Lokalrapport. Filborna pastorat Lunds stift. PROJEKT: Konfirmand 2008 FRAMTAGEN AV: ANALYSENHETEN ÄRKEBISKOPENS OCH GENERALSEKRETERARENS SEKRETARIAT

Transkript

1 Lokalrapport PROJEKT: Konfirmand 2008 FRAMTAGEN AV: ANALYSENHETEN ÄRKEBISKOPENS OCH GENERALSEKRETERARENS SEKRETARIAT I SAMARBETE MED: STATISTICON AB ANALYSENHETEN ÄRKEBISKOPENS OCH GENERALSEKRETERARENS SEKRETARIAT TELEFON: , E-POST: jonas.bromander@svenskakyrkan.se (projektansvarig) TELEFON: , E-POST: lena.olssonfogelberg@svenskakyrkan.se (talesperson) HEMSIDA:

2

3 Innehåll sid. 1. Inledning 5 2. Vilka ungdomar valde konfirmation och varför? 8 3. Konfirmandernas livsfrågor i centrum Konfirmandtiden Konfirmationsdagen Kommande relation till kyrkan En meningsfull konfirmation Avslutning 19 Referenser 20 Bilaga I. Frekvenstabeller 21 Bilaga II. Databearbetning och viktning 29

4

5 1. Inledning Svenska kyrkans konfirmandverksamhet når idag cirka 35 procent av landets 15-åringar. Få områden i det svenska samhällslivet kan mäta sig med en sådan uppslutning. Inte desto mindre utmanas konfirmationen. Varje år rapporteras det om en sjunkande konfirmandfrekvens. Det är en tendens som pågått sedan mitten av 1980-talet, då hela 70 procent av landets ungdomar valde att konfirmera sig. Under senare år har de 15-åriga befolkningskullarna ökat successivt. Därför har antalet konfirmander legat relativt konstant på omkring individer under 2000-talets början. De närmaste åren kommer dock dessa kullar att minska dramatiskt. Således dräneras underlaget för rekrytering till konfirmation, vilket borde få konsekvenser för hur många som kommer att konfirmeras. Därmed kan nedgången bli mer märkbar i församlingarna än vad den hittills varit. Även om färre ungdomar i dag väljer att konfirmera sig än tidigare, vet vi att många av dem som gör det ändå är nöjda med sin konfirmandtid. Inte minst framgår det av tidigare års konfirmandutvärderingar (se t.ex. Larsson & Willander 2007). Ibland är man dock mindre nöjd och kanske är man inte helt tillfreds med allt, trots att helheten varit god. Att utvärdera vad som händer under konfirmandtiden har blivit ett av svaren på den utmaning som en sjunkande konfirmandfrekvens innebär. Det är helt enkelt viktigt för Svenska kyrkan, såväl lokalt som nationellt, att skaffa sig kunskap om hur en av dess kärnverksamheter verkligen fungerar och vad som kan göras bättre. Det är nu tredje året som Svenska kyrkan på nationell nivå har glädjen att arbeta med resultaten från den stora konfirmationsutvärderingen. I årets studie har totalt konfirmander deltagit, vilket motsvarar över 20 procent av alla konfirmander. Det mycket omfattande underlaget borgar för god kunskap om konfirmationssedens ställning och ger därmed möjlighet till fortsatt utvecklingsarbete. Föreliggande resultatrapport är den andra av två delar i redovisningen av Konfirmand Den första var en tabellrapport som redovisades för stiftens konfirmandkonsulenter i oktober Den återfinns även som bilaga I i denna rapport. Genom denna redovisningsmodell erbjuder vi å ena sidan församlingar och pastorat snabb återkoppling av de övergripande resultaten på såväl riks-, stifts- som pastoratsnivå. Å andra sidan blir det möjligt att utföra mer omfattande analyser av materialet som kan visa sig värdefulla på längre sikt. Rapporten du nu läser redovisar de lokala resultaten för enkätundersökningen Konfirmand Den är tänkt att ge dig som jobbat med de svarande konfirmanderna en bild av hur de upplevt sin konfirmandtid och fungera som ett verktyg för utvärdering. Förhoppningsvis kan rapporten ge indikationer på vad som är viktigt att tänka på i arbetet med nya konfirmander. Man kan helt enkelt säga att rapporten ska vara ett hjälpmedel för att förbättra konfirmandarbetets kvalitet. Undersökningen Sammanlagt konfirmander i tretton stift har fyllt i enkäten som innehåller sjuttio frågor under fyra olika rubriker. Resultat för varje stift och riket i sin helhet redovisas med uppdelning på kön i separata rapporter. I denna rapport kommer du dock att kunna jämföra siffrorna för den lokala konfirmandgruppen med helhetssiffrorna för stiftet. 5

6 De konfirmandgrupper som deltagit i undersökningen har antingen valts ut av konfirmandkonsulenten i respektive stift eller genom ett slumpmässigt urval. Majoriteten av de deltagande grupperna hör hemma i den första kategorin och har själva visat intresse för att utveckla sin konfirmandverksamhet. En tydlig fördel med ett sådant urval är att man i många församlingar och pastorat också kommer att vara intresserade av att verkligen ta till sig utvärderingens resultat och fundera vidare på vad man kan göra för att just kvalitetsutveckla. Det slumpmässiga urvalet gör att vi dessutom kan dra mer generella slutsatser om konfirmander i Svenska kyrkan när vi tittar på siffrorna på stiftsnivå och nationell nivå. I tabell 1.1 nedan kan du se hur många enkäter som skickats ut till din lokala grupp samt till stiftet och totalt. Om antalet svar är mycket lägre än antalet utskickade enkäter kan det innebära att resultaten som redovisas inte är så tillförlitliga som de kunde ha varit. En anledning till att färre konfirmander svarat på enkäten än det antal som skickats ut, kan vara att man helt enkelt beställt fler enkäter än vad man hade konfirmander. En annan faktor kan vara att man hade flera grupper som ingick på den lokala nivån men glömde låta någon grupp fylla i enkäten helt och hållet så att resultatet endast gäller konfirmanderna i den eller de grupper som faktiskt deltog i undersökningen. Ett lågt antal svarande kan förstås ha andra orsaker också. Exempelvis kanske några konfirmander har slutat under konfirmandtidens gång. Du som jobbat med de svarande konfirmanderna är den som är bäst lämpad att analysera vad en eventuell låg svarssiffra beror på och om detta är något som påverkar resultaten för din grupp. Svarsmaterialet bygger alltså på två urval, ett frivilligt och ett slumpmässigt. Som i alla svarsmaterial finns det sannolikt även i detta skevheter. Dessa skulle kunna göra det svårt att utifrån materialet yttra sig om stifts- och riksnivå. För att undvika eventuella fel som uppstår på grund av detta har uppgifterna för stift och landet i sin helhet korrigerats på ett sätt så att de motsvarar samtliga konfirmander inom respektive nivå. För en mer detaljerad beskrivning av denna korrigering hänvisas till slutet av denna rapport (se bilaga II). Tabell 1.1. Svarsstatistik Antal utskickade enkäter Antal svar Andel svar (%) Riket Den enkät som använts i undersökningen är en bearbetad version av en enkät som tagits fram av Karlstads stift. Där, och i ytterligare några stift, genomförde man under 2004 och 2005 liknande undersökningar. För att fler stift skulle kunna erbjudas att delta övertogs projektet sedan av Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur, som genomförde undersökningen under 2006 och Syftet när Karlstads stift initierade projektet var att skapa ett verktyg för kvalitetsutveckling, och detta syfte kvarstår. Ytterligare forskning om konfirmander har bland annat genomförts år 1996 av dåvarande Svenska kyrkans forskningssekretariat på uppdrag av Svenska kyrkans forskningsråd. Även här handlar det om en enkätundersökning bland konfirmander, men också bland konfirmandledare. Då deltog cirka femtio slumpmässigt utvalda pastorat och syftet var undersökande snarare än utvärderande. Flera av de frågor som ställdes i konfirmandundersökningen 1996 är mycket lika de frågor vi har ställt till 2008 års konfirmander (Straarup & Winqvist Hollman 1998). 6

7 Enkäten är uppbyggd på så sätt att konfirmanden har fått frågor och påståenden att ta ställning till. De flesta svaren har konfirmanden fått ge genom att kryssa sitt svar i en ruta på en femgradig skala, men även andra skalor har förekommit. I undersökningen har Svenska kyrkans analysenhet samarbetat med två företag: EDB Business Partner Sverige AB som har tryckt och distribuerat enkäterna och även sammanställt svaren i datafil, samt Statisticon AB som fungerat som ett bollplank i den statistiska analysen och genererat individuella tabeller till rapporterna för alla deltagande grupper, stift och riket. Rapportens upplägg I de kommande kapitlen presenteras konfirmandernas svar i olika sorters diagram som ska tydliggöra resultaten på ett visuellt överskådligt sätt. Utöver detta redovisas svaren på samtliga frågor i antal och procent längst bak i rapporten (se bilaga I). På så sätt kan den intresserade titta närmare på de frågor som man tror är särskilt betydelsefulla för det egna arbetslaget. Diagrammen speglar de olika aspekter av konfirmation och av konfirmanderna som personer, som enkäten omfattar: några där man kan utläsa vilka de ungdomar är som valt att konfirmera sig, ett som visar på hur olika livsfrågor omhändertagits i konfirmandarbetet, några som redovisar hur konfirmanderna svarat på frågor om sin upplevelse av konfirmandtiden, några där fokus ligger på konfirmandernas syn på och förhållande till kyrka, ett som redovisar konfirmandernas syn på olika aspekter av konfirmationsdagen och slutligen ett par där vi tittar på vad konfirmanderna tror om sin framtida relation till kyrkan. Därutöver diskuteras och visas i kapitel 7 i vilken mån konfirmanderna upplevt sin konfirmandtid som meningsfull. Till diagrammen finns texter som förklarar hur dessa ska läsas. Läsanvisningar Rapporten redovisar diagram där era konfirmander jämförs med stiftet i sin helhet. Det innebär att underlaget för era värden baserar sig på betydligt färre konfirmander än vad som är fallet för stiftet. Detta bör man ha i åtanke då diagrammen tolkas, särskilt om ni haft få konfirmander. Om antalet konfirmander är väldigt litet representerar enstaka konfirmander många procent. Till synes stora skillnader kan alltså basera sig på svar från en eller ett par individer. 7

8 2. Vilka ungdomar valde konfirmation och varför? Att välja konfirmation innebär i dag att man i viss mening går mot strömmen. Färre än hälften av landets 15-åringar väljer att bli just konfirmander. Samtidigt kan man konstatera att få verksamheter har samma uppslutning som konfirmationen. Men vilka gör detta val och hur stora är egentligen valmöjligheterna till att få den konfirmation man själv önskar? Detta avsnitt skall fokusera på dessa frågor. I enkäten frågades efter om man innan konfirmandtiden upplevde sig ha haft möjlighet att välja konfirmandgrupp. I diagram 2.1 redovisas konfirmandernas svar på denna fråga, de röda staplarna representerar er grupp och de gula staplarna stiftet. Diagram 2.1. Möjlighet att välja konfirmandgrupp Andelar (%) Hade du olika konfirmandgrupper att välja på? Ja, flera alternativ Ja, ett annat alternativ Nej Vet ej Motiv för att bli konfirmand har i tidigare undersökningar delats in som sociala, traditionella och religiösa (jmf Sjöborg 1998:71). De sociala motiven rör vad kompisarna tycker, tänker och gör, de traditionella familjens traditioner och mammas och pappas åsikter och de religiösa motiven handlar om att lära sig mer om kristen tro och att vilja prata om livet, döden och Gud. I årets formulär fanns också motiv som önskan om att få presenter och känslan av att konfirmation var något som kändes bra att göra. Varje konfirmand som besvarat enkäten fick möjlighet att ta ställning till alla motiven till konfirmation. Staplarna i diagram 2.2 nedan visar hur stor andel som instämde (ganska mycket eller helt och hållet) med de olika motiven. Era konfirmanders svar redovisas med röda staplar och svaren från stiftet i sin helhet redovisas med gula staplar. 8

9 Diagram 2.2. Motiv för att bli konfirmand Andelar (%) som instämmer ganska mycket eller helt och hållet Varför blev du konfirmand?...det kändes bra för mig...träffa nya människor...jag ville veta mer om kristen tro...jag tror på Gud...jag hade hört att det var bra...jag ville åka på läger...jag har kompisar som skulle konfirmeras...jag ville ha presenter...få prata om frågor jag tycker är viktiga...någon i min familj ville det I svenskkyrkliga sammanhang är könsfördelningen 60/40 vanligt förekommande. Till exempel är 60 procent av dem som väljer att träda in i Svenska kyrkan kvinnor medan 40 procent är män. Bland utträdarna är förhållandet det motsatta, 40 procent är kvinnor medan 60 procent är män. Könsfördelningen stämmer relativt väl även för konfirmander som deltagit i Konfirmand Om könsfördelningen i er grupp och i ert stift (se diagram 2.3) är ungefär 60 procent tjejer och 40 procent killar motsvarar den genomsnittet i Svenska kyrkan. Om lika många killar som tjejer deltog i er verksamhet så hade ni en mer jämn fördelning än kyrkans verksamhet i genomsnitt. Diagram 2.3. Könsfördelning konfirmander Kille 45% Tjej 55% Kille 40% Tjej 60% 9

10 Det kan skilja mycket mellan i vilken utsträckning konfirmander haft kontakt med kyrklig verksamhet innan konfirmandtiden. Staplarna i diagram 2.4 ger en bild av om era konfirmander varit delaktiga i kyrkans verksamhet före sin konfirmandtid och hur ofta konfirmandernas föräldrar går i gudstjänst. Svaren på dessa frågor kan ge er en fingervisning om hur bekant kyrkans verksamhet är för era konfirmander. Era konfirmanders svar redovisas med röda staplar och svaren från stiftet i sin helhet redovisas med gula staplar. Diagram 2.4. Tidigare erfarenhet av Svenska kyrkan Andelar (%) Ja Nej Vet ej Hade du före din konfirmandtid varit med i aktiviteter som Svenska kyrkan anordnat? Hur ofta brukar dina föräldrar eller någon av dina föräldrar delta i gudstjänst? Aldrig eller nästan aldrig Någon enstaka gång per år Minst ett par gånger per år

11 3. Konfirmandernas livsfrågor i centrum De nya riktlinjerna för Svenska kyrkans konfirmandarbete understryker att konfirmandarbetets innehåll bestäms utifrån mötet mellan Gud, människan och världen. Något som betonas är vikten av att beröra livsfrågor som är viktiga för ungdomarna som deltar. I detta ryms relationen till Gud, andra människor, sig själv och hela skapelsen. Utifrån detta synsätt ställdes i enkäten frågor om hur konfirmanden tyckte att en rad ämnen tagits upp under konfirmandtiden. Svarsalternativen på frågorna gick från "mycket dåligt sätt" till "mycket bra sätt". Dessutom fanns alternativet pratade inte om frågan. De röda staplarna i diagram 3.1 visar hur stor andel av konfirmanderna i er grupp som tycker att respektive ämne togs upp på ett bra sätt under konfirmandtiden. De gula staplarna återger svaren från stiftet i sin helhet. Diagram 3.1. Konfirmandernas livsfrågor i centrum Andelar (%) som tycker att respektive fråga togs upp på ett ganska eller mycket bra sätt Vänskap och relationer Livet efter döden Vad det innebär att vara döpt Om livet har en mening Frågor om Gud Om hur det är att leva som kristen Kärlek och sex Frågor om ondska Rasism och främlingsfientlighet Mobbing Jämställdhet mellan män och kvinnor Frågor om skuld Andra religioner än kristendomen Miljöfrågor Hur togs följande frågor upp under konfirmandträffarna?

12 4. Konfirmandtiden Upplevelsen av konfirmandtiden, precis som det faktiska innehållet under densamma, kan naturligtvis variera kraftigt. I detta avsnitt är syftet att spegla på vilket sätt er grupp bedömer dessa förhållanden. Inledningsvis fokuseras på upplevelsen. Diagram 4.1 redovisar med röda staplar olika aspekter av hur era konfirmander upplevt konfirmandtiden. De gula staplarna återger svaren från stiftet i sin helhet. Diagram 4.1. Upplevelse av konfirmandtiden Andelar (%) som instämmer ganska mycket eller helt och hållet i följande påståenden Hur upplevde du din konfirmandtid? Jag har tyckt om att vara konfirmand Vi har haft bra sammanhållning i konfirmandgruppen Jag har haft roligt under min konfirmandtid Konfirmandtiden har gett mig ny kunskap Jag togs på allvar under konfirmandtiden Konfirmandtiden har handlat om sådant som är viktigt för mig i mitt liv Jag har haft bra kontakt med konfirmandledarna Jag har fått ökat självförtroende tack vare konfirmandtiden Som konfirmand har jag upplevt saker som man inte kan uppleva någon annanstans Jag har fått vara med och påverka konfirmandträffarnas innehåll Konfirmandtiden har känts meningslös Konfirmandträffarna har känts långtråkiga Jag har känt mig utanför i konfirmandgruppen En annan fråga som är relaterad till den om upplevelsen är den om huruvida konfirmandtiden motsvarade förväntningarna. I följande diagram relateras konfirmandernas förväntningar på konfirmandtiden till deras upplevelse av den. För landets konfirmander som helhet visar resultatet att oavsett om konfirmanderna hade höga, låga, eller varken höga eller låga förväntningar svarar en majoritet att konfirmandtiden blivit bättre än förväntat. Nedan redovisas förhållandet för er grupp. 12

13 Diagram 4.2. Motsvarades förväntningarna på konfirmandtiden? Förväntningar på konfirmandtiden Höga Varken eller Låga 5% 50% 5% 30% 10% Förväntningar på konfirmandtiden Höga Varken eller Låga 2% 3% 6% 22% 13% 33% 3% 5% 14% Sämre Varken eller Bättre Blev konfirmandtiden som du tänkt dig? Sämre Varken eller Bättre Blev konfirmandtiden som du tänkt dig? Under sin konfirmandtid har ungdomarna i er grupp deltagit i ett antal gudstjänster. I diagram 4.3 redovisas de frågor i enkäten som rör konfirmandernas upplevelse av gudstjänstlivet. Genom att läsa diagrammet får ni bland annat kunskap om hur väl mottagna konfirmanderna kände sig i församlingen och vad gudstjänsterna gav just era konfirmander. De röda staplarna visar andelen i den egna gruppen som instämmer ganska mycket eller helt och hållet i påståendet, och de gula motsvarande andel för stiftet. Diagram 4.3. Gudstjänst Andelar (%) som instämmer ganska mycket eller helt och hållet Hur väl instämmer du i följande påståenden om de gudstjänster du deltagit i? Jag känner mig välkommen i gudstjänsten Jag tycker om stämningen under gudstjänster Jag tycker om musiken under gudstjänster Att delta i gudstjänst hjälper mig att slappna av Vi konfirmander har fått vara med och påverka innehållet i gudstjänsterna Gudstjänster brukar handla om sådant som rör mig och mitt liv Gudtjänster är oftast långtråkiga Det är viktigt för mig att delta i gudstjänster Jag tycker oftast predikan är intressant att lyssna på

14 5. Konfirmationsdagen Konfirmationsdagen är kulmen på tiden som konfirmand. Dagen är på samma gång en sammanfattning och avslutning av konfirmandtiden och början på något nytt. Men vad ser konfirmanderna som viktigt med sin konfirmationsdag? I enkäten fick konfirmanderna ta ställning till fyra påståenden som rörde olika sociala, traditionella och religiösa aspekter av konfirmationsdagen. Genom att läsa diagrammet nedan kan ni få kunskap om hur konfirmanderna värderar dessa aspekter av sin konfirmationsdag. Era konfirmanders svar redovisas med röda staplar och svaren från stiftet i sin helhet redovisas med gula staplar. Diagram 5.1 Konfirmationsdagen Andelar (%) som instämmer ganska mycket eller helt och hållet Att bli firad av släkt och vänner Att bekräfta min kristna tro Att få presenter Att delta i en kyrklig ceremoni Vad är viktigt för dig då du tänker på din konfirmationsdag?

15 6. Kommande relation till kyrkan Hur tänker ungdomarna i er konfirmandgrupp kring sin fortsatta relation till Svenska kyrkan efter avslutad konfirmation? Resultaten anger naturligtvis inte hur det i framtiden kommer att bli, utan de ger endast en bild av hur det skulle kunna bli om nu rådande förhållanden hölls konstanta. Mycket kan hända i ungdomarnas liv under de närmaste åren som gör att deras uppfattning förändras. Inte desto mindre är det intressant att ta del av med vilken inställning de lämnar sin konfirmandtid. De röda staplarna i diagram 6.1 nedan visar andelen konfirmander i den lokala gruppen som instämmer ganska mycket eller helt och hållet i påståendet, och de gula motsvarande andel för stiftet. Diagram 6.1. Relation till kyrkan Andelar (%) som instämmer ganska mycket eller helt och hållet Om jag får barn vill jag att de ska bli döpta Hur väl instämmer du i följande påståenden om kyrkan? Jag känner förtroende för dem som arbetar i kyrkan När jag dör vill jag ha en kyrklig begravning När jag blir äldre vill jag gifta mig i kyrkan Jag skulle kunna tänka mig att bli ung konfirmandledare Jag vill fortsätta vara medlem i kyrkan Jag skulle kunna vända mig till någon i kyrkan för att prata om sådant som är viktigt i mitt liv Jag skulle vilja hålla kontakt med konfirmandledarna i framtiden Jag skulle kunna tänka mig att vara med i aktiviteter som kyrkan anordnar Kyrkan är gammaldags

16 Gudstjänstdeltagandet har under en lång rad av år minskat inom Svenska kyrkan. En stor del av den minskningen kan antas vara avhängig generationsväxlingen. Därför är det i detta sammanhang intressant att studera med vilken omfattning dagens konfirmander tror att de kommer att engagera sig i gudstjänstaktivitet framöver. Enkäten ställde en fråga om detta och resultatet redovisas i nedanstående diagram. Diagram 6.2. Kommande gudstjänstdeltagande Andelar (%) Aldrig eller nästan aldrig Någon 15% enstaka gång per år 5% Minst ett par gånger per år 37% Aldrig eller nästan aldrig 25% Minst ett par gånger per år 80% Någon enstaka gång per år 38% 16

17 7. En meningsfull konfirmation Utifrån ovanstående analys har vi fått svar på en mängd frågor om bland annat konfirmandernas upplevelse av konfirmandtiden och hur man ser på sitt framtida kyrkliga engagemang. Men är konfirmationen meningsfull för konfirmanderna? För att besvara den frågan har en ny variabel skapats. Måttet är ett genomsnitt av svaren på tre påståenden som på lite olika sätt frågar efter om konfirmandtiden har varit just meningsfull. Eftersom de tre påståendena på ett tydligt sätt samvarierar med varandra kan man hävda att de utgör indikatorer för samma bakomliggande faktor. Utifrån förnuftsargument skulle man kunna sluta sig till att denna faktor handlar om just meningsskapande. Påståendena är: jag har tyckt om att vara konfirmand, konfirmandtiden har gett mig ny kunskap och jag tycker att konfirmandtiden har handlat om sådant som är viktigt för mig i mitt liv. Det är alltså ett sammanvägt mått på mening baserat på tre påståenden om trivsel, kunskap och relevans för det egna livet. Måttet kan variera i värde från svag/ingen (1) till mycket stark (5). Ert resultat redovisas i tabellen nedan i jämförelse med ert stift och alla svarande. Variabeln har klassindelats så att de konfirmander som fått värde 1-1,9 räknas till klassen svag eller ingen mening, de med värde 2-3,5 till klassen neutral mening och slutligen de som har ett värde över 3,5 till klassen stark mening. Tabell 7.1. Upplevelse av mening Andelar (%) Svag/ingen mening Neutral mening Stark mening Totalt 0,0 0,0 100, ,1 29,3 66,7 100 Riket 3,5 29,9 66,

18 Man kan fundera över i vilken utsträckning känslan av en meningsfull konfirmation grundläggs under eller innan konfirmandtiden. Några frågor ställdes som har att göra med religiös/kyrklig socialisation. I diagram 7.1 redovisas meningsvariabeln i kombination med om konfirmanden deltagit i kyrklig verksamhet innan konfirmandtiden. För landets konfirmander i stort framträder ett starkt samband mellan dessa variabler. Det innebär att förutsättningarna för en meningsfull konfirmandtid ofta är beroende av kyrklig socialisation. Diagram 7.1. Kyrklig erfarenhet och mening 17% 11% Stark 22% 61% Stark 34% 23% Upplevd mening Neutral Svag/ ingen Upplevd mening Neutral Svag/ ingen 9% 15% 1% 3% 0% 4% Ja Nej Vet ej Tidigare deltagande i kyrklig verksamhet Ja Nej Vet ej Tidigare deltagande i kyrklig verksamhet Man kan också fundera över i vilken utsträckning en meningsfull konfirmandtid påverkar den framtida relationen till kyrkan. För landet i sin helhet framträder ett starkt samband mellan mening och hur konfirmanderna bedömer sitt framtida gudstjänstdeltagande. I diagram 7.2 framträder förhållandet för er grupp och ert stift. Diagram 7.2. Framtida relation och mening Stark 15% 5% 80% Stark 11% 25% 32% Upplevd mening Neutral Upplevd mening Neutral 12% 12% 4% Svag/ ingen Svag/ ingen 3% 1% 1% Aldrig 1 gång /år 2 gånger /år Framtida gudstjänstdeltagande Aldrig 1 gång /år 2 gånger /år Framtida gudstjänstdeltagande 18

19 8. Avslutning Rapporten du har läst redovisar en del av resultatet från enkätundersökningen Konfirmand Mer information kan erhållas genom stifts- och riksrapporterna. En röd tråd genom alla rapporter är konfirmandens perspektiv. Konfirmanderna har själva fått ge uttryck för sina åsikter genom att svara på en enkät och sedan har deras perspektiv förstärkts genom de analyser som genomförts. Genom att läsa diagrammen över vad konfirmanderna i er grupp instämt i och tagit avstånd från kan du ta del av deras röst. 19

20 Referenser Litteratur Larsson, Anna och Willander, Erika (2007), digital utgåva. Vägen till nöjda konfirmander. Rapport över samtliga svar i projektet Konfirmand 2006, Reviderad upplaga. Uppsala: Svenska kyrkan, avdelningen för utbildning forskning och kultur. Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Stockholm: Verbum. Sjöborg, Anders (1998) Vad vill tonåringarna med konfirmationen? i Straarup, Jørgen och Winqvist Hollman, Gunhild (red.) Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan. Tro & Tanke 1998:3. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. Straarup, Jørgen och Winqvist Hollman, Gunhild (red.) Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan. Tro & Tanke 1998:3. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. Övriga källor Svenska kyrkans statistikdatabas, 20

21 Bilaga I. Frekvenstabeller Att bli konfirmand Riket totalt Varför blev du konfirmand? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 1A...någon i min familj ville det Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt B...jag har kompisar som skulle konfirmeras Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt C...jag ville veta mer om kristen tro Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt D...jag ville ha presenter Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt E...jag hade hört att det var bra Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt F...jag tror på Gud Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt G...få prata om frågor jag tycker är viktiga Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt H...jag ville åka på läger Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt I...träffa nya människor Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt J...det kändes bra för mig Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt

22 Att bli konfirmand, forts Riket totalt Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2 Hade du olika konfirmandgrupper att välja mellan? Ja, flera alternativ Ja, ett annat alternativ Nej Vet ej Totalt Hade du före din konfirmandtid varit med i aktiviteter som Svenska kyrkan anordnat? Ja Nej Vet ej Totalt Konfirmandtidens innehåll Riket totalt Hur togs följande frågor upp under konfirmandträffarna? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 4A Jämställdhet mellan män och kvinnor Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt B Rasism och främlingsfientlighet Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt C Om livet har en mening Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt D Vänskap och relationer Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt E Kärlek och sex Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt F Livet efter döden Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt G Frågor om Gud Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt

23 Konfirmandtidens innehåll forts. Riket totalt Hur togs följande frågor upp under konfirmandträffarna? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 4H Om hur det är att leva som kristen Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt I Mobbing Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt J Vad det innebär att vara döpt Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt K Frågor om ondska Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt L Miljöfrågor Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt M Andra religioner än kristendomen Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt N Frågor om skuld Ganska eller mycket bra sätt Neutral Ganska eller mycket dåligt sätt Pratade inte om frågan Totalt Riket totalt Hur upplevde du din konfirmandtid? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 5A Jag har tyckt om att vara konfirmand Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt B Jag har haft roligt under min konfirmandtid Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt

24 Konfirmandtidens innehåll forts. Riket totalt Hur upplevde du din konfirmandtid? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 5C Konfirmandtiden har gett mig ny kunskap Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt D Vi har haft bra sammanhållning i konfirmandgruppen Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt E Konfirmandtiden har handlat om sådant som är viktigt för mig i mitt liv Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt F Jag har fått ökat självförtroende tack vare konfirmandtiden Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt G Konfirmandträffarna har känts långtråkiga Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt H Jag har haft bra kontakt med konfirmandledarna Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt I Jag togs på allvar under konfirmandtiden Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt J Jag har fått vara med och påverka konfirmandträffarnas innehåll Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt K Konfirmandtiden har känts meningslös Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt L Som konfirmand har jag upplevt saker som man inte kan uppleva någon annanstans Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt M Jag har känt mig utanför i konfirmandgruppen Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt

25 Din konfirmandtid Riket totalt Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 6 Då jag påbörjade konfirmandtiden var mina förväntningar Mycket eller ganska höga Varken höga eller låga Mycket eller ganska låga Totalt Konfirmandtiden blev Mycket eller något bättre än förväntat Varken bättre eller sämre Mycket eller något sämre än förväntat Totalt Hur många dygn har du varit på läger under konfirmandtiden? 0 dygn dygn dygn dygn eller fler Totalt När har det mesta av konfirmandtiden ägt rum? Höst-/vårterminen Sommarlovet Totalt Riket totalt Vad är viktigt för dig då du tänker på din konfirmationsdag? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 10A Att delta i en kyrklig ceremoni Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt B Att bli firad av släkt och vänner Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt C Att få presenter Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt D Att bekräfta min kristna tro Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt

26 Några frågor om kyrkan Riket totalt Hur väl instämmer du i följande påståenden om kyrkan? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 11A När jag blir äldre vill jag gifta mig i kyrkan Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt B Om jag får barn vill jag att de ska bli döpta Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt C När jag dör vill jag ha en kyrklig begravning Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt D Jag känner förtroende för dem som arbetar i kyrkan Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt E Jag skulle kunna tänka mig att vara med i aktiviteter som kyrkan anordnar Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt F Jag skulle kunna tänka mig att bli ung konfirmandledare Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt G Jag vill fortsätta vara medlem i kyrkan Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt H Kyrkan är gammaldags Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt I Jag skulle vilja hålla kontakt med konfirmandledarna i framtiden Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt J Jag skulle kunna vända mig till någon i kyrkan för att prata om sådant som är viktigt i mitt liv Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt

27 Några frågor om kyrkan forts. Riket totalt Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 12A Hur ofta brukar dina föräldrar eller någon av dina föräldrar delta i gudstjänst? Aldrig eller nästan aldrig Någon enstaka gång per år Minst ett par gånger per år Totalt B Hur ofta tror du att du kommer att delta i gudstjänster i framtiden? Aldrig eller nästan aldrig Någon enstaka gång per år Minst ett par gånger per år Totalt C Hur ofta kollar du sajter på Internet som handlar om andlighet eller religion Aldrig eller nästan aldrig Någon enstaka gång per år Minst ett par gånger per år Totalt Riket totalt Hur väl instämmer du i följande påståenden om de gudstjänster du deltagit i? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 13A Jag tycker om stämningen under gudstjänster Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt B Jag tycker om musiken under gudstjänster Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt C Det är viktigt för mig att delta i gudstjänster Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt D Gudstjänster brukar handla om sådant som rör mig och mitt liv Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt E Jag känner mig välkommen i gudstjänsten Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt F Att delta i gudstjänst hjälper mig att slappna av Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt

28 Några frågor om kyrkan forts. Riket totalt Hur väl instämmer du i följande påståenden om de gudstjänster du deltagit i? Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 13G Gudtjänster är oftast långtråkiga Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt H Jag tycker oftast predikan är intressant att lyssna på Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt I Vi konfirmander har fått vara med och påverka innehållet i gudstjänsterna Instämmer ganska mycket/helt Neutral Instämmer lite/inte alls Totalt Riket totalt Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 14 Jag som fyllt i detta formulär är... Tjej Kille Totalt

29 Bilaga II. Databearbetning och viktning Resultaten från Konfirmand 2008 redovisas på tre olika nivåer: pastorat/läger, stift och riket i sin helhet. För att erhålla ett representativt svarsmaterial på samtliga nivåer har det varit angeläget att välja ut konfirmanderna enligt vissa givna principer och därefter göra skattningar för hur de konfirmander som inte deltagit i studien skulle ha svarat om de hade deltagit. Detta beräkningsförfarande kallas viktning och gör det möjligt att generalisera resultaten från undersökningen till att gälla Svenska kyrkans samtliga konfirmander år Hur genomförandet av urval och viktning gått till presenteras i denna bilaga. Urval I ett första steg har konfirmandkonsulenten (eller motsvarande) i varje stift valt vilka pastorat/grupper som ska ingå i årets undersökning. Inom varje stift har de pastorat som handplockats bildat ett separat stratum, där dessa pastorat har valts ut med sannolikheten 1, dvs. samtliga pastorat i detta stratum undersöks. Man kan säga att det i dessa pastorat görs en totalundersökning. Resterande pastorat och läger delades in i 14 strata (ett stratum per stift + ett stratum för läger). Ett slumpmässigt urval gjordes inom varje strata. Pastoraten som valdes från dessa strata fick en urvalssannolikhet som var mindre än 1. I ett utvalt pastorat ingick samtliga konfirmander i undersökningen. Den primära urvalsenheten är alltså pastorat eller läger. Den sekundära urvalsenheten är konfirmander. Urvalsdesignen kan alltså beskrivas som ett stratifierat (enstegs) klusterurval. Databearbetning och viktning Genom den ovan beskrivna urvalsdesignen fick olika konfirmander olika sannolikhet att bli utvalda. I undersökningen skedde dessutom ett visst bortfall. Dels var det vissa pastorat som helt och hållet avstod från att delta i undersökningen, dels förekom det bortfall av enskilda konfirmander även i deltagande pastorat. Kompensation för bortfallet har gjorts genom s.k. rak uppräkning inom respektive stratum, dels av pastorat dels av konfirmander. Rak uppräkning innebär att man gör ett antagande om att bortfallets egenskaper inte skiljer sig från de svarandes. Vidare utnyttjades i skattningsförfarandet information från kyrkobokföringsregistret (Kbok2003) om pastoratens storlek med avseende på antalet konfirmander. Metoden som använts kallas för the separate ratio estimator. Syftet med denna är att få säkrare skattningar. Varje individ fick slutligen en vikt som användes vid beräkningen av undersökningens resultat. Denna vikt är en produkt av urvalssannolikheten, bortfallskompensationen samt vikten i samband med the separate ratio estimator. 29