför områdena med provisoriska föreskrifter där det är oklart vilka nivåer som ska upprätthållas. Om avsänkningskraven innehålls inom de områden där de provisoriska föreskrifterna gäller (områdena J1-J5) föreligger inte någon risk för skador på objekt i närheten till områdena ifråga. Länsstyrelsen framför att det är mer lämpligt att vidta åtgärder då grundvattennivåer sjunker under nivåer där det kan uppkomma skada. SVAB har samma uppfattning Sid 15, stycke 5: Därefter påpekar Länsstyrelsen att det förefaller som att SVAB utgått ifrån interpolerad lermäktighet utan hänsyn till förekomst av riskobjekt. Se svar ovan om hur områden J1-J5 definierats samt bedömningsgrunder för sättningar, här tas även hänsyn till marksättningar och skador på vägar etc. I det fall grundvattennivåerna inom område J1 J5 upprätthålls enligt ansökan kommer inga skador utanför dessa områden uppstå.

24 5(6) I område J1 finns ett flertal mer eller mindre känsliga byggnader. I område J2 finns inga känsliga byggnader medan det finns känsliga byggnader i dess närhet. I område J3 finns det inte heller några känsliga byggnader. Däremot finns det ledningar i mark inom området. Inom område J4 finns ett fåtal känsliga byggnader, även ett antal i närheten av området, och i område J5 finns ett antal större sättningskänsliga byggnader. Utgångspunkten är att det mest känsliga objektet inom det område som omfattas av de provisoriska föreskrifterna skall skyddas. Därmed uppstår inte heller risk för skada för utanför området. Sid 15, sista stycket: Mot bakgrund av de provisoriska föreskrifterna menar Länsstyrelsen att det är oklart vilka grundvattennivåer SVAB är skyldig att upprätthålla utanför de områden som omfattas av de provisoriska föreskrifterna. Som beskrivits ovan föreligger ingen risk för skador på några objekt utanför områdena som omfattas av de provisoriska föreskrifterna (områdena J1-J5) förutsatt att avsänkningskraven innehålls inom områdena. Se ovan Sid 16, 1:a stycket: Med hänsyn till Åtgärdsplanen (tabell 1) påpekar Länsstyrelsen att inläckagekravet angivet i l/min x 100 m räknat per 100 m är strängare jämfört med om inläckagekravet skulle gälla delsträcka för delsträcka. SVAB hänvisar till uppdaterad åtgärdsplan. Injekteringsarbetena kommer att styras utifrån åtgärdsplanens riktvärden som anges per 100 m tunnel Sid 16, 2:a stycket: Därefter kommenterar Länsstyrelsen avsnitt 5 i Åtgärdsplanen, Åtgärdsplan för lerområden som omfattas av kontrollvärde för inläckage. Länsstyrelsen ifrågasätter att åtgärder inte vidtas om skyddsinfiltration redan satts igång och man menar också att skyddsinfiltration saknas som åtgärd i listan för lerområden som omfattas av kontrollvärde för inläckage. Länsstyrelsens synpunkt är korrekt. Skyddsinfiltration ska anges i den omnämnda listan. Åtgärdsplanen ska också justeras så att det klart framgår att det mycket väl kan bli aktuellt att t ex justera injekteringsförfarandena i samband med skyddsinfiltration. Det kan också bli aktuellt att genomföra ett antal kontrollmätningar samtidigt med att skyddsinfiltration genomförs. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samråd med tillsynsmyndigheten. Sid 16, 3:e stycket: Länsstyrelsen refererar till avsnitt 3.5 i Åtgärdsplanen och menar att information som ges under avsnitt 4 är motsägelsefull. Åtgärder kommer att vidtas om riktvärden för inläckage överskrids. Med hänsyn till avsnitt 4 kommer åtgärder att sättas in i enlighet med de punkter som anges under avsnitt 4. Överskrids riktvärdena i ett delområde inom fastmarksområdena görs kontroller av inläckagemätningarna, orsakerna utreds, information lämnas till TSM och antalet hål i kommande skärmar kan komma att ökas. En andra injekteringsomgång genomförs dock, som Länsstyrelsen påpekar, endast när MWD-data eller vattenförlustmätningarna visar på dubbla kontrollvärdet. Sid 16, 4:e stycket: Därefter pekar Länsstyrelsen på oklarheter omkring skyddsinfiltrationen. Länsstyrelsen har svårt att överblicka de fastigheter som SVAB har rådighet över för infiltration och om dessa fastigheter har tillräcklig utbredning för att

25 6(6) täcka upp alla områden med behov av skyddsinfiltration i bygg- respektive driftskedet. Länsstyrelsen yrkar att SVAB ska åläggas att ta fram ett kartmaterial där riskobjekt och områden aktuella för infiltration framgår. Det ska också framgå i vilka områden som infiltrationsanläggningarna behöver vara installerade och funktionstestade innan grundvattenbortledningen påbörjas och var det räcker att de är projekterade. SVAB hänvisar till Bilaga 4. Sid 16, 5:e stycket: Avslutningsvis anger Länsstyrelsen att det kan behövas skyddsinfiltreras inom fler områden är de områden som styrs av de provisoriska föreskrifterna. Se ovan.