Stockholms framtida avloppsrening MB 3980/15. Bemötande av inkomna inlagor

Transkript

1

2 Stockholms framtida avloppsrening MB 3980/15. Bemötande av inkomna inlagor Stockholm

3 Flik Underlag Omfattar Innehållsförteckning Bemötande av inkomna inlagor M PM 12 Redovisning och bemötande av inkomna aktbilagor samt ändringar i Yrkanden och Villkor 2 PM 1 Tung Trafik 2 Bilaga 1 PM 1 Tung Trafik Luftutredning 3 PM 2 Kostnader Bräddhantering 3 Bilaga 1 PM 2 Kostnadsanalys mellan olika åtgärder för att minska bräddning vid Nockeby- och Klubbenområdet 4 PM 3 Svar Aktbilaga 536 (Länsstyrelsen) 4 Bilaga 1 PM 3 Olycksrisker 4 Bilaga 2 PM 3 Grundvatten 4 Bilaga 3 PM 3 Förslag till riktvärden avloppstunnel 4 Bilaga 4 PM 3 Skyddsinfiltration 5 PM 4 Frågor från Mark- och miljödomstolen. Aktbilagor 60 och 63 6 PM 5 Aktbilaga 535 Naturvårdsverket 7 PM 6 Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk 8 PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket, Aktbilaga Norrenergi samt Aktbilaga 260

4 Innehållsförteckning Bemötande av inkomna inlagor M PM 8 Samhällsekonomi, Aktbilaga 257, , PM 9 Aktbilaga 531 Miljöförvaltningen. 11 PM 10 Aktbilaga 257 och 301 Fastighetsägare i Bromma genom ombud Christina Hörnberg 12 PM 11 Utlåtanden av Geolog Hans Lindqvist om risker via Juridiskt ombud från Fastighetsägarna Service AB Liselott Kristofferson, representerande ett flertal fastighetsägare. Aktbilagor 134, , , , , , ,237, PM 13 Yttranden från Torben Spaak och Monica Björnfot Spaak (aktbilaga 217), Stefan Junsved (aktbilaga 224), Pharaos samfällighetsförening (aktbilaga 240), Kerstin och Bertil Larsson (aktbilaga 247), Ingrid och Robert Carroll (aktbilaga 268), Anders och Annika Forsmark (aktbilaga 280), Magnus och Emma Engvall (aktbilaga samt Kerstin Herngren (aktbilaga 294). 14 PM 14 Aktbilaga 106 SGU Med hänvisning till utlåtande från Landahlas Advokatbyrå 15 PM 15 PM 15 SFAL Förebyggande kontrollarbete och skyddsåtgärder 16 PM ändring utloppsledningar Ändringar i utförande vid nedläggning av nya utloppsledningar 17 Åtgärdsplan Uppdaterad Åtgärdsplan Dokument F9 i ansökan version Infiltrationsområden Uppdaterad Bilaga I2 ansökan version

5 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 Redovisning och bemötande av inkomna aktbilagor(pm12) samt ändringar i Yrkanden och Villkor Stockholm

6 30 december 2016 REDOVISNING Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd 3 M Redovisning och bemötande av inkomna aktbilagor Läsanvisning I detta dokument redovisas inkomna synpunkter från remissmynigheter och sakägare Sakägarnas inlagor sammanfattas i korthet och Stockholm Vattens (SV:s) svar eller åtgärder redovisas, och vissa av de yrkanden som inkommit bemöts i detta dokument. Många frågor är återkommande och omfattar flera olika aspekter av miljöpåverkan. Stockholm Vatten har då valt att i bemötandet referera till ett eller flera PM för att kunna belysa dessa frågeställningar. Även yrkanden (främst från myndigheter) bemöts i dessa PM. Ett flertal sakägare har yrkat ersättning för framtida skador. Stockholm Vatten kan inte ta ställning till krav på ersättning för framtida skador eftersom besiktningar ännu inte ägt rum i större omfattning. Fastigheter som kan utsättas för påverkan kommer att besiktigas i god tid innan arbetena påbörjas. Utgångspunkten är att skador inte skall uppkomma. Om skador uppkommer så kommer de att hanteras inom ramen för oförutsedd skada, och Stockholm Vatten accepterar nu en längre tid för anmälan om oförutsedd skada; 20 år istället för 15 år. Upplysningar om rättighetsinnehavare noteras men föranleder ingen direkt åtgärd. I Bilaga 1 redovisas de ändringar i yrkanden och villkorsförslag som inkomna synpunkter resulterat i. I Bilaga 2, Inlagor och referenser, listas de PM som Stockholm Vatten hänvisar till.

7 2(12) Redovisning Aktbilaga 38 Havsmyndigheten Talan : Avstår Aktbilaga 39 MSB Talan : Avstår Aktbilaga 40,41 Brf Nattsländan Talan : Uppgift om servitut, lantmäteriförteckning Aktbilaga 42 Nacka Kommun Talan : Önskar anstånd. Åtgärd/Svar : beviljat Aktbilaga 43,44,45 Knypplerskan 4 Talan : Information om ombud samt fullmakter Aktbilaga 46 Fjäriln 1 Forsskålsgatan Talan : Lista över hyresgäster, uppgift om att Telia har servitut för kyla till sin berganläggning. Aktbilaga 47 Sjöfararen 23 Per Lindeströms väg 63 Talan : Lista över hyresgäster, uppgift om servitut för Vägverkets tunnel Aktbilaga 48 Miljöförvaltningen i Stockholm Talan : Önskar anstånd. Åtgärd/Svar : beviljat Aktbilaga 49 Nybyhovs fastighets AB Liljeholmen 1:3 Talan : Inga synpunkter Aktbilaga 50,51 Träpatronen 4 Hägersten Talan : Påtalar problem med högt grundvattentryck på fastigheten, och vill inte att detta skall höjas ytterligare. Vidare lämnas fakta om fastigheten Samt information om servitut och ledningsrätter. Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 52,53,54 Babylon 9 Talan : Redovisning av servitut och ledningsrätt. Aktbilaga 55 Bisonoxen 7 Talan : Information om servitut för avloppstunnel Aktbilaga 56 Kåsören 15 Talan : Yrkar ersättning för skador i förtid. Åtgärd/svar: Stockholm Vattens bedömning är att skador inte ska uppkomma, och skulle skador mot förmodan uppkomma, kommer de att kunna hanteras som oförutsedda skador. Aktbilaga 57 Kåsören 16

8 3(12) Talan : Yrkar ersättning för skador i förtid Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 58 Huddinge Kommun Talan : Önskar anstånd. Åtgärd/Svar : beviljat Aktbilaga 59 Alviksvägen 234 Talan : Yrkar ersättning för skador i förtid Åtgärd/svar: Se aktbilaga 56 Aktbilaga 60 Mark och miljödomstolen Talan : Tekniska frågor Åtgärd/Svar : se PM 4 Aktbilaga 61,62 Stockholms Stad (Tillstyrker) Aktbilaga 63 Mark och miljödomstolen Talan : Tekniska frågor Åtgärd/Svar : se PM 4 Aktbilaga Margret Nisell och Christina Rubulis Hägerstensbtinken 14 resp 24 Talan : Ifrågasätter bl.a alternativval och kostnader, Bilaga barn och tung trafik. Åtgärd/Svar : se PM 1,2,6,7,8 Aktbilaga 71 Naturvårdsverket Talan : Önskar anstånd Åtgärd/Svar : beviljat Aktbilaga 72 Sisab Talan : Upplysning om ägarbyte Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 73 Hakon Malmborg Havsfruvägen 3 Talan : Transporter, samhällsekonomi Åtgärd/Svar : se PM 1,2,6,7,8 Aktbilaga 74 Erika Härshammar Alviksvägen 174 Talan : Transporter, samhällsekonomi, sjötransporter Åtgärd/Svar : se PM 1,2,6,7,8 MKB Aktbilaga Norrenergi Talan : Yrkar att avloppsvatten leds till Solnaverket för värmeåtervinning, samlad prövning av värmeverk och SFA- projekt Åtgärd/Svar : se PM 7. Aktbilaga 82 SLL Talan : Krav på kontinuerlig dialog och samverkan inte minst när det gäller FUT Åtgärd/Svar : Kontinuerlig dialog pågår Aktbilaga 83 Henrik Wentzel Alviksvägen Talan : Trafikfrågor, buller, luft och barnsäkerhet Åtgärd/Svar : Se PM 1 Aktbilaga 84 Gustav Wilsson Grimstahamnsvägen Talan : Yrkar ersättning i förväg Åtgärd/svar: Se aktbilaga 56

9 4(12) Aktbilaga 85 Brf Dockskåpet Talan : Skyddsåtgärder, kontroll av skador på fastighet (grundvatten, vibrationer, tung trafik) Åtgärd/Svar : Se PM 15 Aktbilaga 86 Babylon 14 Talan : Redovisning av servitut Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 87 Hävdateckningen 3 och 4 Talan : Yrkar i första hand att det vid prövningen ska beslutas vilka villkor som ska gälla beträffande vibrationer för fastigheten och att ansökan därför ska kompletteras med utförligare riskanalys för fastigheten avseende tillåtna vibrationer samt att riskanalysen ska grundas på en faktisk besiktning av fastigheten och ske i samråd med fastighetsägaren och av Stockholm Vatten VA AB (bolaget) anlitad teknisk expertis. Yrkar i andra hand att mark- och miljödomstolen ska skjuta upp avgörandet av vilka villkor som ska gälla beträffande vibrationer för fastigheten och att bolaget ska åläggas att i god tid före det att arbeten som kan påverka fastigheten påbörjas ge in underlag och förslag till villkor till mark- och miljödomstolen. Åtgärd/Svar : Stockholm Vatten accepterar att domstolen skjuter upp avgörandet av frågan om villkor för vibrationer m m i enlighet med fastighetsägarnas andrahandsyrkande. Aktbilaga 88 Länsstyrelsen i Stockholms Län Talan : Önskar anstånd Åtgärd/Svar : Beviljat Aktbilaga 89 Redaktören Talan : Yrkar ersättning i förtid Åtgärd/svar: Se aktbilaga 56 Aktbilaga 90 se Aktbilaga 87 Talan : Upplysning om ägarbyte Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Valsen 16 Ålsten Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 95 Ryssmuren 15 Talan : Yrkar TBM teknik Åtgärd/Svar : Se MKB Aktbilaga Joakim 25 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Joakim 16 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Grönviksvägen 95 Talan : Positiva men vill ha dragning söderut vid Grönviksvägen för att öka avstånd. Yrkar ersättning för skador Åtgärd/Svar : Tunneln är dragen så långt söderut som det är möjligt (p.g.a strandlinjens branthet ) just för att minimera störningar) Vad beträffar ersättningskrav se aktbilaga 56.

10 5(12) Aktbilaga 102 Joakim 14 Talan : Saknar riskbedömning om radonuppträngning Åtgärd/Svar : Radon är något som finns naturligt i all berggrund och förekomsten av radon kan inte öka vid ett uttag av en bergtunnel. Radonhalten nere i tunneln är dock ett arbetsmiljöproblem speciellt vid sprängning vilket åtgärdas med god ventilation. Radon är en flyktig gas som snabbt blandas ut med omgivande luft och påverkar inte bakgrundsvärden Aktbilaga 103 Valsen 1 Talan : Yrkar ersättning för skador som kan uppkomma Åtgärd/svar: Se aktbilaga 56 Aktbilaga Joakim 3 Talan : Upplysning om ägarbyte Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 106 SGU Talan : Detaljfrågor Åtgärd/Svar : Se PM 14 Aktbilaga Svenska Bostäder Talan : Önskar noggranna besiktningar av byggnader, särskilt äldre fastigheter ( talet) med avsaknad av bygghandlingar Åtgärd/Svar : Besiktningar kommer att göras av erfarna besiktningsmän Aktbilaga 109 Folksam Bidrottningen 1, Hoppspindeln 5, Gräshoppan 1 samt Gudingen 1 Talan : Saknar redovisning av riskanalys gällande vibrationer för sina fastigheter, vill ha besiktning innan arbetena startar. Saknar buller- och stomljudsutredning för arbeten med utrymningsschakt vid Hammarby (nära Bidrottningen 1). Yrkar redovisning av hur utrymningsschaktet i Hammarby påverkar grundvatten och därmed fastigheten Bidrottningen 1. Yrkar ersättning för kostnader som uppkommer i samband med tillståndsprövningen. Åtgärd/Svar : Det har utförts en inventering av alla fastigheter inom ett avstånd på 150 m från tunnellinjen. Fastigheterna Gudingen 1, Bidrottningen 1, Gräshoppan 1 är alla berggrundlagda på mur eller plintar på berg och dessa byggnader bedöms därför inte kunna påverkas negativt av en ev. grundvattensänkning. Hoppspindeln 5 ligger utanför detta inventeringsområde, varför den inte beaktats. Alla fastigheter inom inventeringsområdet kommer att besiktigas både före och efter sprängningsarbetena. Förbesiktigningarna kommer att ske i god tid innan tunneldrivningen närmar sig, och respektive fastighetsägare kommer att informeras före besiktningen. Så snart tunneldrivningen passerat med betryggande avstånd görs en efterbesiktning. Fastighetsägaren får ta del av besiktningsprotokollen. I samband med besiktningen görs bedömningen av vibrationskänslighet och behov av riktvärden. Schaktdrivningen kommer att utföras med s.k. raisborring. Det är en metod för att skapa cirkulära schakt och som är skonsam mot berget och omgivningen. Efter jordschakt gjuts en betongplatta som borrmaskinen kan förankras emot. Sedan borras först injekteringshål för att täta berget med cement och minimera omgivningspåverkan avseende grundvatten. Därefter borras ett nedåtgående pilothål, ner till underliggande tunnel. Nere i tunneln monteras sedan en borrkrona med diametern 1,8 m som sedan dras och roteras tillbaka mot markytan. Berg från borrningen trillar ner i tunneln. Borrningen tar ca 1,5 vecka och sker dagtid. Främst kommer det

11 6(12) att vara ett nötande ljud samt buller från kompressorn. Buller- och stomljudsvärdena kommer att hålla sig inom riktvärdena. Vad beträffar kravet på ersättning se aktbilaga 56 Aktbilaga 110 Kalvdansen 1 Talan : Underkänner ekonomin, påtalar bergvärme som kan slås ut samt risk för skador på fastighet Åtgärd/Svar : När det gäller (samhälls)ekonomin hänvisas till PM 8. Förlust av bergvärme kommer att ersättas. Vad beträffar övriga skador se aktbilaga 56.Se även Bilaga G2 MKB sid 1-6. Aktbilaga Alviksvägen 141 Talan : Underkänner luftutredning och har anlitat konsult som hävdar att Stockholm Vattens transporter gör att miljökvalitetsnormerna för luft NOX och PM 10 kommer att överskridas. Bilägger teknisk utredning som underlag Åtgärd/Svar : Se PM 1 Aktbilaga Fader Hök 12 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Fader Hök 3 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Babylon 26 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Babylon 26 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Pilbågen 3, Storskogsvägen 20 Talan : Fullmakt för ombud m.m (fastighetsägarföreningen) Geologisk utredning (Hans Lindqvist). Vill räknas som sakägare på grund av påverkan på jord. Yrkar ersättning för juridiskt och geotekniskt biträde. Åtgärd/Svar : Pilbågen 3 ligger enligt Stockholm Vatten alltför långt från influensområdet för att kunna räknas som sakägare. (Se Bilaga 3 Komplettring Karta F2:3 uppdaterad med något större influensområde) Aktbilaga Skönstorp 2 Talan : Fullmakt för ombud m.m (fastighetsägarföreningen) Geologisk utredning (Hans Lindqvist). Risk för vibrationer, buller. Åtgärd/Svar : Noterat, se PM 11 Aktbilaga Bladbaggen 7 Talan : Fullmakt ombud m.m (fastighetsägarföreningen) Geologisk utredning (Hans Lindqvist). Risk för vibrationer, buller. Åtgärd/Svar : Se aktbilaga 134 Aktbilaga 147 Joakim 11 Talan : Vill anmäla sig som sakägare Åtgärd/Svar : Fastigheten är upptagen i sakägarförteckning Bilaga M till tillståndsansökan. Aktbilaga Knypplerskan 4, Broderivägen 17 Talan : Bifogar utlåtande från Hans Lindqvist AB, framhåller att vibrationsgränsvärden skall beaktas. Åtgärd/Svar : Se aktbilaga 87.

12 7(12) Aktbilaga 152 Drönaren 1 Talan : Fullmakt för fastighetsägarföreningens jurist Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Drönaren 1 Talan : Förteckning, fullmakt och utlåtande från Hans Lindqvist. Framhåller att gränsvärden för buller och vibrationer skall beaktas. Åtgärd/Svar : Stockholm Vattenhar föreslagit villkor med begränsningsvärden för buller. Vad beträffar vibrationer se aktbilaga 87. Aktbilaga Sisab skolfastigheter.behållaren 1, Blommensbergsskolan 3 och 4,Gubben Noak 9, Grågåsen 26, Fader Bergström 2 och 3 Gröndal 1:1, Liljeholmen 1:1 Alstern 2, Gullpigan 1, Hemgården 2, Hornavan 4, Hävdateckningen 21, Jungfrudansen 4,Meteorologen 2, Ringsjön 1, Stormfågeln3 och Årstadalsskolan 1 Talan :, Fullmakter, information om rättighetsinnehavare, geotekniska yttranden med krav på ytterligare undersökningar p.ga mark och grundläggningsförhållanden. Åtgärd/Svar : Uppgifterna är noterade. Hans Lindqvists utlåtande kommenteras i PM 11 Aktbilaga Sisab (Tillhör Aktbilaga ) Talan : Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 188 Joakim 13 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 189 Familjebostäder Talan : Vikten av försiktighetsåtgärder och besiktningar Åtgärd/Svar : Stockholm Vatten har åtagit sig försiktighetsåtgärder samt föreslagit villkor m.m. som säkerställer att skador inte ska uppkomma. Besiktningar kommer att ske före och efter arbetena. Aktbilaga 190 Stockholmshem Talan : Vikten av försiktighetsåtgärder och besiktningar Åtgärd/Svar : Se aktbilaga 189. Aktbilaga 191 Joakim 9 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 192 Pharaos Bagare 9 Talan : Framför synpunkter motsvarande de som framförts i aktbilaga 65 Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga 65 Aktbilaga 193 Brf Snurran 3 och 4 samt Kulspelet 3 och 4, Ålstensgatan. Talan : Kräver att alla till buds stående medel tillämpas för at förhindra grundvattensänkningar. Och att detgörs en opartisk specialutredning avseende området för fastigheterna med fokus på de fyra tunnlar som samverkar (SVAB uppfattar det som de olika arbetstunnlarna) i olika sammanhang. Vidare framhålls att det bör upprättas en detaljplan med en uttömmande MKB för hela området Solvik t.o.m Ålstensängen Och att tung trafik skall förbjudas på Ålstensgatan och delar av Alviksvägen Åtgärd/Svar : Stockholm Vatten har åtagit sig skyddsåtgärder samt föreslagit villkor m.m. som säkerställer att skadliga grundvattensänkningar inte ska ske. Inledningsvis skyddsinfiltration och vid behov lining eller grundförstärkning är de åtgärder som kan användas och som är tillräckliga för att förhindra skador. I de geohydrologiska beräkningarna har tunnelsystemen

13 8(12) beaktats.. Planarbetet gäller enbart de planer som berör tunneln och reningsverken.(henriksdal). Transporter på Ålstensgatan och Västerut på Alviksvägen är inte tillåtna enligt transportanvisning i upphandling Aktbilaga Sisab Talan : Bifogar ett utlåtande från Hans Lindqvist som hävdar att störningar av vibrationer och buller kan förekomma. Vill ha sättningsmätning på fastigheten Jungfrudansen4 (Blommensbergsvägen ) p.g.a av okända mark- och grundläggningsförhållanden. Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga Aktbilaga 212 Joakim 22 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 213 Teddybjörnen 7 Talan : Bestrider ansökan, påtalar risk för skador, hävdar att fördelarna för vattenverksamheten inte överväger dess kostnader och olägenheter. Anser att man även skall vara sakägare grundvatten, uppger att man har en energibrunn. Åtgärd/Svar : Se PM 1 och PM 8. Fastigheten är redan sakägare (kategori V och L) och liggernära influensområdet för jord. Stockholm Vatten accepterar att sakägarskapet även omfattar kategori G (grundvattenpåverkan) Aktbilaga Gurlitavägen 5 företrätt av Legio Advokatbyrå Talan : Yrkar ersättning för ompålning och rivning och återuppbyggnad av inredning Åtgärd/Svar : Med de villkor m.m. som Stockholm Vatten föreslagit bör sakdor på fastigheten inte kunna uppkomma. Om skador mot förmodan skulle uppkomma bör de kunna hanteras som oförutsedda skador.. Besiktning får avgöra om åtgärder behöver vidtas. Aktbilaga Pharaos Bagare 16 Talan : Hänvisar till skrivelse från Landahl Advokatbyrå ( ). Saknar belysning av Radonnivåer. Yrkar på besiktning av byggnader, mätningar av luft, buller för att säkerställa att normer inehålls. Yrkar på annan transportväg exempelvis vattentransport. Föreslår Vinterviksalternativet. Yrkar ersättning i förtid. Åtgärd/Svar : Synpunkterna besvaras i PM 13. Vinterviksalternativet har belysts i avsnitt 4.5 i i MKB:n, där även en motivering till varför sjötransporter inte har valts lämnas. Aktbilaga Pharaos Bagare 15 Talan : Framför synpunkter motsvarande de som framförts i aktbilaga Åtgärd/Svar : Se aktbilaga Aktbilaga Babylon 13 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 233 Pharaos Bagare 12 Talan : Framför synpunkter motsvarande de som framförts i aktbilaga Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga Aktbilaga 234 Skallran 7 Talan : Vill ha för- och efterbesiktning Åtgärd/Svar : Är enbart sakägare avseende buller. Aktbilaga 235 Svenska Kraftnät Talan : Inget att erinra Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 236 Pharaos Bagare 4 Talan : Yrkar att Stockholm Vatten ordnar likvärdig ersättningsbostad Åtgärd/Svar : Stockholm Vatten kommer att erbjuda ersättningsboende i första hand av normal lägenhetsstandard.

14 9(12) Aktbilaga 237 Stockholmshem Talan : Kompletterar sin fastighetsförteckning(aktbilaga 190) med Plomben 6 som är känslig för grundvattensänkningar Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 238 Joakim 11 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 239 SGI Talan : Anser att underlaget är välskrivet efterlyser rutin för omhändertagande av förorenade massor Åtgärd/Svar : Omhändertagandet av förorenade massor finns beskrivet i MKB:n, och en kartering inom utredningsområdet är gjord. Misstänkta massor med t.ex doft av olja eller diesel provtas och omhändertagandet sker i samråd med miljöförvaltningen. Aktbilaga Pharaos Samfällighetsförening Talan : Framför synpunkter motsvarande de som framförts i aktbilaga Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga Aktbilaga Pharaos Bagare Hägerstena Allé 68 Talan : Framför synpunkter motsvarande de som framförts i aktbilaga Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga Aktbilaga 254 Joakim 24 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 255 Nacka Energi Talan : Upplyser om en fördelningsstation vid Kvarnholmsvägen Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga 256 Korrekturet 6 Talan : Vill ha besiktning av fastigheten som delvis vilar på sprängsten, tror att pågående sprängningar för Förbifarten har ökat sprickbildning i stenmur. Har även en energibrunn just utanför influensområde för grundvattenavsänkning berg Åtgärd/Svar : Se PM15

15 10(12) Aktbilaga Christina Hörnberg, juridiskt ombud för fastighetsägare i Bromma, krav på utökad sakägarkrets(aktbilaga 259) Talan : Underkänner samråd, MKB:n, alternativredovisningen, den ekonomiska tillåtligheten m.m Åtgärd/Svar : PM 1,2,36,7,8,10 Stockholm Vattens ståndpunkt när det gäller kravet på utökad sakägarkrets redovisas i tabell nedan : Fastighet Yrkande på tillkommande Sakägare Stockholm Vattens ståndpunkt Motiv Paddocken 1 där Bromma ridskola bedriver sin verksamhet tillhör Stockholms stad Claes Lagergréen (ägare till ridskolan) Ja Bromma Ridklubb(medlemmar) Nej Stockholm Vatten anser att enskilda medlemmar inte är sakägare Alligatorn 1, en hyresfastighet som tillhör SKB Samtliga hyresgäster Nej Fastigheten är enbart upptagen i sakägarförteckningen för påverkan av vibrationer och grundvatten och inte för buller. Stockholm Vatten anser därför att det enbart är SKB som är sakägare Samtliga fastigheter på Alviksvägen mellan Ålstensgatan och Alviksplan Buller och vibrationer p.g.a transporter Nej Transporterna sker på av trafikkontoret anvisad väg, och utgör en liten del av de totala transporterna på denna vägsträcka Ålsten 1:1 Fastigheter utmed Ålstens skogsväg (14,16,19,21) Konferensanläggning Skogsbo. Ålsten 126 m.fl Nej De angivna fastigheterna ligger på berg och riskerar därmed inte att skadas till följd av en grundvatten-avsänkning. De påverkas inte heller på annat sätt i den utsträckningen att de bör anses som sakägare. 35 fastigheter utmed Alviksvägen mellan Solviksvägen och Bergviksvägen Samtliga fastigheter Nej Fastigheter ligger utanför samtliga influensområden Aktbilaga 267 Fastighets AB Hans Engström Talan : Yrkar på 15 års prövotid Åtgärd/Svar : Stockholm Vatten anser att den prövotid som anges i ansökan är tillräcklig. Däremot accepterar bolaget en längre tid för anmälan om oförutsedd skada; 20 år istället för 15 år

16 11(12) Aktbilaga Ingrid Caroll (Hägersten) Talan : Framför synpunkter motsvarande de som framförts i aktbilaga Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga Aktbilaga 276 Sockerskålen Grimstahamnsvägen 51 Talan : Vi vill ha ett skriftligt avtal med Stockholm Vatten AB som reglerar att : 1) ersättning för kommande skador sker fullvärdigt på fastigheten 2) grundförstärkning sker av vår fastighet innan projektet startar 3) uppsättning av vibrationsmätare ska ske på platser som expert anger 4) regelbunden sättningskontroll ska ske efter fastlagt schema baserat på experts förslag 5) besiktning ska ske regelbundet baserat på experts rekommendation Åtgärd/Svar : Skador uppkomna till följd av Stockholm vattens verksamhet kommer att ersättas. Med de villkor m.m. som bolaget föreslagit bör skador på fastigheten inte kunna uppkomma. Om skador mot förmodan skulle uppkomma bör de kunna hanteras som oförutsedda skador. Grundförstärkning görs endast om mätningar enligt kontrollprogram visar att andra åtgärder inte är tillräckliga för att förhindra skada, Övriga punkter är i enlighet med Stockholm Vattens kontrollstrategi. Se PM 15 Aktbilaga 277 Kastrullen 13 Talan : Yrkar på skadestånd vid skada Åtgärd/Svar : Se aktbilaga 56. Aktbilaga 278 Kastrullen 12 Talan : Yrkar på skadestånd vid skada Åtgärd/Svar : Se aktbilaga 56. Aktbilaga 279 Joakim 20 Talan : Föreslår begränsad tid för transporter, Känner oro för att normer för vibrationer och buller inte kan innehållas. Åtgärd/Svar : Stockholm Vatten kommer att vidta åtgärder så att de normer och villkor som gäller kommer att klaras. Ju fler transporter som kan ske efter rusningstrafiken desto snabbare kan projektet avslutas. Aktbilaga Pharaos Bagare 14, Redaktören 1, Pharaos Bgare 10, Pharaos Bagare 5 Talan : Framför synpunkter motsvarande de som framförts i aktbilaga Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga Aktbilaga 301 Christina Hörnberg juridiskt ombud för fastighetsägare i Bromma Talan : Reviderad inlaga Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga 257 Aktbilaga 302 Christina Hörnberg Talan : Yrkande om ersättning Åtgärd/Svar : Se aktbilaga 56 Aktbilaga 303 Christina Hörnberg Talan : Förteckning över fastighetsägare som Christina Hörnberg är ombud för Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Christina Hörnberg Talan : Fullmakter enligt Aktbilaga 303 Åtgärd/Svar : Noterat Aktbilaga Drönaren 1 Talan : Fullmakt fastighetsägarföreningen samt utlåtande från Hans Lindqvist. Åtgärd/Svar : Se Aktbilaga samt PM 11 Aktbilaga 518 Trafikverket Talan : Lista på fastigheter som påverkas, önskemål om dialog. Åtgärd/Svar : Lista har skickats till Trafikverket och samordningsmöten pågår.

17 12(12) Aktbilaga 519 Nacka Kommun Talan : Nackas detaljplaner innebär att en stor mängd bostäder kommer att byggas nära Henriksdal och Nacka kommun är mycket angelägna om att byggfas och det färdiga verket inte orsaker olägenheter i form av lukt, buller och trafik under detaljplanens genomförande och för boende. Åtgärd/Svar : Stockholm Vatten har tidigare klargjort att Henriksdals verket efter ombyggnaden inte kräver mer skyddsavstånd än tidigare och att övrig omgivningspåverkan som lukt inte heller kommer att försämras. Den absoluta merparten av transporterna kommer att ske från Lugnets trafikplats när verket är fullt utbyggt, och slamutlastningen kommer att ske i bergutrymmen. Aktbilaga Blommensbergsskolan Talan : Önskar komplettering av avseende geotekniska och grundläggningsförhållanden Åtgärd/Svar : Se PM 11 Aktbilaga 531 och 532 Miljö och Hälsoskyddsnämnden i Stockholm Talan : Se PM 9 Åtgärd/Svar : Se PM 9 Aktbilaga 533 och 534 Huddinge Kommun Talan : Huddinge Kommun anser att åtgärderna för avloppsledningsnätet bör öka i omfattning och att särskilt känsliga recipienter bör beaktas samt att omfattning och typ av åtgärder bör specificeras. Enligt kommunen bör åtgärder som främjar kretsloppet d.v.s. återföring av näringsämnen lyftas fram och rening av läkemedelsrester bör införas så snart det är skäligt. Åtgärd/Svar : Gällande åtgärder på avloppsnätet så har miljökontoret i Huddinge respektive miljöförvaltningen i Stockholm samma åsikt, att känsliga recipienter ska skyddas. Vi återger här det svar som givits till Stockholms miljöförvaltning : Mål för åtgärdsplanen, där modellberäknade volymmål kan ingå, bör lämpligen beslutas i samråd med tillsynsmyndighet i ett femårsperspektiv. Åtgärdsplanen följs upp årligen med en redovisning av åtgärdernas verkan.. Stockholm Vatten bedriver, tillsammans med grannkommuner ett aktivt uppströmsarbete för att minska mängden av miljöstörande ämnen till reningsverken. Här har varje kommun ett eget ansvar. Bolaget har en slamstrategi som skall leda arbetet mot en ökad återföring av näringsämnen. Stockholm Vatten deltar även i försöksverksamhet gällande sorterande system i Norra Djurgårdsstaden. Stockholm vatten bevakar aktivt metoder för rening av läkemedlesrester och kommer att studera hur membranreningen (som i sig kan ge en viss reduktion) kan kombineras med en effektiv rening av läkemedel. Det krävs dock mer kunskap och tydliga föreskrifter om vilka ämnen som skall renas och i vilken grad innan rening kan införas Aktbilaga 535 Naturvårdsverket Talan : Se PM 5 Åtgärd/Svar : Se PM 5 Aktbilaga 536 Länsstyrelsen i Stockholm Talan : Se PM 3 Åtgärd/Svar : Se PM 3 Aktbilaga 537 och 538 Marievik 29 Talan : Upplysning om rättighetsinnehavare, fastighetsinformation Åtgärd/Svar Noterat.

18 BILAGA 1 PM 12 Nuvarande Lydelse 3.1 Yrkanden om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken till miljöfarlig verksamhet Stockholm Vatten yrkar tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken, Ny Lydelse (ändring/tillägg kursiv) 3.1 Yrkanden om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken till miljöfarlig verksamhet Stockholm Vatten yrkar tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken, 1(19) - till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk i Nacka och Stockholms kommuner med ledningsnät i Stockholms och Huddinge kommuner avseende en maximal genomsnittlig veckobelastning om 2,7 miljoner max gvb pe samt att mottaga och utöver fettavskiljarslam röta externt organiskt material vid reningsverket om maximalt ton/år, - att utföra den utbyggnad av Henriksdals reningsverk med tillhörande ledningsnät, som den utökade verksamheten förutsätter, - att släppa ut behandlat avloppsvatten i Saltsjön, Stockholmsoch Nacka kommuner, - allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan och i övrigt i målet. - till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk i Nacka och Stockholms kommuner med ledningsnät i Stockholms och Huddinge kommuner avseende en maximal genomsnittlig veckobelastning om 2,7 miljoner max gvb pe samt att vid reningsverket mottaga och utöver fettavskiljarslam röta externt organiskt material vid reningsverket som uppfyller Hållbarhetskriterier (HBK) för biogas om maximalt ton/år, varav upp till ton/år avfall av typer med EWCkoder som anges i Bilaga att utföra den utbyggnad av Henriksdals reningsverk med tillhörande ledningsnät, som den utökade verksamheten förutsätter, - att släppa ut behandlat avloppsvatten i Saltsjön, Stockholms- och Nacka kommuner, - allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan och i övrigt i målet. 3.2 Yrkanden om tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken till vattenverksamhet Stockholm Vatten yrkar tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken, - att från avloppstunneln i byggskedet pumpa bort allt inläckande 3.2 Yrkanden om tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken till vattenverksamhet Stockholm Vatten yrkar tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken, - att från avloppstunneln i byggskedet pumpa bort allt inläckande

19 BILAGA 1 PM 12 grundvatten med hjälp av pumpar placerade i tunneln inom fastigheterna Åkeshov 1:1, Ålsten 1:1, Hägersten 1:1, Liljeholmen 1:1, Enskede Gård 1:1 samt Slamstationen 1, - att från avloppstunneln i driftskedet pumpa bort allt inläckande grundvatten med hjälp av pump placerad i tunnelns slut vid Sickla inom fastigheten Slamstationen 1, - att på fastigheter inom lerområdena Åkeshov (Nockeby 1:1 och Åkeshov 1:1), Ålstens brygga (Ålsten 1:1), Smedslätten (Ålsten 1:1, Ålsten 1:34, Ålsten 1:35, Ålsten 1:36, Ålsten 1:37, Ålsten 1:38 och Ålsten 1:39), Örnsberg (Aspudden 2:1 och Hägersten 1:1) och Liljeholmen (Årsta 1:1) vid behov infiltrera vatten i jord och/eller berg för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer för att undvika skada i bygg- och driftskedet, - att anlägga och bibehålla nödvändiga anläggningar för ovan angiven bortledning respektive infiltration, - att anlägga ytterligare två utloppsledningar för det renade avloppsvattnet i Saltsjön inom fastigheten Sicklaön 37:42 och samfälligheten S:71, - allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan och i övrigt i målet. 2(19) grundvatten med hjälp av pumpar placerade i tunneln inom fastigheterna Åkeshov 1:1, Ålsten 1:1, Hägersten 1:1, Liljeholmen 1:1, Enskede Gård 1:1 samt Slamstationen 1, - att från avloppstunneln i driftskedet pumpa bort allt inläckande grundvatten med hjälp av pump placerad i tunnelns slut vid Sickla inom fastigheten Slamstationen 1, - att på fastigheter inom lerområdena Åkeshov (Nockeby 1:1, Åkeshov 1:1, Mattan 6 och Såskoppen 1), Ålstens brygga (Ålsten 1:1), Smedslätten (Ålsten 1:1, Ålsten 1:34, Ålsten 1:35, Ålsten 1:36, Ålsten 1:37, Ålsten 1:38 och Ålsten 1:39), Örnsberg (Aspudden 2:1, Hägersten 1:1, Gubben Noak 8, Gubben Noak 9, Träpatronen 1, Träpatronen 2, Träpatronen 4, Mikroskopet 1 och Mikroskopet 2) och Liljeholmen (Årsta 1:1, Oskarslund 1, Årstaäng 6, Syllen 4, Lagbasen 1, Byggledaren 1, Jäskaret 1, Kranskötaren 1 och Sjövik 7) vid behov infiltrera vatten i jord och/eller berg för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer för att undvika skada i bygg- och driftskedet, - att anlägga och bibehålla nödvändiga anläggningar för ovan angiven bortledning respektive infiltration, - att anlägga ytterligare två utloppsledningar för det renade avloppsvattnet i Saltsjön inom fastigheten Sicklaön 37:42 och samfälligheten S:71, - allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan och i övrigt i målet.

20 BILAGA 1 PM Yrkanden om tvångsrätt Stockholm Vatten yrkar rätt enligt 28 kap och 6 p. miljöbalken att ta i anspråk mark- och vattenområden hörande till fastigheterna Åkeshov 1:1, Ålsten 1:1, Hägersten 1:1, Liljeholmen 1:1, Enskede Gård 1:1, Slamstationen 1, Nockeby 1:1, Ålsten 1:34, Ålsten 1:35, Ålsten 1:36, Ålsten 1:37, Ålsten 1:38, Ålsten 1:39, Aspudden 2:1, Årsta 1:1, Sicklaön 37:42 och samfälligheten S:71 i enlighet med vad som redovisats i bilagda fastighetskartor (Bilaga I). 3.4 Övriga yrkanden Stockholm Vatten hemställer slutligen att mark- och miljödomstolen, - förordnar att såväl igångsättningstiden för den miljöfarliga verksamheten som arbetstiden för vattenverksamheten bestäms till 10 år räknat från lagakraftvunnen tillståndsdom, - bestämmer den tid enligt 24 kap st. miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning i anledning av oförutsedda skador av vattenverksamheten ska framställas till 15 år efter utgången av arbetstiden, - förordnar med stöd av 22 kapitlet 28 1 st. miljöbalken att meddelat tillstånd får tas i anspråk utan hinder av talan mot den dom vari tillståndet meddelats (verkställighetsförordnande), - samt godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen. 3.3 Yrkanden om tvångsrätt 3(19) Stockholm Vatten yrkar rätt enligt 28 kap och 6 p. miljöbalken att ta i anspråk mark- och vattenområden hörande till fastigheterna Nockeby 1:1, Åkeshov 1:1, Mattan 6, Såskoppen 1, Ålsten 1:1, Ålsten 1:34, Ålsten 1:35, Ålsten 1:36, Ålsten 1:37, Ålsten 1:38 och Ålsten 1:39, Aspudden 2:1, Hägersten 1:1, Gubben Noak 8, Gubben Noak 9, Träpatronen 1, Träpatronen 2, Träpatronen 4, Mikroskopet 1, Mikroskopet 2, Årsta 1:1, Oskarslund 1, Årstaäng 6, Syllen 4, Lagbasen 1, Byggledaren 1, Jäskaret 1, Kranskötaren 1, Sjövik 7 och Sicklaön 37:42 samt samfälligheten S:71 i enlighet med vad som redovisats i bilagda fastighetskartor, Bilaga I1-I3 (Bilaga I2 reviderad ). 3.4 Övriga yrkanden Stockholm Vatten hemställer slutligen att mark- och miljödomstolen, - förordnar att såväl igångsättningstiden för den miljöfarliga verksamheten som arbetstiden för vattenverksamheten bestäms till 10 år räknat från lagakraftvunnen tillståndsdom, - bestämmer den tid enligt 24 kap st. miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning i anledning av oförutsedda skador av vattenverksamheten ska framställas till 20 år efter utgången av arbetstiden, - förordnar med stöd av 22 kapitlet 28 1 st. miljöbalken att meddelat tillstånd får tas i anspråk utan hinder av talan mot den dom vari tillståndet meddelats (verkställighetsförordnande), - samt godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen.

21 BILAGA 1 PM 12 4(19) A Allmänna Villkor Nuvarande 1. Verksamheten, inbegripet åtgärder för att minska olägenheter för omgivningen, ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan samt vad bolaget i övrigt angett eller åtagit sig i målet. 2. Tillståndet får inte tas i anspråk förrän detaljplanerna vunnit laga kraft. A Allmänna Villkor Ny Lydelse (ändring/tillägg kursiv) 1. Verksamheten, inbegripet åtgärder för att minska olägenheter för omgivningen, ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan samt vad bolaget i övrigt angett eller åtagit sig i målet. 2. Tillståndet får inte tas i anspråk förrän detaljplanerna vunnit laga kraft. 3. Innan tillståndet tas i anspråk ska detta meddelas Länsstyrelsen i Stockholms län och Miljöförvaltningen i Stockholms stad. 4. Reningsverkets övergång från bygg- till driftskede ska beslutas i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län och Miljöförvaltningen i Stockholms stad. 5. Stockholm Vatten ska i god tid före byggstart ha upprättat ett kontrollprogram avseende såväl den miljöfarliga verksamheten som vattenverksamheten för den samlade verksamhetens byggskede, det vill säga för ombyggnaden av reningsverket samt för anläggandet av avloppstunneln. 3. Reningsverkets övergång från bygg- till driftskede ska beslutas i samråd med tillsynsmyndigheterna. 4. Stockholm Vatten ska i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta kontrollprogram, avseende den miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten, som inges till tillsynsmyndigheterna senast tre månader innan verksamhetens byggskede påbörjas. Kontrollprogrammen ska hållas aktuella och får efter samråd med berörd tillsynsmyndighet justeras allteftersom verksamheten fortskrider. 6. Stockholm Vatten ska inom tre månader innan det ombyggda reningsverket tas i drift ha upprättat kontrollprogram avseende såväl den miljöfarliga verksamheten som vattenverksameten för den samlade verksamhetens driftskede, det vill säga för driften av det ombyggda reningsverket med tillhörande ledningsnät. 5. Stockholm Vatten ska senast tre månader innan det ombyggda reningsverket tas i drift i samråd med tillsynsmyndigheterna ha upprättat kontrollprogram avseende såväl den miljöfarliga verksamheten och recipientkontroll, som vattenverksameten för den samlade verksamhetens driftskede, det vill säga för driften av det ombyggda reningsverket med tillhörande ledningsnät.

22 BILAGA 1 PM I kontrollprogrammen avseende vattenverksamhetens byggrespektive driftskede ska det framgå hur grundvattentryck och sättningar i byggnader i omgivningen ska kontrolleras. 6. I kontrollprogrammen avseende vattenverksamhetens byggrespektive driftskede ska det framgå hur grundvattentryck och sättningar i byggnader i omgivningen ska kontrolleras. Kontrollprogrammet ska även innehålla aspekter såsom injekteringsresultat, uppmätt inläckage, infiltrationsmängder och påverkan på anläggningar och markområden. 5(19) 8. I kontrollprogrammen avseende den miljöfarliga verksamhetens bygg- respektive driftskede ska det anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod för de emissioner som verksamheten ger upphov till. 9. Luftburet buller ska i byggskedet begränsas så att personer som bor i anslutning till de olika anläggningsdelarna eller bedriver tyst verksamhet där inte annat än tillfälligt utsätts för högre riktvärden avseende buller än vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Värdena gäller inte för boende eller verksamhetsutövare avseende tyst verksamhet som erhållit skriftligt erbjudande från Stockholm Vatten om tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse. Stockholm Vatten ska även i övrigt följa de allmänna råden. 7. Luftburet buller ska i byggskedet begränsas så att personer som bor i anslutning till de olika anläggningsdelarna eller bedriver tyst verksamhet där inte annat än tillfälligt utsätts för högre nivåer avseende buller än de riktvärden som anges i nedanstående tabell. Arbete som riskerar att medföra buller som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser (störande arbeten) får endast utföras helgfri måndag-fredag kl I samråd med tillsynsmyndigheten får sådana arbeten även utföras på annan tid. Ett undantag från Naturvårdsverkets riktvärden för buller ska gälla för tunnelpåslagen Åkeshov (A), Smedslätten (B), Eolshäll (C), Liljeholmen (D), Gullmarsplan (E) och Sickla (F1, F2 och F3). För dessa arbetsplatser ska som riktvärde gälla 60 dba (utomhus vid

23 BILAGA 1 PM 12 fasad) eller 45 dba (inomhus i bostadsrum) helgfria vardagar kvällstid vid de tillfällen spränggaser måste ventileras bort. 6(19) Riskeras överskridande av ovan angivna riktvärden under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga, ska boende och verksamhetsutövare av tyst verksamhet som riskerar att beröras av sådant överskridande erbjudas möjlighet till tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse. För boende med särskilda behov ska sådan möjlighet erbjudas även för kortare period. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan. Ur NFS2004:15 Ett undantag från bullerkraven i tabellen ovan ska gälla för tunnelpåslagen Åkeshov (A), Smedslätten (B), Eolshäll (C), Liljeholmen (D), Gullmarsplan (E) och Sickla (F1, F2 och F3). För dessa arbetsplatser ska som riktvärde gälla 60 dba (utomhus vid fasad) eller 45 dba (inomhus i bostadsrum) helgfria vardagar

24 BILAGA 1 PM 12 kvällstid vid de tillfällen spränggaser måste ventileras bort. 7(19) Arbeten, utöver de som generar fläktbuller kvällstid i samband med ventilering av spränggaser, som medför luftburet buller som överskrider riktvärden i ovanstående tabell får i samråd med tillsynsmyndigheten endast utföras helgfri måndag-fredag kl Efter godkännande från tillsynsmyndigheten får sådana arbeten, utöver de arbeten som nämns i undantaget, även utföras på annan tid. Överskrids ovan angivna riktvärden inomhus under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga, ska boende och verksamhetsutövare av tyst verksamhet som riskerar att beröras av sådant överskridande erbjudas möjlighet till tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse. För boende med särskilda behov ska sådan möjlighet erbjudas även för kortare period. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan. 10. Stomljud ska i byggskedet begränsas så att personer som bor i anslutning till de olika anläggningsdelarna inte annat än tillfälligt utsätts för högre värden avseende stomljud inomhus (störande arbeten) än vad som anges nedan. Värdena i tabellen gäller för bostäder och vårdlokaler. För arbetsplatser med tyst verksamhet gäller riktvärdet 45 dba helgfri måndag-fredag kl Värdena gäller inte för boende eller verksamhetsutövare av tyst verksamhet som erhållit skriftligt erbjudande från Stockholm Vatten om tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse. Riskeras överskridande av ovan angivna riktvärden under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och 8. Stomljud ska i byggskedet begränsas så att personer som bor i anslutning till de olika anläggningsdelarna inte annat än tillfälligt utsätts för högre värden avseende stomljud inomhus än vad som anges nedan. Värdena i tabellen gäller för bostäder och vårdlokaler. För arbetsplatser med tyst verksamhet gäller riktvärdet 45 dba helgfri måndag-fredag kl Överskrids ovan angivna riktvärden under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga, ska Stockholm Vatten erbjuda möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse. För boende med särskilda behov ska sådan möjlighet erbjudas även för kortare period. Erbjudandet ska skickas till

25 BILAGA 1 PM 12 andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga, ska Stockholm Vatten erbjuda möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse. För boende med särskilda behov ska sådan möjlighet erbjudas även för kortare period. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan. 8(19) berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan. Arbeten som riskerar medföra att stomljudsnivåerna i tabellen ovan överskrids får endast utföras kl helgfri måndag-fredag, samt lördag kl Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske endast efter tillsynsmyndighetens godkännande. Arbeten som riskerar medföra att stomljudsnivåerna i tabellen ovan överskrids får endast utföras kl helgfri måndagfredag, samt lördag kl I samråd med tillsynsmyndigheten får störande arbeten även utföras på annan tid. Gränsvärden för stomljud vid arbeten kring vårdlokaler och bostäder *För bostäder gäller dessutom maximal momentan ljudnivå om 45 dba alla dagar kl

26 BILAGA 1 PM Samtliga berörda närboende ska informeras i god tid innan planerade arbeten påbörjas. 12. Om besvärande lukt uppkommer i omgivningen under bygg- och driftskedet ska Stockholm Vatten utan dröjsmål vidta åtgärder för att motverka störningar härav. 9. Om besvärande lukt uppkommer i omgivningen under bygg- och driftskedet ska Stockholm Vatten utan dröjsmål vidta åtgärder för att motverka störningar härav. 9(19) 13. Val av kemiska produkter som kan förorena mark-, yt- och grundvatten eller kan medföra risk för skadlig påverkan på människors hälsa eller miljön ska vara baserat på miljöriskanalys och miljöriskbedömning utifrån Stockholm Vattens rutiner. Tillsynsmyndigheten ska i driftskedet underrättas innan Stockholm Vatten inför nya eller byter ut processkemikalier. 14. Kemiska produkter och farligt avfall ska i bygg- och driftskedet hanteras så att spill eller läckage inte förorenar mark, ytvatten eller grundvatten. De ska förvaras väl uppmärkta och så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Flytande kemiska produkter och farligt avfall ska i bygg- och driftskedet förvaras invallat på ett för ändamålet beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymerna ska motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Vid förvaring inom körytor ska det invallade området förses med skydd mot påkörning. Vid förvaring utomhus ska det invallade området vara skyddat mot nederbörd. 10. Kemiska produkter och farligt avfall ska i bygg- och driftskedet hanteras så att spill eller läckage inte förorenar mark, ytvatten eller grundvatten. De ska förvaras väl uppmärkta och så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Flytande kemiska produkter och farligt avfall ska i byggoch driftskedet förvaras invallat på ett för ändamålet beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymerna ska motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Vid förvaring inom körytor ska det invallade området förses med skydd mot påkörning. Vid förvaring utomhus ska det invallade området vara skyddat mot nederbörd. 15. Byggnader och andra anläggningar som bedöms kunna skadas av vibrationer från tunneldrivningen ska identifieras och högsta tillåtna vibrationsvärden ska fastläggas och utgöra avtalsvillkor för entreprenadarbetena. Utgångspunkten för vibrationsvärden ska vara svensk standard för sprängningsarbeten (SS :2011, Ersätts av prövotid för vibrationer

27 BILAGA 1 PM 12 SS och SS ) eller särskild överenskommelse med berörda fastighets- och anläggningsägare. 10(19) B Drift av reningsverket i bygg- och driftskedet, miljöfarlig verksamhet. Nuvarande B Drift av reningsverket i bygg- och driftskedet, miljöfarlig verksamhet. Ny Lydelse (ändring/tillägg kursiv) 16. Länshållningsvatten från tunnel- och berganläggningar i byggskedet ska efter lokal rening avledas till det kommunala spillvattennätet. Alternativt får sådant vatten efter tillsynsmyndighetens beslut avledas till mark- eller vattenområde. Byggskedet 17. Under byggtiden får resthalterna i avloppsvatten från Henriksdals- och Bromma reningsverk av BOD 7, totalfosfor och totalkväve inte överstiga nedan angivna riktvärden. Parameter Resthalt Period BOD 7 8 mg/l Kalenderårsmedelvärde Totalfosfor (Tot-P) 0,3 mg/l Kalenderårsmedelvärde Totalkväve (Tot-N) 10 mg/l Kalenderårsmedelvärde Riktvärdena inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten inom avloppsreningsverken. Byggskedet 11. Under byggtiden får resthalterna i avloppsvatten från Henriksdalsoch Bromma reningsverk av BOD 7, totalfosfor och totalkväve inte överstiga nedan angivna värden Parameter Resthalt Period BOD 7 8 mg/l Kalenderårsmedelvärde Totalfosfor (Tot-P) 0,3 mg/l Kalenderårsmedelvärde Totalkväve (Tot-N) 10 mg/l Kalenderårsmedelvärde Ovan angivna värden inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten inom avloppsreningsverken. Om de föreskrivna värdena inte innehålls, ska villkoret anses uppfyllt om en åtgärd vidtas och förnyad mätning inom tre månader visar att värdena innehålls

28 BILAGA 1 PM 12 11(19) Driftskedet 18. I driftskedet får resthalterna av BOD 7, totalfosfor och totalkväve inte överstiga nedan angivna begränsningsvärden. a) Resthalten av organiskt material, mätt som biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 6 mg/l. b) Resthalten av totalfosfor får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 0,2 mg/l. c) Resthalten av totalkväve får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 6 mg/l. d) Resthalten av ammoniumkväve (NH 4 -N) får årligen under perioden 1 juni till och med 31 oktober inte överstiga 2 mg/l mätt som medelvärde för hela perioden. Begränsningsvärdena inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten inom avloppsreningsverket. 19. Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl ska Stockholm Vatten vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, ska Stockholm Vatten vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Tillsynsmyndigheten ska Driftskedet 12. I driftskedet får resthalterna av BOD7, totalfosfor och totalkväve inte överstiga nedan angivna begränsningsvärden. a) Resthalten av organiskt material, mätt som biokemisk syreförbrukning (BOD7), får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 5 mg/l. b) Resthalten av totalfosfor får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 0,20 mg/l. c) Resthalten av totalkväve får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 6 mg/l. d) Resthalten av ammoniumkväve (NH4-N) får årligen under perioden 1 april till och med 31 oktober inte överstiga 2 mg/l mätt som månadsmedelvärde per månad. Det senare får dock överskridas två gånger under perioden. Begränsningsvärdena inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten inom avloppsreningsverket. 13. Vid driftstörningar i reningsverket eller i avloppsanläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o dyl ska Stockholm Vatten vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, ska Stockholm Vatten vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Tillsynsmyndigheten ska vid sådana

29 BILAGA 1 PM 12 vid sådana tillfällen underrättas snarast möjligt. tillfällen underrättas snarast möjligt. 12(19) 20. Stockholm Vatten ska genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt kontinuerligt verka för att tillförseln av ämnen som kan skada reningsprocesserna i avloppsreningsverket, negativt kan påverka slamkvaliteten eller recipienten kontinuerligt ska minskas. 14..Stockholm Vatten ska genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt kontinuerligt verka för att tillförseln av ämnen som kan skada reningsprocesserna i avloppsreningsverket, som negativt kan påverka slamkvaliteten eller recipienten eller innebär risk för att miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsterna inte följs, kontinuerligt ska minskas. 21. Verksamheten vid reningsverket (Henriksdal och Sickla) får i driftskedet inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 50 db(a) vardagar (kl ), 40 db(a) nattetid (kl ), 45 db(a) övrig tid. Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dba vid bostäder får inte utföras nattetid (kl ). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar och/eller närfältsmätningar kombinerat med beräkningar. Ekvivalentvärdena ska baseras på de tidsperioder som anges i villkoret. 22. För att minimera luktstörningar i omgivningen runt Henriksdal och Sickla ska all luft i anläggningarna samlas in och ledas genom skorsten. Luft från illaluktande verksamhet renas lokalt i reningsanläggning innan luften leds till skorsten. 23. Stockholm Vatten ska verka för att den biogas som produceras vid anläggningen nyttiggörs för exempelvis uppvärmning, elproduktion och fordonsdrift. All biogas som inte nyttiggörs ska 15. Verksamheten vid reningsverket (Henriksdal och Sickla) får i driftskedet inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 50 db(a) vardagar (kl ), 40 db(a) nattetid (kl ), 45 db(a) övrig tid. Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dba vid bostäder får inte utföras nattetid (kl ). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar och/eller närfältsmätningar kombinerat med beräkningar. Ekvivalentvärdena ska baseras på de tidsperioder som anges i villkoret. 16. För att minimera luktstörningar i omgivningen runt Henriksdal och Sickla ska all luft i anläggningarna samlas in och ledas genom skorsten. Luft från illaluktande verksamhet renas lokalt i reningsanläggning innan luften leds till skorsten. 17. Stockholm Vatten ska verka för att den biogas som produceras vid anläggningen nyttiggörs för exempelvis uppvärmning, elproduktion och fordonsdrift. All biogas som inte nyttiggörs ska samlas upp och

30 BILAGA 1 PM 12 samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, fordonsgasanläggningen, värme- eller elproduktionssystem ska Stockholm Vatten vidta åtgärder för att minimera utsläppen. 24. Utsläppen av kväveoxider från förbränning av rötgaser får inte överstiga 0,1 g NOx/MJ tillförd energi. Kontroll ska ske genom mätning minst en gång vartannat år. Om det föreskrivna värdet inte innehålls ska villkoret anses uppfyllt om åtgärd vidtas och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet innehålls. C. Ledningsnätet i bygg- och driftskedet, miljöfarlig verksamhet. Nuvarande 25. Avloppsledningsnätet, inklusive pumpstationer, ska fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund-, dränerings- och nederbördsvatten, dels minska utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten från ledningsnätet och reningsverket. En förnyelse- och åtgärdsplan enligt ovan ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheterna i Stockholms stad och Huddinge kommun. Planen ska finnas tillgängligt senast två år efter att tillståndet har tagits i anspråk. Planen ska hållas aktuell och bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa utförda och planerade åtgärder samt effekterna av åtgärderna på bräddning och inflöde av tillskottsvatten. 26. Bräddningar från Stockholm Vattens olika pumpstationer ska registreras till plats och varaktighet. 13(19) förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, fordonsgasanläggningen, värme- eller elproduktionssystem ska Stockholm Vatten vidta åtgärder för att minimera utsläppen. Gasfacklan skall ha kapacitet att förbränna hela den mängd gas som produceras. 18. Utsläppen av kväveoxider från förbränning av rötgaser får inte överstiga 0,1 g NOx/MJ tillförd energi. Kontroll ska ske genom mätning minst en gång vartannat år. Om det föreskrivna värdet inte innehålls ska villkoret anses uppfyllt om åtgärd vidtas och förnyad mätning inom tre månader visar att värdet innehålls. C. Ledningsnätet i bygg- och driftskedet, miljöfarlig verksamhet. Ny Lydelse (ändring/tillägg kursiv) 19. Avloppsledningsnätet, inklusive pumpstationer, ska fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund-, dränerings- och nederbördsvatten, dels minska utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten från ledningsnätet och reningsverket. En förnyelse- och åtgärdsplan enligt ovan ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheterna i Stockholms stad och Huddinge kommun. I åtgärdsplanen ska mål anges avseende mängden spillvatten som beräknas ingå i det bräddade vattnet och beräknad tillskottsvattenvolym. Målen ska sättas i ett femårsperspektiv och revideras årligen. Åtgärdsplanen ska följas upp och redovisas årligen. Planen ska finnas tillgängligt senast två år efter att tillståndet har tagits i anspråk. Planen ska hållas aktuell och bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa utförda och planerade åtgärder samt effekterna av åtgärderna på bräddning och inflöde av tillskottsvatten. 20. Bräddningar från Stockholm Vattens olika pumpstationer ska registreras till plats och varaktighet.

31 BILAGA 1 PM 12 14(19) D. Etablerade av nya utloppsledningar, arbete i vatten. Nuvarande 27. Schaktning för de nya utloppsledningarna och nedläggning av ledningarna ska utföras varsamt för undvikande av att suspenderat material sprids utanför anläggningsområdet. Strandkanten och bottenområdet ska återställas till ursprungligt skick efter det att anläggningsarbetena är utförda. Muddringen ska ske med miljöskopa. 28. Grumlande arbeten i vatten får inte utföras under tiden 1 maj till den 31 augusti. 29. Förorenade muddermassor ska tas upp och transporteras till mottagningsanläggning med godkänt tillstånd. E. Avloppstunneln och Sickla, bortledning av grundvatten. Nuvarande 31. Stockholm Vatten ska under bygg- och driftiden vidta åtgärder för att motverka att grundvattennivåerna påverkas på ett sådant sätt att skada uppkommer i omgivningen. 32. Stockholm Vatten ska följa Åtgärdsplan för inläckage i tunneloch berganläggningar, som framgår av bilaga F9 till TB Grundvattenbortledning (bilaga F). D. Etablerade av nya utloppsledningar, arbete i vatten. Ny Lydelse (ändring/tillägg kursiv) 21. Schaktning för de nya utloppsledningarna och nedläggning av ledningarna ska utföras varsamt för undvikande av att suspenderat material sprids utanför anläggningsområdet. Strandkanten och bottenområdet ska återställas till ursprungligt skick efter det att anläggningsarbetena är utförda. Muddringen ska utföras med miljöskopa där det är tekniskt möjligt. 22. Grumlande arbeten i vatten får inte utföras under tiden 1 april till den 31 augusti. 23. Förorenade muddermassor ska tas upp och transporteras till mottagningsanläggning med godkänt tillstånd. E. Avloppstunneln och Sickla, bortledning av grundvatten. Ny Lydelse (ändring/tillägg kursiv) 31. Stockholm Vatten ska under bygg- och driftiden infiltrera vatten i jord eller berg eller vidta andra åtgärder för att motverka att projektets påverkan på grundvattennivåerna orsakar skada i omgivningen. 32. Följande riktvärden för inläckage till tunneln i byggskedet (Tabell 1), angivna som rullande fyramånadersmedelvärden, gäller för tunnelns delsträckor inklusive i projektet nyanlagda arbetsfartstunnlar. När skyddsinfiltration genomförs inom en delsträcka gäller inte riktvärdet för delsträckan ifråga.

32 BILAGA 1 PM 12 15(19) Tabell 1 De provisoriska föreskrifternas begränsningsvärden gäller parallellt med de nu föreslagna riktvärdena. I tabell 1 ingår förekommande arbetstunnlar.

33 BILAGA 1 PM 12 F. Förslag på prövotid för grundvattenpåverkan Nuvarande F. Förslag på prövotid för grundvattenpåverkan Ny Lydelse (ändring/tillägg kursiv) 16(19) Stockholm Vatten föreslår att avgörandet av frågan om villkor för att undvika skadlig grundvattenpåverkan skjuts upp under en prövotid. Bolaget åtar sig att under prövotiden utreda behovet av ytterligare åtgärder, utöver injektering, samt att redovisa resultatet av denna utredning med förslag till slutligt villkor senast fem år efter det att tunneln tagits i drift. Som provisoriska föreskrifter i de fem lerområdena Åkeshov, Ålstens brygga, Smedslätten, Örnsberg respektive Liljeholmen föreslås följande. Stockholm Vatten föreslår att avgörandet av frågan om villkor för att undvika skadlig grundvattenpåverkan skjuts upp under en prövotid. Bolaget åtar sig att under prövotiden utreda behovet av ytterligare åtgärder, utöver injektering, samt att redovisa resultatet av denna utredning med förslag till slutligt villkor senast fem år efter det att tunneln tagits i drift. Som provisoriska föreskrifter i de fem lerområdena Åkeshov, Ålstens brygga, Smedslätten, Örnsberg respektive Liljeholmen föreslås följande. Lerområdena i Åkeshov, Smedslätten respektive Liljeholmen Stockholm Vatten ska inom anläggningsområdena Åkeshov, Smedslätten respektive Liljeholmen kontrollera avsänkningen av grundvattentrycket i friktionsjorden på berg inom respektive område som anges i bilaga J1, J3, och J5 jämfört mot aktuella nivåer i omgivningen. Kontrollerna ska utföras genom mätning i friktionsjorden. Grundvattentrycken i kontrollpunkter justeras utifrån normala bakgrundsvariationer som mäts i referenspunkter. Antalet kontrolloch referenspunkter samt placeringen av dessa beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten. Mätfrekvenser beslutas också i samråd med tillsynsmyndigheten. Mätningar i kontrollpunkter och referenspunkter ska redovisas i kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollernas omfattning och mätfrekvensen i Lerområdena i Åkeshov, Smedslätten respektive Liljeholmen Stockholm Vatten ska inom anläggningsområdena Åkeshov, Smedslätten respektive Liljeholmen kontrollera avsänkningen av grundvattentrycket i friktionsjorden på berg inom respektive område som anges i bilaga J1, J3, och J5. Kontrollerna ska utföras i kontrollpunkter i de tre områdena J1, J3 och J5. Uppmätta grundvattennivåer i respektive kontrollpunkter relateras till normala bakgrundsvariationer som mätts upp i kontrollpunkterna ifråga under tillräckligt lång tid, dock maximalt fem år, innan berguttaget påbörjas inom aktuellt delområde. Mätningarna i kontrollpunkterna innan berguttagen påbörjas ska mynna ut i att en larmnivå och en åtgärdsnivå definieras för varje kontrollpunkt. Åtgärdsnivån ska vara en nivå som innebär att projektet inte ger någon ytterligare grundvattensänkning i områdena, vilket innebär försumbar

34 BILAGA 1 PM 12 driftskedet beslutas av tillsynsmyndigheten. Om påverkan överstiger 0,2 mvp avsänkning i friktionsjorden på berg ska anmälan göras till tillsynsmyndigheten och åtgärd vidtas utan dröjsmål i form av skyddsinfiltration till dess grundvattennivåerna har återställts. Fortsatta åtgärder ska därefter vidtas i enlighet med villkor 32 (Åtgärdsplan för inläckage i tunnel- och berganläggningar, bilaga F9). 17(19) risk för skada Åtgärdsnivån ska vara samma som eller högre än tidigare lägsta uppmätta nivå. Dokumentationen för valda larm- och åtgärdsnivåer ska redovisas i kontrollprogrammet. Mätningar i kontrollpunkter i byggskedet ska redovisas i kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Antalet kontrollpunkter i respektive J-område, placeringen av dessa samt mätfrekvensen beslutas också i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollernas omfattning och mätfrekvenser i driftskedet beslutas i ett senare skede av tillsynsmyndigheten. Om grundvattentrycket i en kontrollpunkt sänks av så att larmnivån underskrids ska bolaget utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten härom samt förbereda åtgärder. Om åtgärdsnivån tangeras eller underskrids ska åtgärd vidtas utan dröjsmål i form av skyddsinfiltration till dess skyddsinfiltration inte längre krävs för att upprätthålla åtgärdsnivån. Fortsatta åtgärder ska därefter vidtas i enlighet med Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar och grundvattensänkning i jord, bilaga F9.

35 BILAGA 1 PM 12 18(19) Lerområdet Ålstens brygga och Örnsberg Stockholm Vatten ska inom anläggningsområdena Ålsens brygga och Örnsberg kontrollera avsänkningen av grundvattentrycket i friktionsjorden på berg inom respektive område som anges i bilaga J2 och J4 jämfört mot aktuella nivåer i omgivningen. Kontrollerna ska utföras genom mätning i friktionsjorden. Grundvattentrycken i kontrollpunkter justeras utifrån normala bakgrundsvariationer som mäts i referenspunkter. Antalet kontrolloch referenspunkter samt placeringen av dessa beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten. Mätfrekvenser beslutas också i samråd med tillsynsmyndigheten. Mätningar i kontrollpunkter och referenspunkter ska redovisas i kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollernas omfattning och mätfrekvensen i driftskedet beslutas av tillsynsmyndigheten. Om påverkan överstiger 1,0 mvp avsänkning i friktionsjorden på berg ska anmälan göras till tillsynsmyndigheten och åtgärd vidtas utan dröjsmål i form av skyddsinfiltration till dess grundvattennivåerna har återställts. Fortsatta åtgärder ska därefter vidas i enlighet med villkor 32 (Åtgärdsplan för inläckage i tunnel- och berganläggningar, bilaga F9). Lerområdet Ålstens brygga och Örnsberg Stockholm Vatten ska inom anläggningsområdena Ålstens brygga och Örnsberg kontrollera avsänkningen av grundvattentrycket i friktionsjorden på berg inom respektive område som anges i bilaga J2 och J4. Kontrollerna ska utföras i kontrollpunkter i de två områdena J2 och J4. Uppmätta grundvattennivåer i respektive kontrollpunkter relateras till normala bakgrundsvariationer som mätts upp i kontrollpunkterna ifråga under tillräckligt lång tid, dock maximalt fem år, innan berguttaget påbörjas inom aktuellt delområde. Mätningarna i kontrollpunkterna innan berguttagen påbörjas ska mynna ut i att en larmnivå och en åtgärdsnivå definieras för varje kontrollpunkt. Åtgärdsnivån ska vara en nivå som innebär försumbar risk för skada och får maximalt understiga 1,0 mvp av tidigare lägsta uppmätta grundvattennivå. Dokumentationen för valda larm- och åtgärdsnivåer ska redovisas i kontrollprogrammet. Mätningar i kontrollpunkter i byggskedet ska redovisas i kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Antalet kontrollpunkter i respektive J-område, placeringen av dessa samt mätfrekvensen beslutas också i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollernas omfattning och mätfrekvenser i driftskedet beslutas i ett senare skede av tillsynsmyndigheten. Om grundvattentrycket i en kontrollpunkt sänks av så att larmnivån underskrids ska bolaget utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten härom. Om åtgärdsnivån tangeras eller underskrids ska åtgärd vidtas utan dröjsmål i form av skyddsinfiltration till dess skyddsinfiltration inte längre krävs för att upprätthålla åtgärdsnivån. Fortsatta åtgärder ska därefter vidtas i enlighet med Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar och grundvattensänkning i jord, bilaga F9.

36 BILAGA 1.1 PM 12 EWC-koder 02 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske: Växtdelar Skogsbruksavfall Annat avfall än det som anges i Avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt, bearbetning och jäsning av melass: Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering Konserveringsmedelsavfall Avfall från vätskeextraktion Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från sockertillverkning: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av mejeriprodukter: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i och Avfall från bagerier och konfektyrfabriker: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från produktion av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao): Avfall från tvättning, rengöring och mekanisk fragmentering av råvaror Avfall från spritdestillation Avfall från kemisk behandling Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från läder-, päls- och textilindustri Avfall från textilindustri: Organiskt naturmaterial (t.ex. fett, vax). 07 Avfall från organisk-kemiska processer Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges på annan plats Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall

37 2 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering): Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som anges i Avfall från aerob behandling av fast avfall: Icke-komposterad fraktion av kommunalt avfall och liknande avfall Icke-komposterad fraktion av animaliskt och vegetabiliskt avfall Kompost som inte uppfyller uppställda krav Annat avfall än det som anges i Avfall från anaerob behandling av avfall: Vätska från anaerob behandling av kommunalt avfall Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall Vätska från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Annat avfall än det som anges i Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats i förteckningen: Slam från behandling av hushållsavloppsvatten Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall. (även separat insamlade fraktioner) Separat insamlade fraktioner (utom 15 01): Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall Ätlig olja och ätligt fett Annan olja och annat fett än de som anges i Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser): Biologiskt nedbrytbart avfall Annat icke biologiskt nedbrytbart avfall Annat hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall än det som anges i och 20 02: Avfall från torghandel Slam från septiska tankar Avfall från rengöring av avlopp

38 Inlagor- Svarsreferenser M BILAGA 2 PM 12 Redovisning Material till MMD M PM 1 Bilaga 1 PM 1 PM 2 Bilaga 1 PM 2 PM 3 Bilaga 1 PM 3 Bilaga 2 PM 3 Bilaga 3 PM 3 Bilaga 4 PM 3 PM 4 PM 5 PM 6 PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket. Tung Trafik Tung Trafik Luftutredning Kostnader Bräddhantering Kostnadsanalys mellan olika åtgärder för att minska bräddning vid Nockeby- och Klubbenområdet Svar Aktbilaga 536 (Länsstyrelsen) Olycksrisker Grundvatten Förslag till riktvärden avloppstunnel Skyddsinfiltration Frågor från Mark- och miljödomstolen. Aktbilagor 60 och 63 Aktbilaga 535 Naturvårdsverket Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk Aktbilaga Norrenergi samt Aktbilaga 260

39 Inlagor- Svarsreferenser M BILAGA 2 PM 12 Redovisning PM 8 Samhällsekonomi Aktbilaga 257, , 301 PM 9 PM 10 PM 11 PM 12 Redovisning PM 13 Aktbilaga 531 Miljöförvaltningen. Aktbilaga 257 och 301 Fastighetsägare i Bromma genom ombud Christina Hörnberg Utlåtanden av Geolog Hans Lindqvist om risker via Juridiskt ombud från Fastighetsägarna Service AB Liselott Kristofferson, representerande ett flertal fastighetsägare. Aktbilagor 134, , , , , , ,237,513. Redovisning och bemötande av inkomna aktbilagor(pm12) samt ändringar i Yrkanden och Villkor Referenslista Yttranden från Torben Spaak och Monica Björnfot Spaak (aktbilaga 217), Stefan Junsved (aktbilaga 224), Pharaos samfällighetsförening (aktbilaga 240), Kerstin och Bertil Larsson (aktbilaga 247), Ingrid och Robert Carroll (aktbilaga 268), Anders och Annika Forsmark (aktbilaga 280), Magnus och Emma Engvall (aktbilaga samt Kerstin Herngren (aktbilaga 294). Med hänvisning till utlåtande från Landahlas Advokatbyrå PM 14 PM 15 Aktbilaga 106 SGU PM 15 SFAL Förebyggande kontrollarbete och skyddsåtgärder Åtgärdsplan Uppdaterad Åtgärdsplan Dokument F9 i ansökan version Infiltrationsområden Uppdaterad Bilaga I2 ansökan version

40 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 1 Tung Trafik Bilaga 1 Tyréns Kompletterande luftutredning Stockholm

41 19 november 2016 M PROMEMORIA 1 PÅVERKAN AV TUNG TRAFIK AKTUELLA TRANSPORTSIFFROR Bergtransporter I tabell 1 samt figur 1 nedan redovisas beräknade bergmängder och uppskattning av antal bergtransportrörelser under entreprenadtiden. Transporterna kan komma att ändras över tiden beroende på hur entreprenören väljer att driva tunneln. Påslag Antal ton Antal Medel Tunneldrivning berg rörelser /dag A - Åkeshov ton st 33 st 3,4 år B - Smedslätten ton st 128 st 2,0 år C - Eolshäll ton st 56 st 3,2 år D - Liljeholmen ton st 47 st 2,7 år E - Gullmarsplan ton st 51 st 2,4 år F1 - Sickla ton st 38 st 1,7 år F2,F3 Sickla ton st 121 st 3,0 år TOTALT SFA ton st 354 st 3,4 år Tabell 1 Antal bergtransporter efter förändringar februari 2016

42 2(5) Figur 1 Transportrörelser tunneldrivning Transporter av betong för tunneln Utöver bergtransporter blir det under en begränsad tid transporter av betong merparten av betongtransporterna kommer att ske 6-12 månader efter det att bergtransporterna har upphört. Se Tabell 2 Buller från transporter av bergmassor längs vägnätet Alla etableringsytor utom Smedslätten och Eolshäll ligger nära eller invid vägar som i dag har en stor andel tung trafik. Transporter av bergmassor kommer generellt sett att medföra ett litet tillskott av tunga transporter på angränsande vägar. Fältförsök inkluderande mätningar visar att den ekvivalenta ljudnivån, det vill säga medelnivån under ett dygn, inte kommer att påverkas av tillkommande lastbilar vid någon av de föreslagna transportvägarna(bilaga D2 ansökan).

43 3(5) Antalet händelser med maximala ljudnivåer (70 dba) kommer däremot att bli fler, det vill säga de tillfälliga störningar som uppkommer av en lastbilspassage kommer att öka. De transporter som bedöms upplevas som mest störande är de som förekommer under perioden kl Under dagtid är flertalet boende inte hemma och bakgrundsnivåerna på grund av övrig trafik är högre. Vibrationer Vibrationer från vägtrafik uppstår främst när tung trafik färdas på en ojämn vägbana. Risken för störningar av vibrationer från trafik är störst när både väg och byggnad är uppförd på lösa jordar. Det allmänna vägnätet är indelat i tre bärighetsklasser; bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och bärighetsklass 3 (BK3). På BK1-vägar tillåts högre fordonsvikter som bland annat följer EU:s bestämmelser. Hela 95 % av det allmänna vägnätet i Sverige omfattas av BK1. Inom tätort är dock andelen BK1-gator betydligt lägre. För BK1 gäller maximalt 60 tons bruttovikt. För vägar med klassificeringen BK2 gäller maximalt 51,4 tons bruttovikt. För vägar med klassificeringen BK3 gäller maximalt 37,5 tons bruttovikt. Beroende på fordonets axelavstånd och axeltryck kan tillåten bruttovikt variera. Trafikkontoret som är väghållare för Stockholm har godkänt projektets samtliga transportvägar. Som underlag för att beskriva konsekvenser av de ökade transporterna och eventuella problem med vibrationer som de kan medföra har en geoteknisk undersökning genomförts för vägar i anslutning till påslagen. Risk för vibrationer bedöms vara störst inom områden med lera. För att utreda påverkan från bergtransporter från tunneln har försök med fullastad lastbil utförts vid områden med lera och vibrationer i närliggande bostäder registrerats. Försöken utfördes vid de områden där störst risk för vibrationer i bostäder bedöms uppstå, d.v.s. vid Drottningholmsvägen och Alviksvägen. Försöken visade att registrerade vibrationsnivåer är mycket låga och bedöms inte orsaka skada på byggnaderna. Undersökningarna i sin helhet återfinns på Stockholm Vattens hemsida 1 : Miljökvalitetsnormer för luft I bilaga G5 till MKB i tillståndsansökan redovisas en undersökning av hur den tunga trafiken från påslagen vid Eolshäll och Smedslätten påverkar miljökvalitetsnormerna(mkn) för luft (kvävedioxid och partiklar). I tabellen nedan(tabell 3) sammanfattas gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar. 1

44 4(5) Tabell 3 Miljökvalitetsnormer för NO2 och partiklar till skydd för människors hälsa I aktbilaga 111 hänvisas till en luftkvalitetsutredning(aktbilaga 112) som pekar på att MKN kommer att överskridas, vid trafikstockningar och maximalt antal fordon, för vissa delar av området kring Alviksvägen i och med transporterna från arbetsplatsen vid Smedslätten. Även om utredningen (Aktbilaga 112) och Stockholm Vattens egna utredningar (Tyréns, se Bilaga 1) kommer till olika slutsatser, kommer Stockholm Vatten att ställa krav på Euroklass VI för tunga transporter. Tyréns bedömer då att denna ökning omöjligt kan påverka luftkvaliteten med mera än någon enstaka μg/m3 i ökning. Trafiksäkerhet Stockholm Vatten har utrett de konflikter och risker som kan uppstå av de planerade transporterna, transportvägarnas barriärverkan och etableringsområdena. Utredningen hade fokus på barnperspektivet (barnkonsekvensanalys Bilaga G3). Syftet med utredningen var att få ökad kunskap om barns rörelsemönster och aktiviteter omkring de aktuella etableringsområdena och transportsträckorna. Syftet var även att identifiera och föreslå förebyggande och kompenserande åtgärder under bygg- och genomförandeskedet. Rapporten från utredningen bygger på fokusgruppintervjuer med barn i årskurs 4-7 samt intervjuer med pedagoger i förskolor. Intervjuer genomfördes också med verksamheter med många verksamma barn. Intervjuer genomfördes i de områden där ingreppet bedöms vara relativt stort: Åkeshov, Smedslätten och Eolshäll. I dessa områden genomfördes även platsobservationer vid aktuella transport- och etableringsområden. I samråd med beställaren har ingreppen på barn och ungas livsmiljö bedömts som mindre i Liljeholmen, Skanstull, Sickla och Henriksdal. Platsobservationer har dock genomförts även här då arbetena kommer att pågå under en längre tid kring Henriksdal och Sickla. Resultatet av det insamlade materialet visar hur barn och unga använder sitt närområde; hur de rör sig mellan skolan, hemmet och fritidsaktiviteter; attityder, och upplevda känslor av trygghet eller otrygghet i den urbana miljön; barnens skolor och verksamheters tider och specifika behov; samt potentiella konflikter mellan genomförandet av ombyggnaden och barnens förutsättningar och intressen. Konsekvenser kan exempelvis vara trafiksäkerhetsmässiga och leda till upplevelser av otrygghet. Barriärverkan från planerade transportvägar och konflikter mellan barnens målpunkter och etableringsområdena, har även identifierats. En effekt är minskad rörlighet för barn i förskole- och grundskoleverksamhet.

45 5(5) Flera åtgärdsförslag har arbetats fram för att mildra konflikter mellan barnens livsmiljö och projektets genomförande. Stockholm Vatten anser att denna undersökning och de förslag på åtgärder som presenteras utgör en bra grund för att i samverkan med boende, angränsande verksamheter och väghållaren(trafikkontoret) kunna utarbeta förebyggande och kompenserande åtgärder för trafiksäkerheten och för att minska barriärverkan. Miljöeffekter Tung trafik Med tung trafik avses lastbilar över 3500 kg. Berguttaget från tunneln förväntas skapa fordonsrörelser med en 15 tons lastbil och transporterna från Sickla Med en Euroklass 5 last bil som körs på diesel blir utsläppen följande (Rapport 2015:12, Trafikanalys Lastbilars klimateffektivitet och utsläpp). Transportrörelser Bergtransport 15 ton lastbil tonkilometer (35 km Tur och retur) NO X ton (0,15 g ton-km) CO 2 ton (100 g ton-km) Tunnel Sickla Transporters miljöpåverkan Luft (Euroklass V*) *Stockholm Vatten kommer att upphandla Euroklass VI bilar som släpper ut mindre än hälften av NOx och partiklar jämfört med tabellen( Se Bilaga 1). Det finns en stor efterfrågan på berg i Stockholmsregionen och Stockholm Vatten bedömer transportsträckorna som konservativa då bergmassorna speciellt från Sickla eventuellt kan avsättas på närmre håll.

46 RAPPORT KOMPLETTERING LUFTUTREDNING

47 UPPDRAG , SFAR Komplettering av tillståndsansökan. Luftutredning Titel på rapport: Komplettering luftutredning Status: Slutrapport Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Stockholm Vatten AB Lars Lindblom Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Åsa Norman Kjell Ericson Anette Adolfsson, Åsa Norman REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Box Linköping Besök: S:t Larsgatan 30, 3 trappor Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

48 SAMMANFATTNING Tyréns har, baserat på uppdaterade och reviderade planer för byggnationen av en ny avloppstunnel, studerat trafikökning och beräknat utsläpp av NOx längs Alviksvägen i Bromma. Beräkningarna visar på en signifikant ökning av emissionerna under byggtiden om fordon av Euro V-klass används såsom Stockholms Stads policy förutsätter. Om däremot Euro VI-fordon används visar motsvarande beräkningar på ett avsevärt lägre tillskott med en ökning av emissionerna i storleksordning 5 15 % i förhållande till vad som förväntas från övrig trafik år Sammantaget innebär detta en obetydlig förändring jämfört med dagens, 2016 års, emissioner från existerande trafik. Förutom Stockholms Vattens reviderade planer baseras emissionsberäkningarna på trafikdata från Trafikkontoret i Stockholm så som de redovisas i (Cowi, 2016). Emissionsfaktorer för 2016 och 2020 års fordonspopulationer har tagits från HBEFA 3.2 med de senaste anpassningarna till svenska förhållanden. I övrigt följer beräkningarna de grundantaganden och förutsättningar som anges i Trafikverkets handbok för vägtrafikens luftföroreningar och som används i bl.a. SImair och i det beräkningssystem som Luftvårdsförbundet för Östra Sverige använder och har verifierat för området. Utgående från den högsta intensiteten av byggtransporter under byggnationen, 210 fordon/vardagsdygn, beräknas och jämförs såväl trafikflödet och utsläppen. Utsläppen av NOx ökar mellan 5 15 % i förhållande till förväntade utsläpp utan byggtransporter år Det utgör en marginell skillnad mot existerande utsläpp år Ökningen av antal fordon under ett vardagsdygn är som mest 210 fordon/dygn, en ökning som adderat till existerande fordon/dygn på den norra delen av Alviksvägen inte bedöms påverka kapaciteten i denna del. Det är just denna del med sin anslutning till Drottningholmsvägen som i huvudsak bestämmer kapaciteten på hela Alviksvägen. Sammantaget bedömer Tyréns att denna trafik- och emissionsökning omöjligt kan påverka luftkvaliteten med mera än någon enstaka µg/m 3 i ökning av totalhalterna av NO 2 visavi nuläget. Miljökvalitetsnormen förväntas inte överskridas inom det studerade området. Partiklar PM-10 avgränsades bort från denna studie. Det kan konstateras att den numerära ökningen av fordon är förhållandevis liten, halten av partiklar bestäms i överväldigande grad av trafikintensitet och dubbdäck, och påverkan på totalhalterna av byggtransporterna bedöms därför sammantaget som små. Slutligen, Tyréns rekommenderar att transporter för byggskedet upphandlas med krav på fordon av Euro VI-klass. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 3(19)

49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR REGELVERK BERÄKNINGSPROCEDUR EMISSIONER FORDONSTYPER VÄGTYPER DAGENS TRAFIKVOLYM EMISSIONSFAKTORER DAGENS EMISSIONER TILLKOMMANDE EMISSIONER TILLKOMMANDE TRAFIK BERÄKNADE EMISSIONER EURO V BERÄKNADE EMISSIONER EURO VI DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 4(19)

50 1 BAKGRUND Inför tillståndsansökan för en ny avloppstunnel mellan Bromma och Henriksdal/Sickla utreddes påverkan på luftkvaliteten i omgivningsluften under byggskedet (Tyréns AB, 2015). Utifrån de förutsättningar som låg till grund för den utredningen blev bedömningen att.den ökade mängden tunga fordon inte innebär mer än någon enstaka µg/m 3 i ökning av totalhalterna för både NO 2 och PM10. Totalhalterna kommer fortsatt att ligga under NUT längs hela sträckan. Boende utefter Alviksvägen, från tunnelmynningen vid Smedslätten upp till anslutningen till Drottningholmsvägen, har till Mark- och Miljödomstolen i Nacka invänt mot de tänkta transporterna längs Alviksvägen under byggskedet. Argumenten bifogas i form av en rapport, en alternativ utredning (Cowi, 2016), i inlagan. I föreliggande rapport bemöts de förutsättningar, beräkningar och tolkningar som redovisas i inlagan. Slutsatsen vad avser partiklar (PM10) skiljer sig inte väsentligt i Cowi:s studie från den ursprungliga i Tyréns studie, inte heller anförs att transporterna skulle kunna orsaka överskridanden av miljökvalitetsnormerna (MKN) för partiklar. PM10-problemet är förutom trafikvolymen beroende av vinterväghållning, vägrenhållning och andelen dubbdäcksanvändning under vinterhalvåret. Transporter kan orsaka att vägar och gator kontamineras (smutsiga däck och chassi, dammande gods), något som kan motverkas med olika åtgärder. Av dessa anledningar avgränsas PM10-frågan bort och i stället fokuserar denna studie på kvävedioxidproblematiken. 2 SYFTE Syftet med denna studie är att i detalj gå genom de delvis reviderade förutsättningarna för Stockholm Vattens tunnelbygge, den metodik som används för att beräkna emissioner från trafiken samt att bedöma förväntade halter i utomhusluft utefter Alviksvägen. Samtidigt bemöts och kommenteras Cowi:s studie på motsvarande punkter. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 REGELVERK Vid olika samhällsprojekt ska planläggningen ta hänsyn till tvingande krav miljökvalitetsnormer - liksom beakta de miljömål som satts upp till skydd för kommande generationer. Eftersom vi här hanterar en fråga om temporär påverkan byggskedet en påverkan som därefter försvinner, är de relevanta (och tvingande) normerna att förhålla sig till MKN. Kommunerna är ansvariga för uppföljning av luftkvalitet enligt luftkvalitetsförordningen (SFS, 2010:477) och Naturvårdsverket får enligt den utfärda föreskrifter hur detta ska ske. När det gäller mätningar och beräkningar ska vissa kvalitetskrav uppfylla gällande föreskrifter (NFS, 2013:11). Vid beräkning med hjälp av spridningsberäkningar är kraven i föreskrifterna väl specificerade: Alla typer av data som ska användas i en modellberäkning ska vara kvalitetssäkrade på ett sådant sätt att kvalitetsmålen.. uppfylls En modell som används för modellberäkning ska vara validerad för det aktuella området, eller ett område med motsvarande förutsättningar, i första hand mot mätning Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 5(19)

51 med en referensmetod eller likvärdig metod, i andra hand med en annan standardiserad metod. Val av plats för kontroll av miljökvalitetsnormerna genom modellberäkning ska följa samma principer som för kontroll genom mätning Resultat från modellberäkning ska kvalitetskontrolleras mot uppmätta värden i det aktuella området eller ett område med motsvarande förutsättningar. Kvalitetsmålen som refereras är olika för olika ämnen och haltmått. För partiklar PM10 finns ännu så länge enbart kvalitetsmått för årsmedelvärde fastställt, ±50 % avvikelse från uppmätt årsmedelvärde. För NO 2 gäller ±50 % avvikelse från uppmätt tim- respektive dygnsmedelvärde och ±30 % avvikelse från uppmätt årsmedelvärde. Stockholms stad använder flera olika modeller. Specifikt för gaturum används en gaturumsmodell OSPM ( integrerat i ett beräkningssystem Airviro ( Samma modul (OSPM) används för gaturumsberäkningar integrerat i ett annat beräkningssystem, Simair ( Alla nämnda modeller och modellsystem har verifierats uppfylla kvalitetskraven för utvalda områden. Mer finns att läsa om dessa och andra modeller på hemsidan för Referenslaboratoriet för tätorts-modeller ( 3.2 BERÄKNINGSPROCEDUR Metodiken att utföra spridningsberäkningar innehåller flera kritiska moment, av vilka några tas upp här. Slutresultatet, dvs kvaliteten på beräkningarna i en viss punkt, kan sägas bero av en rad faktorer: Emissioner, meteorologi, lokala förhållanden samt modellen i sig själv. Alla är viktiga men ordningen som de nämns i indikerar inbördes relevans. 3.3 EMISSIONER Emissioner från trafiken beräknas utifrån två aspekter en aktivitetsgrad (antal fordon) och en emissionsfaktor (g/km från en viss typ av fordon). För att hantera en stor mängd kombinationsmöjligheter använder alla de ovan nämnda modellerna en liknande strategi, baserat på den sk HBEFA-modellen (HBEFA, 2016). I denna rapport används senaste versionen av HBEFA 3.2 anpassad för svenska förhållanden. På uppdrag av Trafikverket tas varje år fram emissionsmatriser av faktorer för den svenska fordonsflottan, dels för innevarande år och dels för ett antal prognosår. Detta fortlöpande arbete syftar till att få korrekt beskrivning av fordonsflottans sammansättning, av fördelning på olika bränsleslag och reningstekniker. Emissionsfaktorerna bygger inte på emissionsstandarder (de uppgifter som ges för en ny bil) utan på en lång rad mätningar på verkliga fordon, när de kör i trafik eller kör på speciella riggar (chassidynamometer). Sådana mätningar görs av många aktörer och samarbetet koordineras på EU-nivå ERMES 1. En svensk arbetsgrupp (SERMES 2 ) anpassar så resultatet årsvis till svenska förhållanden. Ytterst syftar Trafikverkets engagemang till att uppfylla EU:s krav på nationellt årligt rapporterande om våra nationella utsläpp, för Trafikverkets del från transportsektorn. Samtidigt ger detta underlag till emissionsfaktorer för spridningsmodeller. En sammanfattning av emissionsfaktorer publiceras som en bilaga till Trafikverkets handbok för vägtrafikens luftföroreningar (Trafikverket, 2015b). I den ovan nämnda handboken (Trafikverket, 2015a) beskrivs hur HBEFA-modellens emissionsfaktorer används i det av Trafikverket och Naturvårdsverket finansierade Simairsystemet. Motsvarande användning i Airviro och Enviman överensstämmer i stort med Simair. I det följande beskrivs principerna för denna användning. 1 ERMES - European Research on Mobile Emission Sources 2 SERMES Svensk arbetsgrupp för ERMES Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 6(19)

52 3.3.1 FORDONSTYPER Varje länk (väg, gata) trafikeras av ett antal fordon per dygn, specificerade som ÅDT årsmedeldygn. Denna totalmängd delas av modelltekniska skäl upp i %-andel tunga respektive lätta fordon. Konglomeratet lätta fordon definieras sedan som ett komposit av olika typer fordon, uppdelade på bränsle och i viss mån storlek utefter en fördelning som speglar fordonsflottan. För tunga fordon består kompositfordonet av en viss andel stadsbuss, långfärdsbuss, tung lastbil utan och med släp. Även här finns uppdelning per fordonstyp på olika bränslen. Sammanfattningsvis, ett tungt typfordon har en emissionsfaktor som är sammanvägt av olika årsmodeller, typer och bränslen. Motsvarande gäller för lätta fordon VÄGTYPER Varje länk (väg, gata) är klassificerad utifrån vissa trafikmönster som är typiska. Första kriteriet är gator i städer respektive vägar på landsbygden. Därefter delar man upp i vägtyp (funktion i kombination med utformning), sedan skyltad hastighet och slutligen en flödesklass. Vägtyp är t.ex. motorväg, genomfartsled, lokal matargata etc. Flödesklass (Figur 1) definieras som free flow, heavy flow, congested och stop & go och refererar tillbaka till HBEFA:s beskrivning. Figur 1 Sambandet mellan flödet (ÅDT) och hastighet vid klassificering av trafiksituationen på en gata. Efter (Trafikverket, 2015a) Detta ska förstås så att till en början påverkar ett ökat flöde (antal fordon/tidsenhet) hastigheten upp till en gräns. Därefter sjunker flödet (trafiken hindras och efterfrågan på körutrymme överstiger tillgången), man får det som kallas stop & go. Den situationen kan vardagligen upplevas vid t.ex. Stockholms norra infart i höjd med Haga under rusningstrafiken på mornarna. Situationen på en väg/gata kan således tidsmässigt delas upp i flera trafiksituationer under en dag beroende på dess grundläggande kapacitet och trafikflödets intensitet. Sammantaget beskrivs närmare 300 trafiksituationer baserat på kombination av körmönster, vägtyp och hastighet. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 7(19)

53 3.3.3 DAGENS TRAFIKVOLYM Trafikflödet på Alviksvägen varierar i dagsläget från söder och norrut. Ur Tabell 3 i (Cowi, 2016) identifieras de olika sträckorna med respektive dygnsmedelflöden (fordon/dygn), se Tabell 1. Dessa data kommer ursprungligen från mätningar och antas korrekta att utgå ifrån. Tabell 1 Trafikflöden längs olika delsträckor av Alviksvägen i dagsläget angivet som ÅDT, efter (Cowi, 2016). Sträcka Position ÅDT Antal tung Hastighet 1 N Allévägen % 50 2 Allévägen - Lillvägen % 50 3 Lillvägen Klövervägen % 50 4 Klövervägen Sunnerdahlsv % 30 5 Sunnerdahlsv. Djurklouv ,5 % 30 6 S Djurklouvägen % 50 Översätter vi detta till antal fordon som passerar respektive sträcka per timme under vardagar genom att använda samma tidsfunktioner som i Figur 4, (Cowi, 2016), dvs tim-, veckodags- och månadsindex efter (Björketun Carlsson, 2005) får vi det som visas i Tabell 2. Tabell 2 Antal fordon/timme som passerar respektive sträcka under vardagar i dagsläget. L = lätta fordon, T = tunga fordon Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Timme L T L T L T L T L T L T Summa Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 8(19)

54 Högsta flödet sker enligt dessa förutsättningar mellan kl 17 och 19. Då passerar ca 15 fordon per minut vid sträcka 1, 8 fordon/minut vid sträcka 2 osv till 3 fordon per minut vid sträcka 6. Så ser det ut i dagsläget enligt gjorda antaganden. Under utvecklingen av Simair gjordes antaganden av gränser för de olika flödesklasserna som visas i Figur 1. För vägtyper med hastighet upp till 50 km/h sattes dessa gränser enligt Tabell 3. Tabell 3 Definition av gränser för olika flödesklasser som används i Simair (Trafikverket, 2015a). Siffrorna avser antal fordonspassager/timme och gäller för tätortsgator (i regel med två körfält) med skyltad hastighet upp till 50 km/h. Hastighet Kapacitetsgräns Free Heavy Congested Stop & Go 50 km/h Av detta kan man sluta sig till att alla sträckor utom sträcka 1 alltid torde ha free flow - förhållanden. Längs sträcka 1 uppstår Heavy -förhållanden under vardagar mellan kl samt mellan kl Congested -förhållanden uppnås inte men det är tämligen nära kl Helt klart är att trafiken inte kommer i närheten av kapacitetsgränsen (indikerat med k i Figur 1) och således risker den inte tippa över till stop & go -förhållanden. Sådana förhållanden Stop & Go förekommer i princip enbart i stora städer med mer än innevånare (Trafikverket, 2015a). Studier av trafikarbetet i Sverige visar att Congested - förhållanden förekommer i 2,2 % av trafikarbetet längs alla vägar och gator, för Stop & Go är motsvarande siffra 0,05 %. Free flow -förhållanden står för 94 % av trafikarbetet EMISSIONSFAKTORER Emissionsfaktorer enligt HBEFA anpassas årligen för Sverige. För den vägtyp som Alviksvägen representerar förekommer enligt SERMES inte flödesklass Stop & Go för skyltad hastighet 30 km/h eller 50 km/h. Således finns inga emissionsfaktorer anpassade för svenska förhållanden för denna flödesklass. Detta är förväntat från analysen i kapitel 3.3.3, där det framgår att i de avsnitt där hastigheten är 30 km/h enbart torde förekomma Free Flow medans någon del med hastighet 50 km/h tidvis uppnår Heavy DAGENS EMISSIONER Under antagande om 2016 års fordonsflotta och den fördelning av trafiken under vardagsdygnets timmar, visar Figur 2 hur emissionerna fördelar sig i tiden och per sträcka. Emission vardagar 2016 längs olika delsträckor av Alviksvägen [g/km & timme] Figur Tid [timmar] Diagram som visar hur emissionerna från dagens trafik och med dagens (2016 års) fordonsflotta fördelar sig längs sträcka 1 6 utefter Alviksvägen. Trafiken är mest intensiv på sträcka 1 och där inträffar vissa timmar situationen Heavy. S6 S5 S4 S3 S2 S1 Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 9(19)

55 Antar vi i stället att dagens trafik utförs av en fordonsflotta som förväntas år 2020, får vi Figur 3. Emission vardagar längs olika delsträckor av Alviksvägen, 2020 år fordonsflotta [g/km & timme] tid [timmar] S6 S5 S4 S3 S2 S1 Figur 3 Diagram som visar hur emissionerna från dagens trafik och med 2020 års fordonsflotta fördelar sig längs sträcka 1 6 utefter Alviksvägen. Minskning i emissioner mellan 2016 och 2020 års fordonsflotta, samma trafikarbete Minskning [g/km & timme] tid [timme] Tid S6 S5 S4 S3 S2 S1 Figur 4 Diagram som visar skillnaden mellan de två diagrammen ovan, dvs hur minskningen i emissioner fördelar sig. I Figur 4 visas skillnaden i emissioner mellan 2016 och 2020 års fordonsflotta då de utför exakt samma trafikarbete under ett vardagsdygn. Orsaken till detta är förväntade förändringar då äldre fordon med sämre rening och större bränsleförbrukning skrotas ut och nyare, renare och bränslesnålare fordon börjar användas. Skillnaden är signifikant, summerat över en dag blir mängden NOx [kg/km och dygn] som i Tabell 4. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 10(19)

56 Tabell 4 Emissioner under ett dygn uppdelat på de sex delsträckorna, [kg/km och dygn] samt minskningen om samma trafikarbete utförs med 2020 år fordonsflotta. Sträcka S1 S2 S3 S4 S5 S års flotta 10,1 5,0 4,5 3,3 3,3 2, ,1-1,8-1,7-1,2-1,2-0, TILLKOMMANDE EMISSIONER Under byggskedet ska ton berg transporteras bort längs Alviksvägen under en byggtid på 2 år enligt senaste något reviderade byggplan (Stockholm Vatten, 2016). Man kalkylerar med att varje ekipage lastar 15 ton och att det genererarar totalt fordonspassager (med tom bil på tillbakavägen). Dessa lastbilar med en lastkapacitet på 15 ton kan vara antingen av typ Euro V eller Euro VI, båda utreds här.. Euro V ska enligt Stockholms stads policy alltid upphandlas medan Euro VI också är tillåtet. Vi antar en 3-axlig bil med totalvikt ton. Sådana bilar har en annorlunda emissionsfaktor än den generella för tung lastbil i HBEFA. Normalt utgörs tung lastbil av ett komposit av olika lastbilar (storlek, ålder, modell, reningsgrad). Nu antar vi att transporterna kan styras så att en specifik typ kommer att användas (storlek, reningsgrad). Vi studerar specifikt Euro V och Euro VI I HBEFA utgör Euro V respektive Euro VI med en viss lastkapacitet en delpopulation av tung lastbil. Delpopulationen innehåller en fördelning av bilar med olika ålder det specifika året vi vill titta på, i detta fall år Emissionsfaktorerna för denna delpopulation speglar verkliga utsläppssiffror som oftast är lite högre än vad nya bilar uppvisar eller det som dessa nya bilar är deklarerade att klara TILLKOMMANDE TRAFIK Under den tvååriga byggtiden har Tyréns valt ut den mest transportintensiva 12- månadersperioden, den som sannolikt riskerar att generera störst påverkan på luftkvaliteten. För enkelhetens skull antas att detta sammanfaller med ett kalenderår, MKN utvärderas ju över ett kalenderår. I Figur 5 illustreras en möjlig planering av den mest intensiva 12-månadersperiodenefter (Stockholm Vatten, 2016) - som får ligga till grund för det vidare resonemanget. Det bör betonas att denna planering enbart utgör ett möjligt sätt att genomföra arbetet. I verkligheten kan en annan fördelning ske men mängden arbete är korrekt. Figur 5 kan också brytas ner till antal transportrörelser/dag, Figur 6. Högst antal transporter, 210/dag, sker under sammanlagt två veckor, 200/dag sker under sex veckor. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 11(19)

57 Antal transportrörelser/dag [antal/dag] [veckonr] Figur 5 Planerade transportrörelser (last ut + tom bil tillbaka = två rörelser) under den mest intensiva 12-månadersperioden (vecka 1 52). Arbetet antas fortgå vardagar mellan kl Antal transportrörelser/dag under ett år uppdelat i veckor [Anta veckor] Figur [Antal passager/dag] Planerade antal transporter under den mest intensiva 12-månadersperioden. Figuren visar antalet transporterrörelser/dag för årets olika 52 veckor, här grupperade. Således planeras 110 fordonspassager/dag på Alviksvägen under 8 veckor, 120 passager under 6 veckor osv. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 12(19)

58 Den här beskrivna tillkommande trafiken planeras att bedrivas under perioden kl vardagar och adderas då till befintlig trafik. För att förstå vad det innebär för trafikflödet och mängden emitterad NOx längs Alviksvägen behöver vi bryta ner detta på timbasis. Några exempel: 1000 Antal fordon/timme, 210 trp/dag, norr Allévägen [antal/timme] Lätta Tunga Bygg Figur 7 Antal fordon/timme under de mest intensiva byggveckorna (210 transportrörelser/dag) längs avsnittet Alviksvägen norr om Allévägen. I figuren representerar lätta och tunga dagens trafik, tillkommande transportrörelser betecknas bygg. Den gula linjen indikerar gränsen för flödesklass heavy och röd linje gränsen för congested Om Figur 7 illustrerar den mest intensivt trafikerade delen av Alviksvägen under de mest transportintensiva veckorna enligt den antagna planeringen, visar Figur 8 ett exempel mellan Lillvägen och Allévägen och Figur 9 mellan Sunnerdahlsvägen och Djurklouvägen. Enbart i den norra delen av Alviksvägen, norr om Allévägen återfinns flödesklasserna heavy och congested, se Tabell 3. Under i stort sett alla veckor under året tangerar eller överstiger en timme (maxtimmen) gränsen congested på denna norra del av Alviksvägen. På alla andra delsträckor orsakar byggtransporterna ingen förändring, trafiken är alltid inom flödesklassen free. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 13(19)

59 600 Antal fordon/timme, 210 trp/dag, Lillvägen - Allévägen 500 [antal/timme] Lätta Tunga Bygg Figur 8 Antal fordon/timme under de mest intensiva byggveckorna (210 transportrörelser/dag) längs avsnittet Lillvägen - Allévägen. I figuren representerar lätta och tunga dagens trafik, tillkommande transportrörelser betecknas bygg. [antal/timme] Antal fordon/timme, 210 trp/dag, Sunnerdahlsv - Djurklouv Lätta Tunga Bygg Figur 9 Antal fordon/timme under de mest intensiva byggveckorna (210 transportrörelser/dag) längs avsnittet Sunnerdahslvägen - Djurklouvägen. I figuren representerar lätta och tunga dagens trafik, tillkommande transportrörelser betecknas bygg BERÄKNADE EMISSIONER EURO V Enligt gällande policy ska transporter handlas upp med minst Euro V-klassade fordon. För att klara att lasta 15 ton krävs en viss minimal storlek på lastbil. Om vi antar att Euro V-fordon handlas upp och används år 2020, kommer denna subpopulation av lastbilar vara av olika ålder och uppvisa en fördelning av emissionskaraktäristik. HBEFA ger emissionsfaktorer att räkna på. Om vi beräknar alla utsläpp som orsakas av trafiken med 2020 års fordonspopulationer under de mest intensiva dygn som Figur 7 - Figur 9 illustrerar, får vi följande resultat, Figur 10 - Figur 12. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 14(19)

60 800,0 Emissioner Euro V, 210 trp/dag, norr Allévägen 600,0 [g/km] 400,0 200,0 0, Lätta Tunga Bygg Figur 10 Beräknade utsläpp (g/km) på sträckan norr Allévägen timme för timme baserat på dagens trafik adderat till den byggtrafik som antas ske under de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag). Transporterna antas ske med Euro V-fordon ur 2020 års flotta. Summerat över hela dagen orsakar trafiken (med 2020 års fordonsflotta) tillsammans med byggtransporterna ett utsläpp av 8,2 kg NOx, varav lätta fordon står för 4 kg, tunga fordon 2 kg och byggtransporterna för 2,2 kg. Alla mått är per km. [g/km] 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Emissioner Euro V, 210 trp/dag, Lillvägen - Allévägen Lätta Tunga Bygg Figur 11 Motsvarande beräkning för sträckan Lillvägen Allévägen. Byggtransporterna antas ske under de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag) med Euro VIfordon ur 2020 års flotta. Summerat över hela dagen orsakar trafiken (med 2020 års fordonsflotta) ett utsläpp av 5,3 kg NOx, varav lätta fordon står för 2,4 kg, tunga fordon 0,8 kg och byggtransporterna för 2,1 kg. Alla mått är per km. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 15(19)

61 Emissioner Euro V, 210 trp/dag, Sunnerdahlsv - Djurklouv [g/km] 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Lätta Tunga Bygg Figur 12 Motsvarande beräkning för sträckan Sunnerdahlsvägen Djurklouvägen. Byggtransporterna antas ske under de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag) med Euro VI-fordon ur 2020 års flotta. Summerat över hela dagen orsakar trafiken (med 2020 års fordonsflotta) ett utsläpp av 4,2 kg NOx, varav lätta fordon står för 1,5 kg, tunga fordon 0,6 kg och byggtransporterna för 2,1 kg. Alla mått är per km. Sammanfattningsvis orsakar byggtransporterna på de tre delsträckorna som redovisas här ökade utsläpp. Den beräknade ökningen redovisas i Tabell 5. Tabell 5 Utsläpp från trafiken på Alviksvägen under antagande av de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag) plus dagens trafikflöde. Trafiken antas representera 2020 års fordonsflotta och byggtransporterna utförs med Euro V-klassade fordon. Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Kg NOx/dygn/km Norr Allévägen Lillvägen Allévägen Sunnerdahlsv. Djurklouv. Lätta fordon 4 2,4 1,5 Tunga fordon 2 0,8 0,6 Byggtransporter 2,2 2,1 2,1 Ökning* % 37 % 66 % 100 % * Ökning av utsläpp i förhållande till trafik utan byggtransporter BERÄKNADE EMISSIONER EURO VI Det är också möjligt att använda Euro VI-fordon, vilket skulle innebära väsentligt lägre förväntade utsläpp från byggtransporterna jämfört med om de utförs med Euro V-fordon. Beräkning av alla utsläpp som orsakas av trafiken med 2020 års fordonspopulationer under de mest intensiva dygn som Figur 7 - Figur 9 illustrerar, ger följande resultat, Figur 13 - Figur 15 samt Tabell 6. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 16(19)

62 Emissioner Euro VI, 210 trp/dag, norr Allévägen [g/km] 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0, Lätta Tunga Bygg Figur 13 Beräknade utsläpp på sträckan norr Allévägen timme för timme baserat på dagens trafik adderat till den byggtrafik som antas ske under de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag). Transporterna antas ske med Euro VI-fordon ur 2020 års flotta. Summerat över hela dagen orsakar trafiken (med 2020 års fordonsflotta) ett utsläpp av 6,4 kg NOx, varav lätta fordon står för 4,1 kg, tunga fordon 2 kg och byggtransporterna för 0,3 kg. Alla mått är per km. Emissioner Euro VI, 210 trp/dag, Lillvägen - Allévägen [g/km] 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Lätta Tunga Bygg Figur 14 Beräknade utsläpp på sträckan Lillvägen Allévägen timme för timme baserat på dagens trafik adderat till den byggtrafik som antas ske under de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag). Transporterna antas ske med Euro VI-fordon ur 2020 års flotta. Summerat över hela dagen orsakar trafiken (med 2020 års fordonsflotta) ett utsläpp av 3,5 kg NOx, varav lätta fordon står för 2,4 kg, tunga fordon 0,8 kg och byggtransporterna för 0,3 kg. Alla mått är per km. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 17(19)

63 Emissioner Euro VI, 210 trp/dag, Sunnerdahlsv - Djurklouv 250,0 200,0 [g/km] 150,0 100,0 50,0 0, Lätta Tunga Bygg Figur 15 Beräknade utsläpp på sträckan Sunnerdahlsvägen Djurklouvägen timme för timme baserat på dagens trafik adderat till den byggtrafik som antas ske under de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag). Transporterna antas ske med Euro VI-fordon ur 2020 års flotta. Summerat över hela dagen orsakar trafiken (med 2020 års fordonsflotta) ett utsläpp av 2,4 kg NOx, varav lätta fordon står för 1,5 kg, tunga fordon 0,6 kg och byggtransporterna för 0,3 kg. Alla mått är per km. Tabell 6 Utsläpp från trafiken på Alviksvägen under antagande av de mest transportintensiva veckorna (210 transportrörelser/dag) plus dagens trafikflöde. Trafiken antas representera 2020 års fordonsflotta och byggtransporterna utförs med Euro VIklassade fordon. Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Kg NOx/dygn/km Norr Allévägen Lillvägen Allévägen Sunnerdahlsv. Djurklouv. Lätta fordon 4,1 2,4 1,5 Tunga fordon 2 0,8 0,6 Byggtransporter 0,3 0,3 0,3 Ökning % 5 % 9 % 14 % 4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Beräkning av utsläpp från trafiken längs Alviksvägen ger vid handen en signifikant ökning under byggtiden om fordon av Euro V-klass används. Intensiteten i trafiken varier kraftigt mellan olika perioder. Högsta dygnstrafiken är 210 fordon/vardagsdygn jämfört med flöden (145 resp 260) som studerats av Cowi. De fyra flödesklasserna som definierar emissionsfaktorer i HBEFA en modell som både Tyréns och Cowi refererar till har stort inflytande på beräkning av emissioner. Cowi använder antagandet att 50 % av tiden sker i stop & go och övrigt tid heavy. Tyréns menar att på alla delsträckor utom den norra flyter trafiken i huvudsak som free flow. I den norra delen, norr om Allévägen uppnås congested under (en) maxtimmen, heavy råder under nio timmar/dag (Figur 7), i övrigt free flow. Tyréns bedömer att en maximal ökning av 210 transportrörelser/dag inte utgör någon större skillnad för Alviksvägens kapacitet på någon sträcka. Det är en avsevärd annorlunda bild och innebär självfallet stor diskrepans i slutresultatet. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 18(19)

64 2016 års emissionsfaktorer för den fordonspopulation som nu trafikerar Alviksvägen förväntas förändras till 2020 års population. Minskningen är signifikant, Figur 4. Med det sagt visar denna studie att emissionerna med Euro V-fordon fördubblas visavi utsläppen från 2020 års fordonsflotta i den södra delen av Alviksvägen för att i den norra (med mer intensiv grundtrafik) bli relativt lägre. Ökningen är trots allt signifikant och bör beaktas, men i förhållande till nuläget är ökningen betydligt mindre. Motsvarande beräkning med Euro VI-fordon visar ett avsevärt lägre tillskott, en ökning av emissionerna i storleksordning 5 15 %. Tyréns bedömer att denna ökning omöjligt kan påverka luftkvaliteten med mera än någon enstaka µg/m 3 i ökning av totalhalterna av NO 2 visavi nuläget, dvs samma slutsats som i (Tyréns AB, 2015). Diskussionen ovan baseras på de mest intensiva veckorna under byggåret. Totalhalterna ska beräknas (mätas) under ett helt kalenderår, ett faktum som strävar åt att bedömningen snarare är i överkant än ett underestimat. Frågan om partiklar PM-10 avgränsades bort från denna studie. I enlighet med (Cowi, 2016) konstateras att den numerära ökningen av fordon är förhållandevis liten och <10 %, se Figur 7 - Figur 9. Partiklar orsakas till överväldigande grad av trafikintensitet och dubbdäck, och påverkan på totalhalterna av byggtransporterna bedöms sammantaget som små. Slutsatsen från denna studie och en rekommendation är att upphandla transporter under byggskedet med fordon av Euro VI-klass. För att säkerställa kontroll av påverkan på luftkvaliteten under byggskedet kan man överväga att placera en registrerande mätutrustning på strategisk position invid Alviksvägen. 5 REFERENSER Björketun Carlsson. (2005). Trafikvariation över året Trafikindex och rangkurvor beräknade från mätdata. VTI notat Cowi. (2016). Spridningsberäkningar för transporter på Alviksvägen i Bromma. Cowi. HBEFA. (2016). Hämtat från The Handbook Emission Factors for Road Transport: Naturvårdsverket. (2014). Luftguiden. NFS. (2013:11). Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11). SFS. (2010:477). Luftkvalitetsförordningen. Stockholm Vatten. (2016). Stockholms framtida avloppsrening - MB komplettering, Bilaga Stockholm Vatten. Trafikverket. (2015a). Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Trafikverket. (2015b). Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Emissionsfaktorer Trafikverket. Tyréns AB. (2015). STOCKHOLMS FRAMTIDA AVLOPPSRENING Transporter påverkan på luftmiljön i byggskedet. Tyréns AB. Uppdrag: , SFAR Komplettering av tillståndsansökan Luftutredning Beställare: Stockholm Vatten AB O:\STH\272382\N\_Text\Komplettering luftutredning slutrapport r.docx 19(19)

65 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 2 Kostnader Bräddhantering Bilaga 1 KOSTNADSANALYS MELLAN OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA BRÄDDNING VID NOCKEBY OCH KLUBBENOMRÅDET Stockholm

66 12 oktober 2016 PROMEMORIA 2 Till: M Ang: Kostnader Bräddhantering Tunneln och Bräddvillkor Tillståndsansökan gäller även för tillhörande ledningsnät dvs. ansökan avser kapaciteten och funktionen både för reningsverket och för det tillhörande spillvattenförande ledningsnätet. Att minska brädd till Mälaren ( särskilt Östra Mälarens Vattenskyddsområde) och mindre recipienter är angeläget ( se även Aktbilaga 351från Stockholms Miljöförvaltning) I dag klarar avloppsledningsnätet inte gällande riktvärde för brädd, och det krävs åtgärder. Tunneln som planeras mellan Bromma reningsverk och Sickla innebär en kapacitetsökning för viktiga delar av Stockholm Vattens spillvattenförande ledningsnät, en kapacitetsökning som innebär att bräddningar både från reningsverk och för ledningsnät kan minskas. För bräddningar från ledningsnätet är det i första hand större bräddar till Mälaren (Klubbenområdet och Nockebysund) inom Östra Mälarens vattenskyddsområde som kan byggas bort genom anslutning till tunneln. Stockholm Vatten har utrett kostnaden för alternativa(till tunneln) lösningar, som magasin och/eller dupliceringar, för att bygga bort dessa bräddar. För Klubbenområdet (i huvudsak kring Eolshäll och delar av Smedslätten) där de volymmässigt största bräddarna sker skulle kostnaden för det billigaste alternativet till tunneln bli 1,8 miljarder. För Nockebysund (ungefär halva sträckan mellan Nockeby och Bromma reningsverk) är kostnaden för magasin lägre än för tunneln, 55 miljoner jämfört med 100 miljoner. Tunneln och Framtida anslutningar. Stockholm Vatten VA:s styrelse tog ett inriktningsbeslut ( ) om Mässtunneln. Mässtunneln kommer att avlasta befintligt avloppssystem inom Mässtaden så att området kan bebyggas utan risk för källaröversvämningar i VA- systemet nedströms. Mässtunneln ersätter även SFA:s tidigare planerade grentunnel genom Årsta för att avlasta en bräddpunkt i Bägersta byväg. Mässtunneln ska dessutom avlasta kända hydrauliska flaskhalsar i ledningssystemet. SVAB har, utöver Mässtadens exploateringsområde identifierat ytterligare sex befintliga problemsträckor med höga trycknivåer och risk för bräddningar. Dessa områden är Tellusborgsvägen/Bäckvägen, Mikrofonvägen/Tellusborgsvägen, Elektravägen och två punkter kring Älvsjövägen (Juvelerarvägen och Krattvägen) samt Älvsjöstaden vid Götalandsvägen.

67 2(2) I och med att Mässtunneln kan anslutas till Brommatunneln blir sträckan för Mässtunneln 4000 m, alternativet (utan Brommatunneln) att ansluta Mässtunneln till Sickla och erhålla en VA-tekniskt likvärdig lösning hade inneburit tunnlar på en beräknad sammanlagd längd på 10, 4 km till en kostnad av ca 100 miljoner per km. Sammanfattning Brommatunneln, vars primära funktion är att leda avloppsvatten från Bromma till Sickla, är även VA-tekniskt lönsam då tunneln genom den planerade sträckningen är det billigaste alternativet: att bygga bort SVAB:s volymmässigt största bräddar till Mälaren att genomföra kostnads- och miljömässigt effektiva lösningar för framtida anslutningar, anslutningar som även minskar källaröversvämningar för särskilt utsatta områden. Tunnelns nytta kan värderas till en miljard jämfört med alternativen. Värderingen är ca en halv miljard för bräddhantering och ca en halv miljard genom effektivare tunnel-och ledningsdragning för framtida anslutningar(mässtunneln). Bilaga 1 KOSTNADSANALYS MELLAN OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA BRÄDDNING VID NOCKEBY OCH KLUBBENOMRÅDET

68

69 KOSTNADSANALYS MELLAN OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA BRÄDDNING VID NOCKEBY OCH KLUBBENOMRÅDET En jämförelse mellan SFA-tunneln, duplicering och utjämningsmagasin

70

71 Rapport KOSTNADSANALYS MELLAN OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA BRÄDDNING VID NOCKEBY OCH KLUBBEN - En jämförelse mellan SFA-tunneln, duplicering och utjämningsmagasin Alf Händevik

72 Stockholm Vatten AB 2016 Författare: Alf Händevik, Rapporten citeras: Händevik,2016. KOSTNADSANALYS MELLAN OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA BRÄDDNING VID NOCKEBY OCH KLUBBEN. En jämförelse mellan SFA-tunneln, duplicering och utjämningsmagasin. Stockholm Vatten VA AB. Internt Dnr: Internt Dnr Kontaktuppgifter: Stockholm Vatten AB, Stockholm Telefon: Webb:

73 Sammanfattning För att kunna väga SFA-tunnelns kostnader för bräddreducering har den jämförts med vad duplicering och utjämningsmagasin skulle kosta för att uppnå samma effekt. För att kunna räkna på kostnaden har vi använt ett scenario innebärande ett krav på att klara ett 10-års regn utan att brädda i småsjöar och Mälaren. Kostnaden har sedan beräknats ut för vad duplicering och utjämning uppströms alla bräddpunkter i områdena Nockebysund och Klubbenområdet. För Klubbenområdet visade det sig att tunnelalternativet är det billigaste för att uppnå samma bräddreducering. Näst billigast var att bygga ett duplicerat system men det kostade ca 55 % mer, dvs 650 miljoner kronor mer. För Nockeby är tunnelalternativet inte billigast för att uppnå den bräddreducering som motsvarande tunnelalternativ gör. Detta beror på att bräddpunkterna är mer utspridda och fler till antalet inom detta område. Dock möjliggör tunnelalternativet till fler inkopplingspunkter med tillhörande bräddreducering. Detta uppdrag har dock inte innefattat att räknat på vad fler tunnelpåslag skulle kosta. Dock kommer det att krävas fler tunnelpåslag eller andra åtgärder för att uppnå den bräddreducering som kommer att krävas för att inte brädda vid ett 10-års regn från spillvattenförande system ut till småsjöar och Mälaren. Totalt tar SFA-tunneln en bräddminskningskostnad för Nockebysund och Klubbenområdet på ca 1850 miljoner kronor medan själva tunneln kostar 1250 miljoner kronor fram till Nockebysund från Sickla.

74 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Förutsättningar Kostnadsförutsättningar Begränsningar Tekniska avrinningsområden kring Klubbenområdet och Nockebysund 4 4. Kostnader vid Klubbenområdet för att minska bräddning Utjämningsmagasin Duplicering Kostnader vid Nockebysund för att minska bräddning Utjämningsmagasin Duplicering Sammanställning och jämförelse mot SFA-tunneln 9

75 1. Inledning Denna rapport är framtagen för att visa vilka kostnader olika alternativ för att åtgärda bräddning, från det spillvattenförande ledningssystemet, till Mälaren för området kring Nockeby och Klubben. De åtgärder som utvärderats är följande: - SFA-tunneln - Utjämningsmagasin - Duplicering 2. Förutsättningar I Stockholm Vattens kommande miljötillstånd finns ett yrkande från Stockholms miljöförvaltning om att inte brädda till bl.a Mälaren vid mindre regn än 10-års regn från det spillvattenförande ledningsnätet. Vi utgår därför i denna rapport att det innebär att regn t.o.m 10-års regn måste hanteras i ledningsnätet. Detta är den grundläggande förutsättningen i denna rapport Kostnadsförutsättningar För att göra kostnadsanalysen har vi åtgått ifrån följande förutsättningar: Kostnaden för utjämningsmagasin har satts till kr/m 3 bräddat avloppsvatten. Kostnaden för duplicering har satts till kr/m ledningsgrav med 3 nya ledningar (dag spill och dricksvatten) Kostnaden för SFA-tunneln är tagen från SFA-projektets budget. Vissa bräddpunker kommer att finnas kvar efter planerade SFA-tunneln men som påverkas positivt av ökad kapacitet nedströms vilket leder till minskad bräddning. För dessa bräddpunkter räknar vi generellt att bräddvolymen minskar med 50 %. Kostnaderna för utjämningsmagasin och duplicering bygger på erfarenhetsvärden från Gunnar Possebo och Nicklas Falkenbert, båda Stockholm Vatten VA AB. För att räkna ut dupliceringskostnaden har antalet meter kombinerat ledningsnät uppströms varje bräddpunkt summerats. Vi utgår därefter att alla VA-ledningar byts ut samtidigt i ledningsgraven då det annars är stor risk att man får sättningsskador på de övriga ledningarna då man byter ut den som ligger underst, dvs den spillvattenförande ledningen. Kostnaden för utjämningsmagasin är generell och kan variera stort beroende på vart det ska byggas. I de fall djupa bergmagasin ska byggas med tillhörande pumpstationer kan kostnaderna bli större Begränsningar SFA-tunneln och utjämningsmagasin innebär dock att inget dagvatten separeras från spillvattnet utan belastar reningsverket med ökade kostnader till följd. Dock innebär även en duplicering att

76 reningsåtgärder kan behövas på dagvattnet innan det släpps ut till recipienten, vilket vi inte heller tar med i denna utredning. För att de olika alternativen ska kunna jämföras sätts SFA-tunnelns planerade anslutningspunkter som begränsning för de andra alternativen. Men för att få en uppfattning av vad en total åtgärd mot all bräddning kostar, för varje delområde, redovisas även dessa värden. Dock innebär detta att ytterligare kostnader skulle tillkomma för SFA-tunneln med fler anslutningspunkter för att fånga upp de kvarvarande bräddpunkter som inte fångas upp. Dessa kostnader är dock okända. 3. Tekniska avrinningsområden kring Klubbenområdet och Nockebysund I figuren nedanför visa de ungefärliga tekniska avrinningsområdena till bräddpunkterna inom Nockebysund och Klubbenområdet. Alla punkter i figuren nedanför är bräddpunkter som avleder vatten direkt till en recipient. Punkter som är orangea är bräddpunkter som inte ansluts direkt till SFA-tunneln men som ligger i närheten av en planerad anslutningspunkt till SFA-tunneln.

77 4. Kostnader vid Klubbenområdet för att minska bräddning 4.1. Utjämningsmagasin I Klubbenområdet kommer anslutningen till SFA-tunneln att ta bort sex bräddpunkter. Utöver kommer tre bräddpunkter att minska bräddning pga SFA-tunnelns större kapacitet. Dessa fyra bräddpunkter ligger direkt uppströms de kommande anslutningspunkterna till SFA-tunneln. Figuren nedanför visar vad det skulle kosta, miljoner kronor, att utjämna det bräddade flödet.

78 4.2. Duplicering Genom att duplicera områdena uppströms en bräddpunkt tar man bort risken för bräddning. De markerade områdena i figuren nedanför visar de största avrinningsområdena till de olika bräddpunkterna och kostnader för att duplicera dem, miljoner kronor. Färgmarkeringen av områdena visar om SFA-tunnelns anslutningar påverkar områdena direkt, indirekt eller inte alls. Färgmarkeringarna motsvarar i de flesta fall bräddpunkternas färgmarkeringar. I figuren ovanför saknas området som avleds till Älvsjö-Mälarmagasinet. Detta område avleds under sommaren till spillvattensystemet pga. av bräddningar uppströms och till Mälaren under vintern då man räknar med att det inte bräddar till magasinet. Detta område är mycket stort och skulle innebära dupliceringskostnader på flera miljarder till.

79 5. Kostnader vid Nockebysund för att minska bräddning Vid Nockebysund finns det tre bräddpunkter som SFA-tunneln fångar upp och ytterligare en som indirekt berörs Utjämningsmagasin

80 5.2. Duplicering Genom att duplicera områdena uppströms en bräddpunkt tar man bort risken för bräddning. De markerade områdena i figuren nedanför visar de största avrinningsområdena till de olika bräddpunkterna och kostnader för att duplicera dem, miljoner kronor.

81 6. Sammanställning och jämförelse mot SFA-tunneln I tabellen nedanför visas vad de olika alternativen kostar för att uppnå samma minskning av bräddning som den planerade SFA-tunnelns nu planerade anslutningar. Kostnaden för SFA-tunneln räknas från Sickla upp till det område som ansluts. Detta innebär att totalkostnaden från Sickla via Klubbenområdet till Nockebysund är 1250 miljoner kronor. Den sista delen av SFA-tunneln från Nockebysund(från Rättviksvägen/Grönviksvägen) till Bromma reningsverk räknas inte med i detta sammanhang men kostnaden för den är ca 250 miljoner kronor. Område Nockebysund Klubbenområdet Åtgärd [Mkr] [Mkr] SFA-Tunnel Magasin Duplicering Tabellen visar att tunnelalternativet för Klubbenområdet är det alternativ som är billigast för att uppnå samma bräddreducering. Detta beror på att SFA-tunneln fångar upp några väldigt stora bräddpunkter. Det näst billigaste alternativet är att bygga ett duplicerat system men det kostar ca 55 % mer än tunnelalternativet. För Nockebysund är dock inte tunnelalternativet det billigaste för att uppnå samma bräddreducering. Detta beror på att bräddpunkterna är betydligt fler till antalet och mer utspridda än de planerande anslutningspunkter för SFA-tunneln. SFA-tunneln kostar 1250 miljoner kronor, vilket blir det billgaste alternativet för bräddreducering. Näst billigaste alternativet skulle vara att bygga en kombination av magasin och duplicering för Nockebysund och Klubbenområdet. Kostnaden skulle dock landa på ca 1850 miljoner kronor vilket är ca 50 % dyrare än tunnelalternativet. I tabellen nedanför visas vad de olika alternativen kostar för att klara de kommande miljömålen angående bräddning, dvs ingen bräddning vid 10-års regn. Tabellen visar dock inte vad de extra tunnelpåslagen (X i tabellen) skulle kosta för att uppnå total bräddreducering vid 10-års regn då det ligger utanför detta uppdrag. Område Nockebysund Klubbenområdet Åtgärd [Mkr] [Mkr] SFA-Tunnel 100+X 1150+X Magasin Duplicering

82 Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till över en miljon människor i Stockholmsområdet. Vi tar också hand om och renar det använda vattnet på bästa sätt för att skydda miljön. Vi sköter avfallshanteringen i Stockholm och ansvarar för att restprodukter från våra verksamheter återvinns i ett effektivt kretslopp. Stockholm Vatten AB Tel stockholmvatten@stockholmvatten.se En del av Stockholms stad

83 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 3 Aktbilaga 536 Länsstyrelsen Bilagor PM 3 Bilaga 1 Olycksrisker PM 3 Bilaga 2 Grundvatten PM 3 Bilaga 3 Förslag till Riktvärden Avloppstunnel PM 3 Bilaga 4 Skyddsinfiltration Stockholm

84

85 10 januari 2017 VD- stab Miljöchef Lars Lindblom Tel PM 3 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd. 3 M Aktbilaga 536 Länsstyrelsen Nedan redovisas Stockholm Vattens bemötande av Länsstyrelsens yrkanden och synpunkter. Några av svaren som gäller specifika delar av projektet Stockholms framtida avloppsrening redovisas i Bilagor. T.ex Länsstyrelsens yrkanden och synpunkter på bortledning av grundvatten från tunnel och andra berganläggningar samt kontrollprogram relaterat till denna verksamhet (sidorna 3-6 samt 14-16) redovisas separat i Bilaga 2, Bilaga 3(förslag till riktvärden) och Bilaga 4(skyddsinfiltration). Stockholm Vattens bemötande när det gäller Olycksrisker redovisas i Bilaga 1. PM 3 Bilaga 1 Olycksrisker PM 3 Bilaga 2 Grundvatten PM 3 Bilaga 3 Förslag till Riktvärden Avloppstunnel PM 3 Bilaga 4 Skyddsinfiltration BEMÖTANDEN OCH SVAR 1. Länsstyrelsen anser att bolag ska motivera varför bolaget yrkar tillstånd för en avsevärt högre maximal genomsnittlig veckobelastning än vad anläggningen dimensioneras för år Vårt svar: År 2015 var det p/e anslutna till Henriksdals reningsverk. Max Gvb för 2015 enligt Naturvårdsverkets definition var (Se SMP rapportering 2015). För max Gvb år 2040, med beräknad anslutning av , gjordes motsvarande extrapolering för Max Gvb, därav det höga värdet. Det är således definitionen av Max Gvb och dess eventuella betydelse vid villkorsskrivning som motiverat Stockholm Vattens yrkande på ett Max Gvb på p/e.

86 2(10) 2. Bolaget bör motivera varför mottagningen av externt organiskt material inte omfattas av prövningspunkten , i 29 kap. 50 miljöprövningsförordning. Vårt svar: Enligt SV:s uppfattning är det 28 kap. 1 som är tillämplig, vilket innebär att 29 kap 50 (koden ) inte är tillämplig. 3. Bolaget bör förtydliga vilka substrat man avser att ta emot för att röta. Länsstyrelsen föreslår även följande villkor: Vid anläggningen får endast avfallstyper/substrat enligt bilaga tas emot och behandlas. Andra liknande organiska avfallstyper/substrat får tas emot om tillståndsmyndigheten godkänner det. Vårt svar: SV avser att ta emot substrat som uppfyller Hållbarhetskriterier (HBK) för biogas. En substratlista återfinns på Energigas Sveriges hemsida: Förutsatt att ovanstående kriterier uppfylls föreslås även de avfallstyper (EWC koder) som listas i Bilaga 1.1 PM 12 kunna tas emot och rötas.

87 3(10) Vårt svar: SV godtar förslagen men beaktar även synpunkter från Stockholms miljöförvaltning. 7. Länsstyrelsen anser att det av bolaget föreslagna villkor 7 ska utgå, då det ger en för snäv avgränsning av vad som ska hanteras i kontrollprogrammet för verksamhet. 8. Länsstyrelsen anser att det av bolaget föreslagna villkor 8 ska utgå, då det ger en för snäv avgränsning av vad som ska hanteras i kontrollprogrammet för miljöfarlig verksamhet. Vårt svar: Villkoren kan utgå enligt förslag Olycksrisker 9. Länsstyrelsen anser att bolaget, innan tillstånd ges, ska ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga allvarliga olyckor. Länsstyrelsen anser vidare att bolaget behöver inarbeta en sammanfattning av riskbedömningen i MKB samt att även slutsatser från riskbedömningen av påverkan från Scandinavian biogas anläggning på Henriksdal behöver beaktas specifikt att de gemensamma riskerna beaktas. SV hänvisar här till PM Olycksrisker Bilaga 1

88 4(10) Buller under byggtiden 10. Länsstyrelsen konstaterar att det kvarstår oklarheter om hur bolaget avser att klara bullerbegränsningsvärdena i Sickla. Bolaget bör därför förtydliga sina åtaganden om bullerbegränsande åtgärder. Vårt svar: Det är momentet salvborrning som under 3-4 månaders tid kan ge upphov till bullernivåer på strax över 70 dba vid fasad vid Sickla (Hammarby Sjöstad). Husen här är nybyggda vilket innebär att bullernivån inomhus 30 dba lägre och under riktvärdet på 45 dba. Dessa värden är utan bullerskärmar eller andra bullerdämpande åtgärder. Som framgår av MKB utreds möjligheten att använda upp till 80 m. långa och 4,5 m höga bullerskärmar. Utsläpp till vatten 11. Bolagets förslag till villkor 18 b gällande totalfosfor Länsstyrelsen yrkar att begränsningsvärdet ska fastställas med två värdesiffror. Länsstyrelsen yrkar vidare att bolaget åläggs att utreda kompensationsåtgärder i syfte att åstadkomma en belastningsminskning motsvarande det ökade utsläppet av fosfor. 12. Bolagets förslag till villkor 18 d gällande ammoniumkväve vi yrkar att perioden för då begränsningsvärdet ska gälla omfattar tiden från den 1 april till den 31 oktober, samt att domstolen även fastställermotsvarande begränsningsvärde räknat som månadsmedelvärde per månad. Det senare bör dock få överskridas förslagsvis två till tre gånger under perioden. Vårt svar: När det gäller SV:s syn på ökade fosforutsläpp så hänvisas till inlagan till Aktbilaga 535 från Naturvårdsverket. I övrigt godtas Länsstyrelsens förslag till två värdesiffror och det ändrade villkoret för ammoniumkväve.. Kompensatoriska åtgärder. I ett läge där den yttre påverkan har större betydelse för recipientens utveckling än utsläppen från verksamheten är det en relevant frågeställning, rent samhällsekonomiskt, vad som är den effektivaste åtgärden för att sänka fosforhalten i recipienten. De åtgärder som vanligen omnämns är kemisk fällning, luftning, eller muddring. För recipientområdet innanför oxdjupet är det Mälaren, den inåtgående strömmen och internbelastning som är de främsta fosforkällorna. Fosforhalterna i Mälarvattnet (15 30 ug/l) är generellt lägre än i saltsjön, det är volymen som ger bidraget. Halterna i den inåtgående strömmen är betydligt högre. Det är emellertid inte praktisk möjligt att behandla dessa stora rörliga vattenmassor.

89 Interbelastningen från bottnarna (upp till 10 meter ovanför bottnarna) mellan Koviksudde och Slussen kan vara upp till 8 ton per månad. Det praktiska problemet är att det är ett förhållandevis utsträckt område utan tydligt avgränsade bassänger eller djup, vilket gör att det inte finns några lättköpta självklara områden att bottenbehandla med t.ex. aluminiumsalt. En mer noggrann bottenundersökning krävs innan en kostnads-och effektuppskattning kan göras om effekten av en fosfatfällning. Stockholm Vatten kommer att utreda detta vidare och bjuda in Käppala i det arbetet. Det är SV:s uppfattning att kemisk fastläggning är den mest realistiska åtgärden och att området för kompensatoriska åtgärder begränsas till de områden som påverkas eller har påverkats av reningsverken. 5(10)

90 6(10) 14. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets förslag till villkor Vi anser att det bör framgå av villkor 23 att facklan ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade mängden gas. Erforderlig kapacitet kommer att finnas (se Bilaga B Avloppsreningsverket Teknisk beskrivning sid 80). 15. Vi yrkar att domstolen fastställer villkor om utsläpp av växthusgaser från verksamheten. Vi föreslår följande lydelse: Stockholm Vatten ska verka för att utsläppen av växthusgaser från verksamheten förebyggs och begränsas. Restmetan i luft som avleds från slamtankarna eller från andra betydande utsläppskällor ska förbrännas innan luften avleds till skorstenen. Bolaget ska genomföra systematisk läcksökning av metan från biogasanläggningen och snarast åtgärda påträffade läckor. Intervall och utförande av läcksökning ska fastställas i kontrollprogram. Stockholm Vattens svar: Länsstyrelsens yrkande är helt i linje med det arbete och egenkontrollen som bedrivs och planeras av SV. Yrkandet är dock för detaljerat i sin hänvisning till slamtankarna och metodik. Metan från betydande utsläppskällor som slamtankarna, kommer i första hand att föras in i gassystemet i andra hand förbrännas. Egenkontrollprogrammet kan utvecklas i samråd med länsstyrelsen. Hållbarhetsvillkor 16. Vi yrkar att domstolen fastställer villkor om energieffektivisering, hushållning och återvinning av energiinnehållet i utgående avloppsvatten. Vi föreslår följande lydelse: Stockholm Vatten ska genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten samt verka för att andelen av energiinnehållet i utgående avloppsvatten som nyttiggörs för exempelvis fjärrkyla eller fjärrvärme ökar. Vårt svar: Energi är en resurs och en kostnad och SV har genomfört energikartläggningar(krav) och tagit fram energisparplaner samt har energisparmål från staden. Att vara energieffektiv och minska klimatpåverkan är ett mål för projektet Stockholms framtida avloppsrening. Staden har också krav på minskad energianvändning. SV anser att det inte finns skäl att sätta ett villkor för detta arbete så som föreslås i Länsstyrelsens yrkande 16. Varje år tar SV fram en energi- och klimatredovisning för internt bruk men den kommuniceras även till staden. SV kan framgent också kommunicera denna med Länsstyrelsen. SV anser därför att arbetet kan styras genom egenkontroll snarare än med ett villkor.

91 7(10) 17. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets förslag till villkor angående ledningsnätet (25), men föreslår ett tillägg om att planen ska revideras exempelvis vart femte år för att säkerställa att den med viss periodicitet får en grundligare genomgång. Vi yrkar att bolaget åläggs att konkretisera ett åtagande avseende förnyelse och inläckage till ledningsnätet. SV anser att en regelbunden revision och uppföljning av åtgärder på ledningsnätet är viktig och åtar sig att i samband med miljörapporteringen beskriva förbättringar som både kan bestå av förnyelse och drift(inklusive tillsyn)åtgärder. Förnyelse är bara en av åtgärderna som leder till förbättring. SV vill här även hänvisa till svaret till Miljöförvaltningen (Aktbilaga 531 i Stockholm) om rapportering och uppföljning, samt ny formulering av villkor 25. Arbetet med tillskottsvatten är komplext där flera komponenter, inläckage (kontinuerligt eller havsnivåberoende) och felkopplingar, inkoppling av dränvatten, inläckage från serviser på tomtmark m.m. Stockholm Vatten har definierat tillskottsvatten som en betydande miljöaspekt och en handlingsplan är under utarbetande. Några specifika mätbara mål för arbetet finns inte för närvarande. Arbetet följs enligt SV bäst genom uppföljning av åtgärdsplanen, den långsiktiga trenden mätt som m 3 avloppsvatten/ansluten får utvisa hur framgångsrikt arbetet är. Den relativa mängden tillskottsvatten eller utspädningsgraden (det är de siffror som redovisas i Svenskt Vattens nationella VA- statistik VASS) kommer således att minska kontinuerligt, den absoluta mängden tillskottsvatten kommer också att minska långsiktigt. Innan SV gjort vidare analyser av de mest effektiva åtgärderna går det inte att sätt volymmål behandlades 132 m 3 avloppsvatten per person och år för 2040 är dimensioneringen 113 m 3 per ansluten person och år. Den lägre siffran baseras på en ökad andel duplicering och förväntad lägre vattenförbrukning, men förutsätter också arbete med det befintliga nätet var inflödet till reningsverken ovanligt stort vilket kan ha berott på en hög nivå i Saltsjön i början på året. Det finns ett tydligt och nödvändigt mål att minska inflödet till Henriksdal. (kan mätas som behandlad volym per ansluten person och år), ett mål kopplat till dimensioneringen av Henriksdal. 150 Volym inkommande avloppsvatten per ansluten person och år m 3 /p/år m3/p/år

92 8(10) 18. Vi konstaterar att bolagets villkorsförslag 26 inte är förenligt med Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14. Se vidare nedan under kontrollprogram. Vårt svar: SV anser att redovisningen av bräddad volym avloppsvatten från ledningsnätet inte behöver kopplas till ett villkor då denna redovisning redan styrs av NFS 2016:6 och NFS 2016: Vi yrkar att domstolen fastställer ett villkor om att bolaget ska utreda hur tunnelsystemets magasinerade förmåga kan användas för att motverka bräddningar, samt att bolaget tar fram en driftstrategi av vilken framgår vilka bräddpunkter som särskilt bör undvikas och hur det ska gå till. Vårt svar: När det gäller ledningsnätet är strategin att ansluta bräddpunkter till tunneln, bräddpunkter som i dag mynnar i Mälaren i första hand bräddpunkter som bräddar i Östra Mälarens Vattenskyddsområde. Dessa bräddpunkter är definierade (se PM 2 Kostnader bräddhantering) och har särskilt beaktats i projekteringsarbetet för tunneln. Någon särskild driftstrategi när väl anslutningarna är gjorda behövs inte när det gäller brädd till Mälaren då bräddpunkterna är eliminerade. Tunnelns magasinerande förmåga utnyttjas i första hand för att jämna ut flödet till Henriksdal så att allt inkommande vatten kan genomgå fullständig rening. Här finns en driftstrategi framtagen som kan sammanfattas enligt följande: Utjämning ej vald: Flödet ökar till reningsverket. Börvärdet till biosteget ökas upp till maxflöde biologi (ställbart). Över inställbart värde på summaflödet till biologi (lägre än maxflöde biologi för säkerhetsmarginal) startar direktfällningen i hela anläggningen Henriksdal och Sickla. När summaflödet minskar till under maxflöde biologi stängs direktfällning av och normaldrift kemfällning återupptas. Utjämning vald: Flödet till reningsverket ökar. Börvärde till maxflöde biosteg uppnås och utjämning av tunneln påbörjas. Bromma pumpstation rampar ner och lagring av avloppsvatten i tunneln sker. Bromma pumparna reglerar för att hålla börvärde maxflöde till biosteget, utsignalen till bromma pumpstation beräknas utifrån satt maxflöde till biologi jämfört med flödesvärden från övriga inlopp enligt ovan. Under utjämning finns flera vägar att gå, avseende automatisk drift. Hur detta slutligen ska se ut måste tas fram i samarbete mellan projektledning, projektörer och drift- och underhållspersonal. I princip finns två möjligheter: o Kontinuerlig utjämning och nedtömning till biologisk rening. Innebär i princip att utjämning sker till dess att flödet in till biologin från övriga inlopp understiger maxflödet till biologi och bromma pumparna kan börja tömma tunneln i den flödesmarginal som återstår. Börvärdet till bromma pumparna beräknas som Maxflöde biologi Summaflöde övriga inlopp. o Utjämning sker till viss nivå, där first flush har hanterats, därefter sker omställning till direktfällning och Bromma pumpstation töms. Detta skulle kunna se ut enligt följande.

93 9(10) Nivå, ställbar, i tunneln uppnås. Direktfällning initieras och efter driftindikering fällning börjar Bromma pumparna beskicka reningsverket som uppnått en fungerande direktfällning. Bromma pumparna rampar upp till önskad tömningstid/flöde. Bortledning av grundvatten från tunnel och andra berganläggningar 20. Länsstyrelsen delar bolagets uppfattning att projektet inte behöver tillståndsprövas enligt 7 kap. 28 a miljöbalken (N2000-prövning). 21. Länsstyrelsen anser att villkorsförslag 31 behöver förtydligas så att det framgår att Stockholm Vatten är ålagda att infiltrera Vatten eller vidta andra åtgärder för att motverka att skada uppkommer. Förslag på villkor är: Stockholm Vatten ska under bygg- och drifttiden infiltrera Vatten I jord eller berg eller vidta andra åtgärder för att motverka att grundvattennivåerna påverkas på ett sådant sätt att skada kan uppkomma. 22. Länsstyrelsen yrkar I första hand att villkor föreskrivs avseende inläckage till hela tunnelsträckningen inklusive tillfartstunnlar. Inläckaget bör formuleras som riktvärde för hela tunnelsträckningen. Länsstyrelsen anser att ett sådant villkor i kombination med villkorsförslag 31 (se ovan) och larm- och åtgärdsnivåer för grundvattenberoende objekt är lämpligt för att reglera omgivningspåverkan i byggskedet. De provisoriska föreskrifterna för vissa lerområden behövs i så fall inte. 23. Om förstahandsyrkandet inte bifalles yrkar Länsstyrelsen i andra hand att åtgärdsplanen (villkorsförslag 32 i ansökan) föreskrivs som villkor. Länsstyrelsen vill i så fall få möjlighet att detaljstudera åtgärdsplanen ihop med kontrollprogrammet innan tillstånd meddelas för att kunna bedöma om det kan ligga till grund för tillsynen i byggskedet. Länsstyrelsen yrkar då också att de provisoriska föreskrifterna om maximal grundvattensänkning i vissa lerområden ska baserar på fasta åtgärdsnivåer för grundvattennivåpåverkan. Bolaget behöver då också ytterligare redogöra för hur områden med provisorisk föreskrift har avgränsats. 24. Länsstyrelsen yrkar att bolaget åläggs att ta fram ett kartmaterial där riskobjekt och områden aktuella för infiltration framgår. Det bör också framgå i vilka områden som infiltrationsanläggningarna behöver vara installerade och funktionskontrollerade innan grundvattenbortledning i aktuellt magasin påbörjas och var det räcker att de är projekterade. SV hänvisar här(punkt 21 till 24) till Bilaga 2 Grundvatten Samt Bilaga 3 Förslag till riktvärden.

94 10(10) 25. Länsstyrelsen konstaterar att för att kunna bedöma om villkorsförslag 27 uppfylls, behöver bolaget antingen åta sig att upprätta en återställningsplan för området, eller komplettera ansökan med uppgifter om strandkantens och bottenområdenas ursprungliga skick. Vi föreslår en reviderad lydelse av villkor 27: Schaktning för de nya utloppsledningarna och nedläggning av ledningarna ska utföras varsamt för att undvika att suspenderat material sprids utanför anläggningsområdet. Strandkanten och bottenområdet ska återställas till ursprungligt skick efter det att anläggningsarbetena är utförda. Muddringen ska utföras med miljöskopa där det är tekniskt möjligt. 26. Länsstyrelsen yrkar att tiden för när grumlande arbeten får utföras, enligt villkorsförslag 28, ska begränsas ytterligare på så sätt att grumlande arbeten inte får utföras från den 1 april till den 31 augusti. Vårt Svar: I den fortsatta projekteringen har en teknisk lösning arbetats fram som innebar fördelar både ur arbetsmiljö- och miljösynpunkt. Det ändrade förslaget som innebär en ändrad grundläggning och att ledningarna förläggs ca 2 m högre dvs. ovan sediment. Därmed minskas volymerna från m3 till ca 300 m 3 + schakt: 30 m 3 under vatten och 115 m3 i torrt utförande. Muddring/bottenarbeten kommer inte att erfordras längs ledningen utan endast vid pålstöd. ( se PM Ändringsanmälan utloppsledning) I och med den föreslagna förändringen kan dykeriarbeten genomföras på ett säkrare sätt och spridningen av eventuella föroreningar kommer att reduceras. I och med denna lösning blir miljöpåverkan obetydlig. SV ser därför ingen väsentlig skillnad mellan villkor 27 och Länsstyrelsens förslag till reviderade lydelse. Villkor 27 lyder enligt följande i tillståndsansökan: 27 Schaktning för de nya utloppsledningarna och nedläggning av ledningarna ska utföras varsamt för undvikande av att suspenderat material sprids utanför anläggningsområdet. Strandkanten och bottenområdet ska återställas till ursprungligt skick efter det att anläggningsarbetena är utförda. Muddringen ska ske med miljöskopa. Det kommer att ställas krav på entreprenören att återställa strandkanten och bottnens skick till samma eller bättre skick. Med tanke på att det enbart pålstöden som påverkar botten och den ringa mängd bottenmassor som berörs kommer bottnens skick inte att påverkas och muddringen ersätts sannolikt helt med pålning. Med hänsyn till det nya utförande som planeras (se ovan) och den mycket begränsade muddring som skall utföras anser SV att arbetet kan utföras under den tid som föreslås av länsstyrelsen, dvs. att grumlande arbeten inte utförs mellan den 1:a april och 31:a augusti.

95 BILAGA 1.1 PM 12 EWC-koder 02 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske: Växtdelar Skogsbruksavfall Annat avfall än det som anges i Avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt, bearbetning och jäsning av melass: Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering Konserveringsmedelsavfall Avfall från vätskeextraktion Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från sockertillverkning: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av mejeriprodukter: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i och Avfall från bagerier och konfektyrfabriker: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från produktion av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao): Avfall från tvättning, rengöring och mekanisk fragmentering av råvaror Avfall från spritdestillation Avfall från kemisk behandling Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från läder-, päls- och textilindustri Avfall från textilindustri: Organiskt naturmaterial (t.ex. fett, vax). 07 Avfall från organisk-kemiska processer Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges på annan plats Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall

96 2 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering): Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som anges i Avfall från aerob behandling av fast avfall: Icke-komposterad fraktion av kommunalt avfall och liknande avfall Icke-komposterad fraktion av animaliskt och vegetabiliskt avfall Kompost som inte uppfyller uppställda krav Annat avfall än det som anges i Avfall från anaerob behandling av avfall: Vätska från anaerob behandling av kommunalt avfall Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall Vätska från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Annat avfall än det som anges i Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats i förteckningen: Slam från behandling av hushållsavloppsvatten Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall. (även separat insamlade fraktioner) Separat insamlade fraktioner (utom 15 01): Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall Ätlig olja och ätligt fett Annan olja och annat fett än de som anges i Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser): Biologiskt nedbrytbart avfall Annat icke biologiskt nedbrytbart avfall Annat hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall än det som anges i och 20 02: Avfall från torghandel Slam från septiska tankar Avfall från rengöring av avlopp

97 12 december 2016 PM 3 BILAGA 1 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd 3 M Aktbilaga 536 Olycksrisker En riskanalys gjordes tidigt i projektet utgående från den kunskap som fanns tillgänglig riskanalysen omfattade både yttre miljö och allvarliga olyckor. De identifierade riskerna är sammanställda i Bilaga G8 i tillståndsansökan, en specifik uppdelning mellan miljö och olyckor gjordes inte då nedan sammanfattas det som framkom specifikt för hantering av olycksrisker i arbetet som gjordes HENRIKSDAL- RISKER 2.10 Explosion När rötgasproduktionen på Henriksdalsanläggningen skall modifieras eller byggas om kommer rötgaskamrarna att tömmas på innehåll. Vid minst ett tillfälle i denna process kommer innehållet i kammaren att vara explosivt. Skulle en gnista uppstå vid dessa tillfällen som följd av att rutiner frångås eller av annan anledning kommer en större explosion att ske. Då rötgaskammarna till stor del ligger under mark kommer främst den övre delen, belägen över mark, kunna utgöra en fara för tredje mans egendom om den kastas iväg av explosionen. Explosioner som sker okontrollerat i berget eller på etableringsytan kommer ge upphov till att skador på omkringliggande egendom och den lokala miljön då tryckvågor uppstår samtidigt som projektiler sprids i närområdet. Så kallade bomsalvor på grund av felaktig sprängning är en risk som kan ge upphov till skador på omkringliggande anläggningar. Skulle brand uppstå på etableringsytan eller i berget och spridas till sprängämnen kan mycket stora okontrollerade explosioner ske. De explosiva ämnen som används under byggtiden kommer att förvaras i anslutningen till arbetsplatsen. Bränder i kemikalier eller petroleumprodukter som sprids till sprängämnen bedöms kunna få särskilt stora konsekvenser då dominoeffekter uppstår och skapar en mycket stor okontrollerad explosion. Orsaken till detta kan exempelvis vara bristande hantering eller förvaring av de olika produkterna och sabotage Risk för stöld av sprängämnen och andra byggprodukter. Stölder av sprängämnen har under den senaste tiden ökat, speciellt i Stockholmsområdet på grund av de många tunnelprojekt som pågår där. Även drivmedel samt metaller är stöldbegärligt. Skulle obehöriga personer komma in på arbetsplatsen och få tillgång till dessa ämnen kan de potentiellt användas för att skapa en explosion. Sannolikheten för att en sådan

98 2(5) händelse uppstår bedöms som liten, konsekvensen bedöms dock som mycket stor för den yttre miljön. Ytterligare riskbedömning behöver här göras för att kartlägga stöldrisker och arbeta fram förebyggande åtgärder och åtgärder för bevakning och skydd under bygg- och drifttid Brand En brand i ställverket eller i annan elarmatur bedöms som trolig under en period mellan 1 10 år. Bedömningen grundar sig på att det under byggtiden kommer att finnas mycket byggdamm i anslutning till ställverket samtidigt kommer om- och inkopplingar ske löpande under byggtiden med risk för kortslutningar. Förutom att det finns en uppenbar risk för förlorad kraftförsörjning vid en brand, se kapitel 2.7, ger en brand även upphov till rökutveckling som utgör en potentiell hälsofara för omkringboende Sabotage Eventuella sabotage på anläggningen med syfte att skapa större skador på reningsprocessen bedöms ha låg sannolikhet. Konsekvensen kan i värsta fall bli otillräcklig rening, se kapitel 2.7. Vid en eventuell brand med explosion som följd kan närområdet skadas samt den miljö och de människor som vistas här Sabotage kopplat till stöld eller annan mindre skadegörelse bedöms vara trolig under såväl bygg- som driftsskedet. Konsekvensen kan i detta fall ge upphov till nedsatt driftstillgänglighet. HENRIKSDAL ÅTGÄRDER FÖRESLAGNA 2015 (STATUS) 3.10 Explosion Säkerställ rutin för inköp, hantering och förvaring av sprängämnen (Klart) Seveso-lagstiftning gäller för vissa produkter och en säkerhetsrapport och rutiner uppdateras och nödvändiga tillstånd inhämtas innan driftsättning. En anmälan görs också till Länsstyrelsen. (Sevesolagstiftning gäller inte, en säkerhetsrapport krävs inte. Henriksdal gör regelbundna Risk- och sårbarhetsanalyser) Brandskyddsplan utformas i enlighet med gällande lagstiftning (Stockholms Brandförsvar(SSBF) framförde följande synpunkter under samråd : Rötgas leds i nuläget genom kulvertar, dessa ersätts av rörledningar ovan mark. SSBF anser att befintligt tillstånd för brandfarliga varor kan komma att påverkas varför ansökan om förändrat tillstånd ska skickas till SSBF i god tid innan drifttagning. SSBF anser att insatsplanering ska beaktas för byggtid, både tunnelsidan, Henriksdal och bergarbetet. SSBF rekommenderar Brandskyddsföreningens handbok för insatsplanering. SSBF anser att brandkonsult tidigt engageras i projektering av bergrum mm. för brandteknisk dimensionering, utrymning samt förutsättningar för räddningstjänstens insats. Dessa synpunkter är omhändertagna av Stockholm Vatten.

99 3(5) 3.11 Risk för stöld av sprängämnen och andra byggprodukter Klart 3.12 Brand Ta fram brandskyddsplan och utred potentiella risker för brand. Modellering av rökgasspridning för att utreda hur hushåll och företag blir drabbade vid olika bränder. Stockholm vatten har knutit en egen brandingenjör till projektet och riskanalyser och inspektioner görs regelmässigt för projektets olika stadier Sabotage vid behov. ARBETE MED TUNNELN-RISKER 2.12 Explosion Vid eventuella okontrollerade explosioner finns det förutom uppenbara arbetsmiljörisker (behandlas separat) risk att den yttre miljön samt tredje mans egendom och hälsa påverkas negativt. Okontrollerade explosioner kan ske såväl i tunneln som runt påslagen till tunneln och kan ha ett flertal olika orsaker. Så kallade bomsalvor på grund av felaktig sprängning är en risk som kan ge upphov till skador på omkringliggande anläggningar. Explosioner som sker okontrollerat i tunneln eller på etableringsytan kan ge upphov till skador på omkringliggande egendom och den lokala miljön då tryckvågor uppstår samtidigt som projektiler sprids i närområdet. Skulle brand uppstå på etableringsytan eller i tunneln och spridas till sprängämnen kan mycket stora okontrollerade explosioner ske. Bränder i kemikalier eller petroleumprodukter som sprids till sprängämnen bedöms kunna få särskilt stora konsekvenser då dominoeffekter uppstår och skapar en mycket stor okontrollerad explosion. Orsaken till detta kan exempelvis vara bristande hantering eller förvaring av de olika produkterna och sabotage. ARBETE MED TUNNELN-ÅTGÄRDER 3.12 Explosion För att förhindra okontrollerade explosioner i tunneln och på etableringsytor är det av yttersta vikt att gällande föreskrifter och rutiner följs vid hantering av sprängämnen, tändkällor samt kemikalier och petroleumprodukter. Dessutom bör volymen av förvarade sprängämnen hållas så liten som möjlig och anpassas efter behovet kopplat till tunneldrivningen. Möjligheten att förvara mindre mängder på arbetsplatsen bör utredas. Utifrån beslutad maximal nivå förvarat sprängämne rekommenderas att en scenarioanalys utförs. Analysen bör avse de värsta scenarion som kan uppstå då en okontollerad explosion uppstår samt konsekvenser detta får i form av deformationszoner, påverkan på yttre miljö och tredje mans egendom och hälsa. Denna analys är gjord och har resulterat i krav på projektet.

100 4(5) FORTSATT RISKARBETE Arbete med risker är en kontinuerlig process som följer projekteringen. I komplettering till ansökan lämnades en kompletterande riskanalys in (Bilaga 1 kompletterande Riskanalys- Lokala konfliktpunkter, Structor ), avseende risken för allvarliga olyckor. Detaljprojektering av genomförande med etableringar, samt av Henriksdalsanläggningen hade då kommit så pass långt att verksamheters och anläggningsdelars placering, både av reningsverkets och gasuppgraderingens (Scandinavian Biogas) anläggningar, kunde analyseras ur ett riskperspektiv och de åtgärder som identifierats i den tidigare analysen (se ovan) arbetas in. DRIFTSATT RENINGSVERK Verksamhetens påverkan på Scandinavian Biogas uppgraderingsanläggning i Henriksdal Inom ramen för den utökade verksamheten vid Henriksdal reningsverk kommer en eller flera metanoltankar med en sammanlagd volym om ca 120 m 3 uppföras inom anläggningen. Inom projekteringen pågår utredning avseende olika lämpliga placeringsalternativ av metanolhanteringen på Henriksdalberget. Ett designkriterium är att hanteringen av metanol (både transport och lossning) ej ska föranleda risk för dominoeffekter på Scandinavian Biogas uppgraderingsanläggning vid händelse av olycka. När slutgiltig placering av metanolhanteringen har fastställts kommer en detaljerad riskutredning enligt 7 LBE och explosionsskyddsutredning (ATEX) genomföras där skyddsåtgärder för att eliminera dominoeffekter mot Scandinavian biogasanläggning kommer att innefattas. Scandinavian Biogas uppgraderingsanläggnings påverkan på Stockholm Vatten Genomförd riskbedömning (Henriksdals biogasuppgraderingsanläggning - Riskbedömning enligt Sevesolagstiftning utbyggnad och drift, WSP ) påvisar att verksamheten är förknippade med risker som skulle kunna komma att påverka Stockholm Vattens verksamhet i Henriksdal. Belysta olycksscenarier som innebär större utsläpp och antändning av brännbar gas är förknippade med väldigt låga sannolikheter samtidigt som konsekvenserna blir begränsade till följd av den ringa persondensiteten som återfinns i närhet till anläggningen. Stockholm Vattens tillkommande verksamhet på Henriksdalberget innebär inte att persondensiteten i någon större utsträckning förändras, varför endast en marginell påverkan riskbilden är att förväntas. Stockholm Vatten anser att riskerna förknippade med biogashanteringen är acceptabla sett till den planerade verksamheten varför inga ytterligare åtgärder än rådande skyddsavstånd anses nödvändiga. BYGGTIDEN Stockholm Vatten vill belysa att framtagen riskbedömning kan uppfattas ge en snedvriden bild av riskerna förknippade transporter och hantering av explosiva och brandfarliga varor under byggtiden, detta då endast de potentiella konsekvenser som kan uppstå vid olycka belyses utredningen. Stockholm Vatten vill tydliggöra att transporter och hanteringen av farligt gods endast är av tillfällig karaktär varför sannolikheten för att en allvarlig olycka ska uppstå under byggtiden, och i ett led riskexponeringen mot tredje man, är att betrakta som väldigt låg i jämförelse med en fast riskkälla. Tillfälliga transporter och hantering av farligt gods i tät stadsbebyggelse är inte heller en unik situation inom Stockholm, detta har tillåtits i centrala delar av staden vid byggande av t.ex. Norra Länken samt Citybanan.

101 5(5) Stockholm Vatten VA AB vill vidare tydliggöra att nedan åtgärder, i enlighet med slutsatserna i riskanalysen upprättad av Structor, kommer att föreskrivas i avtal med respektive entreprenör i ett led att säkerställa låga risknivåer mot omgivningen under byggtiden: Krav på försiktig sprängning ställs vid sprängarbete i ytlägen. Försiktig sprängning innebär mindre laddningsdoser och nyttjande av elektroniska tändkapslar. Begränsningar i transporterad mängd i ADR-klass 1, krav ställs på transportörer att maximalt lasta 500 kg per transport. Mängden sprängämne som förvaras i ytläge inom etableringsytorna begränsas till maximalt 500 kg. o Förvaring av sprängämne i ytläge inom etableringsytorna ska ske på ett avstånd om mer än 25 m från närmaste bebyggelse. o Vid Henriksdalsberget ska förvaring av sprängämne i ytläge ske på ett avstånd om mer än 80 m från riskkällor inom Scandinavian biogasuppgraderingsanläggning. Extern kontroll och revisioner av att kraven i MSB:s handbok Förvaring av explosiva varor, 2012 uppfylls på arbetsplatserna samt att även övrig hantering av sprängämnen uppfyller MSB:s krav. Val av drivmedel. Krav ställs på entreprenörer att endast använda och förvara diesel som drivmedel inom arbetsområdena. o Förvaring av brandfarlig vätska i ytläge ska ske med skyddsavstånd i enlighet med rekommendationer som ges i Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5.

102 11 januari 2017 BILAGA 2 PM 3 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Nacka Tingsrätt Avd. 3 M Aktbilaga 536 Svar på länsstyrelsens frågor- Grundvatten Frågor avseende kontrollprogram m m, vattenverksamhet (Länsstyrelsens yttrande sid 5-6) Sid 3, näst sista stycket: Länsstyrelsen anser villkorsförslag 31 behöver förtydligas och föreslår följande formulering: Stockholm Vatten ska under bygg- och driftstiden infiltrera vatten i jord ellerberg eller vidta andra åtgärder för att motverka att grundvattennivåerna påverkas på ett sådant sätta att skada kan uppkomma. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens yrkande. Se bilaga PM 12, bilaga 1 Sid 3, sista stycket: Länsstyrelsen yrkar i första hand på att villkor föreskrivs avseende inläckage till hela tunnelsträckningen inklusive tillfartstunnlar. SVAB tillmötesgår länsstyrelsens yrkande, se bilaga PM 12, bilaga 1 Sid 4, första och andra stycket: Om förstahandsyrkandet inte bifalles yrkar Länsstyrelsen i andra hand att åtgärdsplanen föreskrivs som villkor. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens förstahandsyrkande, se bilaga PM 12, bilaga 1 Sid 4, tredje stycket: Länsstyrelsen yrkar att bolaget åläggs ta fram ett kartmaterial där riskobjekt och områden aktuella för infiltration framgår. Det bör också framgå i vilka områden som infiltrationsanläggningarna behöver vara installerade och funktionskontrollerade innan grundvattenbortledningen i aktuellt magasin påbörjas och var det räcker att de är projekterade. Riskobjekt finns redovisade i bilaga F2 och F4, infiltrationsområden i bilaga I2, den senare bilagan är uppdaterad (rev ). System för skyddsinfiltration inom lerområdena vid Åkeshov, Smedslätten och Liljeholmen kommer att vara anlagda och funktionstestade innan berguttag påbörjas i nämnda avsnitt. För lerområdena vid Ålstens brygga och Örnsberg gäller att systemen för skyddsinfiltration ska vara projekterade och lämpliga platser för anläggande av infiltrationsbrunnar identifierade innan berguttag påbörjas. Sid 5, sista stycket: Länsstyrelsen vill att det skall framgå i villkor 5 att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

103 2(6) SVAB har uppdaterat villkor 5 utifrån att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten, se PM 12 Bilaga 1. Sid 6, 1:a stycket: Länsstyrelsen vill att villkor 7 om kontrollprogrammet även skall innehålla aspekter såsom injekteringsresultat, uppmätt inläckage, infiltrationsmängder och påverkan på anläggningar och markområden. SVAB har uppdaterat villkor 7 med avseende på att kontrollprogrammet även ska innehålla de kontroller som Länsstyrelsen pekar på, se PM 12 Bilaga 1 Sid 6, 2:a stycket: Länsstyrelsen vill att SVAB definierar vilka grundvattenrör som syftar till att kontrollera grundvattennivån för varje grundvattenberoende byggnad, kvarter, eller anläggning o.s.v. och att SVAB definierar larm- och åtgärdsnivåer för resp. skyddsobjekt. Larmnivån syftar till att uppmärksamma att grundvattennivåerna har påverkats. Åtgärdsnivån skall baseras på tidigare uppmätta grundvattennivåer, lerans sättningsegenskaper samt högsta pål- eller rustbäddnivå för trägrundlagda byggnader. Länsstyrelsen anser inte att nivåerna skall fastställas av domstolen utan att de ska hanteras inom ramen för kontrollprogrammet, så att justeringar kan utföras inom ramen för tillsynen i det fall ytterligare information tillkommer. SVAB har haft och har ett löpande arbete med att utveckla mätprogram för kontroller av bl.a. grundvattennivåer. Inom ramen för detta arbete ingår att definiera larm- och åtgärdsnivåer samt att installera ytterligare grundvattenobservationspunkter. De mätningar som nu genomförts och som kommer genomföras kommer ligga till grund för larm- resp. åtgärdsnivåer. SVAB:s anser som Länsstyrelsens, att nivåerna inte skall faställas av domstolen utan att de skall hanteras inom ramen för kontrollprogrammet, så att justeringar kan utföras inom ramen för tillsynen. Inom ramen för kontrollprogrammet avser SVAB definiera vilka grundvattenrör som syftar till att kontrollera grundvattennivåen för resp. byggnad, kvarter eller anläggning.. I de justerade provisoriska föreskrifterna och det kontrollprogram som tas fram kommer även tidigare uppmätta grundvattennivåer kunna vara styrande för val av åtgärd. SV hänvisar även till PM 15 där mätpunkter (grundvattenrör, sättningsmätning) anges. Sid 6, 3:e stycket: Länsstyrelsen menar att det underlättar tillsyn och ger transparens gentemot fastighetsägare om det görs kvartersbeskrivningar för de områden där det finns byggnader eller anläggningar som kan påverkas av grundvattensänkning. SVAB har genomfört grundläggningsinventering inom samtliga lerområden inom påverkansområdet såsom definierat i ansökningshandlingarna. Inventeringen har identifierat riskobjekt utifrån dess grundläggning och samtidigt varit konservativ i sitt antagande, d.v.s. om uppgifter varit osäkra eller okända har resp. byggnad klassats som riskobjekt. Redovisningen av riskobkekten är gjord i Bilaga F2 ochf4 till PM Hydrogeologi. Inom ramen för kontrollprogrammet kommer mer detaljerad redovisning tas fram.

104 3(6) Sid 6, 4:e stycket: Länsstyrelsen vill att det upprättas en slutrapport när tunnelarbetena är avslutade. SVAB kommer att upprätta en slutrapport. Där även beräknat totalt inläckage till tunneln redovisas. Frågor avseende inläckage och grundvattenpåverkan, (Länsstyrelsens yttrande sid 14-16) Sid 14, stycke 4: Länsstyrelsen menar att konstruktionen med provisoriska föreskrifter för grundvattensänkning och att inläckaget enbart omfattas av det allmänna villkoret inte är helt ändamålsenligt och kan göra tillsynen komplicerad. SVAB menar att de provisoriska föreskrifterna i kombination med SVABs åtagande att följa den åtgärdsplan som inlämnats ställer höga krav på bolaget avseende skyddsåtgärder för att minimera konsekvenser avseende grundvattennivåsänkning. SVAB inser att den föreslagna metoden kan innebära en mer omfattande tillsyn men menar, mot bakgrund till pågående sättningar att detta förfarande är nödvändigt. Sid 14, stycke 4: Länsstyrelsen yrkar i första hand att inläckaget till tunneln inklusive tillfatstunnlar ska formuleras som villkor i kombination med åtagande att skyddsinfiltrera alternativt vidta andra åtgärder för att minska risk för skada. Sid 14, stycke 4: Länsstyrelsen menar att SVAB ska föreslå riktvärden för hela tunnelsträckan. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens yrkande och föreslår riktvärden för respektive delsträckor. se bilaga PM 12, bilaga 1. Sid 14, näst sista stycket: Länsstyrelsen noterar att bolaget inte anser det ändamålsenligt med riktvärden för inläckage på tunnelavsnitt utanför områden som omfattas av den provisoriska föreskriften. Länsstyrelsen anser dock att riktvärden för inläckage bör gälla både där tunneln passerar under fastmarkspartier och lerområden eftersom inläckaget påverkar samma grundvattenmagasin. SVAB bedömer att uppföljning av känsliga objekt i närheten av lerområdena i Åkeshov, Örnsberg, Ålstens brygga, Smedslätten och Liljeholmen inte kan göras på annat sätt än med de föreslagna provisoriska föreskrifterna. SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens yrkande och föreslår riktvärden för resp. delsträckor enligt ovan.. Sida 14, sista stycket: Länsstyrelsen yrkar i andra hand att även åtgärdsplanen föreskrivs som villkor. SVAB accepterar yrkandet i första hand och anser då att åtgärdsplanen inte skall villkoras, men ingår i det allmänna villkoret Sid 15, 1:a stycket: Länsstyrelsen framför att SVAB måste redogöra för hur områdena med provisorisk föreskrift har avgränsats.

105 4(6) Provisoriska föreskrifter om maximal grundvattenavsänkning skall gälla i de områden där risk för sättningsskador bedöms föreligga, trots utförd injektering. Dessa provisoriska föreskrifter säkerställer att sättningsskador inte ska uppkomma. När villkoren inom dessa områden upprätthålls säkerställs även omgivningspåverkan utanför dessa områden. Vid beräkning av sättningar är hänsyn tagen till i) lerans sättningskänslighet (PM Markförhållanden), ii) prognostiserad grundvattensänkning och lerans mäktighet (geologisk förväntansmodell), se vidare ansökans bilaga F. I det fall grundvattennivåer upprätthålls inom dessa områden, antingen p.g.a. att avsänkningen är mindre än prognostiserad eller genom skyddsinfiltration så uppstår heller ingen risk för sättning utanför dessa områden. Sid 15, stycke 2: Länsstyrelsen menar att begränsningsvärdena för grundvattensänkning ska baseras på den nivå där skada kan uppkomma och inte på grundvattenpåverkan relativt normala variationer. SVAB har accepterat att de provisoriska föreskrifterna knyts till åtgärdsnivåer och inte till viss avsänkning. Sid 15, stycke 3, punkt 1: Länsstyrelsen menar att SVAB inte redovisat vilken metodik som ska användas för att urskilja en grundvattensänkning om 0,2 m. Se ovan. Sid 14, stycke 3, punkt 2: Länsstyrelsen menar att SVAB i onödan tar på sig att skyddsinfiltrera även när det inte föreligger risk för skada. Se ovan. Sid 15, stycke 3, punkt 3: Därefter framför Länsstyrelsen att det finns riskobjekt utanför områdena med provisoriska föreskrifter där det är oklart vilka nivåer som ska upprätthållas. Om avsänkningskraven innehålls inom de områden där de provisoriska föreskrifterna gäller (områdena J1-J5) föreligger inte någon risk för skador på objekt i närheten till områdena ifråga. Länsstyrelsen framför att det är mer lämpligt att vidta åtgärder då grundvattennivåer sjunker under nivåer där det kan uppkomma skada. SVAB har samma uppfattning Sid 15, stycke 5: Därefter påpekar Länsstyrelsen att det förefaller som att SVAB utgått ifrån interpolerad lermäktighet utan hänsyn till förekomst av riskobjekt. Se svar ovan om hur områden J1-J5 definierats samt bedömningsgrunder för sättningar, här tas även hänsyn till marksättningar och skador på vägar etc. I det fall grundvattennivåerna inom område J1 J5 upprätthålls enligt ansökan kommer inga skador utanför dessa områden uppstå.

106 5(6) I område J1 finns ett flertal mer eller mindre känsliga byggnader. I område J2 finns inga känsliga byggnader medan det finns känsliga byggnader i dess närhet. I område J3 finns det inte heller några känsliga byggnader. Däremot finns det ledningar i mark inom området. Inom område J4 finns ett fåtal känsliga byggnader, även ett antal i närheten av området, och i område J5 finns ett antal större sättningskänsliga byggnader. Utgångspunkten är att det mest känsliga objektet inom det område som omfattas av de provisoriska föreskrifterna skall skyddas. Därmed uppstår inte heller risk för skada för utanför området. Sid 15, sista stycket: Mot bakgrund av de provisoriska föreskrifterna menar Länsstyrelsen att det är oklart vilka grundvattennivåer SVAB är skyldig att upprätthålla utanför de områden som omfattas av de provisoriska föreskrifterna. Som beskrivits ovan föreligger ingen risk för skador på några objekt utanför områdena som omfattas av de provisoriska föreskrifterna (områdena J1-J5) förutsatt att avsänkningskraven innehålls inom områdena. Se ovan Sid 16, 1:a stycket: Med hänsyn till Åtgärdsplanen (tabell 1) påpekar Länsstyrelsen att inläckagekravet angivet i l/min x 100 m räknat per 100 m är strängare jämfört med om inläckagekravet skulle gälla delsträcka för delsträcka. SVAB hänvisar till uppdaterad åtgärdsplan. Injekteringsarbetena kommer att styras utifrån åtgärdsplanens riktvärden som anges per 100 m tunnel Sid 16, 2:a stycket: Därefter kommenterar Länsstyrelsen avsnitt 5 i Åtgärdsplanen, Åtgärdsplan för lerområden som omfattas av kontrollvärde för inläckage. Länsstyrelsen ifrågasätter att åtgärder inte vidtas om skyddsinfiltration redan satts igång och man menar också att skyddsinfiltration saknas som åtgärd i listan för lerområden som omfattas av kontrollvärde för inläckage. Länsstyrelsens synpunkt är korrekt. Skyddsinfiltration ska anges i den omnämnda listan. Åtgärdsplanen ska också justeras så att det klart framgår att det mycket väl kan bli aktuellt att t ex justera injekteringsförfarandena i samband med skyddsinfiltration. Det kan också bli aktuellt att genomföra ett antal kontrollmätningar samtidigt med att skyddsinfiltration genomförs. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samråd med tillsynsmyndigheten. Sid 16, 3:e stycket: Länsstyrelsen refererar till avsnitt 3.5 i Åtgärdsplanen och menar att information som ges under avsnitt 4 är motsägelsefull. Åtgärder kommer att vidtas om riktvärden för inläckage överskrids. Med hänsyn till avsnitt 4 kommer åtgärder att sättas in i enlighet med de punkter som anges under avsnitt 4. Överskrids riktvärdena i ett delområde inom fastmarksområdena görs kontroller av inläckagemätningarna, orsakerna utreds, information lämnas till TSM och antalet hål i kommande skärmar kan komma att ökas. En andra injekteringsomgång genomförs dock, som Länsstyrelsen påpekar, endast när MWD-data eller vattenförlustmätningarna visar på dubbla kontrollvärdet. Sid 16, 4:e stycket: Därefter pekar Länsstyrelsen på oklarheter omkring skyddsinfiltrationen. Länsstyrelsen har svårt att överblicka de fastigheter som SVAB har rådighet över för infiltration och om dessa fastigheter har tillräcklig utbredning för att

107 6(6) täcka upp alla områden med behov av skyddsinfiltration i bygg- respektive driftskedet. Länsstyrelsen yrkar att SVAB ska åläggas att ta fram ett kartmaterial där riskobjekt och områden aktuella för infiltration framgår. Det ska också framgå i vilka områden som infiltrationsanläggningarna behöver vara installerade och funktionstestade innan grundvattenbortledningen påbörjas och var det räcker att de är projekterade. SVAB hänvisar till Bilaga 4. Sid 16, 5:e stycket: Avslutningsvis anger Länsstyrelsen att det kan behövas skyddsinfiltreras inom fler områden är de områden som styrs av de provisoriska föreskrifterna. Se ovan.

108 BILAGA 3 PM - Riktvärden för inläckage Datum Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm T: D: +46 (0) F: Unr Riktvärden för inläckage Ramböll Sverige AB Org nr SVAB tillmötesgår Länsstyrelsens yrkande avseende riktvärden för tunneln och föreslår riktvärden för respektive delsträckor enligt nedan (tabell 1). Riktvärden för inläckage (rullande fyramånadersmedelvärden) redovisas nedan. Angivna riktvärden avser tunnelns samtliga delsträckor. Tabell 1. Riktvärden för inläckage. Riktvärden gäller ej vid pågående skyddsinfiltration Delsträcka Längdmätning Riktvärde (l/min) Kommentar Åkeshov, inkl. arbetstunnel inkluderar arbetstunneln Nockeby Ålstens brygga Smedsslätten, inkl. arbetstunnel Eolshäll, inkl. arbetstunnel inkluderar arbetstunneln och anl. vid Smedslätten inkluderar arbetstunneln Örnsberg Aspudden/Vinterviken Årstadal/Liljeholmskaje n, inkl. arbetstunnel inkluderar arbetstunneln Årsta Gård Årsta östra Johanneshov - Sickla inkluderar arbetstunnlar vid Gullmarsplan och Sickla De provisoriska föreskrifternas begränsningsvärden gäller parallellt med de nu föreslagna riktvärdena. I tabell 1 ingår förekommande arbetstunnlar och berganläggningar. 1(2) Unr

109 BILAGA Sickla pumpstation SVAB menar att ett riktvärde för bergrummen i Sickla inte kan nyttjas. SVAB föreslår således att en åtgärdsplan tas fram för att säkerställa injektering och tätning av berget och som omfattas av det allmänna villkoret A1. Åtgärdsplanen redovisas länsstyrelsen i samband med att kontrollprogrammet tas fram, i samverkan med länsstyrelsen. SVAB har bedömt att ett riktvärde för bergrummen i Sickla inte kan användas med tillräcklig precision för att styra kvaliteten på injekteringar och därmed tätheten för de utsprängda bergutrymmena. Mätningen av inläckage i Sicklaanläggningen beaktande dess geometri är tekniskt mycket svår och känslig för annat process- och tillskottsvatten. Anledningen till att det är att anläggningen är stor och i huvudsak i plan samt att den sprängda botten inte blir slät. Det vatten som skall avledas från anläggningen kommer av den anledningen fördröjas i gropar och i massor från sprängningen vilket för att jämvikt för grundvatteninläckaget inte kommer kunna uppnås ens efter lång tid. Det kommer således inte vara möjligt att på motsvarande sätt som för tunneln att mäta det inläckande grundvattnet på måndag morgon innan borrningsarbetena påbörjas. Erfarenheter från andra bergrumsprojekt är att mätfelet kan vara mycket stort. Ett riktvärde blir därför inte användbart för att styra entreprenaden. Bergkvaliteten i Sickla bedöms som god och med en noga kontrollerad kvalitet på genomförandet av injekteringar kan inläckaget kontrolleras och skadlig grundvattenpåverkan därmed undvikas. Stockholm Vatten föreslår därför som alternativ till riktvärde en kontrollplan och kvalitetssäkring av tätheten för bergutrymmena i Sickla enligt följande: Val av injekteringsklass baseras på vattenförlustmätning Kontroll av utförd injektering baseras på mätning av inflöde/utflöde av vatten ut kontrollhål. Krav enligt dessa riktlinjer kommer att ställas på entreprenör och arbetas in i det slutliga kontrollprogrammet för entreprenaden. Utfall av kontrollprogram och avvikelsehantering kommer att redovisas. 2(2) Unr

110 Bilaga 4 PM Skyddsinfiltration Uppdrag Stockholms framtida avloppsrening Beställare Stockholm Vatten AB Från Mattias von Brömssen Till Lars Lindblom Datum Rev Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm T: D: +46 (0) F: Unr Ramböll Sverige AB Org nr Allmänt Berggrunden i Stockholm består huvudsakligen av kristallina bergarter och lämpar sig väl för byggnation av undermarksanläggningar. Mellan bergshöjderna förekommer ställvis lerfyllda sänkor, som lokalt har relativt stora djup. Tunneln kommer drivas genom borrning och sprängning på relativt stort djup och med få och små jordschakt. Drivning sker i stegen förinjektering, borrning, laddning, sprängning, utlastning och förstärkning. Förinjektering utförs huvudsakligen med cementbaserade tätningsmedel och tätning utförs kontinuerligt och systematiskt längs med hela tunneln. Stockholm Vatten AB har valt en hög ambitionsnivå rörande tätning. För att upprätthålla grundvattennivåerna i områden med byggnader eller konstruktioner med grundvattenberoende grundläggning kan skyddsinfiltration komma att nyttjas. Skyddsinfiltration är en, i Stockholmsområdet, väl beprövad metod som kan användas för att hålla uppe nivåer lokalt kring enskilda byggnader eller inom större områden för att undvika sättningar. Grundvattennivåsänkningar som uppkommit i projekt som anlagts under senare år har generellt sett varit små och skador till följd av grundvattenbortledning har varit begränsade eller helt uteblivit. Infiltrationen kan göras temporärt under tiden för anläggande eller permanent. Strävan är att minimera omfattningen av den permanenta skyddsinfiltrationen. Den planerade tunneln passerar under ett antal sättningskänsliga områden, där skyddsinfiltration kan bli aktuellt. Dessa har identifierats i det hydrogeologiska underlaget som presenterats i ansökan (Bilaga F). Skyddsinfiltration nyttjas för att minska omgivningspåverkan och skadlig grundvattensänkning vid känsliga områden och objekt. Infiltrationen utförs i syfte att upprätthålla godtagbara PM Skyddsinfiltration, tillstånd 1(7) Unr

111 Bilaga 4 grundvattennivåer i den friktionsjord som underlagrar sättningskänsliga lerområden, för att säkerställa att skadliga sättningar inte utbildas. I bilaga F och bilaga F9 redovisas Stockholm Vattens strategi för åtgärder avseende grundvattenbortledning och grundvattenpåverkan. Strategin för planerade skyddsåtgärder för att motverka sänkta grundvattennivåer orsakade av grundvattenbortledning är att arbeta i steg, med flera olika skyddsåtgärder och med successiv utvärdering mellan varje steg. Den primärt beslutade åtgärden är kontinuerlig förinjektering, vilket gäller för både sättningskänsliga delsträckor samt delsträckor med fastmarkspartier. En hög ambitionsnivå har ansatts för de sättningskänsliga områdena. Stockholm Vatten har därmed valt att eftersträva ett så lågt inläckage av grundvatten som är möjligt inom rimliga och praktiskt hanterbara gränser. Skyddsinfiltrationen kommer endast att vara ett komplement till injektering för att undvika skadlig grundvattensänkning. Stockholm Vatten menar att detta förfaringssätt, vilket tillämpats i andra tunnelprojekt i känslig stadsmiljö, är den mest hållbara lösningen. Ytterligare åtgärder som kan vidtas är s.k. lining (betonginkädnad) av tunneln och/eller grundförstärkning av känsliga byggnader. Omfattningen av inläckaget till tunneln, uppnådd täthet genom injekteringen, bergets och jordens hydrauliska egenskaper samt grundvattenberoende byggnader kommer att vara styrande för hur omfattande skyddsinfiltrationen blir (antal brunnar) samt infiltrationsanläggningarnas placering. Skyddsinfiltration kan installeras i a) friktionsjorden som underlagrar sättningskänslig lerområden alternativt i b) berggrunden (se figur 1 nedan). Infiltrationsbrunnar som installeras i berget kan installeras dels från i) markytan, dels ii) från tunneln, i det senare fallet kommer infiltrationsanläggningarna endast nyttjas under anläggningstiden. Vid installation i friktionsjorden är dennas hydrauliska konduktivitet, mäktighet och utbredning styrande för resultatet. För installation i berggrunden är förekomst av sprickor och/eller ett uppsprucket övre rösberg styrande för ett gott resultat. Infiltrationsbrunnar dimensioneras genom undersökningsborrning där jordlagrens hydrauliska egenskaper och berggrundens förekomst av vattenförande sprickor klarläggs. Brunnens infiltrationskapacitet testas i fält före driftstagande. I vissa områden kan det behövas flera infiltrationsbrunnar för att kunna infiltrera den mängd vatten som behövs. Skyddsinfiltrationen genomförs med kommunalt dricksvatten. Infiltration kan genomföras med konstant flöde eller vid konstant tryck. Konstant tryck används vanligtvis för infiltration i friktionsjord medan konstant flöde används vid infiltration i berg. Princip för infiltrationsbrunnar i friktionsjord och berg visas i figuren nedan. PM Skyddsinfiltration, tillstånd 2(7) Unr

112 Bilaga 4 Figur 1. Anläggning för skyddsinfiltration i jord och berg, från markytan. 2. Delområden aktuella för skyddsinfiltration Sättningsbenägna lerområden där skyddsinfiltration bedöms kunna bli aktuella är Åkeshov, Ålstens brygga/smedslätten, Örnsberg samt Liljeholmen (Bilaga F). I Åkeshov, Smedslätten och Liljeholmen kommer dessa att vara installerade och funktionskontrollerade innan tunneln drivs genom respektive område. I Ålsten och Örnsberg kommer de att vara projekterad och förberedda för direkt installation. De områden där behov av skyddsinfiltration bedömts kunna uppstå finns redovisas i Bilaga I2 (rev ) till ansökan. PM Skyddsinfiltration, tillstånd 3(7) Unr

113 Bilaga 4 För ovanstående områden ligger de för skyddsinfiltrationen dimensionerande skyddsobjekten nära tunneln. Skyddsinfiltration kommer ske nära och i anslutning till dessa skyddsobjekt och tunnellinjen. Då grundvattentrycket i friktionsjorden kommer säkerställas vid skyddsobjekten som ligger nära tunneln säkerställs samtidigt de skyddsobjekt som ligger på ett större avstånd från tunneln. Av detta följer även att när trycknivåerna säkerställs inom de områden som belagts med provisoriska föreskrifter i tillståndsansökan kommer nivåerna upprätthållas inom hela det definierade påverkansområdet. Stockholm Vatten AB har bedömt de i bilaga I2 (rev ) redovisade områdena som tillräckliga avseende skyddsinfiltration. Stockholm Vatten AB har för avsikt att skapa sig rådighet över ett antal ytterligare, privata, fastigheter i Åkeshov, Örnsberg och Liljeholmen. Detta för att säkerställa att lämpliga lägen kan säkras infiltrationsbrunnarnas placering. I påverkansområdet andra ingående lerområden har riskerna för skadliga sättningar bedömts som små, mot bakgrund av små lerdjup, lerans egenskaper, stora avstånd till tunneln och/eller avsaknad av skyddsobjekt (Bilaga F med tillhörande bilagor). Slutligt antal skyddsinfiltrationsanläggningar fastställs i samband med detaljprojektering och byggskedet men redan nu i undersökningsskedet har infiltrationstester och pumptester för analys av infiltrationsmöjligheter genomförts. Områdesspecifika bedömningar redovisas nedan. 2.1 Åkeshov Förutsättningar Tunneln går från ett moränområde i norr in under lerområdet vid Åkeshov för att efter 350 m återigen gå in i ett berg/moränområde. Lerområdet vid Åkeshov är sättningskänsligt med pågående sättningar. Stora delar av området med de största lerdjupen är bebyggda med enfamiljhus som i många fall har sättningskänslig grundläggning. Markytan ligger på runt + 9 och lerdjupet uppgår till som mest ca 20 m, men ligger i stora delar av området på runt 5 m. Tunneln går väster om de största lerdjupen genom ett område med något högre bergläge (ca +0 ). Friktionsjorden under leran har en begränsad mäktighet på ca 0,5-1 m. Sättningar har tidigare konstaterats inom detta området, se vidare ansökans bilaga F Genomförda tester i undersökningsskedet Infiltrationstest har genomförts i 4 st grundvattenrör vilket visat på en hydraulisk konduktivitet mellan m/s. Friktionsjordens relativt låga hydrauliska konduktivitet innebär att det beräknade inläckaget till tunneln på ca 1,5 l/min och 100 m tunnel inte kan infiltreras ner i friktionsjorden med hjälp av ett tryck på endast 5-6 m.v.p., vilket är den nivå över den naturliga grundvattennivån med vilken skyddsinfiltrationen kan ske för en brunn i friktionsjorden. Samtidigt visar genomförd provpumpning i en filterbrunn med spetsen 0,5 m ner i berg på en hög hydraulisk konduktivitet. Den högre PM Skyddsinfiltration, tillstånd 4(7) Unr

114 Bilaga 4 konduktiviteten, 1, m/s, och responsen vid nederbörd (se ansökans bilaga F) avspeglar en högre konduktivitet och transmissivitet jämfört de i jord satta grundvattenrören. I detta läge och med denna högre konduktivitet finns goda möjligheter att nyttja skyddsinfiltration i friktionsjorden Skyddsinfiltration Åkeshov Infiltration bedöms kunna ske från markytan till berggrunden där vatten infiltreras till spricksystemet under högt tryck vilket i sin tur resulterar i att en trycksänkning i friktionsjorden inte utbildas. Övergången mellan friktionsjord och berg tätas för att undvika bortspolning av friktionsmaterial så att det infiltrerade vattnet istället går ut i sprickor i berggrunden. Lämpliga kross- och sprickzoner identifieras för lämplig placering för infiltrationsbrunnarna före och/eller i samband med drivning av tunneln. I det senare fallet erhålls en mycket stor mängd data, bl.a. genom s.k. MWD data, som kan nyttjas för att med mycket god precision placera ut infiltrationsbrunnar. Med hjälp av ett övertryck kan en infiltrationsbrunn förse berget och spricksystemet med tillräckligt med vatten. Inför anläggandet av tunneln kommer skyddsinfiltrationen vara förberedd och testad med en kapacitet som motsvarar det förväntade inläckaget. I ett senare skede kan infiltrationsanläggningarna komma att behöva kompletteras, då mer information och data har erhållits och analyserats. Skyddsinfiltration kommer i första hand placeras i allmän platsmark i anslutning till de för skyddsinfiltrationen dimensionerande skyddsobjekten/byggnaderna, vilka är de fastigheter som ligger närmast i anslutning till tunnellinjen. 2.2 Ålstens brygga/smedslätten Förutsättningar Tunneln kommer att ligga utmed Mälarens strand ca 40 m under markytan vid passage av Ålstens brygga och Smedslätten. Områdena utgörs av lerfyllda svackor som enligt byggnadsgeologiska kartan korsas av flera sprickzoner. Markytan i området ligger på ca +2 i närheten av Mälaren för att stiga till ca +5 vid början av Alviksvägen. Grundvattennivån ligger i området mellan +1 och +3 där de lägsta nivåerna förekommer i de södra delarna nära Mälaren. Lerdjupet uppgår till som mest 15 m i en lokal lågpunkt men uppgår annars till 5-10 m som djupast. Sättningar har tidigare konstaterats längst Ålstensgatan Genomförda tester i undersökningsskedet Fiktionsjordens konduktivitet har bestämts till ca m/s utifrån slugtester i två grundvattenrör. Ett kärnborrhål borrades längs tunnelsträckningen där tunneln passerar genom södra delarna av Smedslättens lerområde. Vattenförlustmätning visade på att berget i den övre, 10 meter mäktiga delen var uppsprucket med mätbart K-värde på mellan m/s. PM Skyddsinfiltration, tillstånd 5(7) Unr

115 Bilaga Skyddsinfiltration Ålstens brygga/smedslätten På grund av relativ tät friktionsjord bedöms infiltration till kross- och sprickzoner i berget under tryck vara en bättre metod för att kompensera för tunnelns dränerande effekt. Vattenförlustmätningen visar att det finns förutsättningar för infiltration med övertryck till ett uppsprucket berg även om infiltration till berg bör ske norr om kärnborrhålet, som är placerat längs med tunneln där denna passerar Ålstensbadet, närmare aktuella skyddsobjekt. Något behov av att installera infiltrationsbrunnar innan tunneln anläggs bedöms inte föreligga för Ålstens brygga. Vid Smedslätten avses däremot skyddsinfiltration vara installerat och funktionstestat. Däremot kan det bli aktuellt med kompletterande förberedande undersökningar för att ge underlag för placering av brunnarna. Slutlig placering kan beslutas under anläggningstiden när mer information och data erhålls. 2.3 Örnsberg Förutsättningar Markytan i området ligger på mellan +2 och +5 och grundvattennivån i området ligger mellan +1 till +3,5. Lerdjupet uppgår till som mest till drygt 12 m i områdets södra delar men är på stora delar av området runt 5 meter varav ca 2,5 m utgörs av torrskorpelera. Leran överlagrar en friktionsjord med en mäktighet på 1-3 m Genomförda tester i undersökningsskedet Ett slugtest har utförts i ett rör installerat rakt ovan planerad tunnelmitt i Selmedalsringen. Testet visade att mer än 10 l/min kan infiltreras till friktionsjorden med ca 3 m.v.p. vilket kan jämföras med tunnelns beräknade inläckage för delsträckan på 2,3 l/min och 100 meter tunnel. Ungefär 250 m av delsträckan går under lerområdet vilket gör att tunneln dränerar ca 6 l/min under lerområdet som behöver ersättas genom skyddsinfiltration Skyddsinfiltration Örnsberg Utifrån utfört infiltrationstest bedöms friktionsjordens hydrauliska egenskaper tillåta att tillräcklig mängd vatten infiltreras till friktionsjorden. Inför anläggandet av tunneln kommer skyddsinfiltration vara förberett och testat med en kapacitet som motsvarar det förväntade inläckaget. Vid Örnsberg ska skyddsinfiltrationsanläggningar vara installerade inför anläggningsstart, detta då åtkomligheten är begränsad vilket kan försvåra implementeringen av skyddsinfiltrationen. Kompletterande brunnar och slutlig placering av dessa bör dock beslutas under anläggningstiden när mer information och data erhållits och analyserats. Skyddsinfiltration kommer primärt installeras närmast tunnellinjen, i anslutning till de dimensionerande skyddsobjekten/byggnaderna. PM Skyddsinfiltration, tillstånd 6(7) Unr

116 Bilaga Liljeholmen Förutsättningar Tunneln passerar under det sättningskänsliga lerområdet i Liljeholmen ungefär i läget mellan Blekegatan och Ingenjörsvägen. Den löper sedan under gränszonen mellan lera och berg/friktionsjord innan den går in i ett berg/moränområde. Markytan inom lerområdet ligger på ca +2 vid Liljeholmskajen och ca +4 vid Årstadal hållplats. Lerans mäktighet varierar inom området mellan 2,5 och 15 m och överlagar en friktionsjord med en mäktighet om ca 1-3 m. Stora delar av området är uppfyllt med 2-3 m fyllning Genomförda tester i undersökningsskedet Slugtester har genomförts i tre grundvattenrör inom området. Testerna visade på en hydraulisk konduktivitet mellan m/s och m/s. Den högre konduktiviten innebär att man i denna punkt kan infiltrera ca 6 l/min med 2 m.v.p. vilket kan jämföras med beräknat inläckage till tunneln på 2,8 l/min och 100 m tunnel Skyddsinfiltration Liljeholmen De spridda resultaten avseende hydraulisk konduktivitet visar på en heterogenitet hos friktionsjorden i området vilket gör att man i övriga delar längst tunnelsträckningen kan behöva infiltrera vatten till berg under högre tryck istället för infiltration till friktionsjorden. Inför anläggandet av tunneln kommer skyddsinfiltration vara förberett och testat med en kapacitet som motsvarar det förväntade inläckaget. Vid Liljeholmen ska skyddsinfiltrationsanläggningar vara installerade inför anläggningsstart, detta då åtkomligheten är begränsad vilket kan försvåra implementeringen av skyddsinfiltrationen. Kompletterande brunnar och slutlig placering av dessa bör dock beslutas under anläggningstiden när mer information och data erhållits och analyserats. Skyddsinfiltration kommer primärt installeras närmast tunnellinjen, i anslutning till de dimensionerande skyddsobjekten/byggnaderna. PM Skyddsinfiltration, tillstånd 7(7) Unr

117 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 4 Frågor från Mark- och miljödomstolen Aktbilagor 60 och 63 Stockholm

118 10 januari 2017 PM 4 Till: Avdelning Enhet Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd 3 M Ang: Aktbilagor 60 och 63 FRÅGOR OCH SVAR : Fråga: Svar: Gasturbin/motorn: Ingen gasturbin kommer att installeras utan en gasmotor. Gasmotorn drivs med på anläggningen producerad biogas. Gasen tryckutjämnas i gasklockan på reningsverket. Gasmotorn placeras i befintlig anläggning. Total tillförd effekt utifrån rågasflöde och energihalt är ca 2 MW/gasmotor, och för två gasmotorer blir det ca 4 MW. ( Nm3/h rågas). Gasmotorerna kommer att drivas intermittent vid reducerad kapacitet i gasuppgraderingsanläggningen enligt följande prioriteringsordning: gasuppgardering, gasmotor, gaspanna och gasfackla.

119 2(10) Reservkraft: I Henriksdal installeras 2st nya dieseldrivna reservkraftgeneratorer på 690V 1MVA som kommer att placeras intill befintliga reservkraftgeneratorer med en drivmedelstank för 12 timmar reservkraftdrift. Drivmedelstanken med dieselolja innefattar en cistern som placeras utanför huvudbyggnaden. Reservkraftgeneratorerna skall driva all erforderligt utrustning som behöver vara i drift för att godtagbar funktion skall kunna upprättshållas. Fördelning av kraft sker via ställverk. I Sickla installeras 3st dieseldrivna reservkraftgeneratorer på 6,6kV 3MVA med en drivmedelstank för 12timmar reservkraftdrift. Drivmedelstank med dieselolja innefattar en cistern som placeras inne i berganläggningen. Reservkraftgeneratorerna skall driva pumpmotorer i Bromma pumpstation med tillhörande utrustning för att godtagbar funktion skall kunna upprättshållas. Fördelning av kraft sker via ställverk. Gaspannor Gaspannorna drivs med på anläggningen producerad biogas. Gasen tryckutjämnas i en gasklocka. Gaspannorna kommer att drivas intermittent vid reducerad kapacitet i gasuppgraderingsanläggningen enligt följande prioriteringsordning: gasuppgardering, gasmotor, gaspanna och gasfackla. Totalt finns 3 gaspannor, men en total effekt på kw vid gasdrift. Gaspannorna kan även drivas med eldningsolja med en total effekt om kw. Vid drift med eldningsolja förvaras oljan i befintlig cistern utan för huvudbyggnaden. Fackla: Facklorna används då gasuppgraderingen, gasmotor eller gaspannor inte kan hantera den producerade biogasen från anläggningen. Facklan är ansluten till gasledningssystemet och gasklockan i vilken producerad gas kan utjämnas. Totalt två facklor förbränner överskottsgasen med en kapacitet om Nm3/h respektive Nm3/h, vilket möjliggör att all producerad biogas på anläggningen kan facklas. Fråga: Svar: Temperaturen i slamtank 1 kommer att vara 55 C. All metangas som produceras i slamtanken kommer att samlas upp och anslutas till gasledningssystemet som leder till gasuppgraderingen, gaspannor etc.. Metanavgången i form av läckage från slamtankar

120 3(10) förväntas vara noll (0). Metangasavgång från slamtankar påverkas inte av EOM och Matavfall. Fråga: Svar: Avseende polymer vet vi inte vilken typ av polymer som ska nyttjas i anläggningen. Detta måste provas ut för aktuellt slam och avvattnings/förtjockningsutrustning. Bifogar säkerhetsdatablad från befintlig drift för polymer och järnsulfat samt exempel på datablad för järnklorid. Fråga: Svar: Polymer kommer att doseras till förtjockning och avvattningsutrustning baserat på tillförd mängd Torrsubstans, TS. Driftuppföljning av förtjockat och avvattnat slam samt rejektvatten kommer att leda till justering. Miljöpåverkan från polymer innebär transporter till verket samt restprodukt av polymersäck. Tillförd polymer bryts ned i rötkammare och tas ut med slammet. Här förväntas ingen skillnad mot dagsläget. Polymer för vattenrening kommer att doseras vid höga flöden i kombination med järnklorid. Dosen kommer att styras mot flödet med återkoppling på onlinedata i utloppet för löst fosfor. Huvudinställningen för fosforreningen avgörs av processingenjör via dygnsoch veckosamlingsprov för reningsverket. Tillförd polymer tas ut med slammet. Järnsulfat doseras kontinuerligt baserat på driftresultat avseende löst fosfor. Onlinemätare styr dosen och huvudinställningen för fosforreningen avgörs av processingenjör via dygnsoch veckosamlingsprov för reningsverket. Tillförd järnsulfat tas ut med slammet. Ingen skillnad mot dagsläget. Järnklorid, en mer snabbreagerande fällningskemikalie, kommer att nyttjas vid höga flöden in till reningsverket. Dosen kommer att styras mot flödet med återkoppling på onlinedata i utloppet för löst fosfor. Huvudinställningen för fosforreningen avgörs av processingenjör via dygns- och veckosamlingsprov för reningsverket. Tillförd järnklorid tas ut med slammet. Ingen skillnad mot dagsläget.

121 4(10) Fråga: Svar: Lustgas I och med att SV:s reningsverk ligger i berg har vi en unik möjlighet att mäta utsläpp av lustgas var de uppmätta mängderna N2O från Bromma och Henriksdal 4,2 + 14,8 = 19 ton N2O (=16,1 g N2O/p,yr). N2O-utsläppen är relaterade till kvävereningen och normaliserat fås emissionsfaktorn 3 g N2O-N producerat/kg N avskiljt. 0,3% av det avskilda kvävet avgår alltså som N2O-N. Emissionsfaktorn är ungefär samma på Bromma och Henriksdal. Jämfört med andra reningsverk är emissionsfaktorn (0,3%) relativt låg. Den nya processen på Henriksdal kommer sannolikt minska utsläppen, detta eftersom: o slamåldern är hög (processen designad för fullständig nitrifikation året om) o den nya processen med MBR är, jämfört med idag, mer välinstrumenterad och robust, d.v.s. olika typer av driftstörningar som ger upphov till lustgasavgång kan undvikas genom processkontroll/styrning. Korttidsmätning av N2O-utsläpp från vår pilotanläggning visade på låga utsläpp, lägre än uppmätt från Henriksdal och Bromma idag. Under planeras mer detaljerade mätinsatser avseende N2O på Henriksdal. Målet är att bättre förstå orsaken till lustgasbildningen för att kunna anpassa/optimera driften och minska denna. En ansats till beräkning av N2O utsläppet kan baseras på att 0,3 % av avskilt kväve i den biologiska reningen omvandlas till N2O-N, där mängden N2O uppskattas till 44/28 av N2O-N. För Henriksdals reningsverk år 2040 blir det per dag: kg N avskilt x 0,3 % = 45 kg N2O-N x 44/28 = 70,8 kg N2O per dag. Detta ger en årsproduktion om ca 25 ton kg N2O. Angående åtgärder för att minska lustgasproduktionen handlar det om att driva en biologisk rening utanför extremfallen, tillgodose tillräcklig mängd syre och tillräcklig slamålder. Den nya processlösningen för Henriksdals reningsverk är mer flexibel och mer robust än befintlig anläggning varför lustgasproduktionen förväntas minska. Ytterligare till detta kommer ingen separat rejektvattenrening, som normalt ger högre lustgasutsläpp än kvävreninge i huvudvattenlinjen, att införas.

122 5(10) Slambehandlingen kommer även att drivas på ett annat sätt än idag, med mindre mellanlagring av slam i anläggningen, där slammet avvattnas snabbare och transporteras ut från reningsverket, ytterligare en bidragande faktor till att lustgasutsläppen minskar. Metan Metangasslippen förväntas understiga < 2 % av årlig produktion. I och med att i dag stora källor för metanslip byggs bort förväntas metangasslippen minska avsevärt. Som ytterligare åtgärd kommer även processteg där framtida metanslip eventuellt kan förutses förses med anslutningspunkter för punktutsug, där ventilationsluft leds till metandestruktionsanläggning. Den metandestruktionsanläggning som förutses är av typen Vocidizer, som placeras i anslutning till skorstensfoten uppe på berget. Vocsidizer är en regenerativ termisk förbränningsvärmeväxlare. Anläggningen renar processluft från kolväten genom termisk oxidation (förbränning) vid hög temperatur. I förbränningen omvandlas kolväten till koldioxid, vatten och övriga förbränningsprodukter. Förbränningsväxlaren består av en bädd av värmetåligt keramiskt material, genom vilken den förorenade processluften leds. I bädden, som fungerar som värmeväxlarmedia, värms processluften till en så hög temperatur att kolväten och andra kemiska föreningar förbränns. Bädden värms initialt upp till drifttemperatur ( C) med hjälp av elektriska värmeelement. När drifttemperaturen uppnåtts är Vocsidizern redo att ta emot och rena processluft. I normaldrift varmhålls anläggningen via processluften där ex. metan förbränns.

123 6(10) Fråga: Svar: Ventilationsluft från slamförtjockningsanläggning, slamavvattningsbyggnaden, slamsiloanläggningen och slamutlastningen kommer att samlas upp och renas i en photoxoch kolfilteranläggning innan renad luft leds till skorstensfot och släpps ut via skorstenen. Figur 2: Bergskepp för luktreduktion, ansluter mot slamutlastning, slamsilo och slamavvattningsbyggnad samt slamförtjockningsanläggningen.

124 7(10) Fråga: Svar: Vid entreprenader som kräver försiktig sprängning i ytläge och hantering av risken för i första hand skador uppkomna av stenkast och inom en radie på 300 m (se kompletterande riskanalys) beaktas följande : Tyngdtäckning Där så behövs föreskrivs tredubbel (egentligen tre lager mattor) tyngdtäckning med gummimattor, (vanligtvis slitbanor från lastbilsdäck ihop fogade med wire) På dessa lager läggs på ett splitterskydd av fiberduk eller industriduk, en seg ovävd textilmatta, samt för att hålla duken på plats till exempel ett vanligt armeringsnät. Borrhålsdiametern Här föreskrivs en håldiameter max 51 mm och laddning med patronerat sprängämne. Mindre håldiameter med mindre sprängämne i ger mindre risk för stenkast. Förladdningslängd Längden på förladdningen skall vara minst lika med försättningen. Försiktig sprängning är ett omfattande ämnesområde som kräver en stor praktisk och teoretisk kunskap. Arbetsmetodiken för försiktig sprängning baseras ett antal krav på entreprenören på förberedande arbeten, genomförande och rapportering som kan innefatta: Att beställarens byggledning tillsammans med utsedd ansvarig sprängarbetsledare finns på plats under hela arbetet. Sprängarbetsledaren tar fram dokument som beställaren granskar. Minst följande dokument skall tas fram, redovisas och följas: Sprängarbetsplan Platsspecifik riskanalys med riskreducerande åtgärder (se ovan). Borr-, ladd- och tändplaner. Checklistor, använd till exempel de checklistor som är framtagna av den partsammansatta gruppen Olyckskommissionen Bergsprängning.

125 8(10) Dokumentation av varje salva med uppmätta vibrationsvärden m.m. (kravet kan variera platsspecifikt) Detta styrs in i projektet redan vid upphandlingen där även referenser på utföraren utgör en viktig del av valet av leverantör.

126 9(10) AKTBILAGA 63 Fråga: Redogör för hur stora volymer externt organiskt material (EOM) som årligen beräknas mottas i rötkammarna. Förtydliga också vilka restprodukter från livsmedelsproduktion som kommer att mottas. Svar: Primärt kommer slam som producerats i reningsprocessen att rötas i rötkammarna vid Henriksdals reningsverk. Mängden externt organiskt material som kan rötas utöver producerad slam begränsas av driftläget, belastning samt tillgänglig överskjutande kapacitet i rötkammarna. Stockholm Vatten yrkar därför om tillstånd för att utöver fettslam kunna ta emot och röta upp till ton per år externt organiskt material specificerat enligt nedan. Denna kapacitet måste dock byggas upp gradvis genom processoptimeringar och eventuell utbyggnad. Följande typer av externt organiskt material utöver fettslam förutses rötas vid Henriksdals reningsverk: Substrat som uppfyller Hållbarhetskriterier (HBK) för biogas, en substratlista återfinns på Energigas Sveriges hemsida : Förutsatt att ovanstående kriterier uppfylls föreslås också de avfallstyper (EWC koder) som listas i Bilaga 1.1 PM 12 kunna tas emot och rötas.

127 10(10) Fråga: Redogör för varför en separat anläggning för rejektvattenbehandling inte längre är aktuell samt den eventuella påverkan eller skillnad på föreslagna och alternativa begränsningsvärden för kväve om rejektvattnet behandlas i en separat anläggning istället för att ledas till biosteget. Svar: Den biologiska reningsprocessen kommer att drivas med konventionellt aktivt slam och en slamseparation via membranfiltrering. Membranfiltreringen gör att kapaciteten i befintliga luftningsbassänger kan maximeras utan att öka processvolymen. Membranen hålls rena från igensättning via luftspolning, intermittent eller kontinuerligt beroende på belastning. Luftspolningen får till följd att det returslam som återpumpas från membranfiltersteget till luftningsbassängerna blir syresatt. Den processlösning som Henriksdal kommer att nyttja innebär så kallad fördenitrifikation, där det kol som finns tillgängligt i det försedimenterade avloppsvattnet kan nyttiggöras i den biologiska kväveprocessen. Denna processlösning är den absolut vanligaste för biologisk kväverening. Skillnaden mot nuläget är att det returslam som pumpas från membranfiltreringen innehåller syre vilket stör ut fördenitrifikationsprocessen vilket leder till att extern kolkälla, exempelvis metanol, måste tillsättas. För att motverka detta innefattar den nya processlösningen vid Henriksdal en avluftningszon för returslammet, så kallad RAS-deox. RAS-deoxen innebär också fördelen att koncentrationsgradienten genom luftningsbassängen minimeras och på så sätt kan den biologiska kapaciteten maximeras. I RAX-deoxen kommer det lösta syret som tillförts returslammet via renblåsningen att drivas av. Avdrivningen ska ske endogent samt med det ammonium så tillförs med rejektvattnet från slamavvattningen. Ammoniumet kommer att nitrifieras av det syre som finns tillgängligt i returslammet och denna nitrifikation blir således en gratis bonuseffekt av processutformningen. Nitrifikationen kommer att sänka syrehalten innan returslammet når processzonen för fördenitrifikation. Om det visar sig i ett senare skede att rejektvattnet från rötslamavvattningen inte har något mervärde i RAS-deoxen finns alla möjligheter att planera för en separat rejektvattenrening. Till dess ska rejektvattnet från rötslamavvattningen användas som ett sätt att energi- och processoptimera den biologiska reningen. Det är ingen skillnaden, avseende begränsningsvärden för kväve, mellan nuvarande föreslagen processlösning för den biologiska reningen och det fallet då en separat rejektvattenrening införs. Båda processlösningarna kommer att uppnå begränsningsvärden. För att redogöra översiktligt för skillnaderna i drift av reningsprocessen kan följande nämnas: - Ingen separat rejektvattenrening: Ökad kvävebelastning på biosteget, dock finns kapaciteten och den ökade mängden kväve föranleder en ökad förbrukning av extern kolkälla. Dock medför tillförseln av rejektvatten en optimerad fördenitrifikation vilket innebär ett mindre behov av kolkälla. - Separat rejektvattenrening införd: Kvävebelastnignen på biosteget minskar. Risken för en försämrad fördenitrifikaiton finns vilket skulle innebära att efterdenitrifikationen behöver användas i större utsträckning och således föranleda en ökad tillsats av extern kolkälla.

128 BILAGA 1.1 PM 12 EWC-koder 02 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske: Växtdelar Skogsbruksavfall Annat avfall än det som anges i Avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt, bearbetning och jäsning av melass: Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering Konserveringsmedelsavfall Avfall från vätskeextraktion Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från sockertillverkning: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från tillverkning av mejeriprodukter: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i och Avfall från bagerier och konfektyrfabriker: Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från produktion av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao): Avfall från tvättning, rengöring och mekanisk fragmentering av råvaror Avfall från spritdestillation Avfall från kemisk behandling Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning Slam från avloppsbehandling på produktionsstället Annat avfall än det som anges i Avfall från läder-, päls- och textilindustri Avfall från textilindustri: Organiskt naturmaterial (t.ex. fett, vax). 07 Avfall från organisk-kemiska processer Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges på annan plats Andra destillations- och reaktionsrester Annat avfall

129 2 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering): Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som anges i Avfall från aerob behandling av fast avfall: Icke-komposterad fraktion av kommunalt avfall och liknande avfall Icke-komposterad fraktion av animaliskt och vegetabiliskt avfall Kompost som inte uppfyller uppställda krav Annat avfall än det som anges i Avfall från anaerob behandling av avfall: Vätska från anaerob behandling av kommunalt avfall Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall Vätska från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall Annat avfall än det som anges i Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats i förteckningen: Slam från behandling av hushållsavloppsvatten Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än det som anges i Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall. (även separat insamlade fraktioner) Separat insamlade fraktioner (utom 15 01): Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall Ätlig olja och ätligt fett Annan olja och annat fett än de som anges i Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser): Biologiskt nedbrytbart avfall Annat icke biologiskt nedbrytbart avfall Annat hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall än det som anges i och 20 02: Avfall från torghandel Slam från septiska tankar Avfall från rengöring av avlopp

130 Page 1 of 8 MATERIAL SAFETY DATA SHEET Ferric Chloride Section 01 - Chemical And Product And Company Information Product Identifier... Ferric chloride Product Use... Wastewater treatent, purifying factory effluents and deodorizing sewage, mordant in dyeing and printing textiles; pigments and inks; photoengraving. Supplier Name.. ClearTech Industries Inc Hanselman Avenue Saskatoon, SK. Canada S7L 5Z3 Prepared By ClearTech Industries Inc. Technical Department Phone: (306) Preparation Date March 25, Hour Emergency Phone Section 02 - Composition / Information on Ingredients Hazardous Ingredients Ferric Chloride Hydrochloric Acid CAS Number Ferric Chloride Hydrochloric Acid 30-47% 1-5% Synonym (s)......iron(iii) chloride

131 Page 2 of 8 Section 03 - Hazard Identification Inhalation Inhalation of spray mist may produce tissue damage particularly on mucous membranes of eyes, mouth and respiratory tract. Repeated exposure may produce respiratory tract irritation leading to frequent attacks of bronchial infection. Skin Contact / Absorption.... Skin contact may produce burns. Skin inflammation is characterized by itching, scaling, reddening, or occasionally blistering. Eye Contact Irritating to eyes; possible burns to eyes. Ingestion... Irritation of the mouth and stomach. Symptoms of severe poisoning include stomach pain, vomiting, diarrhea, dehydration, shock, pallor, weak pulse, drowsiness, dilated pupils, and coma. Exposure Limits.. ACGIH/TLV-TWA: 1mg/m 3 (ferric chloride) OSHA/TWA: 1mg/m 3 (ferric chloride) ACGIH: 2ppm ceiling (hydrogen chloride gas) OSHA: 5ppm ceiling (hydrogen chloride gas) Section 04 - First Aid Measures Inhalation..... Remove victim to fresh air. Give artificial respiration only if breathing has stopped. If breathing is difficult, give oxygen. Seek immediate medical attention. Skin Contact / Absorption.. Remove contaminated clothing. Wash affected area with soap and water. Seek medical attention if irritation occurs or persists. Eye Contact Flush immediately with water for at least 20 minutes. Forcibly hold eyelids apart to ensure complete irrigation of eye tissue. Seek immediate medical attention. Ingestion.... Do not induce vomiting. If vomiting occurs, lean victim forward to prevent breathing in vomit. Give large amounts of water. Do not give anything by mouth to an unconscious or convulsing person. Seek immediate medical attention. Additional Information Note to physician: for inhalation, consider oxygen. Avoid gastric lavage or emesis. Conditions of Flammability... Non-flammable Section 05 - Fire Fighting

132 Page 3 of 8 Means of Extinction Product does not burn. Where fire is involved, use any fire fighting agent(water spray, fog, foam)appropriate for surrounding material; use water spray to cool fire-exposed surfaces. Flash Point.... Not applicable Auto-ignition Temperature. Not applicable Upper Flammable Limit.. Not applicable Lower Flammable Limit Not applicable Hazardous Combustible Products... Hydrogen chloride, phosgene Special Fire Fighting Procedures... Wear NIOSH-approved self-contained breathing apparatus and protective clothing. Explosion Hazards... Not sensitive to mechanical impact or static discharge. Ferric chloride reacts with most metals to give flammable, potentially explosive hydrogen gas. Latent fire and explosion hazard when in contact with metals due to hydrogen gas. Section 06 - Accidental Release Measures Leak / Spill Wear appropriate personal protective equipment. Ventilate area. Stop or reduce leak if safe to do so. Prevent material from entering sewers. Deactivating Materials Neutralize waste with lime, limestone, or soda ash. Generation of CO2 requires ventilation. Section 07 - Handling and Storage Handling Procedures..... Use proper equipment for lifting and transporting all containers. Use sensible industrial hygiene and housekeeping practices. Wash thoroughly after handling. Avoid all situations that could lead to harmful exposure.

133 Page 4 of 8 Storage Requirements Keep container tightly closed. Do not store in metal containers. Aluminium, copper and stainless steel are readily attacked. Provide venting for rubber lined steel to avoid pressure buildup. Materials of construction to be used can include polyethylene, polypropylene, rubber-lined steel and FRP designated as appropriate for use with this product. Storage tanks should be vented to scrubber or exterior atmosphere. Storage facilities should have secondary containment as required by law or regulation. Storage tanks, piping and offloading points should be labeled with appropriate signage to avoid accidents. Some concentrations of this product will freeze or crystallize at low temperatures. Insulate and heat-trace storage tanks, pumps, pipes and ancillary equipment as necessary. Product should be used within one year. Protective Equipment Section 08 - Personal Protection and Exposure Controls Eyes..... Chemical goggles, full-face shield, or a full-face respirator is to be worn at all times when product is handled. Contact lenses should not be worn; they may contribute to severe eye injury. Respiratory... Use NIOSH-approved acid gas respirator or a self-contained breathing apparatus if airborne concentrations may exceed exposure limits. Gloves... Impervious gloves of chemically resistant material (rubber, neoprene or PVC) should be worn at all times. Wash contaminated clothing with soap and water, dry thoroughly before reuse. Clothing..... Body suits, aprons, and/or coveralls of chemical resistant material should be worn at all times. Wash contaminated clothing with soap and water, dry thoroughly before reuse. Footwear... Impervious boots of chemically resistant material should be worn at all times. Engineering Controls Ventilation Requirements... Mechanical ventilation (dilution or local exhaust), process or personnel enclosure, and control of process conditions should be provided. Supply sufficient replacement air to make up for air removed by exhaust systems. Other... Emergency shower and eyewash should be in close proximity. Physical State Liquid Section 09 - Physical and Chemical Properties

134 Page 5 of 8 Odor and Appearance..... Reddish, brown liquid with a slight pungent odour. Odor Threshold Not available Specific Gravity (Water=1) Vapor Pressure (mm Hg, 20C) Vapor Density (Air=1)..... Not available Evaporation Rate Not available Boiling Point o C Freeze/Melting Point Not available ph <1.0 Water/Oil Distribution Coefficient... Not available Bulk Density Not available % Volatiles by Volume..... Not available Solubility in Water Completely miscible Molecular Formula FeCl3 Molecular Weight Section 10 - Stability and Reactivity Stability Stable under normal conditions. Decomposes to yield hydrochloric gas on exposure to light. Incompatibility Highly reactive with oxidizing, bases, acids and reducing agents. Reactive with metals and combustible materials. Hazardous Products of Decomposition.. Decomposes to yield hydrochloric gas on exposure to light Polymerization Will not occur

135 Page 6 of 8 Irritancy Irritant Section 11 - Toxicological Information Sensitization Not available Chronic/Acute Effects..... Not available Synergistic Materials Not available Animal Toxicity Data LD 50(Oral, Rat): 895 mg/kg LD 50(Dermal, Rabbit): >2000 mg/kg Carcinogenicity Not considered carcinogenic by NTP, IARC, or ACGIH Reproductive Toxicity Not available Teratogenicity Not available Mutagenicity Tests on lab animals indicate material may produce adverse affects. Section 12 - Ecological Information Fish Toxicity..... Ferric Chloride: LC 50(96 hr, Striped bass, 96): 6 mg/l LC 50(96 hr, Mosquitofish): 75.6 mg/l Biodegradability Not available Environmental Effects. Not available Hydrochloric acid: LC50(96 hrs, Mosquitofish): 282 mg/l LC50(96 hrs, Bluegill sunfish): 3.6 mg/l Section 13 - Disposal Consideration Waste Disposal Dispose in accordance with all federal, provincial, and/or local regulations including the Canadian Environmental Protection Act.

136 Page 7 of 8 Section 14 - Transportation Information TDG Classification Class Group III PIN Number UN 2582 Other... Secure containers (full and/or empty) with suitable hold down devises during shipment. WHMIS Classification......E Section 15 - Regulatory Information NOTE: THE PRODUCT LISTED ON THIS MSDS HAS BEEN CLASSIFIED IN ACCORDANCE WITH THE HAZARD CRITERIA OF THE CANADIAN CONTROLLED PRODUCTS REGULATIONS. THIS MSDS CONTAINS ALL INFORMATION REQUIRED BY THOSE REGULATIONS. NSF Certification...Product is certified under NSF/ANSI Standard 60 for coagulation and flocculation at a maximum dosage of 250mg/L. Section 16 - Other Information Note: The responsibility to provide a safe workplace remains with the user. The user should consider the health hazards and safety information contained herein as a guide and should take those precautions required in an individual operation to instruct employees and develop work practice procedures for a safe work environment. The information contained herein is, to the best of our knowledge and belief, accurate. However, since the conditions of handling and use are beyond our control, we make no guarantee of results, and assume no liability for damages incurred by the use of this material. It is the responsibility of the user to comply with all applicable laws and regulations. Attention: Receiver of the chemical goods / MSDS coordinator As part of our commitment to the Canadian Association of Chemical Distributors (CACD) Responsible Distribution initiative, ClearTech Industries Inc. and its associated companies require, as a condition of sale, that you forward the attached Material Safety Data Sheet(s) to all affected employees, customers, and end-users. ClearTech will send any available supplementary handling, health, and safety information to you at your request. If you have any questions or concerns please call our customer service or technical service department.

137 Page 8 of 8 ClearTech Industries Inc. - Locations Corporate Head Office: 2302 Hanselman Avenue, Saskatoon, SK, S7L 5Z3 Phone: Fax: Location Address Postal Code Phone Number Fax Number Richmond, B.C Horseshoe Way V7A 4X Calgary, AB. 5516E - 40 th St. S.E. T2C 2A Edmonton, AB th Street T5S 1N Saskatoon, SK Hanselman Avenue S7L 5Z Regina, SK. 555 Henderson Drive S42 5X Winnipeg, MB. 340 Saulteaux Crescent R3J 3T Mississauga, ON Bath Road L4T 1L Hour Emergency Number - All Locations

138 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn SUPERFLOC Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Användning av ämnet eller blandningen Flockuleringsmedel Rekommenderade begränsningar av användningen Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad Kemira Oyj P.O. Box HELSINKI FINLAND Telefon , Telefax ProductSafety.FI.Helsinki@kemira.com 1.4 Telefonnummer för nödsituationer Carechem 24 International: +44 (0) AVSNITT 2: FARLIGA EGENSKAPER 2.1 Klassificering av ämnet eller blandningen Klassificering i enlighet med EU-direktiven 67/54/EEG och 1999/45/EG Ej något farligt ämne eller farlig blandning enligt EG-direktiven 67/548/EEG eller 1999/45/EG. 2.2 Märkningsuppgifter Märkning enligt EG-direktiven (1999/45/EG) Ytterligare information : Produkten behöver inte märkas enligt gällande EU-direktiv. 1/12

139 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: Särskild märkning av vissa blandningar : Säkerhetsdatablad finns att tillgå för yrkesmässig användning på begäran 2.3 Andra faror Råd; Bildar hala/oljiga ytor med vatten. AVSNITT 3: SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR 3.2 Blandningar Blandningens kemiska natur Katjonisk polyakrylamid CAS-/EUnummer/REACHregistreringsnumm er Ämnets kemiska namn Koncentration Klassificering i enlighet med regelverket (EU) 1272/2008 Adipinsyra 0-5 % Eye Irrit. Kategori 2,H319 Xi,R36 Citronsyra 0-9,9 % Eye Irrit. Kategori 2,H319 Xi,R36 Klassificering i enlighet med EU-direktiven 67/54/EEG och 1999/45/EG Den sammanlagda mängden av Adipinsyra och Citronsyra överstiger ej 9,9%. Ytterligare information Se avsnitt 16 för den fullständiga lydelsen av H-(faro-)angivelserna nämnda i detta avsnitt. Se avsnitt 16 för fullständig formulering av R-fraser nämnda under detta avsnitt. AVSNITT 4: ÅTGÄRDER VID FÖRSTA HJÄLPEN 4.1 Beskrivning av åtgärder vid första hjälpen Inandning Flytta ut i friska luften. Om det finns svårigheter att andas, kontakta läkaren. Hudkontakt Tvätta omedelbart med tvål och mycket vatten. Ögonkontakt Skölj omedelbart med mycket vatten i minst 15 minuter. Förtäring Skölj munnen med vatten. Kontakta omedelbart läkare. Framkalla INTE kräkning. Ge aldrig någonting genom munnen till en medvetslös person. 2/12

140 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: De viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda Symptom : Ingen information tillgänglig. 4.3 Angivande av omedelbar medicinsk behandling och särskild behandling som eventuellt krävs Behandling : Vård beroende på symptom. AVSNITT 5: BRANDBEKÄMPNINGSÅTGÄRDER 5.1 Släckmedel Släckmedel : Vattendimma Koldioxid (CO2) Pulver 5.2 Särskilda faror som ämnet eller blandningen kan medföra Damm kan bilda explosiv blandning med luft. 5.3 Särskilda skyddsåtgärder för brandpersonal Använd tryckluftsmask och skyddskläder. 5.4 Särskilda åtgärder Vid brand, kyl tankar genom vattenbesprutning. AVSNITT 6: ÅTGÄRDER VID OAVSIKTLIGA UTSLÄPP 6.1 Personliga skyddsåtgärder, skyddsutrustning och åtgärder vid nödsituationer För personligt skydd se avsnitt Miljöskyddsåtgärder 6.3 Metoder och material för inneslutning och sanering Produkten blir hal vid väta. Sopa och skyffla upp i lämpliga kärl för bortskaffning. Efter rengöring kan smårester spolas bort med vatten. Undvik allt läckage till avlopp och diken som leder till vattendrag. AVSNITT 7: HANTERING OCH LAGRING 7.1 Försiktighetsmått för säker hantering Undvik dammbildning. För personligt skydd se avsnitt Förhållanden för säker lagring, inklusive eventuell oförenlighet Förvara i originalbehållare. Förpackningsmaterial 3/12

141 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: Olämpligt material: För att undvika nedbrytning av produkten och korrosion av utrustningen, använd inte järn-, koppar eller aluminiumutrustning. Material som skall undvikas: Starkt oxiderande ämnen, Anionic polymers, Alkaliska material Lagerstabilitet: Övrig data Förvara i rumstemperatur. 7.3 Specifik slutanvändning Ej listad AVSNITT 8: BEGRÄNSNING AV EXPONERINGEN/PERSONLIGT SKYDD 8.1 Gränsvärden för exponering Innehåller inga ämnen med yrkeshygieniska gränsvärden. 8.2 Begränsning av exponeringen Lämpliga tekniska kontrollåtgärder Säkerställ god ventilation Undvik kontakt med huden och ögonen. Hantera i enlighet med god yrkeshygien och säkerhetspraxis. Tvätta händer och ansikte före raster och omedelbart efter hantering av produkten. Säkerställ att ögonspolningsmöjligheter och nöddusch finns i nära anslutning till arbetsplatsen. Säkerställ god ventilation Individuella skyddsåtgärder, t.ex. personlig skyddsutrustning Handskydd Handskmaterial: Nitrilgummi Var vänlig och observera instruktionerna avseende genomsläpplighet och genombrottstid som tillhandahålls av handskleverantören. Ta också i beaktande de lokala förhållandena under vilken produkten används såsom faran för sönderskärning, utslitning och kontakttiden. Ögonskydd Skyddsglasögon med sidoskydd Hud- och kroppsskydd Använd lämplig skyddsutrustning. 4/12

142 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: Andningsskydd Skyddsmasker för damm rekommenderas där koncentrationen av damm är större än 10 mg/m³. AVSNITT 9: FYSIKALISKA OCH KEMISKA EGENSKAPER 9.1 Information om grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper Allmänna upplysningar (utseende, lukt) Aggregationstillstånd fast, kristallin, pulver Färg Lukt benvit ingen Viktig hälso-, säkerhets- och miljöinformation ph-värde 3-5 ( 0,5 %) (som vattenlösning) Smältpunkt/smältpunktsintervall ingen tillgänglig data Kokpunkt/kokpunktsintervall inte tillämplig Flampunkt inte tillämplig Avdunstningshastighet inte tillämplig Explosiva egenskaper: Nedre explosionsgräns Övre explosionsgräns Ångtryck Relativ ångdensitet Bulkdensitet inte tillämplig inte tillämplig inte tillämplig inte tillämplig kg/m³ Löslighet: Löslighet i vatten Begränsad pga viskositet. Fördelningskoefficient: n-oktanol/vatten inte tillämplig Självantändningstemperatur > 200 C Termiskt sönderfall > 200 C Oxiderande Ämnet eller blandningen klassificeras inte som oxiderande. 5/12

143 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: Mättnadsgrad i luft (% vol.) Flyktiga organiska ämnen (VOC) inte tillämplig ingen tillgänglig data 9.2 Övrig data Ytspänning inte tillämplig AVSNITT 10: STABILITET OCH REAKTIVITET 10.1 Reaktivitet ingen tillgänglig data 10.2 Kemisk stabilitet Stabil vid normala förhållanden Risken för farliga reaktioner Farliga reaktioner 10.4 Förhållanden som ska undvikas Förhållanden som ska undvikas : Farlig polymerisation uppträder ej. : Produkten är hygroskopisk. Skydda mot fukt Oförenliga material Material som skall undvikas : Starkt oxiderande ämnen Anionic polymers Alkaliska material 10.6 Farliga sönderdelningsprodukter Farliga sönderdelningsprodukter Termiskt sönderfall : >200 C : Ammoniak Koloxider Svaveloxider kväveoxider (NOx) AVSNITT 11: TOXIKOLOGISK INFORMATION 11.1 Information om de toxikologiska effekterna Akut toxicitet De angivna akuta toxicitetsvärdena behöver inte vara från produkten, det kan vara resultatet från 6/12

144 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: mätningar av liknande produkter. LD50/Oralt/råtta: > mg/kg Anmärkning:uppskattad LC50/Inandning/4 h/råtta: > 20 mg/l Anmärkning: uppskattad LD50/Hud/kanin: > mg/kg Anmärkning: uppskattad Adipinsyra: LD50/Oralt/råtta: > mg/kg LD50/Hud/kanin: > mg/kg Citronsyra: LD50/Oralt/råtta: mg/kg Irritation och frätning Hud: Ingen hudirritation Ögon: Ingen ögonirritation Adipinsyra: Hud: Ingen hudirritation Ögon: Irriterar ögonen. Allergiframkallande egenskaper Icke sensibiliserande. Toxiska långtidseffekter Toxicitet vid upprepad dosering Anmärkning: ingen tillgänglig data Cancerogenitet Kriterierna för klassificering kan på grundval av tillgängliga data inte anses vara uppfyllda. Mutagenitet 7/12

145 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: Kriterierna för klassificering kan på grundval av tillgängliga data inte anses vara uppfyllda. Reproduktionstoxicitet Kriterierna för klassificering kan på grundval av tillgängliga data inte anses vara uppfyllda. Citronsyra: Cancerogenitet Oralt/råtta/2 år: Djurfösök visade inte några carcinogena effekter. Reproduktionstoxicitet Oralt/råtta: Resultat: Ingen påverkan på fertiliteten har påvisats. AVSNITT 12: EKOLOGISK INFORMATION 12.1 Ekotoxicitetseffekter Akvatisk toxicitet _ Anmärkning: Produkten är inte klassificerad som miljöfarlig., Effekten på vattenlevande organismer beror på extern verkan (icke systemisk) och minskar signifikant (med en faktor 7-20) inom 30 minuter på grund av att produkten binds till löst organiskt kol eller oorganiska sorbenter såsom ler och silt., Den ekotoxikologiska informationen som anges baseras på en produkt med liknande struktur eller sammansättning. LC50/96 h/danio rerio (zebrafisk)/oecd TG 203: > 1-10 mg/l EC50/48 h/daphnia magna (vattenloppa)/immobilisering/oecd TG 202: > mg/l Anmärkning: Den ekotoxikologiska informationen som anges baseras på en produkt med liknande struktur eller sammansättning. /alger/tillväxthämning/oecd TG 201: På grund av polymerens katjoniska egenskaper är testet inte tillämpligt. Adipinsyra: LC50/96 h/fisk: > 100 mg/l EC50/48 h/daphnia: 85,6 mg/l EC50/72 h/alger: 31,3 mg/l 8/12

146 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: Citronsyra: LC50/96 h/carassius auratus (guldfisk)/din 38412: mg/l Toxicitet för andra organismer ingen tillgänglig data Citronsyra: /Bakterie/DIN 38412, del 5: > mg/l 12.2 Persistens och nedbrytbarhet Biologisk nedbrytbarhet: Modifierat Sturm-test/OECD Test Guideline 301B/28 d: Icke lätt nedbrytbart. Biologisk nedbrytbarhet: Adipinsyra: Icke lätt nedbrytbart. Citronsyra: /DIN 38412/2 d: 98 % Biologisk lättnedbrytbarhet Biokemiskt syrebehov (BOD): mg/g (5 d) Kemiskt syrebehov (COD): mg/g 12.3 Bioackumuleringsförmåga Bioackumulering osannolik. På grund av polymerens stora molekylvikt är genomsläppligheten över biologiska membran obefintlig. Fördelningskoefficient: n-oktanol/vatten: inte tillämplig Adipinsyra: Bioackumuleras ej. Fördelningskoefficient: n-oktanol/vatten: log Pow: 0,093 Citronsyra: 9/12

147 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: Bioackumuleras ej Rörligheten i jord Rörlighet Löslighet i vatten: Begränsad pga viskositet. Ytspänning: inte tillämplig Resultat av PBT- och vpvb-bedömningen ingen tillgänglig data 12.6 Andra skadliga effekter ingen tillgänglig data AVSNITT 13: AVFALLSHANTERING 13.1 Avfallsbehandlingsmetoder Produkt Förorenad förpackning Återvinning och återanvändning rekommenderas när de gällande bestämmelserna tillåter detta.om återvinning inte är lämpligt, sophantering i överensstämmelse med lokala bestämmelser.förbränning rekommenderas. Förpackningar skall hanteras som farligt avfall enligt lokala och nationella regler. AVSNITT 14: TRANSPORTINFORMATION 14.1 UN-nummer Landtransport Sjötransport Inte klassificerat som farligt gods enligt transportregler. Inte klassificerat som farligt gods enligt transportregler. Flygtransport Inte klassificerat som farligt gods enligt transportregler Särskilda försiktighetsåtgärder Ingen känd. 10/12

148 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: AVSNITT 15: GÄLLANDE FÖRESKRIFTER 15.1 Föreskrifter/lagstiftning om ämnet eller blandningen när det gäller säkerhet, hälsa och miljö Andra föreskrifter : Inga. Anmälningsstatus : : Samtliga komponenter i denna produkt finns med i European Inventory of Existing Chemical Substances (EINECS) eller behöver inte tas upp på denna inventarieförteckning. : Samtliga komponenter i denna produkt finns med på TSCA Chemical Inventory eller behöver inte tas upp på denna inventarieförteckning. : Samtliga komponenter i denna produkt finns med på Domestic Substances List (DSL) eller behöver inte finnas med på denna lista. : Samtliga beståndsdelar av denna produkt är listade i Australian Inventory of Chemical Substances (AICS) eller behöver inte tas upp på denna inventarieförteckning. : Samtliga komponenter tillhörande denna produkt finns med på den kinesiska inventarieförteckningen alternativt behöver inte finnas med där. : Samtliga komponenter tillhörande denna produkt finns med på den filippinska (PICCS) inventarieförteckningen alternativt behöver inte finnas med där. : Samtliga komponenter tillhörande denna produkt finns med på den japanska (ENCS) inventarieförteckningen alternativt behöver inte finnas med där. : Samtliga komponenter tillhörande denna produkt finns med på den koreanska (ECL) inventarieförteckningen alternativt behöver inte finnas med där. : Samtliga komponenter i denna produkt finns med i den Nya Zeeländska inventarieförteckningen (NZloC) eller behöver inte tas upp i denna förteckning. : Alla beståndsdelar i den här produkten inkluderas i Taiwans förteckning enligt lagen om skydd mot giftiga kemiska ämnen Kemikaliesäkerhetsbedömning En kemikaliesäkerhetsbedömning behövs inte för denna blandning. 11/12

149 SÄKERHETSDATABLAD Ref. 1.1/SE/SV SUPERFLOC 8396 Revisionsdatum: Föregående datum: Tryckdatum: AVSNITT 16: ANNAN INFORMATION Utförlig text med hänvisning till H-översikterna finns under avsnitt 3. H319 Orsakar allvarlig ögonirritation. H319 Orsakar allvarlig ögonirritation. R-frastexter nämnda i Avsnitt 3 R36 Irriterar ögonen. R36 Irriterar ögonen. Utbildningsråd Läs säkerhetsdatabladet innan användning av produkten. Ytterligare information Informationen i detta säkerhetsdatablad är enligt vår information och så vitt vi vet korrekt vid det angivna datumet för revidering. Informationen avser endast att vara en vägledning för säker hantering, användning, bearbetning, lagring, transport, avfallshantering och utsläpp och skall inte ses som garanti eller kvalitetsspecifikation. Informationen hänför sig endast till det angivna materialet och gäller inte för detta material använt i kombination med något annat material eller process om inte angivet i texten. Källor till viktiga data som använts vid sammanställningen av databladet Bestämmelser, databaser, litteratur, egna tester. Tillägg, Borttag, Omarbetad Relevanta förändringar är utmärkta med vertikala streck. 12/12

150 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 1 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: * AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S CAS-nummer: EG-nummer: Indexnummer: Registreringsnummer xxxx 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Registrerade användingsområden för ämnet eller ämnesblandningen Icke-rekommenderade användningar Fällning- och flockuleringsmedel Kommunal avloppsrening Vattenberedning Chromatreduction i cement Användning vid marksanering Kloros kontroll Pigmentproduktion Galvanohjälpmedel Inga 1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad Tillverkare / leverantör: KRONOS INTERNATIONAL, Inc. Peschstraße 5 D Leverkusen, Germany Tel.: INT Område där upplysningar kan inhämtas: KRONOS TITAN A/S Tel Fax Telefonnummer för nödsituationer: Tel.: INT AVSNITT 2: Farliga egenskaper 2.1 Klassificering av ämnet eller blandningen Klassificering enligt förordning (EG) nr 1272/2008 GHS07 Acute Tox. 4 H302 Skadligt vid förtäring. Skin Irrit. 2 H315 Irriterar huden. Eye Irrit. 2 H319 Orsakar allvarlig ögonirritation. Klassificering enligt rådets direktiv 67/548/EG eller direktiv 1999/45/EG Xn; Hälsoskadlig R22: Farligt vid förtäring. (Fortsättning på sida 2) SE

151 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 2 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S Xi; Irriterande R36/38: Irriterar ögonen och huden. (Fortsättning från sida 1) 2.2 Märkningsuppgifter Märkning enligt förordning (EG) nr 1272/2008 Farosymboler Ämnet är klassificerat och märkt enligt CLP-förordningen. Signalord GHS07 Varning Riskbestämmande komponenter för etikettering: järn(ii)sulfat, heptahydrat Faroangivelser H302 Skadligt vid förtäring. H315 Irriterar huden. H319 Orsakar allvarlig ögonirritation. Skyddsangivelser P280 Använd skyddshandskar / ögonskydd. P301+P312 VID FÖRTÄRING: Kontakta GIFTINFORMATIONSCENTRAL eller läkare om du mår dåligt. P302+P352 VID HUDKONTAKT: Tvätta med mycket tvål och vatten. P332+P313 Vid hudirritation: Sök läkarhjälp. P305+P351+P338 VID KONTAKT MED ÖGONEN: Skölj försiktigt med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja. P337+P313 Vid bestående ögonirritation: Sök läkarhjälp. AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar 3.1 Kemisk karakterisering: Ämnen CAS-nr. beteckning Järn(II)sulfat, heptahydrat EG-nummer: Indexnummer: AVSNITT 4: Åtgärder vid första hjälpen 4.1 Beskrivning av åtgärder vid första hjälpen Efter inandning: Efter kontakt med huden: Efter kontakt med ögonen: Tillförsel av friskluft, vid besvär kontakta läkare. Tvätta omedelbart med vatten och tvål och spola därefter noggrant. Spola ögonen öppna i flera minuter under rinnande vatten och kontakta läkare. Efter förtäring: Skölj munnen och drick rikligt med vatten. (Fortsättning på sida 3) SE

152 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 3 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S Tillkalla läkare omedelbart. (Fortsättning från sida 2) 4.2 De viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda 4.3 Angivande av omedelbar medicinsk behandling och särskild behandling som eventuellt krävs Ingen ytterligare relevant information finns till förfogande. Ingen ytterligare relevant information finns till förfogande. * AVSNITT 5: Brandbekämpningsåtgärder 5.1 Släckmedel Lämpliga släckningsmedel: 5.2 Särskilda faror som ämnet eller blandningen kan medföra Produkten är ej brennbar Anpassa brandbekämpningsåtgärderna till omgivningen. Vid brand kan följande frigöras: Svaveldioxid (SO2) 5.3 Råd till brandbekämpningspersonal Speciell skyddsutrustning: Använd andningsskyddsutrustning. Använd helskyddsdräkt. Vidta säkerhetsåtgärder som är lämpliga för aktuella riskförhållanden. AVSNITT 6: Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp 6.1 Personliga skyddsåtgärder, skyddsutrustning och åtgärder vid nödsituationer Använd personlig skyddsutrustning. 6.2 Miljöskyddsåtgärder: Förhindra produkten från att tränga ner i grundlag/jordlager. Förhindra produkten att tränga ner i avloppsnät/ytvatten/grundvatten. När produkten trängt ner i marken, skall vederbörande myndigheter underrättas. När produkten kommit in i vattendrag eller avloppsnät, skall vederbörande myndigheter underrättas. 6.3 Metoder och material för inneslutning och sanering: Städa upp mekaniskt. Omhänderta förorenat material som avfall enligt punkt Hänvisning till andra avsnitt Information beträffande personlig skyddsutrustning se kapitel 8. Information beträffande avfallshantering se kapitel 13. (Fortsättning på sida 4) SE

153 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 4 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S (Fortsättning från sida 3) AVSNITT 7: Hantering och lagring Hantering: 7.1 Försiktighetsmått för säker hantering Hänvisningar beträffande brandoch explosionsskydd: Vid sakkunnig användning krävs inga speciella åtgärder. Produkten är ej brännbar. 7.2 Förhållanden för säker lagring, inklusive eventuell oförenlighet Krav på lagerutrymmen och behållare: Egnet materiale for beholdere og rörledninger: kunststof eller stål Hänvisningar beträffande sammanlagring: Erfordras ej. Ytterligare uppgifter till lagringsvillkoren: Förvaras torrt. Skyddas mot värme och direkt solljus. Förvaras vid temperatur <30 C 7.3 Specifik slutanvändning Det finns inte några ytterligare specifika slutanvändare än de som nämns i avsnitt 1.2. * AVSNITT 8: Begränsning av exponeringen/personligt skydd Ytterligare hänvisningar beträffande utformning av tekniska anläggningar: Inga övriga uppgifter, se punkt Kontrollparametrar Ämnen med yrkeshygieniska gränsvärden som bör övervakas: DNEL Oral (Konsument): 99,6 mg/kg/d (Akut systemiska effekter) 1,4 mg/kg/d (Systemiska långsiktiga effekter) Dermal (Konsument): 6,97 mg/kg/d (Systemiska långsiktiga effekter) (Operatör): 13,95 mg/kg/d (Systemiska långsiktiga effekter) PNEC 8.2 Begränsning av exponeringen Järn är ett essentiellt spårämne för fisk, vattenlevande ryggradslösa djur och växter. En direkt toxicitet har inte kunnat uppvisas i tester. Därför härleddes ingen PNEC. Information relaterad till exponeringskontroll finns i respektive exponeringsscenario i bilagan till SDS. Personlig skyddsutrustning: Allmänna skydds- och hygienåtgärder: (Fortsättning på sida 5) SE

154 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 5 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S (Fortsättning från sida 4) Avsnitt 8 innehåller allmänna åtgärder motsvarande standarden för den kemiska industrin. Information och detaljerade kraven finns i respektive exponeringsscenario i bilagan till SDS. Sedvanliga försiktighetsåtgärder vid hantering av kemikalier skall iakttas. Andningsskydd: Erfordras ej. Handskydd: Krav enligt EN 420 Kontrollera att skyddshandskarna är felfria innan du använder dem. Användning av hudvårdsmedel i förebyggande syfte rekommenderas för att skydda huden. Handskmaterial Handskmaterialets penetreringstid Detaljer om handskmaterialet nämns i exponeringsscenarier i bilagan till säkerhetsdatabladet. Detaljer nämns i exponeringsscenarier i bilagan till säkerhetsdatabladet. Ögonskydd Kroppsskydd: Begränsning och övervakning av miljöexponering. Tätt slutande skyddsglasögon. Arbetsskyddsdräkt. Information relaterad till exponeringskontroll finns i respektive exponeringsscenario i bilagan till SDS. AVSNITT 9: Fysikaliska och kemiska egenskaper 9.1 Information om grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper Allmänna uppgifter Utseende: Form: Kristallin Färg: Grön Lukt: Luktfri Lukttröskel: Ej bestämd. ph-värde (400 g/l) vid 20 C: 2,5 Smältpunkt / smältområde: ca. 64 C Kokpunkt / kokområde: Ej användbar Flampunkt: Lättantändlighet (fast, gasformig): Tändningstemperatur: Sönderdelningstemperatur: Självantändbarhet: Explosionsfara: Ej användbar Ämnet är ej antändbart. Ej användbar Ej användbar Produkten är ej självantändlig. Produkten är ej explosionsfarlig. (Fortsättning på sida 6) SE

155 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 6 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S (Fortsättning från sida 5) Ångtryck: Densitet vid 20 C: Bulkdensitet vid 20 C: Ångdensitet Förångningshastighet Löslighet i / blandbarhet med Vatten vid 10 C: Ej användbar. 1,89 g/cm³ 0,9-1,1 t/m³ Ej användbar. Ej användbar. 400 g/l Fördelningskoefficient (n-octanol/vatten): Ej användbar Viskositet: Dynamisk vid 20 C: 3 mpas (Lösning innehåller 400 g/l.) 9.2 Annan information Ingen ytterligare relevant information finns till förfogande. AVSNITT 10: Stabilitet och reaktivitet 10.1 Reaktivitet Materialet är stabilt under normala användningsförhållanden Kemisk stabilitet Termisk sönderdelning / förhållanden som bör undvikas: Inget sönderfall vid ändamålsenlig förvaring och hantering. Kristallvattenförlust vid uppvärmning Risk för farliga reaktioner Ej relevant 10.4 Förhållanden som ska undvikas Inga övriga uppgifter, se punkt Oförenliga material: Inga övriga uppgifter, se punkt Farliga sönderdelningsprodukter: Inga farliga upplösningsprodukter kända. * AVSNITT 11: Toxikologisk information 11.1 Information om de toxikologiska effekterna Akut toxicitet: Klassificeringsrelevanta LD/LC50-värden: Oral LD mg/kg (råtta) (OECD 423) Dermal LD50 >2000 mg/kg (råtta) (OECD 402) Inhalativ LC50 (-) Inga relevanta data tillgängliga (Fortsättning på sida 7) SE

156 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 7 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S Primär retningseffekt: På huden: OECD 404: Irriterar hud och slemhinnor. På ögat: OECD 405: Irriterande. (Fortsättning från sida 6) Sensibilisering: OECD 429 (LLNA-Test): Ingen sensibiliserande effekt Subakut till kronisk toxicitet: Oral NOAEL 274 mg/kg/d (råtta) (OECD422) Dermal NOAEL (-) Inga relevanta data tillgängliga Inhalativ NOAEC (-) Inga relevanta data tillgängliga CMR-effekter (cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska egenskaper) Specifik organtoxicitet (STOT) Fara for aspiration Det finns inga belägg för CMR-effekter. Det finns ingen specifik organtoxicitet i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 fastställda kriterier. Ämnet utgör ingen risk för aspiration. AVSNITT 12: Ekologisk information 12.1 Toxicitet Data är experimentella, inte tillgängliga. Under standardtestförhållanden, är järnjonen, Fe2+, ostabil och oxiderar till järnjonen, Fe3+. Järnsalter har en hög grad av konversion till olöslig järnhydroxid Fe(OH3), till följd därav avlägsnas Fe2+ från testsystemet. Järn spelar dessutom en viktig roll i biologiska processer där järnhomeostasis är under strikt kontroll. Sammanfattningsvis anses järn inte vara toxiskt för den akvatiska miljön under normala förhållanden Persistens och nedbrytbarhet Inte relevant för oorganiska ämnen Bioackumuleringsförmåga Järn är ett bioessentiellt spårelement för organismer och spelar en viktig roll i biologiska processer. Upptaget av järn kontrolleras strikt av homeostatisk process. Sammanfattningsvis, utgör bioackumulation ingen källa till oro Rörligheten i jord Ämnen inte är mobila i jorden. Ytterligare ekologiska hänvisningar: AOX-hänvisning: <2 mg/kg 12.5 Resultat av PBT- och vpvbbedömningen PBT: Produktet er oorganiskt och uppfyller icke kriterierna för PBZ og vpvb enligt Addendum XIII I REACH Ej användbar. (Fortsättning på sida 8) SE

157 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 8 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S vpvb: Ej användbar. (Fortsättning från sida 7) 12.6 Andra skadliga effekter Ingen ytterligare relevant information finns till förfogande. AVSNITT 13: Avfallshantering 13.1 Avfallsbehandlingsmetoder Europeiska avfallskatalogen Ej rengjorda förpackningar: Rekommendation: EWC koder som utgår från avfallets ursprung Avfallshanteras enligt myndigheters föreskrifter. AVSNITT 14: Transport information 14.1 UN-nummer ADR, ADN, IMDG, IATA 14.2 Officiell transportbenämning ADR, ADN, IMDG, IATA 14.3 Faroklass för transport Utgår Utgår ADR, ADN, IMDG, IATA Klass Utgår 14.4 Förpackningsgrupp ADR, IMDG, IATA Utgår 14.5 Miljöfaror Inga miljöfarliga ämnen Särskilda försiktighetsåtgärder Inga 14.7 Bulktransport enligt bilaga II till MARPOL 73/78 och IBC-koden Listad. AVSNITT 15: Gällande föreskrifter 15.1 Föreskrifter/lagstiftning om ämnet eller blandningen när det gäller säkerhet, hälsa och miljö Nationella föreskrifter: Vattenförorening - riskklass: WGK 1: liten risk för vattenförorening Kemikaliesäkerhetsbedömning Ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) enligt REACH, artikel 57 Produkten är inte listad som ett SVHC och det inte innehåller ämnen med särskilt farliga egenskaper. Kemikaliesäkerhetsbedömning: En kemikaliesäkerhetsbedömning har gjorts. * AVSNITT 16: Annan information Uppgifterna är baserade på våra aktuella kunskaper. De representerar emellertid ingen som helst garanti beträffande produktegenskaper och utgör ingen grund för ett avtalat rättsförhållande. Område som utfärdar datablad: Miljö & Säkerhet (Fortsättning på sida 9) SE

158 Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31 Sida: 9 / 16 Datum för utskrift: Versionsnummer 4 Omarbetad: Handelsnamn: QUICKFLOC / QUICKFLOC S (Fortsättning från sida 8) Tilltalspartner: Förkortningar och akronymer: Michaela Müller Tel.Nr.: INT Fax-Nr.: INT MSDS@kronosww.com RID: Règlement international concernant le transport des marchandises dangereuses par chemin de fer (Regulations Concerning the International Transport of Dangerous Goods by Rail) ICAO: International Civil Aviation Organisation ADR: Accord européen sur le transport des marchandises dangereuses par Route (European Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road) IMDG: International Maritime Code for Dangerous Goods IATA: International Air Transport Association GHS: Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals EINECS: European Inventory of Existing Commercial Chemical Substances CAS: Chemical Abstracts Service (division of the American Chemical Society) DNEL: Derived No-Effect Level (REACH) PNEC: Predicted No-Effect Concentration (REACH) LC50: Lethal concentration, 50 percent LD50: Lethal dose, 50 percent Acute Tox. 4: Acute toxicity, Hazard Category 4 Skin Irrit. 2: Skin corrosion/irritation, Hazard Category 2 Eye Irrit. 2: Serious eye damage/eye irritation, Hazard Category 2 Källor REACH-Registration Dossier (Update 2014) * Data ändrade gentemot föregående version Ändrigar enligt (EC) nr 431/2010 (Fortsättning på sida 10) SE

159 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 5 Aktbilaga 535 Naturvårdsverket Stockholm

160 29 december 2016 PROMEMORIA 5 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd 3 M Aktbilaga 535 Naturvårdsverket 3.2 TILLSTÅNDETS OMFATTNING Naturvårdsverket önskar få klargjort varför bolaget yrkar tillstånd för en avsevärt högre maximal genomsnittlig veckobelastning(max Gvb) än vad anläggningen dimensioneras för år År 2015 var det p/e anslutna till Henriksdals reningsverk. Max Gvb för 2015 enligt Naturvårdsverkets definition var (Se SMP rapportering 2015).För max Gvb år 2040, med beräknad anslutning av , gjordes motsvarande extrapolering för Max Gvb. Därav det höga värdet. Det är således en prognos avseende framtida anslutning och en beräkning enligt Naturvårdsvderkets definition som ligger till grund för Stockholm Vattens yrkande om ett Max Gvb på p/e. 3.3 UTSLÄPPSVILLKOR UNDER BYGGSKEDET Naturvårdsverket har yrkat att mark- och miljödomstolen ska utforma villkor 17 (villkoret om utsläpp till vatten under byggnadstiden) med begränsningsvärden istället för riktvärden. Som grund för sitt yrkande har Naturvårdsverket hänvisat till dels ett antal domar från Mark- och miljööverdomstolen där domstolen tagit avstånd från användningen av riktvärden, dels förarbetena till miljöbalken (Prop. 1997/98:45 del 1 s. 171f). Det är riktigt att Mark- och miljööverdomstolen i de av Naturvårdsverket angivna domarna tagit avstånd från användningen av riktvärden. Domstolen har därvid bland annat hänvisat till Prop. 1997/98:45 del 1 s. 171f.

161 2(8) Att det i förarbetena till miljöbalken skulle ha uttalats att riktvärden bör komma ifråga endast vid prövotidsförordnanden är således inte korrekt. Enligt bolagets uppfattning är det inte uteslutet att använda riktvärden också i fall där förhållandena är likartade, det vill säga där det kan vara svårt att avgöra vilken utsläppsbegränsning som är möjlig. I det nu aktuella fallet handlar det om att föreskriva utsläppsbegränsningar under ett byggskede. Detta byggskede är liksom prövotider begränsat i tiden. Det är dessutom svårt att på förhand avgöra hur stora utsläppen kommer att bli, med hänsyn till att utsläppen påverkas av ett antal faktorer som är svåra att styra och bestämma på förhand. Därför bör inte begränsningsvärden utan riktvärden föreskrivas. I en av de domar som Naturvårdsverket hänvisat till, MÖD 2012:10, underkände Markoch miljööverdomstolen ett villkor där begreppet riktvärde hade preciserats. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att villkoret trots preciseringen inte gav någon bortre gräns för ett överskridande av det i villkoret angivna värdet och att det därför innebar samma nackdelar som det tidigare riktvärdesbegreppet. I MÖD 2012:21 skrivs följande : Även om Mark- och miljööverdomstolen således inte kan godta en användning av riktvärden enligt miljödomstolens dom eller bolagets förslag, har domstolen förståelse för att begränsningsvärden i vissa fall kan behöva formuleras så att de ger verksamhetsutövaren ett visst handlingsutrymme innan de blir straffsanktionerade. För att undanröja motsvarande nackdel med det av bolaget föreslagna villkoret föreslås följande justering. Under byggtiden får resthalterna i avloppsvatten från Henriksdals- och Bromma reningsverk av BOD 7, totalfosfor och totalkväve inte överstiga nedan angivna värden. Parameter Resthalt Period BOD 7 8 mg/l Kalenderårsmedelvärde Totalfosfor (Tot-P) 0,3 mg/l Kalenderårsmedelvärde Totalkväve (Tot-N) 10 mg/l Kalenderårsmedelvärde Ovan angivna värden inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten inom avloppsreningsverken. Om de föreskrivna värdena inte innehålls, ska villkoret anses uppfyllt om en åtgärd vidtas och förnyad mätning inom tre månader visar att värdena innehålls.

162 3(8) 3.4 SKÄRPT BEGRÄNSNINGSVÄRDE FÖR TOTALFOSFOR Naturvårdsverket påpekar i sin inlaga, att det av Stockholm Vatten (SV) föreslagna begränsningsvärdet för totalfosfor kan innebära att de utsläppta mängderna av totalfosfor kan öka fram till år 2040 om Henriksdals reningsverk i enlighet med yrkat villkor har en halt totalfosfor på 0,2 mg/l (årsmedelvärde) på det utgående renade avloppsvattnet. Det är i teorin riktigt. SV vill dock anföra följande: SV anser att i och med att föreslaget villkor är ett begränsningsvärde måste det finnas en säkerhetsmarginal för att kunna hantera extrema förhållanden. SV har regelmässigt legat på (årsbasis) halter under 0,2 mg/l totalfosfor och släppt ut mellan 14 och 34 ton fosfor per år trots ett gällande villkor för totalfosfor på 0,3 mg/l och ett mängdriktvärde på 50 ton/år. SV avser alltid att driva reningen så bra som möjligt även i fortsättningen med marginal till föreskrivna begränsningsvärden. SV motsätter sig inte kravet på att ange ett begränsningsvärde med två decimaler(0,20) vilket i sig minskar marginalen med upp till 20 %. SV anser att de av bolaget föreslagna begränsningsvärdena för kväve och fosfor ger de bästa förutsättningarna för en robust och resurssnål process, med önskvärd marginal till begränsningsvärdena, och att utsläppen, jämfört med de av Naturvårdsverket yrkade begränsningsvärdena, inte i något avseende försämrar förutsättningarna för en statusförbättring av recipienten. SV anser med hänvisning till det som framgår nedan att de yrkanden på begränsningsvärden som framförs av bolaget i tillståndsansökan är rimliga och att eventuella mängdvillkor skall vara kopplade till beräknad årsvolym, som för 2040 är 180 Mm 3 /år och en genomsnittlig årshalt för totalfosfor på 0,20 mg/l. DRIFTASPEKTER - FOSFOR Anläggningen behöver kunna drivas med ett lägre börvärde för att ha marginal till olika störningar. För föreslagen anläggning är säkerhetsmarginalen 0,06 mg/l. Med denna marginal bedöms extrema år med höga flöden och ogynnsam temperatur samt olika driftsstörningar kunna hanteras. Ju lägre kravet är desto större inverkan har en störning på medelvärdet samtidigt som det är svårare att komma i kapp. Om säkerhetsmarginalen är för låg kan inte kravet klaras under alla förhållanden. Ett begränsningsvärde på 0,15 mg/l

163 4(8) innebär i praktiken att anläggningen skall drivas mot 0,1 mg/l totalfosfor vilket medför en stor skillnad i driftstrategi; en driftstrategi som innebär en avsevärt högre kemikalieförbrukning och en mer sårbar reningsprocess, då den biologiska reningen hämmas av allt för låga fosforhalter. Även den rent mekaniska reningen (membranfiltreringen) kan hämmas av en ökad beläggning på membranen. En efterfällning av fosfor innebär att värdefull kapacitet för högflödesrening permanent tas i anspråk, vilket kan ha negativa miljökonsekvenser och försvårar innehållandet av begränsningsvärden. RECIPIENTEFFEKTER PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER - FOSFOR År 1995 släppte SVAB ut 35 ton totalfosfor. Från och med 1995 och framåt har utsläppen varit mellan 14 och 34 ton per år, motsvarande en halt på i snitt strax under 0,20 mg/l, vilket är en halvering jämfört med ton motsvarar 8 % av den totala fosforbelastningen på innerskärgården (Se bilaga G MKB i tillståndsansökan tabell 5.2 sid 153). Halten totalfosfor vid Koviksudde, som kan anses vara den bästa referenspunkten, har inte påverkats mätbart sedan Övriga vattenkvalitetsparametrar som siktdjup och klorofyllhalt har efter en viss förbättring (på grund av förbättrad kväverening) i mitten på 90-talet försämrats något. När det gäller de sistnämnda parametrarna är det kvävehalten som har den största påverkan. Stockholm Vatten anser därför att det inte går att visa ett samband mellan utsläppta mängder totalfosfor och halten totalfosfor i recipienten och därmed inte heller en koppling till påverkan av miljökvalitetsnormer. Underlag för detta finns i Bilaga G samt i kompletteringar i ärende M Historiska data Koviksudde. Den rent teoretiska effekten av att ändra begränsningsvärdet från 0,20 mg/l till 0,15 mg/l (skillnad 9 ton vid max flöde), med beaktande av förhållanden i recipienten nära utsläppspunkten, ligger inom mätosäkerheten. Säsongsvariationer uppvisar en mycket större påverkan. Sannolikt är den långsiktiga effekten av en sänkning av begränsningsvärdet från 0,20 till 0,15 av en sådan storlek att den saknar betydelse för recipientens utveckling. Att en mindre andel (10 %) av stockholmarnas renade avloppsvatten kommer att ledas till Saltsjön i stället för till Himmerfjärden är sammantaget positivt även om det inte ändrar den mängd fosfor som släpps ut till Östersjön från reningsverken.

164 5(8) Med hänvisning till Weserdomen har nyligen Havs- och Vattenmyndigheten i rapport 2016:30 gjort följande bedömning: Det räcker med en försämring av en kvalitetsfaktor för att en försämring av status ska ha skett. Kvalitetsfaktorn för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon definieras av flera parametrar : Samma utsläppta mängder fosfor eller till och med något större än i dag, innebär beaktande att övriga parametrar(de olika kvävefraktionerna i kvaltetsfaktorn) minskar betydligt, att kvalitetsfaktorn kommer att förbättras när Henriksdal är utbyggt. Det föreslagna haltvillkoret för fosfor och även kväve är således inte i strid med Weserdomen. Utan bidrar till förbättring. 3.5 SKÄRPT BEGRÄNSNINGSVÄRDE FÖR RESTHALTEN AV TOTALKVÄVE DRIFTASPEKTER KVÄVE Även för kväve är resonemanget om säkerhetsmarginal relevant d.v.s. att vid ett gränsvärde på 5 mg/l totalkväve drivs verket mot en utsläppshalt på 4 mg/l. Som framgår av den inlaga som lämnats i kompletteringen Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden innebär en driftstrategi som går från 5 till 4 mg/l totalkväve ett betydligt större språng när det gäller resursförbrukning än att gå från 6 till 5 mg/l totalkväve. RECIPIENTEFFEKTER PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER - KVÄVE I dagsläget utgör kvävet (som totalkväve) från reningsverken (SV och Käppala) 20 % av belastningen på innerskärgården (Se bilaga G MKB i tillståndsansökan tabell 5.2 sid 153). Sedan 1995 har de utsläppta mängderna kväve från SV på årsbasis, minskat i snitt med

165 6(8) nära 1000 ton. Detta gav mätbara effekter i recipienten. Med det föreslagna begränsningsvärdet på 6 mg/l kommer de utsläppta mängderna att minska med ytterligare 400 ton, vilket förväntas ge mätbara resultat och bryta trenden att kvävehalten snarare ökar än minskar vid referenspunkten Koviksudde. Utsläppen från SVAB enbart utgör då enbart ca 13 % av den totala kvävebelastningen på innerskärgården. Att de stora reningsverken (SV, Käppala och SYVAB) nu yrkar på begränsningsvärden på 6 mg/l totalkväve i det renade avloppsvattnet (som årsmedelvärde) är med beaktande av verkens kapacitet och recipientens betydelse rimligt även om det går långt utöver kravet i NFS 2016:6 på 70 % som minsta procentuella kvävereduktion som årsmedelvärde. SV accepterar den förlängda tidsperioden för haltvillkor på ammonium. Bilaga 1 (Ur Tillståndsansökan Bilaga G1) beräknade halter av kväve och fosfor vid olika utsläppsnivåer från Henriksdal.

166 Bilaga 1 7(8)

167 8(8)

168 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 6 Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk Stockholm

169 17 november 2016 PROMEMORIA 6 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd 3 M Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk Bakgrund Mot bakgrund av den stora befolkningsökningen i Stockholmsregionen och nytt miljötillstånd för avloppsreningsverken i Stockholm fick Stockholm Vatten av sin styrelse i uppdrag mars 2013 att genomföra en utredning för avloppsreningen i Stockholm. Utredningen skulle ligga som grund för ett inriktningsbeslut om val av väg för den framtida avloppsreningen i Stockholm i ett långsiktigt perspektiv. Fyra olika alternativ togs fram och jämfördes. Fokus låg på den tekniska genomförbarheten, recipientpåverkan och ekonomi för de olika alternativen. De fyra alternativen var 1. Brommaverket finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen 2. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till en ny plats där ett nytt verk byggs 3. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket som byggs ut för denna belastning 4. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till Henriksdalsverket som byggs ut för denna belastning Förutsättningarna för jämförelsen såsom belastning och reningskrav hölls lika för alternativen. För den ekonomiska analysen togs kostnader upp som skiljde mellan alternativen. Kostnader som påverkade alternativen lika eller i begränsad omfattning togs inte med. Kostnader såsom renovering och uppgradering av befintliga anläggningar, uppgradering av kraftförsörjning, uppgradering av arbetsmiljö, säkerhet, driftsäkerhet mm

170 2(12) togs inte med i analysen. Andra delar som kostnader för minskade bräddningar och förberedelse för kommande utbyggnader ingick inte heller i den ekonomiska analysen. I den ekonomiska jämförelsen utföll alternativ 1 med utbyggnad av Bromma och Henriksdal med den lägsta investeringskostnaden. Alternativ 4, nedlagt Brommaverk och utbyggt Henriksdal, hade ca 2,4 miljarder högre investeringskostnad. Med en finansiering från staden på ca 2 miljarder kronor som ersättning för det markoområde som skulle möjliggöras för nybyggnad av bostäder skulle effekten på taxan bli lika. Eftersom ett utbyggt Henriksdal ger miljöfördelar som minskade bräddningar till Mälaren och utökad kapacitet för avloppsledningsnätet samt ger bra förutsättningar för framtida utbyggnader för skärpta krav och ökad belastning valdes detta alternativ av styrelsen, september 2013, som inriktning för fortsatt arbete. De två övriga alternativen, nytt verk respektive överledning till Himmerfjärdsverket, föll bort på grund av höga investeringskostnader samt svårigheter med avtal med andra kommuner som ej gick att överblicka. Februari 2014 fattade styrelsen beslut om att genomföra projektet med en budget på 5,9 miljarder kronor. Ökningen från inriktningsbeslutets 5,4 miljarder kronor orsakades främst av projektering- och beställarkostnader. Det beslutade projektet går under benämningen SFA-projektet, Stockholms framtida avloppsrening. Under projektering av om- och utbyggnad av Henriksdal samt den nya anläggningsdelen i Sickla har omfattningen och därmed kostnad och tidpunkt för drifttagande av projektet förändrats. Orsak till förändringarna och kostnadsökningarna är bland annat En ökad komplexitet vid ombyggnad av befintliga anläggningar Ökad komplexitet i nya anläggningsdelar som förtjockning av slam och Bromma pumpstation Förändrade krav på kraftförsörjning och reservkraft Förbättrad arbetsmiljö Förbättrat brandskydd Förbättrad driftsäkerhet Dessutom kommer ett stort antal reinvesteringsarbeten av befintlig anläggning genomföras av projektet. Projekt som annars skulle utföras i separata projekt och finansieras av Stockholm Vattens ordinarie investeringsverksamhet. Förutom en ökning av omfattningen har berg- och byggkostnaderna ökat kraftigt jämfört med utredningen Denna kostnadsökning beror både på ökade volymer och högre á- priser. Sammantaget har detta medfört att kostnaden för SFA-projektet ökat till 8,1 miljarder kronor. För att säkerställa att jämförelsen mellan alternativen ej förändrats sedan inriktningsbeslutet har en ny jämförelse genomförts med samma kravnivå och kostnadsläge

171 3(12) som nu gäller för SFA. Det vill säga två tekniskt och miljömässigt likvärdiga alternativ jämförs. Figur 1 visar hur investeringskostnaderna har beräknats för alternativ 1 så att de blir likställda med nuläget för SFA-projektet. Vid inriktningsbeslutet så avleddes ett delområde från Huddinge och ett område i Stockholm från Liljeholmen till Skärholmen benämnt Eolshäll till Syvab i alternativen 1,2 och 3. För alternativ 4 avleds området Eolshäll till Henriksdal. I den uppdaterade kalkylen för alternativ 1 ingår området Eolshäll i belastningen på Henriksdal. Figur 1: Flöde uppdatering av investeringskostnader Ny jämförelse mellan alternativen Val av tekniska lösningar SFA-projektet(sökt alternativ) I SFA-projektet är förutsättningen att den biologiska reningen sker genom MBR-teknik. Det innebär att slutseparationen av det renade avloppsvattnet sker i en membrananläggning. Tekniken möjliggör att Henriksdal kan klara den framtida belastningen från ca 1,6 miljoner personer. Den innebär också att det vatten som kommer ut från anläggningen kommer att vara fritt från partiklar och att bästa möjliga förutsättningar skapas för en långtgående rening av organiskt material, kväve och fosfor.

172 4(12) Vidare skapas förutsättningar för att i en framtid kunna komplettera anläggningen för reduktion av läkemedelsrester. Den valda lösningen ger också förutsättningar för ett utnyttjande av befintlig filteranläggning för rening av det avloppsvatten som passerar förbi den biologiska reningen vid mycket höga flöden. För det slam som produceras har anläggningen i Henriksdal utformats för att skapa goda förutsättningar för utvinning av metangas genom långtgående förtjockning av slammet och därmed tillräckligt lång uppehållstid i befintliga rötkammare. Utbyggnad av både Bromma och Henriksdal Henriksdal I den tidigare utredningen med utbyggnad av både Bromma och Henriksdal så hade i Henriksdal förutsatts att den biologiska reningen skulle kunna förstärkas genom att applicera en tämligen oprövad teknik (s k avgasning). Användande av denna teknik bedöms av Stockholm Vatten vara ett för stort tekniskt risktagande. Rening av avloppsvatten vid höga flöden genom befintliga filter skulle ej heller kunna tillgodoses. Vid den värdering som görs i detta skede har mot ovanstående bakgrund förutsatts att den teknik som används i SFA-projektet (MBR) även används i detta alternativ med de fördelar det ger med avseende på rening och framtida kompletteringar. I den ursprungliga utredningen som låg till grund för inriktningsbeslutet var förutsättningen i detta alternativ att avloppsvattnet från Eolshäll även fortsättningsvis överfördes till Himmerfjärdsverket. Vid de utredningar som gjorts om bräddningar och anslutningar till den planerade tunneln mellan Bromma och Henriksdal i SFA-projektet har det blivit uppenbart att bräddningar av orenat avloppsvatten till Mälaren kan elimineras genom att ansluta dem till tunneln mellan Eolshäll och Henriksdal. Det har mot den bakgrunden ansetts motiverat att även vid en utbyggnad av både Bromma och Henriksdal bygga en tunnel från Eolshäll till Henriksdal för att eliminera bräddningar och därmed också ansluta avloppsvattnet från ca personer till Henriksdal. Den totala belastningen blir därmed lika i SFA och vid en utbyggnad av både Bromma och Henriksdal. Om denna tunnel inte byggs kommer omfattande åtgärder att krävas för att åtgärda samma bräddningar(se PM 2 Kostnader Bräddhantering). Bromma För Bromma reningsverk har i utredningen inför inriktningsbeslutet förutsatts att den biologiska reningen byggs ut med samma teknik som finns idag, dvs en konventionell aktiv slam process. För att göra en jämförande värdering med SFA-projektet har i denna utredning förutsatts att Bromma byggs ut med samma teknik som i SFA-projektet, dvs MBR. Därvid uppnås samma fördelar som i Henriksdal med avseende på såväl reningsnivå som möjlighet till rening i befintliga filter vid höga flöden. För Bromma har även förutsatts att anläggningen renoveras och uppgraderas så att den får samma standard som den planerade för Henriksdal i SFA-projektet.

173 5(12) Investerings kostnader Utökad omfattning av SFA projektet Sedan genomförandebeslutet fattades har projektets omfattning ökat. En del av förändringarna är resultatet av en djupare analys av reningsverket och ledningsnätet, bland annat med hänsyn till framtida klimatpåverkan och belastningar. Detta har medfört att tunneln, pumpstationen och Sicklaanläggningen har dimensionerats upp för att hantera ett högre flöde. Tunneln är förberedd för ett flöde om 18 m 3 /s år 2120 jämfört med planerat 10,5 m 3 /s 2040 och Bromma pumpstation, som lyfter vattnet från tunneln till anläggningen i Sickla, har nu dimensionerats för ett flöde om 9 m 3 /s, vilket är en ökning med 50%. Detta får också till följd att Sicklaanläggningen har anpassats för att hydrauliskt klara 16,5 m 3 /s, vilket är en ökning med 50%. Under projektets gång har det konstaterats att den befintliga elanläggningen måste uppgraderas parallellt med att reningsverket byggs ut. Det utbyggda reningsverket behöver även ventilationsluft från en ny tunnel mot Lugnets trafikplats. För att kunna tillgodose förutsättningarna för slambehandlingen måste det förtjockade slammet förvärmas för att kunna pumpas till rötkammare. Genomförandet innebär också att åtgärder måste göras för att i framtiden kunna införa slamhygienisering. Dessa åtgärder är svåra att göra i efterhand och måste utföras i samband med projektet. Detta innebär ombyggnationer under befintliga slamtankar samt värmeförsörjning via värmepump. Komplexiteten i ett optimerat genomförande har även föranlett tillkommande transporttunnlar mellan befintlig och ny anläggning. Analys av byggbarheten av anläggningen har även föranlett förändringar i utförandet avseende nya påslag, schakt och spont ner till Bromma pumpstation. Ombyggnationen av Henriksdalsanläggningen har även den utökat i omfattning på grund av komplexiteten i att bygga om en anläggning som är i drift. En viktig del i detta är införandet av arbetstunnlar för bygget av membrananläggningen och den nya nivån med tekniktunnlar. Arbetstunnlarna innebär en utökning av omfattningen men samtidigt en optimering av genomförandet, med minimal störning på drift och underhåll samt områden utanför arbetsområdet. Genom att spränga nya tunnlar under befintlig anläggning har rivningsmassor och byggmaterial enklare kunnat transporteras in och ut ur anläggningen, utanför driftområdet. Den nya nivån ovan befintlig anläggning, kallad tekniktunnlarna, anläggs som en del i arbetet med att byta ut befintligt elsystem och säkra upp framtida kraftmatning. Befintligt elsystem är i stort behov av uppgradering. Det saknas i dag reservdelar till utrustningen och systemet är sårbart. Att bygga om och uppgradera befintligt elsystem under drift, inom befintliga elrum och tillgängliga utrymmen i berganläggningen, har bedömts som mycket kostsamt och komplicerat. Samtidigt identifierades behovet att för anläggningen uppgradera kraftmatningen från 11 kv till 36 kv. För Sicklaanläggningen krävs avsevärt fler arbetstimmar än tidigare bedömningar för att åstadkomma avsett resultat. Ytterligare bergtunnlar behövs för att säkra produktionstakt och säkerhet i utrymning.

174 6(12) För tunneln har utredningar visat att marken på flera delsträckor är känslig för sättningar vilket kommer att kräva ökade tätningsåtgärder men framför allt tid för att säkerställa att tunneln är tillräckligt tät före driftsättning. I Henriksdal tar utrustningen mer plats än vad som ursprungligen var antaget och det är även relativt komplicerade arbeten för att skapa ytterligare plats i berget. I Henriksdal krävs också större förberedelser för att klara genomförandet i den befintliga anläggningen samtidigt som reningsprocessen pågår. För att klara nuvarande utsläppsvillkor för Henriksdal under ombyggnadstiden så måste byggnation ske i flera steg. Sammantaget innebär den utökade omfattningen och den ökade komplexiteten att SFAprojektet tar ett helhetsgrepp på reningsverket för att säkra driften av anläggningen under projektets genomförande. Genom att samordna det reinvesteringsbehov som finns i reningsverket i dag med SFA-projektets kan nödvändiga investeringar optimeras i tid och omfattning. I tabell 1 visas investeringskostnaderna för SFA projektet 2016 och vid inriktningsbeslutet. Tabell 1: Investeringskostnader för SFA-projektet 2016 och vid inriktningsbeslutet 2013 Inriktningsbeslut Oktober 2016 Mkr Mkr Sickla Henriksdal Tunnel Bromma SVABs projektledning/projektreserv Totalt Ökade kostnader för utbyggnad av både Bromma och Henriksdal För Bromma har en kostnadsvärdering gjorts med utgångspunkt från bl a följande åtgärder: - Uppgradering av Järva pumpstation - Ny intagsdel med nya galler och sandfång samt ny anläggning för slamavvattning och slamutlastning. Allt placerat i nytt bergutrymme - Renovering av befintliga försedimenteringsbassänger - Renovering av befintlig anläggning för biologisk rening - Utbyggnad med MBR/alternativt konventionell aktiv slam - Renovering och uppgradering av slambehandling - Installation av värmepump och möjlig drift med termofil rötning (55 grader) och förberedelse för hygienisering - Anläggning för luktreduktion - Renovering och uppgradering av el- och automationsanläggning

175 7(12) Kostnader har bedömts genom att utnyttja tidigare utredningar samt genom att utnyttja de enhetskostnader som framtagits i SFA-projektet för flera av de åtgärder som är likvärdiga med de som behöver genomföras i Bromma. En risk som ej värderats är de svårigheter som gäller för byggande i berg i Bromma med närhet till bebyggelse och känsliga markförhållanden. I tabell 3 visas investeringskostnaderna för Bromma reningsverk vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl Tabell 2: Investeringskostnader för Bromma reningsverk vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl Inriktningsbeslut Oktober 2016 Mkr Mkr Järva pumpstation Förbehandling Bräddning 0 10 Biologisk rening Slamhantering Kraft/automation SVABs projektledning/projektreserv 310 Totalt För Henriksdal har en kostnadsvärdering gjorts med utgångspunkt från de åtgärder som planerats i SFA-projektet, men med en reduktion av insatser i relation till den lägre belastningen i detta alternativ. Åtgärderna i Henriksdals reningsverk (består av anläggningsdelarna i Sickla respektive Henriksdal) omfattar bl a; - Ny tunnel från Eolshäll till Sickla pumpstation - Ny pumpstation i Sickla - Ny förbehandling och försedimentering i Sickla samt renovering av befintliga anläggningsdelar i Sickla - Om- och nybyggnad av förbehandling i Henriksdal - Viss ombyggnad av befintliga försedimenteringsbassänger - MBR-anläggning med pumpstation, finsilar, ombyggd biologisk rening, installation av membran i ombyggda befintliga eftersedimenteringsbassänger mm - Renovering av den biologiska reningen - Nya anläggningsdelar för slamförtjockning och slamavvattning - Ombyggnad av rötkammare och slamlager - Anläggning för luktreduktion

176 8(12) - Renovering och uppgradering av el- och automationsanläggning I tabell 3 visas investeringskostnaderna för Henriksdal vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl Tabell 3: Investeringskostnader för Henriksdal vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl Inriktningsbeslut Oktober 2016 Mkr Mkr Tunnel Syvab* 342 Sickla Biologisk rening Slamhantering SVABs projektledning/projektreserv 1040 Totalt *Vid inriktningsbeslutet avleddes avloppsvattnet från upptagningsområdet för det nedlagda reningsverket Eolshäll till Himmerfjärdsverket, Syvab. Kostnaden för investering på Syvab för denna anslutning beräknades till 342 mkr. I nuläget leds detta avloppsvatten till Henriksdal och ingår i totala kostnaden. Sammanställning av investeringskostnader I tabell 4 redovisas investeringskostnaden för SFA-projektet och utbyggnad av både Henriksdal och Bromm Tabell 4: Sammanställning investeringskostnader för SFA-projektet 2016 samt för en utbyggnad av både Bromma och Henriksdal. Anläggning SFA-projektet, Mkr Bromma/Henriksdal projektet likvärdigt SFA-projektet, Mkr Henriksdal Bromma Tunnel SVABs projektledning/projektreserv Totalt

177 9(12) Inriktningsbeslut Bromma + Henriksdal SFA Nuläge Bromma + Henriksdal SFA Projektreserv, SV projektledn. Syvab Bromma Tunnel 3000 Henriksdal Figur 2: Investeringskostnaden vid inriktningsbeslutet och nuläget för SFA-projektet och för Bromma och Henriksdal Skillnaden mellan alternativen var drygt 2 miljarder kr vid inriktningsbeslutet. Skillnaden mellan alternativen är i nuläget 1,3 miljarder kr. Skillnaden mellan alternativen är mindre nu än vid tidpunkten för inriktningsbeslutet. Drift- och reinvesteringskostnad En värdering av driftkostnaden har gjorts för de två alternativen. Driftkostnaden beräknas bli ca 10 Mkr/år högre i Bromma/Henriksdal - projektet vid en utbyggnad likvärdig SFAprojektet. Även reinvesteringskostnaden bedöms bli högre för två verk än för ett med en framtida årlig reinvestering på ca 150 miljoner och en kostnad för projektering och projektledning på 10 % blir det en merkostnad på ca 15 miljoner per år. Ekonomisk värdering Som framgår av tabellen så blir kostnadsskillnaden mellan de två likvärdiga alternativen ca 1300 Mkr. Skulle en utbyggnad göras enligt de ursprungliga planerna för Bromma/Henriksdal projektet så blir skillnaden ca 2100 Mkr.

178 10(12) Slutsatsen av detta är att de ekonomiska motiv som låg till grund för inriktningsbeslutet har stärkts när jämförelsen grundas på likvärdig standard och på ett bättre faktaunderlag. Miljömässig värdering Under byggnadsskedet För Bromma/Henriksdal projektet kommer utbyggnaden att ske vid två anläggningar. Vid Henriksdal kommer i stort sett samma olägenheter att uppstå som i SFA-projektet. Vid Bromma kommer anläggningsdelar att placeras i nya bergutrymmen. Markförhållandena kring Bromma reningsverks anläggningsdelar Åkeshov och Nockeby är mycket ogynnsamma för vibrationer och påverkan på grundvattennivån. Med erfarenhet från utbyggnaden av Nockeby bedöms risken vara stor att sprängningar kommer att ge upphov till vibrationer som kan ge skador på byggnader i närområdet. Närheten till lerområden och pågående sättningar innebär en stor risk för merkostnader när det gäller krav på täthet för bergutrymmen. Detta är en av anledningarna til att Stockholm Vatten anser att utbyggnad av Bromma sett över ett längre tidsperspektiv är tveksam. Byggnadstiden vid Bromma kommer att vara ca 5 år med tillhörande olägenheter på grund av transporter mm. Totalt kommer ca m3 berg att behöva fraktas bort. Figur 3: Markförhållanden kring Bromma reningsverks anläggningsdelar

179 11(12) För SFA-projektet så kommer omfattande sprängningsarbete att ske vid Sickla. Detta har noggrant beskrivits och värderats i miljöprövningen så att olägenheter så långt möjligt kan undvikas under nattetid. Byggandet av tunneln från Bromma till Henriksdal kommer att påverka den lokala omgivningen under den tid som sprängningar sker i närområdet. Totalt så kommer ca m3 berg att tas ut i tunneln Bromma -Smedslätten. Under driftskedet SFA-projektet innebär att de olägenheter som idag finns vid Åkeshovsdelen av Bromma reningsverk helt försvinner. Skulle Bromma behållas så kan stor del av olägenheterna bemästras men transporter av slam, rens och kemikalier kommer alltid att vara en störning. Det går ej heller helt att komma ifrån risken för dålig lukt. Vid Henriksdal kommer omfattande investeringar göras i båda alternativen för att eliminera störningar. Slamutlastningen flyttas in i bergrum i Henriksdal, vilket innebär att hela den hanteringen upphör vid Sickla. Vidare kommer luft med dålig lukt att renas och därmed minskar risken för lukt i närområdet. Totala antalet transporter kommer att öka vid Henriksdal i båda alternativen, men blir naturligtvis något mindre omfattande i Bromma/Henriksdal alternativet. Anläggningen anpassas för att transporter inte ska störa boende i närområdet. Utsläpp av avloppsvatten SFA-projektet har den stora fördelen att allt avloppsvatten kommer att slutrenas i en membrananläggning. Därmed säkerställs låga utsläppsnivåer av organiskt material, kväve och fosfor. Tunnelns magasinerande förmåga ger en möjlighet till jämnare drift för allt avloppsvatten. Stockholm Vatten bedömer också att uppgraderad biogas i framtiden i huvudsak kommer att användas i kollektivtrafiken. Stockholm Vatten har nyligen investerat i en ny anläggning med kapacitet att uppgradera all rötgas som produceras från stockholmarnas avloppsvatten och externt organiskt material, det finns en direkt gasledning till SL:s bussar. Detta ger sammantaget en rationell gasproduktion. Processen i SFA-projektet medför en bättre rening vid höga flöden och den skapar också bättre förutsättningar för en utbyggnad för rening av läkemedelsrester. I Bromma/Henriksdal projektet (vid utbyggnad med MBR) kommer en del av avloppsvattnet att renas i en konventionell aktiv slam process. Detta är en mer störningskänslig process. Under normala betingelser kommer dock de utsläppsnivåer som krävs att kunna upprätthållas. Goda förutsättningar finns för utbyggnad med läkemedelsrening, men med större investeringar än i SFA-projektet. Gasuppgraderingsanläggningen vid Bromma ger restriktioner när det gäller säkerhetsavstånd och kräver drift- och reinvesteringskostnader.

180 Slutsatser Den förnyade utredningen visar att kostnadsskillnaden mellan de två alternativen är mindre än den som var underlag för inriktningsbeslutet. Detta innebär att det idag finns ännu starkare ekonomiska motiv för valet av det beslutade alternativet. Det har ej heller framkommit några nya omständigheter vad avser miljö eller risker som föranleder någon omvärdering. 12(12)

181 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket Stockholm

182 9 december 2016 PROMEMORIA 7 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd. 3 M Värmen i vattnet från Brommaverket- Norrenergi Bemötande av Norrenergi AB:s yttrande Norrenergis yrkanden Norrenergi AB (Norrenergi) har yrkat att Stockholm Vatten ska komplettera sin ansökan med en ansökan om tillstånd att leda bort det i Henriksdalsverket renade avloppsvattnet via Norrenergis värmeverk i Solna (Solnaverket). I andra hand har Norrenergi yrkat att Stockholm Vatten ska redogöra för hur spillvärmen i det renade avloppsvattnet annars ska tas tillvara. Vidare har Norrenergi yrkat att Stockholm Vattens ansökan ska vilandeförklaras i avvaktan på en prövning av nytt tillstånd till Solnaverket. Stockholm Vattens inställning Stockholm Vatten bestrider Norrenergis yrkanden. Grund för bestridandet Som grund för förstahandsyrkandet har Norrenergi åberopat 1 kap. 1 4 och 4 miljöbalken. Norrenergi har därvid gjort gällande att den av Stockholm Vatten sökta verksamheten skulle stå i strid mot denna bestämmelse, såvida inte bolaget återför det renade avloppsvattnet till Solnaverket enligt förstahandsyrkandet. Stockholm Vatten har låtit Mats Håkansson Affärsutveckling utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av den sökta verksamheten vad avser alternativa sätt att använda spillvärmen i det renade avloppsvattnet från Henriksdals reningsverk. Mats Håkansson Affärsutvecklings utlåtande bifogas (Bilaga 1). I bilaga 1 redovisas ett uppskattat värde av den del av Norrenergis fjärrvärmeproduktion som är baserad på spillvärmen i det renade avloppsvattnet; ca 83 milj. kr/år. Detta belopp har sedan diskonterats, varvid ett nuvärde erhållits. Syftet med diskonteringen är inte att kvantifiera det samhällsekonomiska värdet av ett framtida tillvaratagande av spillvärmen i Solnaverket utan att möjliggöra en jämförelse med kostnaderna för de alternativa användningssätt som står till buds efter den förändring som den sökta verksamheten innebär. Mats Håkansson Affärsutveckling är noga med att betona att värdet av en framtida fjärrvärmeproduktion baserad på spillvärmen i det renade avloppsvattnet är osäkert,

183 2(2) eftersom det utgörs av skillnaden mellan kostnaderna för nämnda produktion och kostnaderna för andra produktionssätt, vilka i båda fallen förändras över tid. Vidare framhålls att det sammanbyggda system som Solnaverket tillhör i allt större utsträckning tillförs biobränslebaserad kraftproduktion som har lägre marginalkostnader än den produktion som baseras på avloppsvatten, vilket innebär att värdet av den senare produktionen i framtiden mycket väl kan bli negativt. Vidare redovisas kostnaderna för de alternativa användningssätten avseende spillvärmen i avloppsvattnet. Vad beträffar det alternativ som Norrenergi förordar återledning av avloppsvattnet till Solnaverket redovisas den av Norrenergi angivna kostnaden; 250 milj. kr. Enligt Mats Håkansson Affärsutveckling är dock denna kostnad underskattad. Den slutsats som kan dras av bilaga 1 är att den av Norrenergi angivna kostnaden för återföring av det renade avloppsvattnet till Solnaverket visserligen är lägre än de kostnader som uppskattats för andra användningssätt avseende nämnda spillvärme och även lägre än redovisat värde av nuvarande produktion. Dock torde den vara underskattad. Dessutom är det i hög grad osäkert vilket värde som en framtida fjärrvärmeproduktion baserad på spillvärmen i det renade avloppsvattnet kan tänkas ha. Med hänsyn till dessa osäkerheter avseende såväl nytta som kostnader bör ett villkor om återföring av det renade avloppsvattnet till Solnaverket inte föreskrivas. Att ålägga Stockholm Vatten en så pass stor investering som en återföring skulle innebära, framstår inte som rimligt när både nyttan av åtgärden och åtgärdens kostnader är osäkra. Det innebär en låsning av kapital och teknik som sett över tid, beaktande det som framförs i Bilaga 1, kan leda till ett felaktigt nyttjande av resurser. Någon grund för Norrenergis förstahandsyrkande kan därmed inte föreligga. Inte heller bör Stockholm Vatten åläggas att tillvarata spillvärmen på annat sätt. Norrenergi har även åberopat 16 kap. 11 miljöbalken. 16 kap. 11 miljöbalken är tillämplig då olika verksamheter prövas samtidigt och prövningen är gemensam enligt 21 kap. 3 miljöbalken (se prop. 1997/98:45 del 2 sid. 211). Stockholm Vatten kan inte se att någon av dessa förutsättningar är uppfylld i nu aktuellt fall. Ytterligare en förutsättning är att verksamheterna berör samma naturresurs eller av någon annan orsak inte kan bedrivas vid sidan av varandra i enlighet med ansökningarna. Det renade avloppsvatten som Stockholm Vatten idag leder till Solnaverket är inte att betrakta som en naturresurs, i vart fall inte i den mening som avses i 16 kap. 11. Annan orsak syftar enligt Stockholm Vattens uppfattning på konflikter avseende ett mark- eller vattenområde. Att bestämmelsen bör tolkas på detta sätt framgår av bestämmelsens första stycke, andra meningen, där det hänvisas till 3 kap. miljöbalken. 3 kap. reglerar hushållningen av mark- och vattenområden och inte hur avfall i form av avloppsvatten ska hanteras. Stockholm Vattens och Norrenergis mellanhavanden bör inte regleras i förevarande mål utan i annan ordning och med utgångspunkt från det avtal som gäller mellan parterna.

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 8 Samhällsekonomisk analys Stockholm

197 22 november 2016 PROMEMORIA 8 Till: M Ang: Samhällsekonomisk analys Aktbilaga 260 AKTBILAGA 260 Samhällsekonomisk analys av projektet För den typ av projekt (SFA, Stockholms framtida avloppsrening) som utgör ett miljöprojekt finns det ingen vedertagen metod att räkna på samhällsekonomi. En särskild svårighet är att värdera miljönyttan som kan vara mycket olika från projekt till projekt. Stockholm Vatten (SV) väljer därför att utgå från två miljömässigt likvärdiga alternativ, och använda och kommentera den modell och uppställning (med ingående poster) för beräkning av Samhällsekonomisk lönsamhet som används i Aktbilaga 260(Bilaga 1). Budgeten för SFA har allteftersom projekteringen framskridit reviderats och ökat från 5,9 miljarder till 8,1 miljarder. Det är framförallt kostnaden för Henriksdal som ökat. Budgeten för att behålla Bromma reningsverk har också reviderats(se PM 6) för att säkerställa att grunden (den ekonomiska) för projektet, inriktningsbeslutet (alternativval) som togs i Stockholm Vattens styrelse september 2013, fortfarande är relevant. I dessa kalkyler är bägge alternativ(sfa resp. Bromma kvar) likvärdiga när det gäller miljö, standard, säkerhet och reningsgrad 1. SV har även i miljökonsekvensbedömningen beskrivit att tunneln i sig är VA-tekniskt lönsam. Ett underlag till dessa beräkningar bifogas (PM 2 Kostnader Bräddhantering). I kalkylerna är därför utgångspunkten att avloppsströmmen som i dag går till Syvab i stället leds via en magasinerande tunnel till Sickla även för alternativet där Bromma reningsverk är kvar. Recipientpåverkan är därmed lika. En uppdaterad samhällsekonomisk kalkyl enligt den modell som används i Aktbilaga 260 presenteras nedan. De uppdaterade kalkylerna (se nedan) visar att grunden (den ekonomiska) för projektet, inriktningsbeslutet avseende alternativval, i Stockholm Vattens styrelse i september 2013, fortfarande står sig. I Aktbilaga 260 görs en värdering (för Norrenergi) av värmen i avloppsvattnet från Bromma. Stockholm Vatten i frågasätter den modell som använts för denna värdering och har låtit en konsult (Mats Håkansson Affärsutveckling) göra en värdering (se PM 7 Värme i avloppsvatten från Brommaverket). 1 I aktbilaga 301 sid. 6 (Christina Hörnberg) sägs det att det saknas en fullständig kostnads och effektivitetsanalys av andra sätt att möta miljökraven t.ex. membranteknik i Bromma.

198 Uppdaterade alternativkalkyler. 22 november 2016 Bromma kvar SVAB okt Bromma AB 260 (Mats Henriksdal Renhuldt) Sökt Alternativ AB 260 (Mats Renhuldt) SVAB okt Sökt Alternativ 1 Bygga bort Brädd(tunnel)* Not 1 2 Uppgradera( alt. avveckla) Bromma ** Not 2 3 Fjärrvärme Norrenergi/Fortum 250 Not 3 4 Värde Bromma tomt Not 4 5 Uppgradera Henriksdal Not 5 6 Projektkostnad SFA 5939 Not 6 7 SYVABS Investering Not 7 8 Projektledning och reserv Not 8 9 Kostnad för de olika alternativen Not 2 Elsell undervärderade Tunnelkostnader 1640 Not 9 Inkl. I SV:s prognos december Not 9 Förlorat tomtvärde Henriksdal 400 Not 10 SV:s prognos december 2015 inkl. riskreserv 20 % se post Not 2 och 8 Penningvärde 2013-> Not 11 Riskreserv 40 % se post Not 8 och 9 Investeringskostnad exkl. kapital och driftskostnader Kapitalkostnadsskillnad (nuvärde) Not12 SV:s prognos ökad kapitalkostnadsskillnad 617 Not 12 Skillnad drift/underhåll (nuvärde) Not 13 Verklig investeringskostnad för alternativen Sammanfattning (miljarder kr.) AB 260 Bromma Kvar Sökt alternativ Okt 2016 (Mats Renhuldt) Investeringskostnader Merkostnader kapital och drift Not 14 Norrenergis förlorade energi (nuvärde) Not 15 Kapitalförstöring av Bromma ARV Not 16 Total *Se PM 2 Kostnadsanalys mellan olika åtgärder för att minska bräddning vid Nockeby- och Klubbenområdet. ** Se PM 6 Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdal

199 3(5) KOMMENTARER TILL SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AKTBILAGA 260 Not 1 Den föreslagna avloppstunneln är VA-tekniskt lönsam utöver funktionen att avleda avloppsvatten från Bromma till Sickla (se PM 2 Kostnader Bräddhantering). Not 2 Se PM 6 Kalkyljämförelse SFA - Bromma Henriksdal Oktober 2015 Not 3 Dubbelbokfört se Se not 15 Not 4 I aktbilaga 260 anges antalet lägenheter till Enligt uppdaterade uppgifter från staden beräknas minst 3500 lägenheter(utöver Grammet) kunna byggas när Bromma reningsverk är nedlagt. Enligt den kalkyl som används i aktbilaga 260 borde då det totala värdet av lägenheterna uppgå till minst 2800 miljoner. Dvs. det samhällsekonomiska värdet blir då högre än det belopp som beslutades i Kommunalfullmäktige. I denna kalkyl tas dock det belopp som beslutades i Kommunalfullmäktige upp. Not 5 Se Not 2 Not 6 Not 7 Not 8 Den ursprungliga projektkostnaden som låg till grund för alternativvalet och inriktningsbeslutet 2013 var 5493 kronor. I genomförandebeslutet justerades detta belopp till 5935 kronor då projektledningskostnader tillfördes. Projektledningskostnader hade även tillförts de andra alternativen, inklusive nollalternativet Det är riktigt att denna post missades i MKB. I den uppdaterade kalkylen är SYVABS investering den samma oavsett om Bromma är kvar eller inte. Därför tas inte kostnaden upp nu heller. Beloppen för projektledning samt riskreserven har ökat och tas upp i posten projektledning och reserv

200 4(5) Not 9 Not 10 Not 11 Riskreserven har ökat. Köpet av Scandinavian Biogas anläggningar kostnadsneutralt då hyresavtalet som upprättades i samband med köpet ger Stockholm Vatten, vid varje tidpunkt, full kostnadstäckning för återköpet av berörda anläggningar och därtill kopplade driftkostnader. Projektet påverkar inte tomtvärde Henriksdal och Nacka Kommuns möjligheter att exploatera. Nacka Kommun är medveten om detta vilket framgår av Nacka Kommuns inlaga (Aktbilaga 519). Stockholm Vatten anser att denna post saknar betydelse i denna sammanställning Not 12 SVAB i frågasätter inte hur denna siffra räknats fram. Värdet är dock beroende av övrig indata. Med denna kalkyl är utfallet 300 miljoner till det sökta alternativets fördel Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Denna kostnad är beroende av vilken typ av anläggning som drivs. Om Bromma och Henriksdal byggs som likvärdiga anläggningar, blir det jämförelsevis billigare att samla allt i ett verk. Det är mer rationellet att driva, underhålla och investera ett verk än i två. Summan av driftkostnad och kapitalkostnad Här(AB 260) är det dubbelräknat dels tas 250 MSEK upp för att säkra värmeåtervinning (Not 3) dels tas här värdet av förlusten av värme upp, det är antingen det ena eller andra. Principen att ta upp värdet (nuvärde) som marknadsvärdet anser SVAB vara tveksam.. Påståendet att Fortum inte kan ta hand om värmen är felaktigt. Då analysen benämns samhällsekonomisk analys bör samhällets kostnader beaktas, det är då inte korrekt att benämna posten Norrenergis förlorade energi. Fortum kan förse Norrenergis kunder med fjärrvärme vid en förlust av spillvärmen från Bromma, och det är den samhälleliga merkostnaden för denna värme som bör användas i ekvationen dvs. alternativkostnaden. ( Se PM 7 Värme i avloppsvattnet från Bromma). Det bokförda värdet av Bromma Reningsverk är i dag 200 miljoner.

201 22 november 2016 Bilaga 1 Ur samhällsekonomisk analys Aktbilaga 260

202 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 9 Aktbilaga 531 Miljöförvaltningen i Stockholm Stockholm

203 12 december 2016 PROMEMORIA Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen avd 3 Aktbilaga 531 Stockholms Miljöförvaltning Nämndbeslut I detta dokument kommenteras och bemöts Miljöförvaltningen i Stockholms yrkanden samt förvaltningens synpunkter. KOMMENTARER TILL YRKANDEN OCH SYNPUNKTER. Miljöförvaltningens förslag: Stockholm Vattens svar: SV godtar miljöförvaltningens förslag till justering. Miljöförvaltningens förslag: Stockholm Vattens svar: SV har i dag löpande recipientkontroll i skärgården (samordnad recipientkontroll) samt bedriver undersökningar i Stockholms (och vissa av Huddinges) sjöar och vattendrag. Programmen är utformade och reviderade i samråd med tillsynsmyndigheterna. Kontrollprogrammen är grundläggande för egenkontrollen och kommer att genomföras. SV godtar miljöförvaltningens förslag till komplettering.

204 2(5) Miljöförvaltningens förslag : Stockholm Vattens svar: SV och/eller entreprenören kommer att upprätta kontrollprogram för varje entreprenad där verksamheten kan påverka miljökvalitetsnormer, riktvärden eller begränsningsvärden för att dokumentera att gällande miljökrav innehålls. Enligt SV:s uppfattning är det olämpligt med en precisering enligt miljöförvaltningens förslag, eftersom kontrollen kan behöva förändras i framtiden, vilket med förvaltningens förslag skulle innebära att en villkorsändring skulle behöva sökas varje gång en förändring behöver ske. Bolaget vidhåller därför sitt förslag som stämmer väl överens med Mark- och miljööverdomstolens praxis. Miljöförvaltningens förslag: Stockholm Vattens svar: Bolaget accepterar att villkor 9 kompletteras med tabellen ur NFS 2004:15 och att texten I samråd med tillståndsmyndigheten ändras till efter godkännande från tillståndsmyndigheten Vidare accepteras att texten förtydligas med att det är riktvärden inomhus som skall överskridas för att ersättningsboende alternativt tillfällig vistelse erbjudas. När det gäller stycke tre så bifogas en motivering till undantaget (Ramböll Motiv avsteg från riktvärden för buller i NFS 2004:15 vid ventilation av spränggaser ). Sammanfattningsvis godtas miljöförvaltningens förslag till ändrad villkorsskrivning med undantag för att stycke tre, om undantag, skall vara kvar.

205 3(5) Miljöförvaltningens förslag: Stockholm Vatten godtar förslaget. Miljöförvaltningens förslag: Stockholm Vatten godtar förslagen. Miljöförvaltningens förslag:

206 4(5) Stockholm Vattens svar: Stockholm Vatten(SV) håller med om att miljöförvaltningens yrkande vad gäller ett kompletterande villkor 25 a innebär ett miljömässigt bättre villkor för inriktningen av SV:s åtgärdsplanearbete (för avloppsledningsnätet) än det nu gällande villkoret som är baserat enbart på volym bräddat vatten. Prioriteringen av Mälaren och mindre recipienter som föreslås är relevant för styrningen av åtgärdsarbetet. I och med att bräddpunkter i Klubbenområdet och Nockebysund ansluts till tunneln elimineras de största bräddarna till Östra Mälarens Vattenskyddsområde. Det föreslagna villkoret 25a har dock långtgående konsekvenser när det gäller kostnader, då åtgärderna för vissa bräddpunkter kan bli oproportionellt stora i relation till den mängd spillvatten som når recipienten vid en brädd. SV anser därför att det varken är miljömässigt eller ekonomiskt rimligt, vägt mot andra åtgärder, att fullt ut styra åtgärder på avloppsnätet mot det föreslagna villkoret. Det måste även finnas en tidplan, med etappmål, för när villkoret skall gälla. Vissa åtgärder kan ta lång tid att genomföra särskilt dupliceringar, och vid dupliceringar måste även konsekvenserna av dagvattenhanteringen vägas in. Åtgärderna skall också vägas mot andra insatser som kan påverka både kvantitet och kvalitet av det bräddade vattnet. Sammantaget anser SV att avloppsnätets kapacitet, (enligt föreslagna villkor 25 a) snarare än att vara ett villkor, ska ingå som ett av flera kriterier i en tidsatt åtgärdsplan för avloppsnätet, där även Stockholms handlingsplan för god vattenstatus (med lokala åtgärdsprogram) ingår. Följande ändring för villkor 25 föreslås: 25. Avloppsledningsnätet, inklusive pumpstationer, ska fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund-, dränerings- och nederbördsvatten, dels minska utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten från ledningsnätet och reningsverket. En förnyelse- och åtgärdsplan enligt ovan ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheterna i Stockholms stad och Huddinge kommun. I åtgärdsplanen ska mål anges avseende mängden spillvatten som beräknas ingå i det bräddade vattnet och beräknad tillskottsvattenvolym. Målen sätts i ett femårsperspektiv och revideras årligen. Åtgärdsplanen följs upp och redovisas årligen. Planen ska finnas tillgängligt senast två år efter att tillståndet har tagits i anspråk. Planen ska hållas aktuell och bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa utförda och planerade åtgärder samt effekterna av åtgärderna på bräddning och inflöde av tillskottsvatten. Miljöförvaltningens förslag:

207 5(5) Stockholm Vattens svar: I dag registreras löpande bräddar från pumpstationer löpande vad avser både plats och varaktighet (pump tid) SV har också i samråd med Stockholm och Huddinge tagit fram rapporteringsrutiner för brädd från pumpstationer (plats och varaktighet). I övrigt rapporteras årligen i bolagets miljörapport den beräknade totalvolymen brädd, och därutöver görs en samlad beskrivning av händelser(miljöberättelse) på ledningsnätet. SV anser att bolagets rapporteringsrutiner för brädd från ledningsnätet helt följer de nya föreskrifterna NFS 2016:7. Ur föreskriften: För ledningsnät som är allmänna enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och som är anslutna till en tillståndspliktig avloppsreningsanläggning som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (2016:6) om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse ska följande rapporteras: Bräddat på ledningsnät, antal bräddningar, plats och totalflöde (1 000 m3) SV anser att det med nuvarande mät- och övervakningsutrustning inte är möjligt att beräkna föroreningsmängden för varje brädd. En god tillsyn, fungerande larmfunktioner och en kontinuerlig översyn av dimensionering och funktion är enligt SV den effektivaste miljöåtgärden. SV kommer dock att, allt eftersom mät- och registreringsutrustning uppgraderas i pumpstationerna, utveckla kvaliteten på bräddrapporteringen. Bräddar som bedöms orsaka hygienisk eller annan miljöpåverkan följs alltid upp, vid behov med provtagning i recipient. Bolaget vidhåller därför sitt förslag. Bilaga 1 Motiv till avsteg från riktvärden för buller (Ramböll)

208 Buller Datum Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm T: D: +46 (0) F: Unr Ramböll Sverige AB Org nr Motiv till avsteg från riktvärden för buller i NFS 2004:15 vid ventilation av spränggaser Som angetts i ansökningshandlingarna ansöker Stockholm Vatten om ett undantag från Naturvårdsverkets riktvärden för buller ska gälla för tunnelpåslagen. För dessa arbetsplatser ska som riktvärde gälla 60 dba (utomhus vid fasad) eller 45 dba (inomhus i bostadsrum) helgfria vardagar kvällstid vid de tillfällen spränggaser måste ventileras bort. Miljöförvaltningen menar att flera referensprojekt bland annat Citybanan, Förbifart Stockholm och Norra Länken klarar att hålla riktvärden för buller i NFS 2004:15. Den tunnel som Stockholm Vatten ska anlägga har dock betydlig mindre tvärsnittsarea än dessa tunnlar. Referensprojekten är i storleksordningen 50 till 100 m 2 medan Stockholm Vattens tunnel är cirka m 2. Servicetunnlarna som mynnar i marknivå vid påslagen har en storlek på 24 m². Figur 1.1 nedan illustrerar principskisser för projektet och referensprojekt. o:\sto2\sbe\2015\ \6_tillstånd\3_teknik\mi\dokument\ rse bemötande\bemötande rev 1.docx Luftvolymen som skall omsättas vid VA-tunnelns påslag är dock ungefär densamma som för referensprojekten. I VA-tunneln omsätts luften för en lång tunnelsträcka vid varje påslag, cirka 3-5 km, varför luftvolymen blir stor. Referensprojekten har på grund av tunnelns stora tvärsnittsarea möjlighet att ha större och fler ventilationstuber utan att de inkräktar på byggtrafikens trafikutrymme. Generellt kan man säga att ju minder fläktar desto högre varvtal behövs på fläkten för att klara samma luftvolym. Ett högre varvtal medför samtidigt en högre ekvivalent ljudnivå. För Stockholm Vattens tunnel ryms inte de större tuberna eftersom tvärsnittsarean i tunneln är betydligt mindre jämfört med referensprojekten. Utöver ventilationstuber behöver även arbetsmaskiner och lastbilar få plats i tunneln. PM Bemötande av Länsstyrelsens synpunkter avseende Avloppstunneln och Sickla Unr (3)

209 Figur 1.1 T.v. en principskiss på servicetunnel i SFAL med byggventilationen illustrerad. T.h. Principskiss för ett referensprojekt med plats för fyra ventilationstuber. Effekten av bullerdämpande åtgärder från tunnelfläktar är komplext att beräkna. Ljudet från fläktarna kommer från motorljudet men även från ingångsljudet, där luften förs in i fläkten. Bullerdämpande åtgärder kan exempelvis bestå av: 1. Konventionell ljuddämpare, ett tillval till fläkten från leverantören. 2. Luftspjäll som monteras framför fläktens insug, vilket resulterar i en ljuddämpning (denna syns inte på Figur 1.2). 3. Fläktarna byggs in. o:\sto2\sbe\2015\ \6_tillstånd\3_teknik\mi\dokument\ rse bemötande\bemötande rev 1.docx Figur 1.2 PM Bemötande av Länsstyrelsens synpunkter avseende Avloppstunneln och Sickla Unr T.v. fläktar, den nedre troligtvis med monterad ljuddämpare. T.h. överst en inbyggd fläkt i stadsmiljö för att ytterligare minimera ljudnivån. Underst ej inbyggda fläktar. 2(3)

210 De bullerberäkningar som utförts och som redovisats i tillståndshandlingen har utgått från ljuddata från fläktar som bedöms komma att användas med tillhörande konventionella ljuddämparna. Andra bullerdämpande åtgärder som kan vidtas, och som även utförts i referensprojekten, är att bygga in fläktarna samt att använda ljuddämparmatta framför insuget. Beräkningar för dessa har inte ingått i redovisad beräkning då det är mycket svårt att bedöma dämpningen och att det är svårt att hantera dessa beräkningar i programvarornas modeller. Beroende på hur fläktarna placeras och hur stora inbyggnader man gör eller hur dessa inbyggnader isoleras ger det olika dämpningar. I projektet Citybanan byggdes fläktarna in vilket på en entreprenad gav en minskning på ca 4 dba. Genom att vidta dessa ytterligare bullerdämpande åtgärder kommer 60 dba vid ytterfasad att klaras. Detta är däremot svårt att visa i programvarornas beräkningsmodeller. o:\sto2\sbe\2015\ \6_tillstånd\3_teknik\mi\dokument\ rse bemötande\bemötande rev 1.docx Som beskrivits i handlingarna kommer ventileringen att forceras efter sprängning vilket medför högre bullernivåer från fläkten. Hur länge forceringen pågår beror delvis på hur långt in i tunneln som sprängningen sker. I det fall sprängningen sker 3 km in i tunnel kommer det att ta cirka 1,5 h, med en lufthastighet om 0,5 m/s, att vädra ut tunneln. Forceringen efter sprängning sker även vid lastning för att åstadkomma tillräckligt bra arbetsmiljö i tunneln. Detta innebär att fläkten behöver forceras i totalt cirka 4-5 timmar efter sprängning. Det går inte i detta skede att förutspå exakt när på dygnet som sprängningarna kommer att ske, arbetena anpassas efter arbetscykeln. Då sprängning sker tidig eftermiddag kan ventilering ske dagtid och injekteringsarbeten kan ske under kvällen. Injekteringscementen kan då härda under natten. Sprängningar kommer även att ske sent på kvällen vilket är en fördel eftersom ventileringen av tunneln då sker på natten. Ventilering under natten behöver inte forceras, vilket medför lägre varvtal och lägre bullernivåer kan hållas. För att säkerställa framdriften i tunneln behöver dock sprängning även kunna ske sent på eftermiddagen med forcering av fläktarna under kvällstid. I annat fall riskeras tidplanen att förlängas då uppskattningsvis var 5:e sprängsalva måste senareläggas vilket medför i storleksordningen 4-6 månader förlängning, vilket inte kan anses rimligt. Stockholm Vatten ansöker därför om avsteg från riktvärden för buller i NFS 2004:15 för tiden PM Bemötande av Länsstyrelsens synpunkter avseende Avloppstunneln och Sickla Unr (3)

211 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 10 Aktbilaga 257 och 301 fastighetsägare i Bromma genom ombud Christina Hörnberg Stockholm

212 Särskilt om genomförda samråd. Fastighetsägarna (enligt ingiven förteckning) i Brommaområdet (nedan fastighetsägarna) gör i sin inlaga av den 19 augusti 2016 gällande att miljökonsekvensbeskrivningen ska underkännas och yrkar att ansökan i första hand avvisas och i andra hand avslås. Inställningen är att MKBn inte uppfyller kraven i 6 kap miljöbalken, bl a av skälet att genomfört samråd är ofullständigt, en brist som enligt fastighetsägarna inte är möjlig att avhjälpa. Stockholm Vatten får kommentara fastighetsägarnas inlaga enligt följande. Samråden. I inlagan (sid 3 f f) påstås att samrådsförfarandet inte genomfördes i rätt tid dvs för sent, då det påstås vara genomfört under maj månad strax innan ansökan gavs in. Samrådsförfarandet ska inte heller vara tillräckligt transparent samt inte ha varit genomfört i behövlig omfattning med berörda. Dessa påstådda formfel är enligt fastighetsägarna ett diskvalificerande och samrådsförfarandet uppfyller inte rekvisiten i 6 kapitlet 4 miljöbalken. Ett felaktigt samråd innebär att ansökan ska avvisas enligt 22 kapitlet 2 miljöbalken. Samråd ska genomföras i rätt tid, vara transparenta och genomföras i behövlig omfattning. Att samråden genomförts för sent stämmer inte. En utförlig redovisning av genomförda samråd finns redovisade i ansökan under kapitel 7, Miljökonsekvensbeskrivning, 1.5 Samråd. (sid 21). Här framgår klart att fyra huvudsamråd genomfördes under perioden 5-8 maj 2014 dvs ett år tidigare än vad fastighetsägarna påstår. Samråden genomfördes på olika platser i anslutning till projektet (5 maj Hägerstensåsens medbogarhus, 6 maj Teologiska högskolan, Bromma, 7 maj Danvikscenter Stockholm/Nacka och 8 maj, Årsta Folkets hus). Dessutom hölls ett kompletterande samråd den 17 november 2014 i Hägerstensåsens medborgarhus gällande transporter och etablering vid Eolshäll. Under 2014 hölls även samrådsmöten med myndigheter på sätt som redovisas i ansökan (se vidare sid 22). Som framgår av ansökan genomfördes samråd med utökad samrådskrets under perioden till Alltså huvudsamråden genomfördes en period våren och hösten Det är däremot riktigt att kompletterande samråd hölls under perioden 27 april till den 28 maj Dessa kompletterande samråd annonserades också i dagspressen som en säkerhetsåtgärd för att försäkra oss om att annonsering skett på ett juridiskt korrekt sätt. Att även annonsera i dagspress visade sig inte vara nödvändigt för att klara de juridiska kraven. Vid dessa samråd framfördes inte heller något nytt. Fastighetsägarna gör även gällande att det samrådsyttrande de gav in till Stockholm Vatten den 23 juni 2015 inte integrerats som skett med andra yttranden och inte bemöts av Stockholm Vatten. Detta stämmer inte. Yttranden kom in på det kompletterande samrådet den 28 maj 2015 (inte som påstås den 23 juni 2015). Fastighetsägarnas synpunkter finns redovisade i bilaga G2-4 i tillståndsansökan och har integrerats i samrådsprövningen precis på samma sätt som övriga yttranden från det kompletterande samrådet den 28 maj 2015.

213 Samrådsmöten har varit välbesökta som också framgår av ansökan vilket även resulterat i ett mycket stort antal synpunkter som Stockholm Vatten har tagit till sig. Detta gäller såväl synpunkter från enskilda berörda fastighetsägare m m som från myndigheter. Stockholm Vatten har även uppfyllt rekvisiten i 6 kapitlet 4 näst sista stycket genom att före samråden lämna ut erforderliga uppgifter om en planerade verksamheten, dess omfattning, utformning i form av skriftlig information osv på sätt som redovisats (Bilaga G ) Sammanfattningsvis så anser Stockholm Vatten att samråden skett i rätt tid samt varit transparenta och genomförts med berörda i behövlig omfattning. Därmed är rekvisiten i 6 kapitlet 4 uppfyllda och miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas vad gäller samrådsförfarandet.

214 1(24) PROMEMORIA 10 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd. 3 M Aktbilaga 257 och 301 Fastighetsägare i Bromma genom ombud Christina Hörnberg Bemötande och kommentarer. Läsanvisning Det som anförs i Aktbilaga 301 (som Stockholm Vatten uppfattar som en senare version av Aktbilaga 257) citeras i kursiv text, följt av Stockholm Vattens kommentarer i icke kursiv text med hänvisning till olika PM som innehåller kompletterande fakta. Bemötande och Kommentarer 2. GRUNDER 2.1 MKBn UPPFYLLER INTE MILJÖBALKENS KRAV Den upprättade MKBn motsvarar inte det föreskrivna syftet med MKB. MKBn möjliggör inte en samlad helhetsbedömning av Projektets direkta och indirekta effekter ur ett hållbarhetsperspektiv ( jämför 1 kap 1 miljöbalken). I synnerhet gäller detta vattenkvalitet, effekter på klimat, uttag av energi samt hälsoeffekter. Det tycks finnas ett bakomliggande syfte som handlar om tillgång till mark för byggande av bostäder. Om Stockholm Vatten anser att bostadsintresset ska utgöra ett gemensamt syfte med den ansöka åtgärden ska alternativa sätt att tillmötesgå behovet av fler bostäder också utredas och vägas in i helhetsbilden. Svar Det framgår inte av inlagan vilka direkta och indirekta effekter som anses vara otillräckligt belysta. Dock pekas klimat, energi och hälsoeffekter ut i allmänna ordalag. Det saknas i tydliga exempel på vad bristerna i MKB:n består av. Stockholm Vatten vill dock framföra följande : SFA är ett projekt för att säkra avloppsreningen inför framtiden, förbättra avloppsledningsnätets kapacitet och förbättra vattenmiljön, med en lösning som är hållbar över tiden (minst två generationer) och som är förberedd för att kunna rena andra ämnen än närsalter (membranrening). Bostadsintresset är inte ett gemensamt syfte. Genom sin omfattning och kravet prövning både enligt kap 9 och Kap 11 i miljöbalken är

215 2(24) det ett komplext projekt. Det är därför ett omfattande material som ingår i tillståndsansökan. Utöver handlingarna som bifogats tillståndsansökan och MKB:n finns det förstudier och framför allt alternativutredningar (som sammanfattats i MKB kapitel 4) som återfinns i referenslistan. Stockholm Vatten anser att MKB:n och dess bilagor ger ett tillräckligt underlag för att sakägare och myndigheter skall kunna göra en helhetsbedömning. SVAB:s bedömning styrks av inkomna yttranden och de synpunkter på ansökan och MKB som inkommit från expert- och kontrollmyndigheter. Det är oklart vad som avses med ett hållbarhetsperspektiv. Stockholm Vatten vill framhålla att det viktigaste skälet till det valda alternativet är just hållbarhet; Hållbarhet avseende reningsteknik och expansionsmöjligheter över tid och ledningstekniskt. Effekter på klimat, energi och vattenkvalitet beskrivs i särskilda avsnitt i kapitel 6 MKB. Hälsoeffekter skall regleras av miljökvalitetstnormer för luft och buller. Projektets relation till dessa normer och därmed indirekt dess hälsoeffekter beskrivs och relaterar till normer där sådana finns. Nollalternativet definieras och beskrivs i avsnitt i MKB SPECIFIKA BRISTER I MKB 4, förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs, SVAB:I kapitel 6 MKB beskrivs de skyddsåtgärder som Stockholm Vatten avser att vidta för att motverka de negativa konsekvenser av den sökta verksamheten. 5. förslag till övervakning och kontroll av verksamheten, SVAB :Kontrollprogram kommer att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. För grundvatten hänvisas även till Bilaga F9(Bilaga 2 i kompletteringar) 6. i fråga om tillstånd att anlägga, driva eller ändra en verksamhet, en säkerhetsrapport i de fall det finns skyldighet att upprätta en sådan enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, SVAB: Det föreligger ingen skyldighet att upprätta en säkerhetsrapport. Projektet har regelbunden kontakt med den lokala räddningstjänsten och genomför med hjälp av en egen brandingenjör kontinuerliga riskanalyser. 7. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-7. SVAB : MKB innehåller både en läsanvisning och en icke teknisk sammanfattning

216 3(24) Fastighetsägarna anser att konstruktionen med villkor, åtgärdsplan och kontrollprogram inte är tillräckligt sammanhängande. Det går alltså inte att göra den bedömning av Projektets verkningar som miljöbalken förutsätter för att tillstånd ska kunna lämnas. SVAB : Grundvattenpåverkan är utöver den minskade belastningen av kväve, sett över tid, den viktigaste frågan ur ett miljöperspektiv. Vid framtagning av åtgärdsprogram med kontrollvärden, skyddsåtgärder samt de provisoriska föreskrifterna för grundvattenpåverkan finns ett tydligt fokus på känsliga områden utmed tunnelns sträckning och projektets möjliga påverkan. Dessa bedömningar sedda i sina sammanhang har inte ifrågasatts av SGU, SGI och kontrollmyndigheten (Länsstyrelsen). Samråd Se särskilt yttrande. 2.2 PROJEKTET ÄR INTE MILJÖMÄSSIGT FÖRSVARBART Enligt 2 kap 1 miljöbalken är Stockholm Vatten skyldigt att visa att de förpliktelser som följer av miljöbalken iakttas. Stockholm Vatten har emellertid inte kunnat visa att den föreslagna verksamheten är den lämpligaste lösningen, sett utifrån komplexa miljöskyddsaspekter, skyddet av människors hälsa och samhällsekonomiska faktorer. Nedanstående uppräkning är inte uttömmande. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att Projektet har en hållbar tidshorisont. Ansökan och MKB:n innehåller inte någon egentlig strategi eller plan för hur läkemedelsrening samt rening från hormonstörande ämnen ska kunna hanteras idag eller om 24 år. Projektet har genom sin föreslagna lokalisering förutsättningar att rena Stockholms stads och anslutande grannkommuners avloppsrening i minst två generationer. Möjligheterna att vid behov spränga ut mer berg är i både Sickla och Henriksdal bättre än för Bromma. Detta beskrivs även i avsnitt 4.6 i MKB. I dag saknas etablerad (BAT) teknik för en sådan rening. Att skapa ett partikelfritt avloppsvatten med en låg BOD halt är en förutsättning för att avlägsna lösta miljöstörande organiska ämnen med ett efterföljande reningssteg. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att nyttan med att leda stora mängder avloppsvatten till endast en reningskälla överväger riskerna och störningar på människors hälsa och miljön. Stockholm Vatten anser att det är utformningen och lokaliseringen av avloppsreningen samt reningsgraden som styr eventuella störningar på människors hälsa och miljö. Inte att stora mängder avloppsvatten samlas i en reningskälla. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att reningsbehoven kvantitativt sett och

217 4(24) reningsgraden givet stadens befolkningstillväxt i områden som inte omfattas av beräkningarna, kan tillgodoses fram till och efter I prognosen som ligger till grund för dimensioneringen har siffror från anslutna grannkommuner hämtats in. Då nära nog alla hushåll i Stockholmsregionen är anslutna till kommunalt VA anser Stockholm Vatten att framtida reningsbehov är kartlagda. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att energiförbrukningen av att bygga en tunnel, pumpa avloppsvatten i Sickla, användningen av membrantekniken och utsläpp av stora mängder koldioxid och andra klimatgaser under både bygg- och driftsfas är rimliga sett utifrån klimatmål, energistrategier, hushållning med mark- och vatten samt människors hälsa. Detta redovisas i MKB avsnitt 6.17 där det framgår att ingen väsentlig skillnad finns mellan alternativen. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att bräddning som ett av de ledande motiven för en nedläggning av Bromma reningsverk (BRV) utgör ett konkret problem avseende vattenkvaliteten. Stockholm Vatten har i dag ett riktvärde för brädd som inte kan innehållas. Det kräver åtgärder, och tillsynsmyndigheterna yrkar även på att åtgärder mot brädd skall vidtas. De största volymerna brädd till Mälaren sker i dag i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Stockholm Vatten delar således inte åsikten att bräddning inte utgör ett konkret problem för vattenkvaliteten. Stockholm Vatten har inte kunnat visa att det planerade utsläppet av varmt vatten i Saltsjön överväger den miljömässiga vinsten och energimässiga fördelen av tillvaratagandet av spillvärme som idag sker i värmeverket i Solna. I bilaga G1(sid 46) tillståndsansökans MKB framgår att utsläpp av varmt vatten inte har en negativ miljöeffekt. När det gäller spillvärme och Solnaverket hänvisas till PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket Stockholm Vatten har inte kunnat visa Projektets miljömässiga fördelar överväger de skaderisker som följer av bortledning av grundvatten. Projektets miljöfördelar beskrivs i avsnitt 8.3 i MKB. Stockholm Vatten har åtagit sig skyddsåtgärder och provisoriska föreskrifter, som sammantaget skall säkerställa att skador inte uppstår under byggfas respektive driftfas, med undantag för skador på energibrunnar som kommer att ersättas och som beaktats i den ekonomiska kalkyl som redovisats för projektet. Stockholm Vatten har inte kunnat visa Projektets miljömässiga fördelar överväger den

218 5(24) påverkan på människors hälsa som följer av transporter med bergmaterial för att bygga avloppstunneln. Stockholm Vatten hänvisar här till PM1 Tung trafik Stockholm Vatten har sammantaget inte kunnat visa att miljöbalkens övergripande mål (1 kap 1 miljöbalken) samt nationella miljökvalitetsmål och övriga materiella bestämmelser i miljöbalken tillgodoses. Att projektet uppfyller miljöbalkens övergripande mål m.m. framgår av kapitel 6 (Miljökonsekvenser) samt kapitel 8 (Samlad miljöbedömning) i MKB:n PROJEKTET ÄR INTE SAMHÄLLSEKONOMISKT LÖNSAMT För ett miljöprojekt av det slag som SFA utgör finns det ingen vedertagen modell för att göra en samhällsekonomisk analys. SVAB har dock valt att i sin kommentar till det som framförs i avsnitt 2.3 utgå från den analysmodell och de poster som redovisas i aktbilaga 260, M. Renhuldt, Samhällsekonomisk analys av projektet Stockholms Framtida Avloppsrening. En reviderad samhällsekonomisk analys med nämnda utgångspunkt redovisas i PM 8 Samhällsekonomi. Av denna redovisning framgår att den samhällsekonomiska nyttan av projektet överstiger dess kostnader. 4.1 DET BEHÖVS INTE EN TUNNEL FÖR ATT MÖTA MILJÖKRAVEN OCH ÅSTADKOMMA MINSKADE UTSLÄPP. Den VA-tekniska och ekonomiska nyttan med tunneln redovisas i bilaga PM 2 Kostnader bräddhantering 4.2 STORA RISKER I PROJEKTET Henriksdalsverket kommer att ha dubbel kraftmatning, reservkraft samt redundans för pumpkapacitet. De risker som påtalats i Hörnbergs yttrande är därmed mycket små. Sannolikheten för ett jordskalv i Stockholmsområdet är mycket liten och skadorna på Stockholms innerstad vid ett skalv på 5.3( Det refereras till 5,0 i riskanalysen) på Richterskalan blir sannolikt måttliga(msb En berganläggning utsätts för större vibrationer vid sprängningar. Projektering och design av mark och berganläggningar i projektet följer den standard, med t.ex. bergförstärkningar, som används i Stockholm. Oavsett alternativ så påverkas Va-systemet av klimateffekter som havsnivåökningar och skyfall. I avsnitt 6.18 i MKB:n beskrivs projektets anpassningar till klimat och extrema vädersituationer.

219 6(24) Volymen på Stockholms avloppsledningsnät inklusive tunnlar är : Före SFA Efter SFA Befintliga avloppstunnlar till Bromma kommer att finnas kvar och som framgår ovan kommer den sammanlagda volymen av avloppsledningsnätet att öka. Nuvarande dimensioneringsstandard är för 10-årsregn. Avloppsnätet bör således vara dimensionerat för att klara ett 10-årsregn innan det bräddar. I dagsläget saknas den kapaciteten i vissa områden. Vid ett 10-årsregn blir nätet snabbt fyllt och bräddar kan uppstå vid olika punkter. SVAB:s ambition är långsiktigt att uppgradera nätet så att det har kapacitet för ett tioårsregn med en klimatfaktor på 1,2. Stockholms miljöförvaltning yrkar att SVAB:s kombinerade nät skall ha en sådan kapacitet att det inte bräddar till mindre recipienter och Mälaren vid 10 års regn. Den ökade kapacitet som den nya tunneln ger är den enskilt effektivaste insatsen för att kunna uppnå detta mål när det gäller Mälaren (se PM 2 Kostnader bräddhantering). Sammantaget innebär den nya avloppstunneln ett betydande kapacitetstillskott till avloppsledningsnätet. Ett 100-års regn får stora samhällsekonomiska konsekvenser och miljöpåverkan genom bräddningar och översvämning av ytor med eller utan miljöfarlig verksamhet vare sig tunneln byggs eller inte. Stockholms stad arbetar liksom andra städer kontinuerligt med riskanalyser och med att klimatsäkra staden. Fokus i detta arbete är på att skydda infrastruktur och egendom genom att hantera markvatten (bl.a. dagvatten). Staden har gjort en risk- och sårbarhetsanalys där VA ingår. SVAB har även en spridningsmodell för Mälaren där spridning av föroreningar kan medelleras. Effekterna av 100 års regn och höjda havsnivåer har ingen direkt påverkan på tunnelbygget. I riskanalysen hanterades detta som en driftfråga. Det är en driftfråga som berör hela VAsystemet där avloppstunneln är en del. Stockholm Vatten vill här även hänvisa till PM 3 Bilaga 1 Olycksrisker.

220 7(24) 4.3 ETT KLIMATSMART STOCKHOLM SVAB : En befolkningsprognos lämnades i samband med kompletteringskraven från Nacka kommun. Energi- och växthus balansen för det sökta alternativet och nollalternativet finns redovisade i MKB:n sid 288. Den största belastningsförändringen kommer från den ökade mängden fossil metanol som krävs för kvävereningen. Det gäller för samtliga alternativ. 4.4 LÄKEMEDELSRESTER SVAB : Den mest lämpliga tekniken för läkemedelsrening är ännu inte färdigutvecklad. De forskningsresultat som finns hittills baseras alla på att läkemedelsrening görs som ett sista steg och att membranrening ger de bästa förutsättningarna för en resurssnål rening av läkemedelsrester. 4.5 BEBYGGELSE VID HENRIKSDAL SVAB: Projektet och val av alternativ påverkar inte behovet av skyddsavstånd för Henriksdalsanläggningen, vilket Nacka Kommun också bekräftat i sin inlaga. 4.6 KLIMATGASER SVAB : SVAB uppfyller de krav som finns för redovisning och har ett program både för förbättrad mätning och minimering av metanslip. I projektet kommer processlösningar att byggas in som tar bort vissa kända metanslip. Se även PM 4 Frågor från Mark- och miljödomstolen. För att ett utsläpp ska kunna villkorsregleras krävs att kontrollen är tillräckligt säker (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 juni 2009 i mål M ). Kontrollen av de nu aktuella metanutsläppen uppfyller inte det kravet. SVAB gör årliga kartläggningar av växthusgaser. De värden som redovisas i kartläggningen 2010 är fortfarande aktuella. 4.7 VATTENFLÖDEN OCH VATTENKVALITET SVAB : I samband med en kompletteringsbegäran från Naturvårdsverket lämnade SVAB i inlaga till mark- och miljödomstolen den 25 februari 2016 ett förtydligande när det gäller val av utsläppspunkt. Naturvårdsverket har inte återkommit i frågan. I bilaga G1 sid 26 finns miljöpåverkan av varmt vatten beskriven med hänvisning till

221 8(24) SMHI:s modellering av vad som händer när temperaturen är 20 o C på det utgående vattnet från Henriksdal. När det gäller omhändertagandet av spillvärme hänvisas till PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket. 4.8 MEMBRANTEKNIKEN Då SVAB gör investeringar som skall hålla minst en generation krävs lösningar som uppfyller BAT. De lösningar som valts gör detta. Flat plate membrane har enligt SVAB varken för- eller nackdelar från miljösynpunkt gentemot hollow-fibermembran. De bygger på samma princip, men drift- och underhållscykler skiljer sig något. Genom drift- och underhåll hanteras de nackdelar som listats. Att avleda vatten från Norrortskommuner till Käppalaverket kräver investeringar i tunnlar och i Käppalaverket och trots att Bromma reningsverk kommer att avlastas måste även Bromma rustas i detta scenario för att klara framtida reningskrav. Projektet försvårar inte uppfyllandet av någon miljökvalitetsnorm. Detta har även redovisats särskilt i samband med kompletteringar som begärts av bl.a Huddinge Kommun och Miljö- och hälsoskyddsnåmnden i Stockholm 4.9 JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIV 4 OCH NOLL-ALTERNATIVET (ALT 1.) Ökad biologisk mångfald genom minskade kväveutsläpp i Östersjön: Det kan konstateras att vid nollalternativet införs den nya membranreningen i Henriksdal och i Himmerfjärden. SYVAB fick den 30/ dessutom tillstånd av Länsstyrelsen om utökad verksamhet inklusive membranrening i Himmerfjärden ARV. Vid modernisering av Bromma ARV skulle samma typ av rening införas även där. Således är det ingen skillnad mellan alternativen i denna helt centrala del. SVAB : Att membranrening skulle införas i Bromma vid Nollalternativet är en missuppfattning följande står i MKB (4.1.3) : Den valda metoden innefattar en konventionell aktivslamanläggning i berg. Utbyggnaden kan göras i etapper beroende på reningskraven, men minst 50 procent av den utredda anläggningen måste byggas för att möta förutsättningarna enligt nollalternativet. Det finns förutsättningar för att bygga ut Bromma reningsverk med en ökad kväverening, och en större utbyggnad kan göras för att säkra upp det gemensamma utsläppskravet. Ett möjligt alternativ till en omfattande utbyggnad i Nockeby är att bygga om befintlig biologisk rening för membranseparation. Detta är principiellt möjligt, men har ej studerats i detalj. Membranrening nämns som ett alternativ men är inte en del av nollalternativet. I PM 6 Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk redovisas kalkylen för att göra Bromma likvärdigt med Henriksdal bl.a genom att införa membranrening.

222 9(24) Minskad lukt och färre transporter i Bromma och Sickla med ny tunnel: SVAB: SVAB anser att de lösningar som valts för att hantera luktkällor, lösningar som baserats på lukt- och spridningsberäkningar, är tillfredställande. Renare ytvatten i Mälaren och Östersjön genom minskade utsläpp: SVAB: Volymerna i de utjämningsmagasin som hänvisas till är små, och är med i modellberäkningarna för brädd, och det ges en förenklad bild av de faktiska driftförhållandena och magasinens kapacitet. Stockholm Vatten har för närvarande mängdvillkor för bräddade volymer från ledningsnätet med riktvärden som det inte gått att innehålla. Miljöförvaltningen i Stockholm yrkar att Stockholm Vattens kombinerade avloppsledningsnät skall vara dimensionerade för 10 års-regn och inte brädda till Mälaren och mindre recipienter. Den planerade tunneln är den enskilt mest kostnadseffektiva åtgärden för att kunna uppfylla detta krav för Mälaren. Ökad biogasproduktion ger förbättrad resurshushållning: SVAB : Biogasproduktionen styrs av mängden inkommande substrat och processerna i Henriksdal kommer att anpassas så att samma produktionsvolymer upprätthålls. Minskad klimatpåverkan: modernisering ger minskade utsläpp av metan och lustgas: SVAB : De olika alternativen har olika driftstrategier som bl.a innebär olika slamåldrar vilket i sin tur påverkar lustgasbildningen. Henriksdalsverket kommer att drivas på ett sätt som ger sämre förutsättningar för lustgasbildning och är i det avseendet (lustgasbildning) bättre än Bromma i nollalternativet. SVAB investerar redan i dag i utrustning som destruerar metanslip. Dessa anläggningsdelar kan användas även i framtiden. Se även PM 4 frågor från Mark- och miljödomstolen. Möjligt att bygga nya bostäder där Bromma reningsverk finns idag: SVAB : Bromma reningsverk och Scandinavian Biogas gasverksamhet begränsar bostadsbyggande i dag. Projektet kommer inte att påverka möjligheterna att bygga bostäder i Nacka. Ingen ytterligare mark kommer att tas i anspråk långsiktigt: SVAB : Det finns goda expansionsmöjligheter inne i berg både vid Sickla och Henriksdal. Påverkan på fastigheter och bergvärmeanläggningar: SVAB: Projektet har beaktat risker för skada i sina genomförandeplaner och kostnader för ersättning för sådana skador finns med i den kalkyl som SVAB redovisat..

223 10(24) Samlad bedömning av alternativ 4 jämfört med noll-alternativet SVAB: Se PM 8 Samhällsekonomi 4.10 ALTERNATIVT LÄGE PÅ TUNNELN- ALTERNATIV 4 B DROTTNINGEN SVAB: Såsom alternativ 4b beskrivs av Christina Hörnberg underskattas, enligt SVAB, komplexiteten av Mälarpassagen både när det gäller bygg- och VA-teknik och kostnad I de förundersökningar som legat till grund för alternativvalen har stor vikt fästs vid just Mälarpassagen och lämpligaste anslutning till Eolshäll MOTIVET TILL UNDVIKANDE AV BRÄDDNING SVAB: Huvudsyftet med tunneln är att avleda avloppsvattnet från Bromma till Sickla. De hydrogeologiska förutsättningarna, markåtkomst samt minimering av skaderisk och påverkan på bl. a energibrunnar har styrt tunnelns dragning. Vissa punkter, Bromma reningsverk, Sickla och Eolshäll har varit givna. Genom den dragning som har valts blir det också möjligt att bygga bort några av de enskilt största bräddpunkterna till Mälaren, och även några mindre. I vissa av dessa bräddpunkter sker bräddning även vid mindre nederbörd än 10- års regn. Detta innebär en långsiktig belastning på Mälaren och kan även ge upphov till lokala olägenheter. Vid bräddberäkningarna har magasinens kapacitet beaktats. Miljöförvaltningen har ställt krav på åtgärder avseende SVAB:s ledningsnät (se ovan). I dag klarar SVAB inte gällande riktvärde för bräddningar och åtgärder krävs. Den utökning av kapacitet som tunneln innebär är den enskilt effektivaste årgärden att minska bräddvolymerna NEDLÄGGNING ELLER FORTSATT DRIFT AV BROMMA RENINGSVERK SVAB : Fastighetsägarna och dess ombud anser att Bromma reningsverk kan fortsätta att drivas med endast mindre investeringar. Någon kalkyl eller annat underlag för detta påstående har dock inte redovisats. Som framgår av PM 6 Uppgradering Bromma reningsverk och Henriksdal kräver både Bromma och Henriksdal betydande investeringar, och förutsättningarna att tillgodogöra sig ny teknik som t.ex. läkemedelsrening är sannolikt bättre i ett verk än i två. Enligt uppdaterade siffror från Stockholms stad går det att bygga minst 3500 bostäder när Brommaverket är nedlagt. 5 UTVECKLING AV TALAN GRUNDVATTEN 5.1 Grundvattenpåverkan Inledningsvis framförs att Stockholm Vatten måste redovisa en vetenskapligt trovärdig grundvattenutredning som visar influensområdet för grundvatten samt riskerna för dränering via regionala sprickor. Stockholm Vattens svar:

224 11(24) Fokus för projektets geotekniska- och geohydrologiska arbete har varit att tidigt identifiera områden där det finns risk för skador till följd av grundvattensänkning. Potentiella skadeobjekt, i första hand byggnader och anläggningar med grundvattenberoende grundläggning, sättningskänsliga ledningar och brunnar, har lokaliserats tidigt i utredningsskedet och har sedan varit med i underlaget för planering av utredningsstrategi och fältundersökningar. I bilaga F (Teknisk beskrivning, Grundvattenpåverkan ) till ansökan redovisas grundvattenförhållandena längs hela tunnelsträckningen och bergrummet i Sickla. Redovisningen är systematisk och gjord utifrån vedertagen teknik och uppfyller därmed gängse vetenskapliga krav. Varken SGI eller SGU har ifrågasatt den vetenskapliga trovärdigheten. Avloppstunneln är indelad i ett antal sträckor, som i sin tur är indelade i delsträckor. Undersökningar av geologiska och hydrogeologiska förhållanden med beskrivningar av projektets kunskap sträcka för sträcka är ingående beskrivet i bilaga F. De hydrogeologiska förhållandena redovisas i kartor i bilaga F1. De känsligaste områdena ur grundvattensynpunkt är de lerområden som påvisats med känslig bebyggelse som kräver speciella skyddsåtgärder. Lerområdena är lokaliserade inom följande delområden: Åkeshov, Ålstens brygga, Smedslätten, Örnsberg och Liljeholmen. I bilaga 3 till Stockholm Vattens komplettering daterad (tidigare bilaga F2) redovisas teoretiska påverkansområden i både jord och berg, delsträcka för delsträcka, utan skyddsåtgärder som skyddsinfiltration och lining. För två av lerområdena gäller att ingen grundvattensänkning i de lösa jordlagren kan accepteras, annat än mycket temporärt, eller under förutsättning att aktuella skyddsobjekt/byggnader grundförstärks. Planerade och förberedda skyddsåtgärder kommer att säkerställa att inga sättningsskador uppstår till följd av den nu planerade tunneln. Att den redovisade grundvattenutredningen inte skulle vara trovärdig är således inte korrekt. Det framförs vidare att besiktning och kartering av grundvattennivån måste ske både innan tunnelarbetena påbörjas och efter att de slutförts. Stockholm Vattens svar: Ett besiktningsprogram kommer att genomföras före byggskedet respektive efter byggskedet. Besiktningsprogrammet kommer att omfatta ett stort antal byggnader, speciellt inom de lerområden som projektet identifierat. Redan nu har sättningsdubbar installerats i ett antal byggnader. Ett mätprogram vad gäller grundvattennivåer i installerade grundvattenrör är påbörjat. Mätningar som genomförts innan ansökan lämnades till Mark- och miljödomstolen redovisas i bilaga F7. Ytterligare grundvattenrör etableras efterhand. Speciellt viktiga är de

225 12(24) grundvattenrör som ska användas för kontroll av de grundvattennivåer som föreskrivs i de provisoriska föreskrifterna. Mätningar av grundvattennivåer kommer att fortsätta under byggskedet och i vissa fall förmodligen också i driftskedet. Det anges också att det måste redovisas en mer utförlig sättningsutredning som inbegriper en bedömning av eventuellt behov av infiltration samt betonglining för att förhindra grundvattensänkningar. Stockholm Vattens svar: De sättningskänsliga områdena har redovisats ovan. Kopplingen mellan grundvattensänkning och sättningskänslighet i de olika lerområdena redovisas i bilaga F8 ( PM Markförhållanden ). Inom lerområdena kan det teoretiskt föreligga risk för att grundvattensänkningar initierar sättningar. Det ska noteras att dessa sättningar är mycket långsamma förlopp. Risken för sättningar inom lerområdena i samband med tunneldrivningen följs upp genom portrycksmätningar på tre djup i lerlagret för att klargöra om grundvattentrycket (portrycket) skett i den nedre delen av lerlagret till följd av läckage till befintliga tunnlar. Faktiska sättningar följs upp genom mätningar på installerade sättningsdubbar och brunnslock. För att sättningar inte ska uppkomma inom lerområdena har Stockholm Vatten åtagit sig att vidtaga åtgärder i en sådan omfattning att ansökans provisoriska förskrifter för grundvattensänkning inom de olika lerområdena innehålls. Åtgärder finns beskrivna i uppdaterad Åtgärdsplan daterad , se bilaga 2 till ingiven komplettering (ersätter tidigare ingiven bilaga F9). De olika skyddsåtgärderna redovisas i bilaga F, avsnitt : Kontinuerlig förinjektering, Efterinjektering, Skyddsinfiltration, Betonglining, Grundförstärkning. 5.2 Reglering av inläckage Därefter framförs ett flertal synpunkter där Stockholm Vattens ambitionsnivå för att minimera omgivningspåverkan ifrågasätts.

226 13(24) Punkt 1. Det saknas en samlad beskrivning av hur området i Bromma ska skyddas mot sättningar osv till följd av inläckage av grundvatten. Stockholm Vattens svar på punkt 1: De undersökningar och utredningar som Stockholm Vatten utfört visar att det är lerområdena i Bromma som är känsligast med avseende på sättningar. Områdena i fråga är Åkeshov, Ålstens brygga och Smedslätten. Utredningarna visar t ex att sättningar pågår inom området i Åkeshov. Det vill säga detta lerområde är så sättningskänsligt att området i stort sett inte tål någon ytterligare grundvattensänkning. Detta innebär att uppföljning av inläckaget till tunneln inte är ett tillräckligt känsligt instrument för att garantera att sättningar inte uppkommer. Mot bakgrund av detta har de provisoriska föreskrifterna för grundvattensänkning introducerats för de olika lerområdena. I lerområden innebär det i sin tur att när de injekteringsåtgärder i berg som står till buds inte är tillräckliga ska skyddsinfiltration introduceras för att hålla uppe grundvattentrycken. För att skapa långsiktigt hållbara åtgärder kan det därefter bli aktuellt att klä in tunneln med betong (betonglina) längs tunnelsträckan i fråga eller att grund förstärka känsliga byggnader i närområdet. Här hänvisas vidare till åtgärder som beskrivits i bilaga F, avsnitten , och i den reviderade Åtgärdsplanen daterad Punkt 2. Först anges att något inte är tillräckligt och att Stockholm Vatten bör föreslå riktvärden för inläckage under byggskedet i enlighet med dom M Stockholm Vattens svar på punkt 2: Den dom från Mark- och miljööverdomstolen som det refereras till slår fast att det inte är miljömässigt motiverat att utforma inläckagevillkor vid tunneldrivning som begränsningsvärden. Inledningsvis ska konstateras att det inte är ett inläckage till en tunnel i sig självt som resulterar i skador. I stället är det grundvattensänkning i sättningsgivande jord över tunneln som riskerar att resultera i sättningar som i sin tur kan resultera i sättningsskador på byggnader. Det är också viktigt att påpeka att den tunnel som prövats i nämnda hovrättsdom är en järnvägstunnel till skillnad från Stockholm Vattens tunnel som är en avloppstunnel. I en järnvägstunnel går det utmärkt att mäta inläckande grundvatten i både bygg- och driftskedena. I en avloppstunnel går det av naturliga skäl inte att mäta inläckande grundvatten i driftskedet. Detta är det första skälet till att Stockholm Vatten har kommit

227 14(24) fram till att det inte går att följa upp miljöpåverkan i lerområden från inläckande grundvatten i driftskedet. Det andra skälet, och det helt avgörande skälet, är att det inte är ett tillräckligt känsligt mätsystem att mäta inläckande vatten inom lerområden som ett mått på risken för miljöpåverkan från grundvattensänkning, se även svaret på frågan ovan. De kontroller som utförs mot bakgrund av de provisoriska föreskrifterna i lerområdena är i stället en mer direkt metod som mäter den faktiska grundvattensänkningen som är den parameter som sättningarna är en funktion utav (se bilaga F8). Föreskriften innehåller ett begränsningsvärde som innebär att, om det inte innehålls, åtgärder i form av skyddsinfiltration eller tunnellining ska genomföras för att nå villkorad grundvattennivå. Grundförstärkning av enskilda känsliga byggnader är också tänkbara åtgärder. Stockholm Vatten har som komplement till de provisoriska föreskrifterna i enlighet med önskemål från Länsstyrelsen accepterat riktvärden för tunnelns olika delsträckor (inklusive tillfartstunnlar) Punkt 3. Det framförs att angivna kontrollvärden av inläckage, delsträckor och beräkning av inläckagevärden per månad osv. ger inte en tillräckligt tydlig bild av vilka åtgärder som ska vidtas och i vilket skede av förändringen och om antagna avstånd, kontrollvärden och intervaller är mest lämpliga. Stockholm Vattens svar på punkt 3: Att styra åtgärder inom lerområdena utifrån läckage ger inte tillräcklig information, se svar ovan. Som också redovisas ovan kan detta endast göras utifrån föreslagna begränsningsvärden för avsänkning. För ytterligare synpunkter hänvisas till Stockholm Vattens svar på yttrande från Länsstyrelsen. Punkt 4. Det framförs att det kvarstår oklarheter omkring åtgärdsplanen, villkor 32 och provisorisk föreskrift F. Stockholm Vattens svar på punkt 4: På denna punkt hänvisar Stockholm Vatten till ingiven komplettering daterad I bolagets komplettering besvarades ungefär samma fråga från Länsstyrelsen. Utifrån diskussioner som då fördes med Länsstyrelsen har villkor 32 utgått (se avsnitt 3 i bolagets komplettering). Se reviderade yrkanden och villkor nu inskickat till mark och miljödomstolen Redovisning PM 12 Bilaga 1.

228 15(24) Bolaget konstaterar sålunda att det inte framgår vad det är för oklarheter på nuvarande stadium som avses i punkt 4. Punkt 5. Det framförs att det råder oklarhet vad som avser bl.a. lining och vilka åtgärder som ska vidtas om läckaget överskrider förväntat läckage med risk för skada i omgivningen. Stockholm Vattens svar på punkt 5: Avsnitt 6 i Åtgärdsplanen bilaga F9 1 i ansökan (bilaga 2 till bolagets komplettering) anger åtgärder som sätts in i lerområden som omfattas av provisoriska föreskrifter (begränsningsvärden för grundvattensänkning). Åtgärder inom lerområdena triggas inte av inläckagemätningar utan i stället av begränsningsvärdena för grundvattensänkning. Som en snabb åtgärd kommer bolaget att sätta in skyddsinfiltration för att säkerställa grundvattennivåerna. Efter det kommer bolaget, som mer långsiktiga åtgärder, även att beakta injektering med alternativa injekteringsmedel, grundförstärkning och betonglining som ytterligare skyddsåtgärder. Detta för att avsluta eller begränsa skyddsinfiltration när de beskrivna åtgärderna är genomförda och grundvattennivåerna kan upprätthållas utan skyddsinfiltration. Punkt 6. Det framförs att de provisoriska föreskrifterna F om kontroll av avsänkning av grundvattentryck måste preciseras ytterligare. Stockholm Vattens svar på punkt 6: De provisoriska föreskrifterna och deras koppling till de fem kontrollområdena redovisas i ansökan sid De fem kontrollområdena redovisas i ansökans bilaga J. Kontrollmätningarna kopplade till de provisoriska föreskrifterna med beskrivning av mätbrunnar inom de olika kontrollområdena kommer att redovisas i kontrollprogrammet som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Punkt 7. Det framförs att Analyser av vad som påverkar nivåfluktuationer för varje enskilt rör ska redovisas och mätserierna från observationsrören ska även ingå i ansökan samt hållas tillgängliga för fastighetsägarna. Stockholm Vattens svar på punkt 7: 1 Åtgärdsplanen F9 är nu uppdaterad och inskickad till Mark- och miljödomstolen.

229 16(24) Som beskrivs ovan har ett omfattande mätprogram vad gäller grundvattennivåer i installerade grundvattenrör påbörjats se bilaga F7. Ett stort antal ytterligare grundvattenrör etableras efterhand. Speciellt viktiga är de grundvattenrör som ska användas för kontroll begränsningsvärdena för grundvattensänkning i lerområdena. Mätsystemen kommer att redovisas i detalj i det kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet kommer också att beskriva hur information ska delges sakägare. Se även PM 15 Förebyggande kontrollarbete och skyddsåtgärder. Punkt 8. Det framförs att det ska vara möjligt för fastighetsägare att få tillgång till mätserierna i syfte att kunna se korrelation mellan förändringar och uppkomna skador. Stockholm Vattens svar på punkt 8: Inledningsvis konstateras att frågan om korrelation mellan grundvattensänkning och uppkomna skador inte är så enkel som framförs i punkt 8. Sättningsförloppen i lerjord är långsamma. Ur skadesynpunkt är detta naturligtvis positivt man har god tid på sig att vidtaga åtgärder för att återställa grundvattennivåerna och därmed förhindra risker för skador. Som redovisas i bolagets svar under punkt 7 kommer kontrollprogrammet, som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten, att beskriva mätningar i kontrollrören i de fem kontrollområdena (se bilaga J till ansökan). Kontrollprogrammet kommer också att beskriva hur information om mätningarna i kontrollrören ska delges sakägare. Det framförs i yttrandet att risken för kumulativa effekter avseende den sammantagna påverkan gällande påverkansområde och grundvattensänkning/inläckage av ansökt verksamhet i den planerade tunnelbaneutbyggnaden och kraftledningstunneln City Link riskerar att föranleda större (oväntade) grundvattensänkningar samt ett utökat påverkansområde. Det anges att vidare att Stockholm Vatten måste utreda och redogöra för vilka skador som kan uppstå och kostnaderna för dessa skador och även relatera dessa bedömningar till alternativa sträckningar i syfte att undvika en överlappning. Stockholm Vattens svar: Stockholm Vattens och CityLinks påverkansområden överlappar varandra över en sträcka om ca m mellan Skanstull och Sickla. Överlappet är längs med de norra delarna av Stockholm Vattens påverkansområde. Överlappningen sker inte inom ett område som innefattar känsliga lerområden utan ett område med berg och/eller fastmark där således sättningskänsliga skyddsobjekt saknas.

230 17(24) Den kumulativa effekten av grundvattenpåverkan som kan uppstå består av a) ökad dränering av avrinningsområdet, b) grundvattennivåsänkning och c) utökat påverkansområde. a) Den kumulativa ökningen av dräneringen bedöms som mycket liten, detta då det aktuella området där påverkansområdena överlappar varandra i huvudsak är perifert från de båda tunnlarna. Påverkan på avrinningen i detta område bedöms inte heller resultera i någon ytterligare negativ effekt eller konsekvens. b) Det faktum att påverkansområdena överlappar kan innebära att grundvattennivåsänkningen i berg kan öka något. Effekten bedöms dock som liten då området ligger perifert från framförallt CityLink. c) Mot bakgrund av att ovanstående och konservativa antaganden vid framtagande av påverkansområden och tillhörande beräkningar och modelleringar bedöms påverkansområdet inte behöva justeras. Stockholm Vatten har haft samråd med SLL (tunnelbaneprojektet) avseende i vad mån den nya tunnelbanans tunnel och bolagets tunnel kan komma att påverka varandra. Det har då framkommit att SLL inte är klara med sin tekniska lösning och dess påverkan på grundvattensystemet. Eftersom det överlappande området varken är sättningskänsligt eller innefattar känsliga skyddsobjekt är det inte aktuellt att utreda och kostnadsberäkna några skador. Därefter framförs att det finns komplikationer förenat med att tunnelbaneutbyggnaden, City Link etapp 2 och Stockholm Vattens avloppstunnel ligger i samma område. Det anges vidare att det är oklart vad som avses med uttrycket ta höjd för. Dessutom anges att Stockholm Vatten ska redogöra för de risker som denna situation medför och om tunneln riskerar utgöra ett hinder för tunnelbane-utbyggnaden. I svaret ovan har Stockholm Vatten redogjort att det inte är några komplikationer förenade med lokaliseringen av bolagets avloppstunnel och kraftledningstunneln City Link etapp 2. Nu till uttrycket ta höjd för. Uttrycket har beskrivits i Svenska Dagbladet språkspalt ( ) med ett uttryck som kommer från danskan och norskan. Det anges i nämnda språkspalt att vi i Sverige menar att uttrycket betyder lämna marginal för, ta i med råge eller ta med i beräkningen. Först när projektet rörande tunnelbaneutbyggnaden har definierat sitt projekt kan ställning tas till vilka eventuella skadliga samverkanseffekter som kan förekomma.

231 18(24) Därefter anges att Stockholm Vatten måste i enlighet med 6 kap 7 miljöbalken, redovisa alternativa jämförbara tekniska lösningar avseende kontroll och åtgärder för att motverka skador samt redovisa de risker som är förenade med respektive lösning, t. ex. vilka konsekvenser det kan få på fastigheter inom påverkansområdet med en inläckagemätning en gång i veckan om avvikelser sker dag ett av sju jämfört med annan kontroll och andra åtgärder. Med hänvisning till vad som anförs ovan konstateras inledningsvis att inläckagemätningar inom tunnelprojektets lerområden inte är ett alternativ till mätningar av grundvattennivåer vid uppföljning av risker för sättningar som kan resultera i skador. För de delsträckor där tunneln passerar fastmarksområden, så som de definieras i bilaga F, saknas grundvattenberoende skyddsobjekt som kan ta skada annat än energibrunnar. För energibrunnar gäller att de som ligger nära eller vid avloppstunneln kommer att påverkas så mycket att de kommer att ersättas för uppkommen skada, alternativt att energibrunnen ersätts med en ny. Energibrunnar vilkas effektivitet minskas ersätts i enlighet med i ansökan föreslagen ersättningsprincip. I fastmarksområden utförs inläckagemätningar för att säkerställa att de föreslagna riktvärdena inte överskrids och att därmed inga negativa effekter, utöver vad som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen ska uppkomma (skador på energibrunnar). Kontinuerlig förinjektering kommer att nyttjas som metod för att täta berget i längs hela tunneln (fastmarksområdena). 5.3 Besiktning Det framförs att Stockholm Vatten har för avsikt att besiktiga byggnader och anläggningar inom påverkansområdet. Detta måste ske innan huvudförhandlingen och kostnaderna för att säkerställa att skador inte uppstår samt beräknad risk för oförutsedda skador ska redovisas. Stockholm Vattens svar: Det är rätt att bolaget kommer att besiktiga byggnader och anläggningar inom påverkansområdet före byggstart. Ändamålet med besiktningarna är att dokumentera byggnaders och anläggningars status vad gäller eventuella skador före byggstart. Förnyade besiktningar kommer därefter att genomföras efter att projektet slutförts. På detta sätt kommer projektets påverkan på byggnader och anläggningar att dokumenteras. Om skada anmäls under byggskedet kan det även då bli aktuellt med besiktning. Se även PM 15. Tunneldrivningen kommer att planeras så att risken för skador minimeras. Inom lerområdena kommer åtgärder att vidtagas för att bibehålla nuvarande grundvattennivåer

232 19(24) vilket innebär att risk för sättningsskador undviks. Tunneldrivningen inom fastmarksområden kommer att genomföras med injektering för att minimera påverkan på energibrunnar. Stockholm Vatten anser att besiktningar av byggnader och anläggningar lång tid innan tunneldrivningen kommer att påbörjas, dvs. före huvudförhandlingen, varken är tekniskt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverat. 5.4 TRANSPORTER AV BERGMASSOR, BULLER OCH VIBRATIONER SVAB: Påslaget vid Smedslätten har styrts av den lämpligaste platsen för Mälarpassagen, på sid 124 i MKB redovisas alternativa lokaliseringar av själva påslaget till det valda i Smedslätten och motiv till alternativval. Ca 50 % av bergmassorna som tas ut vid Smedslätten är från Mälarpassagen. Resten från Mälarpassagen tas ut vid Eolshäll. Uttaget från tunneln mellan Åkeshov och Smedslätten fördelas ungefär jämt. SVAB anser att det är den mest effektiva framdriften av tunneln som skall styra transporterna. När det gäller påverkan av tung trafik redovisas det i PM 1 Tung Trafik. 5.4 STOMLJUD Inför projektet har en stor mängd empiriska data från 4 olika stora projekt i Stockholm sammanfattats. Avståndet mellan källan och bostäder/verksamheter har tagits fram på basis av dessa resultat, där uppmätt ljudnivå vid momentet bergborrning har kopplats till avståndet till källan. Mätningen har skett med mikrofon i byggnadernas källarnivå, dvs där stomljudet är som högst i en byggnad. I Bilaga D sid i tillståndsansökan redovisas stomljudsberäkningarna mer i detalj. 5.5 SKORSTEN SMEDSLÄTTEN SVAB anser att de lösningar som valts för att hantera luktkällor, lösningar som baserats på lukt- och spridningsberäkningar, är tillfredställande (de leder till haltnivåer under 0,2-0,5 l.e/m 3 vid de olika receptorpunkterna, se nedan). I utredningen och förutsättningarna för studien konstateras följande: I detta fall där utsläppet sker i ett frekvent använt fritidsområde som även ligger inom ett större område klassat som riksintresse för friluftsliv och att man nu har möjlighet att reducera den framtida luktpåverkan bör man ha högre ambitioner än vad de danska omgivningsriktvärdena medger. Av denna anledning har denna utredning fokuserat på resultat från spridningsberäkningar som innebär att högsta omgivningshalt underskrider dessa nivåer, det vill säga 0,2-0,5 l.e/m 3. För att värdera luktbidraget i omgivningen har flera spridningsberäkningar utförts vid olika receptorpunkter.

233 20(24) Receptorpunkt 1 60 m öster om utsläppspunkten Receptorpunkt 2. Intill fastigheten 70 m söder om utsläppspunkten Receptorpunkt 3. Vid grillplats intill Mälaren ca 140 m syd utsläppspunkten. 6 MILJÖPRÖVNINGEN SV anser att det som framförs i detta avsnitt är sammanfattande kommentar och att svaren därför återfinns i detta dokument och de bilagor som det refereras till 7. UTGÅNGSPUNKTER FÖR VILLKORSSKRIVNING I stort sett samtliga av mina huvudmäns fastigheter är belägna inom påverkansområdet. Det kan inte uteslutas att fastigheterna kan komma att skadas av vibrationerna och grundvattenbortledningen. De mycket omfattande tunga transporterna i området och sprängningsarbetena under tunnelbygget innebär en påtaglig risk för sättningar i husen och skador på anläggningar och ledningar för såväl vatten som värme till följd av vibrationer. Samtliga fastigheter ska därför oberoende av dess avstånd från påslagen Smedslätten och Åkeshov och tunnelväggen besiktigas genom ett oberoende besiktningsföretag och på Stockholm Vattens bekostnad. Besiktningarna ska påbörjas i god tid före byggarbetenas påbörjande. De oförutsedda skador som uppstått på fastighetens installationer såväl ovan som under jord och som inte registrerats vid besiktningen, ska presumeras härstamma från verksamheten. Detta bör gälla för en tid av minst 20 år. Uppkomna skador som inte går att åtgärda, exempelvis försämrad effekt energibrunn, allvarliga sättningar i husgrunder osv., ska generera ersättning motsvarande fastighetens förändrade värde vid tidpunkten för skadan. Stockholm Vatten ska genomföra ansvarsbesiktningar och inventeringar av mina huvudmäns fastigheter. Stockholm Vatten accepterar att tiden för ersättning med anledning av oförutsedd skada förlängs till 20 år efter utgången av arbetstiden Fastighetsägarna kommer att påverkas av stomljud och vibrationer från sprängningsarbeten i samband med tunnelbygget och i betydande grad påverkas av buller och vibrationer samt luftpåverkan i samband med uttransporterna av bergmassor med tunga fordon. De ska ha rätt till lämplig ersättningsbostad som tillgodoser närhet till skola och arbete under den tid av byggtiden då arbetena påverkar boendet och nyttjandet av fastigheten i hela dess vidd. Ersättningsboendena får inte utgöras av tillfälligt uppställda baracker med gemensamma duschar och toaletter osv. Det är alltför otrygga boendeförhållanden för såväl barn som vuxna. De fastigheter som ligger närmast påslaget Smedslätten, dvs. på andra sidan gatan, kommer att drabbas mycket hårt under mycket lång tid. I en av fastigheterna drivs en professionell inspelningsstudio. Stockholm Vatten kommer att erbjuda lämpligt ersättningsboende

234 21(24) Arbeten som medför buller, stomljud och transporter med tunga fordon får inte utföras under helger och kvällar. Den av Stockholm Vatten föreslagna bullerdämpande åtgärden (en 8 meter lång samt 3 meter bred skärm) vid Smedslätten bedöms inte vara tillräcklig som bullerdämpande åtgärd. Arbetsområdet måste förses med multipla och effektiva bullerdämpande åtgärder, dvs. exempelvis flera bullerdämpande skärmar och plank. Alla sidor av arbetsytan bör täckas in, liksom båda sidor om vägen. Området är idag ett lugnt villaområde och det är inte dimensionerat för tung intensiv trafik. Många arbetar i sitt hem just på grund av att det lugna och tysta läget. Transporterna kommer att ske helt nära husen. En så intensiv trafikering av tung trafik inom området får inte ske under så lång tid. Det är en hälsorisk och stor trafikfara för barn som vistas i området. Stockholm Vatten kommer att vidta de åtgärder som är lämpliga och rimliga för att dämpa buller från arbetsområdena. När det gäller trafikbuller från Alviksvägen så har transportvägen godkänts av väghållaren. Stockholm Vatten hänvisar här även till PM 1 Tung Trafik Bullervärdena under byggskedet får inte överskrida Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Bullermätningar ska utföras både före och under byggskedet. Bullrande arbeten bör begränsas betydligt under dagtid och undvikas helt kvällar och helger. Stockholm Vatten ska innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer under alla omständigheter mellan kl Fastigheterna närmast transportvägarna bör skyddas med bullerdämpande åtgärder som ex. genomskinliga bullerdämpare (bullerplank), bullerdämpande fönster, dörrar m.m. Gränsvärdena för luftkvaliteten gällande bl.a. partiklar, dvs. miljökvalitetsnorm för luftkvalitet, får inte överskridas. Mätningar bör ske dagligen och protokollföras under byggtiden. Den mycket omfattande trafiken med tunga fordon kommer att under byggskedet innebära betydligt sämre luftkvalitet och med ökade halter av kväveoxider, kolväten och partiklar. Utöver luftpåverkan från bergtransporterna försämras luftkvaliteten även av ventilation av spränggaser som trycks ut i tunnelmynningen och eventuella ventilationsschakt. Mätning av koldioxidhalten bör ske löpande. Innanbyggskedet och efter det att tunneln färdigställt bör radonmätningar genomföras. Luktmätning bör ske vid skorsten i Smedslätten och åtgärder i syfte att förhindra lukt och bakterier i luften bör vidtas omgående och senast inom ett dygn. Radon är något som finns naturligt i all berggrund och förekomsten av radon kan inte öka vid ett uttag av en bergtunnel. Radonhalten nere i tunneln är dock ett arbetsmiljöproblem speciellt vid sprängning vilket åtgärdas med god ventilation. Radon är en flyktig gas som

235 22(24) snabbt blandas ut med omgivande luft och påverkar inte bakgrundsvärden. Ingen radonmätning planeras att utföras i området. Det finns ingen miljökvalitetsnorm för koldioxid och några mätningar kommer inte att utföras om det inte finns behov av arbetsmiljöskäl. Stockholm Vattens luktutredning visar att den föreslagna luktreningen är tillräcklig för att inte skapa luktolägenheter och några luktmätningar är inte planerade. Byggarbeten vid Sickla bör utföras under sådan tid på året att den alpine anläggningen inte påverkas, dvs. att träning samt tävlingsaktivitet inte förhindras på något sätt. Stockholm Vatten har en kontinuerlig dialog med Skistar som driver den alpina anläggningen I Hammarbybacken, för att säkerställa att det blir så lite störningar som möjligt under byggtiden för de som nyttjar backen. Renat varmt avloppsvatten ska inte få släppas ut i Saltsjön i enlighet med Norr Energis hemställan (Yttrande i mål nr M över ansökan från Stockholm Vatten VA AB om tillstånd enligt miljöbalken. aktbilaga 75) p.1-3. p. 1 Stockholm Vatten AB ( Stockholm Vatten ) ska åläggas att komplettera sin ansökan om tillstånd enligt miljöbalken med en ansökan om tillstånd för att leda det renade vattnet från Henriksdals reningsverk ( Henriksdalsverket ) genom befintlig tunnel ( Saltsjötunneln ) via Norrenergi AB:s ( Norrenergi ) värmeverk i Solna ( Solnaverket ) för tillvaratagande av värme från vattnet ( spillvärmen ). p. 2 Stockholm Vatten ska i varje fall åläggas att redogöra för hur spillvärme ska tas tillvara i samma utsträckning som idag. Om så inte sker bör ansökan inte beviljas. p. 3 För det fall att Stockholm Vattens ansökan inte utökas enligt pinkten 1 ovan bör ett miljötillstånd som medger om- och utbyggnad av Solnaverket prövas innan Stockholm Vattens tillståndsansökan behandlas. Prövningen av Stockholm Vattens tillståndsansökan bör i så fall vilandeförklaras i avvaktan på en prövning av nytt miljötillstånd för Solnaverket. En tillståndsprocess för Solnaverket är inledd och en tillståndsansökan planeras lämnas till mark- och miljödomstolen. Stockholm Vatten hänvisar här till PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket."

236 23(24) En förutsättning för tillstånd bör vara att Henriksdals reningsverk senast inom 2 år, utrustas med reningsutrustning som förhindrar utsläpp av läkemedel och hormonstörande ämnen, plaster m.m. Teknik för rening av läkemedelsrester eller andra miljöstörande ämnen är fortfarande under utveckling, det går därför enligt Stockholm Vatten inte att ställa krav på sådan rening. Stockholm Vatten ska redovisa ett konsekvensvillkor för Bromma, uttryckt som högsta tillåtna grundvattensänkning som garanterar skadefrihet. Stockholm Vatten ska installera en infiltrationsanläggning som garanterar bibehållna grundvattennivåer och skadefrihet. Kapacitet och utformning av infiltrationsanläggningen i både bygg- och driftskede ska samverka med tillåtet inläckage mätt som begränsningsvärde. Stockholm Vatten ska genomföra provpumpning med flera infiltrationspunkter i Bromma. Prövotiden avseende frågorna för ersättning ska utgöras av 20 år räknat från det att vattenbortledningen påbörjats. Stockholm Vatten hänvisar här till redogörelsen under avsnitt 5 Utveckling av talan grundvatten samt PM 3 svar till Länsstyrelsen. I Åkeshov, Smedslätten, Örnsberg och Liljeholmen kommer infiltrationsbrunnar att vara installerade och funktionskontrollerade innan tunneln drivs genom respektive område. I Ålsten kommer de att vara projekterade och förberedda för direkt installation. De förberedande undersökningarna i form av bl.a provpumpningar och infiltrationstester som är gjorda finns beskrivna i PM 3 Bilaga 4 skyddsinfiltration Stockholm Vatten finner ingen anledning till att ändra prövotiden däremot kommer Stockholm Vatten att tiden för ersättning med anledning av oförutsedd skada förlängs till 20 år efter utgången av arbetstiden Senast 3 månader innan den tillståndspliktiga vattenverksamheten eller den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas ska tillsynsmyndigheten besluta om Kontrollprogram för buller och stomljud. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten/erna justeras allteftersom verksamheten fortskrider. Tillsynsmyndigheten/erna bemyndigas att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått angående buller och stomljud under byggtiden.

237 24(24) Senast 3 månader innan bortledningen av grundvatten påbörjas ska tillsynsmyndigheten/erna besluta om kontrollprogram för vattenverksamheten. I kontrollprogrammet ska anges metoder, parametrar, provtagningsfrekvenser samt mätpunkter. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten/erna justeras allteftersom verksamheten fortskrider. Stockholm Vatten har accepterat villkor i enlighet med det som föreslås här, se PM 12. Delegering av dessa frågor till tillsynsmyndigheten bör därför inte ske. Tillsynsmyndigheten/erna bemyndigas att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått rörande grundvattnet. Mot denna bakgrund hemställer mina huvudmän om att Stockholm Vatten justerar och kompletterar sin tillståndsansökan med villkor för verksamheten, under såväl bygg- som driftskedet, varvid villkoren ska beakta vad här angivits om utgångspunkter för villkorsskrivning. Vi kan naturligtvis föreslå konkreta förslag till sådana villkor, men ser gärna, inte minst av processekonomiska skäl, att Stockholm Vatten först bereds tillfälle att föreslå sådana villkor. Stockholm Vatten har föreslagit villkor och provisoriska föreskrifter som i tillräcklig omfattning reglerar frågan om skyddsåtgärder och försiktighetsmått rörande grundvatten. Delegering till tillsynsmyndigheten bör därför inte ske. I övrigt hänvisar Stockholm Vatten till de kommentarer och bemötanden som framförs i detta dokument.

238 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 11 Utlåtanden av Geolog Hans Lindqvist(anlitad av fastighetsägarföreningens juridiske ombud) om risker för vissa fastigheter Stockholm

239 Fastigheter Inventerade av Hans Lindqvist Aktbil. Inventerade fastigheter Adress V B GRV Kommentar 194 Gullpigan 1 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 196 Hemgården 2 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 198 Hornavan 4 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 200 Hävdateckningen 21 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 202 Jungfrudansen 4 Blommensbergsvägen 108 och 110 x x x Besiktigas, Kompletterande grundvatten mätbrunn 204 Metreologen 2 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 206 Ringsjön 1 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 208 Stormfågeln 3 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 210 Årstadalsskolan 1 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 132 Pilbågen 3 Storskogsvägen 20 x x x Sättningskänslig ligger dock utanför Bromma beräknat påverkansområde 134,138 Sköntorp 2 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 144 Bladbaggen 7 x x 154 Drönaren 1 x x Söker uppskov uppgifter saknas 160 Alstern 1 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 162 Behållaren 1 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 164 Blommensbergsskolan 3 Blommensbergsvägen x x x Besiktigas, Kompletterande 116A-D grundvatten mätbrunn 166 Fader Bergström 2 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 166 Fader Bergström 3 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 168 Grågåsen 26 ingen bedömd påverkan 170 Gubben Noak 9 Selmedalsringen 5 och x x Besiktigas, Kompletterande 5A grundvatten mätbrunn 194 Gullpigan 1 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 196 Hemgården 2 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 198 Hornavan 4 x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 200 Hävdateckningen 21 x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 513 Drönaren 1 x x Besiktigas, riktvärde för vibrationer 526 Blommensbergsskolan 4 Blommensbergsvägen 114 x x x Besiktigas, Kompletterande grundvatten mätbrunn B= känsliga för Buller V = känsliga för Buller GRV oklar grundläggning sättningskänslig mark utredningsönskemål.om fastigheterna vid besiktning bedöms vara känsliga för vibrationer kommer riktvärden att tas fram.

240 Akt Datum Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm T: D: +46 (0) F: Unr Ramböll Sverige AB Org nr Bemötande av kommentarer från Hans Lindquist 1.1 Pilbågen 3 Pilbågen 3 ligger utanför definierat påverkansområde och bedöms inte påverkas av den planerade anläggningen. En omfattande analys, bl.a. med stöd av en 3D grundvattenmodellering, av grundvattenförhållandena och riskerna längs denna delsträcka/område redovisas i bilaga F och bilaga F5 (Teknisk Beskrivning Grundvattenbortledning med tillhörande bilaga, Hydrogeologiska beräkningar). \\ad.stockholm.se\cli-sd\ca2sd012\005253\avlopp\stockholms framtida avloppsrening\fas iii\underlag\bemötande akt 130_133 hans lindqvist.docx 1.2 Gubben Noak 9 Fastigheten Gubben Noak är inventerad med avseende på dess grundläggning och riktvärden för vibrationer i byggnader finns beräknade. Besiktning av fastigheten kommer ske inför och efter anläggandet av tunneln. 1.3 Blommensbergsskolan 3 och 4 Fastigheten Blommensbergsskolan 3 och 4 är inventerade med avseende på deras grundläggning och riktvärden för vibrationer i byggnader finns beräknade. Besiktning av fastigheterna kommer ske inför och efter anläggandet av tunneln. Stockholm Vatten AB har haft och har ett löpande arbete med att utveckla mätprogram för kontroller av bl.a. grundvattennivåer. En kompletterande grundvattenobservationsbrunn är installerad strax väster om Blommensbergsskolan för kontroll av grundvattennivåer före, under och efter anläggandet av tunneln. De grundvattennivåer som uppmätts av Stockholm vatten under 2015 har varierat mellan +1,6 och 2,7 m. De nu uppmätta grundvattennivåerna ligger på samma nivå som tidigare uppmätt grundvattennivå strax väster om Essingebron. Grundvattennivåerna ligger straxt under markytan i området. Unr (2)

241 De jorddjup som påträffats och som finns redovisade för området varierar mellan ca 1-5 m. Sydväst och söder om fastigheten finns sonderingar som visar på morän med ett djup mellan <0,5 m och 4,5 m med det största djupet i anslutning till fastighetens sydvästra hörn. Huvudbyggnaden bedöms vara grundlagd på fast undergrund av morän. Grundvattenbildningen bedöms som god i moränsluttningen i söder, som lutar brant ned mot fastigheten och som uppmätta nivåer indikerar. För det aktuella området bedöms grundvattenavsänkningen bli liten (bilaga F) och risken för skadliga sättningar som ringa. Grundvattennivåer kommer dock följas upp och besiktning av fastigheterna kommer ske inför och efter anläggandet av tunneln. 1.4 Jungfrudansen 4 Fastigheten Jungfrudansen 4 är inventerad med avseende på dess grundläggning och riktvärden för vibrationer i byggnader finns beräknade. Besiktning av fastigheten kommer ske inför och efter anläggandet av tunneln. Stockholm Vatten AB har haft och har ett löpande arbete med att utveckla mätprogram för kontroller av bl.a. grundvattennivåer. En kompletterande grundvattenobservationsbrunn är installerad strax väster om Blommensbergsskolan för kontroll av grundvattennivåer före, under och efter anläggandet av tunneln. De grundvattennivåer som uppmätts av Stockholm vatten under 2015 har varierat mellan +1,6 och 2,7 m. De nu uppmätta grundvattennivåerna ligger på samma nivå som tidigare uppmätt grundvattennivå straxt väster om Essingebron. Grundvattennivåerna ligger straxt under markytan i området. \\ad.stockholm.se\cli-sd\ca2sd012\005253\avlopp\stockholms framtida avloppsrening\fas iii\underlag\bemötande akt 130_133 hans lindqvist.docx De jorddjup som påträffats och som finns redovisade för området varierar mellan ca 1-5 m. Grundvattenbildningen för det aktuella området bedöms som god i moränsluttningen i söder och norr om fastigheten, vilket uppmätta nivåer indikerar. För det aktuella området bedöms grundvattenavsänkningen bli liten (bilaga F) och risken för skadliga sättningar som ringa. Grundvattennivåer kommer dock följas upp och besiktning av fastigheterna kommer ske inför och efter anläggandet av tunneln. Unr (2)

242 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 13 Inlaga till sakägare som hänvisar till skrivelse från Landahls Advokatbyrå Stockholm

243 1 Yttranden från Torben Spaak och Monica Björnfot Spaak (aktbilaga 217), Stefan Junsved (aktbilaga 224), Pharaos samfällighetsförening (aktbilaga 240), Kerstin och Bertil Larsson (aktbilaga 247), Ingrid och Robert Carroll (aktbilaga 268), Anders och Annika Forsmark (aktbilaga 280), Magnus och Emma Engvall (aktbilaga samt Kerstin Herngren (aktbilaga 294) Samtliga sakägare har bestritt tillstånd till sökt verksamhet och som grund för bestridandet åberopat ett yttrande från Landahls Advokatbyrå, daterat den 28 maj 2014, det vill säga under samrådet för ansökan. Vidare har sakägarna förbehållit sig rätten till ersättning för skador till följd av den sökta verksamheten. I samrådsyttrandet från Landahls Advokatbyrå framställs yrkanden om att samtliga fastigheter inom påverkansområdet och längs tillfartsvägarna till tunnelpåslaget vid Eolshäll (Hägerstens allé, Stjernströms väg och Personnevägen)ska besiktigas i god tid innan arbetena med tunneln påbörjas, att buller under byggskedet ska begränsas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser och helt undvikas under kvällar och helger, att Stockholm Vatten ska mäta dels koldioxidhalter före och under byggskedet, dels radonhalter före och efter byggskedet samt att bolaget ska välja alternativa transportsätt, till exempel vattentransporter. I yttrandet uttrycks även farhågor för negativa effekter av transporterna av schaktmassor från tunneln; påverkan på luftkvaliteten, risk för trafikolyckor och sättningar på grund av vibrationer från transporterna. Vidare framhålls behovet av samråd med förskolor och skolor i området, projektet Axelsberg och Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning samt vikten av att under det fortsatta samrådet kunna komma i kontakt med bolaget. Slutligen påpekas behovet av samordning med andra projekt i området. Besiktning Syneförrättning (Besiktning) erbjuds alla ägare till besiktningsobjekt inom 150 m från kommande sprängningsarbeten. Syneförrättning kommer att utföras i god tid innan sprängningsarbetena kan komma att påverka byggnaderna. Kopior på protokoll överlämnas alltid till fastighetsägare, bostadsrättsförening eller dess representant. Besiktning och provtryckning av eventuell skorsten utförs samtidigt. Vibrationskänslig utrustning som bedöms vara känslig vibrationsdämpas. Vibrationsmätning utförs i erforderlig omfattning på byggnader inom påverkansområdet och resultaten finns tillgängliga för projektet omedelbart efter salva. Önskas information om de vibrationsmätningar som successivt utförs kan protokoll fås från projektet på begäran genom att ringa När sprängningsarbetena är avslutade kommer efterbesiktningar att utföras på samtliga objekt som besiktigats innan sprängningarna startade.

244 2 Buller under byggskedet Stockholm Vatten har accepterat ett bullervillkor baserat på Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser. För att kontrollera att bullervillkoret uppfylls kommer bullermätningar att utföras under byggskedet. Bullermätningar före byggskedet bedöms inte vara relevant. För projektet yrkas på ett avsteg från Naturvårdsverkets riktvärden för buller. För samtliga påslag ska som riktvärde gälla 60 dba (utomhus vid fasad) eller 45 dba (inomhus i bostadsrum) helgfria vardagar kvällstid kl i samband med ventilation av spränggaser. Att kunna arbeta med förhöjda ljudnivåer möjliggör en förkortning av arbetstiden för tunneln och tiden för omgivningspåverkan med upp till ett år. Bedömningen är att fördelarna med en förkortad etablering och omgivningspåverkan överväger nackdelarna med kortvariga överskridande av bullernormen kl Luftmätningar Radon är något som finns naturligt i all berggrund och förekomsten av radon kan inte öka vid ett uttag av en bergtunnel. Radonhalten nere i tunneln är dock ett arbetsmiljöproblem speciellt vid sprängning vilket åtgärdas med god ventilation. Radon är en flyktig gas som snabbt blandas ut med omgivande luft och påverkar inte bakgrundsvärden. Ingen radonmätning planeras att utföras i området. Det finns ingen miljökvalitetsnorm för koldioxid och några mätningar kommer inte att utföras om det inte finns behov av arbetsmiljöskäl. Transportsätt Stockholm Vatten har utrett möjligheterna att transportera bergmassor per båt. Resultatet av denna utredning finns redovisat i avsnitt i miljökonsekvensbeskrivningen. För att kunna transportera bergmassor från påslaget vid Eolshäll per båt krävs att en ny hamn anläggs. Slutsatsen i utredningen är att kostnaderna för en sådan hamn skulle bli mycket stora samtidigt som anläggandet av hamnen i sig skulle ge upphov till negativa miljökonsekvenser. Alternativet bedöms därför som orimligt enligt 2 kap. 7 miljöbalken. Konsekvenser av transporterna av bergmassor Med anledning av synpunkter som framförts under samrådet avseende trafiksäkerhetsfrågor kopplade till barn har Stockholm Vatten låtit utföra en barnkonsekvensanalys för de arbetsområden och tillfartsvägar som projektet omfattar. Resultatet av den utförda analysen redovisas i avsnitt 6.21 i miljökonsekvensbeskrivningen. För Eolshäll föreslås ett flertal riskreducerande åtgärder. Stockholm Vatten har åtagit sig att genomföra dessa åtgärder. För att utreda transporternas påverkan genom vibrationer har försök utförts med fullastade lastbilar och mätningar av vibrationer i närliggande bostäder. Resultatet av dessa försök redovisas i avsnitt 6.14 i miljökonsekvensbeskrivningen. Den slutsats som dras avseende arbetsområdet och tillfartsvägarna vid Eolshäll är att påverkan genom vibrationer från

245 3 transporterna kan antas bli måttlig och tillfällig. Stockholm Vatten hänvisar även till PM 1 Tung Trafik. Fortsatt samråd Genom Barnkonsekvensanalysen intervjuades ett flertal personer om projektets påverkan. Projektet har en egen organisation för information och tredjemanshanetering och hoppas på en god dialog med de närboende under projektets genomförande. Samordning med andra projekt Stadsbyggnadskontoret har överblicken över det som planeras i området. Stockholm Vatten har regelbundna kontakter med stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och de stora infrastrukturprojekten i Stockholm FUT(Tunnelbanan) och Citylink när det gäller (mark)samordning och status på detaljplaner. Ersättning för skador Vid förevarande tillståndsprövning ska reglering ske av skador till följd av sökt vattenverksamhet. Sökt vattenverksamhet bortledningen av grundvatten som läcker in i planerade underjordsanläggningar (främst tunneln) bedöms kunna ge upphov till skador i form sättningsskador och skador på energibrunnar. Sättningsskador Sättningsskador bedöms kunna undvikas genom olika skyddsåtgärder injektering och, vid behov, infiltration, lining eller grundförstärkning av sättningsbenägna byggnader. För fastigheter där risk för sättningsskador föreligger efter enbart injektering och där behovet av ytterligare åtgärder kommer att utredas har Stockholm Vatten föreslagit att frågan om ersättning för sättningsskador på fastigheter ska skjutas upp. Vid uppskovstidens slut kommer bolaget att redovisa ett förslag till ersättning för sättningsskador, om sådana mot förmodan skulle ha uppkommit eller riskerar att uppkomma i framtiden. I Eolshäll finns inga observationsobjekt dvs fastigheter med risk för skada på grund av grundvattenavsänkning Vad beträffar skador på energibrunnar har ett förslag till ersättning redovisats i ansökan (avsnitt 16.2).

246 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 14 Aktbilaga 106 SGU Stockholm

247 Akt 106 Datum Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm 1. Vattenbalansberäkningar SGU har frågat vad som avses med grundvattenbildningen som anges i l/min i Tabell 15, Bilaga F5. Vidare har SGU påpekat att Det kan antas att denna ska kunna jämföras mot uppgiften i texten att beräknat inläckage till tunneln endast utgör en liten del av grundvattenbildningen, värdena är för flera vattenbalansområden för stora. Kolumn 4 visar det beräknade inläckaget till respektive tunnelsträckan (l/min). Kolumn 5 visar den beräknade grundvattenbildningen, utifrån stycket ovan angivna antaganden. Kolumn 6 är som SGU påpekar felaktigt beräknad och redovisad. Ny tabell 15, Bilaga 5, skall vara: Vattenbalansområde Tunnellängd Beräknat inläckage Total avrinning Beräknad GVbortledning Beräknad/uppskattad GVbildning före anläggandet av tunneln Andel bortdränering GV av beräknad/ uppskattad GVbildning idag Andel bortdränering GV av totala avrinningen (m) (l/min*100 m) (l/min) (l/min) (l/min) (%) (%) \\ad.stockholm.se\cli-sd\ca2sd012\005253\avlopp\stockholms framtida avloppsrening\fas iii\underlag\aktbilaga 105 sgu.docx Sista delkapitlet i Bilaga F5 skall vara [kursiv stil är tillagt]: PM Bemötande av Länsstyrelsens synpunkter avseende Avloppstunneln och Sickla, akt 105Fel! Hittar inte referenskälla. Unr (2)

248 4.1 Beräkning av vattenbalans mot beräknat inläckage Tunnelsträckningen har delats in i 9 olika vattenbalansområden för vilka avrinningen samt grundvattenbildningen till det undre grundvattenmagasinet har beräknats. Grundvattenbildningen och avrinningen har sedan jämförts med beräknat inläckage till tunneln. Avrinningen och grundvattenbildningen varierar under året men också från år till år vilket kan påverka inläckaget till tunneln. Tunneln ligger dock djupt varför variationerna bedöms var jämförelsevis små. För att underlätta beräkningarna är de utförda för vattenomsättningen under ett genomsnittligt år. Kvantifiering av grundvattenbildning till det undre magasinet, såsom den bedöms vara idag, har gjorts genom att beräkna ytan av respektive jordart inom de nio vattenbalansområdena. Genom att beräkna den bebyggda ytan på respektive jordart har också grundvattenbildningen reducerats med hänsyn till avrinning till dagvattensystem. Grundvattenbildningen beräknas för berg, morän, lera samt för vissa vattenbalansområden även för isälvavlagringar och sand och summeras sedan inom varje område för att ge den potentiella totala grundvattenbildningen. Grundvattenbildningen i berg- och moränområden sätts i beräkningarna till 50 % av den potentiella grundvattenbildningen, för lera 10 % och för isälvssediment och sand 90 %. En genomsnittlig avrinningskoefficient har satts till 40 % för bebyggda delar av området, dvs för bebyggda delar reduceras vattenvolymen med 40% som antas avgå till dagvattensystemet. För ett bebyggt moränområde uppgår alltså grundvattenbildningen till 200 mm/år x 0,5 x 0,6. \\ad.stockholm.se\cli-sd\ca2sd012\005253\avlopp\stockholms framtida avloppsrening\fas iii\underlag\aktbilaga 105 sgu.docx Resultatet från vattenbalansberäkningarna visar att beräknat inläckage till tunneln endast utgör en liten del av den totala avrinningen medan den utgör en relativt stor andel av grundvattenbildningen inom respektive vattenbalansområde. Andelen bortdränerat grundvatten jämfört med avrinningen är störst för vattenbalansområde 5 där beräknad dränering till tunneln utgör upp till 33 % av avrinningen. Andelen bortdränerat grundvatten jämfört med den beräknade grundvattenbildningen är även den störst för område 5 där beräknad dränering till tunneln utgör upp till 78% av grundvattenbildningen. Detta beror sannolikt på att tunneln sneddar genom området och möjligen kan vatten från område 4 även komma område 5 tillgodo genom en ökad grundvattenbildning på grund av tunnelns sträckning. I inget delområde överskrider den beräknade bortledningen (inläckaget till tunneln) den beräknade/uppskattade grundvattenbortledningen. Således bedöms utförda modellberäkningar som solida då det beräknade inläckaget inte överskrider analytiskt beräknat grundvatten. Samtidigt är den totala avrinningen relativt stor jämfört med den beräknade bortledningen (inläckaget till tunneln) vilket är positivt. PM Bemötande av Länsstyrelsens synpunkter avseende Avloppstunneln och Sickla, akt 105Fel! Hittar inte referenskälla. Unr (2)

249 Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 PM 15 SFAL Förebyggande kontrollarbete och skyddsåtgärder Stockholm

250 30 december 2016 PM 15 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd. 3 M Förberedande Kontroller Förberedande mätningar grundvatten och sättningar Inledning Inom tunnelns påverkansområde finns större lerområden där sättningar kan uppkomma om grundvattennivåerna sänks av. Genom att de riktvärden som anges i tillståndet efterlevs i kombination med kontrollmätningar av inläckage, omgivande grundvattennivåer samt tillämpning av den åtgärdstrappa med skyddsåtgärder som ligger till grund för tillståndsansökan för vattenverksamhet säkerställs att skador på omgivningen så långt det är möjligt undviks. För känsliga lerområden kommer under bygg- och driftfasen en åtgärdsnivå för respektive grundvattenrör anges då åtgärder ska vidtas enligt åtgärdstrappan med skyddsåtgärden angivet i tillståndet. För energibrunnar ska en nivå anges för vilken ersättning utgår på grund av energiförluster. Förberedande mätningar syftar till att utgöra underlag för dessa åtgärdsnivåer vilket kräver en mätserie under opåverkade förhållanden. Längs tunnelsträckningen finns ett flertal grundvattenrör som installerades under 70 och 80 talet och som sedan dess mätts relativt kontinuerligt vilket innebär att projektet har tillgång till ett antal mycket långa mätserier för att se fluktuationerna och trender över lång tid. Då byggstart är planerad till innebär det att det senaste installerade rören kommer få en mätserie som uppgår till ca 32 månader. På grund av att de sättningskänsliga lerområdena sedan länge är exploaterade behövs också mätserier över mark och husnivåer för att avgöra huruvida marken genomgår sättningar idag och med vilken hastighet så sker. På så sätt kan man särskilja eventuell påverkan från SFA och tidigare exploatering. Utöver detta ger de förberedande kontrollerna underlag till utformningen av de framtida kontrollprogrammen som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten samt vilka ytterligare mätpunkter och kontroller som måste vara på plats innan byggstart. Nedan redovisas de förberedande mätningar som görs och vid vilka kontrollpunkter (se Bilagor) samt en strategi för fortsatta mätningar.

251 2(5) Mätprogram för kontroll av sättningar Projektet (Ansvarsbesiktning) genomför precisionsavvägningar av fastigheter och brunnslock inom områdena Bromma och Ålsten. Genom detta mätprogram kan pågående sättningar av byggnader och ledningsnät detekteras. Mätningar utförs tre gånger per år, inklusive en nollmätning under första året, och inkluderar 32 villor, 2 radhuslängor och 63 brunnslock. Mätperioden är mars, maj och september. Nollmätning av brunnslock utfördes i december 2014 och nollmätning av fastigheter i huvudsak mellan mars-april Mätpunkternas lokalisering redovisas i Bilaga 1.1 och 1.2 för byggnader och Bilaga 2.1 och 2.2 för brunnslock. Redovisade mätdata kan hämtas ur Vipnet, både i tabell- och diagramform. Mätprogram för kontroll av grundvattennivåer Projektet (WSP) genomför nivåmätningar av grundvatten där majoriteten av grundvattenrören är belägna inom påverkansområdet, hittills har mätning påbörjats i 125 rör. Endast rör i vilka mätning påbörjats redovisas i bilaga 3.1 och 3.2 Mätningar inom mätprogrammet påbörjades i mars 2014 med en mätning var tredje månad för att nu ske varannan månad. Flera av grundvattenrören som nyttjas inom kontrollprogrammet har också långa mätserier sedan tidigare. Mätdata från grundvattennivåmätningarna sparas i en Geosuitedatabas. Mätprogram portryck Projektet (WSP) mäter portrycket i tre portryckningsstationer, varav en är belägen i Åkeshov, en i Åkeslund strax söder om Brommaplan och en i Liljeholmen. I stationen vid Åkeshov och Liljeholmskajen har det skett mätningar två gånger under 2014 och en gång under I stationen vid Åkeslund har har det skett mätningar en gång under Funktionen i denna station undersöks på inrådan av Sweco som installerat rören. Från och med 2016 kommer mätintervallet intensifieras till 2 gånger per år. En ny portrycksstation planeras att installeras i Ålsten. Läget på portryckstationerna redovisas i bilaga 4.1 och 4.2. Mätprogram peglar Projektet (WSP) mäter peglar på sex olika platser i Bromma som ett komplement till de sättningsmätningar som utförs av husdubb och brunnslock. Samtliga av dessa peglar har en historik sedan mitten-slutet av 70 talet. Inom ramen för detta projekt utförs fortsatta mätningar i gång per år. Peglarnas placering redovisas i bilaga 5.1 Energibrunnar Kontrollmätning av energibrunnar påbörjas ett år före byggstart och några mätningar har således inte utförts i dagsläget. Mätning ska genomföras i samtliga brunnar inom 40 m från tunneln sett i plan (76 st). Även ett urval av brunnar belägna t. ex. i närhet av svaghetszoner längre ifrån tunneln än 40 m men inom påverkansområdet för berg ska

252 3(5) mätas (45 st). Ett antal brunnar väl utanför påverkansområdet ska mätas för att utgöra en referens (8 st). Mät- och kontrollstrategi grundvatten Bakgrund En lång rad parametrar kommer att mätas inom ramen för projektet, speciellt under byggskedet, vilka kan kopplas till- och påverka grundvattennivåerna i omgivningen. Genom att ta fram en strategi för hur och när dessa parameterar ska mätas, vem som är ansvarig och hur analysen och överföring av mätresultat mellan de olika ansvarsområdena ska gå till möjliggörs en effektiv återkoppling till entreprenören om förändringar behöver genomföras samt en kortare startsträcka för att sätta in eventuella skyddsåtgärder Information om mätpunkter, mätintervall, åtgärdsnivåer m. m framgår i de kontrollprogram som tagits fram/kommer att tas fram inom ramen för detta projekt. Dessa listas nedan tillsammans med de parametrar respektive kontrollprogram omfattar. Kontrollprogram Grundvatten o Grundvattennivå i friktionsjord o Grundvattennivå i energibrunnar o Inläckage till tunneln under byggskede Kontrollprogram Sättningar o Nivå på husdubb o Nivå på brunnslock o Portryck Objekt Omfattning mätning Ansvar Rapportering Grundvattennivåmätning i Enligt kontrollprogram Beställaren Varje vecka friktionsjord Grundvattennivåmätning i Enligt kontrollprogram Beställaren Varje vecka energibrunnar Measurement while drilling Vid tunneldrivning Entreprenören Varannan vecka närmare än 200 m från sättningskänsliga lerområden annars en Mätdubb, markpeglar och provtrycksstationer Inläckage gång i månaden Enligt kontrollprogram Beställaren Före byggstart, sättningsmätningar en gång per år Mätning över helgen (inget arbete pågår) Beställaren Varje vecka, månadvis till tillståndsmyndigheten Nederbörd och temperatur Kontinuerlig mätning Entrepenören Kontinuerlig Beställaren Varje vecka Projektet ska utse en person som genomför en sammanställande analys av vecko- och månadsrapporterna där påverkan eller icke påverkan från respektive parameter beskrivs i skrift. Därmed säkerställs att en analys av uppmätta parametrar genomförs samt att den kan presenteras för projekt-, byggledning och entreprenör samt i förekommande fall för tillsynsmyndigheten.

253 4(5) Vibrationer Riskanalys, vibrationsalstrande arbeten. Riskanalys enligt SS Sprängning Standarden anger ett inventerings-/riskområdet på 50 m för bergrundlagda byggnader upp till 100m för hus grundlagda på lera eller motsvarande. I projektet har inventeringen gjorts på alla byggnader och anläggningar inom 150 m oavsett grundläggning. Projektet har också beslutat att samtliga objekt inom inventeringsområdet kommer att besiktigas. Detta är ett väl tilltaget inventerings- och besiktningsområde och att det skulle kunna uppstå skador på byggnader utanför detta område är högst osannolikt. Påverkansområden för grundvatten De byggnader som ligger utanför inventeringsområdet för vibrationer och som inte är grundlagda på berg kommer också att besiktigas. Besiktning/Syneförrättning Vilka fastigheter som kommer att besiktigas framgår av riskanalysen, dels i bilaga 1 dels i bilaga 3 Ritningar. Alla byggnader inom 150 m avseende vibrationer samt alla byggnader som finns inom påverkansområdet för grundvatten och som inte är grundlagda på berg kommer att besiktigas. Syneförrättning, enligt svensk standard SS , skall utföras av samtliga byggnader och anläggningar (Objekt) inom fastställt syneförrättningsområde (150m) ; detta för att dokumentera dess status avseende skador innan arbetena påbörjas inom objektens påverkansområde. Syneförrättningen skall vara klar i god tid innan vibrationsalstrande arbeten kan påverka objekten, men skall utföras så sent som möjligt. (3-1 månader innan). Besiktningen skall vara utförd av samtliga objekt inom 150 m innan sprängningar får påbörjas och skall ligga minst 150 m framför tunnelfronterna. Kopior på protokollen distribueras alltid till respektive fastighetsägare eller dess representant. Efter att projektets arbeten kommit utanför objektens påverkansområde eller när tunneln vid tunneldrivning passerat med 200 m görs en ny syneförrättning för att dokumentera eventuella förändringar som arbetena kan ha orsakat. Projektet (Ansvarsbesiktning) gör en bedömning av de eventuella noterade förändringarna för att se om det kan finnas ett orsakssamband med projektets arbeten. Därefter upprättas ett s.k. bedömningsbrev om eventuellt samband som bifogas protokollet.

254 5(5) Projektet översänder en kopia av protokollet med bedömningsbrev till fastighetsägaren eller dess representant. Uppföljning och kontroll Vibrationsmätning utförs enligt SS Vibrationsmätare kommer att monteras på samtliga objekt som kan bli styrande för sprängningarna. Dessa kommer att flyttas och följa tunnelfronternas framdrift. Referensmätare kommer också att monteras på vissa representativa byggnader längre ut i besiktningsområdet. Vibrationsmätarna registrerar högsta uppmätta nivå med 2 minuters intervall dygnet runt. Vid överskridande av angivet tröskelvärde registreras vibrationen i analyskvalitet som entreprenör eller konsult använder för att kunna planera nästa salva. Alla värden är avståndskorrigerade med avseende på avstånd och aktuellt riktvärde. Det gör att projektet kommer ha mycket god uppfattning om vibrationspåverkan även längre bort från tunnelsprängningarna.

255

256

257

258

259

260

261

262

263