Volymvikter för avfall ISSN

Transkript

1 Volymvikter för avfall RAPPORT U2013:19 ISSN

2

3 förord År 2000 gav Avfall Sverige ut rapporten Volymvikter för avfall (RVF Utveckling Rapport 2000:12). Men sortering av avfall ändras med tiden. Fraktioner läggs till eller tas bort. Dessutom saknades en metod för mätning av volymvikt av olika avfallsslag. Detta var utgångspunkterna för en revidering av rapporten. Revideringen har genomförts av Åsa Lindskog, Tyréns AB. Malmö november 2013 Per-Erik Persson Vice ordförande Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Förutsättningar 2 3 Målsättning 3 4 Metod Kärlmetoden Begränsningar och felkällor Hjullastarmetoden Begränsningar och felkällor Övriga källor 8 5 Resultat Hushållsavfall Avfall på återvinningscentraler Producentansvarsavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Behandlat avfall 15 6 Referenser 16 Bilaga 1 Beräkningar Kärlmetoden 17

5 1 Bakgrund Källsortering av olika avfallsslag har utvecklats och utökats kontinuerligt under årens lopp. Detta leder till att förhållandet mellan volym och vikt för avfallsfraktionerna har förändras. Att ha tillgång till uppgifter på volymvikt för olika avfallsslag är relevant i flera sammanhang, till exempel vid dimensionering av avfallssystemen (såväl gällande kärl och fordon som för utrymmen) och vid tillämpning av ickeviktbaserad avfallstaxa. Användning av volymvikter bidrar till en korrekt yrkesmässig hantering av avfall. År 2000 publicerades Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall innehållande volymvikter för olika avfallsfaktioner. På grund av nya material, förändringar i sättet att källsortera och samla in avfallet (inte minst genom separat insamling av matavfall) har rapporten blivit inaktuell. Under 2011 gjordes en genomgång av Rapport 2000:12 och arbetet resulterade i en lista med avfallsslag som var önskvärda att uppdateras. Volymvikter önskades främst för avfall i kärl men övriga uppgifter ansågs också intressanta. 1

6 2 Förutsättningar Uppdraget i detta projekt var att, i möjligaste mån, uppdatera volymvikterna utifrån den framtagna listan (se ovan), dels genom nya mätningar och dels genom komplettering med andra tillgängliga uppgifter. Det fanns ingen beskriven metod för mätning av vikt och därefter beräkning av volymvikt för olika avfallsslag i Rapport 2000:12. Följdaktigen behövde en metod tas fram och beskrivas för att kunna upprepas och ge jämförliga resultat vid senare tillfällen. Utöver ovanstående generellt beskrivna behov och användning av volymvikter framkom inga ytterligare uppgifter om hur branschen använder volymvikter vid arbetet med genomgången av Rapport 2000:12. Därmed framkom heller inte vilken noggrannhet som krävs på uppgifterna. Att variationen kan bli stor då vikten av olika avfallsslag i avfallskärl/behållare mäts är självklart. Detta kan matematiskt ses som en mätosäkerhet men speglar den faktiska verkligheten. Det finns många anledningar till variationerna. Packningsgraden i kärlen, liksom givetvis själva innehållet i avfallsfraktionen utgör de två största anledningarna till variationer. Ytterligare faktorer som påverkar är skillnader i fukt (som kan påverkas både av kärlens utformning och väderlek) och om/hur avfallet är förpackat. Även temperaturen påverkar och mätningarna bör undvikas då avfallet är fruset i kärlen. Tekniska faktorer, som mätnoggrannhet i vågutrustning och annan mätutrustning och noggrannhet i angivelse av volym för kärl samt fordon påverkar också volymvikten. Som alltid påverkas säkerheten i uppmätta resultat av antalet utförda mätningar. För att det ska vara intressant och användbart med volymvikter för olika avfallsfraktioner måste fraktionerna vara någorlunda allmänna och enhetliga avseende benämning och innehåll av avfall. Skillnaden mellan kommunerna är stor när det gäller benämning av olika fraktioner. Detta betyder dock inte alltid att det är så stor skillnad i vad som ingår i respektive fraktion, även som så också kan vara fallet. Detta innebär förstås svårigheter att ta fram allmängiltig och användbar information kring olika avfallsfraktioner. De presenterade fraktionerna är ett försök till att finna en form av medelväg som kan vara användbar för de flesta kommuner. Fraktionerna togs fram i samband med listan för uppdatering och har förankrats med de som medverkade i arbetet. 2

7 3 Målsättning Projektets målsättning var att tillsammans med en grupp från branschen ta fram en metod för att mäta och beräkna volymvikt för avfallsfraktioner samt fastställa vilka frakioner som skulle mätas utifrån listan på önskvärda fraktioner. Mätningarna skulle därefter genomföras med hjälp av ett eller flera avfallsbolag. Parallellt med mätningarna skulle uppgifter om volymvikter sökas även från andra källor. Målgruppen är främst de som på något sätt yrkesmässigt kommer i kontakt med hushålls- och verksamhetsavfall. 3

8 4 Metod Detta uppdrag hade inte varit möjligt att genomföra utan medverkan från en lång rad personer och organisationer. Därför riktas ett stort tack till alla för er medverkan! Mätningarna genomfördes i samarbete med: Kristianstads Renhållnings AB (Kärlmetoden samt enskilda mätningar) Hässleholm Miljö AB, HMAB (Hjullastarmetoden) Metoder och fraktioner diskuterades med följande personer: Jon Nilsson Djerf, Avfall Sverige Stefan Nilsson, Hässleholm Miljö AB Lotta Persson, Hässleholm Miljö AB Agneta Granström, Gästrike Återvinnare Emil Lindbom, Gästrike Återvinnare Eva Dydisko, Avfallshantering ÖS Lars Pettersson, Tekniska Verken i Linköping Ulf Almqvist, Renhållningen Luleå Anders Mattsson, SRV Hans Zackrisson, Renova Ulf Lundquist, Renhållningsenheten Motala kommun Niklas Linnarsson, Lunds Renhållningsverk Jan Furumo, Tyréns AB Diskussioner har även förts med och värden erhållits från: SYSAV AB VA SYD Malmbergs AB Lunds Renhållningsverk, LRV Tyréns AB Utgångspunkten för arbetet har varit rapporten Avfallskategorier för volymvikter. Två metoder togs fram och användes för att mäta och därefter beräkna volymvikten på olika avfallsfraktioner. En del uppgifter på volymvikter som respektive kommun eller avfallsbolag själva tagit fram har också använts. För vissa fraktioner har endast ett eller ett fåtal exempel erhållits, för andra har ett resonemang kring volymvikten förts. Metoderna för mätningar i kärl, Kärlmetoden, Hjullastarmetoden samt övriga källor beskrivs nedan. 4

9 Fokus har lagts på metodframtagning, mätningar och beräkning av restavfall och matavfall i kärl, då dessa fraktioner anses ha förändrats mest sedan tidigare volymviktsframtagningen (2000) samt att önskemål kring dessa uttrycktes specifikt. Förändringen gentemot tidigare uppgifter beror främst på utökad återvinning och utsortering av matavfall. Som beskrivits ovan kan volymvikten för en viss fraktion variera beroende på en rad faktorer. Utöver dessa påverkas resultatet även av faktorer som insamlingsmetod, antal mätningar, om mätningen sker i kärl eller efter omlastning på avfallsanläggning, om kärlen är ventilerade osv. I den mån det är möjligt anges dessa faktorer samt vilken metod som använts för de framtagna volymvikterna. Transparensen i mätningarna ger förutsättningar att använda siffrorna för jämförelse över tid. 4.1 Kärlmetoden Nedanstående mätmetod, kallad Kärlmetoden, togs fram med syfte att främst mäta och beräkna volymvikt för avfallsfraktionerna brännbart avfall och matavfall från hushåll, i kärl. 1. Vid behov jämnas avfallet i kärlets översta skikt ut manuellt. 2. En träplatta, cirka 20x20 cm (vikt i detta fall: 460 g), läggs i kärlet ovanpå avfallet. Plattan trycks ej ner utan trycket mot avfallet består endast av plattans egentyngd. 3. En tvärslå i form av en planka läggs över kärlet så att mätningen sker från rätt höjd (i jämnhöjd med kärlkanten). 4. Avståndet från kärlets övre kant ner till plattans mitt mäts med hjälp av lasermätare. 5. Uppmätt avstånd noteras. 6. Kärltyp (märke och volym) noteras. 7. För varje ny kärltyp mäts även innermått i kärlet för att senare kunna beräkna volym. 8. X antal kärls fyllnadsgrad mäts och total massa mäts vid invägning av sopbil. Alternativt görs vägning per kärl i de fall sopbilen är utrustad med våg. 9. Uppmätt fyllnadsgrad översätts till volym (beror på kärltyp). 10. Volymvikt (kg/m 3 ) beräknas, (total massa/total volym). Beräkningsekvationer finns i bilaga 1. Figur 1 och Figur 2 nedan visar hur det kunde se ut vid mätningar med kärlmetoden. 5

10 Kärlet ovanifrån vid mätning 7(20) C:\Users\ald\Desktop\Volymvikter rapport del docx Figur 1: Mätningar med kärlmetoden. Figur 1: Mätningar med kärlmetoden Rapportnamn: Volymvikter för Avfall Beställare: Avfall Sverige Uppdragsnr: Figur 2: 2: Kärlens innehåll innehåll vägs vid vägs tömning vid i tömning sopbilen, vikt i sopbilen, och fyllnadsgrad vikt och antecknas. fyllnadsgrad antecknas Begränsningar och felkällor Metoden innebär en del osäkerhet och begränsningar. Variationen i packningsgraden i kärlen är

11 4.1.1 Begränsningar och felkällor Metoden innebär en del osäkerhet och begränsningar. Variationen i packningsgraden i kärlen är stor och medför därför en stor variation i volymvikten. Men som beskrivits ovan speglar dock detta den faktiska verkligheten. Generellt har kärl innehållande mycket avfall en hårdare packningsgrad än kärl med mindre avfallsmängder. Då hushållsavfallet oftast är förpackat i påsar (plast respektive papper) uppstår en hel del tomrum i kärlen. Speciellt i fall med begränsat antal påsar i kärlet blir detta tomrum påtagligt och påverkar uppmätt volymvikt, se Figur 3. Viss felsortering, främst i matavfallsfraktionen från hushåll, i form av gräs och ris, påverkar också uppmätta volymvikter. Svårigheten att få en relativt jämn övre yta och avgöra från vilken nivå volymmätningen ska ske är en begränsning i metoden. Osäkerheten på grund av detta minskas ju fler mätningar som görs. Formeln som används för att beräkna avfallets volym är en approximation av verkligheten men bedöms med tanke på övriga felmarginaler i metoden ge en tillräckligt korrekt avfallsvolym. Figur 3: Endast fåtal påsar i kärlet ger ett stort tomrum, vilket påverkar volymvikten. Vid mätningarna av matavfall från storkök och restauranger hade ungefär hälften av kärlen en stor pappåse och i övrigt tömdes matavfallet direkt i kärlet, se Figur 4. Volymvikten mellan kärl med respektive utan påse antas variera något eftersom tomrummet i kärlen med påse ofta blir större och därmed volymvikten något lägre. Figur 4: Matavfall från restaurang och storkök med respektive utan pappåse i kärlen. 7

12 4.2 Hjullastarmetoden Metoden, kallad Hjullastarmetoden, togs fram för att komplettera övriga mätningar och för att utgöra ett enklare alternativ till den mer arbetskrävande metoden Kärlmetoden. Mätningarna görs med hjälp av en hjullastare, med våg, direkt på avfallsanläggningen. 1. Avfallsfraktionerna som ska mätas tippas i högar. 2. Lastaren fyller skopan av känd volym (3-8 m 3 ) med respektive fraktion. 3. Vikt och volym antecknas. 4. Eventuella relevanta övriga kommentarer antecknas, till exempel att avfallet är ovanligt blött på grund av regn. 5. Upprepade mätningar, 5-10 stycken, görs för varje avfallsslag. Proverna tas på olika ställen i avfallshögen för att få mer korrekta värden för de fraktioner som är heterogena. 6. Volymvikt (kg/m 3 ) beräknas, (total massa/total volym). 7. Ett medelvärde alternativt ett spann anges för de olika fraktionernas volymvikt Begränsningar och felkällor I jämförelse med Kärlmetoden är avfallet som mäts i Hjullastarmetoden betydligt mer packat till följd av fler förflyttningssteg som har komprimerat avfallet. Detta gör att volymvikterna från denna metod är högre än de skulle ha varit om de mätts direkt i kärl/containrar. Vågen i hjullastaren mätte i detta fall i 50 kg-intervall, vilket också påverkar noggrannheten i mätningarna. 4.3 Övriga källor För en del fraktioner har ungefärliga volymvikter resonerats fram med hjälp av kompetenta aktörer inom avfallsbranschen (se ovan). Detta gäller fraktioner där volymvikten varierar kraftigt som exempelvis för fraktionen förpackat matavfall från industri, vilken kan bestå av allt från lätta chips till tunga mjölkpaket. För vissa fraktioner presenteras befintliga värden framtagna genom mätningar som avfallsbolag eller andra aktörer själva genomfört. Varifrån de olika värdena kommer och vilken metod de tagits fram med förklaras nedan. Värden som fortfarande anses aktuella är hämtade från den tidigare rapporten Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall. Metodbeskrivning saknas. Dessutom bör påpekas att mätnoggrannheten är förvånansvärt hög för flera fraktioner. De nu genomförda mätningarna har uppvisat resultat med betydligt större osäkerhet. Konfidensintervallen för de gamla värdena anges därför inte i resultattabellerna nedan. Enskild mätning - vissa värden kommer från endast en eller två mätningar med kärlmetoden eller från invägning vid avfallsanläggning. Dessa bör endast ses som exempel och inte generell volymvikt för fraktionen. Övriga värden från kärlmetoden är medelvärden baserade på ett flertal mätningar. WRAP - Waste and Resources Action Programme (WRAP) har undersökt volymvikter för flera avfallsslag i Storbritannien, främst producentansvarsmaterial men också matavfall. I en rapport redovisas både kärl/behållartyp och antal mätningar (en del av mätningarna är gjorda i sopbilen, varpå kompakteringsgraden blir högre). Även standardavvikelse, konfidensgrad 95 % samt intervall anges. I denna rapport presenteras en del av uppgifterna. För ytterligare detaljer hänvisas till rapporten, (WRAP, 2009). SEPA - värden framtagna av Scottish Environment Protection Agency. Metodbeskrivning saknas. EPA värden framtagna av United States Environmental Protection Agency. Metodbeskrivning saknas. 8

13 5 Resultat Volymvikterna som presenteras nedan ska inte ses som exakta värden utan det är viktigt att vara medveten om begränsningarna och att variationer kan förekommer i olika omfattning för olika fraktioner beroende på exempelvis mätmetod, hantering, kompaktering, fuktighet, etc., som beskrivits ovan. Beroende på lämplighet och praktisk möjlighet användes Kärlmetoden för vissa fraktioner och Hjullastarmetoden för andra fraktioner vid mätningarna. Eftersom båda metoderna innebär begränsningar och osäkerhet har värdena, från de i denna studie genomförda beräkningarna, avrundats. Resultaten från mätningar med Kärlmetoden, i de fall där varje kärl vägts enskilt, presenteras nedan med ett konfidensintervall med konfidensgrad på 95 % *. Uppgifter från de externa källorna har inte förändrats. * Ett konfidensintervall är en statistisk skattning av osäkerheten av ett resultat. Resultatet anges som ett värde ± ett annat värde (t ex 100 ±20) som tillsammans ger ett intervall (intervallet ). En konfidensgrad på 95 %, betyder att ett stickprov med 95 % säkerhet ligger inom detta intervall. Fler av uppgifterna kommer från icke-svenska källorna, vilket medför att uppgifterna inte per automatik kan likställas med uppgifter från svenska källor. De bör istället ses som intressanta jämförelser. En observation över resultaten i tabellerna nedan är att variationen inom vissa avfallsfraktioner är stor, även efter att olika faktorer tagits i beaktande. Detta visar också på svårigheten att få fram representativa uppgifter på volymvikter för olika avfallsfraktioner. 9

14 5.1 Hushållsavfall Avfallsslag Volymvikt (kg/m 3 ) Metod/källa och kommentar Matavfall från hushåll Ventilerade kärl, papperspåsar Markbehållare, papperspåsar 300 ± ± Kärlmetoden, 51 mätningar, 140 l kärl, villor. 141 mätningar, 23 l behållare. [WRAP, 2009] Medelvolymvikt baserad på vägning av 285 markbehållare à 3 m 3 och uppskattad fyllnadsgrad. [LRV] Matavfall från storkök och restauranger 680 Kärlmetoden, 51 mätningar; 43 st 190 l kärl och 8 st 140 l kärl. Främst skolkök och restauranger samt enstaka mataffärer. Cirka hälften av matavfallet i kärlen var förpackat i pappersåsar, se Figur 4. Flytande biologiskt avfall Slamtömning Avfall från avfallskvarnar Restavfall/brännbart med mat Restavfall/brännbart utan mat Kärl Enskild mätning: Bedömning ± Enskilda mätningar: Kärlmetoden, en mätning, 190 l kärl. Uppskattning. Slamtömningen består av ca 95 % vatten (vid heltömning, d v s inklusive vattenfasen). [Malmbergs] Uppskattad volymvikt för avfallskvarn i kök, där huset har dubbla avloppsstammar och tanken är utformad med bräddning (vattnet ska rinna vid malning). Storköksmodeller, där stor del av transportvattnet dräneras bort via avloppet i lagringstanken, har något högre TS-halt på slammet, ca %, men volymvikten uppskattas vara ungefär samma. [VA SYD] Blandad brännbar fraktion finns fortfarande kvar som alternativ i många kommuner som infört utsortering av matavfall. Plockanalyser visar att cirka 40-45% av en blandad fraktion består av mat. Eftersom volymvikten för mat är 300 kg och volymvikten restavfall/brännbart utan mat ligger på 80 kg bedöms volymvikten för en blandad fraktion vara kg/m³. [Tyréns] Kärlmetoden, 30 mätningar, 190 l och 140 l kärl, villor. Hjullastarmetoden, 5 mätningar, variation kg/m 3. I jämförelse med fraktionen i kärl är denna fraktion mer kompakt då den packas dels i sopbilen och dels vid tippning på anläggningen. Kärlmetoden, en mätning, förskola, 660 l kärl. Kärlmetoden, en mätning, förskola, 660 l kärl. Markbehållare 135 Medelvolymvikt baserad på vägning av 245 markbehållare à 5m 3 och uppskattad fyllnadsgrad. [LRV] OBS! Plockanalyser har visat att utsorterat restavfall/ brännbart utan mat mycket sällan är helt utan matavfall. Inblandningen kan vara upp till 30 %, ibland högre. Beroende på plockanalyser eller andra erfarenheter kan volymvikten för denna fraktion beräknas genom att addera vikten för den troliga delen matavfall med vikten för den troliga delen restavfall/brännbart. [Tyréns] Grovavfall Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall 10

15 5.2 Avfall på återvinningscentraler Avfallsslag Volymvikt (kg/m 3 ) Metod/källa och ev. kommentar Ris 150 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Löv 200 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Gräs, ogräs och jord 400 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Enbart jord 800 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Deponi 150 Hjullastarmetoden, 10 mätningar, variation mellan kg/m 3. Träavfall, löslagrad 185 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Tryckimpregnerat trä, slipers Enskilda mätningar: Enskild mätning: 40 Mätningar vid invägning på avfallsanläggning, [HMAB] Mätning vid invägning på avfallsanläggning, [HMAB] Gips 170 Hjullastarmetoden, 10 mätningar, variation kg/ m 3. Brännbart 50 Hjullastarmetoden, 10 mätningar, variation kg/m 3. En betydligt lägre volymvikt än för brännbart hushållsavfall, mätt med samma metod. En orsak kan vara att det brännbara avfallet som lämnas direkt till ÅVC från hushåll och mindre verksamheter är mer skrymmande avfall som inte får plats i det vanliga kärlet. Detta avfall ger en lägre packningsgrad då större tomrum skapas i fraktionen. Metallskrot 190 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Fyllnadsmassor/ sten/tegel/betong Tegel Tegel Betong/tegel Enskilda mätningar: Mätningar vid invägning på avfallsanläggning, [HMAB] 11

16 5.3 Producentansvarsavfall Avfallsslag Volymvikt (kg/m 3 ) Metod/källa och ev. kommentar Pappersförpackningar, komprimerat ±62 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Papper, kartong och dryckesförpackningar. Komprimerat. 7 mätningar, baklastare. [WRAP, 2009] Pappersförpackningar, okomprimerat 25 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall 112 ±18 Papper och kartong. 140 l kärl, 84 mätningar. Variation kg/m 3, beroende på variation av mängd kartong i kärlen. [WRAP, 2009] 30 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall 475 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall ±22 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Tidningar. 45/55 l behållare, 6 mätningar. [WRAP, 2009] Wellpapp, komprimerat Returpapper, komprimerat Returpapper, okomprimerat Plastförpackningar, komprimerade Plastförpackningar, okomprimerade Glasförpackningar Metallförpackningar, okomprimerade 305 ± ±31 44 ± ±3 16 ±1 22 ±1 21 ± ± ± ±4 Tidningar, 20 mätningar, sidolastare. [WRAP, 2009] Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Plastflaskor. 3 mätningar, baklastare. [WRAP, 2009] Plastflaskor, 15 mätningar, sidolastare. [WRAP, 2009] Blandad plast utan folie. 2 mätningar, baklastare. [WRAP, 2009] Blandad plast utan folie. 3 mätningar, sidolastare. [WRAP, 2009] Hårda plastförpackningar. Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Mjuka plastförpackningar. Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Plastflaskor. 6 mätningar, 45/55 l behållare. [WRAP, 2009] Plastflaskor. 45 mätningar, sidolastare. [WRAP, 2009] Blandad plast utan folie. 33 mätningar, 240 l kärl. [WRAP, 2009] Blandad plast utan folie. 27 mätningar, 140 l kärl. [WRAP, 2009] Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Blandat glas. 28 mätningar, sidolastare. [WRAP, 2009] Blandat glas. 6 mätningar, 45/55 l behållare. [WRAP, 2009] Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Blandade konservburkar. 6 mätningar, 45/55 l behållare. [WRAP, 2009] Elektronikavfall (Elkretsen) 63 ±6 Blandade konservburkar. 20 mätningar, sidolastare. [WRAP, 2009] 235 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Lysrör 135 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall 12

17 5.4 Industriavfall Avfallsslag Volymvikt (kg/m 3 ) Metod/källa och ev. kommentar Osorterat avfall, Hjullastarmetoden, 6 mätningar, variation kg/m 3. okomprimerat Brännbart, okomprimerat Hjullastarmetoden, 5 mätningar, variation kg/m Hjullastarmetoden, 5 mätningar, variation kg/m 3. Organiskt avfall, oförpackat, okomprimerat 721 Mycket stora variationer beroende på avfallstyp. [Tyréns] Fiskrens. [EPA, 2013] Organiskt avfall, förpackat 893 Fett/olja. [EPA, 2013] 270 Mycket stora variationer beroende på avfallstyp och hur det är förpackat. [Tyréns] Medelvolymvikt baserad på 24 mätningar (invägning av container, uppskattningsvis halvfulla), variation kg/m 3. [SYSAV] 1 HMABs definition av den uppmätta fraktionen: Fraktionen är sådant avfall som inte uppfyller kraven för brännbart till sortering eller deponi. 2 HMABs definition av den uppmätta fraktionen: Fraktionen består av trä, papper, plast etc. Brännbart avfall får inte innehålla organiskt, metallskrot, sten, betong, gips eller annat ej brännbart avfall. PVC-haltigt avfall ska lämnas som deponi. Brännbart som kräver extra hantering klassas som brännbart till sortering. Fraktionen gäller både industri, bygg- och rivningsavfall då dessa inte skiljs åt på anläggningen. 3 HMABs definition av den uppmätta fraktionen: Fraktionen är avfall som innehåller minst 90 % brännbart avfall men kräver extra hantering. Som brännbart räknas trä, papper, plast etc. Avfallet får ej innehålla organiskt eller gips, dessa fraktioner ska lämnas separat. Avfall som ej uppfyller kraven klassas som blandat/sorterbart. PVC-haltigt avfall ska lämnas som deponirest. Fraktionen gäller både industri, bygg- och rivningsavfall då dessa inte skiljs åt på anläggningen. 13

18 5.5 Bygg- och rivningsavfall Avfallsslag Volymvikt (kg/m 3 ) Metod/källa och ev. kommentar Gips 235 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Observera stor skillnad mellan olika uppgifter Gipsbaserade konstruktionsmaterial. [SEPA, 2004] Pulveriserat gips. [EPA, 2013] Metallskrot Betong Fast gips. [EPA, 2013] Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Blandade metaller. [SEPA, 2004] [EPA, 2013] Betongskrot. [EPA, 2013] 930 [SEPA, 2004] Lättbetong 280 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Tegel 955 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Asfalt [SEPA, 2004] Hela tegelstenar. [EPA, 2013] Asfalt, uppbruten. Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Asfalt. [SEPA, 2004] Asfalt, krossad. [EPA, 2013] 819 Asfalt/beläggning, krossad. [EPA, 2013] Osorterat avfall Hjullastarmetoden, 6 mätningar, variation kg/m 3. Deponi 560 Keramik, tegel, kakel m.m. [SEPA, 2004] Brännbart avfall Kakel. [EPA, 2013] Fönsterglas. [EPA, 2013] Hjullastarmetoden, 5 mätningar, variation kg/m Hjullastarmetoden, 5 mätningar, variation kg/m 3. Trä 130 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall 4 HMABs definition av den uppmätta fraktionen: Fraktionen är sådant avfall som inte uppfyller kraven för brännbart till sortering eller deponi. Fraktionen gäller både industri, bygg- och rivningsavfall då dessa inte skiljs åt på anläggningen. 5 HMABs definition av den uppmätta fraktionen: Fraktionen består av trä, papper, plast etc. Brännbart avfall får inte innehålla organiskt, metallskrot, sten, betong, gips eller annat ej brännbart avfall. PVC-haltigt avfall ska lämnas som deponi. Brännbart som kräver extra hantering klassas som brännbart till sortering. Fraktionen gäller både industri, bygg- och rivningsavfall då dessa inte skiljs åt på anläggningen. 6 HMABs definition av den uppmätta fraktionen: Fraktionen är avfall som innehåller minst 90 % brännbart avfall men kräver extra hantering. Som brännbart räknas trä, papper, plast etc. Avfallet får ej innehålla organiskt eller gips, dessa fraktioner ska lämnas separat. Avfall som ej uppfyller kraven klassas som blandat/sorterbart. PVC-haltigt avfall ska lämnas som deponirest. Fraktionen gäller både industri, bygg- och rivningsavfall då dessa inte skiljs åt på anläggningen. 14

19 5.6 Behandlat avfall Avfallsslag Volymvikt (kg/m 3 ) Metod/källa och ev. kommentar Slagg Mätningar vid invägning på avfallsanläggning. [HMAB] Slaggrus Opackat. Baseras på packningsegenskaper hos slaggrus enligt RVF-rapport. [SYSAV] Flygaska Packat. Egna mätningar SYSAV. [SYSAV] Volymvikten varierar mycket beroende på avfallet som förbränns. Slam från rökgasrening Kompostjord Baseras på uppgifter om vikt och volym på flygaska från SYSAV som körs till Norge. [SYSAV] Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall Riktvärden, varierar beroende på fukthalt Oblandad grönkompost, kornstorlek 0-10 mm. [SYSAV] Plantjord (grönkompost blandas med torv). [SYSAV] Träflis 290 Rapport 2000:12 Volymvikter för Avfall 15

20 6 Referenser Litteratur 1. Rapport 2000:12, Volymvikter för avfall, Avfall Sverige Avfallskategorier för volymvikter, Tyréns för Avfall Sverige, EPA, United States Environmental Protection Agency, 2013, Standard Volume to Weight Conversion factors, (Hämtad ) 4. SEPA, Scottish Environment Protection Agency, Excelfil hämtad från: uk/system_pages/search.aspx?q=conversion (Hämtad ) 5. WRAP, 2009, Summary report - Material bulk densities, report prepared by Resource Futures. Muntligen 1. Kristianstads Renhållnings AB, kontakt med medarbetare. 2. HMAB, Hässleholm Miljö AB, kontakt med medarbetare. 3. Malmbergs AB, kontakt med medarbetare. 4. SYSAV AB, Sydskånes avfallsaktiebolag, kontakt med medarbetare. 5. VA SYD, kontakt med medarbetare. 6. LRV, Lunds Renhållningsverk, kontakt med medarbetare. 7. Tyréns AB, kontakt med medarbetare. 16

21 19(20) 19(20) Beräkningar Kärlmetoden 1 Bilaga Beräkningar 1 Beräkningar Kärlmetoden Kärlmetoden Bilaga 1 Beräkningar Kärlmetoden rltyp mättes innermåtten: A, C, d, E, F, G och H, se figur nedan. erl kärltyp mättes För varje mättes avståndet kärltyp innermåtten: från mättes kärlkanten innermåtten: A, C, d, lodrätt E, F, A, ner G C, och till d, H, avfallet: E, se F, figur G och x, nedan. se H, figur se figur nedan. nedan. e kärl För mättes varjeavståndet kärl För mättes från kärltyp avståndet kärlkanten mättes från lodrätt innermåtten: kärlkanten ner till lodrätt avfallet: A, C, ner d, E, x, till F, se avfallet: G figur och H, nedan. x, se se figur nedan. För varje kärl mättes avståndet från kärlkanten lodrätt ner till avfallet: x, se figur nedan. A A C B C B C G X G G X X Bx Bx Bx H H F F F E E E A B d d d H oximeras till en eller flera delar av en fyrsidig avhuggen pyramid (frustum av en pproximeras bservera Kärlet att approximeras till detta Kärlet en eller en approximeras modell flera till en delar av eller verkligheten av till flera en en fyrsidig delar eller av och flera avhuggen att delar fyrsidig modellen av pyramid avhuggen inte fyrsidig (frustum tar pyramid hänsyn avhuggen av till en (frustum pyramid av (frustum en av en pyramid). ). rundade Observera pyramid). hörn att eller Observera detta eventuella är en att modell detta inbuktningar är av en verkligheten modell i kärlet. av verkligheten och att modellen och att inte modellen tar hänsyn inte till tar tar hänsyn till tillexempelvis rundade vis rundade exempelvis hörn hörn rundade eller eller eventuella hörn eller inbuktningar eventuella inbuktningar i kärlet. i kärlet. i kärlet. r en avhuggen pyramid men höjden X och övre basytan B och undre basytan Bx är: n för Volymen avhuggen för Volymen pyramid avhuggen för men pyramid avhuggen höjden X men pyramid och höjden övre men basytan X och höjden övre B och X basytan och undre övre B basytan basytan och undre Bx B är: och basytan undre Bx basytan är: Bx är: + + ( h ) = ( h ) ( h ) = = 3 3 ekvation kan volymen i kärlet ovan avfallet (den tomma volymen) beräknas. na kärlet ekvation Med totalt denna kan är Med ekvation känt. volymen denna Observera kan i ekvation kärlet volymen att ovan det kan i är avfallet kärlet volymen viktigt ovan (den att i kärlet avfallet räkna tomma med ovan (den volymen) den avfallet tomma verkliga beräknas. (den volymen) tomma beräknas. volymen) beräknas. Volymen på n n, på t.ex. Volymen kärlet volymen totalt på kärlet kärlet upp känt. totalt totalt till Observera kärlkanten känt. känt. att Observera på det ett är så viktigt att kallat att det det att är 140 är viktigt räkna viktigt liters med att kärl att räkna den räkna av verkliga med märket med den den verkliga verkliga kärlvolymen, t.ex. är volymen men, a verket kärlvolymen, t.ex. 127 volymen liter. upp t.ex. till upp kärlkanten volymen till kärlkanten på upp ett till så på kärlkanten kallat ett så 140 kallat på liters 140 ett så kärl liters kallat av kärl märket 140 av liters PWS märket kärl i själva av märket verket 127 liter. jälva PWS verket i själva 127 liter. verket 127 liter. 20(20) r själva avfallet Volymen i kärlet blir för själva då: avfallet i kärlet blir då: n för Volymen själva avfallet för själva i kärlet avfallet blir då: i kärlet blir då: ( ) = ( ä ) ( ) ( ) = ( ) ( ä ) = ( ) ( ä ) ( ) eräkna volymen Genom på detta att sätt beräkna (istället volymen för att på direkt detta räkna sätt (istället ut volymen för att på avfallet) direkt räkna ut volymen på avfallet) påverkas sultatet tt beräkna Genom inte volymen att det resultatet beräkna faktum på att detta volymen inte hjulen sätt det på (istället faktum detta kärlen för sätt att tar att hjulen (istället upp direkt en på för viss räkna kärlen att volym direkt ut tar volymen inne upp räkna i en kärlet på ut viss avfallet) volymen och attpå inne avfallet) i kärlet och att kärlet inte resultatet påverkas inte resultatet därför det faktum helt inte motsvarar att det hjulen faktum på en att kärlen avhuggen hjulen tar på upp pyramid. kärlen viss tar Denna volym upp beräkning en inne viss i volym kärlet stämmer inne och att i så kärlet länge och volymen att avfall går över tsvarar en avhuggen kärlets pyramid. hjulhöjd. Denna beräkning stämmer så länge kärlets hjulhöjd. vikter för Avfall Basytan vid avfallet, Bx i figur ovan: i figur ovan: lymvikter pportnamn: rige för Volymvikter Avfall för Avfall Uppdragsnr: ställare: Sverige Avfall Sverige = (h ) Uppdragsnr: Uppdragsnr: h lets övre kant (beräknas mha innermått) och h är höjden på pyramiden i l. 17 B=C (0,5A + 0,5G)