Kyrkslätts kommun Protokoll 3/2016 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Tid kl. - 20:00 Plats Samhällstekniska kansliets sammanträdesrum Kielo, Ervastvägen 2, Kyrkslätt Närvarande Kettunen Kati ordförande Männikkö Kim viceordförande Hagelberg Harriet ledamot Jäppinen Pekka ledamot Lassila Riitta ledamot Panula Pertti ledamot Rehn Pekka ledamot anlände kl under behandlandet av 26 Seppänen Tarja ledamot Strandberg Ove ledamot Uimonen Jarmo ledamot Pohjonen Petri ersättare avlägsnade kl under behandlandet av 26 Övriga närvarande Kaurila Matti kommunstyrelsens representant Tirkkonen Jari sektordirektör, föredragare Häkkinen Raili förvaltningschef, protokollförare Luomajärvi Tero kommunarkitekt Mäkinen Seppo planearkitekt Pettersson Mikael planetekniker avlägsnade kl efter 22 Kylmänen Suvi planeringsingenjör Frånvarande Lounamaa Maija ledamot Underskrifter Kati Kettunen ordförande Raili Häkkinen protokollförare Justering Protokollet är justerat och godkänt Ove Strandberg protokolljusterare Tarja Seppänen protokolljusterare

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Offentlig framläggning Samhällstekniska kansliet Raili Häkkinen protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Ärenden Rubrik Sid 20 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 21 Val av protokolljusterare 5 22 Offentlig framläggning av förslaget till ändring av detaljplanen för Veikkola 6 centrum, kvarter 39 (ritn. nr. 3249) enligt 65 i MBL och 27 i MBF (kst) 23 Godkännande av detaljplanen för Lugnet enligt MBL Styrning av stranddetaljplaner i Kyrkslätts kommun fr.o.m. år Tjänsteinnehavarbeslut för övervakning och meddelanden, samhällstekniska 18 nämnden 26 Kyrkslätts kommun utvecklingsarbetsgrupp för planläggningsprogrammets förslag till åtgärder 20

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Sammanträdets laglighet och beslutförhet Samhällstekniska nämnden Ordförande: Sammanträdet konstateras vara lagligt sammankallat och beslutfört. Beslut Konstaterades. Som sakkunniga fanns närvarande: - kommunarkitekt Tero Luomajärvi - planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen - planläggninstekniker Mikael Pettersson - planeringsingenjör Suvi Kylmänen

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Val av protokolljusterare Samhällstekniska nämnden Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Nämnden utser två protokolljusterare att elektorniskt justera protokollet från detta sammanträde. Protokollet justeras tisdagen Det justerade protokollet är offentligt framlagt på samhällstekniska kansliet onsdagen Beslut Nämnden valde Ove Strandberg och Tarja Seppänen att justera protokollet från detta sammanträde. Protokollet justeras tisdagen Det justerade protokollet är offentligt framlagt på samhällstekniska kansliet onsdagen Besvärsanvisning besvärsförbud

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Offentlig framläggning av förslaget till ändring av detaljplanen för Veikkola centrum, kvarter 39 (ritn. nr. 3249) enligt 65 i MBL och 27 i MBF (kst) Samhällstekniska nämnden Detaljplanen som ska ändras finns i Veikkola centrum, på området mellan Koskisvägen och Tujavägen. I den gällande detaljplanen är området delvis kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K) och delvis kvartersområde för bostadshus (A-1). Planeringsområdets areal är ca 1 ha. Ändringen av detaljplanen för kvarter 39 i Veikkola centrum har i det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet anvisats påbörjas år Samhällstekniska nämnden godkände programmet för deltagande och bedömning ( 3) och planändringen har anhängiggjorts genom kungörelse Mål för detaljplaneändringen Målet med detaljplaneändringen är att utvidga affärsbyggnaden för dagligvaruhandel och parkeringsområdet längs Koskisvägen till kvartersområdet för bostadshus. Dessutom är målet att planera byggande på det återstående kvarteret för bostadsbyggnader. Förslag till planändring I förslaget har tomten på affärsbyggnader utvidgats med ca m2 och byggrätten har ökat med 425 v-m2. Tomten har utvidgats så att där ryms 100 bilplatser, dvs. enligt bilplatsdimensioneringen för en dagligvaruhandel (1 bp/20 v-m2). Affären har idag 44 bilplatser, så ökningen är 56 bilplatser. I tomtens östra kant har antecknats ett 10 meter brett område där trädbeståndet ska bevaras/planteras som skydd mot insyn till radhuset bredvid. Ett av tegel murat staket har antecknats bli byggt vid kanten av detta område som skydd mot bullret från affärens servicegård. Staketet ska byggas senast i samband med utvidgningen av affärsbyggnaden. Tomten för bostadsbyggnader har ändrats till tomt för flervåningshus. På tomten får byggas ett våningshus med fyra och en halv våning, v-m2. I ändringen ska bestämmelsen bevaras om att man på tomten kan bygga t.ex. grupp- och servicebostäder med gemensamma utrymmen för äldre. Bostadsbyggnaden har placerats på tomten så att den inte skuggar omgivningens befintliga bostadsbyggnaders gårdar. Innan detaljplaneändringen godkänns i kommunfullmäktige ska man ingå ett föravtal mellan kommunen och Kesko om försäljningen och genomförandet av utvidgningen av tomten. Beredning: planläggningstekniker Mikael Pettersson, tfn (09) , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar: - Beskrivning till förslaget till ändring av detaljplanen för Veikkola centrum kvarter 39, inkluderar detaljplanens ändringskarta, ritn. nr 3249

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att 1. att offentligt lägga fram förslaget till ändring av detaljplanen för Veikkola centrum, kvarter 39, ritn.nr 3249, med tillhörande handlingar i enlighet med MBL 65 och MBF 27 för minst 30 dygn 2. be följande ge utlåtanden om förslaget till ändring: Byggnadstillsynen Miljövården Vattenförsörjningsverket Näringslivsväsendet Namnkommittén Vård- och omsorgsväsendet Bildningsväsendet Handikapprådet Äldrerådet Nylands förbund Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Västra Nylands räddningsverk Esboregionens miljö- och hälsoskydd Helsingforsregionens trafik (HRT) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Fortum Power and Heat Oy Adven Oy Caruna Espoo Oy Elisa Abp TeliaSonera Finland Abp DNA Oy Polisinrättningen i Västra Nyland Byföreningen i Veikkola rf Kyrkslätts Småfastighetsförening rf: Kyrkslätts miljöförening r.f. Kyrkslätts Natur och Miljö rf. Kyrkslätts hembygdsförening rf Kyrkslätts företagare r.f. Behandling Planläggningstekniker Mikael Pettersson presenterade ändringen av detaljplanen för nämnden. Beslut För kännedom Besvärsanvisning Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. till kommunstyrelsen för fortsatt behandling besvärsförbud

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Godkännande av detaljplanen för Lugnet enligt MBL 52 Samhällstekniska nämnden Anhängiggörande av planen och tidtabell Lugnets detaljplan har ingått i det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet för åren Detaljplanen har anhängiggjorts på ansökan av områdets markägare. Enligt planläggningsprogrammet ska detaljplanen för Lugnet godkännas i kommunfullmäktige år 2014 men eftersom inledandet av planläggningen har skjutits upp till år 2014 senareläggs också tidtabellen för godkännandet på motsvarande sätt till år Samhällstekniska nämnden godkände Lugnets detaljplans program för deltagande och bedömning ( 47). Projektet anhängiggjordes Detaljplaneutkastet var famlagt i slutet av år 2014 och detaljplaneförslaget utlåtanden och 6 anmärkningar inkom. Planeringsområdets läge och bakgrund till planeringen Planeringsområdet är en handelsträdgårds område som sträcker sig över två fastigheter i i Kylmälä i norra Kyrkslätt. Området ligger söder om sjön Tampaja ca 12 km norr om kommunens centrum. I planeringsområdets närmiljö och inom dess influensområde finns några tiotal bostadsfastigheter, av vilka ca hälften bebos året runt och resten är fritidsfastigheter. Planeringsområdet är helt privatägt. Handelsträdgården är ett betydande arbetsplatsområde på influensområdet och sysselsätter som mest ca tio personer. Utöver Sjökulla skola som ligger på Kylmäläs gamla bycentrumområde finns de närmaste tjänsterna i Lappböle centrum och i Veikkola. Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen har genom åren fattat flera beslut om förutsättningarna för genomförande av projekt som sökts med tillståndsförfarande på området. Man har i besluten förutsatt växelverkande planläggningsförfarande som är exaktare än enskilt tillståndsförfarande. Växelverkande planläggningsförfarande grundar sig på tillräckliga grund- och konsekvensutredningar. Projekt som ansökts bli genomförda på området är bl.a. ett flislager,en anläggning för flisbehandling, ett anläggningsskydd och anknytande kompostfält och torkningsfält. Dessutom utreder man i detaljplanen ytterligare byggmöjligheter för de växthus som behövs för växthusodling samt hantering av det dagvatten som uppstår på området. Enligt avgränsningen är området som ska detaljplaneras totalt ca 15 hektar. Planläggningssituation Landskapsplanen för Nyland I Nylands landskapsplan, etapp 2 (lagakraftvunnen 2014) har för Kylmäläområdet anvisats en objektsbeteckning för byområde. I beskrivningen

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden av beteckningen konstateras att med objektsbeteckningen för byområdet anges byar av betydelse på landskapsnivå, till vilka bostads- och arbetsplatsbyggande av betydande omfattning styrs. Byarna enligt beteckningen utgör en central del av bynätverket i landskapet med tanke på regionstrukturen. I planeringsbestämmelsen förutsätts att Byns läge och omfattning bestäms i den mera detaljerade planeringen. I den mera detaljerade planeringen är målet tätare bebyggelse än i det omgivande glesbygdsområdet. Dessutom ska man vid planeringen av byn ta ordnandet av trafik och vattentjänster samt ekologiska förbindelser och kulturhistoriska och landskapliga särdrag i beaktande. Sjökullavägen, som löper längs planeringsområdets nordöstra del, har i landskapsplanen utmärkts som regionväg. Inom de två andra gällande etapplandskapsplanerna för Nyland (etapplanerna 1 och 3) har inga områdesreserveringar eller anmärkningar anvisats planeringsområdet. Kyrkslätts generalplan 2020 I generalplanen ligger planeringsområdet huvudsakligen på område för bycentrum (AT), som enligt bestämmelsen reserveras för bybosättning samt service- och arbetsutrymmen som bosättningen behöver. På området tillåts byggande som betjänar lantbruket och därtill anpassade binäringar jämte för verksamheten nödvändiga bostads- och ekonomiutrymmen. För området ska uppgöras en delgeneralplan. En del av planeringsområdets västra del placeras på jord- och skogsbruksdominerat område (M), som reserveras i första hand för jord- och skogsbruksändamål. Delgeneralplanläggning av Kylmällä Planeringsområdet är en del av Kylmäläs område som ska delgeneralplaneras. Delgeneralplaneutkastet har varit framlagt år 2010 och delgeneralplaneförslaget år I planförslaget har planeringsområdets växthus placerats på område för trädgårdsodling och växthus (MP). Enligt bestämmelserna anvisas med beteckningen områden där det finns, eller där man får bygga byggnader för trädgårds- eller växthusodling. Området innefattar även av verksamheten fordrade skyddszoner som ska genomföras med trädplanteringar. Planeringsområdets västra och södra del har anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet (MU) samt som jord- och skogsbruksdominerat område. På MU-område är det enligt betsämmelserna tillåtet att anlägga friluftsleder samt uppföras byggnader och anläggningar som betjänar jord- och skogsbruksändamål. På områdets sydvästra sida finns en fastighet som har anvisats som bostadsområde för fristående småhus (AO) och där man får placera fristående småhus med en bostad. Dessutom tangerar områdets sydvästra hörn ett särskilt viktigt område med tanke på naturens mångfald. Enligt bestämmelsen är det inte tillåtet att på området vidta sådana åtgärder som skadar naturvärdena. Det är fråga om Lammibergens bergskrönsområde som karakteriseras av typiskt trädbestånd med kala bergsytor. Sjökullavägen har anvisats som gatu- och vägområde, på vars område det är tillåtet att placera gång- och cykelvägar.

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Detaljplaner På planeringsområdet eller i dess omedelbara närmiljö finns inte gällande eller anhängiga detaljplaner med undantag av detaljplanen för Sjökulla skola, som vunnit laga kraft år Det centrala innehållet och ändringarna i detaljlplanen jämfört med detaljplaneförslaget Detaljplanens mål är att möjliggöra utvidgning och utveckling av handelsträdgårdens verksamhet på området. Med detaljplanen förbättras trädgårdens verksamhetsförutsättningar genom att anvisa byggrätt för nya växthus och byggnader som stöder annan verksamhet, såsom byggande av lagerutrymme för flis som används till uppvärmningen av växthusen, redskapsskjul, pausrum för personalen och kontorsutrymme. Med detaljplanen anvisas ett trädgårds- och växthusområde (MP), på vilket möjliggörs byggrätt om totalt v-m2. Av det har redan ca v-m2 förverkligats. Med detaljplanen anvisas dessutom placering av för trädgårdsverksamheten nödvändiga funktioner, såsom flisnings- och kompostfält och lager för kvistar på fastighetens område. Dessutom löser man med detaljplanen behandlingen av det dagvatten som bildas på områdetgenom att reservera en plats för en fördröjningsbassäng för dagvatten. I detaljplanen anvisas också en plats för syn- och bullerskydd på det sätt som de gällande miljötillstånden förutsätter och också mer omfattande än så. För nya växthus anvisas en reservering i västra delen av planeringsområdet, väster om de befintliga växthuskonstruktionerna i mitten av området. De övriga existerande växthusen placeras i områdets sydligaste del. I planeringsområdets norra del reserveras områden för flisnings- och kompostfält, lager för kvistar, tippningsområde för snö och behandling av dagvatten. Man avser inte anvisa nytt byggande på området, med undantag av en bostad som tjänar det huvudsakliga ändamålet på området. Bakgrunden till det är ett eventuellt framtida behov av byggande av en bostad för trädgårdens personal, t.ex. för säsongarbetare. Med detta skulle också främjas ordnandet av skötseln och övervakningen av handelsträdgården. Bostaden, som till storleken är 120 v-m2 och till vilken en ekonomibyggnad på 20 v-m2 hör, placeras i områdets västra del. Ur responsen som inkommit från planutkastet och -förslaget framkom särskilt frågor som gäller behandlingen av områdets dagvatten och ledningen av det ur en lagstiftningsmässig och teknisk synpunkt. 13 kapitlet i markanvändnings- och bygglagen innehåller särskilda bestämmelser som gäller dagvatten. I responsen har man också varit orolig för de direkta och indirekta miljöinverkningarna av verksamheten på området, dimensioneringen av zonen som reserveras för det skyddande trädbeståndet samt allmänt för

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden övervakningen av det gällande miljötillståndets bestämmelser och villkor. Dessutom har man i responsen tagit ställning till detaljplaneringen och den pågående delgeneralplaneringen av området samt det inbördes förhållandet till den lagakraftvunna generalplanen för Kyrkslätt På basis av responsen som inkommit på detaljplaneförslaget och andra omständigheter som framkommit under planeringen har detaljplanen något justerats till följande delar efter förslagsskedets framläggning: - delen av området som fungerar som skyddszon längs Sjökullavägen har utvidgats med fem meter mot fastigheten - området för körförbindelseanslutningen mellan Sjökullavägen och soldalen har utvidgats något västerut för att förbättra sikten. - man har lagt till en punkt "del av område där man får placera växthus och ett flisfält som betjänar områdets huvudsakliga användningsändamål" i planbestämmelse mp-2 - märkningssättet gällande transformatorn och reningsverket har justerats Utredningar Det har inte gjorts upp skilda utredningar för detaljplaneringen eftersom det i naturutredningarna och de arkeologiska inventeringarna från åren 2008 och 2009, som uppgjordes för Kylmälä delgeneralplan, med tillräcklig noggrannhet utretts också det området som nu ska detaljplaneras. Dessutom finns det enligt trafikutredningen för Kylmälä, som blev färdig år 2011, inga särskilda trafikproblem på handelsträdgårdens område. Museiverket och Västra Nylands landskapsmuseum har konstaterat att det inte finns särskilda kulturarv på området. Utredningar och nätningar av miljökonsekvenserna har också utförts i samband med handelsträdgårdens miljötillstånd. Övrigt Kommunstyrelsen i Kyrkslätt har godkänt avtalet om inledande av planläggningen som ingåtts mellan markägarna och kommunen. Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades i Nylands närings-, trafikoch miljöcentral Vid myndighetssamrådet konstaterades bl.a. projektets utgångspunkter, tillräckligheten av de befintliga utredningarna på området och hur konsekvensbedömningen ska riktas. Konsekvensbedömningarna ska särskilt gälla bl.a. ljus, buller, lukt, utsläpp i vattendrag och trafik. Museiverket har i samband med myndighetssamrådet meddelar att planeområdets arkeologiska utredningar är mycket à jour, så det har inte varit nödvändigt att sända planen till Museiverket för kommentarer i dess olika behandlingsskeden. Därför har man inte begärt något utlåtande av Museiverket. Beredning: planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Handlingar:

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden planläggarens bemötanden till de inkomna utlåtandena om och anmärkningarna på planförslaget - Lugnets detaljplan, ritning Lugnets detaljplan, planbeskrivning med bilagor Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar 1. föreslå kommunstyrelsen att den beslutar godkänna planläggarens bemötanden till utlåtandena och anmärkningarna som inkommit om till detaljplaneförslaget för Lugnet. 2. föreslå kommunstyrelsen att det innan Lugnets detaljplan godkänns i kommunfullmäktige ska finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal mellan kommunen och de privata markägarna på området. Om det inte behövs ett markanvändningsavtal ska en avgift för styrning av planläggningen tillämpas enligt samhällstekniska nämndens beslut (15 ). 3. föreslå kommunstyrelsen att detaljplanen för Lugnet, ritning nr 3243 godkänns och sänds vidare till kommunfullmäktige för godkännande. Behandling Planläggningsarkitekt Seppo mäkinen presenterade detaljplanen för nämnden samt planläggarens bemötanden till utlåtandena och anmärkningarna som inkommit. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom kommunstyrelsen för fortsatt behandling Besvärsanvisning besvärsförbud

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Styrning av stranddetaljplaner i Kyrkslätts kommun fr.o.m. år 2016 Samhällstekniska nämnden Styrning av stranddetaljplaner i Kyrkslätts kommun fr.o.m. år 2016 Bakgrund Stranddetaljplanen är ett markägarplanprojekt, som markägaren har rätt till enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL 74 ). I lagen konstateras följande: "Markägaren kan se till att ett förslag till stranddetaljplan utarbetas för ett strandområde som han eller hon äger. Innan planen börjar utarbetas skall kommunen kontaktas och ett program för deltagande och bedömning enligt 63 i MBL lämnas till kommunen." Under NTM-centralen i Nylands ledning ordnas en myndighetsförhandling (MBL 66 ) i planprojektets inledningsskede. Deltagande parter är utöver kommunen markägarinstansen, planläggningskonsulten samt centrala myndighetsinstanser, så som t.ex. Nylands förbund. Vid samrådet går man igenom planläggningens utgångssituation och -uppgifter, planeringsområdets omfattning, utredningsmaterial som ska göras upp och eventuella allmänna planer, som ska utarbetas i samband med planläggningen. Man ger också en rekommendation om behandlingen i kommunen med önskemål om tidtabellen. Man strävar till att ordna mötet före behandlingen av programmet för deltagande och bedömning i kommunen. Vid behandlingen av detaljplaneprojekt, som uppgjorts på initiativ av markägaren, iakttas bestämmelserna i MBL kap. 8. Dessutom ska ett förslag till detaljplan, som uppgjorts genom markägarens försorg, behandlas i kommunen utan onödigt dröjsmål. För planeringen av strandområden gäller MBL 73, i vilken konstateras följande: "när en generalplan eller detaljplan (stranddetaljplan) utarbetas för att i huvudsak reglera fritidsbebyggelse på ett strandområde, skall det utöver vad som i övrigt bestäms om general- eller detaljplaner ses till att: 1) det planerade byggandet och annan markanvändning lämpar sig för strandlandskapet och omgivningen i övrigt, 2) naturvård, landskapsvärden, rekreationsbehov, vattenvård och vatten och avlopp samt vattnens, terrängens och naturens särdrag beaktas även i övrigt, samt att 3) det kvarstår ett tillräckligt stort sammanhängande obebyggt område på strandområdena." I 74 i MBL konstateras också följande: "området för en detaljplan som utarbetas genom markägarens försorg skall utgöra en ändamålsenlig helhet." samt "om markägaren ser till att en stranddetaljplan utarbetas ska markägaren ge in den baskarta som är ett resultat av att planen utarbetas, till kommunen för att förvaras och för att användas som en del av kommunens kartmaterial." Behörighetskraven för den som utarbetar planen enligt 10 i MBL gäller för den som gör upp stranddetaljplanen. Kraven framgår noggrannare i förordningen. Med anledning av detta bör markägaren vara upplyst då han anställer en planläggningskonsult.

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Kyrkslätts kommun har aktivt och i stor utsträckning assisterat markägarnas planläggningskonsulter vid utarbetandet av stranddetaljplaner. Detta har naturligtvis inneburit att kommunens ansvariga planläggare gett sin arbetsinsats och kunnande till markägarens konsults förfogande. Därmed har arbetstid gått till spillo, eftersom man inte kunnat utföra de egentliga uppgifterna då. Enligt kommunens nuvarande praxis utarbetar kommunen dessutom på begäran av förvaltningsdomstolarna bemötande till besvär över stranddetaljplan, som godkänts av kommunfullmäktige. Utöver planläggningens personal sysselsätter besvärsärendena även bl.a. kommunjuristen och förvaltningen. Man har försökt minimera stranddetaljplanernas styrning i flera kommuner i Nyland. Det bör konstateras att bedömningen av detaljplanernas aktualitet inte gäller stranddetaljplaner. Mera ansvar för planprojektet till stranddetaljplaners planförfattare Kyrkslätts kommun har planerat markanvändningen väl, för kommunen omfattas av lagakraftvunna generalplaner. I delgeneralplanen för skärgårdsoch kustområden har man t.ex. avgjort markanvändningen på havsstränder och öar: den fungerar som anvisning för markanvändningen på stränder och därmed också för uppgörandet av stranddetaljplaner. Genom att göra upp stranddetaljplaner har man bl.a. försökt avvika från markanvändningen som uppställts som mål i den ovan nämnda delgeneralplanen, och utnyttja fastigheternas byggrätt avvikande från planen. Markanvändnings- och bygglagen trädde ikraft år 2000 och därefter har det i kommunen utarbetats sju stranddetaljplaner eller ändring av sådan, som godkänts i kommunfullmäktige. Av de planer som godkänts har fem överklagats. Fyra planer har upphävts antingen helt eller delvis med anledning av besvären, och behandlingen av en plan är ännu på hälft. Antalet upphävda planprojekt är avsevärt. Grunderna till upphävningen av planerna har enligt förvaltningsdomstolarna i huvuddrag varit följande: - står i strid med generalplanen - avviker från mängden byggande i generalplanen - otillräcklig fri och obebyggd strandlinje - olämplig markanvändning på planeringsområdet - likgiltighet gentemot områdets naturvärden Med anledning av det tidigare nämnda har man inom samhällstekniska väsendet under flera års tid diskuterat ändamålsenligheten av stranddetaljplanernas kommunstyrning. Frågan har också behandlats vid samråd som ordnats av kommunen med Nylands NTM-central och Nylands förbund. På basis av uppgifter från Nylands NTM-central och andra KUUMA-kommuner styr inte många kommuner i Nyland aktivt uppgörandet av stranddetaljplaner. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har undantagsvis strävat efter att med aktiv styrning avgöra stranddetaljplanernas markanvändningsutmaningar tillsammans med konsultplanläggaren. Eftersom stranddetaljplanerna dock är markägarens planprojekt, fattar markägaren och inte kommens ansvariga planläggare beslut om planmaterialet som tillställs för behandlingen i kommunen. Kommunen ska ta

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden till behandling utkastet eller förslaget till stranddetaljplan, som stämmer överens med markägarens viljetillstånd, samt stranddetaljplanen som tillställts för godkännande. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har med hjälp av aktiv planstyrning försökt främja stranddetaljplanernas markanvändning så att sannolikheten för att planen godkänns och vinner laga kraft ökar. Kommunens ansvariga planläggares inverkan på projektet har betonats med anledning av detta, åtminstone i vissa fall, då plankonsultens yrkeskunskap varit otillräcklig. Så får det inte vara. Trots att kommunens ansvariga planläggare deltagit starkt i uppgörandet av planen, har planprojekten alltför sällan vunnit laga kraft. Också i fortsättningen ges planstyrning i beredningen av stranddetaljplaner, men konsekvent i projektets alla skeden istället för enligt de separata förfrågningar och fordringar som plankonsulten förutsätter. I regel kräver konsulterna att kommunens ansvariga planläggare svarar på de frågor som ställts precis som om uppgörandet av planen skulle vara kommundrivet. Plankonsulterna förväntar sig bl.a. analyser om planeringsproblematiken och t.o.m. detaljerade förslag till lösningar på problemen. Enligt nuvarande praxis har kommunens ansvariga planläggare alltför ofta gjort betydande justeringar och korrigeringar i bristfälligt beredda planhandlingar samt kompletterat dåligt uppgjorda bemötanden till responsen som inlämnats under planernas framläggningstider. Kommunen bör också i fortsättningen ta ställning till responsen till de s.k. planläggarens bemötanden så att deras sakuppgifter och kommunens synpunkter är adekvata. Beslutsfattarna kan ändra de uppgjorda bemötandena då de behandlar ärendet. Dessutom vill konsulterna ha hjälp bl.a. med att göra upp planbeteckningar och annat planmaterial. Den nya styrningspraxisen är nödvändig och i och med den betonas konsultplanläggarens yrkeskunnighet och hans ansvar över planprojektets riktighet ökar. Samtidigt som kommunens ansvariga planläggares styrningsmöjligheter anknyter till vissa behandlingssituationer, försvinner det nuvarande, ibland rätt nyckfulla växelverkanssättet med plankonsulten. Styrningen av stranddetaljplaner utförs fr.o.m. år 2016 konsekvent i de olika skedena av planläggningen. Stranddetaljplaneringens nya styrningssätt innebär en minimering av kommunens ansvariga planläggares och plankonsultens växelverkan till vissa skeden av planprojektet: - i beredningsskedet av programmet för deltagande och bedömning tillställs plankonsulten utgångsinformation om projektet samt den botten som kommunen använder för programmet. - vid myndighetssamrådet, som ordnas i början av projektet, lyfter kommunens representanter fram principerna för kommunens planstyrning beträffande stranddetaljplanen. Dessutom behandlas kommunens viljetillstånd bl.a. i målen för planeringen och synpunkterna på hur planläggningen borde genomföras. - planens innehåll påverkas endast i det skedet då den skickats för behandling i kommunen (i det här skedet kan den ansvariga planläggaren föreslå konsulten bl.a. ändringar i planmaterialet, responsen an ges antingen vid ett skilt möte eller per e-post till konsulten), kommunens mål är att plankonsulten med markägarens samtycke beaktar responsen och gör behövliga korrigeringar i planhandlingarna - om markägarens plankonsult eller markägaren dock inte beaktar

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden kommunens styrning, som alltså gäller planmaterialet som skickats till kommunen, och inte gör de förutsatta korrigeringarna i planhandlingarna, tar kommunens ansvariga planläggare ställning till de eventuella bristerna i planmaterialet i projektets föredragningstext och beslutsförslag. Kommunens ansvariga planläggare deltar tillsammans med plankonsulten i invånarmötena som ordnas under stranddetaljplanens framläggningstid. Dessutom är principen att plankonsulten presenterar sitt projekt för nämnden i det eventuella utkastskedet och i planförslagsskedet. Vid behov presenterar plankonsulten projektet även för kommunstyrelsen. Beslutsfattarna kan göra önskade korrigeringar i det till de förtroendevaldas behandling beredda materialet innan planmaterialet framläggs. De förtroendevalda kan också göra önskade ändringar och preciseringar i handlingarna då planen godkänns. Beslutsfattarna har dessutom rätt att kräva att behövliga tilläggsutredningar görs upp. Åtgärder efter behandlingen för godkännande, ifall besvär anförts över stranddetaljplanen Förvaltningsdomstolarna ber kommunen ge ett bemötande om besvären över en stranddetaljplan. Kommunstyrelsen ger kommunens bemötande till förvaltningsdomstolarna. Enligt nuvarande praxis deltar kommunens ansvariga planläggare, kommunjuristen och vid behov andra kommunala tjänstemän i uppgörandet av bemötandet. Markägarinstansen uppgör högst antagligen sitt bemötande till besvär med hjälp av sin jurist. För tillfället utarbetar markägarens jurist och kommunen sina svar i växelverkan, dock i varierande utsträckning. Eftersom det är fråga om ett markägarplanprojekt, strävar man fr.o.m. inledningen av år 2016 till en situation där markägarens ansvar betonas i beredningen av bemötandet till besvären. Det nya förfaringssättet innebär att markägaren ombes att via sin jurist tillställa kommunen bemötandet till besvären i god tid. Målet är att kommunens tjänsteinnehavare kunde utnyttja markägarens bemötande vid utarbetandet av kommunens bemötande till förvaltningsdomstolarna. På så sätt skulle man spara på kommunens tjänsteinnehavares arbetstid, för troligtvis skulle innehållet i kommunens bemötande vara rätt liknande som markägarens bemötande. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna informerar stranddetaljplanens markägarinstans och plankonsult om kommunens nya förfaringssätt gällande stranddetaljplanering senast vid myndighetssamrådet som ordnas av Nylands NTM-central. Den nya praxisen gäller också anhängiga stranddetaljplaner. De anhängiga projektens markägarinstanser och plankonsulter informeras omedelbart då ärendet behandlats i samhällstekniska nämnden. Beredning: kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden antecknar ärendet för kännedom och delger

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden också kommunjuristen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ärendet. Behandling Kommunarkitekt Tero Luomajärvi presenterade nämnden de ändrade förfaringssätten gällande styrning av stranddetaljplaner i Kyrkslätt. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. För kännedom kommunlagman, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige Besvärsanvisning besvärsförbud

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Tjänsteinnehavarbeslut för övervakning och meddelanden, samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Nämnden delges följande tjänsteinnehavarbeslut och ärenden för kännedom och övervakning: Direktören för samhällstekniska väsendet Beslut 3/ Val av praktikant till tomt- och geoinformationstjänsterna för tiden Fastighetsteknikern Besluten 6-7/2016 Beslut om arrendering av egnahemstomter på Smedsede III detaljplaneområde; K4541T3, K4541T4. Mätningschefen Beslut 1/2016 Förnyande av Esri Kommunlicens, SLG ELA -kommunlicens och EAP-tjänstens licensavtal (geoinformationstjänsterna) Markanvändningsteknikern Beslut 1 / 2016 Tillstånd till Caruna Espoo Oy för placering av tre parktransformatorer på fastigheten Getberg ( ) i Getberg. Kommunarkitekten Besluten 1-3 / 2016 Utarbetande av arkeologiska utredningar, nytt / tilläggsarbete MikroliittiOy - Detaljplaneområdet för Tollsbacken, Älvornas dal och Tollsträsket (nytt) 1 870,00, moms 0 %, Mikroliitti har valts - Bjönsbackens detaljplaneområde, 5 080,00, moms 0 % (tilläggsarbete) - Västra Jorvas detaljplaneområde, 4 370,00, moms 0 % (tilläggsarbete) Beredning: förvaltningschef Raili Häkkinen, tfn , fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar anteckna ovannämnda beslut för kännedom och konstatera att de i dem ingående ärenden som med stöd av 51 i kommunallagen kan tas till behandling, inte tas till behandling i samhällstekniska nämnden. Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget.

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Besvärsanvisning besvärsförbud Nämnden höll en paus på 5 minuter efter behandlingen av detta ärende kl

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Kyrkslätts kommun utvecklingsarbetsgrupp för planläggningsprogrammets förslag till åtgärder Samhällstekniska nämnden Kyrkslätts kommuns planläggningsprogram är en handling som årligen godkänns i fullmäktige där man räknar upp och schemalägger planläggningsprojekt. Samhällstekniska nämnden har vid sitt sammanträde utsett en arbetsgrupp för utvecklingen av planläggningsprogrammet. Arbetsgruppen har sammankommit flera gånger under hösten 2015 och ingången av år 2016, och ordnade ett utvecklingsseminarium om planläggningsprogrammet, dit bl.a. kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och samhällstekniska nämnden kallats. Utvecklingsarbetsgruppen delger samhällstekniska nämnden och vidare de politiska grupperna för behandling följande åtgärdsförslag på basis av materialet från seminariet och det material arbetsgruppen tidigare utarbetat: 1. Resurs Kyrkslätts kommuns strategi har varit att utvecklas kraftigt, så den fast anställda personalen utökas med en ny planläggningsarkitekt. Dessutom ombildas tjänsten som planeringsbiträde till planläggningsarkitekt då planeringsbiträdet går i pension (kan förutsätta ett mer omfattande befattningsarrangemang i sektorn än enbart internt). De nya planläggningsarkitekternas uppgiftsbeskrivningar utarbetas så att den ena är näringslivsbetonad och den andra generalplansbetonad. Planerna som är på hälft slutförs innan man övergår till det nya systemet. Under övergångsperioden inleds inga nya detaljplaner, med undantag av eventuella näringspolitiska planer. Lösning för övergångsperioden: en planläggare anställs på viss tid i 2 års tid. För konsulten behövs ett tilläggsanslag om ca Volym Man eftersträvar att genomföra minst den målinriktade bostadsbyggrätten (ca v-m2/år enligt MBT-bostadsproduktionsmålet - kan stiga med ca en tredjedel under den följande MBT-avtalsperioden ). Högst st. detaljplaner, som fastställts som spetsprojekt, kan beredas samtidigt. Högst 2 delgeneralplaner kan beredas samtidigt. 3. Förhållandet till byggande av kommunalteknik Anslaget för kommunaltekniska investeringar kan höjas inom ramen för det planenliga investeringsprogrammet.

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden Prioritering (spetsprojekt) Man använder sig av den s.k. isbergsprincipen, som definierar valet av planerna som ska beredas, se tilläggsmaterialet. En väsentlig del av processen enligt isbergsprincipen är planernas urvalskriterier, om vilka man uppgjort ett förslag som tillställs nämnden vid sammanträdet. Nämnden bör dra upp riktlinjer för hur kriterierna ska användas och göras formella. 5. Administrativ process Vid beredningen av planläggningsprogrammet beaktar man planläggningsinitiativen, vilka besvaras enligt nuvarande praxis (OBS! bedömningen av detaljplanernas aktualitet behandlas i samband med planläggningsprogrammet). Under beredningen bedöms planläggningsprogrammets projekt enligt godkända kriterier och deras betydelse för utvecklingen av kommunen (OBS! näringspolitiska och andra för kommunen viktiga projekt). Planläggningsprogrammet, svaren på planläggningsinitiativen samt bedömningen av detaljplanernas aktualitet i en skild paragraf bereds till nämndens sammanträde i april. Nämnden bordlägger ärendet > partierna som är representerade i nämnden vidarebefordrar materialet till sina grupper för diskussion, anvisningar och respons > partierna ger skriftlig respons inom en skilt bestämd tidsperiod i god tid före nämndens nästa sammanträde (förhandsinformation om de politiska gruppernas feedback är viktig för de som bereder planläggningsprogrammet) > partierna delger sina förslag vid nämndens nästa sammanträde för behandling. Vid nämndens sammanträde i maj behandlas planläggningsprogrammet och svaren på planläggningsinitiativen samt i en skild paragraf bedömningen av detaljplanernas aktualitet partierna utnyttjar en taltur i början av sammanträdet, ur vilken ändringsförslagen gällande programmet framgår > nämndens förslag till kommunstyrelsen. Vid kommunstyrelsens sammanträde i juni behandlas planläggningsprogrammet och svaren på planläggningsinitiativen samt i en skild paragraf bedömningen av detaljplanernas aktualitet kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Man beslutar om det två-åriga planläggningsprogrammet vid kommunfullmäktiges sammanträde i augusti. Nya planprojekt inkluderas inte i planläggningsprogrammet Målet är att planprojekten i det nuvarande programmet framskrider under följande planeringsperiod. Under våren 2018 bereds det nya planläggningsprogrammet, som gäller åren 2019 och Planläggningsprogrammets läsbarhet

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden I programmet föreslås t.ex. ett område/sida, att programmets grafiska layout förbättras och att kartor läggs till för att åskådliggöra områdenas läge. Planläggningsprogrammets layout delges nämnden vid sammanträdet. Beredning: direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga: Kaavoitusohjelman kehittämistyöryhmän toimenpide-ehdotus , bilaga St 1 / Förslag Samhällstekniska nämnden beslutar 1. godkänna utvecklingsarbetsgruppen för planläggningsprogrammets förslag till åtgärder och sända det för kännedom till de politiska grupperna, som önskas tillställa sina synpunkter och kommentarer per e-post till nämndens föredragande senast godkänna planernas urvalskriterier, vilka delats ut på bordet vid sammanträdet, som grund för revideringen av planläggningsprogrammet och för att användas så att samhällstekniska väsendet i fortsättningen skulle bereda valen av planer som föreslås bli valda under de olika skedena av planläggningsprogrammets process genom att enligt prövning använda de vid sammanträdet på bordet utdelade kriterierna som grund 3. godkänna utkastet till layout för planläggningsprogrammet, vilket delades ut vid sammanträdet, som utgångspunkt för utvecklingen av planläggningsprogrammets layout. Behandling Föredraganden redogjorde närmare för utvecklingsarbetsgruppen för planläggningsprogrammets förslag till åtgärder. Nämnden förde en omfattande diskussion, efter vilken man fogade följande till handlingarna: - Preliminärt utkast, bedömningskriterier för planernas behörighet - Preliminärt utkast till planläggningsprogram Konstaterades att tjänstemännen testar kriterierna på de nuvarande planerna och föreslår ändringar vid behov. Man konstaterade enhälligt att behandlingen av följande

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Samhällstekniska nämnden planläggningsprogram görs med modellen för planläggningsprogrammet som nu beretts. Tidtabellen för behandlingen av planläggningsprogrammet flyttas vid behov, t.ex. till hösten. Synpunkterna och kommentarerna beträffande utvecklingsarbetsgruppen för planläggningsprogrammets förslag till åtgärder behandlas i nämnden vid sammanträdet i maj. Beslut Efter diskussionen beslutade samhällstekniska nämnden 1. godkänna utvecklingsarbetsgruppen för planläggningsprogrammets förslag till åtgärder och sända det för kännedom till de politiska grupperna, som önskas tillställa sina synpunkter och kommentarer per e-post till nämndens föredragande och sekreterare samt utvecklingsarbetsgruppens sekreterare senast fredag godkänna planernas urvalskriterier i likhet med dem som delats ut på bordet vid sammanträdet, som grund för revideringen av planläggningsprogrammet och för att användas så att samhällstekniska väsendet i fortsättningen bereder valen av planer som föreslås bli valda under de olika skedena av planläggningsprogrammets process genom att enligt prövning använda de ovan nämnda kriterierna som grund 3. godkänna utkastet till layout för planläggningsprogrammet, vilket delades ut vid sammanträdet, som utgångspunkt för utvecklingen av planläggningsprogrammets layout. 4. att det åren inte startas nya planprojekt, om de inte är näringslivspolitiskt eller på annat sätt viktiga för kommunen 5. att behandlingen av följande planläggningsprogram görs med modellen för planläggningsprogrammet som beretts. Kriterierna tas i bruk då nya planer nästa gång upptas i planläggningsprogrammet. För kännedom Besvärsanvisning ordförandena för de politiska grupperna besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ BESVÄRSANVISNING ÖVERKLAGBARHETSFÖRBUD I följande ärenden får rättelse inte yrkas i och kommunalbesvär inte anföras över besluten emedan de gäller endast beredning eller verkställighet (KomL 91). Besvärsförbud gällande beslutet fogas i det ta fall till protokollsutdrag, som begärts för besvär. 20,, 21, 22, 23, 24, 25 och 26 - / besluten utgör beredning och man kan inte överklaga dem. Det är emellertid möjligt att förete en begäran om samråd enligt 64 i markanvändnings- och bygglagen. RÄTTELSEYRKANDE I följande beslut får missnöjd framställa skriftligt rättelseyrkande (KomL 89): - Rättelseyrkande framställs hos samhällstekniska nämnden inom 14 dagar från del fåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram of fentligt. En part an ses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, vid tidpunkt som framgår av mottagninsbeviset eller antecknats i ett särskilt delgivningsintyg, om inte nå got annat påvisas. Avgift för behandling av rättelseyrkande: ingen avgift tas ut för behandling av rättelseyrkande. KOMMUNALBESVÄR I följande beslut får missnöjd framställa skriftligt besvär (KomL 90): - Ändring i beslut som meddelats med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kom munalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har än drats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kommunalbes vär också av en part och en kommunmedlem. Besvärsmyndigheten är Helsingfors förvaltningsrätt eller miljöcentralen i Nylands län. Bes värstiden är 30 dagar. Då besvär anförs över ett beslut med stöd av en kommunmed lems besvärsrätt, räknas besvärstiden från den dag då protokollet har lagts fram offentligt. Om beslutet skall delges en part särs kilt, räknas besvärstiden dock från delfåendet. En detaljerad besvärsanvisning fogas till protokollsutdrag, som begärts för besvär. Avgift för behandling av rättelseyrkande: Med stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs i Helsingfors förvaltningsdomstols fall en rättegångsavgift av ändringssökande på ett belop enligt den dåvarande gällande taxan. FÖRVALTNINGSBESVÄR I följande beslut, vilka baserar sig på speciallagstiftning, kan ändring sökas genom förvalt ningsbes vär: - Besvärsförfarandet är i regel samma som i fråga om kommunalbesvär, men bes värsmyndi gheten el ler besvärstiden varierar. Förvaltningsbesvär kan anföras endast av par ten. Besvär kan även frams tällas på ändamålsenlighetsgrunder. I en detaljerad besvärsanvisning, som fogas till protokollsutdrag, som begärts för besvär, ges behövli ga uppgifter för anförande av bes.

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ Avgift för behandling av rättelseyrkande: Med stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs i Helsingfors förvaltningsdomstols fall en rättegångsavgift av ändringssökande på ett belop enligt den dåvarande gällande taxan. SÖKANDE AV ÄNDRING I UPPHANDLINGSÄRENDEN UPPHANDLINGSRÄTTELSE Den som är missnöjd med följande beslut kan framställa ett skriftligt yrkande på upphandlingsrättelse (Upphan dlingslagen ): - En part ska lämna in ett yrkande på upphandlingsrättelse hos samhällstekniska nämnden inom 14 da gar från att ha fått del av den upphandlande enhetens beslut eller något annat av görande i upphandlingsförfarandet. Vid elektronisk delgivning anses upphandlingsbeslutet med de kompletterande handlingarna ha mottagits den dag det elektroniska meddelande som innehåller beslutet och dessa han dlingar står till mottagarens förfogande i hans eller hennes mottagarapparat på ett sådant sätt att meddelandet kan hanteras. Dagen för avsändandet av meddelandet anses vara en sådan tidpunkt, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse om att datakommunikationsförbindelserna inte har fungerat eller om en motsvarande omständighet som har lett till att det elektroniska meddelandet har nått mottagaren vid en sena re tidpunkt. Om delgivningen sker brevledes per post till mottagaren anses mottagaren ha fått del av sa ken på den sjunde dagen efter avsändandet, om inte mottagaren visar att delgivningen har skett senare. Innehållet i upphandlingsrättelsen: Yrkandena med motiveringar ska framgå av upphandlingsrättelsen. Av ansökan ska framgå namnet på den som yrkar på rättelse och namnet på den som avfattat skrivelsen och den kontaktinformation som behövs för att ärendet ska kunna skötas. Till upphandlingsrättelsen ska fogas upphandlingsbeslutet (original eller kopia) och de han dlingar som den som framställer yrkandet hänvisar till om de inte redan finns hos den upphandlande enheten. Tidpunkten för när upphandlingsrättelsen anhängiggörs och behandlas påverkar inte den tidsfrist inom vilken en part med stöd av upphandlingslagen kan söka ändring genom besvär hos marknadsdomstolen. Avgift för behandling av rättelseyrkande: ingen avgift tas ut för behandling på upphandlingsrättelse BESVÄR TILL MARKNADSDOMSTOLEN Den som är missnöjd med följande beslut kan framställa skriftliga besvär hos marknads domstolen (Upphandlingslagen ): - Anbudsgivare, anbudssökande eller andra som saken gäller kan föra ärendet till marknads domstolen genom besvär. Enligt 86 i lagen om offentlig upphandling får man söka ändring i en upphandling som grun dar sig på ett ramavtal besvärsvägen endast om marknadsdomstolen beviljar tillstånd för be handling av sa ken. Tillstånd ska beviljas, om 1) det är viktigt att pröva ärendet med tanke på tillämpningen av lagen i andra likadana ärenden, eller 2) det finns vägande skäl som anknyter till förfarandet vid den upphandlande enhe ten. Om inte något annat bestäms i lag ska besvären lämnas in skriftligen inom 14 dagar från det att par ten i fråga fått del av upphandlingsbeslutet inklusive besvärsanvisning. Besvären ska anföras inom 30 dagar från det att parten i fråga har fått del av beslutet, om den upphandlande enheten har ingått ett upphandlingskontrakt med stöd av 78 1 punkten i upphan-

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 3/ dlingslagen utan att iaktta den stipulerade väntetiden. Besvären ska lämnas in senast sex månader efter det att upphandlingsbeslutet har fattats, om anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått del av upphandlingsbeslutet inklusive bes värsanvisning och upphandlingsbeslutet eller besvärsanvisningen har haft väsentliga brister. Vid elektronisk delgivning anses upphandlingsbeslutet med de kompletterande handlingarna ha mottagits den dag det elektroniska meddelande som innehåller beslutet och dessa han dlingar står till mottagarens förfogande i hans eller hennes mottagarapparat på ett sådant sätt att meddelandet kan hanteras. Dagen för avsändandet av meddelandet anses vara en sådan tidpunkt, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse om att datakommunikationsförbindelserna inte har fungerat eller om en motsvarande omständighet som har lett till att det elektroniska meddelandet har nått mottagaren vid en sena re tidpunkt. Om delgivningen sker brevledes per post till mottagaren anses mottagaren ha fått del av sa ken på den sjunde dagen efter avsändandet, om inte mottagaren visar att delgivningen har skett senare. Innehållet i besvären I besvären ska uppges det upphandlingsärende som besvären gäller och ändringssökandens yrkan den och grunderna för dessa. När det gäller en upphandling som grundar sig på ett ra mavtal ska par ten i besvärsskriften motivera varför behandlingstillstånd bör beviljas. I besvären ska anges ändringssökandens namn och hemkommun. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har avfattat besvä ren, ska även denna persons namn och hemkommun anges. Vidare ska ändringssökandens posta dress och telefonnummer anges för eventuella meddelanden. Än dringssökanden, den lagliga företrä daren eller ombudet ska underteckna besvärsskriften. Till besvären ska fogas det beslut som överklagas i original eller som kopia och ett intyg över vilken dag beslutet har tillkännagetts eller någon annan utredning om när besvärstiden har börjat. Till besvä ren ska fogas de handlingar som ändringssökanden hänvisar till som stöd för sina yrkanden. Ett om bud ska till besvärsskriften foga en fullmakt enligt 21 i förvaltningspro cesslagen. Inlämning av besvären Besvären ska lämnas in till marknadsdomstolen. De ska vara inlämnade senast den sista da gen av besvärstiden innan marknadsdomstolen stänger. Själva delfåendedagen räknas inte med. Ansökan kan lämnas in till marknadsdomstolens kansli personligen, genom ombud, genom bud, per post eller som telefax alternativt med e-post så som lagen om elektronisk kommuni kation i myndigheternas verksamhet (13/2003) föreskriver. Om sista dagen för anhängiggö rande infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton el ler en helgfri lördag, får handlingarna lämnas in till marknadsdomstolen den första vardagen därefter. Besvärsförbud I ett ärende som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt 102 i upphandlingslagen får ändring inte sökas med stöd av kommunallagen eller förvaltningsprocesslagen. Enligt 86 i upphandlingslagen får en part söka ändring i en upphandling som grundar sig på ett ramavtal genom besvär endast om marknadsdomstolen beviljar tillstånd för behandling av saken. Underrättelse om ändringssökandet till den upphandlande enheten Den som söker ändring i ett upphandlingsärende med stöd av 88 i upphandlingslagen ska skriftligen underrätta den upphandlande enheten om att ärendet förs till marknadsdomstolen. Underrättelsen ska lämnas in till den upphandlande enheten senast då besvären över upphandlingen lämnas in till marknadsdomstolen. Underrättelsen ska lämnas in på den upphandlande enhetens adress. Avgift för behandling av rättelseyrkande Med stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (1455/2015) tas det hos ändringssökanden för behandling av ett fullföljdsmål vid marknadsdomstolen ut en rättegångsavgift enligt den dåvarande gällande taxan.