Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

Transkript

1 UV RAPPORT 2011:73 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad Inför ställverksbygge i samband med utbyggnad av Sydvästlänken Fastigheterna Älgevad 1:1 och Getabrotorp 1:1 och 1:3 Hallsbergs socken och kommun Närke Dnr Marita Sjölin Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 1

2 2 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

3 UV RAPPORT 2011:73 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad Inför ställverksbygge i samband med utbyggnad av Sydvästlänken Fastigheterna Älgevad 1:1 och Getabrotorp 1:1 och 1:3 Hallsbergs socken och kommun Närke Dnr Marita Sjölin Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 3

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:73 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1947. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Karin Arfalk, Marita Sjölin Utskrift UV Öst, Linköping 2011 Omslag Ett av många röjningsrösen inom RAÄ Hallsberg 250. Foto Karin Arfalk. 4 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

5 Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Topografi och kulturmiljö 8 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 8 Syfte 9 Metod och genomförande 9 Resultat 10 Röjningsröseområde RAÄ Boplatslämning RAÄ Område med skogsbrukslämningar RAÄ och kolbotten RAÄ 251 Husgrund RAÄ Åtgärdsförslag 14 Referenser 15 Administrativa uppgifter 15 Hällefors Kopparberg Guldsmedshyttan Bilaga 1. Översiktskarta Älgevad, 16 fornlämningar, schakt och anläggningar Bilaga 2. Schaktbeskrivningar 17 Bilaga 3. Beskrivning av arkeologiska objekt 18 Nora Lindesberg Örebro län Bofors Örebro Kumla Hallsberg Laxå Askersund Fig 1. Karta över Örebro län med platsen för utredningsområdet markerad. Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 5

6 Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1: Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag om kulturminnen mm (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Särskild arkeologisk utredning Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad Sammanfattning Inför planerat ställverksbygge i samband med utbyggnad av den så kallade Sydvästlänken, på fastigheterna Älgevad 1:1 och Getabrotorp 1:1 och 1:3, har Riksantikvarieämbetet, UV Öst utfört särskild utredning. Utredningen genomfördes dels i form av etapp 1 med inventering och dels i form av etapp 2 då flertalet sökschakt drogs med hjälp av grävmaskin. Inventeringen resulterade i att ett nytt röjningsröseområde, RAÄ 250, i områdets norra del påträffades. Sökschakt drogs på utvalda topografiskt lämpliga områden för boplatslägen, varpå en boplatslämning i form av tre härdar, två stolphål och en sotfläck påträffades, RAÄ 248. I området påträffades även fem kolbottnar, RAÄ 249 och 251 samt en husgrund, RAÄ 247. UV Öst föreslår att samtliga lämningar inom området går vidare till arkeologisk förundersökning i syfte att närmare bestämma lämningarnas utbredning och status. Även redan kända röjningsröseområden, RAÄ 201:2 3, föreslås bli föremål för arkeologisk förundersökning liksom området intill gravarna, RAÄ 166, i norra delen av området. Länsstyrelsen beslutar om vidare åtgärder. Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 7

8 Bakgrund Med anledning av att Svenska Kraftnät (SvK) avser att uppföra en ny station, vilken ingår i infrastruktursatsningen Sydvästlänken, på fastigheterna Älgevad 1:1 och Getabrotorp 1:1 och 1:3 i Hallsbergs socken har Riksantikvarieämbetet, UV Öst utfört särskild utredning. Utredningen berör en 7000 m 2 stor yta. Områden som ej berördes av utredningen var redan kända röjningsröseområden, RAÄ 201:2 3, i södra delen av utredningsområdet. Topografi och kulturmiljö Utredningsområdet ligger väster och söder om gården Älgevad och omfattar huvudsakligen skogsmark och något lite öppen hagmark längst i norr. Terrängen utgörs av grusig stenig moränmark som sluttar mot syd och sydväst. I södra delen flackar terrängen ut och marken övergår i finare jordarter såsom sand och silt. Övergången mellan stenig morän i norr och siltiga jordar i söder präglas av ett våtare parti med ett par mindre vattensamlingar. Skogen utgörs av granskog utom i norr kring hagmarken där löv dominerar. En del av det flackare området rakt söder om Älgevad har varit uppodlat under och 1900-talet. Den gamla åkermarken genomskärs ännu av flera öppna diken, men är sedan ett 50-tal år igenplanterad med granskog. Älgevad och grannfastigheten Getabrotomt omnämns första gången i det skriftliga materialet år 1591 respektive 1576 (Pettersson 1996). Inom utredningsområdet finns två kända fornlämningar i form av områden med röjningsrösen. Dessa är upptagna som fornlämning nr 201:2 respektive 201:3 i Hallsbergs socken i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. I närområdet finns ytterligare fornlämningar i form av röjningsröseområde (RAÄ 201:1) och förhistoriska gravar (RAÄ 166:1 4). Det nu aktuella utredningsområdet har tidigare varit föremål för arkeologiska insatser. I den sydvästra delen har en arkeologisk utredning etapp 1 utförts varpå röjningsröseområdena RAÄ 201:2 respektive 201:3 påträffades. Marken i anslutning till dessa fornlämningar bedömdes som möjliga lägen för fornlämningar (Pettersson 1996). Röjningsrösen är de synliga lämningarna efter ett ålderdomligt åkerbruk. Man talar om fossil åker, det vill säga en nu övergiven åker som brukats med nu övergivna metoder (exempelvis årder, hackbruk). Hur de enskilda rösena ser ut beror, förutom brukningsmetoden, också på markens beskaffenhet och på odlingens ålder och kontinuitet. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar I området runt Älgevad finns fornlämningar från flera tider. Från järnåldern finns gravar, främst i form av stensättningar, och från nyare tid finns fossil åker i form av röjningsröseområden, kolningsanläggningar, fångstgropar och torplämningar (FMIS). Direkt utanför utredningsområdet ligger fyra stensättningar, Hallsberg RAÄ 166. I närområdet har tidigare röjningsröseområden av liknande typ som de nu aktuella RAÄ 201:1 och 201:3 undersökts. Det är fornlämningarna RAÄ 201, 211 och 212 i Hallsbergs socken, som undersöktes år 2008 (pågående rapportarbete UV Mitt, Stockholm). 8 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

9 Syfte Syftet med utredningen är att bidra till den allmänna kunskapsuppbyggnaden inom arkeologin i Örebro län samt att klargöra i vilken utsträckning som det förekommer fasta fornlämningar inom det aktuella utredningsområdet. Målsättningen med utredningen är: I etapp 1 att lokalisera och beskriva fornlämningar och möjliga fornlämningar samt möjliga lägen för fornlämningar som inte är synliga ovan markyta (t ex boplatser) och i etapp 2 att fastställa karaktären av oklara fornlämningar samt undersöka om det finns okända lämningar utan synliga spår ovan markytan. Utredningen kommer utifrån resultatet att föreslå eventuellt vidare antikvariska åtgärder. Resultatet skall kunna ligga till grund för länsstyrelsens vidare bedömning i frågan. Metod och genomförande Utredningens etapp 1 i form av kart- och arkivstudier har redan genomförts 1996 inom ramen för den arkeologiska utredningen för dubbelspåret, varför det inte kommer att utföras nu. Utredningen, etapp 1 genomfördes därför i form av kompletterande kartstudier och inventering genom terrängrekognoscering för att fastställa om det fanns ytterligare forn- eller kulturlämningar synliga ovan mark i området och om det fanns områden där man kunde misstänka förekomst av dold fornlämning. Etapp 2 genomfördes i form av att sökschakt grävdes med hjälp av grävmaskin. På platser lokaliserade vid fältinventeringen grävdes matjorden skiktvis under överseende av en arkeolog ned till den nivå där anläggningar efter t ex boplatser och/eller eventuella spår efter det tidigare åkerbruket, t ex odlingslager eller årderspår, förekommer. Därefter vidtog manuell framrensning av påträffade arkeologiska objekt. Ett mindre antal objekt undersöktes för att fastställa deras art och status som fast fornlämning eller ej. All inmätning skedde med GPS och registrerats i RAÄ UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis. Koordinatsystem som används är RT90 2,5 gon V. Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 9

10 Resultat Utredningen genomfördes i form av inventering, vilket resulterade i ytterligare ett område med fossil åker inom området. Vid sökschaktsgrävning drogs sammanlagt 30 sökschakt av varierande storlek. Schakten omfattade en yta på ca 850 m 2. Schakten lades främst på topografiskt lämpliga ställen för förhistoriska boplatslägen. Dessutom lades ett par schakt i kolbottnar och ett schakt intill husgrunden för att fastställa deras status. Matjorden utgjordes huvudsakligen av stenig och grusig morän. Inslaget av sten var stort utom i åkermarken söder om gården samt i södra delen av området där stenmängden avtog och marken övergick i sand och silt. Vid sökschaktsgrävning påträffades en fast fornlämning i form av boplatslämningar i den södra delen. Dessutom påträffades flera kolbottnar och en husgrund. För beskrivning av samtliga schakt och placering av dessa, se bilaga 1 3. Röjningsröseområde RAÄ 250 Vid inventeringen konstaterades att den norra delen av utredningsområdet utgör ett stort område med fossil åkermark i form av ett röjningsröseområde, id 601. Terrängen utgörs av sandig, stenbunden moränmark med barrskog och marken sluttar flackt mot västsydväst. Området är ca 320x160 m (N-S) och består av uppskattningsvis ett par hundra rösen. Dessa är i huvudsak 3 6 m i diameter och 0,3 0,5 m höga med 0,2 0,4 m stora stenar. Vissa rösen har karaktären av vallar, intill 10 m långa. Området med röjningsrösen har inte varit brukat i senare tid ( tal) enligt det historiska kartmaterialet. Den äldsta kartan över området som studerats är över Hardemo häradsallmänning från år Här omtalas att inga andra inägor än Getabrotorp och Älgevad är belägna inom allmänningen. Handlingen hänvisar dock till en karta över Hardemo härad från år 1688 som inte har kunnat lokaliseras. Röjningsröseområdet har erhållit nr 250 i Fornminnesregistret. Fig 3. I förgrundet ett av alla rösen inom det norra röjningsröseområdet. Ytterligare ett skymtar i bakgrunden. Foto Karin Arfalk. 10 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

11 Getabrotorp Älgevad Fig 4. Karta över Hardemo häradsallmänning från år 1783 som är den äldsta kartan över området. Notera enheterna Getabrotorp och Älgevad. Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 11

12 Fig 5. En av härdarna, id 207, fotograferad från Ö. Foto Marita Sjölin. Boplatslämning RAÄ 248 I södra delen av utredningsområdet, ungefär mitt emellan de båda röjningsröseområdena Hallsberg RAÄ 201:2 och 201:3, påträffades boplatslämningar, id , Lämningarna utgjordes av 3 härdar, 2 stolphål och 1 sotfläck. Härdarna är ovala, 0,6 1,6 m stora med en fyllning av svart sotig sand med inslag av träkol och enstaka skörbrända stenar. När det gäller stolphålen var det ena tydligt med en fin stenskoning. Det andra var skadat, men har förmodligen även det haft en stenskoning. I ytan av det skadade stolphålet påträffades keramik av förhistorisk typ. Boplatslämningen har erhållit nr 250 i Fornminnesregistret. Ytterligare sotfläckar noterades i intilliggande schakt, men dessa bedöms inte höra samman med boplatslämningen. Ca 30 m SV om boplatslämningarna påträffades två runda svarta anläggningar. De undersöktes inte närmare, men tolkas som kolningsgropar. Ca 24 m V om området iakttogs ett par flammiga sotiga fläckar i botten av schaktet. I en av fläckarna påträffades yngre rödgods, som grovt kan dateras till 1800-tal. Varken kolningsgroparna eller de sotiga fläckarna undersöktes närmare vid utredningen. Område med skogsbrukslämningar RAÄ 249 och kolbotten RAÄ 251 Omedelbart norr om röjningsröseområde Hallsberg RAÄ 201:2 påträffades flera kolningsanläggningar. Inom ett ca 70x 20 m stort område (NV-SO) visade det sig finnas 5 stycken kolbottnar efter resmilor, id Kolbottnarna är närmast runda, 6 11 m i diameter och 0,2 0,3 m höga. De omges av gropar eller rännor och flera har också gropar mitt i. 12 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

13 Fig 6. Kolbottnarna, RAÄ Hallsberg 249, framträdde som runda upphöjningar omgivna av grunda gropar. Foto Karin Arfalk. Två av kolbottnarna, id 203 och 204, undersöktes närmare. När det översta vegetationsskiktet avlägsnades med hjälp av grävmaskin framkom ett svart lager bestående av sot och stora träkolsstycken. I anslutning till kolbottnar brukar det i regel finnas en kolarkoja, men något spår efter en sådan har inte kunnat påvisas. Fyra av kolbottnarna ligger intill varandra och har erhållit nr 249 medan en ligger en bit ifrån och har erhållit nr 251 i Fornminnesregistret. Husgrund RAÄ 247 Inom området påträffades också en husgrund. Grunden är rektangulär i NV-SO-lig riktning och består av 0,5x0,3 m stora syllstenar som bildar sida mot SV, SO och NO. I hörnet mot Ö är en upphöjd yta med bitar av bränd lera och rikligt inslag av slagg. Upphöjningen skulle kunna utgöra rest efter någon slags konstruktion, kanske en spis eller ugn. I NV delen av grunden finns en ansamling av knytnävstora stenar, hårt bränd lera och enstaka slaggbitar. Mot S och O ligger utrasade stenar och det tycks som om byggnaden har rasat/raserats åt detta håll. Slaggen är bedömd som masugnsslagg (okulär bedömning Eva Hjärtner-Holdar). Grunden har inte undersökts närmare, men den är förmodligen inte någon rest efter en masugn utan slaggen kan ha återanvänts som fyllningsmaterial i husgrunden. Det finns inte någon byggnad här på någon eller 1900-talskarta, varför husgrunden skulle kunna vara äldre. Husgrunden har erhållit nr 247 i Fornminnesregistret. Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 13

14 Åtgärdsförslag Resultatet av den arkeologiska utredningen på Älgevad visar att det, förutom de två redan kända röjningsröseområdena inom det aktuella området finns ytterligare ett stort område med röjningsrösen, en förhistorisk boplatslämning, flera kolbottnar och en husgrund. Dessutom finns i NV strax utanför området fyra förhistoriska gravar i form av stensättningar, vars fornlämningsområde ej är avgränsat. För att fastställa lämningarnas status och utbredning föreslår Riksantikvarieämbetet, UV Öst, att samtliga lämningar, blir föremål för arkeologisk förundersökning. Länsstyrelsen beslutar om vidare åtgärder. Linköping i juni 2011 Marita Sjölin 14 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

15 Referenser Pettersson, Olof. Arkeologisk utredning Etapp 1. Utbyggnad till dubbelspårig järnväg mellan Hallsberg-Mjölby, delsträckan Hallsberg-Jakobshyttan. Närke, Östergötland. Godegårds, Hallsbergs, Hardemos och Lerbäcks socknar. Rapport 1996:85, Riksantikvarieämbetet, UV Stockholm. Ternström, C Sydvästlänken. Delsträckorna Hallsberg-Östansjö-Barkeryd och Barkeryd-Hurva. Jönköpings län. Kulturhistoriskt planeringsunderlag. Arkeologisk inventering. Rapport UV Öst 2010:30. Administrativa uppgifter Län: Örebro län Landskap: Närke Kommun: Hallsberg Socken: Hallsberg Plats: Älgevad, fastigheterna Älgevad 1:1 och Getabrotorp 1:1 och 1:3 Fornlämning: Intrasis id 200 m fl, 601 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010_202 Rapportnummer: 2011:73 Ansvarig arkeolog: Marita Sjölin Personal: Clas Ternström, Karin Arfalk Beställare: Länsstyrelsen i Örebro län Kostnadsansvarig: Svenska Kraftnät Undersökningstid: april 2011 Undersökningsområde: Ca 7000 m 2 Undersökt yta: 850 m 2 Arkivhandlingar: Förvaras i ATA Fynd: Inga fynd tillvaratagna Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 15

16 ! Bilaga 1. Översiktskarta Älgevad, fornlämningar, schakt och anläggningar Hardemo 128:1 #!!!!!!! Hardemo 129:1 #!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! S1 /!! S2 S3 X Älgevad Y S22 Hallsberg 201:1 Hallsberg 166:3 Hallsberg 166:2 # # Hallsberg 166:1 # # Hallsberg 166:4 Hallsberg 247!(!(!(!( Hallsberg 249 S6!( A212!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! S21 Hallsberg 250 S24 S23 S20 S5 S4 S18 S19 S8 S30 S29 Hallsberg 201:2 S7!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!( Hallsberg 251 S9 S27 S28 S26 X Y !!!!!!!!!!!!!!! Hallsberg 248 S10!(!( S11!(!(!(!( S17 A206!!( S12 A205 S16 S13 S14 S25 S15 Hallsberg 201:3 Utredningsområde Hallsberg 201:4!! m Skala 1: Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

17 Bilaga 2. Schaktbeskrivningar Intrasis Id Namn Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Beskrivning 420 Schakt ,2 0,25 Brun grusig humus med rikt inslag av mindre och större stenar, 0,04 0,2 m stora. Fynd av en mindre slaggbit i norra delen av schaktet (ej tillvaratagen). Steril botten av gulbrun grusig morän. 410 Schakt ,2 0,25 Brun grusig humus med rikt inslag av mindre och större stenar, 0,04 0,2 m stora. Inslag av sot och träkol i matjorden, dock ej ned i sterilen, tolkas som recent. Steril botten av gulbrun grusig morän. 400 Schakt ,2 0,25 Brun grusig humus med rikt inslag av mindre och större stenar, 0,04 0,2 m stora. Steril botten av gulbrun grusig morän. 390 Schakt 4 5 2,4 0,3 Gråbrun siltig humus, med enstaka stenar 0,1 0,2 m stora. Därunder orangefärgad finmo/silt med en del sten, 0,05 0,5 m stora. 210 Schakt ,2 0,25 Gråbrun siltig humus, med enstaka stenar 0,1 0,2 m stora. Därunder orangefärgad finmo/silt med en del sten, 0,05 0,5 m stora. 250 Schakt ,2 0,15 Gråbrun sandig närmast siltig humus. Steril av orangebrun finmo/silt. Mycket stubbar och rötter. 260 Schakt ,1 Mörkgrå siltig humus med rikligt inslag av sot och träkol. Intill beigeorange finmo/silt. 240 Schakt ,1 Gråbrun siltig humus 0,1 m tjockt. Därunder vidtar ett svart sotigt träkolslager. Steril av beigeorange finmo/silt. 270 Schakt 9 8 4,5 0,5 Gråbrun siltig humus. Steril av beigeorange finmo/silt. 290 Schakt 10 6,5 2,2 0,3 Brun sandig humus. Steril av mörkorange grovmo/sand bitvis flammig grå sand med inslag av enstaka träkolsbitar. Flera stubbar, 280 Schakt ,2 0,2 Brun sandig humus. Steril av orangebrun sand med inslag flammig fläckar av sot och träkol. En mindre sotig fläck innehöll fynd av yngre rödgods (ej tillvarataget). 300 Schakt ,6 0,2 Gråbrun sandig humus. Steril av beigorange sand. 310 Schakt ,4 0,25 Brun sandig humus. Steril av orange sand. 320 Schakt 14 8,5 2,1 0,2 Gråbrun sandig humus. Därunder steril av beigeorange sand. Plogspår i sterilen. Något stänk av träkol intill rötter. 330 Schakt 15 8,5 2,1 0,2 Gråbrun moig humus. Flammig gråorange sand med plogspår. 340 Schakt ,1 0,2 Brungrå moig humus. Steril av brunorange sand. 350 Schakt ,2 0,15 Överst gråbrun moig humus 0,15 m tjockt. Därunder ett flammigt gulbrunt sandlager 0,10 m tjockt. Underst steril botten av brunorange siltig sand. 360 Schakt ,2 0,4 Gråbrun sandig humus. Steril av ljusbrun grusig morän. Stort inslag av sten 0,1 0,6 m stora. 370 Schakt ,2 0,3 Mörkgrå sandig och grusig humus. Steril av ljusbrun sandig morän. 220 Schakt ,2 0,3 Gråbrun sandig humus med mycket sten 0,1 0,4 m stora. Steril av gulbrun sand med mycket sten 0,05 0,2 m stora. Stenen avtar i södra delen och sterilen övergår i silt. 380 Schakt ,2 0,2 Gråbrun grusig humus. Steril av grusig morän. 430 Schakt ,2 0,25 Gråbrun grusig humus. Steril botten av flammig grå-gulbrun grusig morän. Mycket småsten 0,02 0,1 m stora. Gammal väg syns som svag förhöjning, men syns ej i schaktet. 440 Schakt ,2 0,25 Gråbrun grusig humus. Steril botten av flammig grå-gulbrun grusig morän. Mycket småsten 0,02 0,1 m stora. 450 Schakt ,2 0,2 Gråbrun grusig humus. Steril botten av grusig och stenig morän. Mycket sten 0,05 0,3 m stora. 460 Schakt ,2 0,3 Gråbrun sandig humus. Steril av beigegulbrun något flammig sand med inslag av enstaka kolbitar. 470 Schakt ,2 0,3 Gråbrun sandig humus. Steril av beigegulbrun något flammig sand med inslag av enstaka kolbitar. 480 Schakt ,2 0,3 Brun sandig humus. Därunder steril av sand med inslag av något träkol. 490 Schakt ,2 0,3 Brun sandig humus. Därunder steril av sand med inslag av något träkol. 500 Schakt ,5 0,3 Gråbrun sandig humus. Steril av gulbrun, något flammig sand. 230 Schakt 30 2,2 2,2 0,2 Bara sten! Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 17

18 Bilaga 3. Beskrivning av arkeologiska objekt Intrasis Id Namn RAÄ nr Subklass Form Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Beskrivning 205 A1 248 Kolningsgrop Rund 1,5 1,5 I ytan gråsvart sotig sand med inslag av träkol. Koncentration av kol i kanterna, i mitten mer sand och stenar 0,3x0,4 m stora (tömd och ifylld?). (Kan även höra samman med boplatslämningarna A5 10.) 206 A2 248 Kolningsgrop Rund 1,2 1,2 I ytan gråsvart sotig sand med inslag av träkol. (Kan även höra samman med boplatslämningarna A5 10.) 203 A3 249 Kolbotten Närmast rund 204 A4 251 Kolbotten Närmast rund 8 8 Övertorvad upphöjning, höjd 0,3 m, omgiven av 4 runda gropar 0,2 0,3 m djupa. Vid schaktning från mitten och norrut kunde konstateras en fyllning av svart sotig sand med rikligt inslag av träkol, bitvis stora träkolsstycken. Även i mitten en grop, 2 m i diameter oc--h 0,4 m djup. Bevuxen med granar. 8,5 8,5 Övertorvad plan upphöjning, höjd 0,3 m, omgiven av minst 3 runda gropar 0,2 m djupa, groparna hänger nästan samman och utgör snarare ett dike. Vid schaktning från mitten och norrut kunde konstateras en fyllning av svart sotig sand med rikligt inslag av träkol, bitvis stora träkolsstycken. Bevuxen med granar A5 248 Härd Oval 0,95 0,6 0,25 Fyllning av svart sotig sand med inslag av träkol och enstaka skörbrända stenar. 207 A8 248 Härd Närmast rektangulär 0,8 0,8 I ytan svart sotig sand med inslag av träkol och en hel del skörbränd sten A Härd Oval 1,6 0,9 I ytan flammig svart sotig sand med inslag av träkol och skörbränd sten, i större koncentration i S delen av anläggningen A6 248 Sotfläck Rund 0,2 0,2 0,1 Fyllning av gråsvart sotig sand med något inslag av träkol. Diffus i plan och profil. 208 A7 248 Stolphål Rund 0,4 0,4 0,2 Egentligen ingen synlig fyllning, men några stenar, varav ett par skörbrända låg samlat, kan utgöra rester efter ett förstört stolphål. Fynd av keramik, förhist. 209 A9 248 Stolphål Närmast runt 211 A Husgrund Rektangulär 0,5 0,43 0,32 Fyllning av ljusgrå något humös sand med inslag av mindre kolbitar och sten. Fin skoning av sten, varav några skörbrända. Mycket tydligt stolphål. 5 4 NV-SO-lig riktning. Syllstenar, 0,5x0,3 m stora, i SV, SO och NO väggen. Jämnast lagda mot NO (mot gården). I hörnet mot Ö är en upphöjd yta med bitar av bränd lera och rikligt inslag av slagg (rester efter en konstruktion/ugn?). I NV delen av grunden finns en ansamling av knytnävstora stenar, hårt bränd lera och enstaka slaggbitar. Mot S och O ligger utrasade stenar. Slaggen är bedömd som masugnsslagg (Hjärtner-Holder), som återanvändts som fyllningsmaterial i husgrunden. 200 A Kolbotten Rund 6 6 Övertorvad upphöjning, höjd 0,3 m, omgiven av 6 gropar eller snarare ett dike upp till 0,6 m djupt. Bevuxen med granar. 201 A Kolbotten Rund 6 6 Övertorvad upphöjning, höjd 0,3 m, omgiven av minst 5 gropar 0,6 0,7 m djupa. I mitten 3 gropar 0,2 m djupa. Bevuxen med granar. 202 A Kolbotten Rund Övertorvad upphöjning, flack form, flera gropar i mitten. Nedgrävningar i form av gropar/diken runt om. (Ev ligger ytterligare en kolmila väster om denna.) 212 A15 Sotfläck Oregelbunden form Fossil åker Oregelbunden form 1,5 1 0,25 Påträffas delvis under en sandlins. Fyllning av gråsvart sotig sand med inslag av träkol och enstaka små, 0,05 m stora, stenar. Mest sotig i botten Röjningsröseområde, ca 320x160 m (N-S) och består av uppskattningsvis ett par hundra rösen. Dessa är i huvudsak 3 6 m i diameter och 0,3 0,5 m höga med 0,2 0,4 m stora stenar. Vissa rösen har karaktären av vallar, intill 10 m långa. Terrängen utgörs av sandig, stenbunden moränmark med barrskog och marken sluttar flackt mot västsydväst. 18 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad

19 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad 19

20 20 Boplatslämningar, flera röjningsrösen, kolbottnar och en husgrund på Älgevad