Ämne - Hälsa. Ämnets syfte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ämne - Hälsa. Ämnets syfte"

Transkript

1

2 Studiehandledning till Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning 2011 Ämne - Hälsa Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Ämnet utgår från ett helhetsperspektiv på människan som biologisk, psykisk och social varelse. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människors hälsa och om olika former av hälsofrämjande arbete. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om folkhälsopolitiska mål och folkhälsoarbetets framväxt, innehåll och vad som styr detta. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent förhållningssätt vilket innebär att förstärka det friska och se människan som en resurs för eget välbefinnande. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och hur goda arbetsförhållanden kan skapas. De ska dessutom ges möjlighet att utveckla insikt om den egna livsstilen och förmåga att utföra handlingar för ett ökat välbefinnande och en positiv självbild. Problemlösning och handlingsberedskap ska stimuleras i undervisningen. Genom fältstudier och genom att medverka i olika verksamheter ska eleverna ges möjlighet att få inblick i och erfarenhet av sociala och pedagogiska sammanhang. Eleverna ska ges möjlighet att reflektera över och diskutera centrala begrepp och egna och andras handlingar och attityder. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förmåga att kritiskt söka, bearbeta, värdera och använda information från olika källor. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om människors hälsa samt om hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor och vilka konsekvenser de får för hälsan. 2. Kunskaper om folkhälsoarbete och olika former av hälsofrämjande metoder och aktiviteter samt deras hälsoeffekter. 3. Kunskaper om barns utveckling och om preventivt arbete för att främja barns och ungdomars hälsa. 1 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

3 4. Kunskaper om arbetsmiljöns betydelse för hälsan samt förmåga att medverka till goda arbetsförhållanden. 5. Förmåga att använda begrepp och teorier inom hälsoområdet. 6. Förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser som styr hälsoarbetet. Förmåga att arbeta med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet samt på ett yrkesetiskt sätt. 7. Färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika former av hälsofrämjande arbete, metoder och aktiviteter samt undersökningar på individ-, grupp- och samhällsnivå. 8. Förmåga att diskutera egna och andras attityder till och värderingar av hälsa och hälsofrämjande arbete. 9. Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att möta och pedagogiskt leda människor i olika situationer. Kurser i ämnet Barnhälsovård, 100 poäng. Ergonomi, 100 poäng. Friskvård och hälsa, 100 poäng. Hälsopedagogik, 100 poäng. Komplementärmedicin, 100 poäng. Kost och hälsa, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen kost, måltid och munhälsa. Kost, måltid och munhälsa, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen kost och hälsa. Mental träning, 100 poäng. Hälsopedagogik, 100 poäng Kursen hälsopedagogik omfattar punkterna 1 2 och 5 9 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. 2 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

4 Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa. Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa. Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress. Kriser och krishantering. Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå. Metoder för att analysera människors hälsotillstånd. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven översiktligt folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven redogör översiktligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med viss säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete. Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet. I arbetet söker och bearbetar eleven med viss säkerhet information från olika källor samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med enkla omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven översiktligt möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en enkel dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp. Eleven diskuterar översiktligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven enkla argument för sina åsikter samt visar respekt för andras 3 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

5 åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med viss säkerhet, i samarbete och möten med människor. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven utförligt folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven redogör utförligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med viss säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete. Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet. Eleven diskuterar utförligt sin egen och andras roll och betydelse samt tar utgångspunkt i det vid sitt eget handlande. I arbetet söker och bearbetar eleven med viss säkerhet information från olika källor samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en noggrann dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp. Eleven diskuterar utförligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven välgrundade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med viss säkerhet, i samarbete och möten med människor. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 4 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

6 Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete. Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. I planeringen identifierar eleven kritiska moment och förebygger hinder som kan uppstå under genomförandet. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet samt anpassar vid behov genomförandet till ändrade förutsättningar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sin egen och andras roll och betydelse samt tar utgångspunkt i det vid sitt eget handlande. I arbetet söker och bearbetar eleven med säkerhet information från olika källor samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål och deltagarnas respons. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt och nyanserat möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med säkerhet relevanta begrepp. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven välgrundade och nyanserade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med säkerhet, i samarbete och möten med människor. Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja Aronsson, förläggare anja.aronsson@sanomautbildning.se 5 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

7 Kapitel 1 Hälsa 1. Läs om kasam på s. 21. Vad var det som väckte Aaron Antonovsky intresse för att studera människors känsla av sammanhang? 2. Ge exempel på vad som menas med kasam genom att använda begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 3. Läs på s om de 17 stärkande faktorerna som påverkar kasam. Diskutera med varandra vilka faktorer som kan vara särskilt viktiga i dag att uppmärksamma och stödja för att förbättra känslan av sammanhang. 4. Vad menas med humanistisk människosyn? 5. Varför tror du att Douglas T. Kenrick uppmärksammar till exempel familjens betydelse, grupptillhörighet, social ångest och utanförskap i sin behovspyramid? 6. Redogör för vad skiljer det holistiska synsättet från det biomedicinska. 7. Beskriv översiktligt eller nyanserat hur arv och miljö samverkar och påverkar hälsa och välbefinnande. 8. Vad menas med livsstil respektive levnadsvanor? 6 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

8 Kapitel 2 Folkhälsoarbetets framväxt 1. Ge exempel på några tidiga insatser för folkhälsan. 2. Hur har barnmorskors, distriktssköterskors, läkares och prästers roll inom folkhälsoarbetet förändrats fram till idag? Diskutera likheter och skillnader. 3. Förklara sambandet mellan förutsättningarna i samhället och våra folksjukdomar. 4. Vilka insatser gör samhället för att bekämpa vällevnadssjukdomar? 5. Redogör översiktligt hur bildnings- eller hälsorörelserna påverkade samhällsutvecklingen i Sverige under 1900-talet. 6. Ta reda på vilka auktoriserade hälsohem som finns idag och jämför likheter och skillnader i deras verksamheter. 7. Hur arbetar skolan i ditt närområde med att omsätta läroplanens hälsofrämjande perspektiv inom ämnet Idrott och hälsa? Intervjua gärna elever, lärare och ansvarig skolledare. 8. Läs om traditioner på s. 20. Diskutera hur olika religioner, traditioner eller moraluppfattningar kan påverka synsätt och livsstil när det gäller ett hälsosamt levnadssätt? 7 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

9 9. Tuberkulos, tbc, upplevdes som en skamfylld sjukdom runt förra sekelskiftet. Ta reda på vilket synsätt man har på sjukdomen idag. 8 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

10 Kapitel 3 Barns och ungas hälsa 1. Läs om friskfaktorer på s. 52. Arbeta gärna två och två och ge konkreta exempel på hur friskfaktor som stärker psykisk hälsa kan omsättas i praktisk handling. 2. Läs om externaliserande och internaliserande psykosomatiska symtom på s. 55. Redogör översiktligt eller nyanserat för dessa två begrepp. 3. Vilka skyddsfaktorer finns mot psykisk ohälsa? 4. Läs om elevhälsan på s. 62. Redogör för hur elevhälsans nya roll har förändrats. 5. Läs om sociala insatser s. 63. Vilka sociala insatser erbjuds för att stödja barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa? 6. Vad är ett minimum av fysisk aktivitet för barn och ungdomar ska bevara en god hälsa? 7. Fråga några ungdomar vilka för- och nackdelar det kan innebära att vara tillgänglig på mobiltelefonen dygnet runt. 9 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

11 Kapitel 4 Äldres hälsa 1. Läs om äldre gammal på s Vad påverkar vår syn på äldres hälsa, välbefinnande och status i samhället? 2. På vilket sätt kan en hund ha hälsofrämjande inverkan på personer som bor på ett vård- och omsorgsboende? 3. Redogör översiktligt för vilka ålderskrämpor som kan förebyggas genom goda levnadsvanor och en hälsosam livsstil. 4. Hur många år beräknas kvinnor respektive män leva idag efter att de går i pension vid 65 års ålder? 5. Hur hög beräknas medellivslängden bli för dem som föds idag? 10 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

12 Kapitel 5 Hälsosam livsstil 1. Läs om självkänsla och självförtroende på s Beskriv översiktligt skillnaderna mellan självkänsla och självförtroende. Ge exempel på båda. 2. Förklara vad som menas med självbild. 3. Tänk på en händelse/situation där ditt självförtroende stärktes. Vad var utmärkande för den situationen? 4. Läs om frukost på s. 99. Vad kan du göra för att öka matlusten på morgonen? 5. Redogör för sportdryckers påverkan prestationsförmågan? 6. Skriv upp allt du dricker under ett dygn och beräkna summan av kilokalorierna. Se listan över kaloriinnehåll för olika drycker. Inom parentes anges kilokalorierna i antalet sockerbitar. Antalet kilokalorier per dl: läsk 41 (11) lättöl 30 (8) starköl 47 (13) rött vin, 12 procent, 72 (20) vitt, torrt vin, 12 procent 67 (19) juice, färskpressad 48 (13) mellanmjölk, 1,5 procent 48 (13) kaffe och te utan socker 0 (0) 11 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

13 7. Gör en utställning om socker, fett och salt där ni tar reda på hur mycket socker, salt och fett som finns: färdiglagade varmrätter färdiglagade soppor fruktyoghurt naturell yoghurt pålägg bröd snacks kaffebröd Läs om individuell plan, mål och delmål på s Hur många minuter per dag utför du arbete som är måttligt ansträngande, så kallad vardagsmotion, till exempel cyklar till och från arbetet, tar trapporna i stället för hissen, går till buss eller tunnelbana eller städar? Hur många minuter per dag genomför du en aktivitet där du blir andfådd med något förhöjd puls, till exempel en rask promenad till och från skola eller arbete? Hur många minuter per vecka genomför du träning som tränar muskler och/eller kondition? 12 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

14 Anteckna din vardagsmotion och veckoträning, och jämför med rekommenderat behov. Vad fungerar och vad behöver du förbättra? - < 10 minuter per dag minuter per dag minuter per dag - > 30 minuter per dag Resultat vardagsmotion: minuter/dag Resultat pulshöjande motion: minuter/dag Resultat träning, tungt arbete: minuter/vecka Utvärdera din egen aktivitet. Är den tillräcklig för att främja hälsan? För mycket för att kroppen ska orka? Hur kan du förändra dina vanor? 8. Läs om övervikt och fetma på s Förklara varför överviktiga barn har svårare att gå ner i vikt som vuxna än normalviktiga barn. 9. Förklara varför vi inte går ner i vikt trots att midjemåttet minskar när vi tränar mer. 13 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

15 10. Räkna ut vad rökning och/eller snusning kostar. Fyll i tabellen och räkna ut slutsumman för konsumtionen. Antal cigaretter/dag Kostnad /dag Kostnad /vecka Kostnad /månad Kostnad /år Kostnad /10 år Kostnad /50 år Röker du fler än 10 cigaretter lägger du ihop de summor som överensstämmer med antal cigaretter. 11. Tar du för givet att det du själv tycket är normalt? Träna tänkande genom att se på saken från olika perspektiv och synsätt. Utmana varandra i gruppen genom att hitta olika sätt att tolka olika situationer. Arbeta i grupp där ena gruppen argumenterar för och den andra mot lightprodukter, rökning/snusning på arbetsplatsen, alkoholförsäljning i butik, affärernas öppettider, förbud att använda mobiltelefon på lektioner och möten på arbetsplatsen. 14 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

16 12. Redogör för vilka faktorer som påverkar barns och ungdomars val av strukturerade eller ostrukturerade fritidsaktiviteter. Hur påverkar dessa faktorer barns och ungdomars hälsofrämjande utveckling? 13. Läs om stress på s Vilka är dina individuella stressorer? 14. Ge exempel på förebyggande åtgärder mot stress och hur de kan skydda dig. 15. Läs om sömn på s Vilka råd ger du till en person som har oregelbundna arbetstider och är i behov av bättre sömn? 16. Diskutera i grupp för- och nackdelar med att gränsen mellan arbete och fritid har suddats ut. 17. Läs om kriser på s Redogör för hur du bemöter en människa i kris när du utgår från begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 18. Läs om coping på s Förklara vad som menas med aktiv och passiv copingstrategi. 19. Arbeta i grupp och berätta för varandra vad ni åt till lunch i skolan när ni var barn. 15 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

17 20. a) Ta reda på hur godisätandet har förändrats de senaste 20 åren. b) Vad kan tänkbara orsaker vara? c) Vad räknar du som godis? d) Vilket godis väljer du om du vill ha mindre fett, socker och kemiska tillsatser? 21. Vad är det för likhet och skillnad mellan socker och sötningsmedel? 22. Läs om gruppens betydelse på s På vilket sätt får du stöd av gruppen du tillhör för att uppnå välbefinnande? 23. Vilka andra grupper ger dig stöd för att uppnå välbefinnande? 24. Läs om kriser på s Ge exempel på individuella reaktioner vi kris. 25. Förklara orsaken till att det finns socioekonomiska skillnader i sättet att hantera problemsituationer. 16 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

18 Kapitel 6 Hälsofrämjande arbetsplats 1. Läs om WHO på s Gör en jämförelse mellan WHO:s definition av hälsa på arbetsplatsen och Nordenfelts definition av hälsa på s. 15. Motivera ditt svar. 2. Redogör för chefens arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen genom att ge konkreta exempel. 3. Arbeta i grupp den ena gruppen ska argumentera för sjuknärvaro den andra gruppen ska argumentera mot sjuknärvaro. Redovisa och diskutera sedan tillsammans. 4. Redogör för vad arbetskamrater, chef och organisation kan göra för att underlätta för en arbetskamrat som återkommer till arbetet efter en längre sjukfrånvaro. 5. Hur kan du bidra till att skapa en god arbetsmiljö på arbetsplatsen? 6. Skriv ner mötesregler formulerade i positiv anda. Skriv ner köksregler i positiv anda. Skriv ner grupparbetsregler i positiv anda. 7. Vad menas med tvärsektoriella och tvärvetenskapliga undersökningar? 8. Ta reda på vad en hälsopedagog har för arbetsuppgifter. 17 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

19 Kapitel 7 Hälsopedagogiskt arbete 1. Ge exempel på en händelse som kan tolkas ur patogent respektive salutogent perspektiv. 2. Reflektera över vad det är som gör att du fortsätter med en ovana trots att du vet att den inte är bra. Diskutera sedan med dina studiekamrater. 3. Läs om beteendeförändring på s Genomför ett förändringsarbete i klassen/studiegruppen med stöd av den arbetsmodell som finns på s Förslag på tema kan vara: Hur skapar vi en god start på skoldagen. 4. Vad svarar du om du får frågan: Hur kan dina tankar påverka din hälsa och ditt välbefinnande? 5. Arbeta två och två. En av er ska förbättra en ovana, den andre ska vara coach. Följ de fem stegen i förändringsprocessen. Exempel på ovana kan vara för mycket godisätande, datorspelande sent på nätterna, att vara tillgänglig på mobiltelefonen dygnet runt eller ingen ork och lust för motion. 6. Arbeta två och två med att förändra en levnadsvana. Använd er av motivationsstegen på s Redogör för vilka likheter och skillnader ni fann med de två metoderna. 18 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

20 7. Läs om inre och yttre motivation på s Använd begreppen inre och yttre motivation när du beskriver fördelar och nackdelar med friskvårds-/träningsbidrag samt chefen som gott föredöme. 8. Planera och genomför några hälsoaktiviteter i din studiegrupp. Redovisa sedan för varandra i klassen vilka aktiviteter ni genomfört. 9. Prova att skriva en mat- eller motions- och träningsdagbok. Beskriv känslan före beteendeförändringen och känslan efteråt. Vad motiverar dig att fortsätta? 19 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

21 Kapitel 8 Interaktion och kommunikation i möten 1. Läs om öppna frågor på s Tänk dig att du ska berätta för en grupp äldre vilka fördelar de kan ha av datorer och sociala medier. Redogör för hur du förbereder dig samt hur du genomför informationen. 3. Läs om feedback/återkoppling på s Vad menas med konstruktiv feedback/återkoppling? 4. Diskutera med dina studiekamrater hur trakasserier och mobbning kan förebyggas i sociala medier? 20 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

22 Kapitel 9 Folkhälsan i dag 1. Vilket budskap vill Statens folkhälsoinstitut förmedla med årets Hälsovecka? 2. Utgå från någon av folkhälsans riskfaktorer, till exempel rökning, hjärt kärlsjukdomar, övervikt, stress, oro och ångest, alkohol- och droganvändning eller spelberoende och ge förslag på hur det hälsofrämjande arbetet kan genomföras för att åtgärda riskfaktorerna. Diskutera sedan med varandra vilka konsekvenser era förslag kan få på samhällsnivå, organisations-/företagsnivå och individnivå? 3. Ge exempel på vilka risk- respektive friskfaktorer som kan finnas om du väljer att bo i storstad eller på landet. Diskutera dina exempel med en studiekamrat eller i studiegruppen. 4. Vilken/vilka livsstilar förmedlas av olika medier, till exempel tv-program, tidningar, annonser och idoler. Hur kan dessa livsstilar påverka folkhälsan? 5. Ta kontakt med kommunens hälsosamordnare, friskvårdskonsulent eller folkhälsosamordnare (benämningen varierar) för samtal om vilka aktiviteter som genomförs i kommunen eller inom regionen för att uppnå god hälsa bland befolkningen. Ställ frågor som till exempel handlar om promotion, prevention och hur man skapar engagemang för en bättre hälsa bland kommuninvånarna. 21 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

23 Kapitel 10 Folkhälsopolitiska mål 1. Läs om Millenniemålen och Hälsa 21 på s och Jämför Millenniemålen och Hälsa 21-målen med folkhälsomålen i vårt land. Hur ser behoven ut internationellt och nationellt? 2. Ta reda på vad det globala projektet Health Promotion School och Health Promotion Hospitals arbetar för. På vilket sätt deltar Sverige i dessa projekt? 3. Gå in på de webbadresser som finns angivna i slutet av kapitlet och ta reda på vad som skrivs om hälsa och välbefinnande i olika sammanhang. 22 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Studiehandledning till. Hälsopedagogik. Författare: Anna-Karin Axelsson

Studiehandledning till. Hälsopedagogik. Författare: Anna-Karin Axelsson S T U D I E H A N D L E D N I N G Studiehandledning till Hälsopedagogik Författare: Anna-Karin Axelsson SANOMA UTBILDNING 2016 SIDAN 2 AV 11 Uppgifterna i studiehandledningen kan användas som extramaterial

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Validering i Sörmland Rev

Validering i Sörmland Rev Validering av kurs: Hälsopedagogik (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hälsovård i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- april 2014. Skolverket föreskriver följande

Läs mer

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011.

Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011. Studiehandledning till Specialpedagogik 1, Sanoma Utbildning 2011 Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011. I kapitlen finns frågeställningar och diskussionsuppgifter

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Studiehandledning till Pedagogiskt ledarskap. Författare: Anna-Karin Axelsson, Agneta Blohm

Studiehandledning till Pedagogiskt ledarskap. Författare: Anna-Karin Axelsson, Agneta Blohm Studiehandledning till Pedagogiskt ledarskap Studiehandledningen tar upp innehållet i de 10 kapitlen i boken som är skriven för Barn- och fritids-, Humanistiska-, Samhällsvetar- och Tekniska programmet,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en hälsosam idrottskarriär och prestationsutveckling inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier samt praktiskt utövande av specifik idrott mot elitnivå.

Läs mer

Kommunikation 100p Hälsopedagogik 100p Skapande verksamhet 100p

Kommunikation 100p Hälsopedagogik 100p Skapande verksamhet 100p Kommunikation 100p Hälsopedagogik 100p Skapande verksamhet 100p Kommunikation/ Hälsopedagogik/ Skapande verksamhet Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Förtydligande av begrepp kopplade till kunskapskrav

Läs mer

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Specialpedagogik 2. 100 p Kurskod: SPCSPEO2

Specialpedagogik 2. 100 p Kurskod: SPCSPEO2 Specialpedagogik 2. 100 p Kurskod: SPCSPEO2 Välkommen till studier i kursen Specialpedagogik 2. Kurslitteratur: Vi hänvisar till Specialpedagogik 1. Irene Larsson, gleerups Referenslitteratur: Specialpedagogik

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Särskild Utbildning För Vuxna

Särskild Utbildning För Vuxna Engelska 1, 100 p (ENSENG51) Genom undervisningen i kursen engelska ska eleven ges förutsättningar att utveckla följande: Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet. Förmåga

Läs mer

MOBILA ARBETSMASKINER

MOBILA ARBETSMASKINER MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra. IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Kursplan SPETRÄ02, senast uppdaterad 2017-08-28 Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 1. Fördjupning i kroppens anatomi och fysiologi,

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR.

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledning för, 100 poäng Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledningen får kopieras. HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap,

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 2 inriktning Fritid

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 2 inriktning Fritid INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 2 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Enkla: Eleven kan beskriva delar av det som studeras kopplat till relevant fakta.

Läs mer

DANSTEORI. Ämnets syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås

Läs mer

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

ANLÄGGNING. Ämnets syfte ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer