JÄMTLANDS AVRADSLAND

Transkript

1 KÄLLOR TILL JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS HISTORIA utgivna digitalt av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap JÄMTLANDS AVRADSLAND 1649 och 1666

2

3 KÄLLOR TILL JÄMTLANDS OCH HÄRJEDALENS HISTORIA UTGIVNA DIGITALT AV LANDSARKIVET I ÖSTERSUND OCH JÄMTLANDS LÄNS FORNSKRIFTSÄLLSKAP

4

5 Jämtlands avradsland 1649 och 1666 Pdf-dokument 2012

6 Serien Källor till Jämtlands och Härjedalens historia består av elektroniska utgåvor och publiceras som fritt nedladdningsbara pdfdokument på Landsarkivets i Östersund hemsida: Utgåvorna nås även från Jämtlands läns fornskriftsällskaps hemsida: Serieredaktör: Olof Holm. Bibliografiska rekommendationer Detta arbete bör lämpligen citeras i enlighet med följande exempel: Jämtlands avradsland 1649 och Pdf-dokument. (Källor till Jämtlands och Härjedalens historia utg. digitalt av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap.) Publicerat Hämtat [datum] Jämtlands läns fornskriftsällskap och Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund Omslagsbild: Titelbladet till avradsboken 1666, något beskuret och retuscherat.

7 Innehållsförteckning Förord... 7 Bygsellängd för Jämtland Carl Sparres brev Jämtlands avradsbok

8

9 Förord Avradslanden var något speciellt för Jämtland. Ett avradsland var, i dess ursprungliga, medeltida bemärkelse, en avsöndrad del av allmänningen utanför gårdarnas eller byarnas territorier, som den norska kronan låtit bönder på vissa gårdar eller i vissa byar få exklusiv nyttjanderätt (men inte äganderätt) till, mot erläggande av en årlig avrad (arrendeavgift) till kronan. Byarnas egna marker sträckte sig i Jämtland normalt en mil (knappt 7 km) ut från gårdarna, såvida inte annan bebyggelse utgjorde hinder. Avradslanden låg alltså utanför byterritorierna och nyttjades i första hand för jakt, fiske och slåtter och längre fram i tiden dessutom för fäboddrift. Senast under kung Håkon V:s regeringstid ( ) hade avradsland börjat avsättas i Jämtland. Nya avradsland tillkom sedan allt eftersom genom åtgärder av kronans representanter. Tillkomsten av nya avradsland gynnade dels kronan, som därigenom utökade sina intäkter i Jämtland (under förutsättning att uppbörden av avraden skedde effektivt), dels enskilda bönder, som fick exklusiv brukningsrätt till vissa utmarksområden. Men knappast alla kan ha gynnats. De som konkurrerades bort från ett tidigare fritt utnyttjande av allmänningen i samband med en avsöndring av ett avradsland måste ha missgynnats. En upplåtelse av ett avradsland kom därför i sina praktiska konsekvenser att verka som ett privilegium för mottagarna. Det bör påpekas att en mottagare av ett avradsland inte blev ägare till detta, utan endast fick nyttjanderätten. Man kunde alltså inte sälja eller köpa ett avradsland. Sedan Jämtland år 1645 hade kommit under svenskt styre misstänkte myndigheterna att landskapets bönder inte redovisade alla avgifter för de avradsland som de av gammalt nyttjade. Avradslandens antal, deras läge och beskaffenhet gick inte heller att överblicka eller kontrollera på grundval av de uppgifter som stod den nya länsstyrelsen till buds. År 1649 upprättades därför, socken för socken, en längd över dessa, med namn på de bönder och präster som tillsammans brukade ett visst avradsland, samt uppgifter om avrad eller böxel (bygsel) av respektive avradslägenhet. Här ingår också en del samer som böxlade vissa fjäll. Sammanlagt namnges ca 125 avradsland och fiskevatten samt 11 avradsfjäll i denna längd. Några avradslägenheter har endast en eller två brukare, det största Gillhovskälen innehades av 51 bönder i Hackås och Näs socknar. År 1666 gjordes en ny och ännu grundligare undersökning eller rannsakning, denna gång berörande alla slags lägenheter som inte var lagda under skatt i Jämtland, således inte bara avradsland och avradsfisken utan också många ödesbölen. Olika bönders hävdvunna rättigheter prövades och nya eller förnyade upplåtelser gjordes. Initiativtagaren var guvernören över det dåvarande Västernorrlands län (dit Jämtland hörde), generalmajoren m.m. Carl Larsson Sparre. Genom en skrivelse daterad 3 maj 1666 uppdrog han åt en kommission att utföra 7

10 denna undersökning. Kommissionen bestod av två personer: landsbokhållaren Carl Isaksson Bröms och befallningsmannen över Jämtland Daniel Bertilsson. Dessa påbörjade sin undersökning omedelbart och genomförde sitt arbete tingslagsvis, ofta på de ordinarie tingen och i närvaro av nämnden och menigheten på respektive ting. Några närmare rekognosceringar ute i terrängen kunde de dock inte hinna med, utan de fick förlita sig på vad de närvarande ortsborna meddelade när det gällde angivande av avradslandens gränsmärken och andra detaljer. Resultaten av kommissionens undersökning infördes dels i ett särskilt protokoll, dels i form av separata brev utfärdade vid varje enskilt undersökningstillfälle. Breven fick innehavarna av respektive avradsland i sin hand. Den 19 oktober 1666 ansågs tydligen undersökningen avslutad, för Daniel Bertilsson och lands- och häradsskrivaren Lars Jonsson Roshemius lät denna dag underteckna och besegla hela protokollet, som då till sitt omfång hunnit växa till en hel bok. Dock tillkom tilläggsrannsakningar efteråt och i den avskrift av protokollet, som återges i föreliggande utgåva, ingår protokoll även från tilläggsrannsakningar ända fram till år Sammanlagt beskrivs uppemot 250 lägenheter med olika beteckningar samt de årliga avradsavgifter, som brukarna hade förbundit sig att betala. I föreliggande utgåva ingår avskrifter av följande källor: 1) 1649 års bygsellängd återgiven efter Västernorrlands läns landsbok med verifikationer 1649 (Länsräkenskaper , Härnösands län , volym 5) vilken förvaras i Riksarkivet, Stockholm; kopior finns i Landsarkivet i Östersund, Avskriftsamlingen, volym 14. 2) Carl Sparres brev 3 maj och 25 juni 1666 återgivna efter Västernorrlands läns verifikationer 1670 (Länsräkenskaper , Västernorrlands län , volym 30) vilken förvaras i Riksarkivet, Stockholm. 3) 1666 års rannsakningsprotokoll med senare tilläggsrannsakningar, återgivna efter den handskriftsvolym som i dag utgör volym G III e: 1 i Jämtlands läns länsstyrelses landskontors arkiv, Landsarkivet i Östersund (skannade bilder finns tillgängliga via SVAR: Volymen kallas på titelbladet Jemptelandz Affradzbook för 1666 sampt fölliande åhrs tillökningar. Enligt en arkivnotering som gjorts i volymen har denna tidigare legat i en bunt jordrannsakningshandlingar från talen. Redan 1912 var den defekt i slutet (där något eller några blad saknas), enligt landskontorets skrivelse till Kammarkollegium den 12 april Det bör påpekas att åtminstone huvuddelen av den handskrift, som här ligger till grund för utgåvan av 1666 års rannsakningsprotokoll och senare tilläggsrannsakningar, utgör en avskrift. Detta framgår av att de sigill, varmed protokollet till och med 19 oktober 1666 beseglades, endast är markerade i handskriften. Herman Geijer har i sin innehållsrika uppsats Konungens allmänning och socknarna i västra Jämtland 1351 (i Fornvårdaren 7, tr. 1940, s. 38 f.) påpekat att både denna avskrift och en annan, som tillhör Kammararkivet (i Riksarkivet), innehåller många felaktigt återgivna ortnamn. Tyvärr är själva originalprotokollet inte bevarat, men däremot är en del av alla de avradsbrev som blev utfärdade samtidigt med att undersökningen ägde rum bevarade i original. Ett antal sådana brev förvaras i dag spridda i olika arkiv i Landsarkivet och kan sökas genom Landsarkivets i Östersund diplomdatabas (tillgänglig i Landsarkivets forskardatorer). 8

11 De avskrifter som publiceras här har gjorts av flera personer under en följd av år. Jämtlands länd fornskriftsällskap har länge haft för avsikt att ge ut dem i tryckt form, men av olika anledningar har arbetet inte kunnat slutföras. Sällskapet har nu därför, tillsammans med Landsarkivet i Östersund, beslutat att publicera dem som orienterande avskrifter, utan noggrann textkontroll. Stockholm och Östersund 23 februari 2012 Olof Holm och Georg Hansson Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund XX 9

12 10

13 Bygsellängd för Jämtland 1649 xx 11

14 12

15 13

16 14

17 15

18 16

19 17

20 18

21 19

22 20

23 21

24 22

25 23

26 24

27 25

28 26

29 27

30 28

31 29

32 30

33 31

34 32

35 33

36 34

37 35

38 36

39 Landshövding Carl Sparres brev den 3/5 och 25/ xxx 37

40 38

41 39

42 40

43 41

44 42

45 Jämtlands avradsbok 1666 xx 43

46 44

47 Fullständig till och med sidan 94. Jemptelandz Affradzbook för 1666 sampt fölliande åhrs tillökningar Örnberg afradzland under Billstad Våhle och S.m:t [?] Sällzåhn \ och Hunge[?] / fäbodar giör afradh 1 : 4 : - 24 ¼ ark. 45

48 Sålunda debiteras tingelagerne för afradz penningerne Nembl. S:m:t Ragundh 16: 28: - Refsund med Tiutboda 23: 2: - Brunflodh 32: 27: - Sunne 33: 8: - Hackås 24: 18: - Berg 24: 8: - Owjcken 33: --: - Hallen 19: 28: - Vndersåcker 24: 24: - Altzen 19: 20: - Offerdahl 14: --: - Rödhöen 17: 13: 8 Lijth 66: 28: - Hammerdahl 35: 16: - Summa 385: 28: 8 46

49 Fol. Brunflodh Frössöö Rödön Offerdahl 19. Allsen 23. Vndersåker Halln Owijken Berg 45. Hackås Räfsund Ragund Lijth Hammerdahl [Hänvisningen avser originalets sidnummer, som i avskriften anges inom parentes i vänster marginal.] 47

50 48

51 49

52 50

53 51

54 52

55 53

56 54

57 55

58 56

59 57

60 58

61 59