Verksamhetsberättelse för Vaartoe Centrum för samisk forskning

Transkript

1 Foto: Isabelle Brännlund Verksamhetsberättelse för Vaartoe Centrum för samisk forskning Verksamhetsåret 2015 Fastställd av styrelsen Vaartoe - Centrum för samisk forskning

2 Umeå universitet, Umeå Vaartoe Centrum för samisk forskning Verksamhetsberättelse Del 1. Sammanfattande beskrivning av verksamheten under 2015 En övergripande aktivitet under verksamhetsåret har varit framtagandet och förankringen av projektförslaget En samisk strategiplan för Umeå universitet. Planen utarbetades under våren och presenterades för universitetsledningen i september. Vaartoe fortsätter att arbeta utifrån de ambitioner som avspeglas i denna plan och kommer att föra vidare samtal om den med fakultetsledningen under våren Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vaartoe saknar uppdrag inom detta verksamhetsområde, och det saknas även strukturer för att den kompetens som finns inom centret ska komma Umeå universitets utbildningar till del. Enskilda forskare vid Vaartoe medverkar dock i utbildningar vid institutioner inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. 2. Forskning Under 2015 har forskning försiggått framför allt inom tre projekt: Utbildningens demokratisering och etnifiering i svenska Sápmi (Lantto, Vetenskapsrådet och Formas), Urfolkhälsa i förändring- en jämförande, longitudinell och interdisciplinär studie av kolonisationsprocesser i Sverige, Nya Zeeland och Australien (Axelsson, Vetenskapsrådet) samt Kolonisation och urfolks hälsa (Axelsson, Wallenberg Academy Fellows). Mindre uppdragsforskningsprojekt har pågått med medel från Naturvårdsverket och Diskrimineringsombudsmannen. Dessutom har Patrik Lantto, inom ramen för anslagsmedel, bedrivit forskning kring samiska tidningar som historisk källa och kommunikationskanaler samt kring statlig rennäringsadministration efter Under 2015 gick Vaartoe för första gången ut och inbjöd forskare vid Umeå universitet att affiliera sig med centret. Vaartoe har för närvarande 32 affilierade forskare vid Umeå universitet (17 vid Humanistiska fakulteten, 8 vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, 1 vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, 2 vid Medicinska fakulteten och 4 övriga). För att stärka kontakterna inom nätverket av affilierade och samtidigt få en överblick över den samiska forskning som bedrivs vid Umeå universitet anordnades i november det första Vaartoe-symposiet, som samlade 32 deltagare ( En annan nyhet var utlysningen av en forskningsresurs motsvarande halvtid under sex månader som kunde sökas av fast anställda lärare/forskare inom Humanistiska fakulteten. Forskningsresursen innehades på 75% under september december av docent Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper och slutrapporterades i januari Inför forskningspropositionen 2016 ingav Vaartoe en särskild skrivelse till Utbildningsdepartementet med förslag till ett samiskt forskningsprogram efter norsk modell. Publikationer Tre nya böcker utkom under året i Vaartoe/CeSams skriftserie. Medarbetarnas vetenskapliga publikationer registrerade i DiVA uppgick till totalt 20 (se Del 3 för publikationsförteckning).

3 Sid 2 (4) Konferenser och seminarier: 2015 års Lars Thomasson-symposium (4 mars) arrangerades i samarbete med SSR, Västerbottens museum, Institutionen för språkstudier och Arcum och hade temat Revitalisering av språk och kultur hos urfolk. Seminariet spelades in av UR juni arrangerades en internationell workshop i samarbete med Wallenberg Academy Fellows, Kungl. Vitterhetsakademien, Vetenskapsrådet samt Arcum ( I samarbete med SSR, Institutionen för språkstudier och Arcum anordnades 17 november seminariet Motståndets kultur kulturen i motståndet som en mötesplats mellan forskare och samiska kulturaktivister ( 18 november hölls det första Vaartoe-symposiet (se ovan). 17 december hölls på Tráhppie ett halvdagsseminarium i anslutning till publiceringen av boken Under the Same Sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research (red. Peter Sköld, Moa Sandström och Maitseo Bolaane; CeSams skriftserie nr 22). Boken samlade några av resultaten från det SIDA-stödda projektet Sustainable Developments for Indigenous Peoples A Collaborative Sweden-Botswana Research Infrastructure Project. 3. Utbildning på forskarnivå Vaartoe samarbetar med Institutionen för språkstudier om forskarämnet Samiska studier. Inom ämnet finns för närvarande tre doktorander, varav två med finansiering via Humanistiska fakulteten och anställning vid Institutionen för språkstudier. Dessa har under året haft sin arbetsplats vid Vaartoe. En doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning med anställning vid Institutionen för idé- och samhällsstudier finansieras till 75% av projektet Utbildningens demokratisering och etnifiering (resterande 25% kommer från Humanistiska fakulteten), och en doktorand i språkdidaktik med anställning vid Institutionen för språkstudier finansieras till 25% av samma projekt (resterande finansiering kommer från Lärarhögskolan, 50%, samt Institutionen för språkstudier genom myndighetskapital). Även dessa har haft sin arbetsplats vid Vaartoe under En doktorand i etnologi har sin finansiering via Företagsforskarskolan och arbetsplats vid Vaartoe. Samtliga doktorander med arbetsplats vid Vaartoe har sin huvud- eller bihandledare bland Vaartoes lärare/forskare. Därutöver har Vaartoes lärare/forskare haft uppdrag inom betygsnämnder vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Vaartoe stöder nätverket NorrSam för unga forskare inom samisk forskning. Nätverket stöds genom en samordnarresurs (som under 2015 innehafts av Kristina Belancic och Lis-Mari Hjortfors) samt vissa resmedel. En grupp från NorrSam besökte i november UiT-Norges arktiske universitet och det nystartade doktorandnätverket Várdu, för att etablera samarbete. Två doktorander som handletts av forskare inom Vaartoe disputerade under året: Isabelle Brännlund disputerade i historia den 27 mars med avhandlingen Histories of reindeer husbandry resilience: land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi

4 Sid 3 (4) Bertil Marklund disputerade i historia den 8 maj med avhandlingen Det milsvida skogsfolket: Skogssamernas samhälle i omvandling Samverkan Som forskningscentrum inriktat på urfolksfrågor är samverkan en nödvändig förutsättning för Vaartoes verksamhet. Ett sätt att sprida kunskap om enhetens verksamhet i närområdet är att förlägga vissa aktiviteter till andra orter inom Sápmi. Våra uppstartsdagar 2015 förlades till exempel till Liksjoe/Lycksele. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har en plats i Vaartoes styrelse, och samarbete pågår med organisationen på fler områden. Den seminarieserie som samarrangerades med SSR under kulturhuvudstadsåret avslutades 22 januari, och under året har ytterligare tre seminarier (22-23 februari samt 17 november) genomförts. Den ovan nämnda doktoranden inom Företagsforskarskolan har SSR som sin mentororganisation. En ansökan rörande en digitalisering av SSR:s arkiv, med Vaartoe som huvudsökande, lämnades in till Formas, men fick dessvärre avslag. Dessutom pågår ett fortlöpande samarbete kring olika frågor samt planering för aktiviteter under jubileumsåren Vaartoe samverkar även med Såhkie - Umeå sameförening kring olika aktiviteter, och förlägger återkommande seminarier och andra arrangemang till Tráhppie, sameföreningens lokal på Gammliaområdet. I samband med den av Såhkie årligen arrangerade samiska veckan är Vaartoe också en aktiv part, där Lars Thomasson-symposiet är ett återkommande arrangemang. Årets symposium ägde rum 4 mars och hade temat Revitalisering av språk och kultur hos urfolk. De seminarier som Vaartoe arrangerar eller är med och samarrangerar, som Lars Thomassonsymposiet och Motståndets kultur - kulturen i motståndet, är också kanaler för att informera utåt om enhetens verksamhet och pågående forskning. Liksjoe/Lycksele och Máláge/Malå kommuner har under året anlitat forskare vid Vaartoe för lärarfortbildningsdagar, en verksamhet som utvecklats ur utbildningsdagen Fatta Sápmi som tidigare genomförts inom ramen för Umeå universitets vecka 44-aktiviteter. Utbildningarna har omfattat samtliga lärare i dessa kommuner. Personal på Vaartoe har även på olika sätt varit aktiva i samhällsdebatt och viktiga processer. Personal från enheten har varit medförfattare till debattartiklar (VK den 20 februari: En paus för prospektering av nya gruvor är nödvändig, DN den 11 juni: Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby ), Patrik Lantto hördes som expertvittne i Girjasmålet, och personal från Vaartoe deltog vid MR-dagarna i Göteborg 10 november, vid sessionen Gruvdrift, strukturell diskriminering och kolonialism i Sápmi. Den 9 september var forskare från Vaartoe och Institutionen för språkstudier (tillsammans med forskare från Stockholms och Uppsala universitet) inbjudna till Kulturdepartementet för ett möte med sameministern och sakkunniga från Kultur- och Utbildningsdepartementen kring frågor i anslutning till vår forskning. Forskare, lärare och doktorander vid Vaartoe är också anlitade i olika referensgrupper där kompetens om samiska frågor är efterfrågad. Se Del 3 för mer information. 5. Personal En ny styrelse utsågs från 1 januari 2015, se Styrelsen har haft fem sammanträden under året. Patrik Lantto har haft uppdrag som föreståndare under året. Görel Sandström har haft uppdrag som biträdande föreståndare med ansvar för personalfrågor och interna processer.

5 Sid 4 (4) En viktig förändring på personalsidan under 2015 var inrättandet av en befattning som forskningssamordnare, som först innehades av Isabelle Brännlund och därefter (från 1 september) av Åsa Össbo. Forskningssamordnaren koordinerar Vaartoes kontakter med samiska organisationer och med andra samhällsföreträdare, Vaartoes nätverk av affilierade forskare, Vaartoes utåtriktade verksamhet samt forskningsinformation, och bistår också i organisation av konferenser, seminarier och symposier. För utvecklingen av verksamheten har denna befattning visat sig oundgänglig. En ledningsgrupp har inrättats bestående av föreståndaren, biträdande föreståndaren, ekonomiadministratören samt forskningssamordnaren. Ledningsgruppen har även utgjort krisledningsgrupp.

6 Umeå universitet, Umeå Vaartoe Centrum för samisk forskning Verksamhetsberättelse Del 2. Uppföljning av strategier i anslutning till Umeå universitets och Humanistiska fakultetens delmål 1. Långsiktighet möjliggör högt risktagande Humanistiska fakultetens delmål, Vaartoes mål och utfall av strategier i anslutning till dessa Delmål 1.1 Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Forskare som är aktiva inom Vaartoe/CeSam:s verksamhet ska kunna vara aktuella för karriärvägar på samma villkor som övriga institutioner och enheter på fakulteten. Enhetens strategi: Vaartoe/CeSam ska arbeta aktivt för ett utökat basanslag, och för att minst ett biträdande lektorat med inriktning på det strategiskt viktiga området samisk forskning ska placeras på enheten. Vaartoe har verkat i denna riktning men utifrån utvärderingskriteriet i VP Forskare på Vaartoe/CeSam är med och konkurrerar om karriärvägar på lika villkor med övriga forskare på fakulteten är målet ej nått. Det strukturella problemet att Vaartoe som centrumbildning inte får inrätta läraranställningar, samtidigt som kompetensförsörjningen inom samisk forskning inte på annat sätt tillgodoses på fakulteten utanför Institutionen för språkstudier är fortsatt ett stort problem för verksamheten. Vaartoe/CeSam ska arbeta för att miljön på enheten ger forskarna goda förutsättningar att söka/få tenure track. Under året har fattats beslut om institutionsplacering av en universitetslektor från Vaartoe (till Institutionen för idé- och samhällsstudier). Möjligheterna för övriga forskare/lärare och för en tryggad kompetensförsörjning är osäkra.

7 Sid 2 (9) Delmål 1.2 Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar Vaartoe/CeSam:s professorer och lektorer bör erhålla ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar i sina anställningar. Andelen personal på Vaartoe/CeSam som finansieras via basanslag bör ökas. Utöka lokalutrymmet. Enhetens strategi: Öka antalet högre befattningar som är finansierade via basanslag. Att utverka en förstärkning av basanslaget genom att i dialog med fakulteten klargöra betydelsen av Vaartoe/CeSam:s verksamhet. Utvärderingskriteriet De två lektoraten på Vaartoe/CeSam bör båda bli tillsvidareanställningar på heltid ej uppnått. Dialoger har förts men anslaget ej förstärkt. Vaartoe/CeSam ska eftersträva att enhetens professorer och lektorer erhåller tryggade villkor och finansiering. Se ovan under 1.1. Delmål 1.3 Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. Enhetens strategi: Vaartoe saknar utbildningsuppdrag varför strategi för detta mål saknas på enhetsnivå. Här rapporteras utfallet för enhetens del av fakultetens strategi. En lärarbefattning har överförts från Vaartoe till Institutionen för idé- och samhällsstudier. Hur fakultetens planer ser ut för övriga forskare/lärare är oklart. 2. Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Delmål 2.2 Universitetet har utvecklat interaktiva fokusmiljöer så att gränsöverskridande mellan parter (forskare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter) och vetenskapsområden främjar kvaliteten i forskningen

8 Sid 3 (9) Att utveckla den interaktiva miljön för att underlätta i kommunikation och undervisning Enhetens strategi: Söka och erhålla medel för inköp av adekvat utrustning för att underlätta kommunikation på distans. Planering har gjorts tillsammans med CEDAR för uppgradering av sammanträdesrum med ny teknik. 3. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål 3.1 Universitetet har ett utvecklat meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig meritering, pedagogisk meritering och samverkansmeritering. Uppmärksamma, diskutera och kontinuerligt arbeta med publiceringsstrategier. Förbättra möjligheterna för forskare vid Vaartoe/CeSam att meritera sig pedagogiskt. Samverkan ska ingå som ett bärande element och genomsyra hela verksamheten Enhetens strategi: Forskningen ska förankras och återkopplas hos stakeholders samt bedrivas i linje med internationellt etablerade etiska riktlinjer för urfolksforskning. Projekt utvecklas och bedrivs i samverkan. Forskare på Vaartoe/CeSam ska finnas representerade vid för verksamheten relevanta tillfällen i syfte att synliggöra och tillgängliggöra Vaartoe/CeSam:s verksamhet. Närvaro fysiskt eller per länk vid SSR:s landsmöte samt Sáminuorras landsmöte. Delmål 3.2 Universitetet har utvecklat ett system för befattningar som möjliggör och premierar en mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Främja tillskapandet av tjänster i likhet med företagsforskarskolan, men med större andel finansiering från universitetets sida för att möjliggöra samverkan med samiska aktörer Öka samverkan med aktörer av relevans för Vaartoe/CeSam:s verksamhet. Fokusera på utbyte med andra universitet, både nationellt och internationellt. Enhetens strategi: Verka för att fler helfinansierade anställningar inom ramen för företagsforskarskolan skapas. Diskussioner med företagsforskarskolan har

9 Sid 4 (9) inletts. Utreda möjligheterna för att söka externa medel, exempelvis EU-medel. Arbeta för ett ökat utbyte med andra universitet. Kontakter har etablerats men inga ansökningar gick in under Samarbete mellan de nordiska forskningscentra med inriktning mot samisk forskning har inletts. Delmål 3.3 Universitetet har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Att i samverkan med samiska och andra aktörer utarbeta en kontext och mötesplats för ett kontinuerligt utbyte som främjar vetenskaplig och samhällelig utveckling. Enhetens strategier: Vaartoe/CeSam ska årligen förlägga minst ett av sina terminsvisa uppstartsmöten till olika platser i Sápmi. Vaartoe/CeSam ska eftersträva att vara representerade i samband med viktiga möten och sammankomster, som till exempel Sametingets plenum, Svenska Samernas Riksförbunds landsmöten och Sáminuorras landsmöten Uppstartsmöte januari 2015 hölls i Liksjoe/Lycksele. Representant från Vaartoe fanns med vid SSR:s landsmöte juni Utbildning för gränslös kunskap Bakgrund: Då Vaartoe/CeSam i sin verksamhet inte har direkta åtaganden rörande undervisning är de punkter som fakulteten har under denna rubrik inte tillämpbara. Vaartoe/CeSam har därför formulerat ett antal egna punkter rörande våra målsättningar kring frågan om undervisning. Enhetens delmål och utfall av strategier i anslutning till dessa Enhetens delmål 4.1 Vaartoe/CeSam som enhet bör bli mer involverad i undervisning och forskarna på Vaartoe/CeSam ska i högre utsträckning erbjudas möjligheter att undervisa. Enhetens strategi: Utveckla och stärka det pågående samarbetet med samiska studier vid institutionen för språkstudier rörande utbildningsfrågor. Initiera och utveckla samarbeten med andra institutioner rörande utbildningsfrågor. Resurser har saknats för detta; aktiviteten överförs till 2016.

10 Sid 5 (9) Enhetens delmål 4.2 Verka för att frågor om samerna som folk ingår som en obligatorisk del i lärarutbildningarna samt för kompetenshöjning i frågor om samerna som folk bland verksamma lärare. Enhetens strategi: Initiera kontakter med lärarhögskolan och verka för att utveckla kursinslag inom lärarutbildning. Regelbundet medverka till arrangemang av fortbildningsdagar för verksamma lärare. Resurser har saknats för detta arbete; aktiviteten överförs till Utbildningsinsatser riktade mot lärare och kommuntjänstemän har genomförts i Lycksele och Malå. 5. Forskning som spränger gränser Humanistiska fakultetens delmål och enhetens strategier i anslutning till dessa Delmål 5.1 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess. Vaartoe/CeSam har en välutvecklad rekryteringsprocess. Öka andelen personal på Vaartoe/CeSam som är förankrade i och/eller har kulturell kompetens inom det samiska ämnesområdet Enhetens strategier: En långsiktig strategisk kompetensförsörjningsplan tas fram. Verka för att skapa flexibla lösningar som kan attrahera kompetent personal till Vaartoe/CeSam:s verksamhet på olika nivåer (doktorander, disputerade, externa projektuppdrag etc.) Verka för att öka andelen personal med samisk kulturell och språklig kompetens. Forskningsresurs för lärare/forskare vid Humanistisk fakultet utlyst och genomförd. Samisk kulturell och språklig kompetens är meriterande vid alla anställningar som utlyses vid Vaartoe. Delmål 5.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och

11 Sid 6 (9) resurspaket). Vaartoe/CeSam har som mål att rekrytera internationellt erkända gästforskare på återkommande, längre basis. Enhetens strategier: Att erbjuda en attraktiv forskningsmiljö för gästforskare. En gästforskare har vistats vid Vaartoe under 2015, vilket inte utgör en ökning. Utreda möjligheterna för extern finansiering av gästforskarutbyten. Delmål 5.3 Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens ökar 10% till Behålla en hög nivå av extern finansiering med nuvarande bemanning. Om basanslaget för bemanningen ökar är målet att utöka andelen externa medel med 10 procent. Enhetens strategier: Vaartoe/CeSam har som ambition att ta del av fakultetsoch universitetsmedel för skrivande av forskningsansökningar. Tre forskare med anställning vid Vaartoe samt två affilierade forskare erhöll seed money från Humanistiska fakulteten. Vidareutveckla ansökningsförfarandet inom enheten och se över möjligheter till anslag från fler anslagsgivare. Söka fler finansieringsalternativ för forskning och forskarutbildning, gärna i samverkan med Sametinget. Se ovan 3.2 Tillagt delmål för forskning Forskare vid Vaartoe/CeSam är framgångsrika i att erhålla fakultetsmedel som fördelas enligt kvalitetsbaserat resurssystem. Enhetens strategier: Medarbetare uppmuntras och stöds att söka fakultetsmedel som fördelas enligt kvalitetsbaserat resurssystem. Ingen forskare vid Vaartoe erhöll medel i årets utdelning.

12 Sid 7 (9) Delmål 5.4 Ökat internationellt samarbete för de forskare som ingår i forskningsfält som hanterar globala utmaningar Bibehålla en fortsatt hög nivå på internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar inom ämnesområdet urfolksforskning. Enhetens strategier: Fortsatt aktivt internationellt samarbete och nätverksarbete med hög andel utbyte med internationella aktörer. Sker inom forskning och forskarutbildning. Delmål 5.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur Sträva efter att förstärka forskningsstödjande infrastruktur för samisk forskning. Vaartoe/CeSam utgör i sig en infrastruktur för samisk forskning. Denna position bör ytterligare utvecklas och stärkas. Enhetens strategier: Bidra med kompetens, aktivt verka för tillgängliggörande av källmaterial rörande samerna. Ansökan gått in till Formas gällande digitalisering av SSR:s arkiv men beviljades inte medel. I dialog med fakultet utverka ett högre basanslag. Delmål 5.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning. Inta en mer aktiv roll i fördelning av forskarutbildningsplatser. Bidra till att forskarutbildning med fokus på samisk tematik stärks. Enhetens strategier: Bidra med kompetens och handledarresurser samt arbeta för en förstärkt satsning på forskarutbildning inom samisk forskning. Ingen satsning på forskarutbildning med samisk inriktning sker, men möjligheten att rikta in doktorandanställningar mot globala utmaningar ger vissa möjligheter.

13 Sid 8 (9) Fördjupa samverkan med Institutionen för språkstudier. Delmål 5.9 Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp Alla doktorander som arbetar med samisk tematik/urfolksfrågor har tillgång till ett nätverk som stöd i sitt arbete. Enhetens strategier: Verka för ett förstärkt nätverksstöd för doktorander inom samisk forskning/urfolksforskning. Nätverket NorrSam stöds genom koordinatorsresurs och resemedel. Delmål 5.10 Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka Att möjligheter skapas att inrätta tjänster i likhet med de som finns vid företagsforskarskolan, men där universitetet står för hela finansieringen. Syftet är att kunna samverka på ett mer organiserat sätt med samiska organisationer och institutioner. Enhetens strategier: Verka för inrättandet av doktorandtjänster som arbetar med samiska organisationer/institutioner som mentororganisation. Inga nya sådana anställningar har inrättats. Delmål 5.11 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet Forskarstuderande ska erbjudas möjligheter till internationell erfarenhet, inte minst viktigt är vistelser i Sápmi utanför Sverige Enhetens strategier: Vaartoe/CeSam ska verka för att skapa en attraktiv miljö där doktorander får möjligheter att utveckla nätverk och kompetens förankrade i Sápmi, och ges möjligheter till internationellt utbyte inom andra urfolkskontexter. Aktiva kontakter finns framför allt med UiT - Norges arktiska universitet men även Sámi Allaskuvla. Kontakter har initierats med enheter i Finland men dessa behöver utvecklas.

14 Umeå universitet, Umeå Vaartoe Centrum för samisk forskning Verksamhetsberättelse Del 3. Aktivitetsrapport Personal Verksamhetsberättelsen omfattar följande personer (enhet där anställningen är placerad, om annan än Vaartoe): Patrik Lantto, professor, föreståndare. Görel Sandström, universitetslektor (Institutionen för språkstudier), biträdande föreståndare. Per Axelsson, universitetslektor. Kristina Belancic, doktorand i språkdidaktik (Institutionen för språkstudier). Isabelle Brännlund, doktorand i historia (Institutionen för idé- och samhällsstudier). Förste forskningsassistent Postdoktor (CEDAR) Anna-Lill Drugge (Ledman), forskare. Lis-Mari Hjortfors, doktorand i samiska studier (Institutionen för språkstudier). Lenita Lindblom, ekonomiadministratör. Arbetsmiljöombud. Annette Löf, förste forskningsassistent Moa Sandström, projektassistent (tjl), doktorand i samiska studier (Institutionen för språkstudier). Kristina Sehlin MacNeil, doktorand i etnologi (Institutionen för kultur- och medievetenskaper). Peter Sköld, professor. Krister Stoor, universitetslektor (Institutionen för språkstudier), på Vaartoe Charlotta Svonni, doktorand i historia (Institutionen för idé- och samhällsstudier). Maria Wisselgren, förste forskningsassistent Företrädare för lika villkor Åsa Össbo, förste forskningsassistent , forskningssamordnare Företrädare för lika villkor Forskning Ansökningar om forskningsbidrag Anna-Lill Drugge (Ledman). Ansökan till RJ, programmet Forskning om samhällets kunskapsförsörjning. Titel: Knowledge Production for Societal Action: Exploring collaboration and integrated knowledge translation through methodologies in Indigenous research (KNOWIR). Ansökan avslogs. Patrik Lantto. Ansökan till Formas. Titel: Digitalisering av SSR:s arkiv. Ansökan avslogs.

15 2 Annette Löf. Ansökan till NordForsk, programmet Nordic Centres of Excellence in Arctic research. Titel: Reindeer Husbandry in a Globalizing North Resilience, Adaptations and Pathways for Actions (ReiGN), huvudsökande Øystein Holand, Norwegian University of Life Sciences. Löf är medsökande (WP-ledare för det samhällsvetenskapliga delprojektet). Ansökan beviljades stöd med totalt NOK 28 milj, varav Löfs delprojekt SEK 3,4 milj ( ). Vaartoe/CeSams skriftserie, nya böcker Brännlund, Isabelle (2015). Histories of reindeer husbandry resilience: Land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi Publicerad som nummer 21 i Vaartoe/Cesams skriftserie. Peter Sköld, Maitseo Bolaane & Moa Sandström (eds.) Under the same sun. Parallel issues and mutual challenges for San and Sami Peoples and Research. Publicerad som nummer 22 i Vaartoe/Cesams skriftserie. Marklund, Bertil (2015). Det milsvida skogsfolket : Skogssamernas samhälle i omvandling Publicerad som nummer 23 i Vaartoe/Cesams skriftserie. Medarbetarnas vetenskapliga publikationer Axelsson, Per (2015). A few remarks on identity, indigenous health and colonization. In: Under the same sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research / [ed] Peter Sköld, Moa Sandström and Maitseo Bolane, Umeå: Umeå universitet, 2015, 1, s. Axelsson, Per (2015). Urfolkshälsa: Eftersatt och efterfrågat. Socialmedicinsk tidskrift nr 6, s Axelsson Per & Maria J. Wisselgren (2015) Sweden in 1930 and the 1930 census. The History of the Family (Online June 2015). Brännlund, Isabelle (2015). Histories of reindeer husbandry resilience: Land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi Diss. Vaartoe/CeSams skriftserie 21. Umeå: Vaartoe - Centrum för samisk forskning. Heith, Anne (2015). Enacting colonised space: Katarina Pirak Sikku and Anders Sunna. Nordisk Museologi/The Journal of Nordic Museology, 2015(2), Special issue: Rethinking Sámi Cultures in museums, s Lantto, Patrik (2015). Från folkspillra till erkänt folk: Svensk samepolitik från 1880-talet till idag. Sápmi i ord och bild I: En antologi (red. Kajsa Andersson). Hyltebruk: On Line Förlag AB, Lantto, Patrik (2015). Samerörelsen i Sverige från slutet av 1800-talet till idag: En berättelse om förändring och kontinuitet. Sápmi i ord och bild I: En antologi (red. Kajsa Andersson). Hyltebruk: On Line Förlag AB, Lantto, Patrik & Mörkenstam, Ulf (2015). Action, Organisation and Confrontation: Strategies of the Sámi Movement in Sweden during the Twentieth Century. Indigenous Politics: Institutions, Representation, Mobilisation (eds. Mikkel Berg-Nordlie, Jo Saglie & Ann Sullivan). Colchester: ECPR Press, Lantto, Patrik & Mörkenstam, Ulf (2015). Samernas etnopolitiska mobilisering och utmaning av offentlig svensk samepolitik. Migration och etnicitet: Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (red. Mehrdad Darvishpour & Charles Westin). Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur,

16 3 Ledman, Anna-Lill (2015). Turning the Gaze from Them to Us Challenging the Mainstream in Indigenous Research. I Peter Sköld, Maitseo Bolaane och Moa Sandström (red.), Under the Same Sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research. Vaartoe/Centre for Sami Research, Umeå Sehlin MacNeil, Kristina (2015). Shafted. A Case of Cultural and Structural Violence in the Power Relations Between a Sami Community and a Mining Company in Northern Sweden. Ethnologia Scandinavica. A Journal for Nordic Ethnology Vol 45: Sehlin MacNeil, Kristina and Jillian Marsh (2015). Indigenous Research across Continents: A Comparison of Ethically and Culturally Sound Approaches to Research in Australia and Sweden. In: Finding Common Ground: Narratives, Provocations and Reflections from the 40 Year Celebration of Batchelor Institute of Indigenous Tertiary Education. (Publication date Dec 3, 2015) Sköld, Peter (2015). Perpetual adaptation? Challenges for the Sami and reindeer husbandry in Sweden. I Birgitta Evengård, Joan Nymand Larsen och Øyvind Paasche (red.) The New Arctic. Berlin: Springer. Sköld, Peter & Gabriella Nordin (2015). Metodologiska utmaningar vid studiet av urfolk i en nordisk kontext. I Paul Pedersen & Torill Nyseth (red.) City-Saami: Same i byen eller bysame? Skandinaviske byer i et samisk perspektiv. Karasjok: ČalliidLágádusas ForfatternesForlag. Sköld, Peter, Moa Sandström & Maitseo Bolaane, eds. (2015). Under the same sun: parallell issues and mutual challenges for San and Sami peoples and research. Skrifter från Vaartoe/CeSam 22. Umeå university: Centrum för samisk forskning. Sköld, Peter (2015): Introduction. I Peter Sköld, Maitseo Bolaane och Moa Sandström (red.), Under the Same Sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research. Vaartoe/Centre for Sami Research, Umeå Sköld, Peter (2015). The two faces of culture: Sami participation during the European Capital of Culture 2014 project. I Peter Sköld, Maitseo Bolaane och Moa Sandström (red.), Under the Same Sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research. Vaartoe/Centre for Sami Research, Umeå Sköld, Peter (2015). Epilogue. I Peter Sköld, Maitseo Bolaane och Moa Sandström (red.), Under the Same Sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research. Vaartoe/Centre for Sami Research, Umeå Stoor, Krister (2015). Stories are memories: verbal art as part of traditional knowledge. I Peter Sköld, Maitseo Bolaane och Moa Sandström (red.), Under the Same Sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research. Vaartoe/Centre for Sami Research, Umeå Åsa Össbo (2015). Industrialisering och kolonialisering. Reflektioner kring vattenkraftutbyggnad på svensk sida Sápmi. Sápmi i ord och bild I: En antologi (red. Kajsa Andersson). Hyltebruk: On Line Förlag AB Konferenser, seminarier och workshops Lars Thomasson-symposiet 2015: Language and Cultural Revitalization by Indigenous Peoples. 4 mars, Västerbottens Museum. Symposiet samarrangerades med Sametinget (Samiskt språkcentrum), Västerbottens Museum och Institutionen för språkstudier. Ingick i Ubmejen Biejvieh/Samiska veckan. Medverkande: Krister Stoor, Sylvia Sparrock, Leanne Hinton, Yootva Nancy Steele, Mikael Vinka, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen. Ansvarig: Krister Stoor.

17 4 Colonisation, Indigenous Health and History juni, Kungliga Vitterhets- historie och antikvitetsakademien, Stockholm. Workshopen stöddes även av av VR, KVHAA, Humanistiska fakulteten och Arcum. Ansvarig: Per Axelsson. Motståndets kultur och kulturen i motståndet: Statlig politik, samiska protester och forskning. 17 november, HUMlab-X, Konstnärligt campus. Samarrangemang med Svenska samernas riksförbund (SSR), Institutionen för språkstudier och Arcum. Medverkande: Patrik Lantto, Katri Somby, Britta Marakatt-Labba, Olof T. Johansson, Nils Vasara-Hammare, Anders Sunna, Moa Sandström, Ella-Carin Blind. Ansvarig: Patrik Lantto och Åsa Össbo. Vaartoe-symposiet Humanisthuset, HC102. Medverkande: Kajsa Kemi Gjerpe, Anne Heith, Charlotta Svonni, Malin Brännström, Lena Maria Nilsson, Alf Arvidsson, Krister Stoor, Daniel Andersson, Kristina Sehlin MacNeil, Lis-Mari Hjortfors, Mardoeke Boekraad, Per Axelsson, Anna-Lill Ledman. Ansvarig: Åsa Össbo. Under the same sun sustainable development for Indigenous peoples. Tráhppie, Gammlia. Medverkande: Peter Sköld, Moa Sandström, Maitseo Bolaane, Anna-Lill Ledman, Per Axelsson, Krister Stoor. Ansvarig: Peter Sköld och Åsa Össbo. Vaartoe/CeSams seminarieserie 2 mars: Professor Emerita Leanne Hinton, University of California at Berkeley, Language revitalization in a linguistically diverse landscape. Seminariet samarrangeras med Institutionen för språkstudier 18 mars: END ECOCIDE! Föreläsning av miljöjuristen Polly Higgins. Hörsal A, Lindellhallen. Föreläsningen samarrangerades med Arcum, Statsvetenskapliga institutionen, Svenska Kyrkan på campus samt Västerbottens Museum. 17 april: Erfaringens spirituelle rom i samisk tradisjon. Professor Jens Ivar Nergård, Universitetet i Tromsø 4 maj: Valdeltagande och förtroende: några resultat från den valundersökning som genomfördes i samband med Sametingsvalet Professor Ulf Mörkenstam, Stockholms universitet. 12 maj: Litteratur som avkolonisering. Nils Aslak Valkeapääs Beaivi áhčážan Universitetslektor Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper 20 maj: Urfolk och skola: Presentation av forskningsprojekt vid UiT Norges arktiske universitet. Torjer Andreas Olsen och Kajsa Kemi Gjerpe, UiT - Norges arktiske universitet. 28 maj: Prisföreläsning: Samisk forskning i et internasjonalt urfolksperspektiv. Harald Gaski, UiT Norges arktiske universitet, mottagare av Vaartoe/CeSams vetenskapliga pris. Del av Umeå universitets vårpromotion. 28 maj: Indigenisme - bare en ny isme eller en ny mulighet? Harald Gaski, UiT Norges arktiske universitet 12 juni: Ways of Talking (and Acting) about Language Reclamation: An Ethnographic Perspective on Learning Lenape in Pennsylvania. Professor Nancy Hornberger, University of Pennsylvania

18 5 13 augusti: Samiska skatteland och samiska ortnamn i Dikanäs/Gäjka-området. Byagården, Dikanäs. 8 september: Young children s oral language in play contexts: Observations in Northern Canadian Indigenous and non-indigenous communities. Shelley Stagg Peterson, University of Toronto. Samarrangemang Institutionen för språkstudier. 24 september: Writing Indigenous lives: from myth to metaphor. Frances Wyld, University of Adelaide. 15 oktober: An unnatural natural experiment: The life courses of convicts transported to Van Diemen's Land, Professor Janet McCalman, University of Melbourne. Samarrangemang CEDAR. 29 oktober: Mittseminarium. Indigenous people s views regarding conflict management in a dynamic era. The dilemma of sustainable development and mining. Kristina Sehlin MacNeil, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. 26 november: Om Sametinget och vad som hände med det samiska folkets röst. Ragnhild Nilsson, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. 16 december: Counting colonial populations in the Portuguese overseas empire, : sources, social categorization and census-taking processes. Paulo Teodoro de Matos, Universidade Nova de Lisboa. Samarrangemang med CEDAR. Medarbetarnas vetenskapliga presentationer Per Axelsson: Urfolkshälsa om varför det behövs ett humanistiskt perspektiv. Temadag Medicinsk Humaniora, Umeå universitet, 24 februari Per Axelsson: Ethnicity, statistics and health in Sweden ways forward. 16th International Congress on Circumpolar Health (IASC), Workshop Improved health knowledge in the Arctic, Oulu, 11 juni Per Axelsson: Etnictet och befolkningsstatistik exemplet Sverige, Yrkes och miljömedicin, Umeå universitet, 28 augusti Per Axelsson: Examining assimilation and health in Sápmi (tillsammans med Glenn Sandström), Högre seminariet i historia, Idè och samhällstudier, Umeå universitet, 30 oktober Per Axelsson Colonisation and Health. MISTRA Arctic Sustainable Development, Kirkenes, 22 oktober. Per Axelsson: Examining assimilation and health in Sápmi (tillsammans med Glenn Sandström), Social Science History Association meeting, Baltimore, 12 november Per Axelsson: Discussant för boksession Lives in Transition:Longitudinal Research from Historical Sources Science History Association meeting, Baltimore, 13 november. Per Axelsson: Urfolkshälsa utmanande och svårfångad, Vaartoe-symposiet, Umeå universitet, 18 november.

19 6 Per Axelsson: Inbjuden discussant Humanioras ställning nu och i framtiden - kritisk diskussion om humanioras roll i samtid och framtid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, 1 december Per Axelsson: A few remarks on identity and indigenous health. Under the Same Sun: Parallel Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research, Tráhppie, Umeå, 17 december. Isabelle Brännlund: Norrsam doktorandnätverk: Erfarenheter och framtida behov Brennpunkt Nord-Seminar i samarbete med NorrSam och Sesam UiT 14 oktober. Anna-Lill Drugge (Ledman): Turning the gaze from Them to Us. Challenging the mainstream in Indigenous research. Under the Same Sun: Parallel Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research, Tráhppie, Umeå, 17 december. Anne Heith: Postkoloniala motberättelser. Tradition och förnyelse i berättelser om samisk litteratur, Vaartoe-symposiet, Umeå universitet, 18 november. Lis-Mari Hjortfors: Laestadianismens betydelse för den samiska identiteten i lulesamiskt område. Brennpunkt Nord-Seminar i samarbete med NorrSam, Tromsø 14 oktober. Lis-Mari Hjortfors: Studying Laestadianism: religious revivalism as a space for preserving Sami identities, language and tradition in the Lule Sami area, NAISA (Native American and Indigenous Studies Association), Washington D.C. 4 juni. Lis-Mari Hjortfors: Laestadiansk påverkan på samisk identitet och traditioner i ett lulesamiskt område. 33rd Nordic Ethnology and Folklore Conference, Köpenhamn, 20 augusti. Lis-Mari Hjortfors: Laestadianismens betydelse för samernas identitet och traditioner i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Vaartoe-symposiet, Umeå universitet, 18 november. Patrik Lantto: Focus on Sami mental wellness: Some thoughts about a new book. Seminarier under rubriken Arctic Mental Wellness, Kanadas ambassad, Stockholm 23 februari, samt Bildmuseet, Umeå 24 februari. Moa Sandström: Dekoloniseringskonst. Presentation och paneldiskussion, NORDIK XI, Reykjavík, Island maj. Moa Sandström: Oemotståndlig motståndskonst. Motståndets kultur och kulturen i motståndet: Statlig politik, samiska protester och forskning, Umeå, 17 november. Kristina Sehlin MacNeil: Indigenous Research across Continents: A Comparison of Ethically and Culturally Sound Approaches to Research in Australia and Sweden. 33 Nordic Ethnology and Folklore Conference, Köpenhamn, 20 augusti. Kristina Sehlin MacNeil: Strukturellt och kulturellt våld mellan stater och urfolk. Vaartoe-symposiet, Umeå universitet 18 november. Kristina Sehlin MacNeil: Structural and Cultural Violence in Relations Between Dominant and Indigenous Societies. Common Research Ground - Collaboration for Enhanced Quality, Umeå universitet, 3 december. Peter Sköld: Indigenous peoples and climate change. Under the Same Sun: Parallel Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research, Tráhppie, Umeå, 17 december.

20 7 Krister Stoor: Narratives of reindeer grazing. Traditional knowledge of land use in a Forest Sámi context. 33rd Nordic Ethnology and Folklore Conference, Köpenhamn, 20 augusti. Krister Stoor: Verbal Art. Stories and memories. Under the Same Sun: Parallel Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research, Tráhppie, Umeå, 17 december. Krister Stoor & Alf Arvidsson: Tjappa Anna/ Čáppa Amanda: Andreas Labba som tidig world musicartist? Vaartoe-symposiet, Umeå universitet 18 november. Charlotta Svonni: Utbildning för och om samer. Vaartoe-symposiet, Umeå universitet, 18 november. Övrigt Per Axelsson ingår i av The Lancet Group for Indigenous and Tribal Health. Lis-Mari Hjortfors ingår i redaktionskommittén för tidskriften Tjállarájddo/Árran julevsáme guovdásj i Norge. Forskarutbildning Disputationer 1 27 mars: Isabelle Brännlund, historia: Histories of reindeer husbandry resilience. Land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi Fakultetsopponent: Professor Bruce Forbes, Arctic Centre, University of Lapland, Finland 8 maj: Bertil Marklund, historia: Det milsvida skogsfolket : Skogssamernas samhälle i omvandling Fakultetsopponent: Professor Thomas Wallerstrøm, Institutt for historiske studier, Norges Teknisk-Naturvitenskaplige Universitet 27 november: Elsa Reimerson, statsvetenskap: Nature, culture, rights: Exploring space for Indigenous agency in protected area discourses. Fakultetsopponent: Professor Ulf Mörkenstam, Stockholms universitet. Nätverket NorrSam maj: Samisk religiositet. Symposium i samarrangemang Institutionen för idé- och samhällsstudier. Medverkande: Olle Sundström, Mardoeke Boekraad, Johan Runemark Brydsten, Lis- Mari Hjortfors, Anna Westman Kuhmunen och Lovisa Mienna Sjöberg. 28 maj: Forskarposition i samisk forskning. Workshop för doktorander, forskare och lärare under ledning av Anna-Lill Drugge (Ledman) oktober: Nätverksträff med doktorandnätverket Várdu vid UiT Norges arktiske universitet. Deltagare från NorrSam: Lis-Mari Hjortfors, Isabelle Brännlund, Johan Runemark Brydsten, Anders Haglund och Kristina Belancic. Deltagarna från Norrsam presenterade pågående forskning under ett seminarium, genomförde ett besök på Tromsø museum samt en samverkanskväll tillsammans med forskare, doktorander och mastersstudenter från UiT. 1 De disputationer som tas upp gäller medarbetare vid Vaartoe som disputerar, avhandlingar som handletts av medarbetare vid Vaartoe, eller som skrivits inom projekt med medverkan från Vaartoe.

21 8 Samverkan Med det omgivande samhället Forskningsinformation: egna arrangemang Seminarium: Aktuell samisk forskning. 22 januari, Skogsmuseet, Lycksele. Seminariet samarrangerades med Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Medverkande: Patrik Lantto, Vaartoe/CeSam; Ella-Carin Blind, SSR; Annette Löf, Vaartoe/CeSam; Åsa Össbo, Vaartoe/CeSam; Christina Storm Mienna, Institutionen för odontologi; Malin Brännström, Juridiska institutionen. Seminarier: Arctic Mental Wellness. Kanadas ambassad, Stockholm, 23 februari samt Bildmuseet, Umeå universitet, 24 februari. Samarrangemang med Kanadas ambassad, SSR, Bildmuseet och SANKS. Seminarium och diskussionsdag: Samiska skatteland och samiska ortsnamn i Dikanäs/Gäjka-området. 13 augusti, Byagården, Dikanäs. Seminariet var ett samarrangemang med Dikanäs Bygdeförening och Vualtjere Duodji i samband med Dikanäs 200-års jubileum. Medverkande: Carina Olofsson, Vualtjere Duodji/Samiska ortsnamnsgruppen, Isabelle Brännlund, Vaartoe/CeSam och Gudrun Norstedt, SLU. Fortbildning/uppdragsutbildning Populärvetenskapliga presentationer Isabelle Brännlund Markanvändning och sociala nätverk inom renskötseln : Om hur friheter, möjligheter och förutsättningar för renskötseln förändrats över tid. Arrangerat av Ammarnäs sameförening, Ammarnäs, 13 maj. Patrik Lantto: Focus on Sami mental wellness: Some thoughts about a new book Arctic Mental Wellness, Kanadas ambassad, Stockholm samt Bildmuseet, Umeå 23 och 24 februari. Lantto, Patrik. En kamp för rättigheter under ett drygt sekel: Samerörelsen och svensk samepolitik från 1900 fram till idag. Föreläsning via Skype vid Sáminuorras landsmöte, 8 maj Anna-Lill Ledman har medverkat i Lycksele kommuns satsning för att höja kunskaper kring samiska frågor bland sina medarbetare i kommun- och skolverksamhet. Hennes föreläsningar om historia och fördomar har beställt vid tre tillfällen nått Lycksele kommunpolitiker samt ca 400 förskole- grundoch gymnasielärare (våren, hösten 2015). Anna-Lill Ledman har på uppdrag av Malå kommun deltagit vid fortbildning av kommunpolitiker med föreläsning om historia och fördomar. Anna-Lill Ledman har anlitats som föreläsare kring samisk historia av Region Västerbotten, 2 november Annette Löf: Om styrningen av rennäringen i Sverige en oklar och hierarkisk praktik. Aktuell samisk forskning. 22 januari, Skogsmuseet, Lycksele Kristina Sehlin MacNeil: Strukturellt och kulturellt våld: Majoritetssamhällen och urfolk. Vetenskapslunch på Kafé Station. 12/ Kristina Sehlin MacNeil: Staten och svenskheten. Deltagare i panelsamtal på Mänskliga Rättigheterdagarna i Göteborg. Nov

22 9 Kristina Sehlin MacNeil: Gruvdrift, strukturell diskriminering och kolonialism i Sápmi. Moderator för panelsamtal på Mänskliga Rättigheterdagarna i Göteborg. Nov Åsa Össbo: Industriell kolonialism genom vattenkraftsutbyggnad på svensk sida Sápmi. Aktuell samisk forskning. 22 januari, Skogsmuseet, Lycksele Media Lis-Mari Hjortfors medverkade i en debattartikel (med 10 st andra forskare från gruvrealistiska forskningsnätverket) i VK/Västerbottens Kuriren den 20 februari: En paus för prospektering av nya gruvor är nödvändig. Lis-Mari Hjortfors medverkade i SR P4 Jämtland 16 mars: Forskare: Jon Henriks framgång ger allmänheten ny syn på samer. Kristina Belancic tillsammans med forskare vid Institutionen för språkstudier och HUMlab samt Samiskt språkcenter genomförde FÖRSTUDIE: Kartläggning av de samiska språken som uppmärksammades i media (bl.a. Patrik Lantto intervjuades i Sameradion rörande Girjasmålet, 10 mars Isabelle Brännlund intervjuades i Sameradion 27 mars 2015, angående avhandlingen Histories of reindeer husbandry resilience. Isabelle Brännlund m fl Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby, DN Debatt 11 juni Artikeln fick stor medial uppmärksamhet i ibland annat SvD, NSD, Sameradion, Samefolket och SR. Anna-Lill Ledman intervjuades i direktsänd radio, P4 morgon Västerbotten, angående bilden av det samiska i reklam, 7 augusti Kristina Sehlin MacNeil: Intervjuad i Sameradion: Strukturellt våld mellan gruvbolag och sameby. 1/ Övrigt Lis-Mari Hjortfors ingår i ett referensråd för UR:s (Utbildningsradion) satsning på en TV-serie om Sápmi och samernas historia. Lis-Mari Hjortfors, deltog på Jokkmokk Winter conference på Ája/Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum 2-4 februari. Den 3 feb höll hon presentationen NorrSam northern network for PhD students and Sami research, Umeå University. Lis-Mari Hjortfors, Kristina Sehlin MacNeil och Åsa Össbo är med i SweMineTechNet-nätverket. (samordnare: Martin Hultman/Simon Haikola). Patrik Lantto, Anna-Lill Ledman och Görel Sandström deltog i möte med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke angående samisk forskning, 9 september. Vid mötet diskuterades forsknings- och utbildningsbehov samt forskningsläge för samisk forskning. Patrik Lantto vittnade som sakkunnig vid Girjasmålet vid Gällivare tingsrätt juni 2015.

23 10 Anna-Lill Ledman anlitades som föreläsare för Nordens välfärdscenter, Stockholm 11 mars, Anna-Lill Drugge (Ledman) har ingått i referensgruppen för DO-projektet Diskriminering av samer som urfolk. Anna-Lill Drugge (Ledman) och Moa Sandström har ingått i referensgrupp för Ögonblicksteaterns föreställning Vahák. Moa Sandström följde under FN:s klimatförhandlingar i Paris, december 2015, i nära samarbete samiska konstnärer/aktivister på plats som med olika medel försökte skapa påtryckningar på politiker och synliggöra för samhället vikten av att stärka urfolksrättigheternas position på klimatagendan. Arbetet dokumenterades. Med andra lärosäten Per Axelsson: Ansvarig för samarbete om Massive Open Online Course (MOOC) kring Colonisation and Health tillsammans med University of Melbourne, University of Waiakto och University Collage Dublin som inleddes HT Stöd från prorektor för utbildning Anders Fällström. Per Axelsson är medlem av SweCens referensgrupp. SweCens är ett projekt som arbetar med att tillgängliggöra folkräkningar för forskning. Det leds av riksarkivarien. Per Axelsson inbjuden International Discussant: The Demography of the Portuguese Empire Sources, methods and results, Lisbon September Inbjuden av organisatör Dr Paulo Matos, University of Lisbon. Per Axelsson Chair of Family/Demography Network (tillsammans med Dr. Mary-Louise Nagata, Francis Marion University, Angelique Janssens, Radboud University, Joana Maria Pujades, Autonomous University of Barcelona), European Social Science History Conference (ESSHC). Anna-Lill Ledman har bjudits in som föreläsare och seminarieledare under en doktorandutbildning i Grahamstown, Sydafrika. Utbildningen arrangerades av utbildningsvetenskapliga forskarskolan vid Umeå universitet och Ledman föreläste på temat Postkoloniala perspektiv på samisk utbildning mars, Patrik Lantto innehar en gästprofessur ( Professor II ) vid Senter for samiske studier, UiT Norges arktiske universitet. Patrik Lantto höll föreläsningen Issues in Swedish Sami policy under en av dagarna vid den exkursion som Senter for samiske studier (Sesam), UiT Norges arktiske universitet, arrangerade för förstaårsstudenterna vid programmet Master in Indigenous Studies (MIS), 1 maj Krister Stoor har deltagit vid University of the Arctic Council-möte i Ulan-Ude, Ryssland, 12-19/ Patrik Lantto ledde uppsatsseminarier och föreläste vid MIS-programmet, UiT Norges arktiske universitet. 28/10 och 4/ Patrik Lantto och Görel Sandström deltog tillsammans med representanter för Institutionen för språkstudier i ett möte med instituttledare från HSL-fakulteten vid UiT Norges arktiske universitet. 21 oktober Patrik Lantto deltog vid ett möte på University of Lappland, Rovaniemi, med representanter för forskningsinstitutioner i Norge, Sverige och Finland med fokus på samisk forskning, i syfte att bygga upp ett långsiktigt samarbete. 23 oktober 2015.

24 11 Inom Umeå universitet Per Axelsson har varit ledamot av Forskningsstrategiska kommitteen, Humanistiska fakulteten Per Axelsson var värd för hedersdoktor Janet McCalman, under Årshögtiden Anna-Lill Ledman arrangerade workshopen Indigenous Methodologies, beställd av Juridiskt Forum, Umeå universitet, 6 maj. Görel Sandström har lett beredningen av Umeå universitets svar på Sametingets remiss Sametingets språkpolitiska handlingsprogram.

25 Vaartoe - Centrum för samisk forskning Umeå Telefon