Lokalisering av Naturum i Kosterhavets Nationalpark

Transkript

1 Lokalisering av Naturum i Kosterhavets Nationalpark Diskussionsunderlag/arbetsmaterial Denna promemoria bygger på ett antal arbetsmöten och en fältstudie utförda av en arbetsgrupp med boende på Kosteröarna. Medverkande i gruppen var Göran Larsson, Stefan von Bothmer, Jonas Nordqvist, Ima Andersson, Sven-Edvard Coster, Sune Hultqvist, Gunvor Hultqvist, Bosse Hellberg, Iréne Wahlberg, Dick Andersson, Carina Andersson, Birgitta Lyth, Göran Lyth, Lars- Ove Loo, Pia-Lena Loo-Luttervall, Ingegerd Kalbratt, Helena von Bothmer, Åsa Deiver, Susanne Enfors-Davies, Magnus Öhrn, Hans Arén, Bror Andersson, Ann-Sofie Wallteng, Ulrika Wallteng, Kerstin Hansén och Magnus Larsson. Ansvarig för sammanställningen har varit Kosternämnden genom Lars-Ove Loo och Hans Arén. Syftet med sammanställningen är att utgöra ett underlag för beslut om lokalisering av Naturum för den eventuella Nationalparken Kosterhavet.

2 Figure 1. Utsikt mot Ursholmens fyrar. Figure 2. Knöltång i strandkanten.

3 Innehåll 1 Syftet med Naturum Kosterhavet IV 2 Funktioner hos ett Naturum Kosterhavet V 2.1 Naturum ska berika besöket V 2.2 Naturum ska ge Kosterhavet identitet VI 2.3 Naturum ska ge service till besökaren VI 2.4 Naturum ska göra förvaltningen synlig VI 2.5 Naturum ska ge möjligheter till lokal medverkan och sysselsättning VII 2.6 Naturum ska vara ett centrum i Kosters informationssystem VII 2.7 Naturum ska vara lätt att hitta till VII 3 Målgrupp VIII 4 Övergripande lokaliseringsval IX 5 Förslag på lokaliseringensplatser i Kosterområdet X 5.1 Alternativ nr 1 Linfärjan Sydkoster XI 5.2 Alternativ nr 2 Backen XII 5.3 Alternativ nr 3 Långegärdsholmen XIII 5.4 Alternativ nr 4 Långevik XIV 5.5 Alternativ nr 5 Brevik XV 5.6 Alternativ nr 6 Sommarhamnen XVI 5.7 Alternativ nr 7 Rönnevik XVI 5.8 Alternativ nr 8 Kyrkosund XVI 5.9 Alternativ nr 9 Kilesandsgården XVII 5.10 Alternativ nr 10 Nästången XVIII 5.11 Alternativ nr 11 Ekenäs XVIII 5.12 Alternativ nr 12 Västra bryggan, Boberget XIX 5.13 Alternativ nr 13 Haleberget XX 5.14 Alternativ nr 14 Basteviken, Munkekyrkan XXI 5.15 Alternativ nr 15 Basteviken, mot Silltången XXII 5.16 Alternativ nr 16 Högen bergrummet XXIII 5.17 Alternativ nr 17 Saltholmen XXIV 6 Utvärdering XXV 7 Diskussion om den föreslagna lokaliseringen XXVIII 8 Sammanfattning av analysen XXIX 9 Slutsats XXIX 10 Fortsatt arbete XXX 11 Omfattning XXX 12 Processen XXX 13 Fördelning av huvudansvar mellan statliga aktörer XXX 14 Översiktlig tidsplan XXX

4 1 Syftet med Naturum Kosterhavet Naturum Kosterhavet ska visa vägen in i Kosteröarnas och Kosterarkipelagens natur. Via Naturum ska besökaren på ett lustfyllt sätt få kunskap om Kosterområdet, förståelse och känsla for alla dess värden samt inspireras att bege sig ut i området, vistas där och få fördjupad kontakt med natur och kultur som utbyte. Naturum ska därmed fungera som en port till Kosterområdets natur. Det speciella med Naturum på Koster blir den nära kontakten med havet och den marina miljön. För att komma till nationalparkens mest exklusiva delar måste man färdas med båt. I anslutning till själva byggnaden eller vid andra platser på öarna skulle det kunna finnas tillgång på mindre båtar med erfarna guider. Dessa skulle kunna vilka kan köra ut besökarna till den obebyggda delen av skärgården. En möjlighet kan då vara att dessa transporter sker med båtar som förknippas med öarnas gamla båtbyggartradition. Transporter till den norska nationalparken runt Hvaler och till naturreservatet Väderöarna skulle dessutom kunna ordnas. Omvänt borde det då också vara möjligt att komma till Kosterhavets Nationalpark från dessa platser, dvs komma från det öppna havet till Koster arkipelagen. Kosterhavets Naturum borde också bli ett slags informationscentrum för den dykverksamhet som finns på Koster. Att dyka kräver speciella förberedelser och kunskaper med ger i gengäld upplevelser besökaren inte kan få i någon annan svensk nationalpark. För dem som inte vill eller kan dyka, dvs majoriteten av besökarna måste information om den marina miljön ske med hjälp av olika visuella hjälpmedel, kanske ett undervattensrum och mindre akvarier. När det gäller akvarier och utställningsverksamhet är det viktigt att upprätta en lättgänglig och naturlig kontakt med Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Figure 3. Vanlig hjärtmussla på stranden. IV

5 Figure 4. En lugn vik i Koster arkipelagen. 2 Funktioner hos ett Naturum Kosterhavet Här behandlas såväl den klassiska Naturumverksamheten som andra funktioner som bör finnas i eller i omedelbar anslutning till Naturumbyggnaden. 2.1 Naturum ska berika besöket Utgångspunkten och den viktigaste funktionen för Naturum är att det ska berika ett Kosterhavsbesök och inspirera besökaren att ta sig vidare ut i naturen. Det görs genom att: förmedla kunskap om Kosterhavets naturvetenskapliga, natur- och kulturhistoriska samt kulturella och upplevelsemässiga värden. Naturum skall stärka Kosters identitet som skärgårdssamhälle byggt på de speciella naturgivna och kulturella förutsättningar som havet ger. vägleda besökaren om vad man kan se, uppleva och göra på Kosteröarna och i Kosterarkipelagen. fördjupa förståelsen för Koster och de naturliga och kulturella processer som format/formar och präglat/präglar det, genom att förklara vad som hänt, händer och varför det sker. Naturum skall ge service. I föreslaget om läget bör olika serviceverksamheter som funktionsmässigt och arkitektoniskt kan samordnas till en helhet. Det byggnadsminnesmärkta hembygdsmuseet Sibirien bör här vara en viktig utgångspunkt. V

6 Naturum ska göra förvaltningen synlig. Det speciella med förvaltningen av Kosterhavets Naturum är att den skall vara del i en utvecklad lokal förvaltning som omfattar hela Kosterarkipelagen Naturum skall ge möjligheter till lokal medverkan och sysselsättning. Med detta avses dels de olika typer av serviceverksamheter, som behövs för att besökare skall kunna ta sig till och från Koster. Denna service kommer erbjudas i form av guidning, båtransporter ut i skärgården, underhåll av skärgården och närliggande områden på huvudöarna samt möjligheter att kunna erbjuda lokala maträtter och sälja t ex lokalt producerad mat. Naturum ska vara ett centrum i Kosterarkipelagens informationssystem. Från Naturum skall också finnas anvisningar till vandringsleder och båtförbindelser, som tar besökaren ut i själva arkipelagen av obebodda öar och skär. På sikt kan man också tänka sig att från denna plats ha båtförbindelser med närliggande, högkvalitativa skärgårdsområden som Hvaleröarnas nationalpark i Norge och Väderöarkipelagen i söder. Syftet med Naturum uppnås genom tillfälliga och permanenta utställningar, filmer/bildspel, interaktiva media, programverksamhet och naturvägledning ute och inne. Kontakt med kunnig, välutbildad och engagerad personal är en nyckel till ett lyckat besök. Anslutande olika långa lättillgängliga stigar och slingor med attraktiva målpunkter utanför Naturum kompletterar verksamheten. Perspektivet bör vara brett, med såväl naturoch kulturaspekter, inklusive den speciella jordbruk- och fiskekultur som har funnits på Kosteröarna samt öbornas nuvarande verksamhet och kultur. Såväl arkipelagen med dessa fauna och flora som de under havsytan förekommande biotoperna och kulturlandskapet på huvudöarna ska ges plats och identitet. 2.2 Naturum ska ge Kosterhavet identitet Kosterhavet är ett gigantiskt och mångskiftande område, som en tillfällig besökare har svårt att få grepp på. Ett väl lokaliserat och utformat Naturum ska kunna ge en struktur åt Kosteröarna och dess skyddade områden, och samtidigt utgöra ett första mål och en utgångspunkt för besöket i Kosterhavets nationalpark, genom att förmedla känslan att vara framme och ʼʼhär är Kosterhavet. 2.3 Naturum ska ge service till besökaren I och i anslutning till Naturum bör en besökare kunna fika och äta något lätt, gå på toaletten, ringa, läsa e-post, köpa kartor, skrifter, minnessaker mm. Man bör kunna få upplysning om väderprognoser, hur den aktuella situationen ser ut i området beträffande säkerhet på sjön och behov av hänsyn till fiske, fårskötsel mm, samt få information om och kunna boka olika arrangemang och service inom och i anslutning till Kosterhavet. Övernattningsmöjligheter och restaurang bör finnas i närheten eller via kortare transport. Skärgårdsturister bör kunna förvara sådant de inte bär med sig på turen, samt kunna byta om, bada och duscha efter sin tur. 2.4 Naturum ska göra förvaltningen synlig Förvaltningen av Kosterhavet bör vara närvarande genom ett platskontor i anslutning till Naturum. Ett ömsesidigt utbyte bör ske genom att besökare kan fråga och lämna synpunkter, samtidigt som förvaltningspersonalen kan delta i programverksamheter och på olika sätt föra in ett förvaltningsperspektiv till besökarna. VI

7 2.5 Naturum ska ge möjligheter till lokal medverkan och sysselsättning Staten kommer att vara huvudman för Naturum Kosterhavet. Verksamheten i Naturum bör dock så långt möjligt gynna och drivas av arbetskraft från öarna. Den kommersiella verksamheten skulle eventuellt kunna vara utarrenderad till lokala företagare. Lokala företagare på Kosteröarna bör ges möjligheter att i egen regi informera om verksamheter samt att sälja sina produkter. 2.6 Naturum ska vara ett centrum i Kosters informationssystem Ett Naturum behöver kompletteras med andra informationsinsatser av olika karaktär, lokalisering och huvudmän. En strategisk informationsplan som belyser informationsåtgärder i och i anslutning till Kosterhavet ska tas fram. Naturum ska vara en central punkt i detta samordnade informationssystem. Information behövs om både befintliga och nyutvecklade målpunkter och stråk. 2.7 Naturum ska vara lätt att hitta till Vägvisningen till Naturum ska vara tydlig och ändamålsenlig. Detta ska ingå i den strategiska informationsplanen. Bland annat bör det i anslutning till turistinformationen i Strömstad, finnas information om Kosterhavets Naturum och övriga målpunkter och informations anläggningar. 3 Målgrupp Liksom för övriga Naturum är målgruppen den breda allmänheten utan speciella förkunskaper. En viktig grupp är skolans Figure 5. Kostervåg ankommer Kostersundet. VII

8 Figure 6. Utsikt över Kostersundet. lärare och elever. Naturum Kosterhavet bör utgöra en pedagogisk resurs for kommunernas och regionens skolor, i samarbete med t ex naturskolor. Genom sin bredd ska Naturum Kosterhavet attrahera såväl de vana skärgårdsbesökarna, vilka ska kunna få ökad fördjupning, som de som saknar erfarenhet och kunskap om skärgården och Kosterhavet. De senare ska enkelt kunna stanna till en stund, ta del av vad som finns i och utanför Naturum, vandra ut på några korta lättillgängliga högstandardleder till attraktiva målpunkter och på sikt inspireras till att bege sig vidare ut i skärgården antingen på egen hand eller med guidade turer. Genom att eftersträva en integrering av skolan med Naturum kan stora fördelar uppnås för båda parter. Behovet av nya lokaler för skolan och barnomsorgen bör kunna lösas i en ny byggnad lokaliserad vid sundet. bofast befolkning skall Naturum stimulera och attrahera människor till att besöka nationalparken året runt. Varje årstid har sina speciella kvalitéer av växtlighet, fågel- och djurliv, ljus- och färgförhållanden, stillhet och aktivitet. Till detta skall också läggas olika till naturen anknutna verksamheter som höstens hummerfiske, vinterns olika fisken och jaktmöjligheter, vårens havskräftfiske, sommarens makrilldörjning mm. Därtill skall inte glömmas den möjlighet att året runt inte bara kunna dyka i nationalparkens rika vatten utan också kunna äta och köpa lokalt fångade räkor, fisk, mm. Detta betyder att Naturum vänder sig till olika kategorier av människor och till människor med olika specialintressen, alla förknippade med de värden nationalparken innehåller och förmedlar. Genom sin bredd, tillgång till bra kommunikationer året runt, service och en VIII

9 4 Övergripande lokaliseringsval Ett Naturum i Kosterarkipelagen bör lokaliseras så att vissa övergripande faktorer tillgodoses: - Ligga i eller intill de skyddade områdena - Ligga centralt i nationalparksområdet - Vara lätt for besökarna att nå - Vara lätt till attraktiva vandringar från Naturum - Platsen ger besökaren en upplevelse av Kosterhavets själ - Besökaren känner att han/hon är framme i Kosterhavet - Vara lätt för besökare att nå via båtkollektivtrafiken från i första hand Strömstad För Kosterarkipelagens del utesluter detta stora delar av nationalparkens obebodda öar, holmar och skär. Lokaliseringen måste i första hand läggas på någon av huvudöarna, kanske med avnämare eller mindre anläggningar på eller vid strategiska platser. Sådana mindre anläggningar kan t ex vara platser med en extrem utsikt, i anslutning till en hamn vartill de vanliga passagerarbåtarna från Strömstad anlöper eller varifrån båt utgår till parkens mest exklusiva delar, Ursholmens fyrplats, med mera. Även om de bebodda delarna av Kosterarkipelagen är det naturliga området för ett Naturum skall sambandet och den nödvändiga kontakten med Tjärnö marinbiologiska laboratorium understrykas. Ett sätt att rumsligt upprätta detta samband skulle vara att placera Naturum i nationalparkens östra kant, t ex på Saltö. Där finns idag ett naturreservat som planeras ingå i nationalparken. Men Saltö och övärlden på den östra sidan om Kosterfjorden kan inte sägas utgöra en del av själva Kosterarkipelagen. En placering på Saltö skulle med största sannolikhet drastiskt minska möjligheten och attraktiviteten för de flesta besökare att besöka parken. Det skulle förmodligen krävas en helt annan infrastruktur för att marknadsföra ett Naturum på Saltö jämfört med de förhållandevis mycket goda som finns på Koster. Saltös närhet till Tjärnö marinbiologiska laboratorium och att det enkelt kan nås med bil gör att det där bör byggas någon form av Naturumfilial. IX

10 5 Förslag på lokaliseringensplatser i Kosterområdet Efter de olika arbetsmötena och fältstudien redovisas här alla föreslagna platser som har diskuterats. En bedömning görs för var plats för sig samt även som en kombination av olika platser. För att få fram lämpliga platser som motsvarar de krav naturvårdsverket ställer på ett Naturum har en rad platser kunnat föreslås. Kosteröarna har t ex platser där utsikten är enastående men möjligheten att komma dit utan stora ingrepp i naturen inneburit att de kunnat avfärdats som möjliga för en lokalisering val. Efter en lång diskussion och fältstudier kunde vi komma fram till att det fanns 17 möjliga platser för att uppföra ett Naturum. 11 av dem låg på Sydkoster, en på en obebodd ö nära Nordkoster och resten 5 stycken, på Nordkoster. Nordkoster Sydkoster Figure 7. Föreslagna lokaliseringsalternativ av Naturum i Kosterområdet. X

11 5.1. Alternativ nr 1 Linfärjan Sydkoster I direkt anslutning till platsen lägger kollektivtrafiken till vid en brygga på var sida om sundet, Långegärde på Sydkoster och Västra bryggan på Nordkoster. Här finns en fin kontakt med vattnet, sjöbodar, magasin, serviceinrättningar, hembygdsmuseet mm. Speciellt under sommartid är platsen livlig med mycket folk som rör sig på land och i båtar. Linfärjan har blivit den viktigaste förbindelselänken mellan huvudöarna. I anslutning till platsen finns vattenområden med djup upp till 11 meter. Figure 8. Figure 9. XI

12 5.2. Alternativ nr 2 Backen Backen är ett strandområde ca 300 m väst om Långegärde brygga, beläget i det långsmala Kostersundets sydvästra del. På sommaren är båttrafiken livlig och området används som naturhamn. Backen består av en strandäng inramat av mindre bergspartier. I porten mot sydväst öppnar sig sundet mot den obebodda arkipelagen, nationalparkens hjärta. Det finns idag inga vägar som leder hit, ej heller någon brygga. Det är nödvändigt att anlägga en gångbro från Långegärde, om inte hela, det bitvis mycket känsliga strandområdet skall trampas sönder av besökare till ett eventuellt naturum. Figure 10. Figure 11. XII

13 5.3. Alternativ nr 3 Långegärdsholmen Långegärdsholmen är en halvö nordväst om badstranden Stra n och ligger ca 800 m från Långegärde brygga. Mitt på halvön finns en liten förhöjning men också ett litet lägre område, där en byggnad skulle kunna placeras på ett harmoniskt sätt. Besökaren skulle här få en upplevelse av att vara i arkipelagen. Från Långegärde går idag en mindre men dålig väg, som skulle behöva förlängas och förbättras för att en publik skall kunna nå ett eventuellt Naturum. Byggnaden och vägen skulle förändra den karaktär av orörd natur som finns idag. Figure 12. Figure 13. XIII

14 5.4. Alternativ nr 4 Långevik Långevik är ett strandnära område knappt 1,5 km sydväst om affären. Man kommer hit på en stig som till största delen kan användas för traktor, men som kräver en helt annan standard om området skall exploateras. I Långevik ligger några äldre sjöbodar, som vittnar om platsens betydelse för det extremt småskaliga fiske som under århundraden har bedrivits som binäring till jordbruket. Dessa sjöbodar utgör en del av hemmanet Långegärde. Platsen ligger i omedelbar kontakt med en av öarnas vackraste strandängar och med en vacker utsikt över arkipelagen. Området har idag en poetisk, stark karaktär av tidlös prägel. Figure 14. Figure 15. XIV

15 5.5. Alternativ nr 5 Brevik Brevik är en idyllisk fiskehamn belägen på ön sydvästra sida ca 4 km från Långegärde brygga. Det går en bra grusad väg helt ned från huvudvägen mellan Kyrkosund och Långegärde/Ekenäs till hamnområdet. Fiskehamnen anlades på 40-talet i norra delen av en bred strandäng vilket namnet beskriver. Pirarna är byggda av sprängsten. Ett dussintal sjöbodar inramar hamnbassängen. Från hamnen har man en storslagen utsikt utöver arkipelagen. Här finns också en liten badplats. Idag är hamnen säte för ett halvdussin mindre fiskebåtar. Under hela sommarhalvåret är den en populär gästhamn. Det finns utöver försäljningen av fisk- och skaldjur under sommarsäsongen, ingen kommersiell verksamhet i hamnen. Figure 16. Figure 17. Figure 18. XV

16 5.6. Alternativ nr 6 Sommarhamnen Sommarhamnen är en liten naturhamn och badvik belägen på Sydkosters sydspets, ca 5 km från Långegärde och 3, 5 km från Kilesands brygga. För att komma hit måste man gå på en smal naturstig från Brevik eller från stugbyn Ankaret. Namnet kommer sig av att man förr kunde använda en liten skyddad vik som hamn. Bredvid denna ligger en liten badstrand med vit sand och klippor. Platsen är mycket naturskön och med bred utsikt mot och direktkontakt med arkipelagen och Ursholmens fyrplats. Figure Alternativ nr 7 Rönnevik Rönneviken är ett strandområde beläget ca 0,5 km öster om Sommarhamnen. Viken är formad som en svagt böjd strandremsa bestående av småsten, grus och sand och skyddad av utanför liggande små skär och holmar. Helt strandnära växer vass och ovanför stranden finns tät bevuxen slyskog av asp samt berghällar. I öster bildar Ramneberget (Korpberget) en stilig silhuett och inramning av landskapsrummet. Enklaste sättet att nå området är från stugbyn Ankaret, varifrån en knapp 0,5 km lång gångstig leder till området. Från hamnen i Kyrkosund leder en markerad gångstig, knappt 1 km lång och i omväxlande terräng mot Rönneviken. Figure Alternativ nr 8 Kyrkosund Kyrkosunds hamn är en fiskehamn belägen på öns sydostspets. Idag finns några enstaka fiskare kvar i huvudsak inriktat på fiske med små båtar. Hamnen anses idyllisk och besöks av många gästbåtar. Sydsydväst om hamnområdet ligger en av Sydkosters sandstränder. Från hamnområdet har man en vacker utsikt mot Kosterfjorden och arkipelagens östra delar. Från Kyrkosunds hamn går grusad landsväg till Kilesand och Figure 21. Långegärde. Avståndet till Kilesands brygga är ca 1 km och till Långagärde en dryg halvmil. XVI

17 5.9. Alternativ nr 9 Kilesandsgården Kilesandsgården är ett före detta sommarpensionat beläget ett par hundra meter från Kilesands brygga. Under de sista åren har det ägts av en lokal stiftelse med syfte att upplåta huset för forskningsprojektet Kosterhälsan. I samband med att de nya ägarna förvärvade huset byggdes det om. Idag innehåller huset en föreläsningssal för ca 50 personer, mottagningsrum för hälsoundersökning, kök, toaletter, ett par sovrum för forskare och i källaren finns ett vattenanalys laboratorium. Övervåningen är inredd som tjänstebostad. Innan området mellan havet och Kilesandsgården växte igen med tallar hade man en vidsträckt utsikt över strandängar, klippor och Kosterfjorden. Figure 22. Figure 23. Figure 24. XVII

18 5.10. Alternativ nr 10 Nästången Nästången är en halvö på Sydkosters östra sida belägen drygt 600 m söder om Ekenäs hamn. Hela den södra delen av Nästången, där Naturum skulle kunna placeras, är naturreservat. Från den tilltänkta platsen, som i huvudsak utgörs av småskaligt kuperat berg, har man en vacker utsikt mot Kosterfjorden och öarna på dess östra sida. Idag finns ingen väg eller stig ut till området men det är inte svårt att bygga en sådan längs med halvöns västra sida. Den skulle i så fall tangera den så kallade Lera som är en grund, näringsrik havsvik ofta torrlagd vid lågvatten. I Lera stannar under årets skiftande villkor och tidsperioder olika fågelarter som trutar, vadare, häger, änder, etc för att äta eller häcka. En väg i området kan tänkas störa fågellivet. Figure Alternativ nr 11 Ekenäs Ekenäs hamn är en viktig angöringshamn för kollektivtrafiken men också fiskehamn. Den är den hamn till vilken avståndet till Strömstad är kortast. Hamnen heter egentligen Korshamn men har fått namn av det närbelägna före detta pensionat Ekenäs, numera Ekenäs Skärgårdshotell. Mittemot hamnområdet ligger den idylliska Hamnholmen. Hamnområdet och dess omedelbara närområde är kanske Kosteröarnas mest koncentrerade större hamnområde. Fiskhamnföreningen har investerat i en stor fritidsbåtshamn och tagit fram en detaljplan för nybebyggelse av i första hand verksamhetslokaler. Här finns bland annat förutom, kiosk och skärgårdshotell, ett rökeri med restaurang och fiskaffär. Från hamnområdet och dess omedelbara närhet har men en god kontakt med havet och utsikt mot Kosterfjorden och öarna på dess östra sida. Figure 26. XVIII

19 5.12. Alternativ nr 12 Västra bryggan, Boberget Boberget är namnet på ett berg som ligger i direkt anslutning till Västra Bryggan som är angöringshamn för kollektivtrafiken och fiskehamn. I hamnens omedelbara närhet ligger två restauranger, en fiskaffär och ögruppens största gästhamn. Från Västra bryggan ser man sydväst ut i Kostersundet ser porten mot den obebodda delar av arkipelagen och nationalparkens hjärta. Från hamnen leder också två grusade vägar ut mot Nordkosters nordvästra och nordöstra delar. Dessa områden utgör ett stort sammanhängande naturreservat med mycket höga värden vad gäller geologi, växtlighet och skönhet. Området utgör det inom arkipelagen största området utan högre trädbestånd. Det ger det en speciell karaktär inte helt olikt delar av fjällvärlden. I direkt anslutning till Västra bryggan ligger Boberget med en nästan lodrät sida vänd mot hamnplanen och ca 4 våningar högt. Från bergets topp har man en bra utsikt, något skymt av Haleberget (se nedan), över arkipelagen Figure 27. och Kosterfjorden. Bergets topp har karaktär av en platå på vilket det är fullt möjligt att placera ett Naturum med anslutande stigar, ramper och hiss. Figure 28. XIX

20 5.13. Alternativ nr 13 Haleberget Haleberget är ett av öns högsta berg, beläget ca 0,5 km sydväst om Västra Bryggan. Här är utsikten mycket magnifik över arkipelagen. Idag ligger SMHI:s väderstation på bergets högsta topp. Inga vägar leder idag upp till bergets topp. Figure 29. Figure 30. XX

21 5.14. Alternativ nr 14 Basteviken, Munkekyrkan Munkekyrkan, ett litet bergsparti beläget i Basteviken ca 700 m nordväst om Västra Bryggan. Namnet har platsen fått av att man tycker att bergsformationen här liknar en liten kyrka. Vigslar har förrättats på denna plats, som ligger i omedelbar närhet till Nordkosters största badstrand, Basteviken. Själva platsen utgörs av en strandäng som möter ett berg, Husviksberget. En grusad väg leder nästan ända fram till den tänkta platsen för ett naturum. Figure 31. Figure 32. Figure 33. XXI

22 5.15. Alternativ nr 15 Basteviken, mot Silltången Silltången är en plats belägen i skogskanten ett par hundra meter alldeles väster om Milton Stugby. Platsen ligger i ett skogsbryn och utgör inte det man egentligen menar med Silltången. Tånge är ett regionalt namn för utskjutande udde. Genom sitt läge skulle en byggnad här, till skillnad från den ovannämnda Munkekyrkan, fånga ett vackert havsperspektiv med den norra delen av arkipelagen och det öppna vattnet samt den obrutna horisonten mot väster. Från den väg som kommer fram till Milton Stugby, skulle man behöva ett par hundra meter ny väg. Figure 34. Figure 35. XXII

23 5.16. Alternativ nr 16 Högen bergrummet Högen är namnet på Kosteröarnas högsta berg, ca 60 m över havet. Här låg förr Nordkosters två fyrar, som senare flyttades till Ursholmen. En av fyrarna har restaurerats och kompletterats med en lanternin av samma typ som fanns tidigare. Resterna av fyrplatsens bostäder och ekonomibyggnader liksom dess odlingslotter, hönsgårdar, mm finns kvar. Fyren fungerar nu åter ingen med samma fyrkaraktär som på 1800-talet. Berget och fyrens återuppbyggda lanterninrum är attraktiva utsiktsplatser. Vid någorlunda klart väder kan man inte bara se hela det tänkta nationalparksområdet utan även den norska sörlandskusten med de bakomliggande snötäckta bergstopparna längre in på fastlandet. Fæders fyrplats kan också skönjas. Utsiktsplatsen ger också goda möjligheter för att studera huvudöarna och de stora strandvallarna vid Valnäsbukten. Figure 36. Inuti Högen finns ett stort bergrum som har använts av militären och senare hemvärnet för bland annat radarövervakning. Entrén till bergrummet ligger en dryg km norr om Västra bryggan, men nära fyrplatsen. Figure 37. Figure 39. Figure 38. XXIII

24 5.17. Alternativ nr 17 Saltholmen Saltholmen ligger alldeles nordost om Nordkoster. Ön ligger ca 0,5 km norr om Vettnets hamn på Nordkoster och nästan 2 km från Västra bryggan. Här har Sjöfartsverket haft en depå för farledsmarkeringar. På ön finns en omväxlande natur men ingen skog. Ön har sedan decennier tillbaka betats av får vilket gör den till en bra representant för den traditionellt betade utskärgården med sin rika flora, små sandstränder, klippor och snårig buskvegetation. Från Saltholmen ser man främst in över Kosterfjordens norra delar. I nordost ligger infarten till Idefjorden. Figure 40. Figure 41. XXIV

25 6 Utvärdering Vid val av lokalisering och utformning av Naturum har vi använt oss av den metod som använts vid utredningen om Naturum i Lapponia. Vi har lagt till tre kriterier 1) närhet till havet, 2) möjligheter till integrering/ samarbete skola, hembygdsförening och Tjärnö marinbiologiska laboratorium (TMBL) samt 3) mervärde för Koster som helårssamhälle. Det första kräver ingen närmare motivering. Nationalparken är till sin karaktär ett marint och av marina förhållanden skapat landskap. Symbolen för detta är havet, det oberäkneliga och fascinerande. Att se eller ana dess omedelbar närhet, känna dess speciella luft, uppleva dess ljusförhållanden måste anses vara ett kriterium för en marint präglad nationalpark. Det andra kriteriet som gäller integrationen med Tjärnö marinbiologiska laboratorium (TMBL), hembygdsmuseet och skola skulle kunna ge en additativ effekt för samtliga inblandade parter. Samarbetet med TMBL ger en möjlighet till professionell marinbiologisk kompetens som är intressant i samband med utställningar och undervisning om havet. Samtidigt ges TMBL en möjlighet att använda de resurser som Kosterhavets Naturum kommer att ge. Även information om fiske och äldre metoder för att nyttja havet som kosterborna och Hembygdsföreningen har kunskap om blir tillgängligt för TMBL. Kosters Hembygdsmuseum är också en resurs för Naturum. Där finns samlingar av ting från äldre tider och material om hur man har Linfärjan Sydkoster Västra bryggan Haleberget Kriterium 1 Vacker plats 3*2 4*2 4*2 4*2 4*2 4*2 1*2 2*2 4*2 4*2 2*2 4*2 4*2 2*2 4*2 4*2 4*2 2 Befintlig infrastruktur 4*3 4*3 1*3 2*3 3*3 3*3 2*3 1*3 1*3 1*3 2*3 1*3 1*3 4*3 1*3 1*3 2*3 2a Servering/café 3*3 3*3 1*3 1*3 3*3 3*3 1*3 2*3 1*3 1*3 2*3 1*3 1*3 4*3 1*3 1*3 2*3 2b Boende 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 3*3 2c Vägar/båtar/kommunikation 4*3 4*3 1*3 3*3 3*3 3*3 3*3 2*3 1*3 1*3 3*3 1*3 1*3 4*3 1*3 1*3 3*3 3 Näraliggande attraktioner 3*3 3*3 2*3 3*3 3*3 3*3 3*3 2*3 2*3 2*3 3*3 2*3 2*3 3*3 2*3 1*3 3*3 4 Närhet till Kosterhavets hjärta 2*1 2*1 2*1 4*1 4*1 4*1 2*1 2*1 4*1 4*1 1*1 4*1 4*1 1*1 2*1 1*1 4*1 5 Nära till utblickar 1*3 3*3 3*3 4*3 3*3 3*3 4*3 1*3 3*3 4*3 1*3 4*3 4*3 2*3 3*3 2*3 3*3 6 Vandringsleder/vandrare 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 1*3 4*3 7 Byggprocess (mark, material) 4*2 4*2 2*2 4*2 4*2 4*2 2*2 3*2 3*2 2*2 4*2 2*2 2*2 4*2 3*2 3*2 4*2 8 Frihet från störande element 1*2 1*2 1*2 4*2 3*2 4*2 4*2 1*2 4*2 4*2 1*2 4*2 4*2 1*2 3*2 3*2 1*2 8a Strukturer/industri 8b Buller (väg, båt, flyg) 9 Tillgänglighet 4*2 4*2 3*2 3*2 3*2 3*2 3*2 3*2 2*2 2*2 3*2 2*2 2*2 3*2 2*2 1*2 3*2 10 Samordning av drift 4*2 4*2 4*2 4*2 2*2 2*2 2*2 3*2 2*2 2*2 2*2 2*2 2*2 4*2 2*2 2*2 4*2 11 Kontakt med Kosteröarnas kultur 4*2 4*2 4*2 4*2 3*2 3*2 4*2 2*2 2*2 2*2 3*2 2*2 2*2 3*2 2*2 2*2 3*2 12 Attraktiv entre från väg/hav 3*3 3*3 3*3 4*3 4*3 4*3 2*3 2*3 4*3 4*3 3*3 2*3 2*3 3*3 2*3 2*3 3*3 13 Närhet till havet 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 1*3 4*3 4*3 4*3 3*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 4*3 14 Intergrering/samarbete skola, hemsbygdsm, TMBL 4*3 4*3 2*3 2*3 3*3 3*3 1*3 3*3 2*3 2*3 3*3 1*3 1*3 3*3 2*3 1*3 2*3 15 Mervärde för samhället 4*3 4*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 2*3 Brevik Basteviken, Munkekyrkan Basteviken, Silltången Högen bergrummet Sundet Backen Långevik Långegärdsholmen Kilesandsgården Rönnevik Sommarhamnen Ekenäs Nästången Saltholmen Kyrkosund SUMMA Viktad rangordning För varje kriterium har de olika lokaliseringsalternativen poängsatts enligt skalan mycket bra (4) - bra (3) - tveksamt (2) - inte bra (1). Varje kriterium har viktats enligt skalan mycket viktig (3) - viktig (2) - mindre viktig (1). Respektive poäng för varje kriterium har därefter multiplicerats med vikten. XXV

26 levt och försörjt sig på Kosteröarna. Museet som drivs av Kosters Hembygdsförening, genomför också årliga utställningar med teman om Kosters natur och kultur. Hur kan en integrerad låg- och mellanstadie skola stärka verksamheten i Kosterhavets Naturum? Skolan och barnen skulle på ett självklart sätt också bli ett utflykts- och besöksmål inte bara för turister i allmänhet utan också för klasser från andra skolor. Rent praktiskt skulle skolan under lågsäsongen ansvara för delar av driften av Naturum. Skolans matservering kan samordnas med Naturum restaurang, servering eller dylikt. Barnen skulle också på ett tidigt stadium kunna bli ambassadörer för den natur och kultur staten vill bevara och skydda och som Naturum gör synliga. Som vuxna blir de goda förvaltare av nationalparken och arkipelagen som helhet. En effekt av detta skulle kunna bli att skolan med tillgången till ett Naturum ger en grundläggande pedagogisk möjlighet som i sig själv skulle stimulera barnfamiljer att flytta till Koster. Därmed säkras också den kontinuitet och utveckling av den lokala kulturen, som en viktig förutsättning för kvalité och användning. Kommunen har vid ett flertal tillfällen uppmanat öborna att försöka hitta en bättre lösning av skollokaler än de nuvarande. Integrationen av en ny skola med ett Naturum kan ge skolan en särskild skärgårdsprofil. Barnen skulle på ett konkret och naturligt sätt vistas i och nära en miljö där deras kulturella och naturgivna förutsättningar inte bara beskrivs utan också utsätts för diskussioner, tillfälliga utställningar mm. olika statliga, regionala och kommunala skärgårdsprogram anses ha stor betydelse som ett levande och fungerande helårssamhälle. Befolkningen på båda öarna uppgår idag till knappt 350 personer med en för framtiden ogynnsam åldersfördelning. För att kunna behålla viktig grundläggande service behöver befolkningen öka till ca 500 personer med en jämn åldersfördelning. Ett Naturum vid den föreslagna platsen bör emellertid kompletteras med någon form av mindre, obemannade informationshus förlagda till strategiska platser. Exempel på sådana platser kan vara: - angöringsbryggor för kollektivtrafiken som Strömstad hamn, Ekenäs, Vettnet, Kilesand men också platser varifrån det kan finnas båtförbindelser ut i arkipelagen. Brevik och Kyrkosund kan bli lämpliga platser för detta. - Vi har tidigare nämnt Saltö och Tjärnö marinbiologiska laboratorium som en plats där det bör finnas bra information om nationalparken. Här kan också tänkas att det etableras en direktförbindelse med Naturum på Koster. - Ursholmens fyrplats. Här finns redan idag ett litet fyrmuseum som skulle kunna kompletteras med uppgifter om nationalparkens natur. Ursholmen kan bli en naturlig ändstation för båtturer i arkipelagen. Det tredje kriteriet handlar om hur nationalparken och Kosterhavets Naturum kan stärka utvecklingen på Koster. Koster är ett skärgårdssamhälle som i XXVI

27 Figure 42. Fyr på Ursholmen. Figure 43. Bohusranukel i Valnäs. Figure 44. Höglandsboskap i Valnäs. XXVII

28 7 Diskussion om den föreslagna lokaliseringen Lokalisering av Kosterhavets Naturum till området mellan Västra Bryggan/Boberget och linfärjan Sydkoster kombinerar många förutsättningar för en marint inriktad nationalpark. På Boberget kan besökaren erbjudas en grandios utsikt över stora delar av arkipelagen. Här finns också stränder och möjligheter till undervattensrum. Tillsammans ger dessa lokala omständigheter besökaren en upplevelse av att ha kommit till ett unikt skärgårdsområde. Denna plats kan utgöra porten till den obebyggda arkipelagen, det vill säga nationalparken hjärta. En placering i sundet vid Långegärde och Västra bryggan skapar de bästa publika och driftsmässiga förhållandena för Kosterhavets Naturum. I utvärderingen ansåg man det principiellt viktigt att i första hand inte lokalisera ett Naturum till idag oexploaterade platser. I förhållande till många andra nationalparksområden är den territoriella ytan förhållandevis liten. inryms också en restaurang och en affär för konsthantverk. Tanken att komplettera museets samlingar med en så kallad kosterbåt är ett önskemål. Inte långt från Västra Bryggan på Nordkoster ligger två stycken restauranger, Strandkanten och Galejen. Det betyder att i sundet finns en rad med verksamheter som tillsammans stimulerar och drar publik till ett Naturum. I Kosterhavets Naturum skulle man även kunna förmedla övernattnings-möjligheter mm. Vi tror att många personer som kommar att söka sig till parken vill stanna ett par dagar. Det är också möjligt att man här kan förmedla övernattningsmöjligheter på Hvalröarna och Väderöarna i det fall direktförbindelse kan upprättas med dessa arkipelager. På Kosteröarna förs också diskussioner om att etablera någon form av vandrarhem, vilket saknas idag. En lämplig plats för en sådan etablering har bland annat föreslagits den före detta fyrpersonaltomten på Nordkoster. Ytterligare positiva effekter för den föreslagna lokaliseringen i sundet är områdets strategiska betydelse för Kosters utveckling. Sedan drygt 25 år arbetar ett stort antal lokala föreningar och arbetsgrupper med att uppnå ett hållbart samhälle, dvs ett samhälle med social, ekonomisk och ekologisk bärkraft. En viktig förutsättning för detta är att de båda huvudöarna Nord- och Sydkoster kan fungera som ett samhälle. Tillkomsten av en självbetjäningsfärja mellan öarna har skapat förutsättningar för detta. Det betyder att området i Kostersundet mellan bryggorna Långegärde och Västra Bryggan idag är ett mycket viktigt område för utveckling. I sundet vid Långegärde brygga där Kosters Hembygdsmuseum, Sibirien ligger, Figure 45. Kostertistel. XXVIII

29 8 Sammanfattning av analysen Utvärdering i gruppen kom fram till följande resultat: - Saltholmen är mindre lämplig för en lokalisering av Naturum. Platsen kräver en extra båttransport. Efter att ha landat på någon av huvudbryggorna Västra Bryggan eller Långegärde, skulle man åka tillbaka mot Strömstad. Saltholmen kan också sägas ligga på fel sida om nationalparkens egentliga centrum. - Haleberget erbjuder en magnifik utsikt men är svår att nå. För att komma dit upp skulle man behöva anlägga gångvägar, ramper och trappor som skulle påverka den befintliga bebyggelsen på ett negativt sätt. - Basteviken Munkekyrkan och Silltången, Backen, Långevik, Långegärdsholmen, Rönnevik, Sommarhamnen och Nästången är platser som idag ligger i orörd natur. För att exploatera dem krävs stora ingrepp i naturen i form av vägar, VA-system och elektricitet. Vi bedömer detta som onödiga förändringar. De kvarvarande orörda delarna av Koster bör sparas. - Breviks och Kyrkosunds fiskhamnar är på många sätt mycket attraktiva och lämpliga platser. De ligger dock för långt från närmsta angöringsbrygga och är helt olämpliga för en integration av Naturum med skolan. De kan dock vara utmärkta platser varifrån man med mindre båtar tar sig ut i arkipelagen. - Högens bergrum saknar framför allt en naturlig kontakt med havet. Den största kvalitén med detta läge är kontakten med den restaurerade fyrplatsen och utsikten från fyren. i vilken mån de kan ingå i en helhetslösning för nationalparkens infrastruktur. För en integration av skolan ligger huset olämpligt. - Ekenäs hamnområde har många kvalitéer, som skulle göra det lämpligt för en lokalisering av Naturum. Ur integrationssynpunkt med skolan är dock platsen olämplig. - Området kring Kostersundet, det vill säga de förslag vi kallat Linfärjan Sydkoster och Västra bryggan Boberget uppfyller de flesta av de krav och önskemål man kan ställa på ett Naturum. Platsen ligger dock inte i den orörda natur som är nationalparkens signum, men vid dess port. En annan negativ faktor med en lokalisering av Naturum i sundet är det oproportionellt höga trycket av turister under den korta högsäsongen. 9 Slutsats Det fortsatta arbetet med ett Naturum på Koster bör i första hand inriktas på området kring Sundet, vid Linfärjan Sydkoster och Västra bryggan Boberget. Platsen har de flesta fördelar och saknar avgörande nackdelar och vid en samlad bedömning skiljer det ut sig som det bästa alternativet. Med utgångspunkt från de kriterier vi haft om integration med bland annat skolan och hur ett Naturum skulle ge positiva synergieffekter för Kosters utveckling mot ett hållbart samhälle är denna placering den bästa. Parallellt med att utveckla en profilering av Naturum i detta läge och ett program för byggande, bör det utformas en plan för satelliter, det vill säga mindre, obemannade informationshus på strategiska platser som t ex Saltö, Vettnet, Ekenäs, Kyrkosund, Brevik och Ursholmen. - Kilesandsgården är en resurs, men skulle behöva byggas om på ett mycket omfattande sätt för att bli ett Naturum. Byggnaden har dock en rad med kvalitéer man bör överväga XXIX

30 10 Fortsatt arbete 11 Omfattning 12 Processen 13 Fördelning av huvudansvar mellan statliga aktörer 14 Översiktlig tidsplan Figure 46. Figure 48. Figure 47. Figure 49. XXX