Drömmen om NHL. Finns det en eller flera vägar till ishockeyns finrum? The American dream how to make it to the NHL? Jonas Carplind Jonathan Warg

Transkript

1 Drömmen om NHL Finns det en eller flera vägar till ishockeyns finrum? The American dream how to make it to the NHL? Jonas Carplind Jonathan Warg Fakultet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Ämne/Utbildningsprogram Idrottsvetenskap II Nivå/Högskolepoäng7.5 hp Handledarens namn Stefan Wagnsson Examinatorns namn Owe Stråhlman Datum Löpnummer

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED BAKGRUND SYFTE LITTERATURBEARBETNING FORSKNINGSLÄGET BEGREPPSFÖRKLARINGAR STRESS MOTIVATION PRESTATION OCH TIDIG SPECIALISERING ORDFÖRKLARINGAR METOD URVAL GENOMFÖRANDE RELIABILITET OCH VALIDITET ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT RESULTAT DISKUSSION REFERENSER BILAGOR

3 Sammanfattning Många unga idrottare drömmer om att en vacker dag vara med i den yppersta eliten. Denna uppsats tittar närmare på hur 30 aktiva svenska idrottsmän har tagit sig till NHL och frågar sig vilka vägar man kan gå för att ta sig till den absoluta toppen. Synen på utsållning och satsningen på talanger ligger nära till hands och i uppsatsen konstateras att verkligheten är allt annat än svart och vit. Abstract A lot of young athletes have great dreams but only a few reaches the stars. Which ways make it possible for the dreams to come true? This study has made a small research on the Swedish NHL professionals have made their way to the NHL by looking at data about their choices during his career, and tried to see if there is any connection between their paths to every hockey player's dream, the NHL. Results of the study show that there is a anatla different ways to go, but some are more common than others.

4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Idag är fysisk aktivitet en stor del av många människors liv samtidigt som stillasittande och hälsorelaterade sjukdomar är ett problem, sett ur ett folkhälsoperspektiv (FYSS, 2008). För att få fler i rörelse gäller det, kanske allra mest, att motivera och inspirera till träning av olika slag (Rydberg & Winroth, 2008). I idrotter som får stor uppmärksamhet kan dess främsta och mest kända utövare ses som ambassadörer, med många fans som önskar följa deras fotspår. Men i allt virrvarr av fakta och teorier kan dessa fotspår vara svåra att finna, och man ställer sig frågan: hur tog de sig dit? Diskussionen om begreppet talang; hur man får det och hur det ska förvaltas; är lika aktuellt som svårt att förstå, med en forskningsdebatt som ger sken av att det inte går att se det som svart och vitt (Fahlström, 2011). Gränserna mellan det som forskning inom området säger och sådant som man bara vet kan dessutom vara svåra att urskilja. Sanningar, självklarheter och myter kan tyckas flyta ihop i ett enda stort gytter som gör det svårt att skildra verkligheten. 1.2 Syfte Denna studie påvisar hur vägen till den yppersta eliten har sett ut för 30 svenska ishockeyproffs (som spelar i NHL) och lik- och olikheter vägarna emellan diskuteras, med på förhand bestämda anhalter i spelarnas karriärer. Det resoneras kring vad som kan ha motiverat dem under tiden från ungdomsåren till NHLdebuten och studiens huvudsakliga syfte är att se om det går att finna något som tyder på att en väg att gå är bättre än en annan, om man strävar efter att nå den yppersta eliten. Vidare diskuteras resultatets, och hela uppsatsens, rimlig- och tillämplighet vid en mer omfattande studie, både sett till antal idrottare och olika idrotter som undersöks.

5 Studien tjänar ett kompletterande syfte i det forskningsområde och den debatt som redan finns för att samtidigt vidareutveckla och vidga fältet med nya infallsvinklar. 2. LITTERATURBEARBETNING 2.1 Forskningsläget Även om arbetet med denna studie inte har några präglats av storslagna och revolutionsartade planer som ska förändra världen slås ändå en ny väg in inom ett, till viss del, outforskat forskningsområde. Någon forskning med likadan metod har inte gjorts och studien vilar därför på kunskap om sådana begrepp som knyter an till syftet och frågeställningarna. 2.2 Begreppsförklaringar Stress Även om stress av många kan uppfattas som något negativt kan det ses som ett kontinuum som man ständigt rör sig längs. Följaktligen kan stress och motivation ses som två sidor av samma mynt och på så sätt både ha sina för- och nackdelar. Behovet av att stå inför olika uppgifter ger alltid upphov till ett stressmoment och kan vid rätt proportioner (mellan svårighetsgraden och chansen att klara av uppgiften) ha en god verkan på motivationen. Det är när proportionerna blir alltför ojämna, åt något håll, som stress har en negativ verkan. Detta kan vara när uppgiften är alldeles för lätt eller alldeles för svår, eftersom det vid sådana tillfällen kan vara mycket svårt att finna motivation i det som ska göras. På detta sätt blir kopplingen mellan stress och motivation tydlig. (Währborg, 2009) Motivation Motivation kan också förklaras som förmågan att jobba mot den målsättning som man har med ett processorienterat helhetstänkande. Det innebär att man har klart för sig var man befinner sig för stunden, vart man vill ta sig i framtiden och slutligen vad som kommer att krävas för att man ska kunna nå dit. Vidare kan motivationsbegreppet förknippas med lusten att testa sin förmåga och behovet att få utmaningar. Även glädjen och spänningen i att tävla

6 och inte minst att känna att man behärskar något har stor påverkan på motivationen (Berg, 2007) Prestation och utsållning Prestation kan ses som det resultat som syns när det väl kommer till krita, vilket i ishockey skulle kunna ses som gjorda mål. För att knyta an till studiens syfte kan det tyckas vara på denna punkt som forskningen och verkligheten glider isär. Inte sällan stirras det blint på prestationer allt längre ner i åldrarna och det är inte ovanligt att det i tidig ålder bestäms, eller snarare gissas, vem som kommer att lyckas, vad nu det innebär. Det ifrågasätts även från vissa håll om idrotten, i synnerhet för barn och ungdomar, överhuvudtaget ska genomsyras av ett resultatinriktat tänkande (Fahlström, 2011). Många barn och ungdomars huvudsakliga syfte med sitt idrottande är att ha roligt, snarare än att nödvändigtvis till varje pris vilja bli bäst. Självklart finns drömmen om att nå NHL och få spela OS hos många idrottande barn och ungdomar, utan att för den delen vara något som till varje pris måste infrias (Patriksson, 1987). Vissa talar även om olika faser i barn och ungdomars idrottsliga utveckling. I denna studie är de två intressanta faserna specialiseringsfasen (13-15 år) och investeringsfasen (16+ år). Dessa utgör enligt dem en del i den utveckling som individen måste genomgå innan det går att prestera på en absolut toppnivå (Baker, Côté och Abernethy, 2003). Vidare konstateras det på en del håll att det är svårt att sätta ord på och definiera vad utsållning egentligen är, eller tidig specialisering som Wagnsson och Patriksson (2007) kallar det. De väljer att avse barn under 13 år som idrottar minst tio timmar i veckan i minst en särskild idrott. Denna studie försöker därför inte definiera fenomenet på något avgränsande sätt, utan istället diskutera och resonera kring vilka attityder som kan prägla ungdomar och unga vuxnas idrottande till följd av utsållning. Vilande på denna kunskapsgrund ämnar studien knyta an till sitt syfte och komplettera forskningen inom fältet.

7 2.3 Ordförklaringar En del ishockeyrelaterade begrepp förekommer och nedan följer korta och koncisa förklaringar av dessa: NHL (National Hockey League) är den bästa nordamerikanska ishockeyligan och består av 30 lag från Förenta Staterna och Kanada. Hit söker sig även många utländska spelare och med sin mångfald får NHL ses som världens bästa ishockeyliga. NHL Entry Draft, eller i vardagligt tal draften, är det värvningssystem som placerar ut NHLdebutanter i ligans olika lag. De svenska spelare som får chansen att delta i draften hamnar i någon av de olika rundor som finns. Spelarna i den första rundan är de som intresset är störst för och så vidare. Den undre åldersgränsen för att få spela i NHL är 18 år och svenska spelare brukar i regel vara under 20 år när de draftas till NHL, även om någon övre åldersgräns inte finns. TV-pucken är en ungdomsturnering som anordnas i Sverige varje år, där var och ett av landets 24 distrikt tar ut ett lag med spelare under 15 år (ibland undantaget Stockholm som tillåts ställa upp med två lag). 3. METOD 3.1 Urval Antalet svenskar som har spelat i NHL under de senaste säsongerna uppgår till betydligt fler än de 30 som har använts i denna studie. En del spelare har endast gjort ett fåtal matcher i NHL denna säsong medan en del har spelat så gott som alla. Skillnaderna mellan dessa får alltså anses vara tämligen stora. En del av dem har varit etablerade i NHL under en längre tid medan andra har slagit igenom under de två senaste säsongerna (2012/2013 och 2013/2014). Åldersspannet är tämligen stort men samtliga får alltså betraktas som väl etablerade spelare i NHL. För att spelarna ska kunna betraktas som etablerade skall de ha genomfört minst 120 officiella NHL-matcher motsvarande en och en halv säsong.

8 3.2 Genomförande Studien har genomförts med en dokumentanalys, där särskild information har samlats in om en särskild kohort (Hassmén & Hassmén, 2008). Den information som har samlats in består av följande om samtliga utvalda spelare: (1) eventuellt spel i TV-pucken (2) vilket juniorlag han spelade i (3) eventuellt spel i ett ungdomslandslag (t.o.m. J19) (4) vilken omgång och vilket nummer i ordningen vid NHL-draften Den övre åldersgränsen för spel i TV-pucken är 15 år. För att få spela i NHL ska man ha fyllt 18 år, något som inte krävs för att spela i ett seniorlag i Sverige (Svenska Ishockeyförbundet, 2012). Informationen om varje spelare har samlats in från två offentliga databaser. Dels från som tillhandahåller detaljerad information om ishockeyspelare runt om i världen. Dels från som tillhandahåller detaljerad statistik från NHLsäsongerna. 3.3 Reliabilitet och validitet Att samtliga utvalda spelare får anses vara väl etablerade i NHL och att variationen i ålder är stor kan ur ett tidsöverskridande perspektiv både ligga studien till gagn och i fatet. Även om resultatet kan tyckas bli mer omfattande med ett stort tidsspann är det svårt att jämföra nutid med dåtid och komma med trovärdiga slutsatser om skillnader tidsepokerna emellan i en studie av denna dignitet. Studien visar därför enbart olika vägar till toppen, utan att ta hänsyn till tidsaspekten och förändringar i sådant som kan ha skett under tid. Även om metoden kan tyckas ligga mer åt det kvantitativa än kvalitativa hållet är urvalet alltför litet för att studiens resultat ska kunna ligga till grund för några mer exkluderande slutsatser. Istället avser uppsatsen alltså med sin metod inkludera och påvisa de olika tendenser som påträffas, utan att för den delen bestämt hävda att resultatet skulle bli likadant vid en mer omfattande undersökning (Hassmén & Hassmén, 2008). Det är en mer omfattande

9 studie, breddad i såväl sitt urval av idrottsmän som i datainsamlingen, som denna studie hoppas inspirera till. Sammanfattningsvis kan sägas att studien snarare har för avsikt att vara ett empiriskt förankrat exempel i sitt forskningsfält än något revolutionerande och ensamt i sitt slag. 3.4 Etiskt förhållningssätt I och med att de databaser som har använts är tillgängliga för alla med internetuppkoppling har inget i det faktaunderlag som uppsatsen vilar på behövt behandlas konfidentiellt. Denna dokumentanalys medför, till skillnad mot intervjuer och till viss mån även enkätundersökningar skulle göra, att någon särskild hänsyn till urvalsgruppen inte behöver tas, förutsatt att de dokument som granskas inte är hemligstämplade eller dylikt (Hassmén & Hassmén, 2008). Dokumenten (databaserna) som har används i denna studie är som tidigare nämnts offentliga och finns tillgängliga på Internet. Studien är begränsad till endast manliga idrottare, vilket ur genussynpunkt kan tyckas vara mindre önskvärt och på så sätt har sina brister. Någon motsvarighet till NHL finns inte på damsidan och ytterst få svenskor söker sig överhuvudtaget utanför Sverige för att spela. I TVpucken får både killar och tjejer spela men lagen står i regel mestadels av killar, med några undantag. För att kunna titta på vägen till toppen hos kvinnliga ishockeyspelare skulle en annan metod behöva användas, något som självklart skulle tillföra forskningsområdet mycket, men som det tyvärr inte fanns utrymme för i arbetet med denna studie. 4. RESULTAT Resultatet presenteras huvudsakligen med ord men till viss del i tabellform. Tabellen finns i sin helhet i Bilaga 1. Med den raka vägen avses att en spelare har spelat TV-pucken, spelat minst 20 matcher/säsong i sitt elitjuniorlag och spelat i ett av juniorlandslagen innan han blev draftad till NHL.

10 Med elitjuniorlag avses lag som spelar i de högsta nationella divisionerna i juniorhockeyn. De flesta tillhörde NHL-klubbar vid 20 års ålder, som sällan släpper iväg sina spelare för att delta i landskamper i annat än OS. Därför redovisas endast statistik upp till U19-landslaget. Annars skulle resultatet kunna bli mycket missvisande, eftersom ett x inte skulle innebära att man inte platsade i landslaget, utan att man inte hade tillåtelse från sin NHL-klubb att delta. Tyvärr tas det inte hänsyn till skadeperioder och annat som kan ha påverkat uttagningar i TVpucken och juniorlandslagen i studien. Detta skulle på så sätt kunna påverka resultatets trovärdighet om en spelare inte kunde tas ut, snarare än inte var tillräckligt bra. Begreppsförklaring TV-pucken: Junior-/elitlag: JVM: Draft: 1 = en gång 2 = två gånger X = aldrig 2 = spel i etablerat elitlag (minst 20 matcher/säsong) X = spel i ett herrlag som spelar i division = spel i JVM-turnering upp till U19 X = aldrig Rundan skrivs först och (i parentesen nämns turordningen) Fjorton spelare har gått vad som studien väljer att kalla den raka vägen och sedan blivit draftade i den första eller andra rundan. Tabell 1: Följande spelare har tagit vad studien kallar den raka vägen och gått tidigt i draften. TV-pucken Junior-/elitlag JVM Draft 1. Erik Karlsson (15) 2. Nicklas Bäckström 1 (2) (4) 3. Gabriel Landeskog (2) 4. Victor Hedman 1 (2) (2) 5. Alexander Steen (24) 6. Henrik Sedin (3)

11 7. Daniel Sedin (2) 8. Marcus Johansson (24) 9. Oliver E-L 1 2 (x) 3 1 (6) 10. Michael Backlund (24) 11. Loui Eriksson (33) 12. Patrik Berglund 1 (2) (25) 13. Magnus Pääjärvi 1 (2) (10) 14. Nicklas Grossman 1 (2) (56) En spelare har gått den raka vägen och gått sent i draften (femte rundan). Tabell 2: Följande spelare har tagit vad studien kallar den raka vägen och gått sent i draften. TV-pucken Junior-/elitlag JVM Draft 1. Marcus Kruger (149) Två spelare har inte tagit något steg på den raka vägen men ändå etablerat sig i NHL, om än sent i draften (sjätte rundan). Tabell 3: Följande spelare har inte tagit något steg alls på vad studien kallar den raka vägen och gått till NHL. TV-pucken Junior-/elitlag JVM Draft 1. Daniel Alfredsson x x x 6 (133) 2. Viktor Stålberg x x x 6 (161) Av de tolv spelare som antingen har spelat seniorhockey eller både seniorhockey och juniorhockey (markerade med 2 (x) ) under sina ungdomsår så har tre av dem gått tidigt i draften (första eller andra rundan), två av dem gått i mitten (tredje eller fjärde rundan) och sju av dem gått bland de sista (femte rundan eller senare).

12 Tabell 4: Följande spelare har tagit ett eller två steg på vad studien kallar den raka vägen och gått till NHL. TV-pucken Junior-/elitlag JVM Draft 1. Patric Hörnqvist 1 x 3 7 (230) 2. Niklas Kronwall x x 3 1 (29) 3. Daniel Alfredsson x x x 6 (133) 4. Henrik Zetterberg x x 3 7 (210) 5. Johan Franzén 1 x x 3 (97) 6. Viktor Stålberg x x x 6 (161) 7. Alexander Edler 1 (2) x x 3 (91) 8. Oliver E-L 1 2 (x) 3 1(6) 9. Anton Strålman 1 2 (x) 3 7 (216) 10. Niklas Kronwall x 2 (x) 3 1(29) 11. Henrik Zetterberg x x 3 7 (210) 12. Jonathan Ericsson 1 x 3 9 (291) 5. DISKUSSION Att det som i studien kallas den raka vägen under ungdomsåren kan leda till tidig etablering i NHL står helt klart sett till resultatet. Hälften av dem som granskades gick denna väg och alla utom en spelare draftades i runda ett eller runda två. Men följaktligen gick den andra hälften en annan väg än den raka och lyckades trots det etablera sig i NHL. Kort sagt kan sägas att resultatet påvisar en stor bredd och att många vägar är möjliga att gå, även om vissa är vanligare än andra. I och med att det är knapert med tidigare forskning inom samma område blir jämförelser med sådan naturligtvis svår att göra. Istället får det knytas an till de begrepp som lyftes fram tidigare och resoneras kring hur dessa och uppsatsens resultat hör samman. För den hälft av den undersökta gruppen som gick den raka vägen till NHL kan tänkas att det för det mesta gick tämligen friktions- och smärtfritt. Att tidigt i karriären få sådan bekräftelse på sina prestationer kan säkerligen motivera spelaren till än större framgångar. Men vad man kan fråga sig är hur många av de ungdomar som når denna nivå klarar av att ha ett

13 processinriktat tänkande (Berg, 2007). Hur tacklar man motgångar, som bakslag eller erfarenheter? Och kanske än mer intressant: hur tacklar de vuxna coacherna motgångarna? Om man bortser från den moraliska aspekten gällande den utsållning som tidigare specialisering medför, där individens utveckling sätts i första rummet så länge han eller hon presterar, finns det även ett biologiskt perspektiv. Så sent som i 20-årsåldern är kroppen fullt utvecklad anatomiskt, ibland tidigare och ibland senare (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2007). Men det är just det som är poängen. Hur en coach kan se på två 15-åringar och avgöra vem som har potential att bli något är för många fullt obegripligt, förmodligen även för coacherna själva (RF, 2009). Den som är duktigast för dagen kan vara tidigt utvecklad både fysiskt och psykiskt men inom de nästföljande åren stanna i utvecklingen och bli passerad av den andra i utvecklingen. Det är sådant som inte går att veta med säkerhet och därför, enligt många, inte ska få prägla ungdomsidrotten. Att inte låta ens egna ambitioner som coach krossa drömmarna hos dem som för stunden inte presterar bäst (Fahlström, 2011). Lars-Gunnar Janson, då ordförande i Stockholms Ishockeyförbund, skrev till TV-puckens 50- årsjubileum en text dels om turneringens anrika historia men också de utmaningar som man ställs inför. Han nämner att det kan betraktas som en mindre tragedi av somliga att inte bli uttagen i sitt lag, som om drömmen om ett proffsliv för all framtid är släckt, och att så absolut inte är fallet (Svenska Ishockeyförbundet, 2012). Detta är, som bekant, något som även denna studie indikerar. De olika vägar som enligt denna uppsats är möjliga att gå för att ta sig till den yppersta eliten skulle snarare kunna ses som en enda väg, som bara är extra bred. Det går som sagt inte att påstå annat än att den raka vägen är den rakaste vägen. Att alltid ha legat i topp och så även göra när man väl har tagit sig till NHL. Men det man kan fråga sig är hur många som gick samma väg men inte nådde hela vägen fram. Att man även kan slå igenom i NHL utan att ha varit en talang i unga år visar sig även vara fullt möjligt. Två av de allra största och mest kända svenskarna i NHL just nu, Daniel Alfredsson och Henrik Zetterberg, spelade varken TV-pucken eller i etablerade juniorlag som unga. Daniel Alfredsson fick dessutom aldrig chansen i juniorlandslagssammanhang. Båda

14 två gick sent i draften. Men båda två har slagit sig fram och blivit superswedes, som det så fint kallas på andra sidan Atlanten. Även om denna studie varken kullkastar tidigare rön eller drar några slutgiltiga slutsatser, vilket heller inte var avsikten, hoppas dess resultat ändå bidra inom fältet. Det kanske rent av är så att studien snarare bevisar, eller åtminstone ger sken av, att vägen till NHL är lika bred och fylld av olika möjligheter som den verkar.

15 REFERENSER Böcker och tidsskrifter Baker, J., Côte, J., & Abernethy, B. (2003). Sport-specific practice and the development of expert decisionmaking in team ball sports. Journal of Applied Sport Psychology: Indianapolis. Berg. M-E. (2007). Coachning att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas. Studentlitteratur AB: Lund. Fahlström. P-G. (2011). Den eviga frågan om talang. Svensk idrottsforskning 3/2011. Centrum för idrottsforskning: Stockholm. Hassmén. N & Hassmén. P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU Idrottsböcker: Stockholm. Patriksson. G. (1987) Barn och unga i idrottsförening. SISU Idrottsböcker: Stockholm. Riksidrottsförbundet. (2009) Idrotten vill. Riksidrottsförbundet: Stockholm. Rydberg. L-G & Winroth, J. (2008). Hälsa & Hälsopromotion. SISU Idrottsböcker: Farsta. Sand. O, Bjålie. J, Haug. E & Sjaastad. Ø. (2007). Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Liber AB: Stockholm. Statens Folkhälsoinstitut. (2008). FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (Rapport R, nr. 2008:4). Statens folkhälsoinstitut: Stockholm. Wagnsson. S & Patriksson. G. (2007). Specialisering i barn- och ungdomsidrott. Svensk 1/2007. Centrum för idrottsforskning: Stockholm. idrottsforskning Währborg. P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Natur & Kultur: Stockholm. Internetsidor BILAGA 1 TV-pucken Junior-/elitlag JVM Draft 1. Nicklas Bäckström 1(2) 2 3 1(4) 2. Erik Karlsson (15) 3. Gabriel Landeskog (2) 4. Alexander Steen (24) 5. Victor Hedman 1(2) 2 3 1(2) 6. Patric Hörnqvist 1 x 3 7(230)

16 7. Henrik Sedin (3) 8. Daniel Alfredsson x x x 6(133) 9. Niklas Kronwall x x 3 1(29) 10. Henrik Zetterberg x x 3 7(210) 11. Daniel Sedin (2) 12. Marcus Johansson (24) 13. Oliver E-L 1 2(x) 3 1(6) 14. Johan Franzén 1 x x 3(97) 15. Michael Backlund (24) 16. Loui Eriksson (33) 17. Carl Hagelin 1 2 x 6(168) 18. Patrik Berglund 1(2) 2 3 1(25) 19. Marcus Kruger (149) 20. Anton Strålman 1 2(x) 3 7(216) 21. Niklas Kronwall x 2(x) 3 1(29) 22. Johnny Odouya x 2 x 7(221) 23. Viktor Stålberg x x x 6(161) 24. Henrik Tallinder x 2 3 2(48) 25. Alexander Edler 1(2) x x 3(91) 26. Nicklas Grossman 1(2) 2 3 2(56) 27. Magnus Pääjärvi 1(2) 2 3 1(10) 28. Douglas Murray x 2 3 8(241) 29. Henrik Zetterberg x x 3 7(210) 30. Jonathan Ericsson 1 x 3 9(291) TV-pucken: Junior-/elitlag: JVM: Draft: 1 = en gång 2 = två gånger x = aldrig 2 = spel i etablerat elitlag (minst 20 matcher/säsong) x = spel i ett herrlag som spelar i division = spel i JVM-turnering upp till U19 x = aldrig Rundan skrivs först och (i parentesen nämns turordningen)