SRFs Nyhetsdagar 2014/2015. Redovisning, Claes Eriksson

Transkript

1 SRFs Nyhetsdagar 2014/2015 Redovisning, Claes Eriksson

2 Dagens innehåll Bokföringsnämndens K-projekt Tolkningsfrågor K-regelverken Vägledningen Bokföring, praktiska tolkningar Införande av nytt EU-direktiv Aktuella frågor

3 Vad ska jag veta om K-projektet? Förstå översiktsbilden Vilka företag har vilka val och varför? Vilka företag är det som måste börja tillämpa K-regelverken nu? Ungefär när kan vi förvänta oss att alla företag ska tillämpa ett K-regelverk? Under en övergångstid kommer det att finnas väldigt många olika regler

4

5 Koncernredov. enl. IAS/IFRS (7 kap. 33 ÅRL) Ny bild K4 - IFRS 3) Årsredovisning (6 kap. 1 ) K3 ÅR - ÅRL BFL K3 ÅB 2) - BFL (ÅRL) Årsbokslut (6 kap. 3 första st.) 4) ÅR K2 ÅB - ÅRL förenklad - BFL förenklad 1) Förenklat årsbokslut (6 kap. 3 andra st.) K1 - BFN Frivilligt val för: 1) Enskilda näringsidkare, HB med fysiska ägare och ideella föreningar med en omsättning < 3 miljoner kronor 2) Mindre företag (se 1 kap. 3 ÅRL) 3) Koncerner 4) Alla årsbokslutsföretag

6 K3 Årsbokslut BFN okt 2013 BFN beslutade den 3 juni 2013 att det inom K-projektet ska inledas ett arbete med att ta fram ett förslag på K3-regelverk för årsbokslut. K3-regelverket för årsbokslut ska ha sin utgångspunkt i bestämmelserna i K3- regelverket Årsredovisning och koncernredovisning med de undantag, kompletteringar och förenklingar som nämnden anser lämpliga. Ingen officiell tidplan ?

7 K2 Årsbokslut 16 av 20 kapitel är preliminärbeslutade Finns ingen officiell tidplan Remissbeslut troligen våren 2015 K2-ÅB ska bli ett samlat regelverk för årsbokslut för samtliga företagsformer som får upprätta årsbokslut.

8 K3 Årsredovisning RÅ som påbörjas efter 31/ HAR NI HÖRT ATT K3 SKA (FÅR) TILLÄMPAS NU??? SJÄLVKLART!!

9 K2 Årsredovisning AB och EF RÅ som påbörjas efter 31/ HAR NI HÖRT ATT K2 FÅR (SKA) TILLÄMPAS NU??? SJÄLVKLART!!

10 K2 Årsredovisning Den 10 september 2012 fattade BFN beslut om inriktningen på det fortsatta arbetet med K- projektet. När det gäller K2-regelverk för årsredovisning ska det tas fram ett samlat regelverk som ska omfatta alla företagsformer. Särregler ska finnas om det krävs för viss företagsform. K2-regleverken för mindre aktiebolag och mindre ekonomiska föreningar kommer att arbetas in i det nya K2-regelverket för årsredovisning. Ingen officiell tidplan ?

11 Tolkningsfrågor i K-regelverken SRFU - Ändring i SRFU 1 (140910) - SRFU 2 (140310) - SRFU 3 (141104) - SRFU 4 Ingångsfrågor - När ska ingångsbalans bokföras? - Hur ska byggnadskomponenter in i K2? - Kan FEK skapas vid ingång i K3? - Hur görs omräkning av jfr år vid ingång i K2?

12 SRFU 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln i K2 Uttalande Enligt punkt 2.4 i BFNAR 2008:1 samt BFNAR 2009:1 (K2) finns en möjlighet att inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger kronor. Att punkten avser hanteringen av inkomster och utgifter innebär att ett företag ska titta på beloppet på fakturorna för att avgöra om periodisering kan underlåtas eller inte. Begreppet var för sig ska tolkas som att företaget ska titta på varje faktura för sig. Innehåller en faktura flera utgifter eller inkomster får bedömningen göras per varje enskild utgift eller inkomst.

13 SRFU 2 Direkta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara och pågående arbete för annans räkning enligt K2 Uttalande Ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2008:1) Årsredovisning i mindre aktiebolag eller (BFNAR 2009:1) Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (K2) får i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor och pågående arbete för annans räkning räkna in samtliga direkta tillverkningskostnader. Detta gäller dock inte sådana utgifter som är särskilt undantagna enligt punkt i K2. Med direkta tillverkningskostnader avses sådana kostnader som direkt kan hänföras till tillverkningen av en specifik vara eller tjänst och som påverkas av produktionsvolymen.

14 SRFU 3 Klassificering av checkräkningskredit och factoringkredit enligt K2 Uttalande Ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2008:1) Årsredovisning i mindre aktiebolag eller (BFNAR 2009:1) Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (K2) ska klassificera en checkräkningskredit som kortfristig skuld endast om det inte är troligt att krediten kommer att förnyas eller utnyttjas. En tillfällig övertrassering eller liknande klassificeras också som kortfristig skuld. I övriga fall ska checkräkningskrediten klassificeras som långfristig. En skuld till ett factoringföretag avseende företagets sålda kundfordringar som fortfarande redovisas i balansräkningen, s.k. factoringkredit, ska klassificeras som kortfristig.

15 När ska ingångsbalansräkning bokföras? Är eventuella korrigeringar poster som ska bokföras enligt BFL? SIDs uppfattning: - Korrigering genom särskild bokföringspost - Bokföring så snart som möjligt i HB och GB - = Direkt vid insteget i K-reglerna, alt. - I den period då bokslutsarbete görs (fg år) - Går ej att vänta till årets bokslutsarbete Andra uppfattningar? Andra regelverks tolkningar, främst ABL

16 Hur ska byggnadskomponenter in i K2? I K2 tillåts inte komponentindelning av MAT Vid ingång i K2 finns många företag som har aktiverat tillkommande kostnader / underhåll av en byggnad Hur hanteras dessa vid ingången i K2 om de inte är aktiverbara enligt reglerna i K2? Rättelse av fel Andra uppfattningar förekommer

17 KAPITEL 35 Första gången K3 tillämpas Tidpunkten för övergång Första dagen det år för vilket jämförelsetal lämnas 1 januari 2013 om den första finansiella rapporten upprättas för 2014 Upprätta ingångsbalansräkning Alternativ för mindre ftg

18 Exempel påverkan FEK I ÅR 2013 har företaget kostnadsfört en underhållsutgift på Vid omräkningen konstateras att detta borde ha aktiverats i komponentansatsen. Avskrivning borde ha gjorts med 20. Skattesats 22 % Hur påverkas IB 2014?

19 Lösningsförslag påverkan FEK Ingångsbalansräkning Debet AV byggnad Kredit Ack. avskriv. 20 Kredit Bal. res. 765 Kredit uppskj. skatt 215 Ingångsbalansräkning Just detta kommer inte med

20 Hur görs omräkning av jfr år vid ingång i K2? Poster 2013 Belopp Nettoomsättning Kostnader Avskrivningar Resultat Post Belopp Post Belopp IMT AK 100 Övr T Bal. res Årets res Skulder Summa Summa

21 Efter omräkning Poster 2013 Belopp Nettoomsättning Kostnader Avskrivningar Resultat Post Belopp Post Belopp IMT AK 100 Övr T Bal. res Årets res Skulder Summa Summa

22 EK noten Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat Fastställd ÅR Korr vid ingång i K2 Egenupp. IMT BR Egenupp. IMT RR Omräknad IB Årets res enligt stämma Just. omf. årets resultat Årets resultat

23 Ändringar Enklare redovisning Tidpunkten för bokföring - 50 dgr efter månaden då affärshändelsen inträffat - Nettoomsättning 3 Mkr, 50 dgr efter kvartalet då affärshändelsen inträffat - Nettoomsättning 1 Mkr och högst 50 verifikationer som avser högst 250 affärshändelser, 60 dgr efter räkenskapsårets utgång - Gäller inte registreringsordningen för kontanta in- och utbetalningar Enskilda näringsidkare (1, 50, 250) får vänta till inkomstdeklaration ska lämnas

24 Ändringar Enklare redovisning Kontanta in- och utbetalningar kan registreras senare för presentation i registreringsordning - Vid användande av certifierat kassaregister 50 dagar efter månaden då affärshändelse skett

25 Ändringar Enklare redovisning Utökad möjlighet till kontantmetod AB - Oavsett associationsform gräns 3 Mkr Överföring av räkenskapsinformation - Får förstöra tidigare, original dock i 3 år

26 Praktiskt avseende avskrivningar mm BFL kräver inte redovisning av avskrivning eller periodiseringar under löpande år Hur ska lagerförändring hanteras löpande? - Ok att bokföra varuinköp i RR - Analysera vad upplägget leder till

27 Effekter kontantmetod, senareläggning, m.m. Ger inte ett löpande rättvisande resultat Det går inte att styra verksamheten utifrån den löpande rapporteringen Det finns risk för att missa KBR tidpunkt Reko

28 Praktiskt avseende rättelser Hur ska rättelse få göras? - I databaserad miljö endast via rättelseverifikation När är något bokfört? - Aktiv åtgärd för att låsa bokföringen Det går inte att rätta i en period efter det att sista tidpunkten för redovisning har passerats - Är det låst kan det rättas via särskild serie - Är det inte låst är det inte bokfört

29 Systemdokumentation Ska ge en överblick över bokföringssystemet (där bokföringsposter och räkenskapsinformation skapas eller bearbetas) Ska (åtminstone) innehålla: - Kontoplan - Kontoanvändning, sammanställning till ÅR/ÅB (kan framgå av kontoplan) - Samlingsplan - Arkivplan Företag med enkla bokföringssystem - Inget behövs. Dokumentera ändå. Reko.

30 Behandlingshistorik Behandlingshistoriken ska visa: - De bokföringsposter som tillförts systemet (i datorbaserade system ska även registreringsdatum framgå) - Förändringar som påverkar behandlingen samt när de infördes Tänk på att det finns i era system men kunden ska dokumentera

31 Införande av nytt EU-direktiv Delbetänkande avseende tvingande åtgärder lämnat. Justitiedepartementet behandlar. FAS 2 31/ Hur ska lagen förändras och förenklas?

32 Delbetänkandet Kategoriindelning - 80/40/50-350/175/250 - Företag av allmänt intresse Väsentlighetsprincip

33 Delbetänkandet Tilläggsupplysningar - Maximiharmonisering Utvecklingskostnader - Avsättning till bunden fond

34 Utredningens FAS 2 Strukturfrågor - Ny lag med ändrad kapitelordning - Paragrafer flyttas - Delårsrapporter lyfts ut Färre ideella föreningar kommer att vara bokföringsskyldiga enligt BFL

35 Utredningens FAS 2 Mikroföretag - Gränsvärden för revision - Färre upplysningar Ska BRF tillämpa ÅRL? - Utredningen tar ej upp Bokföringslagsfrågor - Utredningen tar ej upp

36 Aktuella frågor Skatterättsnämndens avgörande avseende anslutningsavgifter - Prestationen styr - Vad innebär det för den som betalar? BRF - Yttrande om underskott - Finns normgivning avs. avskrivningar? - Var står vi Vad gör vi? KBR i K2 och K3

37 SRFU 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln i K2 Uttalande Enligt punkt 2.4 i BFNAR 2008:1 samt BFNAR 2009:1 (K2) finns en möjlighet att inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger kronor. Att punkten avser hanteringen av inkomster och utgifter innebär att ett företag ska titta på beloppet på fakturorna för att avgöra om periodisering kan underlåtas eller inte. Begreppet var för sig ska tolkas som att företaget ska titta på varje faktura för sig. Innehåller en faktura flera utgifter eller inkomster får bedömningen göras per varje enskild utgift eller inkomst. Frågeställning Punkt 2.4 i K2 lyder Ett företag behöver inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger kronor, trots det som anges i 2 kap. 4 första stycket punkten 4 årsredovisningslagen (1995:1554). I den praktiska tillämpningen har bland annat följande frågor uppstått kring hur regeln ska tillämpas: - Vad innebär det att regeln avser inkomster och utgifter? - Hur ska var för sig tolkas? Motivering För företag som ska upprätta årsredovisning är K2 ett förenklingsregelverk. Bokföringsnämnden (BFN) har på flera olika sätt underlättat för företagen att göra bedömningar. Den så kallade femtusenkronorsregeln är ett sådant exempel. Regeln är ett undantag från periodiseringsprincipen i 2 kap. 4 första stycket punkten 4 årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. BFN har i K2 underlättat för företagen genom att göra det möjligt att sätta gränsen för periodisering vid kronor. Som framgår ovan anger punkt 2.4 i K2 att inkomster och utgifter som var för sig understiger kronor inte behöver periodiseras. Vad som är en inkomst respektive en utgift framgår av punkterna 6.2 respektive 7.2 Av dessa punkter framgår att det är vad företaget kommer att ta emot respektive lämna och som ökar respektive minskar eget kapital. Transaktioner med företagets ägare är undantagna. Sammantaget innebär detta att ett företag ska titta på varje faktura för att avgöra om periodisering kan underlåtas eller inte. Punkt 2.4 säger inget om det beräknade periodiseringsbeloppets storlek. I kommentartexten till punkten anges att inkomster och utgifter ska ses var för sig och att det inte är tillåtet att konstruera faktureringen med enda avsikt att understiga gränsvärdet för periodisering. Delas faktureringen av en varuleverans eller tjänst upp på flera fakturor ska delbeloppen summeras när gränsen bedöms. Utgångspunkten är att företaget tittar på varje faktura för sig. En faktura kan däremot innehålla flera utgifter (eller inkomster). Får företaget t.ex. en kortfaktura kan den totalt sett överstiga kronor, men varje enskild utgift understiga kronor. Eftersom regeln anger utgifter och inkomster var för sig behöver inte varje enskild utgift under kronor periodiseras trots att fakturan totalt överstiger kronor.

38 Som angivits ovan framgår av punkterna 6.2 respektive 7.2 vad som är en inkomst respektive en utgift. SRFs tolkning av dessa punkter och det faktum att femtusenkronorsregeln ska tillämpas på inkomster och utgifter var för sig är att om ett företag till exempel har flera serviceavtal som var för sig understiger kronor ska avtalen bedömas var för sig. För varje enskilt avtal kommer företaget att för egen räkning ta emot pengar. Värdet baseras på fakturor som skickas till de olika serviceavtalsabonnenterna. Ovanstående innebär att ett företag med 200 avtal uppgående till kronor per kund kan underlåta att periodisera varje enskilt avtal. Skatteverket har i ett ställningstagande (dnr /111) bedömt att de inslag av en kontantmässig redovisning som finns i BFNAR 2008:1, Årsredovisning i mindre aktiebolag, är förenliga med kravet på bokföringsmässiga grunder i 14 kap. 2 första stycket inkomstskattelagen när den kontantmässiga hanteringen avser oväsentliga belopp. Att inte periodisera ett stort antal avtal under kronor (se exemplet ovan) riskerar att leda till att justering ska göras vid beskattningen. Som framgår av Skatteverkets ställningstagande är det däremot endast i undantagsfall som justering ska ske om ett företag har tillämpat regler med kontantmässigt inslag i BFNAR 2008:1.

39 SRFU 2 Direkta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara och pågående arbete för annans räkning enligt K2 Uttalande Ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2008:1) Årsredovisning i mindre aktiebolag eller (BFNAR 2009:1) Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (K2) får i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor och pågående arbete för annans räkning räkna in samtliga direkta tillverkningskostnader. Detta gäller dock inte sådana utgifter som är särskilt undantagna enligt punkt i K2. Med direkta tillverkningskostnader avses sådana kostnader som direkt kan hänföras till tillverkningen av en specifik vara eller tjänst och som påverkas av produktionsvolymen. Frågeställning Vid beräkningen av anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara ska, enligt punkt 12.9, vissa särskilt uppräknade utgifter räknas in. Indirekta tillverkningskostnader får, enligt punkt 12.10, däremot inte räknas in. Frågan som tas upp i detta uttalande är om andra direkta tillverkningskostnader än de som särskilt räknas upp, i punkt 12.9 ska få räknas in i anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara och i så fall vilka utgifter som får tas med. Samma frågeställning gäller för beräkningen av värdet av posten Pågående arbete för annans räkning, dvs. tjänsteuppdrag till fast pris som redovisas enligt alternativregeln och där uppdraget på balansdagen inte är väsentligen fullgjort. Motivering Enligt 4 kap. 9 årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, ska i anskaffningsvärdet för en egentillverkad omsättningstillgång räknas in utgifter som direkt kan hänföras till produktionen. Vad som är typiskt för dessa utgifter är att de är direkt relaterade till produktionsvolymen; ökar volymen producerade varor ökar kostnaden i motsvarande mån. Enligt punkt 12.9 i K2 ska i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor följande utgifter räknas in. Inköpspris för material. Utgifter för lön till och arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med att tillverka varorna. Andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet, såsom frakt, importavgifter och tull, med avdrag för varurabatter, bonus och liknande prisavdrag. Vissa utgifter får, enligt punkt 12.11, inte räknas in i anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara även om de är direkt hänförliga till varan. Detta gäller ränteutgifter, lagerhållningskostnader, administrationskostnader, försäljningsomkostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Härutöver finns andra utgifter som är direkt hänförliga till produktionen av varan, exempelvis andra lönebikostnader än lagstadgade arbetsgivaravgifter, utgifter för inhyrd personal och, i vissa fall,

40 avskrivningar. Frågan är om sådana direkta tillverkningskostnader får räknas in i anskaffningsvärdet för den egenproducerade varan. Någon direkt ledning för att besvara frågan ges inte i K2. Enligt punkt 1.6 ska, om en fråga inte är reglerad i det allmänna rådet, ledning i första hand sökas i regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor. Enligt SRF finns därför inte något hinder för företag som tillämpar K2 att beakta fler omständigheter eller faktorer än de som uttryckligen framgår av en specifik punkt. Till exempel följer av principerna i K2 att ett företag kan lämna fler tilläggsupplysningar än minimikraven och detsamma gäller för upplysningar i förvaltningsberättelsen. Det följer således av systematiken i K2 att även andra omständigheter och faktorer än de som anges i en viss punkt får beaktas så länge tillämpningen ligger inom ramen för de principer som ÅRL och K2 ger utrymme för. Enligt SRF innebär det att det inte finns något förbud mot att inräkna även andra utgifter i anskaffningsvärdet för egenproducerade varor än de som räknas upp i punkt Undantag gäller för sådana utgifter som särskilt anges i punkt Naturligtvis får inte heller indirekta tillverkningskostnader beaktas. Detta ställer krav på företaget att avgöra vilka tillverkningskostnader som är direkta respektive indirekta. Varken ÅRL eller K2 ger någon direkt vägledning om var gränsen går mellan direkta och indirekta tillverkningskostnader. Allmänt kan sägas att direkta tillverkningskostnader är sådana kostnader som direkt kan hänföras till tillverkningen av en specifik vara eller order. Vad som är typiskt för sådana kostnader är att de är direkt relaterade till produktionsvolymen; ökar volymen producerade varor och tjänster ökar kostnaden i motsvarande mån. När det gäller avskrivningar anges i kommentaren till punkterna i K2 att Till indirekta tillverkningskostnader räknas också avskrivningar på anläggningstillgångar som används i tillverkningen. I punkterna räknas emellertid upp vilka utgifter som ska räknas in och vilka utgifter som inte får tas med. Avskrivningar nämns dock inte i punkterna. Kostnader för maskiner och andra anläggningstillgångar som används för att producera varor och tjänster och som direkt kan relateras till produktionen kan vara direkta tillverkningskostnader. Detta gäller särskilt om maskinen enbart används för att tillverka en viss vara. SRF anser därför att även sådana direkta tillverkningskostnader får räknas in i anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara. Gemensamma kostnader för lokaler och maskiner, vilka ska proportioneras i förhållande till hur stor del de har använts i tillverkningsprocessen samt i annan verksamhet, är däremot indirekta tillverkningskostnader. Detsamma gäller när det kan vara svårt att bestämma vilka av företagets utgifter som är att hänföra till tillverkningen av en viss tillgång (se prop. 2009/10:235 s. 71 och ovan nämnda kommentarer). Förnödenheter kan normalt inte heller hänföras till en bestämd vara eller tjänst och är därför indirekta tillverkningskostnader. SRF gör samma bedömning när det gäller värdering av posten Pågående arbete för annans räkning.

41 SRFU 3 Klassificering av checkräkningskredit och factoringkredit enligt K2 Uttalande Ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2008:1) Årsredovisning i mindre aktiebolag eller (BFNAR 2009:1) Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (K2) ska klassificera en checkräkningskredit som kortfristig skuld endast om det inte är troligt att krediten kommer att förnyas eller utnyttjas. En tillfällig övertrassering eller liknande klassificeras också som kortfristig skuld. I övriga fall ska checkräkningskrediten klassificeras som långfristig. En skuld till ett factoringföretag avseende företagets sålda kundfordringar som fortfarande redovisas i balansräkningen, s.k. factoringkredit, ska klassificeras som kortfristig. Frågeställning Enligt punkt 17.5 i K2 anses en skuld som förfaller inom 12 månader efter balansdagen som kortfristig. Andra skulder är långfristiga. En checkräkningskredit ska däremot normalt redovisas som långfristig skuld om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efter förfallodagen. De frågor som tas upp i detta uttalande är dels vad som avses med att en checkräkningskredit normalt ska redovisas som långfristig, dels om en skuld till ett factoringföretag avseende företagets sålda kundfordringar som fortfarande redovisas i balansräkningen kan eller ska hanteras på samma sätt. Motivering Checkräkningskredit En checkräkningskredit som förfaller inom 12 månader efter balansdagen ska, enligt punkt 17.5 andra stycket, normalt redovisas som långfristig skuld om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efter förfallodagen. En bedömning ska därför göras av hur troligt det är att krediten kommer att förnyas och utnyttjas. Att något ska vara troligt innebär att beviskravet är lågt ställt eftersom det är en bedömning av framtiden. Är en förnyelse och ett utnyttjande av krediten troligt, ska krediten normalt redovisas som långfristig även om den formellt förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen. I det fall en checkräkningskredit är att likställa med en långsiktig finansiering av verksamheten ger en klassificering som långfristig skuld en mer korrekt bild av verksamheten. Skälet till att det i punkten anges normalt är att övertrasseringar och liknande tillfälliga korta krediter inte ska redovisas så att de kan uppfattas som en långsiktig finansiering av verksamheten. Ett tillfälligt utnyttjande eller en övertrassering av krediten ska således redovisas som kortfristig skuld, vilket framgår av kommentaren till punkten. I många fall kommer en checkräkningskredit att klassificeras som långfristig även om den formellt är kortfristig. I K2:s kommentartext till upplysningen enligt 5 kap. 10 årsredovisningslagen (1995:1554) anges att den del av en checkräkningskredit som bedömts som långfristig inte ingår i upplysningsplikten om skuldposter som förfaller senare än fem år efter balansdagen.

42 Factoringkredit Att sälja sina fakturor och på det sättet få in pengar snabbare kan också vara ett sätt att långsiktigt finansiera verksamheten. Det är vanligt att ett företag som ingått avtal om factoringkredit behåller kreditrisken för de sålda fakturorna. Det innebär att trots att betalning har erhållits från t.ex. ett factoringbolag är det fortfarande den som utfärdat fakturan som får ta en eventuell förlust för en utebliven betalning från kunden. Eftersom väsentliga risker ännu inte har övergått ska inte kundfordran bokas bort från balansräkningen. Kreditbokningen till den erhållna betalningen från factoringbolaget är istället för minskad kundfordran en skuld till factoringbolaget. Motivet för att en checkräkningskredit i många fall ska redovisas som långfristig, trots att den formellt förfaller inom 12 månader, är att en sådan redovisning ger en bättre bild av verksamheten. Det finns därför anledning att fråga om också en skuld för sålda fakturor ska redovisas som långfristig. Det finns ingen specifik regel i K2 som anger hur en factoringskuld ska klassificeras. Klassificeringen ska därför göras utifrån punkt I punktens andra stycke finns ett undantag som enbart avser checkräkningskrediter. Detta innebär att andra skulder än checkräkningskrediter ska klassificeras enligt huvudregeln i första stycket och att regleringen avseende skulders klassificering därmed är fullständig. Något resonemang enligt punkt 1.6 om att hämta vägledning i regler som behandlar liknande frågor är således inte aktuellt. En factoringkredit ska redovisas som kortfristig skuld till den del den förfaller inom 12 månader efter balansdagen. Eftersom aktuella fordringar som förfaller inom 12 månader oftast är säkerhet för factoringskulden innebär det att den ofta är kortfristig. Balansräkning i förkortad form SRF gör samma bedömning i de fall en förkortad balansräkning upprättas.

43 debatt Ingångsbalansräkning vid insteget i K-regelverken Reglerna i K2 och K3 om ingångsbalansräkning väcker många frågor, dels i vilka situationer det kan bli aktuellt att upprätta en sådan, och sedan hur och när eventuella korrigeringsposter ska bokföras. TEXT: SVEN-INGE DANIELSSON, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT SRF OCH FÖRELÄSARE PÅ MÅNGA REDOVISNINGSKURSER BLAND ANNAT ÅT SRF FOTO: FREDRIK PERSSON Under 2014 kommer många av våra kundföretag att kliva in i något K-regelverk, och för vissa av dem kan det bli aktuellt att upprätta en ingångsbalansräkning. Detta då det K-regelverk man ska börja tillämpa har andra värderingsregler än tidigare normering. Exempel på detta kan vara egenupparbetade utvecklingskostnader vilka finns som balanspost men som inte får finnas i en balansräkning upprättad enligt K2 reglerna. Det kan också vara en goodwill post som skrivs av på 20 år, vilket inte K3 reglerna godkänner, i många fall blir då avskrivningstiden 10 år och en korrigering måste göras. I K2 hittar du reglerna för upprättande av ingångsbalansräkning i 21 kap, i kommentarerna till detta kapitel i vägledningsdelen finns en hel del matnyttiga kommentarer. I K3 regelverket hittar vi motsvarande regler i kapitel 35. Ingångsbalansräkning i K2 Om vi börjar med förenklingsregelverket K2 så räknar man upp ett antal situationer där korrigering ska ske mot ingående eget kapital, med vilket man avser ingående eget kapital det första år man tillämpar K2 reglerna, jämförelseåret berörs ej. Exempel på situationer då korrigering kan bli aktuellt vid insteg i K2 reglerna är; (Fler situationer finns, se 21 kap BFNAR 2008:1) Följande poster får inte finnas i en balansräkning upprättad enligt K2 reglerna: Egenupparbetat immateriell anläggningstillgång. Uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld. Uppskrivning på annan anläggningstillgång än byggnad och mark. Av kommentarerna till kap 21 framgår att ett företag som berörs av någon eller några av ovan poster i samband med övergång från annan normering till K2 ska upprätta en särskild ingångsbalansräkning. Effekten av dessa korrigeringar bokförs direkt mot eget kapital, (Balanserat resultat) I första läget har vi att utgå från en fastställd balansräkning från föregående räkenskapsår, denna utgör således UB för föregående år, enligt kontinuitetsprincipen i ÅRL:s 2 kap 4 p 7 så ska denna sedan utgöra IB för nästföljande räkenskapsår, så även vid övergång till K-regelverk. Enligt kommentaren till 21 kap i K2 sker då korrigeringen genom att en bokföringspost bokförs mot ingående eget kapital, resultatet blir en justerad ingående balans. Som jag tolkar detta så bör denna bokföringspost dateras på räkenskapsårets första dag, säg exempelvis 1 jan När ska denna transaktion då senast vara bokförd? Vi kan konstatera att bokföringsposten per definition inte utgör någon affärshändelse utan är en övrig bokföringspost. Det är sannolikt så att i många fall aktualiseras frågan om ingångsbalansräkning först i samband med sista bokslutet enligt tidigare normering, det vill säga då den ingående balansen fastställs genom att utgående balans blir färdig i bokslutet. Ingångsbalansräkning i K3 I K3 regelverkets 35 kap anger BFN att en förstagångstillämpare ska upprätta en ingångsbalansräkning och att detta ska göras per tidpunkten för övergång, vilket då anges som första dagen på det tidigaste räkenskapsår för vilket ett företag upprättar fullständig jämförande information enligt K3 reglerna. Vilket då blir första dagen för jämförelseåret för ett större företag och första dagen på räkenskapsåret för ett mindre företag som valt att inte räkna om jämförelsetalen med stöd av reglerna i 3 kap 5 ÅRL. Detta torde innebära att själva grund- och huvudbokföringen av dessa bokföringsposter även i K3 kommer att ske vid en senare tidpunkt än den redovisningsperiod då insteget i K3 regelverket skedde. Vilka poster som kan innebära korrigeringar i den ingående balansen i K3 framgår även det av det 35 kapitlet. Argument för tidpunkten för bokföring Rent praktiskt så har vi ju i många fall inga korrigeringsposter fastställda förrän i samband med bokslutsarbetet, det vill säga vid en senare tidpunkt än den som enligt god redovisningssed är accepterad som sista tillåtna bokföringsdag för räkenskapsårets första månad. 32 Redovisningskonsulten nr

44 Frågan blir då ska ingångsbalansräkningen upprättas så snart det kan ske, och innebär det senast 50 dagar efter räkenskapsårets påbörjande, eller kan man dröja med bokföringsposten till en tidpunkt 50 dagar efter den månad bokslutet är färdigställt, eller kan man rentav vänta tills bokslutsarbetet för det första året man tillämpar K-reglerna? I de två senare fallen dyker då frågan upp om man kan datera en bokföringspost som avser korrigering av ingående eget kapital med annat datum än räkenskapsårets första dag? Finns det någon koppling till BFLs regler om öppningsbalansräkning? Av 4 kap. 3 BFL följer att när bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta en öppningsbalansräkning. Eftersom BFN använder ett annat begrepp än det som används i BFL och det faktum att vare sig K2 eller K3 hänvisar till begreppet öppningsbalansräkning så torde BFNs avsikt inte vara att den ingångsbalansräkning som i vissa situationer ska upprättas vid insteg i K-regelverken ska anses utgöra en öppningsbalansräkning. När ett företag börjar tillämpa K2 eller K3 har BFN dessutom sagt att det är fråga om byte av redovisningsprincip vilket torde vara något annat än vad som avses i 4 kap. 3 BFL. En annan viktig fråga är, hur förhåller vi oss till ABLs regler om KBR med mera? Vi kan i vart fall konstatera att det kan finnas situationer där det egna kapitalet helt eller delvis blir förbrukat när vi tillämpar nya externredovisningsregler som bland annat medför korrigeringar i den ingående balansen vid insteget i K-regelverken. Ett liknande problem uppstår också när man beslutat om utdelning utifrån äldre regler men där en korrigering till K2 regler kan innebära att bundet eget kapital inte är helt intakt vid utdelningstidpunkten vilket ABL kräver. Av dessa anledningar torde det, oaktat vad vi kommer fram till gällande tidpunkten för bokföring av bokföringsposten som ska korrigera vissa värden i den ingående balansen, vara av stor vikt att beakta effekten av dessa korrigerar så snabbt som möjligt det första räkenskapsåret K-reglerna tillämpas. Sammanfattning Sammanfattningsvis så anser jag att man i kommentaren till 21 kapitlet i K2 och 35 kapitlet i K3 tydligare borde angivit när denna bokföringspost senast ska vara bokförd. Eftersom så inte är fallet så uppstår denna osäkerhet. Men min slutsats blir att det är frågan om en korrigering i form av en särskild bokföringspost, och då ska den bokföras i grundbok och huvudbok så snart det kan ske. Detta då reglerna i BFL 5 kap 2 ska tillämpas även på övriga bokföringsposter. Om man tolkar dessa regler så anser jag att det blir antingen direkt vid insteget i K-reglerna eller i vissa fall i den period man befinner sig då bokslutsarbetet utförs. Jag kan inte se något tydligt stöd att vänta med att bokföra denna korrigeringspost till i samband med bokslutsarbetet för det första räkenskapsåret K-reglerna tillämpas. Reglerna finns visserligen beskrivna i ett bokslutsregelverk, K2 eller K3, men är i dessa regelverk speciellt reglerade och det anges att det är ingående eget kapital som ska korrigeras vilket jag anser talar för bokföring vid en tidigare tidpunkt. Jag tar gärna emot synpunkter kring detta med ingångsbalansräkning och välkomnar en aktiv debatt. Redovisningskonsulten nr

45 Publicerat fredag den 14 februari 2014 Kategori: Artiklar, Redovisning Nytt allmänt råd kopplat till bokföringslagen Den 5 december 2013 fattade Bokföringsnämnden beslut om ett nytt allmänt råd, BFNAR 2013:2 Bokföring, med tillhörande vägledning. Normgivningen innehåller bestämmelser om löpande bokföring, verifikationer, arkivering av räkenskapsinformation samt systemdokumentation och behandlingshistorik och ska tillämpas av alla som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078), BFL med några få angivna undantag. I samband med antagandet fattades beslut om upphävande av ett antal andra normer: 1 BFNAR 2000:5 Räkenskapsinformation och dess arkivering, 2 BFNAR 2000:6 Verifikationer, 3 BFNAR 2001:2 Löpande bokföring, 4 BFNAR 2002:14 Redovisning av försäljning från myntautomat, 5 BFNAR 2003:1 Anläggningsregister, 6 BFNAR 2004:1 Systemdokumentation och behandlingshistorik för kassaregister, 7 BFN U 88:11 Bokföring av tvistiga skulder, 8 BFN U 88:17 Bokföringsskyldighetens fullgörande i partrederi, 9 BFN U 89:11 Försäljning mot kontokort, 10 BFN U 90:5 Bokföring av redovisnings-medel, 11 BFN R 2 Gemensam verifikation, och 12 BFN R10 Systemdokumentation och behandlingshistorik. Den nya vägledningen ersätter med andra ord en hel del av den tidigare normgivningen. En utgångspunkt har varit att inte göra några ändringar i sak av de regler som funnits. Men det blir en del nyheter, framförallt på grund av att Bokföringsnämnden (BFN) nu tolkar de ändringar som genomfördes redan 2011 i BFL med anledning av propositionen Enklare redovisning. I normgivningen får vi nu äntligen svar på hur lagändringen avseende tidpunkt för redovisning ska tolkas. En del andra förändringar och förtydliganden kommer också. Jag har i denna artikel sammanställt en del av vad den nya vägledningen innehåller. Tidpunkten för redovisning Ända sedan lagändringen kom har det debatterats vid vilken senaste tidpunkt bokföring måste vara upprättad. I BFNAR 2001:2 (hittills gällande normering) anges att redovisning för andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar ska vara bokförda senast månaden efter att de inträffat. Det medförde att bokföringen skulle vara färdig knappa två veckor innan dess att företagen var skyldiga att deklarera momsen. Den lagändring som genomfördes av 5 kap. 2 andra stycket BFL hade till syfte att möjliggöra samordning mellan tidpunkterna för bokföringen och redovisningen av momsen. Huvudregeln är fortfarande att affärshändelserna ska bokföras så snart det kan ske. I den nya normgivningen får däremot bokföring av icke kontanta in- och utbetalningar ske 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen inträffade. Det innebär att en affärshändelse som inträffat i januari ska vara bokförd senast 22 mars, vilket till och med är senare än den tidpunkt då deklaration avseende moms ska ha lämnats. Det finns dessutom regler för företag med låg omsättning. Den första regeln anger att företag som har en nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får bokföra senast 50 dagar efter utgången av det kvartal då affärshändelsen inträffade. Det innebär att affärshändelser som inträffat i januari ska vara bokförda senast den 20 maj. Denna regel är tänkt för de företag som redovisar moms kvartalsvis. Den andra regeln anger att företag som har en nettoomsättning som normalt uppgår till högst en miljon kronor och dessutom har normalt högst 50 verifikationer som avser högst 250 affärshändelser per räkenskapsår får bokföra senast 60 dagar efter utgången av det räkenskapsår då affärshändelsen inträffade. Det innebär, för ett företag som har kalenderår, att en affärshändelse som inträffar i januari år 1 ska vara bokförd senast 1 mars år 2. Den andra möjligheten är tänkt för mycket små företag som får redovisa moms på årsbasis. För tillfället finns regler i skatteförfarandelagen, SFL, som ger vissa företag en möjlighet att redovisa moms

46 i samband med att de upprättar inkomstskattedeklaration. BFN har tagit hänsyn även till detta och skrivit en särskild regel för vissa enskilda näringsidkare. En enskild näringsidkare som, enligt gränserna ovan, får bokföra senast 60 dagar efter räkenskapsårets utgång, och dessutom inte har gjort någon transaktion med ett EU-land, får senarelägga bokföringen ytterligare till den dag som inkomstdeklaration för det år affärshändelsen inträffade ska lämnas. Observera att regeln i vägledningen bara gäller för enskilda näringsidkare. Inget undantag ovan är tillåtet att tillämpa avseende bokföring av kontanta in- och utbetalningar för presentation i registreringsordning. Där är lagens krav att de ska vara registrerade senast påföljande arbetsdag. För företag med krav på certifierade kassaregister känns lagstiftningen och normeringen tung då grundkravet på redovisning enligt BFL senast dagen efter ändå ska vara uppfyllt. SRF påtalade detta i sitt remissvar och BFN lyssnade till viss del. En särskild regel anger att bokföringen av kontanta in- och utbetalningar så att de kan presenteras i registreringsordning får senareläggas till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelserna inträffade. För att det ska vara tillåtet krävs att in- och utbetalningarna är registrerade i ett certifierat kassaregister. Det är däremot så att alla åtgärder inte kan skjutas upp. Senareläggs bokföringen ska ändå verifikationer ordnas i takt med att de sammanställs. Det innebär att avseende försäljningen ska en gemensam verifikation tas fram varje dag, men den behöver inte registreras i någon kassabokföring. Kontanta transaktioner som inte registreras i ett certifierat kassaregister måste bokföras löpande på så sätt att de kan presenteras i registreringsordning, till exempel i en kassajournal. En vanlig fråga är om kassajournalen kan redovisas i en post i huvudboken eller om varje dag måste redovisas för sig? Av normgivningen framgår att kassajournalen kan bokföras i sammandrag i huvudboken. Detta eftersom företaget redan har bokfört transaktionerna för presentation i registreringsordning var för sig. En bokföring i sammandrag förutsätter med andra ord att det faktiskt finns en kassabokföring för presentation i registreringsordning. Har företaget använt sig av möjligheten att senarelägga bokföringen för presentation i registreringsordning med avsikt att göra all registrering samtidigt måste varje gemensam verifikation som tagits fram registreras var för sig. För bland annat ideella föreningar och stiftelser finns möjlighet att senarelägga bokföringen för presentation i registreringsordning till högst fyra veckor efter den dag då affärshändelsen inträffat. Denna möjlighet till senareläggning förutsätter att de kontanta inbetalningarna under ett år normalt understiger ett prisbasbelopp. Vid försäljning från myntautomat får senareläggning ske till dagen efter att automaten tömts eller till dagen efter då uppgift mottagits från företag som anlitats för att tömma automaten. Rättelse Den fråga som kanske flest remissinstanser reagerade på var reglerna avseende rättelser. I 5 kap. 5 BFL anges att om rättelsen sker genom en särskild rättelsepost ska vissa åtgärder vidtas. Såsom paragrafen är utformad har de flesta tolkat det som att det finns ett alternativ till att rätta via en särskild rättelsepost. Den nya vägledningen anger däremot att i en datorbaserad bokföring finns inget alternativ till att rätta med rättelsepost. Det medför att möjligheten att stryka över en post och skriva det rätta precis bredvid inte är tillåten om bokföringen sker i ett bokföringsprogram. Det är en möjlighet som idag finns i många bokföringsprogram. Trots en massiv kritik från flera remissinstanser har regeln antagits. I samband med arbetet med remissvaren gjordes däremot en del förtydliganden som delvis underlättar den praktiska hanteringen. En praktisk komplikation som följer med regeln om rättelse är att det kan bli väldigt många registreringar och svårt att följa en bokföringspost. En annan praktisk komplikation är att regeln till synes inte ger någon möjlighet att rätta ett fel i den period det faktiskt uppstod om felet upptäcks i en senare period. Det medför till exempel att resultatrapporter riskerar att inte blir jämförbara med motsvarande perioder för andra år. En intressant fråga är när reglerna om rättelse aktualiseras? Det vill säga när är egentligen något bokfört enligt BFL:s mening? I det allmänna rådet anges att bokföring ska ske på ett varaktigt sätt. För att något ska anses bokfört ska noteringen inte gå att radera eller på annat sätt göras oläslig. Innan dess anses inte transaktionerna bokförda enligt lagens mening. Om preliminär bokföring görs i ett bokföringsprogram

47 anses det inte bokfört innan en aktiv åtgärd vidtas för att låsa bokföringen. Är affärshändelserna inte bokförda torde inte reglerna om rättelse vara aktuella. När anses då företaget ha vidtagit en aktiv åtgärd som låser bokföringen? I program med funktionen preliminär bokföring, det vill säga affärshändelsen kan raderas eller ändras fram till dess att den som bokför anger att registreringen är slutlig, anses det inte bokfört i BFL:s mening innan den åtgärden vidtagits. Registreringen ska ske i redovisningsperioder. En redovisningsperiod motsvarar i princip alltid en kalendermånad. Bokföringen ska löpande stämmas av. Är registreringen preliminär när avstämning sker torde eventuella justeringar baserade på avstämningarna kunna göras utan att reglerna om rättelser är tvingande. Arbetet torde i praktiken kunna läggas upp på så sätt att registreringar görs preliminärt, bokföringen kontrolleras och justeras, varefter åtgärd vidtas för att låsa bokföringen. Detta beror däremot på hur bokföringsprogrammet fungerar. Arbetet med en redovisningsperiod anses avslutat när registreringar, avstämningar, justeringar och eventuella rättelser har gjorts. Enligt BFL:s huvudregel om bokföring ska det göras så snart det kan ske. Om den regeln tillämpas avslutas en redovisningsperiod (läs månad) normalt några dagar in i efterföljande månad. Som anges ovan finns möjligheter att senarelägga redovisningen. Tillämpas till exempel reglerna om redovisning kvartalsvis låses en redovisningsperiod när kvartalets affärshändelser och justeringar efter avstämningar är bokförda. Det kan noteras att även om registreringen i detta fall av till exempel månaderna januari till mars sker i maj ska de i kvartalet ingående månaderna bokföras så att redovisningen i efterhand kan följas månadsvis. Sammanfattningsvis är min tolkning att om justering sker innan något anses bokfört kan det göras utan särskild rättelseverifikation. Det som inte är möjligt inom ramen för den nya vägledningen är att rätta ett fel i en avstämd och avslutad period. Det kan bland annat leda till att perioder inte blir jämförbara med motsvarande perioder andra år. Denna fråga torde däremot gå att lösa. Det finns inget som säger att bokföringssystemet inte ska kunna ta fram andra rapporter än de som BFL kräver. Hur överblickas företagets resultat och ställning? Ett centralt krav i BFL är att affärshändelserna ska bokföras så att det är möjligt att överblicka verksamhetens ställning och resultat, se 5 kap. 1 BFL. Det finns dessutom en paragraf som anger att även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser ska följa vad som föreskrivs i ovan nämnd paragraf. Det har varit föremål för debatt vad som krävs för att det ska vara möjligt att överblicka ställning och resultat. I samband med BFN:s arbete med remissynpunkterna är det framförallt två typfrågor som har ställts: 1 Ställer BFL i något fall krav på att löpande bokföra avskrivningar? 2 Ställer BFL i något fall krav på att under innevarande år periodisera andra poster? I de utkast jag tog del av under arbetet med vägledningen fanns det, enligt min bedömning, skrivningar som antydde att det aldrig behövde bokföras avskrivningar och periodiseringar under löpande år, men i samma version kan det senare ha antytts att företagen i vissa fall måste göra det. I den nu beslutade versionen synes BFN ha satt ner foten och menar att det aldrig är nödvändigt. Vägledningen ställer, i vart fall enligt min tolkning, inte i något fall krav på att avskrivningar eller periodiseringar bokförs under löpande år. Väsentligheten i posterna synes inte spela någon roll. Visserligen anges i kommentartext att det för varje enskilt företag måste bedömas vilken grad av precision som kan krävas för att den systematiska sammanställningen ska möjliggöra en överblick av verksamhetens ställning och resultat löpande under räkenskapsåret. Jag tolkar dock detta mer som hur mycket posterna ska delas upp systematiskt, det vill säga kan företaget ha till exempel ett konto för samtliga omsättningstillgångar och ett för samtliga anläggningstillgångar, etcetera. Av kommentartexten framgår nämligen även följande: Det ställs inga krav på att den systematiska sammanställningen ska ge en exakt avspegling av verksamhetens resultat och ställning löpande under året. Det finns till exempel inte något krav i BFL på att periodiseringar ska göras löpande. Enligt 5 kap. 3 BFL ska de poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen (bokslutstransaktioner) bokföras senast i samband med att den löpande bokföringen avslutas. Genom bokslutstransaktionerna periodiseras inkomster och utgifter samt görs avskrivningar på

48 anläggningstillgångar. Det är först i samband med att bokslutstransaktionerna bokförs som ställning och resultat mer exakt kan läsas ut. Avskrivningar och andra periodiseringar behöver alltså bokföras senast vid upprättande av bokslut. Jag har svårt att hitta något i vägledning där det antyds att periodiseringar eller avskrivningar i något fall ska ske under innevarande år. Man kan däremot diskutera vad kravet på kontering av en affärshändelse innebär. Kontering definieras som en klassificering av affärshändelsen. Den ska med andra ord ange i vilken utsträckning affärshändelsen ger upphov till en tillgång, skuld eller resultatpåverkan. Låt oss ta en betalning av en företagsförsäkring uppgående till 120 tkr för en tid om ett år som exempel. Antag att företaget har kalenderår som räkenskapsår. Försäkringen betalas med bankgiro i mars och avser perioden april 14 mars 15. Den bokförs, med hänvisning till reglerna om möjlighet att senarelägga redovisningen, i maj månad. Den ska tillföras redovisningsperioden mars, men hur ska den konteras? Per sista mars det år den betalas synes hela utgiften vara en tillgång. Företaget har ju betalat för en försäkring som börjar gälla i april. Med det resonemanget torde hela utgiften konteras på konto 1730 Förutbetalda försäkringspremier. Jag tror det är betydligt vanligare att företagen utgår från ett resonemang som bygger på vad det är för typ av utgift, i detta fall en utgift för försäkring. Utgiften konteras då på konto 6310 Företagsförsäkringar och konto 1730 används inte initialt. Oavsett vilket är den intressanta frågan vilka krav som ställs under perioden april 14 december 14. Har företaget konterat betalningen som en interimspost blir frågan om den i april borde minska med 10 tkr som i så fall förs om till försäkringskostnad. Har företaget istället konterat betalningen som en kostnad blir frågan i april om en interimspost om 110 tkr borde bokas upp? Eftersom vägledningen inte ställer något krav på att periodisering behöver göras under löpande år blir den initiala konteringen intressant. Vad är då rätt, kostnad eller tillgång? Eller kan båda vara rätt? Vägledningen anger att affärshändelserna normalt klassificeras som slutliga redan när de bokförs. Det torde betyda att det är mer korrekt kostnadsföra försäkringspremien för att sedan göra en periodisering i bokslutet i december. Jag tycker dessutom att man kan se det på det sättet även om premien betalas i november och avser perioden december 14 november 15. Den slutliga klassificeringen av denna utgift är att det ska vara en kostnad och inte en tillgång. Ju mer man analyserar detta teoretiskt desto fler frågor dyker upp. För tillfället är min bedömning att det blir rätt vilken initial kontering företaget än väljer. Ingen slutlig justering behöver ske innan det att bokslut upprättas. Enligt min uppfattning ger normgivningen inget tydligt svar på hur den ursprungliga konteringen ska göras. Det synes som att företagets argumentation och upplägg av redovisningen har betydelse. Det som enligt min uppfattning däremot är klart är att inga periodiseringar (eller avskrivningar) behöver ske innan bokslutet. Varför är det intressant att veta exakt vad BFL anger? Ett skäl till att denna diskussion har intensifierats är Reko. För att följa Reko ska ambitionen vara att försöka få så korrekt periodiserade resultat som möjligt löpande. Det innebär att väsentliga periodiseringar och avskrivningar måste göras löpande. Men om kunden inte vill det ska en Auktoriserad Redovisningskonsult ändå kunna skriva Bokslutsrapport om redovisningen följt minimikraven enligt BFL. I många fall är säkerligen periodiseringsposterna inklusive avskrivningarna relativt små och oväsentliga. I de fall de inte är det bör ambitionen absolut vara att övertyga kunden om att löpande periodisera och bokföra väsentliga avskrivningar månadsvis. Det finns många fördelar med att bokföringen löpande återspeglar ett så korrekt periodiserat resultat som möjligt. Bland annat är det lättare att använda redovisningen som analys- och styrningsverktyg samt att det minimerar risken för överraskningar vid bokslutet. Det ska också noteras att jag ovan bara redogjort för reglerna i BFL. I sammanhanget får man inte glömma bort att aktiebolagslagen innehåller ett krav på att företaget vid varje tidpunkt ska kunna bedöma att det egna kapitalet inte understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Givetvis är en korrekt periodiserad redovisning en bra utgångspunkt för en sådan bedömning. Ikraftträdande

49 Den nya vägledningen ska tillämpas på alla räkenskapsår som inleds första januari 2014 och senare. Det får tillämpas tidigare. Det innebär att pågående räkenskapsår med brutet räkenskapsår inte behöver tillämpa den nya vägledningen under innevarande år. Jag kan däremot inte se några skäl till att inte börja tillämpa den. Det kan noteras att reglerna avseende rättelse får börja tillämpas först för räkenskapsår som inleds efter den 31 december BFN ger ett års respit. Med största sannolikhet är det för att programvaruföretagen ska få ett år på sig att anpassa sina program. Sammanfattning BFN har arbetat utifrån att i så stor utsträckning som möjligt inte ändra i vägledningen jämfört med dagens normering. Den nya vägledningen innehåller ändå en del ändringar och ett antal tolkningsfrågor. Av olika skäl kan vi inte ge svar på alla dessa i en artikel. Det finns anledning att återkomma med fler artiklar kring denna vägledning. Jag har i denna artikel bara berört tre frågeställningar och som framgår av artikeln kan man till viss del ha lite olika uppfattning om hur dessa frågeställningar ska tolkas. SRF kommer att ha seminarier på olika orter i landet för att gå igenom den nya vägledningen. De som är intresserade av vilka krav som ställs av lagstiftare och normgivare på det dagliga arbetet med bokföring rekommenderas att besöka ett sådant. Mer information om dessa seminarier presenteras på SRFs webbplats Claes Eriksson Redovisningsexpert SRF