Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik

Transkript

1 KALLELSE Nr 4:2010 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Dnr. MDH 2010/110 Anna-Karin Fornberg Handläggare Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Datum och tid: Plats: Onsdagen den 26 maj, kl ca Mötet äger rum i B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna. ( Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga: Föredragande: Jan Gustafsson Maria Lindén Simon Dunne Inger Orre Eva Skytt Eva Thorin Robin Averstedt Hanna Johansson Andreas Hjertström Tor Andersson Christer Ramebäck Hans Berggren Anna-Karin Fornberg Malin Gunnarsson Magnus Hoppe Ove Larsson Magnus Linderström Kerstin Gauffin Baran Cürüklü Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Chef utbildnings- och forskningssektionen Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare SACO OFR-S Adjungerad, akademi HST Ordförande utskottet för design och konst Utbildningsstrateg Förhinder anmäls till Anna-Karin Fornberg, telefon , e-post anna-karin.fornberg@mdh.se. 1 (3)

2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson, förslag Tor Andersson 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar - Föregående mötesprotokoll utsänt tidigare - Dekanusbeslut Inkomna handlingar - För nämnden relevanta rektors- och styrelsebeslut 5. Rapporter från dekanus, utskott och arbetsgrupper - Dekanus - Biblioteksrådet - Utskottet för forskning - Utskottet för utbildning på forskarnivå - Grundutbildningsutskottet - Utskottet för design och konst - Lärarförslagsnämnden 5 - Utbildningsråden 6. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (föredras av studeranderepresentanter) 7. Rapport Sveriges Ingenjörer (föredras av Anna-Karin Fornberg) 8. Utbildningsstrateger (MDH /09) (föredras av Anna-Karin Fornberg, Eva Skytt och Baran Cürüklü) 9. Utseende av granskningsrepresentanter för KK-stiftelsens utlysning HÖG 10 (MDH 4-339/10) (föredras av Malin Gunnarsson) 10. Förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för 2011 (MDH /10) (föredras av Malin Gunnarson) 11. Ledamöter i forskningsutskottet (MDH /10) (föredras av Malin Gunnarsson) (3)

3 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 12. Inrättande av påbyggnadsprogram; Masterprogram i innovation och produktrealisering (MDH /10) (föredras av Malin Gunnarsson) 13. Programutbud läsåret 2011/2012; nybörjarprogram som ges på engelska samt påbyggnadsprogram (MDH /10) (föredras av Hans Berggren) 14. Utbildningsplaner för läsåret 2010/11 och framåt (MDH /09) (föredras av Anna-Karin Fornberg) 15. Ansökan om kammarmusik som huvudområde för konstnärlig kandidatexamen (MDH /10) (föredras av Anna-Karin Fornberg) 16. Utbildningsprogram inom området automationsteknik (MDH /10) (föredras av Anna-Karin Fornberg) 17. Ny nämndorganisation fr.o.m (MDH 1.1.1/518-10) (föredras av Jan Gustafsson) 18. Verksamhetsplan och ärendelista (föredras av Jan Gustafsson) Bilaga Övriga frågor 20. Mötets avslutande 3 (3)

4 Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande NT Antagning av Olga Ashihmina i Energi- och miljöteknik med huvudhandledare Haukur Gustafsson forskarstuderande Ingason. Planerad examen: teknologie doktor NT Antagning av Iana Vassileva i Energi- och miljöteknik med huvudhandledare Erik Dahlquist. Gustafsson forskarstuderande Planerad examen: teknologie doktor NT Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Huseyin Aysan, Joakim Eriksson, Gustafsson Anna Granlund, Mikael Hedelind, Rafia Inam, Carin Rösiö, Lina Stenmark, Kurt Wallnau, alla IDT. NT Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Keramatollah Akbari, Eva Ericson, Bozena Guziana, Eva Lindell, Marie Moström Åberg, Joakim Netz, Zarina Osmonalieva, Laxmi Rao, Han Song, Weilong Wang, alla HST. Gustafsson NT Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Cecilia Erixon och Ana Paz, båda Gustafsson HST. NT Tillsättande av bedömargrupp för master i IPR Tillsätter bedömare för bedömning av ny masterutbildning i innovation och produktrealisering Gustafsson NT Förordnande av huvudhandledare Professor Lars Hallén förordnas som huvudhandledare NT Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Josip Maras, Farhang Nemati och Shahid Raza, alla IDT. NT Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Karin Axelsson, Carina Holmgren, Hongyu Pei Breivold och Yuji Yamamoto, alla IDT. NT Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Payam Fazilat, Angelina Sundström, Peter Vaigur, Lei Zeng, Guoqiang Zhang, Xiaosong Zhang, alla HST. GEM Programutbud 2010/2011, inställande av programtillfällen som ges på svenska hösten 2010 (MDH /09) Gustafsson Gustafsson Gustafsson Gustafsson Beslut att höstterminen 2010 ställa in programtillfällena Gustafsson Magisterprogram i informationsdesign, 24900, IDT, Jonsson Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 23901, HST, samt Säfström Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 22900, HVV. * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

5 Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande GEM Inställande av kurstillfällen ht-10 (MDH /10) Nämnderna beslutar att, på grund av för få sökande, höstterminen 2010 ställa in kurstillfällena: Examensarbete i folkhälsovetenskap och hållbar utveckling, FHA005, 22002, HVV Examensarbete i vårdvetenskap, OVA018, 22008, HVV Vårdvetenskap med inriktning mot hjärtsjukvård, OVA081, 22009, HVV Vårdande och genus, OVA006, 22010, HVV Medicinsk immunologi, BMA019, 22018, HVV Social omsorg, SSC100, 22027, HVV ICF som tankemodell i social omsorgspraktik, SCA009, 22030, HVV Klinisk epidemiologi, BMA017, 22042, HVV Hållbar utveckling i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, OFH018, 22046, HVV Barns rätt inom vård, habilitering och omsorg, VÅE018, 22048, HVV Examensarbete i folkhälsovetenskap, OFH025, 22052, HVV Personaljuridik i social omsorg, SSC108, 22160, HVV Eko- och humantoxikologi, WMX062, 23007, HST Migration och etniska relationer, SSO112, 23016, HST Redovisning och revision, EFO004, 23037, HST Kontraktsrätt, EHA005, 23042, HST Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi 31-60, SPS118, 23046, HST Kontrakts- och associationsrätt, kurspaket, 23054, HST Hälsopsykologi, SPS117, 23085, HST Miljörätt, WMX003, 23093, HST Marknader och företag, EFO219, 23094, HST Kvalitetssystem, KTA300, 23095, HST Inneklimat och hälsa, MÖA200, 23099, HST Geografiska informationssystem gk, WMX004, 23100, HST EU:s politiska system, SSK112, 23102, HST Associationsrätt, EHA006, 23124, HST Omgivningsmikrobiologi med livsmedelshygien, MXA301, 23151, HST Metodik i miljö- och hälsoskydd, MXA300, 23178, HST Gustafsson Jonsson Säfström * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

6 Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande Psykologi 1-30, SPS111, 23185, HST Ekonomisk styrning inom social omsorg, EFO014, 23187, HST Sannolikhetslära och statistisk teori, MAA131, 21005, UKK Kultur och samhälle i Storbritannien, HEN130, 21056, UKK Konsultation och handledning i professionell praktik, SQA035, 21063, UKK Svensk kriminallitteratur, LIA004, 21065, UKK Litteraturvetenskap - teoretiska perspektiv, HLI160, 21070, UKK Fysik i vardagslivet, MFY014, 21079, UKK Franska, baskurs (Nivå 2), FRA002, 21081, UKK Lärare, handledning och arbetslagsutveckling, SPE133, 21085, UKK Franska 3, FRA300, 21088, UKK Språkfärdighet, FRA301, 21093, UKK Litteratur 1800-tal, FRA302, 21094, UKK Dubbel deckare, FRA106, 21097, UKK Tyska resor i tid och rum, HTY146, 21115, UKK Äldre tysk litteratur, HTY143, 21117, UKK Deutsche Krimis 2, HTY142, 21118, UKK Didaktisk fördjupning i den pedagogiska praktiken, PEA035, 21129, UKK Finska för nybörjare 2, FNA200, 21131, UKK Kultur och samhälle i Finland, FNA108, 21135, UKK Finska för studenter med förkunskaper 1, HFN104, 21136, UKK Finsk och allmän grammatik och fonologi för studenter med förkunskaper 1, HFN105, 21137, UKK Finska för studenter med förkunskaper 2, HFN203, 21138, UKK Finska för nybörjare 3, FNA301, 21139, UKK Finska för studenter med förkunskaper 3, FNA302, 21143, UKK Suomalaisia dekkareita, HFN113, 21152, UKK Sång och körövning III, MKM014, 21167, UKK Sång och körövning IV, MKM015, 21168, UKK Dokumentation och vetenskapligt skrivande, PEA025, 21205, UKK Muntlig och skriftlig språkfärdighet i finska för studenter med förkunskaper 1, Finska varieteter och introduktion i sociolingvistik, HFN302, 21212, UKK Finska för studenter med förkunskaper 1, HFN104, 21261, UKK Finska 3 för lärarstudenter, FNA300, UKK Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, HOA203, 21310, UKK VR-visualisering, KIT176, 24030, IDT Kvalitetsstyrning, KMT210, 24040, IDT Projekt i datavetenskap, CDT321, 24108, IDT Teori och metod, ITE404, 24111, IDT Gestaltningsprocesser, ITE402, 24112, IDT Industriautomation 1, struktur, PPU201, 24127, IDT Industriautomation 2, robotik, PPU401, 24133, IDT. Beslut att uppdra till berörda akademier att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställda kurser och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

7 Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande NT Licseminarium Farhang Nemati, IDT, försvarar kl sin licentiatuppsats "Partitioned scheduling of Real-Time Tasks on Multi-core Platforms". Granskare är professor Isabelle Puaut, Université de Rennes 1, och examinator är är professor Paul Pettersson, MDH. Seminariet äger rum i sal Gamma, Västerås. Gustafsson * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

8 Bilaga 5 Status för ärenden i Lfn NT Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt forskarassistenter med i energi- resp miljöteknik med inriktning mot samproduktion professor i matematik/tillämpad matematik adjungerad professor i datavetenskap universitetslektor i datavetenskap Sakkunniga för forskarassistent i miljöteknik är forskare Anna Schnurer och docent Gunnar Börjesson, båda Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala samt för forskarassistent i energiteknik professor Thore Berntsson, Chalmers tekniska högskola, Göteborg och adjungerad professor Klas Engvall, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm. Lars-Erik Persson, Luleå tekniska universitet, Sten Kaijser, Uppsala universitet och Ljudmila Bordag, Högskolan i Halmstad Erik Hagersten, Uppsala universitet och Ahmed Hemani, KTH, Stockholm Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Beslut om sakkunniga Handlingar skickade till sakkunniga v 35. Utlåtanden finns. Handlingar till sakkunniga v 6. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 1/3. Utlåtande från Hemani finns. Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Fyra sökande, varav två angående forskarassistent i energiteknik och två angående forskarassistent i miljöteknik. Ärendet ang forskarassistent i miljöteknik bereds av lfn NT sökande Sökande är Tiberiu Seceleanu Två sökande universitetslektor i datavetenskap Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Två sökande Beslut om sakkunniga universitetslektor i datavetenskap Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast En sökande Beslut om sakkunniga universitetslektor i datavetenskap Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Tre sökande

9 Status för ärenden i Lfn NT Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Beslut om sakkunniga MDH 2010/110 Bilaga ansökan om att antas som docent i informationsdesign biträdande universitetslektor i datavetenskap universitetslektor i informationsdesign med inriktning mot grafisk design och kommunikation universitetslektor i sång-pianointerpretation Merete Mazzarella, Helsingfors. Björn Regnell, Lunds universitet och Pontus Johnson, KTH Karin Becker, Stockholms universitet och Gary Svensson, Linköpings universitet Beslut om sakkunniga Irène Mannheimer, Täby och Christina Öqvist- Matton, Stockholm Handlingar till sakkunnig v 7 Handlingar till sakkunniga v 7 Utlåtanden finns Handlingar till sakkunniga v 13 Sökandes handlingar till sakkunniga senast 21/4 Handlingar till sakkunniga v 6. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 22/2. Sökande är Inger Orre En sökande Ärendet behandlades vid lfn 27/4 Två sökande Sex sökande Ärendet behandlades vid lfn 27/ universitetslektor i matematik/tillämpad matematik adjungerad universitetslektor i energiteknik ansökan om befordran till universitetslektor i informationsdesign ansökan om befordran till universitetslektor i informationsdesign med inriktning mot informationsmäkleri universitetslektor i datavetenskap Mats Andersson, Chalmers tekniska högskola och Kristina Juter, Högskolan i Kristianstad Pertti Vainikainen, Aalto, Finland och Raida Jirjis, SLU Utlåtanden finns Handlingar till sakkunniga v 6 Sökandes handlingar till sakkunniga senast 22/2. Utlåtanden finns Handlingar till sakkunniga v 7 Sju sökande Ärendet behandlades vid lfn 27/4 Sökande är Jenny Nyström Sökande är Anna-Lena Carlsson Ärendet behandlades av lfn Sökande är Magnus Hoppe Ärendet behandlades vid lfn 27/4 Fyra sökande

10 Bilaga 7 Nya ingenjörer om utbildning och arbete en enkätundersökning riktad till civil- och högskoleingenjörer i Sveriges Ingenjörer med examen 2005 eller 2006

11 Bilaga 7 Rapporten Nya ingenjörer om utbildning och arbete publicerades av Sveriges Ingenjörer, utredare Olle Dahlberg

12 Bilaga 7 Nya ingenjörer om utbildning och arbete en enkätundersökning riktad till civil- och högskoleingenjörer i Sveriges Ingenjörer med examen 2005 eller 2006 Förord...4 Sammanfattning...5 Utbildningen Information om utbildningen Förkunskaper Utbildningen som helhet Utbildningens delar Betyg från utbildningen Arbetet Anställning Personalansvar Arbetsområde Tillfredställelsen med arbetet Arbetets nivå och inriktning Utbildningen som förberedelse för arbetet Det ingenjörerna saknat i sin utbildning Högskolornas information om arbetsmarknaden Om utbildningsvalet ägde rum idag Kontakt med högskolorna Kontakt efter avslutad utbildning De examinerades syn på sina erfarenheter Om undersökningen Bilagor Bilaga 1 Frisvar: Det ingenjörerna saknat i sin utbildning Bilaga 2 Frisvar: Ingenjörerna om utbildningen, arbetet och enkäten Bilaga 3 Resultat fördelade på utbildningstyp och kön... 55

13 Bilaga 7 Förord I denna rapport presenteras resultatet av en enkätundersökning riktad till medlemmar i Sveriges Ingenjörer med civil- respektive högskoleingenjörsutbildning examinerade 2005 eller Enkäten skickades ut till c:a 5500 medlemmar i maj Svarsfrekvensen totalt var 43 procent. Sverige behöver ingenjörer bra ingenjörer. Det betyder att ingenjörsutbildningarna ständigt måste utvecklas och förbättras. Enkäter till tidigare studenter är ett av flera sätt att få kunskap om hur utbildningarnas kvalitet och aktualitet uppfattas. De kan också ge viktig information till de som står inför valet av utbildning och högskola, liksom till studenter under pågående utbildning. Vi vill dessutom hävda att undersökningar av den här karaktären kan utgöra kompletterande inslag i systemen för kvalitetsutvärdering och resurstilldelning. Syftet med enkäten var att undersöka hur de examinerade ingenjörerna ser på sin utbildning efter några års yrkeserfarenhet, och hur de tycker att den svarat upp mot de krav arbetslivet ställer. Visst både kan och bör man ställa frågor till studenterna om utbildningen också medan den pågår. Men det är först efter en tids konkret ingenjörsarbete som det är möjligt att svara på frågan om vad som händer när utbildningens delar sätts ihop och nyckeln vrids om. Startar den? Stockholm i september 2009 Sveriges Ingenjörer Olle Dahlberg Utredare

14 Bilaga 7 Sammanfattning Samlade iakttagelser De flesta ingenjörerna var ganska eller mycket nöjda med både utbildningen i sin helhet och arbetet. När frågorna kommer till enskildheter blir bilden dock betydligt mer varierad, och i vissa fall starkt negativ. Det tydligaste beskedet från de som svarat, är att utbildningarna i långt större utsträckning måste kopplas till det yrkesliv för vilket de är ämnade. Framför allt följande lyftes fram: Större möjligheter till praktik. En karriär- och studievägledning som kan ge besked om vad arbetsmarknaden kräver. Ökade kontakter med företag och näringsliv. Mer verklighetsanpassade tillämpningsövningar. Klarare sammanhang mellan kurser och utbildningen som helhet. I övrigt kan nämnas att lärarna ansågs vara mycket ämneskunniga, men sämre på att förmedla sina kunskaper. Hälften av både civil- och högskoleingenjörerna ansåg att utbildningen förberett dem dåligt för att utforma teknik och produkter för hållbar utveckling. Fyra av tio totalt saknade entreprenörskapskompetens från sin utbildning, men många saknade även fördjupning inom sitt teknikområde. Bara tre av tio svarade att de hade kontaktats av sin tidigare högskola för att få synpunkter på utbildningen eller information om hur de lyckats på arbetsmarknaden. Kort om undersökningen Frågeformuleringar i texter och diagram kan vara något förenklade. Den fullständiga ordalydelsen framgår av bilaga 3, där resultaten även redovisats för civil- och högskoleingenjörer, per kön och totalt. Resultaten har i vissa fall redovisats per högskola, kön eller utbildningsgrupp då antalet respondenter har varit 20 eller fler i de nedbrutna kategorierna. För mer detaljer, se det avslutande avsnittet Om undersökningen. Det stora flertalet nöjda med utbildningen som helhet Ett litet fåtal var missnöjda med utbildningen som helhet, och sett till samtliga svarande var 44 procent mycket nöjda. Män var i något högre grad än kvinnor mycket nöjda med utbildningen, och andelen mycket nöjda civilingenjörer var högre än för högskoleingenjörer. En jämförelse per kön mellan åtta större utbildningsgrupper visar att andelen mycket nöjda män varierade mindre än för kvinnor. Andelen var dock störst 56 procent för kvinnor inom gruppen civilingenjörer maskin, som också var den enda där andelen var större för kvinnor än för män. I gruppen ingår även inriktningen industriell ekonomi, och här var andelarna mycket nöjda 58 procent för både kvinnor och män. För inriktningen mot traditionell maskinteknik kvarstod dock skillnaden mellan könen. Omvänt var andelen lägst 19 procent för kvinnor med högskoleingenjörsexamen inom maskin, där den för männen var 40 procent.

15 Bilaga 7 Något överraskande var att andelen mycket nöjda kvinnor bland civilingenjörer kemi inte var högre än en tredjedel, den lägsta för kvinnor i de redovisade civilingenjörsgrupperna och väsentligt lägre än för män med samma utbildning. Kemiutbildningarna tillhör trots allt de mest populära bland kvinnor, med en andel på c:a 60 procent av de examinerade de senaste åren. Det kan jämföras med civilingenjörer inom maskinteknik, där andelen mycket nöjda kvinnor var långt större än inom kemi och omvänt även högre än för männen men där andelen examinerade kvinnor istället inte har varit större än 20 procent. Även vad beträffar vissa andra aspekter avvek kvinnor med civilingenjörsutbildning kemi negativt. Många var kritiska till vissa av utbildningens delar Vid bedömningen av enskilda inslag i utbildningarna var svaren inte lika övertygande positiva. Bara vad gäller lärarnas kompetens nådde omdömet upp till en nivå jämförbar med den för utbildningen som helhet om än inte vad avser andelen som var mycket nöjda. Att döma av frisvaren längre fram i enkäten * är det snarare lärarnas förmåga att förmedla sina kunskaper som kan ha dragit ned andelen som lämnat det högsta betyget, inte ämneskunskaperna som sådana. Totalt sett var ingenjörerna överlag också förhållandevis nöjda med kursutbud och kurslitteratur. De mer praktiska inslagen laborationer och tillämpningsövningar fick däremot väsentligt sämre omdömen. Var tredje ansåg att utbildningen var ganska eller mycket dålig när det gäller sambandet mellan kurser och helhet ( den röda tråden ). Andelen är förvånansvärt hög, särskilt som enkäten vänder sig till yrkesverksamma, som kan betrakta utbildningen utifrån sina egna erfarenheter. Frågan är i vilken utsträckning ett bristande sammanhang påverkar motivationen och i förlängningen leder till avhopp från utbildningarna. Lägst omdöme fick inslag av en mer utåtriktad eller stödjande karaktär. I fallande ordning kom studievägledning, samverkan med företag och näringsliv, karriärvägledning och på sista plats möjligheter till praktik. Ingenjörerna återkommer särskilt till samverkan och praktik i frisvaren till frågan om vad saknades i utbildningen. Frågor ställdes också om hur ingenjörerna ansåg att deras förkunskaper svarade mot utbildningens krav och om hur de bedömde sina betyg från utbildningen. Nio av tio ansåg att förkunskaperna var mycket eller ganska bra. För kvinnor med högskoleingenjörsexamen var andelen som bedömde att förkunskaperna var mycket bra den högsta, med 47 procent. När uppgifterna ställs mot varandra, visar det sig att de med goda förkunskaper gjorde en högre bedömning av sina betyg, och de med höga betyg var i sin tur mer nöjda med utbildningen i det stora hela. Med tanke på att frågorna ställs vid samma tillfälle, men berör helt olika tidpunkter, måste man självfallet vara försiktig vid tolkningen. Likafullt ger resultaten en klar indikation om förkunskapernas betydelse för hur nöjd man till slut blev med utbildningen. * Exempel på frisvar redovisas i bilagorna 1 och 2.

16 Bilaga 7 Bra helhet inte nog för att ignorera brister i delarna Med tanke på att det stora flertalet ändå i det stora hela var nöjda med utbildningen, infinner sig frågan om kritiken av enskilda delar egentligen saknar större betydelse. Det visar sig dock finnas ett samband mellan de två. Som exempel kan nämnas att av de som var mycket nöjda med sin utbildning, ansåg 46 procent att lärarnas kompetens var mycket bra. För de som var ganska nöjda med utbildningen, var motsvarande andel bara 18 procent. Mönstret är detsamma oavsett delfråga, också vid en omvänd betraktelse. Av de som ansåg att sambandet mellan kurser och utbildning som helhet den röda tråden var mycket bra, svarade 82 procent att de även var mycket nöjda med utbildningen i sin helhet, jämfört med knappt hälften av de som tyckte att sambandet var ganska bra. Ett rimligt mål för en yrkesexamen vore att sambandet av samtliga åtminstone uppfattas som ganska bra, oavsett hur väl man tillägnat sig innehållet i kurserna. Slutsatsen kan inte bli någon annan än att det finns all anledning att hörsamma ingenjörernas synpunkter på utbildningens delar kanske särskilt vad gäller samverkan, praktik samt studie- och karriärvägledning De flesta också nöjda med arbetet Liksom fallet var med utbildningen som helhet, var de allra flesta också ganska eller mycket nöjda med sitt arbete. Skillnaderna mellan utbildningstyp och kön är små. När resultaten kopplas till hur nöjda ingenjörerna är med sin utbildning som helhet, blir spridningen större. Av de som var mycket nöjda med sin utbildning var 61 procent även mycket nöjda med arbetet, jämfört med 39 procent av de som var ganska nöjda med utbildningen. Även om tillfredsställelsen med arbetet självfallet kan ha fler orsaker, uppvisar svaren alltså ett klart samband med hur utbildningen uppfattades. Tre av fem ansåg att arbetet överensstämde mycket eller ganska bra både med utbildningens nivå och inriktning. En av sju menade att det överensstämde helt och hållet i båda avseendena. En högre överensstämmelse mellan arbete och utbildning avspeglade sig i en större tillfredsställelse med arbetet. Särskilt tydligt var detta vad gäller nivån. Så mycket som en femtedel ansåg att arbetet inte alls, eller bara till någon del stämde med utbildningsnivån. Det väcker frågan om det idag utbildas fler ingenjörer på högskolenivå totalt sett än vad som strängt taget är nödvändigt, och om behoven av teknisk kompetens till del skulle kunna tillgodoses genom kortare utbildningar. Utbildningarna förberedde sämst för arbete med hållbar utveckling av teknik En stor majoritet mellan 80 och 90 procent ansåg att utbildningen förberett dem mycket eller ganska bra för arbetet när det gäller några av de viktigaste ingenjörskompetenserna. Inte i något fall ansåg sig dock mer än ungefär var tredje mycket bra förberedd. Inte mer än hälften ansåg sig däremot väl förberedda för att utforma produkter och teknik för hållbar utveckling, med små skillnader mellan såväl kvinnor och män som mellan civil- och högskoleingenjörer. Bara 9 procent ansåg sig mycket bra förberedda för uppgiften och en förhållandevis stor andel 14 procent saknade helt upp-

17 Bilaga 7 fattning i frågan. Svaren bekräftar resultaten av HSV:s tidigare utvärderingar av civilingenjörsutbildningarna, samtidigt som de visar att högskoleingenjörerna är av samma uppfattning. Två av tre menade att utbildningen förberett dem mycket eller ganska bra för att följa kunskapsutvecklingen inom teknikområdet. Kvinnor ansåg sig generellt sett mindre väl förberedda än män. Fler kände sig väl förberedda för att presentera problem och lösningar skriftligt än för att göra det muntligt en synpunkt som också framkommer i frisvaren på frågan om vad ingenjörerna saknat i sin utbildning. Fyra av tio saknade entreprenörskapskompetens i sin utbildning Totalt sett var entreprenörskapskompetens det som flest ingenjörer 41 procent saknade i utbildningen. Andelen var högre för civilingenjörer än för högskoleingenjörer, men skillnaden mellan könen inom respektive grupp var liten. Spridningen var stor mellan lärosätena från ungefär 15 till 45 procent, och andelarna var generellt sett högre för ingenjörer från de större lärosätena. Resultatet förtjänar att uppmärksammas också för att andra alternativ som knyter an till företagande ekonomi och immaterialrätt fick höga svarsandelar. Bland högskoleingenjörer saknade 38 procent fördjupning inom sitt eget teknikområde, och en fjärdedel efterfrågade en bredare teknisk bas. För civilingenjörer var motsvarande andelar 24 respektive 14 procent. Andelarna som uppgav sig sakna fördjupning var mindre för de vars arbete stämde helt både med utbildningens nivå och inriktning, men var fortfarande för höga (14 procent för civil- och 29 procent för högskoleingenjörer) för att utesluta att vissa moment helt saknades i utbildningarna. Skillnaden mellan de två ingenjörsutbildningarna skulle delvis kunna förklaras av att de befinner sig på olika nivå; allvarligare vore om högskoleingenjörer i mindre grad känner sig förberedda för de uppgifter som möter dem i yrkeslivet. Utöver de givna svarsalternativen fanns möjlighet att lämna fria kommentarer, vilket drygt 600 tog fasta på. Över hälften av dessa tog upp olika former av koppling till verkligheten. De efterlyste en bättre samverkan med företag och näringsliv, större möjligheter till praktik och mer realistiska tillämpningsövningar. Även önskemål om presentationsteknik och ledarskap var vanligt förekommande. Högskolornas information om arbetsmarknaden kan bli bättre Sex av tio ansåg att arbetsmarknaden de mött efter examen överensstämde bra med lärosätets information, men bara var tionde gav det högsta omdömet. Resultatet kan jämföras med svaren på frågan om hur utbildningen bedömdes vad beträffar karriärvägledning. Här var bara 2 procent var mycket nöjda och 17 procent ganska nöjda. En indikation på betydelsen av informationens kvalitet är att ingenjörerna var mer nöjda med arbetet ju bättre de ansåg att arbetsmarknaden efter examen stämde med informationen från högskolan. I sammanhanget kan även nämnas att civilingenjörer i något större utsträckning än högskoleingenjörer skulle ha valt samma högskola om valet stod idag, medan ungefär lika stora andelar skulle ha valt samma utbildning. Examinerade från de större

18 Bilaga 7 högskolorna skulle i större utsträckning ha valt samma högskola igen än de från de mindre. Få kontaktade av högskolan efter examen Inte fler än tre av tio uppgav att deras tidigare högskola kontaktat dem efter examen för att få synpunkter på utbildningen eller kunskap om hur det gått för dem på arbetsmarknaden. Andelarna varierade kraftigt mellan högskolorna från c:a 60 ned till under 10 procent. På frågan om de trodde att de med sina erfarenheter skulle kunna bidra till utvecklingen av den utbildning de genomgått, menade över hälften av ingenjörerna att de skulle kunna lämna sådana bidrag i stor eller mycket stor utsträckning. De tidigare studenterna förefaller alltså vara en kraftigt underutnyttjad resurs i högskolornas arbete med att utveckla utbildningarna vidare. Ingenjörernas avslutande kommentarer till utbildning, arbete och enkät Avslutningsvis lämnades 264 övriga synpunkter på både ämnet för enkäten och enkäten som sådan *. Svaren täckte det mesta som berörts i enkäten, men det ingenjörerna oftast tog upp var återigen vad man på olika sätt upplever som en bristande koppling till världen utanför högskolan. I anslutning till detta framfördes särskilt från civilingenjörerna att utbildningen var alltför starkt fokuserad på forskning Åsikterna om lärarna gick i båda riktningar. Som regel uppfattades de som mycket kompetenta inom sitt ämne, samtidigt som de ofta kritiserades för att sakna tillräcklig förmåga att förmedla sina kunskaper. Några återkom till karriär- och studievägledningen, som gavs låga omdömen tidigare i enkäten. Det framkom att informationen brister om vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, vilket också skapar svårigheter vid val av kurser. * Redovisas i bilaga 2.

19 Bilaga 7 Utbildningen Information om utbildningen Bra information med variationer En stor majoritet av de svarande 89 procent ansåg att utbildningen överensstämde ganska eller mycket bra med lärosätets information inför studievalet. Vissa skillnader mellan kön och utbildningstyp kan likväl urskiljas. En något högre andel av civilingenjörerna ansåg att informationen stämde mycket bra 27 procent jämfört med 20 procent för högskoleingenjörer. Andelen kvinnor som ansåg att informationen stämde mycket bra var också något lägre än för männen i båda grupperna 24 procent bland civil- och 16 procent bland högskoleingenjörer. Vid en jämförelse mellan olika lärosäten spretar uppgifterna ytterligare något, som framgår av diagrammet nedan. 100% 90% 80% Hur stämde utbildningen med lärosätets information inför valet? Högskolor med 20 eller fler respondenter. Sorterat fallande efter andel "Mycket bra". 70% 60% 50% 40% Vet ej Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra 30% 20% 10% 0% Linköping Väst Luleå Lund Gävle KTH Uppsala Chalmers Umeå Jönköping Karlstad Mälardalen Dalarna Halmstad Andelarna som svarat att informationen stämde ganska eller mycket bra är genomgående höga. Också för de högskolor där den sammantagna andelen är lägst, ligger den ett stycke över 80 procent. Skillnaderna är större sett till andelen som menade överensstämmelsen var mycket bra; från 35 procent eller mer för Linköping och Högskolan Väst, ned till c:a 15 procent för högskolorna i andra änden av spektret. Kommentar Andelen svarande som i någon grad är nöjda med informationen är hög, men bör här liksom vid vissa andra frågor betraktas i ljuset av att enkäten är riktad till examinerade studenter. Det framstår inte som orimligt att anta att svaren skulle ha haft en helt annan spridning om också avhoppade studenter hade tillfrågats. Det ligger i enkätens natur att den svarande måste lämna mer eller mindre retrospektiva svar på frågorna. Just denna fråga kan innebära ett kliv tillbaka i tiden på närmare ett decennium. Högskolornas information till blivande studenter kan sedan dess självfallet också ha genomgått stora förändringar. För att åstadkomma en praktiskt

20 Bilaga 7 användbar återkoppling, skulle informationen därför behöva inhämtas väsentligt mycket tidigare. Samtidigt är det självfallet så, att informationen om utbildningen också utgör information om det framtida yrket. Det saknar därför inte betydelse hur de examinerade, yrkesverksamma ingenjörerna uppfattat informationen inför sitt val. Förkunskaper De flesta ansåg sig ha bra förkunskaper Totalt 89 procent ansåg att förkunskaperna svarade mycket bra (36 procent) eller ganska bra (53 procent) mot utbildningens krav. Andelen som ansåg att de egna förkunskaperna var mycket bra var högre för högskoleingenjörer än för civilingenjörer, och i båda utbildningarna var den högre för kvinnor. Det senare gäller särskilt högskoleingenjörerna, där 47 procent av kvinnorna ansåg sig ha mycket bra förkunskaper, men bara 33 procent av männen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Hur svarade dina förkunskaper mot utbildningens krav? Efter utbildningstyp och kön. 30% 20% 10% 0% CI+HI Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Totalt CI HI Ingen uppfattning Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra En uppdelning på större utbildningsgrupper (fler än 20 respondenter per kön) *, visar inte på några radikala skillnader i förhållandet mellan mäns och kvinnors bedömning av sina förkunskaper. För civilingenjörer data var dock de positiva svarsandelarna något högre för män, och för civilingenjörer kemi var andelarna mycket bra ungefär desamma för båda könen. * Grupperna innefattar flera inriktningar. Se även avsnittet Om undersökningen.

21 Bilaga 7 100% Hur svarade dina förkunskaper mot utbildningens krav? Efter utbildningsgrupper och kön. Grupper med 20 eller fler respondenter/kön. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% K M K M K M K M K M K M K M K M CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F HI Bygg HI Data HI Maskin Ingen uppfattning Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Kommentar Det kan naturligtvis finnas anledning att fundera över om män och kvinnor bedömer sina förkunskaper på samma sätt. Enkätresultaten ger i vart fall inte skäl att utgå från annat än att kvinnorna hade minst lika goda förkunskaper som männen (eller bättre). Liksom i fallet med frågan om informationen inför studievalet, bör resultatet betraktas i ljuset av att samtliga svarande fullföljt utbildningen. Utbildningen som helhet Mycket få missnöjda med utbildningen Bara tre procent av de svarande uppgav att de i det stora hela var ganska missnöjda med sin utbildning, och nära nog ingen var mycket missnöjd. Nedbrytningar av resultaten, redovisade i diagrammen nedan, visar dock att män i något högre grad var mycket nöjda med utbildningen än kvinnor, och att andelen mycket nöjda civilingenjörer var större än för högskoleingenjörer.

22 Bilaga 7 100% 90% Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Efter utbildningstyp och kön 80% 70% 60% 50% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd 40% 30% 20% 10% 0% CI+HI Kvinna Man Total CI Kvinna Man Total HI Total CI HI I diagrammet nedan återges för de större utbildningsgrupperna andelen per kön som svarat att de var mycket nöjda med sin utbildning. Uppgifterna har sorterats fallande efter andel mycket nöjda kvinnor. Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Andel "mycket nöjd" efter utbildningsgrupper och kön. Grupper med 20 eller fler respondenter/kön. 60% 50% Mycket nöjd - Kvinna Mycket nöjd - Man 40% 30% 20% 10% 0% CI Maskin CI Data CI Bygg CI Tekn F CI Kemi HI Bygg HI Data HI Maskin Bara i ett fall gruppen civilingenjörer maskin var andelen kvinnor som var mycket nöjda med sin utbildning större än för män. För samma grupp var andelarna också högst bland både män och kvinnor. Störst är skillnaden för högskoleingenjörer maskin, där bara 19 procent av kvinnorna var mycket nöjda. Det bör nämnas att svaren från kvinnor med högskoleingenjörsutbildning inom grupperna maskin och data är få (25 respektive 27), vilket gör resultaten känsliga för små skillnader mellan svarsalternativen.

23 Bilaga 7 I diagrammet nedan återges svaren för större grupper av civilingenjörsutbildningar per högskola där antalet respondenter är 20 eller fler per grupp och högskola *. Svaren har sorterats fallande per utbildningsgrupp efter andelen som var mycket nöjd. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Efter utbildningsgrupp och högskola. Högskolor med 20 eller fler respondenter per grupp. Linköping KTH Uppsala Lund Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Chalmers Linköping KTH Luleå Chalmers Lund Linköping Luleå Chalmers KTH Lund Mälardalen Uppsala Lund Linköping KTH Uppsala Chalmers Umeå Lund KTH Linköping Chalmers Uppsala CI Teknisk fysik CI Maskin CI Data CI Kemi CI Bygg Enkätunderlaget räcker inte för bredare jämförelser mellan högskolor per utbildningsgrupp fördelade på män och kvinnor, men vad gäller just gruppen CI Maskin kan resultaten i vart fall redovisas för några större lärosäten. Av diagrammet nedan framgår att skillnaderna mellan lärosätena inte är obetydliga, samt att kvinnor inte genomgående gav ett högre betyg än männen. Inga i dessa grupper svarade att de var mycket missnöjda med utbildningen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Civilingenjör Maskin per kön och högskola. Högskolor med 20 eller fler respondenter per kön. 20% 10% 0% K M K M K M K M K M K M Linköping Luleå KTH Chalmers Lund Totalt (dessa högskolor) Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Nedan redovisas till sist en jämförelse mellan högskolor med 20 eller fler respondenter (omfattar 93 procent av samtliga svar på frågan). * För högskoleingenjörer är grupperna för små för att medge jämförelser mellan lärosäten.

24 Bilaga 7 Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Högskolor med 20 eller fler respondenter. Sorterat fallande efter andel "Mycket nöjd". 100% 90% 80% 70% 60% 50% Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd 40% 30% 20% 10% 0% Linköping Dalarna Gävle Luleå Väst KTH Lund Chalmers Uppsala Mälardalen Karlstad Umeå Halmstad Jönköping Det kan även vara av visst intresse att notera att det finns ett samband både med hur väl utbildningen ansågs stämma med högskolans information inför studievalet och med bedömningen av förkunskaperna. 79 procent av de som tyckte att informationen stämde mycket bra var också mycket nöjda med sin utbildning, jämfört med bara 39 procent av de som menade att den stämde ganska bra. Relationen till förkunskaperna är mindre men fortfarande tydlig 53 procent av de som ansåg sig ha mycket bra förkunskaper var samtidigt mycket nöjda med utbildningen, jämfört med 41 procent av de som ansåg att förkunskaperna var ganska bra. Kommentar Andelen kvinnor med civilingenjörsutbildningar i gruppen maskinteknik som är mycket nöjda är alltså hög, om än med skillnader mellan de lärosäten för vilka en jämförelse kan göras. Utbildningsgruppen maskinteknik är förvisso bred, och innefattar även inriktningen industriell ekonomi, där andelen examinerade kvinnor varit högre (över 30 procent) än för traditionell maskinteknik (c:a 20 procent). En jämförelse per kön särskilt för dessa två inriktningar visar att inom industriell ekonomi var andelarna som var mycket nöjda med utbildningen 58 procent för båda könen. Däremot kvarstår skillnaden mellan könen inom maskinteknik, där 55 procent av kvinnorna var mycket nöjda jämfört med 48 procent av männen. Något förvånande är att andelen mycket nöjda inte är högre (och betydligt lägre än den för männen), för kvinnor med en civilingenjörsutbildning i kemi, där andelen examinerade kvinnor de senaste åren istället varit närmare 60 procent. Det faktum att kemiutbildningarna varit populära bland kvinnor är alltså ingen garanti för att de blir nöjda med den. Trots att alla utom ett litet fåtal av bägge könen är mer eller mindre nöjda med sin utbildning, är det svårt att helt ignorera skillnaderna mellan män och kvinnor i den högsta nöjdhetsgraden. Det borde rimligen inte ha något att göra med förkunskaperna svaren på den frågan visade att en större andel kvinnor än män ansåg sig ha goda förkunskaper, vilket var särskilt tydligt bland högskoleingenjörerna. Att öka kvinnors

25 Bilaga 7 intresse för studier i teknik är nödvändigt för att tillgodose det framtida behovet av ingenjörer, och det är därför angeläget att söka förklaringar till och eliminera skillnaderna. Totaljämförelsen mellan högskolor ovan bör tolkas med försiktighet. Av skillnaderna mellan större utbildningsgrupper och lärosäten, framgår att bilden inte utan vidare kan ligga till grund för slutsatser om skillnader mellan högskolorna som helhet. Utbildningens delar Om frågorna Bedömningen av utbildningens delar är uppdelad i elva frågor. Syftet är att försöka teckna en bild av hur ingenjörerna ser på vissa former för, och komponenter i utbildningen. Också i den senare delen i undersökningen finns utbildningsrelaterade frågor, men de tar där främst sikte på några aspekter på utbildningens resultat och på vilka inslag de examinerade saknat i sin utbildning. Svaren påverkas givetvis i båda fallen av det perspektiv några års yrkeserfarenhet ger. Lärarna får högsta betyget Diagrammet nedan ger en överblick över svaren på totalnivå. Skillnaden mellan könen inom civil- och högskoleingenjörsutbildningarna var genomgående liten, och mönstret för respektive utbildning följer med några undantag för högskoleingenjörerna det i diagrammet nedan. Hur bedömer du utbildningen vad beträffar Samtliga svarande (förkortade frågeformuleringar). Fallande efter andel "mycket bra"+"ganska bra" 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Ingen uppfattning lärarnas kompetens kursutbud kurslitteratur laborationer tillämpningsövningar samband kurser - utbildning ( röda tråden ) anknytning till aktuell forskning studievägledning samverkan med företag och näringsliv karriärvägledning möjligheter till praktik Omdömet om lärarnas kompetens står fram som det enskilt högsta. Hela 94 procent ansåg att utbildningen vara ganska eller mycket bra i det avseendet. Frågan fick den högsta placeringen bland både civil- och högskoleingenjörer, men bara 20 procent av högskoleingenjörerna ansåg att lärarnas kompetens var mycket bra, jämfört med 33 procent av civilingenjörerna. I följande diagram är delfrågan om lärarna (totalt) redovisade per lärosäte, där detta varit möjligt.

26 Bilaga 7 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur bedömer du din utbildning vad beträffar lärarnas kompetens Fallande efter andel svar "mycket bra" + "ganska bra". Högskolor med 20 eller fler respondenter Lund Luleå Linköping KTH Uppsala Chalmers Umeå Jönköping Dalarna Ingen uppfattning Mycket dålig Ganska dålig Ganska bra Mycket bra Mälardalen Halmstad Karlstad Gävle Väst Tot (alla svar) Efter lärarnas kompetens följer i svagt fallande ordning mer konkreta delar som kursutbud, litteratur och laborationer. Högskoleingenjörerna gav dock kursutbudet ett betydligt lägre omdöme bara 10 procent ansåg att det var mycket bra (30 procent av civilingenjörerna). Vid tillämpningsövningar börjar resultatet svikta betydligt mer, och när det gäller anknytningen till aktuell forskning var andelen som tyckte att utbildningen var bra eller mycket bra strax under hälften. Också här skiljer sig bedömningen mellan civiloch högskoleingenjörer avsevärt. Av de förra svarade 51 procent att forskningsanknytningen var ganska eller mycket bra, medan andelen för de senare inte var högre än 36 procent. * Totalt 31 procent ansåg att utbildningen var ganska eller mycket dålig vad gäller sambandet mellan kurser och utbildning som helhet ungefär en tredjedel av civilingenjörerna, och en fjärdedel av högskoleingenjörerna. För kvinnor med högskoleingenjörsexamen var andelen 20 procent lägre än för männen i samma grupp och väsentligt lägre än för civilingenjörer oavsett kön. I följande diagram har frågan brutits ned per kön och större utbildningsgrupper. * Vid referenser till skillnader mellan kön och civil- respektive högskoleingenjörer som inte redovisas i diagram eller på annat sätt i texten, se resultatbilagan.

27 Bilaga 7 Hur bedömer du din utbildning vad beträffar...samband mellan kurser och utbildning som helhet (den "röda tråden") Efter utbildningsgrupper och kön. Utbildningsgrupper med 20 eller fler respondenter/kön. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Ingen uppfattning Mycket dålig Ganska dålig Ganska bra Mycket bra 20% 10% 0% K M K M K M K M K M K M K M K M CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F HI Bygg HI Data HI Maskin Den största skillnaden mellan könen inom en utbildning gäller civilingenjörer i teknisk fysik, där färre än hälften av kvinnorna ansåg att sambandet mellan kurser och utbildning var ganska eller mycket bra. Med mindre marginal är den omvänt högre för kvinnor med både civil- och högskoleingenjörsutbildning inom bygg och maskinteknik, samt för kvinnor med högskoleingenjörsutbildning inom data. Bedömningen av utbildningen beträffande samverkan med företag och näringsliv nådde upp till en positiv total svarsandel på bara 37 procent 44 procent av högskoleingenjörerna och 35 procent av civilingenjörerna ansåg att utbildningen var ganska eller mycket bra i detta avseende. När det gäller studenternas syn på möjligheten att orientera sig fram i utbildningen och ut mot arbetsmarknaden, får studievägledningen ett relativt sett bättre omdöme än karriärvägledningen. Andelen som ansåg den förra vara mycket eller ganska bra var 40 procent, mot bara 19 procent för den senare. Det kan noteras att andelen som inte hade någon uppfattning här var den högsta, med c:a 20 procent på båda delfrågorna. Det lägsta omdömet fick möjligheterna till praktik i utbildningen. Inte fler än 16 procent angav att utbildningen var ganska eller mycket bra i det avseendet. Bland högskoleingenjörer var andelen något högre (21 procent) än bland civilingenjörerna (15 procent). Eftersom studie- och karriärvägledning, samverkan, och i någon mån även praktik kan anses beröra lärosätena i sin helhet, redovisas i tabellen nedan summan av svarsandelarna mycket bra och ganska bra för dessa fyra frågor per högskola (med fler än 20 respondenter).

28 Bilaga 7 Högskola Hur bedömer du din utbildning vad beträffar Praktik Studievägl. Karriärvägl. Samverkan Väst 69% 35% 27% 37% Jönköping 17% 43% 36% 60% KTH 18% 43% 21% 74% Gävle 13% 35% 30% 73% Chalmers 11% 50% 26% 47% Luleå 34% 45% 17% 35% Mälardalen 14% 47% 16% 39% Karlstad 17% 29% 13% 54% Linköping 11% 35% 21% 43% Lund 12% 42% 14% 34% Halmstad 16% 26% 13% 26% Umeå 10% 30% 11% 30% Uppsala 14% 26% 8% 20% Dalarna 25% 10% 10% 22% Totalt (alla svar) 16% 40% 19% 37% Summa andel svar "mycket bra" och "ganska bra" på respektive delfråga. Sorterat fallande efter summan av andelarna per högskola. Jämförelsen visar på stor spridning av svaren på de olika delfrågorna både mellan och inom högskolorna. Färgmarkeringarna i tabellen avser de högsta och lägsta andelarna som svarat att utbildningen var mycket eller ganska bra i det aktuella avseendet. Högskolan Väst låg enskilt högst vad gäller praktik 69 procent av de svarande ansåg här att möjligheterna till praktik var mycket eller ganska bra. Ett gott stycke efter följde Luleå med 34 procent och Dalarna med 25 procent, varefter andelen för de övriga successivt föll ned till 10 %. Chalmers fick bäst omdöme vad gäller studievägledningen, men andelen låg över genomsnittet (40 procent) för ytterligare en handfull lärosäten. I flera fall var dock under en tredjedel nöjda med studievägledningen. Karriärvägledningen bedömdes mest positivt av ingenjörer från Högskolan i Jönköping, men andelen nådde likväl bara upp till en dryg tredjedel av de svarande. Mest nöjda med samverkan var de svarande från KTH och Gävle, med strax över 70 procent. För Dalarna och Uppsala var de positiva svarsandelar lägst med 22 respektive 20 procent. Utbildningens delar jämförda med helheten I de två följande diagrammen redovisas hur varje delfråga bedömts av de som förklarade att de i det stora hela var mycket respektive ganska nöjda med sin utbildning. Delfrågorna har sorterats fallande efter summan av andelarna som bedömt att utbildningen varit mycket eller ganska bra med avseende på delfrågan, för de som i det stora hela varit mycket nöjda med utbildningen (alltså fallande efter de gröna delarna av staplarna över mycket nöjd ).

29 Bilaga 7 Hur bedömer du utbildningen vad beträffar? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur bedömer du din utbildning vad beträffar Per andel i det stora hela "mycket nöjd" eller "ganska nöjd" med utbildningen Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Lärare Kursutbud Laborationer Kurslitteratur Tillämpnövn Ingen uppfattn. Mycket dålig Ganska dålig Ganska bra Mycket bra Svar på delfråga per andel "mycket" eller "ganska" nöjd med utbildningen Exempel: Av de som i det stora hela var mycket nöjda med sin utbildning, ansåg 46 procent att utbildningen var mycket bra beträffande lärarnas kompetens. För de som var ganska nöjda med sin utbildning, var motsvarande andel bara 18 procent. Hur bedömer du din utbildning vad beträffar Per andel i det stora hela "mycket nöjd" eller "ganska nöjd" med utbildningen 100% Hur bedömer du utbildningen vad beträffar? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen uppfattn. Mycket dålig Ganska dålig Ganska bra Mycket bra Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Röda tråden Forskningsank Studievägl Samverkan Karriärvägl Praktik Svar på delfråga per andel "mycket" eller "ganska nöjd" med utbildningen De som i det stora hela varit mycket nöjda med sin utbildning, har genomgående gett utbildningen ett bättre omdöme på delfrågorna än de som varit ganska nöjda. Svaren på delfrågan om lärarnas kompetens uppvisar för övrigt också den största skillnaden 28 procentenheter mellan de som i det stora hela var mycket nöjda och de som var ganska nöjda med utbildningen. Den största skillnaden relativt sett återfinns dock i svaren på frågan om karriärvägledning. Av de som i det stora hela var mycket nöjda med utbildningen ansåg 27 procent att utbildningen var mycket eller ganska bra i det avseendet, jämfört med en hälften så stor andel 13 procent av de som var ganska nöjda med utbildningen. Även vad gäller samverkan, forskningsanknytning och praktik var den relativa skillnaden stor.

30 Bilaga 7 Kommentar För att inte tynga ned den redan förhållandevis omfattande enkäten, utelämnades alternativet att ge de svarande möjlighet att åsätta frågorna olika vikt. Det skulle givetvis ha kunnat öka möjligheterna till en mer nyanserad tolkning av svaren. Frågorna är dock tänkta att fånga upp inslag i utbildningarna som vi menar är centrala även om urvalet självfallet kan diskuteras. Bedömningen av enskilda inslag visar sig vara långt mer negativ än den av utbildningen totalt. I själva verket är det bara bedömningen av lärarna som når upp till ungefär samma nivå, om än inte fullt ut vad gäller andelen som gett omdömet mycket bra. Eftersom de flesta i det stora hela alltså ändå var nöjda med utbildningen, kan det vara frestande att dra slutsatsen apropå kommentaren om viktning att den kritik svaren syns ge uttryck för inte skulle vara särskilt allvarlig. Här kan tilläggas att frågorna om utbildningens delar i enkäten ställdes före den om hur nöjd man i det stora hela var med utbildningen (även om det fanns möjlighet att backa i enkäten). Det finns dock skäl att ta fasta på svaren på de enskilda delfrågorna. De som i det stora hela var mycket nöjda med utbildningen, har också gett högre omdömen för var och en av dessa. Så bedömdes t.ex. lärarnas kompetens vara mycket bra av en betydligt högre andel av de som totalt sett var mycket nöjda med sin utbildning. Vid en omvänd betraktelse är bilden för övrigt densamma, oavsett delfråga. Vad gäller särskilt lärarnas kompetens, var 67 procent av de som ansåg att denna var mycket bra också i det stora hela mycket nöjda med utbildningen, jämfört med 36 procent av de som gav lärarna betyget ganska bra. Av de som ansåg att sambandet mellan kurser och utbildning som helhet i frågan också uttryckt som den röda tråden var mycket bra, svarade 82 procent att de även var mycket nöjda med utbildningen i sin helhet, jämfört med mindre än hälften av de som tyckte att sambandet var ganska bra. I en ingenjörsutbildning är det rimligt att sambandet mellan kurser och helhet uppfattas som åtminstone ganska bra av alla studenter, alldeles oavsett hur väl man tillägnat sig innehållet i kurserna. Återigen är det värt att erinra sig att det här rör sig om examinerade ingenjörer, som har haft möjlighet mer eller mindre medvetet att rekonstruera sambandet i efterhand mot bakgrund av sin yrkeserfarenhet. Frågan är hur detta påverkat studenternas motivation, och i vilken utsträckning det bidragit till avhopp från ingenjörsutbildningarna. De inslag som kanske ändå uppvisar störst förbättringspotential är de fyra som redovisades i den lärosätesvisa tabellen på sid. 19 samverkan, praktik samt studie- och karriärvägledning. Lärosätena kan givetvis inte ens med bästa vilja i världen ensamma öka möjligheterna till praktik för studenterna. För att så ska ske krävs också att näringslivet och dess organisationer tar sitt ansvar för att tillhandahålla praktikplatser. Det kan inte heller uteslutas att de formella reglerna behöver utvecklas för att möjliggöra en bra och ändamålsenlig praktik, vilket skulle ställa krav även på de politiska beslutsfattarna.

31 Bilaga 7 Även vid bedömningen av andra mer konkreta inslag laborationer och tillämpningsövningar, anser närmare en fjärdedel (av både civil- och högskoleingenjörer) att utbildningen varit ganska eller mycket dålig. För en yrkesexamen är det svårt att betrakta detta som ett tillfredsställande resultat. Som framgår av frisvaren längre fram i rapporten, hänger också önskemålen om samverkan i olika former, praktik och mer verklighetsanpassade tillämpningsövningar samman med varandra. Även den låga bedömningen av anknytningen till aktuell forskning förtjänar att begrundas totalt, och för respektive civil- och högskoleingenjörer. Enligt högskolelagen ska verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (3 ). En invändning skulle kunna vara att studenten inte nödvändigtvis behöver känna till hur utbildningen knyter an till aktuell forskning, utan att det viktiga är att den faktiskt gör det. Huruvida så är fallet skulle därmed bara kunna avgöras av utbildaren. Men det vore väl krystat, samtidigt som det skulle innebära ett underkännande av både studenterna och den akademiska metoden. Betyg från utbildningen Kvinnor med högskoleingenjörsutbildning mest nöjda med betygen Totalt sett var andelen civilingenjörer som ansåg sig ha mycket bra betyg (23 procent) inte fullt lika hög som för högskoleingenjörerna (29 procent). För båda utbildningarna sammantagna var skillnaden mellan könen liten 23 procent av kvinnorna mot 25 procent av männen. Bland kvinnor med högskoleingenjörsexamen var dock andelen som ansåg sig ha mycket bra betyg så hög som 34 procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Hur var dina betyg från utbildningen? Efter utbildningstyp och kön. 20% 10% 0% CI+HI Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Totalt CI HI Godkända Bra Mycket bra Diagrammet nedan är en illustration av relationen mellan upplevda förkunskaper och betyg *. Oavsett kön och utbildningstyp, var andelen som bedömde att betygen var * De som ansåg att förkunskaperna stämde mycket dåligt med utbildningens krav eller inte hade någon uppfattning var få och har därför utelämnats ur diagrammet.

32 Bilaga 7 mycket bra högre, ju bättre man ansåg att förkunskaperna svarade mot utbildningens krav *. Hur var dina betyg? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur var dina betyg från utbildningen? Efter bedömning av hur förkunskaperna svarade mot utbildningens krav per utbildningstyp och kön. Godkända Bra Mycket bra Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Kvinna Man Kvinna Man CI HI Hur svarade dina förkunskaper mot utbildningens krav? I följande diagram har bedömningen av betygen ställts mot svaret på frågan om man i det stora hela var nöjd med utbildningen. På motsvarande sätt som ovan, ökade andelen som i det stora hela var mycket nöjd med något undantag med bedömningen av betygen. Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Efter betyg per utbildningstyp och kön. 100% 90% Nöjd med utbildningen? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mkt bra Bra Godk Mkt bra Bra Godk Mkt bra Bra Godk Mkt bra Bra Godk Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Kvinna Man Kvinna Man CI Hur var dina betyg? HI Kommentar Bedömningen av de egna betygen kan framstå som ett väl subjektivt mått på studieframgången, men syftet med frågan var i första hand att kunna göra kopplingar till och diskutera resultaten för andra enkätfrågor. Det kan för övrigt ifrågasättas om någon objektiv jämförelse av studieresultaten över huvud taget är möjlig. * Bara ett fåtal respondenter (1 procent) uppgav att förkunskaperna svarade mycket dåligt mot utbildningens krav (en lika stor andel saknade uppfattning), varför de utelämnats från diagrammet.

33 Bilaga 7 Liksom i fallet med bedömningen av förkunskaperna är det inte uteslutet att män och kvinnor bedömt sina betyg på olika sätt. Vad gäller betygen var skillnaden mellan könen totalt sett hur som helst mindre än i fallet med förkunskaperna, men omvänt något lägre för kvinnor totalt dock fortfarande med ett försteg för kvinnor med högskoleingenjörsexamen, vilka samtidigt utgör den minsta av grupperna (166 svar). Eftersom frågorna om förkunskaper, betyg och nöjdhet med utbildningen ställs vid samma tillfälle, finns anledning att inte övertolka sambanden mellan dem även om de i och för sig kan förefalla triviala: ju bättre förkunskaper, desto bättre betyg; ju bättre betyg, desto mer nöjd med utbildningen. Svaren vittnar ändå om att sänkningar av förkunskapskraven är en vansklig att gå för den utbildare som strävar efter att öka antalet studenter, om målet är att de också ska bli nöjda med utbildningen.

34 Bilaga 7 Arbetet Anställning Så gott som samtliga har en anställning dock inget etableringsmått Enkäten innehåller en fråga om respondenten har en anställning eller inte. Som anställning räknas även forskarutbildning och eget företagande. Andelen som svarat ja är mycket hög (98 procent), vilket naturligtvis är positivt. Frågan hade dock främst en teknisk funktion bara de som hade en anställning besvarade frågorna Eftersom enkäten alltså vänder sig till medlemmar i Sveriges Ingenjörer, bör svaret inte betraktas som ett mått på den generella etableringsgraden för ingenjörer examinerade 2005 eller Personalansvar Små skillnader mellan kvinnor och män Totalt 10 procent av männen och 8 procent av kvinnorna uppgav att de hade en befattning med personalansvar. Skillnaden mellan civil- och högskoleingenjörer var noga räknat mindre än en halv procentenhet. Andelen män med personalansvar var dock inte genomgående högre. För utbildningsgrupper med fler än 50 respondenter per kön var andelen i flera fall högre bland kvinnor, som framgår av diagrammet nedan. 18% Personalansvar Andel med personalansvar inom utbildningsgrupper med fler än 50 respondenter per kön. Fallande efter andel totalt per inriktning. 16% Kvinna Man Totalt 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F Totalt (dessa inriktningar) Kommentar Liksom i ytterligare några fall är denna fråga i första hand tänkt för jämförelser med andra resultat. Svaren på frågan i sig presenteras därför bara helt kort.

35 Bilaga 7 Arbetsområde Konstruktion vanligast för högskoleingenjörer FOU för civilingenjörer Sett till samtliga svarande var konstruktion/projektering det med knapp marginal största arbetsområdet (22 procent), följt av forskning och utveckling (21 procent). Konstruktion var vanligast bland högskoleingenjörerna totalt, men snittet dras upp av männen, för vilka andelen var 39 procent. Bland kvinnor med högskoleingenjörsutbildning var andelen inom annat ingenjörsarbete med 35 procent den största, vilket kan jämföras med 15 procent för män med samma examen. Arbetsområde Efter utbildningstyp och kön. Sorterat fallande efter andel totalt (ej redovisad). Konstruktion/Projektering Forskning/utveckling Data/IT Annat ingenjörsarbete Produktion/Logistik Marknadsföring/försäljning/inköp Annat arbete ej ingenjörsarbete HI - Man HI - Kvinna CI - Man CI - Kvinna Undervisning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% För civilingenjörer var forskning och utveckling det största området, med ungefär en fjärdedel av båda könen. Även bland civilingenjörer var dock andelen kvinnor som angav kategorin annat ingenjörsarbete betydligt större än för männen. Vid jämförelser mellan könen bör dock självfallet hänsyn tas även till hur män och kvinnor fördelar sig mellan de olika utbildningarna, vilket framgår av nästa diagram. Arbetsområdet Data/IT, där skillnaden mellan könen är stor inom båda utbildningarna sett till könen totalt, kan tjäna som exempel. Inom de utbildningsgrupper där detta område är vanligast civilingenjörer data och teknisk fysik, samt högskoleingenjörer data är andelarna av respektive kön verksamma inom Data/IT praktiskt taget identiska. Även vad gäller övriga utbildningsgrupper finns stora likheter i fördelningen av män och kvinnor mellan olika arbetsområden. Några skillnader är att andelen kvinnor som angivit annat ingenjörsarbete är väsentligt större för civilingenjörer inom bygg. Andelen kvinnor med civilingenjörsutbildning maskin verksamma inom konstruktion/projektering är också väsentligt lägre än för männen (skillnaden kvarstår vid en jämförelse för de inom gruppen med inriktning mot traditionell maskinteknik).

36 Bilaga 7 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Arbetsområde Efter större utbildningsgrupper och kön. Grupper med 20 eller fler respondenter/kön. 0% K M K M K M K M K M K M K M K M CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F HI Bygg HI Data HI Maskin Konstruktion/Projektering Marknadsföring/försäljning/inköp Forskning/utveckling Data/IT Produktion/Logistik Undervisning Annat ingenjörsarbete Annat arbete ej ingenjörsarbete Arbetsområdet undervisning renderade sammantaget inte fler än femton svar. Totalt uppgav bara 77 personer 3 procent av både civil- och högskoleingenjörer att de inte hade ett ingenjörsarbete. Kommentar De valda arbetsområdena är breda, och syftar främst till att åstadkomma en övergripande av fördelning av ingenjörernas arbeten för kopplingar till andra resultat. Av det skälet är det något överraskande att en så hög andel av både civil- och högskoleingenjörerna, med en klar övervikt för kvinnor, har uppgivit annat ingenjörsarbete som sitt huvudsakliga arbetsområde. En mer nyanserad bild skulle självfallet kunna tillföra ytterligare information av värde för både högskolor och studenter. Vissa uppgifter finns i de uppföljningar HSV gör sedan 2003 av etableringen på arbetsmarknaden för examinerade 1 à 1,5 år efter examen, utifrån registerdata från SCB om utbildning, inkomst och yrke. Yrkesdefinitionerna i SCB:s register är dock även de förhållandevis breda (och statiska). Även på den mest detaljerade nivån är de därför fortfarande för generella för att möjliggöra bedömningar av utbildningarnas aktualitet och relevans. Ett alternativ skulle därför kunna vara att hämta in dessa uppgifter genom en enkät som till skillnad även från den här presenterade utvecklats särskilt för analyser av förändringar i yrkesrollerna över tid, och på vilket sätt utbildningarna svarar upp mot dessa förändringar. En sådan enkät riskerar dock att bli mycket omfattande, varför det för den intresserade högskolan sannolikt skulle vara mer fruktbart att återkommande genomföra intervjuer med ett urval examinerade ingenjörer med några års yrkeserfarenhet. Än bättre vore att öka kontaktytor och samarbete med näringslivet, vilket ingenjörerna också lyfter fram i de två frisvarsmöjligheterna i denna enkät, för att därigenom hålla kunskapen om arbetsmarknaden och företagens krav aktuella.

37 Bilaga 7 Tillfredställelsen med arbetet Det stora flertalet nöjda även med arbetet En stor majoritet av de svarande var nöjda eller mycket nöjda med sitt nuvarande arbete. Skillnaderna mellan kön och utbildningstyp är små, också vad gäller andelen som var mycket nöjda med arbetet. 100% Är du nöjd med ditt nuvarande arbete? Efter utbildningstyp och kön 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CI+HI Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Totalt CI HI Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd När resultaten knyts till hur nöjda ingenjörerna var med sin utbildning, framträder dock ett klart samband. Av de som var mycket nöjda med sin utbildning var hela 61 procent även mycket nöjda med arbetet, jämfört med bara 39 procent av de som var ganska nöjda med utbildningen. Skillnaderna mellan könen är fortfarande små. 100% 90% 80% Är du nöjd med ditt nuvarande arbete? Efter "Är du i det stora hela nöjd med din utbildning?" Nöjd med arbetet 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd I det stora hela nöjd med utbildningen Med svaren fördelade på respondenter med och utan personalansvar, framkommer att andelen mycket nöjda i den förra gruppen var större vad gäller utbildningen (50 versus 44 procent) och ännu något större vad gäller arbetet (60 versus 47 procent).

38 Bilaga 7 Nedan illustreras också variationen mellan större utbildningsgrupper och kön av dels andelen som i det stora hela var mycket nöjd med utbildningen, dels andelen som var mycket nöjd med arbetet. 70% 60% Är du nöjd med ditt nuvarande arbete? jämfört med Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Efter utbildningsgrupper och kön. Grupper med 20 eller fler respondenter. Mycket nöjd - arbete Mycket nöjd - utbildning 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F HI Bygg HI Data HI Maskin För de flesta grupper (och kön inom dem) var andelen som var mycket nöjd med arbetet var lika stor eller större än andelen som var nöjd med utbildningen. Det gällde även kvinnor inom CI kemi, men de var fortfarande liksom vad gällde utbildningen minst nöjda bland kvinnor med civilingenjörsexamen. Även i svaren på denna fråga finns en koppling till uppfattningen om informationen om utbildningen inför studievalet, förkunskaperna och betygen, men sambanden är mindre tydliga än vad som var fallet för hur nöjd i det stora hela man var med sin utbildning (se detta avsnitt). Av de som ansåg att informationen stämde mycket bra var 59 procent också mycket nöjda med arbetet, jämfört med 46 procent av de som tyckte att den bara stämde ganska bra. Andelarna var ungefär desamma när det gäller relationen till förkunskaper respektive betyg. Kommentar I enkäten ställdes frågan efter den om arbetets nivå och inriktning, även om det alltså fanns möjlighet att gå tillbaka och ändra svaren. De flesta har ett arbete som de i någon grad är nöjda med, men den som är mer nöjd med sin utbildning som helhet, är alltså i större utsträckning även mer nöjd med sitt arbete. Det syns alltså redan av det skälet finnas anledning att arbeta för att höja andelen ingenjörer som är riktigt nöjda med utbildningen. Även mot denna enkla slutsats kan invändningar resas. Framgång med att hitta ett arbete man är nöjd med kan självfallet inte enkom tillskrivas utbildningens upplevda kvalitet. Anställningsvillkor, ledning, kolleger, arbetsmiljö och inte minst konjunktur är exempel på andra faktorer av betydelse. Som framgår av det diagram där utbildning och arbete ställts mot varandra, hade också en tredjedel av de (för all del få) ingenjörer som var ganska missnöjda med utbildningen ett arbete som de var mycket nöjda med.

39 Bilaga 7 En annan invändning är att bedömningen av utbildningen i någon mån skulle kunna vara en efterhandskonstruktion, som bygger på att den som är mycket nöjd med sitt arbete vid en tillbakablick skulle vara mer generös vid bedömningen av sin utbildning. Mot en sådan subjektivitet talar ändå att många av de som var mycket nöjda med både arbetet och utbildningen som helhet ändå kunde vara kritiska vid bedömningen av enskilda delar av utbildningen. Så mycket som hälften av den gruppen ansåg att utbildningen var ganska eller mycket dålig när det gäller samverkan med företag och näringsliv, jämfört med 71 procent av de som var ganska nöjda med utbildning och arbete. Den kritiska läsaren kan mot den bakgrunden omvänt hävda att en enskild faktor som samverkan skulle ha en måttlig betydelse för hur nöjd man blir med arbetet. Här är sambandet inte heller lika tydligt, men det finns där. Av de som bedömde att utbildningen var mycket bra med avseende på samverkan, var 60 procent mycket nöjda med arbetet. Av de som istället ansåg att samverkan var ganska bra, var fortfarande 50 procent mycket nöjda med arbetet. Utbildningens delar saknar alltså inte betydelse. Olika aspekter på just samverkan återkommer dessutom ofta i frisvaren på frågan om vad ingenjörerna saknat i sin utbildning se vidare detta avsnitt. Arbetets nivå och inriktning Tre av fem i arbete som motsvarar både utbildningens nivå och inriktning Diagrammet nedan visar hur ingenjörerna bedömde att arbetet svarade mot utbildningens inriktning, fördelat på kön och civil- respektive högskoleingenjörer. Totalt sett ansåg två av tre att arbetet helt och hållet eller till stora delar stämmer med utbildningsinriktningen, och skillnaderna mellan grupperna är små. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Anser du att din utbildning motsvarar ditt arbete när det gäller... utbildningsinriktning? 30% 20% 10% 0% CI+HI Kvinna Man Total CI Kvinna Man Total HI Total CI HI Inte alls Till någon del Till stora delar Helt och hållet Vid en nedbrytning på större utbildningsgrupper framträder vissa skillnader både mellan grupperna, liksom mellan män och kvinnor inom dem.

40 Bilaga 7 Anser du att ditt arbete motsvarar utbildning när det gäller utbildningsinriktning? Efter utbildningsgrupper och kön. Grupper med 20 eller fler respondenter/kön. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% K M K M K M K M K M K M K M K M CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F HI Bygg HI Data HI Maskin Inte alls Till någon del Till stora delar Helt och hållet För civilingenjörer inom teknisk fysik var andelen som ansåg att arbetet helt och hållet eller till stora delar svarade mot utbildningsnivån den lägsta bland grupperna, med strax över 50 procent för både män och kvinnor. För kvinnor inom högskoleingenjörsgruppen data var andelen som svarade att arbetet helt och hållet stämde med utbildningens inriktning inte högre än 8 procent, jämfört med 25 procent för männen, trots att lika stora andelar av bägge könen (ungefär en fjärdedel) uppgav Data/IT som sitt arbetsområde. Antalet svar från kvinnor inom gruppen är dock litet, som tidigare nämnts. Nedan återges hur arbetet bedömdes svara mot utbildningens nivå. Andelen totalt som angav att arbetet helt eller till stora delar överensstämmer med nivån var tio procentenheter högre än vad som gällde för utbildningens inriktning. För högskoleingenjörer både män och kvinnor var dock andelarna lägre än för civilingenjörer. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Anser du att din utbildning motsvarar ditt arbete när det gäller... utbildningsnivå? 30% 20% 10% 0% CI+HI Kvinna Man Total CI Kvinna Man Total HI Total CI HI Inte alls Till någon del Till stora delar Helt och hållet När dessa svar fördelas på de större utbildningsgrupperna är variationerna begränsade, sett till andelarna som ansåg att arbetet helt och hållet eller till stora delar mot-

41 Bilaga 7 svarar utbildningens nivå. Vad gäller den högsta överensstämmelsen finns däremot även här påtagliga skillnader mellan grupperna och könen inom dem. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Anser du att ditt arbete motsvarar utbildning när det gäller utbildningsnivå? Efter utbildningsgrupper och kön. Grupper med 20 eller fler respondenter/kön. 30% 20% 10% 0% K M K M K M K M K M K M K M K M CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F HI Bygg HI Data HI Maskin Inte alls Till någon del Till stora delar Helt och hållet Andelen som ansåg att arbetet helt och hållet svarade mot utbildningen var störst 45 procent för män med civilingenjörsutbildning inom kemi. För kvinnor i samma grupp var den inte högre än 30 procent. Inom övriga civilingenjörsgrupper var andelarna högre för kvinnor än för män, och med 43 procent störst för kvinnor inom teknisk fysik. Den lägsta andelen återfanns även här bland kvinnor med högskoleingenjörsutbildning inom data, av vilka bara 13 procent ansåg att arbetet helt och hållet svarar mot utbildningsnivån. För män inom gruppen var andelen dubbelt så hög. En korstabulering av svaren på de två frågorna visar att tre av fem (61 %) av ingenjörerna totalt ansåg att arbetet överensstämmer helt och hållet eller till stora delar vad gäller både utbildningens inriktning och nivå. Omvänt ansåg 14 procent att arbetet till någon del eller inte alls svarar mot utbildningens nivå och inriktning. De som ansåg att arbetet stämmer fullständigt vad avser båda aspekterna utgjorde 17 procent av samtliga, medan bara 1 procent (28 personer) menade att arbetet svarar varken mot utbildningens inriktning eller mot dess nivå. Kommentar Drygt tre av tio ansåg att arbetet bara till någon del eller inte alls överensstämde med utbildningens inriktning, och en av fem att det inte stämde med utbildningens nivå. Att arbetet inte stämmer med utbildningsinriktningen behöver inte nödvändigtvis betraktas som något negativt. Det gäller naturligtvis särskilt när arbetet valts fritt och av eget intresse eller, om det beror på ovälkomna yttre omständigheter, att man faktiskt blir nöjd med det. I diagrammet nedan har just frågan om hur nöjd man är med sitt arbete ställts mot huruvida man anser att arbetet motsvarar utbildningens nivå respektive inriktning.

42 Bilaga 7 Är du nöjd med ditt nuvarande arbete? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Är du nöjd med ditt nuvarande arbete? Versus "arbetet svarar mot utbildningens nivå" respektive "inriktning" Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Helt och hållet Till stora delar Till någon del Inte alls Totalt Helt och hållet Till stora delar Till någon del Inte alls Totalt Helt och hållet Till stora delar Till någon del Inte alls Totalt Till stora delar Till någon del Inte alls Totalt Helt och hållet Till stora delar Till någon del Inte alls Arbetets överensstämmelse med utbildningens nivå (liggande text) och inriktning (stående) Det visar sig att ingenjörerna generellt sett också var mer nöjda med sitt nuvarande arbete, ju bättre det bedömdes svara mot utbildningens nivå och inriktning. Hela 73 procent av de vars arbete stämmer helt med utbildningen till nivå och inriktning var också mycket nöjda med sitt arbete. När arbetet stämmer helt med avseende på nivå, men till stora delar med avseende på inriktning, var 65 procent mycket nöjda. Då istället inriktningen stämmer helt, men nivån till stora delar, var 55 procent mycket nöjda med arbetet. Nivån förefaller alltså upplevas som viktigare för arbetstillfredsställelsen än inriktningen, även om andelen mycket nöjda var hög även vid den senare jämförelsen. En förklaring kan vara att värderingen av arbetet inte minst lönen (som vi inte frågat om här) styrs av nivån snarare än av inriktningen. Av kvinnor med civilingenjörsutbildning var andelen med ett arbete som helt och hållet stämmer med utbildningens nivå lägst inom utbildningsgruppen kemi. Som framgick av tidigare avsnitt var för samma grupp även andelen som var mycket nöjd med arbetet den lägsta, liksom andelen som i det stora hela var mycket nöjd med utbildningen. En annan sak är att det inte utan vidare går att dra några slutsatser om utbildningens kvalitet utifrån hur väl arbetet stämmer med utbildningen. Däremot knyter det an till frågan om hur ingenjörsutbildningar på olika nivåer bör dimensioneras. När en femtedel av de svarande anser sig ha ett arbete som inte alls eller bara till någon del svarar mot utbildningens nivå, väcks frågan om det betyder att antalet ingenjörer som idag utbildas på högskolenivå totalt sett snarare är för stort. Skulle behoven av teknisk kompetens istället till viss del tillgodoses genom andra, kortare utbildningar?

43 Bilaga 7 Utbildningen som förberedelse för arbetet Bara hälften väl förberedda för hållbar utveckling av teknik En stor majoritet av de svarande mellan 80 och 90 procent ansåg att utbildningen förberett dem ganska bra eller mycket bra för arbetet när det gäller de några av de mer centrala delarna av vad som utgör traditionell ingenjörskompetens. Inte i något fall ansåg sig dock mer än ungefär var tredje mycket bra förberedd. Hur har utbildningen förberett dig för ditt arbete när det gäller att... Samtliga svarande (förkortade frågeformuleringar). Fallande efter andel "mycket bra"+"ganska bra" söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% skriftligt presentera problem och lösningar analysera och utvärdera olika tekniska lösningar samverka i olika grupper Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning muntligt presentera problem och lösningar följa kunskapsutvecklingen inom teknikområdet utforma teknik för hållbar utveckling Den delfråga som sticker ut mest i det urval frågor som ställdes, är den om hur ingenjörerna anser att utbildningen förberett dem för att arbeta med hållbar utveckling av teknik. Inte mer än hälften ansåg sig mycket eller ganska bra förberedda för uppgiften, med små skillnader mellan såväl män och kvinnor som mellan civil- och högskoleingenjörer. Fördelat på större utbildningsgrupper varierar andelen positiva svar på frågan om hållbar utveckling från drygt 30 till strax över 60 procent. Hur har utbildningen förberett dig för ditt arbete när det gäller att Alternativ: Utforma teknik för hållbar utveckling Efter större utbildningsgrupper. Fallande efter andel "mycket bra"+"ganska bra". 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% HI Maskin CI Maskin CI Data CI Bygg Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning HI Data HI Bygg CI Kemi CI Tekn F

44 Bilaga 7 Sett till arbetsområden var skillnaderna däremot mindre, som framgår av diagrammet nedan. Hur har utbildningen förberett dig för ditt arbete när det gäller att Alternativ: Utforma teknik för hållbar utveckling Efter större arbetsområden. Fallande efter andel "mycket bra"+"ganska bra". 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Konstruktion/Projektering Data/IT Marknadsföring/försäljning/inköp Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Produktion/Logistik Annat ingenjörsarbete Forskning/utveckling Avslutningsvis kan tilläggas att vid en jämförelse mellan högskolor (med fler än 20 respondenter), är det bara Högskolan i Halmstad som med en sammanlagd positiv svarsandel på 69 procent avviker mer än några enstaka procentenheter från genomsnittet för frågan om hållbar utveckling. När det gäller att följa kunskapsutvecklingen bedömde två av tre att utbildningen förberett dem mycket eller ganska bra. Bland de större utbildningsgrupperna var andelen lägst för HI Bygg 56 procent, och högst för CI Teknisk fysik 72 procent. Skillnaden mellan större arbetsområden var förhållandevis liten. Däremot ansåg sig kvinnor generellt sett mindre väl förberedda än män (60 versus 71 procent). Det gällde särskilt andelen som svarade att utbildningen förberett dem mycket bra i detta avseende 11 procent av kvinnorna jämfört med 18 procent av männen. Det kan även noteras att en större andel ansåg sig vara väl förberedda för att skriftligt presentera och diskutera problem och lösningar än för att göra det muntligt. Kommentar Svarsalternativen är hämtade ur de formella krav som idag ställs för civil- och högskoleingenjörsexamen. Formuleringarna är något förenklade, och har utformats så att förkommande skillnader mellan de två utbildningarna har eliminerats. Det ingenjörerna uppenbarligen anser sig vara bäst förberedda för är de i någon mening traditionella ingenjörskompetenserna (jämför även bedömningen av utbildningens delar). Frågan om hållbar utveckling var det alternativ som alltså fick det i särklass sämsta omdömet. Bara 9 procent ansåg sig mycket bra förberedda för uppgiften, medan 41 procent svarade ganska dåligt eller mycket dåligt. En anmärkningsvärt stor andel (14 procent) saknade helt uppfattning i frågan.

45 Bilaga 7 Det faktum att skillnaderna var små när svaren fördelades på arbetsområden behöver givetvis inte innebära att bristande insikter i hållbar utveckling av teknik har en lika stor negativ inverkar på möjligheterna att utföra de aktuella arbetena. Däremot kan konstateras att arbetet som sådant i vart fall inte gav anledning att i efterhand bortse från dessa tillkortakommanden i utbildningen. Samma iakttagelse kan göras när det gäller förutsättningarna för att följa utvecklingen inom teknikområdet. Svaren från de examinerade bekräftar för övrigt också resultatet av Högskoleverkets utvärdering av civilingenjörsutbildningarna 2005, då det konstaterades att lärosätena inte säkrar att studenterna faktiskt får de kunskaper i hållbar utveckling av teknik som krävs. Enkäten visar att också högskoleingenjörernas upplevelse av sin utbildningen var densamma. Det ingenjörerna saknat i sin utbildning Entreprenörskapskompetens mest efterlyst Till skillnad från frågorna om utbildningens delar och helhet, var syftet här att fånga upp vad de examinerade har saknat (om något) i utbildningen. Poängen är liksom för övrigt med hela undersökningen att få den yrkesverksammes perspektiv på utbildningen utifrån de krav yrkeslivet ställer. Flera svarsalternativ var möjliga. Vad har du saknat i din utbildning? Efter utbildningstyp (flera svar möjliga). Fallande efter andel totalt (visas dock ej i diagram). entreprenörskapskompetens fördjupning inom ditt teknikområde annat (fritext) ekonomi immaterialrätt bredare teknisk bas HI CI engelska inget andra språk matematik 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Totalt sett var entreprenörskapskompetens det som flest ingenjörer (totalt 41 procent) uppgav sig sakna i utbildningen. Andelen var högre för civilingenjörer (43 procent) än för högskoleingenjörer (35 procent), men skillnaden mellan könen inom respektive utbildning var liten. Av ingenjörer med personalansvar totalt, angav 49 procent att de saknade entreprenörskapskompetens. Därnäst följde ekonomi, vilket saknades av 37 procent här var skillnaden också störst jämfört med de utan personalansvar, för vilka andelen var 24 procent. Av diagrammet nedan framgår hur andelen varierar mellan de olika arbetsområdena, samt för civil- och högskoleingenjörer inom dem.

46 Bilaga 7 Vad har du saknat i din utbildning? Alternativ: Entreprenörskapskompetens Efter större arbetsområden och utbildningstyp. Konstruktion/Projektering Marknadsföring/försäljning/inköp Forskning/utveckling Data/IT HI CI Produktion/Logistik Annat ingenjörsarbete 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% För högskolor med fler än 20 respondenter framgår spridningen i andelen som uppgav att de saknat entreprenörskapskompetens av följande diagram. Andelarna är generellt sett högre för de större lärosätena än för de mindre. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Vad har du saknat i din utbildning? Alternativ: Entreprenörskapskompetens Högskolor med 20 eller fler respondenter. Sorterat stigande efter andel som saknat inslaget. Jönköping Halmstad Dalarna Karlstad Väst Gävle Linköping Luleå Chalmers Umeå Uppsala Mälardalen KTH Lund För högskoleingenjörer låg dock fördjupning inom det egna teknikområdet högst med 38 procent vilket efter entreprenörskapskompetens följdes av en fjärdedel som saknade en bredare teknisk bas. Motsvarande andelar för civilingenjörer var 24 respektive 14 procent. Andelen män som saknade fördjupning var betydligt större än för kvinnor bland högskoleingenjörerna 41 jämfört med 30 procent. Kvinnor med civilingenjörsutbildning saknade däremot i större utsträckning än män i samma grupp en bredare teknisk bas 18 mot 12 procent. En jämförelse av arbetsområden och utbildningstyp visar på en större spridning än vad som var fallet för entreprenörskapskompetens.

47 Bilaga 7 Vad har du saknat i din utbildning? Alternativ: Fördjupning inom ditt teknikområde Efter större arbetsområden och utbildningstyp. Konstruktion/Projektering Marknadsföring/försäljning/inköp Forskning/utveckling Data/IT HI CI Produktion/Logistik Annat ingenjörsarbete 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% I följande diagram har de tre svarsalternativ som berörts särskilt ovan fördelats på större utbildningsgrupper och kön. Skillnaderna mellan grupperna är stora vad gäller fördjupning inom teknikområdet och bredare teknisk bas, medan andelarna som saknade entreprenörskapskompetens varierar måttligt. 50% 45% Vad har du saknat i din utbildning? Alternativ: Entreprenörskap, fördjupning och teknisk bas Efter större utbildningsgrupper. entreprenörskapskompetens fördjupning inom ditt teknikområde bredare teknisk bas 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% CI Bygg CI Data CI Kemi CI Maskin CI Tekn F HI Bygg HI Data HI Maskin En liten andel angav att de saknade matematik i utbildningen. Andelen var dock väsentligt högre för högskoleingenjörer. Det förtjänar även att nämnas att 12 procent inte saknade något alls. Frisvar verklighetsanknytningen saknas mest Valet av delfrågor har givetvis stor inverkan på både fördelningen av svaren och tolkningen av dem. Antalet måste av praktiska skäl begränsas. Det är inte heller givet att urvalet blir representativt, i den meningen att det uppfattas som lika relevant för ingenjörer från samtliga inriktningar. De frågor vi valt att ställa rör teknik, språk och vissa inslag som kan vara aktuella i debatten kring bland annat ingenjörsutbildningarna.

48 Bilaga 7 En indikation på att fler alternativ hade varit möjliga ges av att andelen som svarat att de saknat något annat var så hög som 27 procent. Frisvar var vanligare bland civilingenjörer än högskoleingenjörer 29 respektive 20 procent. Högst var andelen för kvinnor med civilingenjörsutbildning (36 procent). Samtidigt visar det sig att av de totalt över 600 frisvaren tar ungefär hälften upp olika former av koppling till vad man ofta refererar till som verkligheten : samverkan med företag och näringsliv (163 svar), praktik (85) och realistiska tillämpningsövningar (68). Uppdelningen är ungefärlig, eftersom flera av aspekterna ofta nämns i samma svar. Därnäst följer två grupper av svar som berör bl.a. ledarskap och gruppsykologi (66 svar), samt kommunikation och presentationsteknik (56). Praktik var det som saknades av flest högskoleingenjörer, medan koppling till verklighet och företag kom först bland civilingenjörerna. I bilaga 1 redovisas några exempel ur kategorierna ovan. Kommentar till resultaten En mycket stor andel saknade alltså entreprenörskapskompetens från sin utbildning. Man kan ställa sig frågan om det är ett reellt hinder för arbetet och karriären eller snarare en återspegling av de senaste årens debatt om entreprenörskap och företagande. Oavsett vilket, torde det sakna betydelse hur ingenjörerna kommit fram till att just detta är viktigt, och därför signalerar att det saknades i utbildningen. Det finns därför all anledning för högskolorna att ta fasta på denna upplevda brist, särskilt som andra alternativ som knyter an till företagande ekonomi och immaterialrätt också renderade höga svarsandelar. Det kan i sammanhanget nämnas att entreprenörskap nu också har tagit ett steg upp på den politiska dagordningen, i och med den Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet som presenterades av regeringen i maj Där sägs bl.a. följande: På högskolenivå kan entreprenörskapsutbildning handla om såväl teoretiska som praktiska studier av hela processen från att pröva en idés kommersiella bärkraft till att etablera ett företag på marknaden. Högre utbildning i entreprenörskap kan också, mera generellt, förbereda studenterna för arbete med förändringsprocesser i större såväl som mindre organisationer, i privat såväl som offentlig sektor. Mer förvånande är att så stora andelar särskilt bland högskoleingenjörer ansåg sig sakna fördjupning inom sitt teknikområde eller en bredare teknisk bas. En korstabulering av de som uppgivit sig sakna fördjupning inom sitt teknikområde mot hur de bedömt de egna betygen visar inte på några större skillnader. Oavsett om man anser sig ha mycket bra eller bara godkända betyg, är andelarna som uppgivit sig sakna fördjupning snart sagt desamma som respektive totala andel för både civiloch högskoleingenjörer. Det talar i vart fall för att det inte skulle röra sig om hur väl man lyckats tillägna sig undervisningen.

49 Bilaga 7 När andelen som saknade fördjupning inom sitt teknikområde istället relateras till hur arbetet överensstämde med utbildningens nivå och inriktning, visar det sig att den var mindre bland de för vilka arbetet överensstämde helt och hållet i båda avseendena (14 respektive 29 procent för civil-/högskoleingenjörer), än bland de för vilka arbetet stämde till någon del (33 respektive 43 procent). Behovet av fördjupning skulle alltså till viss del kunna bero på att man arbetar ett stycke vid sidan av målyrket. Med en så hög andel som ändå ansåg sig sakna fördjupning, trots full överensstämmelse med utbildningens nivå och inriktning, ligger det dock nära till hands att anta att vissa relevanta moment helt saknades i utbildningen. Skillnaden mellan de båda ingenjörsgrupperna totalt vad gäller upplevelsen av den tekniska fördjupningen kan kanske i någon i någon mån reflektera det faktum att de ligger på olika nivå. Allvarligare vore om högskoleingenjörerna i mindre grad känner sig fullt ut förberedda för de arbetsuppgifter som typiskt sett möter dem i arbetslivet. Delfrågorna om praktik och samverkan fick låga omdömen under frågan om utbildningens delar, och återkommer ofta även i frisvaren. Efter en tids arbete hade det inte förvånat om betydelsen av dessa aspekter (i vart fall förekomsten av praktik) hade klingat av, om motivet bara hade dikterats av uppfattningen att man därigenom lättare skulle få arbete. Önskemålen dröjer sig alltså kvar, trots att ingenjörerna bevisligen hade ett arbete som man i de allra flesta fall också var nöjd med. Ett skäl kan vara att fler sådana inslag dels skulle ha underlättat successiva val av kurser och inriktning, eller att det skulle öka känslan av hur utbildningens delar hänger samman det vill säga bidra till att tydliggöra den röda tråd som inte heller den fick särskilt positiva omdömen. En viktigare förklaring är förmodligen den som kommer till uttryck i frisvaren, där samverkan i olika former eller koppling till verkligheten knyts till förväntningar på att de praktiska tillämpningarna skulle ha blivit mer realistiska, och i högre grad anpassade till de metoder som är aktuella i näringslivet. Den uppfattningen förtjänar att i högsta grad tas på allvar, just för att den förs fram av yrkesverksamma ingenjörer som helt nyligen upplevt kontrasten mellan högskolans värld och yrkeslivet. En uppenbar svårighet vid bedömningen av huruvida en utbildning är rätt sammansatt, är ingenjörsyrkets stora bredd. Det som är viktigt för en ingenjör att ha med sig, visar sig sakna betydelse för en annan. Spridningen i svaren mellan arbetsområden kan ses som illustration av detta. Med den utgångspunkten kan invändas att en ingenjörsutbildning måste vara användbar till mycket, och att den måste vara det under ett helt yrkesliv, och att det därför inte är möjligt för vare sig studenter, lärosäten eller näringsliv att komponera den perfekta utbildningen. Även om invändningen är befogad, betyder det inte att det skulle saknas anledning att ta reda på hur utbildningen utnyttjas och vad som skulle kunna tillföras den (eller tas bort). Kommentar till frågorna Det faktum att ingenjörerna anser sig ha saknat något, betyder inte nödvändigtvis att de gör det av samma skäl. Anledningarna kan vara flera: a) att det inte fanns, men rimligen borde ha funnits med hänsyn tagen till målen för programmet eller inriktningen,

50 Bilaga 7 b) att det i och för sig fanns, men att det fordrade individuella val (inriktning/kurs) c) att det inte fanns, och inte heller krävdes inom de rådande formella ramarna för en ingenjörsexamen. Svaren ger ändå en signal om vad ingenjören efter en tid i yrkeslivet anser sig sakna inom ramen för sitt nuvarande arbete. För högskolan kan de, kopplade till punkterna ovan, ge en uppfattning om huruvida: a) det finns uppenbara brister som måste åtgärdas, eller b) det finns skäl att vara tydligare när det gäller vilka val av inriktningar eller kurser den enskilda studenten bör överväga utifrån sina karriärplaner, eller c) yrkesrollerna har genomgått förändringar som fordrar en förnyelse av utbildningarnas sammansättning eller omfattning av kurser/inslag. Högskolornas information om arbetsmarknaden Få anser att informationen var mycket bra Totalt tyckte sex av tio att arbetsmarknaden efter examen överensstämde mycket eller ganska bra med lärosätets information, men bara en av tio gav det högsta omdömet. Män var något mer nöjda än kvinnor, och högskoleingenjörer var mer nöjda än civilingenjörer. Var sjunde deklarerade att de inte hade någon uppfattning. I diagrammet nedan har svaren återigen fördelats på högskolor med 20 eller fler respondenter. De positiva svarsandelarna sammantagna skiljer sig med några få undantag måttligt från genomsnittet. Inte i något fall är andelen mycket nöjda större än en knapp fjärdedel. 100% 90% 80% 70% 60% Hur har arbetsmarknaden överensstämt med lärosätets information? Fallande efter andel svar "mycket bra" + "ganska bra". Högskolor med 20 eller fler respondenter. 50% 40% 30% 20% 10% Ingen uppfattning Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra 0% Dalarna Väst Halmstad Gävle Linköping KTH Luleå Karlstad Lund Jönköping Umeå Mälardalen Chalmers Uppsala Totalt När bedömningen av lärosätets information om arbetsmarknaden relateras till frågan om hur nöjd man var med sitt nuvarande arbete, framträder följande bild.

51 Bilaga 7 Är du nöjd med ditt nuvarande arbete? Efter "Hur har arbetsmarknaden överensstämt med lärosätets information?" 100% 90% 80% Nöjd med arbetet 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattn Totalt Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Arbetsmarknadens överensstämmelse med lärosätets information En nedbrytning på utbildningsgrupper uppenbarar vissa skillnader, men det är framför allt för civilingenjörer inom kemi som svaren avviker påtagligt. För både män och kvinnor var de totala andelarna positiva svar 41 procent, och av dessa var det bara c:a 4 procent ansåg att arbetsmarknaden överensstämde mycket bra med lärosätets information. Kommentar Observera att frågan gavs en vid formulering, som försökte innefatta både den information som gavs när utbildningsvalet träffades och den som studenten kunde ta del av under loppet av sina studier: Hur tycker du att arbetsmarknaden du mött efter examen överensstämmer med lärosätets information inför och under dina studier? Bara en av tio ansåg att arbetsmarknaden de mött överensstämde mycket bra med lärosätets information. Högskolorna lyckades uppenbarligen väsentligt bättre med att inför studievalet informera om utbildningen som sådan där tyckte 25 procent att högskolans information var mycket bra och ytterligare 64 procent att den var ganska bra. Frågorna (och informationen) kan i viss mån gå i varandra, men när fokus uttryckligen ligger på arbetsmarknaden, blir svaret således ett helt annat. En annan näraliggande fråga är den tidigare om hur utbildningen bedömdes vad gäller karriärvägledning. Här var resultaten istället än sämre bara 2 procent ansåg att den var mycket bra, och ytterligare 17 procent att den var ganska bra. Ett mått på betydelsen av informationens kvalitet ges av att ingenjörerna var mer nöjda med arbetet, ju bättre de ansåg att arbetsmarknaden de mött överensstämde med informationen från högskolan. Studenterna behöver självfallet ett bra underlag först för att välja utbildning, och därefter för att kunna ge den sin slutliga form genom val av inriktning och kurser. Frågor om vilka ingenjörsarbeten som faktiskt finns därute och vad som krävs för att utöva dem behöver besvaras, liksom om hur efterfrågan på arbetsmarknaden tecknar sig i den nära framtiden.

52 Bilaga 7 Resultaten av enkäten ger förvisso inget besked om i vilket avseende informationen har varit bra eller dålig. En tänkbar förklaring till att man är missnöjd kan vara att arbetsmarknadsläget förändrats totalt eller för den typ av arbete som den examinerade studenten inriktat sig på. Och visst kan konjunktur och arbetsmarknad i stort förändras på ett sätt och i en takt som högskolan varken kan förutse eller lastas för. Däremot finns inget skäl att inte hålla informationen korrekt och aktuell också i dessa avseenden, även om det skulle innebära att studenterna delges dåliga nyheter. Om utbildningsvalet ägde rum idag Närmare sex av tio skulle läsa samma utbildning vid samma lärosäte Totalt 58 procent av de svarande skulle om valet stod idag ha påbörjat samma utbildning vid samma lärosäte (60 procent för civilingenjörer och 50 procent för högskoleingenjörer, med mindre skillnader mellan könen). Ytterligare 15 procent skulle ha valt en annan utbildning vid samma lärosäte. 10 procent av civilingenjörerna skulle ha valt ett annat lärosäte det stora flertalet på samma utbildning. Av högskoleingenjörerna skulle 24 procent ha valt ett annat lärosäte, och av dessa skulle 15 procentenheter ha valt samma utbildning. En halv procent skulle inte ha påbörjat några studier alls, och 13 procent svarade att de inte vet hur de skulle ha gjort. För kvinnor med civilingenjörsutbildning var andelen osäkra något större. Se vidare diagrammet nedan *. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Om utbildningsvalet skulle ske idag, skulle du då påbörja samma utbildning vid samma lärosäte? Efter utbildningstyp och kön. 0% CI+HI Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Totalt CI HI Ja Nej, men samma utbildning vid annat lärosäte Nej, jag skulle inte påbörjat några studier alls Nej, annan utbildning men vid samma lärosäte Nej, annan utbildning och vid annat lärosäte Vet inte Mellan de högskolor för vilka resultaten kan brytas ned finns avsevärda skillnader. Högskolorna är här sorterade fallande efter summan av andelarna som svarade att de skulle ha valt samma lärosäte (samma eller annan utbildning). * Anm: Svarsalternativen i diagrammen har en annan ordningsföljd än i resultatbilagan.

53 Bilaga 7 Om utbildningsvalet skulle ske idag, skulle du då påbörja samma utbildning vid samma lärosäte? Högskolor med 20 eller fler respondenter. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linköping Lund KTH Chalmers Luleå Umeå Uppsala Gävle Dalarna Väst Jönköping Mälardalen Karlstad Halmstad Ja Nej, men samma utbildning vid annat lärosäte Nej, jag skulle inte påbörjat några studier alls Nej, annan utbildning men vid samma lärosäte Nej, annan utbildning och vid annat lärosäte Vet inte Examinerade från de större högskolorna skulle alltså i större utsträckning ha valt samma högskola igen än de från de mindre. En jämförelse av civil- och högskoleingenjörer visar att skillnaderna dem emellan snarare gäller valet av lärosäte än av utbildning, som framgår nedan. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Om utbildningsvalet skulle ske idag, skulle du då påbörja samma utbildning vid samma lärosäte? Summa alternativ för lärosäte (samma/annan utbildning) och för utbildning (samma/annat lärosäte) Efter utbildningstyp och kön. Samma lärosäte Samma utbildning 0% CI+HI Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Totalt CI HI Underlaget räcker inte till för att ställa civil- och högskoleingenjörer mot varandra för mer än hälften av de lärosäten som ger båda utbildningarna. En samlad jämförelse kan dock göras högskoleingenjörer totalt från högskolor med både civil- och högskoleingenjörsutbildning ställs mot de högskolor som bara ger den senare. Andelen högskoleingenjörer som skulle ha valt samma utbildning (på samma eller annan högskola) skiljer sig obetydligt mellan dessa två grupper av högskolor. Andelen som åter skulle ha valt samma högskola (samma eller annan utbildning) skiljer sig däremot avsevärt 71 procent av de från högskolor med båda utbildningarna, jämfört med 51 procent av de från övriga högskolor.

54 Bilaga 7 Till sist kan nämnas att av de som i det stora hela var mycket nöjda med utbildningen skulle 81 procent ha valt samma utbildning och högskola (ingen skillnad mellan civil- och högskoleingenjörer), jämfört med en hälften så stor andel 43 procent av de som var ganska nöjda (45 procent för civil- och 37 procent för högskoleingenjörer). Kommentar Resultaten för civil- och högskoleingenjörer totalt överensstämmer för övrigt i allt väsentligt med den enkätundersökning som redovisades i SCB:s rapport Inträdet på arbetsmarknaden för examinerade 2004/05 *. Sett till samtliga högskoleexaminerade svarade där 53±2 procent att de vid val idag skulle ha påbörjat samma utbildning, vid samma högskola. * UF 86 SM Punktskattning och 95-procentigt konfidensintervall.

55 Bilaga 7 Kontakt med högskolorna Kontakt efter avslutad utbildning Lågt intresse för de examinerades erfarenheter Mot slutet av enkäten ställdes frågan om huruvida de examinerade ingenjörerna blivit kontaktade av sin högskola/institution efter avslutad utbildning i något av följande tre syften: för att få dina synpunkter på utbildningen för att få kunskap om hur du lyckats på arbetsmarknaden i annat syfte (t ex undervisning eller karriärvägledning av studenter) Bara tre av tio svarade att de deras tidigare högskolor kontaktat dem för att få synpunkter på utbildningen eller för att få kunskap om hur de lyckat på arbetsmarknaden. Något fler (34 procent) svarade att de blivit kontaktade i annat syfte. Mellan högskolorna fördelar sig svaren enligt diagrammet nedan. Totaluppgiften innefattar även svar från högskolor som inte är representerade i diagrammet *. Högskolorna är sorterade fallande efter summan av andelen ja på de tre delfrågorna. Har din högskola/institution kontaktat dig efter att du lämnade högskolan (genom enkät eller på annat sätt)... 70% Andel "ja" på respektive delfråga. Högskolor med 20 eller fler respondenter. 60% 50% för dina synpunkter på utbildningen för kunskap om hur du lyckats på arbetsmarknaden i annat syfte 40% 30% 20% 10% 0% KTH Halmstad Linköping Väst Umeå Jönköping Uppsala Karlstad Chalmers Lund Luleå Mälardalen Gävle Totalt Kommentar Synen på hur angeläget det är att vända sig till sina tidigare studenter förefaller alltså variera kraftigt mellan högskolorna. * Till skillnad från tidigare redovisningar per lärosäte ingår inte Högskolan i Dalarna eftersom antalet svar i detta fall var under 20.

56 Bilaga 7 Den som försöker ta reda på vad som gjorts i den vägen finner att det är stora skillnader i hur resultaten presenteras på lärosätenas webbplatser, när så alls sker. Det ställs ofta också höga krav på den intresserades förmåga att hitta och värdera den information som finns om de examinerades erfarenheter. När steget tas till en jämförelse mellan högskolor eller program, blir bilden snabbt oöverskådlig, eftersom uppgifterna skiljer sig avsevärt i både form och omfattning. Om blivande studenter ska kunna utnyttja resultaten för att träffa informerade val, är det därför uppenbart att både transparens och jämförbarhet måste öka. De examinerades syn på sina erfarenheter En majoritet anser sig kunna bidra till utvecklingen av utbildningarna I den avslutande frågan fick respondenterna sedan göra en bedömning av huruvida de ansåg att deras erfarenheter från yrkeslivet skulle kunna bidra till att utveckla den genomgångna utbildningen. Över hälften bedömde att de i stor (43 procent) eller mycket stor (10 procent) utsträckning skulle kunna lämna sådana bidrag. Färre än fyra procent ansåg att deras erfarenheter bara i mycket liten utsträckning skulle kunna bidra till att utveckla utbildningen. Skillnaden i svaren var försumbar mellan examinerade från civil- och högskoleingenjörsutbildningar, liksom även mellan könen. Kommentar Avslutningsvis kan vi alltså konstatera att de examinerade ingenjörerna är en mycket dåligt utnyttjad källa till information om både utbildningarnas innehåll och relevans och om utvecklingen av arbetsmarknaden. Vi menar att det finns goda skäl att sätta tilltro till de examinerade ingenjörernas bedömning av sina möjligheter att bidra till utvecklingen av utbildningen. De har en färsk utbildning, och har under några år omsatt sina kunskaper i olika former av ingenjörsarbete.

57 Bilaga 7 Om undersökningen Enkäten riktades till c:a medlemmar i Sveriges Ingenjörer examinerade 2005 eller 2006, varav 4200 civil- och 1300 högskoleingenjörer. Utskick gick per e-post i maj 2009 och svaren lämnades via nätet. Uppgifter om e-postadress, kön, högskola, utbildningstyp, inriktning och examensår hämtades ur förbundets medlemsregister. Enkäten besvarades av 526 högskoleingenjörer och 1808 civilingenjörer, vilket gav en total svarsfrekvens på 43 procent *. Skillnaden var liten mellan civil- och högskoleingenjörer, men för kvinnor var svarsfrekvensen något högre än för män (se även tabell över utbildningsgrupper nedan). Ingenjörer med två olika examensår ingick i undersökningen för att öka underlagets storlek och därigenom möjliggöra fler nedbrytningar av materialet. En kontroll av resultaten, sett till civil- respektive högskoleingenjörer totalt, visar att skillnaderna mellan svaren var små. En sammanläggning av resultaten för de två examensåren ansågs därför kunna göras. Resultaten har i förekommande fall redovisats per högskola, kön eller utbildning bara då antalet respondenter har varit 20 eller fler för de nedbrutna grupperna. De högskolor som därmed i de flesta fall (beroende på fråga) kunde ligga till grund för jämförelser med avseende på det totala antalet svar återfinns i följande tabell. Högskola Utskick Svar Svarsfrekvens Chalmers tekniska högskola % Högskolan Dalarna % Högskolan i Gävle % Högskolan i Halmstad % Högskolan i Jönköping % Högskolan Väst % Karlstads universitet % Kungl. Tekniska högskolan % Linköping % Luleå tekniska universitet % Lunds Universitet % Mälardalens högskola % Umeå universitet % Uppsala % S:a grupper % Övriga % Totalt % * Enkäten gick till medlemmar med de aktuella examensåren som uppgivit e-postadress (det stora flertalet). Uppskattningsvis 450 adresser var dock inkorrekta. De felaktiga adresserna har emellertid inte eliminerats vid beräkningen av svarsfrekvenser, vilket innebär att dessa kan ha varit några procentenheter högre.

58 Bilaga 7 Enskilda utbildningsinriktningar (ett sextiotal) har som regel samlats i större grupper, vilka framgår av tabellen nedan, för nedbrytningar per kön. För civilingenjörsgrupperna kunde resultaten även fördelas på några av de större lärosätena. Antalet högskoleingenjörerna i grupperna var generellt sett dock för litet för att möjliggöra sådana jämförelser. Grupp Inriktning Utskick Svar Svarsfrekvens K M Tot K M Tot K M Tot CI Bygg Väg- och vatten % 45% 46% Lantmäteri % 42% 41% Kommunik./transp.tekn % 55% 57% Övriga % 32% 41% S:a % 44% 45% CI Data Elektroteknik % 38% 39% Datateknik % 39% 41% Informationsteknik % 40% 40% Medieteknik % 40% 39% Autom. o mekatronik % 49% 49% S:a % 39% 40% CI Kemi Kemiteknik % 46% 46% Bioteknik % 38% 42% Teknisk biologi % 30% 37% Övriga % 31% 41% S:a % 41% 43% CI Maskin Maskinteknik % 38% 41% Industriell ekonomi % 41% 45% Övriga % 44% 44% S:a % 39% 42% CI Tekn F Teknisk fysik % 45% 47% Tekn fysik & elektro % 59% 58% S:a % 49% 50% HI Bygg Byggteknik % 41% 45% Övriga % 56% 45% S:a % 46% 45% HI Data Datavetenskap % 37% 37% Elektronik/elektrotekn % 38% 36% Övriga % 51% 50% S:a % 39% 39% HI Maskin Maskinteknik % 40% 40% Övriga % 24% 21% S:a % 39% 37% SUMMA GRUPPER % 41% 42% Övriga inriktningar % 43% 43% TOTALT % 41% 43% Observera att frågeformuleringarna i rapportens texter och diagram kan vara något förkortade. Den fullständiga ordalydelsen framgår av bilagan, där även resultaten redovisats för civil- och högskoleingenjörer, totalt och per kön.

59 Bilaga 7 Bilagor Bilaga 1 Frisvar: Det ingenjörerna saknat i sin utbildning Utöver de fasta svarsalternativen gavs möjlighet att lämna egna svar på frågan om vad man hade saknat i utbildningen. Se det aktuella avsnittet i rapporten för ytterligare kommentarer till svaren. I en avslutande fråga gavs ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter på enkäten och dess tema i sin helhet (se bilaga 2). Svaren täcker också en större bredd, men många knyter an till de synpunkter som framförs här. Totalt lämnades över 600 frisvar (27 procent av de svarande), och ungefär hälften tar upp olika former av anknytning till verkligheten. En gruppering av svaren totalt visar att samverkan med företag och näringsliv kommer högst (163 svar), varefter följer praktik (85) och realistiska tillämpningsövningar (68). Flera av aspekterna nämns ofta i samma svar, varför grupperingen ska ses som ungefärlig. Praktik var det som saknades av flest högskoleingenjörer, medan koppling till verklighet och företag kom först bland civilingenjörerna. Därefter följer svar som berör bl.a. ledarskap och gruppsykologi (66), samt kommunikation och presentationsteknik (56). Här återges några exempel ur kategorierna ovan *. Först ett urval svar om kopplingen till näringslivet: Tätare kontakt mot företag inom samma marknad som utbildningen. (högskoleing elektro) Mer verklighetsanknytning, mer tillämpning, mindre teori. (civing kemi) Närhet till industrin var dålig. Avsaknad av fokus på verktyg som används ute på företag. Utbildningen alltför fokuserad på att träna doktorander istället för ingenjörer. (civing elektro) Mer verklighet. Utbildningens skyddade värld överensstämmer inte alls med verkligheten. (högskoleing maskin) Närmare kontakt med företagen, vilket ger en mer verklig bild av problemen som man kommer att ställas inför i arbetslivet. (högskoleing elektro) Verkliga applikationer från mindre företag, dvs. ej Ericsson eller dyl. (civing elektro) Kommentarerna om praktik är som regel kortfattade ( Praktik ), men där svaren utvecklats något kan de se ut som följer: Mer praktik, bättre marknadsföring mot näringsliv (civing teknisk fysik) Praktik i samband med en kurs, skulle kunna vara två tre dagar och uppåt på ett företag. Så man får en liten inblick i kursen och relevant arbetssituation. (högskoleing) * Kommentarerna kan vara förkortade (ibland beroende på att de var ofullständiga, eftersom svarsutrymmet var begränsat). Utbildningsinriktningen har utelämnats där svaren är få, eller då den ges på bara ett lärosäte.

60 Bilaga 7 Praktik både inom företag och forskargrupp. (civing teknisk fysik & elektro) Praktik och/eller skarpa projektarbeten på företag. (högskoleing) Praktik. Att självständigt utföra ett projekt från start till mål. (högskoleing) Insprängd praktik tidigt i utbildningen. (civing elektro) Svaren från de som efterlyste en mer verklighetsanpassad undervisning överlappar i viss mån de om företagsanknytning och praktik. Tillämpning av teorierna på verkliga fall som inte är allt för tillrättalagda. (högskoleing maskin) Tillämpning av kunskaperna! Hur kommer våra framtida arbeten att se ut? (civing väg- och vatten) Praktiska tillämpningar av teori kopplade till verkliga yrkessituationer. (civing) Röd tråd och praktiska tillämpningar i alla kurser! (civing teknisk biologi) Koppling till näringslivet samt friare problemlösning i form av att formulera frågeställningen, söka information själv samt komma med en lösning som löser problemet i praktiken och inte bara på pappret. (civing teknisk fysik) En relativt stor grupp efterfrågade också kunskaper i bl.a. psykologi och ledarskap. Beteendevetenskap, konflikthantering, sammanträdesledare. (civing lantmäteri) Ledarskap, personalansvar, arbetsmiljö. (högskoleing) Ledarskapsutbildning, förändringsarbete (att implementera nya lösningar). (civing industriell ekonomi) Gruppdynamik, presentationsteknik, förhandlingsteknik. (civing maskin) Som framgick av föregående avsnitt ansåg inte mer än en fjärdedel att utbildningen förberett dem mycket bra för att muntligt presentera och diskutera problem och lösningar. I ungefär vart tionde frisvar återkom man till frågan. Retorik, tala inför grupp, presentationskunskap. (civing teknisk fysik) Fler skriftliga rapporter och presentationer. (högskoleing) Högre krav på teknologer att kommunicera koncist och begripligt. (civing maskin) Sälja in sig själv, hålla presentationer och argumentera för sin sak. (civing maskin) Några svar berörde karriärvägledning (men fler tog upp det i sin avslutande kommentar till enkäten i sin helhet). Överblick över kursutbud och yrkesinriktning, karriärvägar och möjligheter (fanns mycket att välja på men blev lätt spretigt) (civing industriell ekonomi) Förklaring av branschen och vilka valmöjligheter som finns efter utbildningen (vad kan man jobba med?) (högskoleingenjör bygg) Härutöver konkretiserade ett femtiotal respondenter de tekniska kunskaper de upplevde sig sakna, i antingen bredd eller djup. Ett trettiotal uppgav också (kanske något överraskande) att de saknade vissa datakunskaper, främst i Excel och CAD.

61 Bilaga 7 Bilaga 2 Frisvar: Ingenjörerna om utbildningen, arbetet och enkäten Bättre verklighetsanknytning återigen mest efterfrågad Avslutningsvis gavs möjlighet att ge övriga synpunkter på utbildningen, arbetet eller den här enkäten. Totalt 264 kommentarer lämnades, varav 207 från civilingenjörer och 57 från högskoleingenjörer (eller ungefär var tionde av respektive grupp). Svaren täckte snart sagt allt som berörts i enkäten. De tog som regel upp flera aspekter samtidigt (som framgår av exemplen nedan), varför det är ogörligt att ange hur synpunkterna fördelade sig. Det som oftast kommenterades får nog ändå återigen sägas vara vad man på olika sätt upplever som en bristande koppling till världen utanför högskolan. Här följer ett urval kommentarer *. Genom att komma från en icke-ingenjörsfamilj var jag dåligt förberedd på vad som väntade efter utbildningen. Jag hade inga problem med mina studier medan de pågick, men jag såg aldrig riktigt kopplingen till yrkeslivet. (civing kemi) Jag tycker det saknas en utbildning som är mer anpassad efter yrkeslivet. Utbildningen är väldigt teoretisk. Viss överkunskap behövs, men resultatet blir att det känns som man inte kan någonting alls när man kommer ut. (civing väg- och vatten) I skolan var det 90% teknik och 10% kommunikation. I arbetslivet är det tvärt om. (högskoleingenjör bygg) Jag har en massa utbildning, men jag vet egentligen inte vad jag är utbildad att jobba med. (civiling data) Utbildningen är i vissa avseenden förlegad. Datorernas totala dominans i industrin speglas inte i utbildningen. I industrin är målet alltid att göra minsta möjliga arbete för att uppnå maximalt resultat, på högskolan tillåts inte hjälpmedel i särskilt stor utsträckning. (civing kemi) Utbildningen var ett skämt, viktigast var att underkänna lagom många. Om vi lärde oss något hade ingen som helst betydelse, total frånvaro av pedagogik och koppling till industri/yrkesliv. Inkompetenta lärare. (högskoleing maskin) För lite eller ingen utbildning inom de verktyg/applikationer som används i industrin och som man förväntas behärska. (civing elektro) I kommentarerna om anknytningen till arbetslivet framfördes framför allt från civilingenjörer även synpunkter på utbildningens fokus på forskning. Utbildningen saknade i princip helt inriktning mot arbetslivet. Stark forskningsinriktning. (civing data) Mindre fokus på forskningstillämpningar och mer fokus på hur kunskaperna tillämpas i praktiken i arbetslivet, vilket till största delen inte sysslar med smala forskningstillämpningar. (civing) * Kommentarerna kan vara förkortade (ibland beroende på att de var ofullständiga, eftersom svarsutrymmet var begränsat). Utbildningsinriktningen har utelämnats där svaren är få, eller då den ges på bara ett lärosäte.

62 Bilaga 7 Utbildningen hade ingen koppling alls till arbetslivet, bara en massa teoretiker som trodde att alla studenter ville doktorera efter examen. (civing data) Överlag så behöver samtliga civilingenjörsutbildningar mer anknytning till näringslivet. Vad fan ska jag med reglerteknik, fouriertransform, optimeringsmatematik, etc, etc, om jag inte vet vad jag ska använda det till?? (civing industriell ekonomi) Karriär- och studievägledning togs upp från olika utgångspunkter: Det gick att läsa många bra och nyttiga kurser under utbildningen, men samtliga var valbara, och man fick själv fundera ut vad som kunde vara "bra att ha". (civing informationsteknik) Det är viktigt att programansvariga/studievägledare informerar om vilka kompetenser som arbetslivet verkligen efterfrågar, vilket mina vägledare inte gjorde. (civilingenjör kemi) Fokusera på att informera mer om arbetsmarknaden och efterfrågad kompetens sista tre åren. Undvik utbilda civilingenjörer in i arbetslösheten. Jag kände mig helt övergiven efter examen då skolan "tjänat färdigt" på mig. (civing industriell ekonomi) Jag skulle i efterhand önskat en kurs där man går igenom olika roller i företag, och exempel på arbetsuppgifter. Det hade kunnat räcka med några gästföreläsare, men man kommer helt oförberedd efter utbildningen, om hur en arbetsplats fungerar [ ]. (högskoleing) Jag har fått lära mig att "sälja sig själv" efter utbildningen samt att kontakter och tur är viktigt. Kompetens i form av goda ämneskunskaper kommer i andra hand. (högskoleingenjör kemi) Även lärarna fick åtskilliga kommentarer, ofta med både ris och ros i samma svar: Ställs inga krav på pedagogik hos lärarna. Alla är kompetenta men de flesta saknar helt pedagogisk kompetens (och intresse). Det ser jag som den största bristen i utbildningen. (högskoleingenjör data) Det som [lärosätet] faller på i många fall är otroligt ämneskompetenta lärare med total avsaknad av pedagogisk kunskap. På föreläsning har jag t ex fått höra "det här är mycket svårt så det får ni läsa på ordentligt i boken" (i stället för att gå igenom det ordentligt). (civing maskinteknik) Otroligt bra teknisk och teoretisk höjd och kvalitet på både lärare och kurserna i sig. Jag tror att i de allra flesta fall tjänar en civilingenjörsutbildning syftet "att lära sig lära saker" och sedan tillämpa de nyvunna kunskaperna i problemlösning [ ] (civing teknisk fysik) En handfull tog upp förkunskaper och utbildningsnivå: De största bristerna är inte universitetet utan grundskola & gymnasium där kraven på matematikkunskaper är för låga. Upplevde ett stort glapp som det tog ett bra tag innan man hämtade igen på universitetet. (civing maskin) Höj svårighetsgraden på ingenjörsutbildningarna så att inte kvalitén förloras. Återinför t.ex. kravet på Matematik E från gymnasiet. Massproducera inte ingenjörer utan bibehåll kvalitén! (civing teknisk fysik)

63 Bilaga 7 Utbildningen kunde hållit en högre nivå. Den var lite för lätt så man hade ganska tunt på benen när man kom ut i arbetslivet. (högskoleing data) Den övervägande delen av kommentarerna lyfte fram olika brister i utbildningarna, men flera var också mycket positiva. Mycket bra utbildning tycker jag! Bra engagerade lärare och utbildningsledare som lyssnade mycket på studenterna! Skulle absolut välja samma utbildning igen! (civing) Väldigt bra med utbildningen var att lärarna gav oss elever svåra uppgifter och sedan mer eller mindre lät oss vara - dvs. vi fick verkligen lov att tänka och fick inte någon hjälp förrän vi var en bra bit på vägen. (högskoleing elektro) På det hela mycket nöjd med min utbildning, Både kurser, lärare och universitet. (civilingenjör väg- och vatten) En civilingenjörsutbildning är en väldigt bra bas, om konjunkturen vänder på 5 år så ändras ju förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det viktiga är att visa på karriärspotentialen över några år. (civing maskinteknik) Jag är mycket nöjd med utbildningen, men jag kan inte sluta att undra om jag inte skulle ha blivit börsmäklare istället, men det får jag aldrig svar på. (högskoleing data) Studietiden äger! Tack för allt och alla möjligheter! Gäller bara att ta för sig och göra det som man tycker är viktigt. [Studier och examensarbete utomlands] lärde mig inte massa tekniskt, men massa om livet. Det andra får jag lära mig på jobbet. (civiling) Några var av olika skäl kritiska till enkäten Viss svårighet att på ett rättvist sätt värdera lärare, laborationer etc. 4 år i efterhand (minnet kan svika). (civing teknisk biologi) För få svarsalternativ. Det kan finnas något alternativ mellan ganska bra och ganska dåligt!! (civing energiteknik) Svårt att precisera svaren, kommer inte ihåg vad jag hade för uppfattning innan jag började plugga... (civing teknisk fysik) medan andra var positiva till att och hur den genomfördes. Bra enkät! Superviktigt att man på utbildningen får kontakt med verkliga livet! Det fattades verkligen, det är inte förrän nu man fattar vad det innebär att utbilda sig till civilingenjör, och det hade man behövt veta medan man pluggade [ ] (civing) Fler likadana undersökningar behövs för att ringa in ingenjörsutbildningar som inte har så bra arbetsmarknad efter examen. (civing) Tankeväckande enkät! Insåg att jag är nöjd med min utbildning som helhet, den gav god analytisk grund i livet. (civing)

64 Bilaga 7 Bilaga 3 Resultat fördelade på utbildningstyp och kön Ingenjörers syn på utbildning och yrke några år efter examen Enkäten är riktad till dig som är medlem i Sveriges Ingenjörer och examinerades från civil- eller högskoleingenjörsutbildningen Resultatet från undersökningen kommer endast användas för statistiska ändamål och inga svar kommer att kunna härledas till enskilda individer. 1. Hur tycker du att utbildningen överensstämde med lärosätets information inför studievalet? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 25% 27% 24% 29% 20% 16% 21% Ganska bra 64% 62% 64% 62% 68% 73% 65% Ganska dåligt 5% 4% 4% 4% 9% 9% 8% Mycket dåligt 1% 0% 1% 0% 1% 0% 2% Vet ej 5% 6% 7% 5% 3% 2% 4% Antal Hur tycker du att dina förkunskaper svarade mot de krav utbildningen ställde när du påbörjade den? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 36% 35% 38% 33% 38% 47% 33% Ganska bra 53% 53% 52% 53% 53% 44% 57% Ganska dåligt 10% 10% 8% 11% 8% 8% 8% Mycket dåligt 1% 1% 1% 2% 1% 0% 1% Ingen uppfattning 1% 1% 1% 1% 1% 0% 1% Antal Hur bedömer du utbildningen vad beträffar lärarnas kompetens: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 30% 33% 30% 35% 20% 19% 20% Ganska bra 64% 63% 65% 62% 68% 66% 69% Ganska dålig 5% 3% 4% 3% 11% 14% 10% Mycket dålig 0% 0% 0% 0% 1% 1% 1% Ingen uppfattning 0% 0% 1% 0% 0% 0% 0% Antal

65 Bilaga tillämpningsövningar: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 12% 13% 13% 13% 10% 8% 11% Ganska bra 63% 62% 61% 62% 66% 69% 65% Ganska dålig 22% 22% 22% 22% 20% 20% 21% Mycket dålig 2% 3% 3% 2% 2% 1% 3% Ingen uppfattning 1% 1% 2% 1% 1% 2% 0% Antal laborationer: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 15% 15% 15% 15% 15% 16% 15% Ganska bra 63% 64% 66% 63% 60% 54% 62% Ganska dålig 18% 18% 16% 19% 20% 23% 19% Mycket dålig 2% 2% 2% 2% 2% 2% 3% Ingen uppfattning 1% 1% 1% 1% 2% 5% 1% Antal anknytning till aktuell forskning: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 11% 13% 12% 13% 5% 7% 4% Ganska bra 37% 38% 37% 39% 31% 23% 35% Ganska dålig 33% 33% 32% 33% 34% 35% 34% Mycket dålig 9% 8% 11% 6% 14% 18% 12% Ingen uppfattning 10% 9% 9% 9% 16% 18% 15% Antal samverkan med företag och näringsliv (tex. projektarbeten, gästföreläsare): Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 10% 9% 8% 9% 15% 17% 13% Ganska bra 27% 26% 27% 26% 29% 31% 28% Ganska dålig 39% 40% 38% 42% 33% 32% 34% Mycket dålig 23% 24% 26% 22% 22% 19% 24% Ingen uppfattning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Antal

66 Bilaga samband mellan kurser och utbildning som helhet ( den röda tråden ): Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 12% 12% 12% 12% 14% 15% 13% Ganska bra 56% 55% 52% 56% 60% 65% 57% Ganska dålig 27% 28% 29% 27% 22% 18% 23% Mycket dålig 4% 4% 6% 4% 4% 2% 5% Ingen uppfattning 1% 1% 1% 1% 1% 0% 1% Antal kurslitteratur: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 10% 9% 10% 9% 10% 11% 10% Ganska bra 72% 72% 74% 71% 69% 67% 70% Ganska dålig 17% 16% 14% 17% 18% 19% 17% Mycket dålig 1% 1% 1% 1% 1% 2% 1% Ingen uppfattning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Antal kursutbud: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 26% 30% 27% 32% 10% 11% 10% Ganska bra 60% 60% 63% 57% 62% 61% 62% Ganska dålig 13% 9% 9% 9% 24% 22% 25% Mycket dålig 1% 0% 0% 1% 3% 4% 3% Ingen uppfattning 1% 1% 1% 0% 1% 1% 1% Antal möjligheter till praktik: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 5% 4% 4% 4% 7% 7% 6% Ganska bra 11% 11% 10% 11% 14% 10% 16% Ganska dålig 35% 36% 32% 39% 33% 27% 36% Mycket dålig 41% 41% 47% 38% 38% 47% 35% Ingen uppfattning 8% 8% 7% 8% 8% 9% 8% Antal

67 Bilaga studievägledning: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 7% 7% 6% 8% 5% 5% 4% Ganska bra 33% 34% 35% 34% 30% 21% 34% Ganska dålig 33% 32% 33% 32% 33% 29% 35% Mycket dålig 9% 8% 9% 7% 14% 17% 13% Ingen uppfattning 18% 18% 17% 19% 19% 28% 14% Antal karriärvägledning: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 2% 2% 3% 1% 2% 2% 1% Ganska bra 17% 17% 17% 17% 18% 16% 19% Ganska dålig 42% 43% 43% 42% 39% 33% 42% Mycket dålig 18% 17% 18% 16% 23% 26% 22% Ingen uppfattning 21% 21% 18% 23% 19% 24% 16% Antal Hur var dina betyg från utbildningen? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 25% 23% 21% 25% 29% 34% 27% Bra 63% 64% 68% 62% 57% 57% 57% Godkända 13% 12% 12% 13% 14% 8% 16% Antal Är du i det stora hela nöjd med din utbildning? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket nöjd 44% 47% 44% 49% 35% 30% 37% Ganska nöjd 52% 50% 54% 48% 60% 65% 58% Ganska missnöjd 3% 3% 3% 4% 4% 5% 4% Mycket missnöjd 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% Antal

68 Bilaga 7 6. Har du en anställning för närvarande? (som anställning räknas även forskarutbildning och egen företagare) Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Ja 98% 99% 99% 98% 98% 97% 98% Nej 2% 1% 1% 2% 2% 3% 2% Antal Har du en befattning med personalansvar? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Ja 9% 9% 8% 10% 10% 8% 11% Nej 91% 91% 92% 90% 90% 92% 89% Antal Vilket är ditt huvudsakliga arbetsområde? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Konstruktion/Projektering 22% 17% 14% 19% 36% 31% 39% Marknadsföring/försäljning/inköp 6% 6% 7% 6% 4% 2% 5% Forskning/utveckling 21% 25% 24% 25% 10% 7% 11% Data/IT 19% 20% 14% 24% 16% 8% 19% Produktion/Logistik 10% 11% 13% 10% 9% 11% 8% Undervisning 1% 1% 0% 1% 1% 1% 1% Annat ingenjörsarbete 18% 17% 24% 13% 22% 35% 15% Annat arbete ej ingenjörsarbete 3% 3% 4% 3% 3% 4% 2% Antal Anser du att ditt arbete motsvarar din utbildning när det gäller 9.1. utbildningsinriktning: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Helt och hållet 26% 27% 26% 27% 25% 25% 25% Till stora delar 41% 41% 39% 42% 43% 43% 42% Till någon del 28% 28% 29% 27% 28% 27% 29% Inte alls 4% 4% 5% 4% 4% 4% 4% Antal

69 Bilaga utbildningsnivå: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Helt och hållet 31% 33% 35% 32% 23% 21% 24% Till stora delar 48% 47% 47% 47% 50% 52% 50% Till någon del 19% 17% 15% 18% 25% 25% 24% Inte alls 3% 3% 3% 3% 2% 2% 2% Antal Är du nöjd med ditt nuvarande arbete? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket nöjd 48% 48% 48% 48% 48% 51% 47% Ganska nöjd 44% 44% 45% 44% 45% 43% 45% Ganska missnöjd 7% 7% 6% 7% 6% 6% 7% Mycket missnöjd 1% 1% 1% 1% 1% 0% 1% Antal Hur bedömer du att utbildningen har förberett dig för ditt nuvarande arbete när det gäller att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 35% 40% 41% 39% 18% 18% 19% Ganska bra 53% 51% 50% 52% 61% 60% 62% Ganska dåligt 8% 7% 7% 7% 14% 16% 13% Mycket dåligt 1% 1% 1% 1% 2% 2% 2% Ingen uppfattning 2% 2% 2% 2% 5% 4% 5% Antal analysera och utvärdera olika tekniska lösningar: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 33% 36% 30% 40% 21% 16% 23% Ganska bra 53% 50% 54% 48% 60% 58% 62% Ganska dåligt 11% 10% 13% 9% 15% 21% 12% Mycket dåligt 1% 1% 1% 1% 1% 2% 1% Ingen uppfattning 2% 2% 3% 2% 3% 4% 2% Antal

70 Bilaga utforma produkter och teknik med hänsyn till människors behov och samhällets mål för hållbar utveckling: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 9% 9% 10% 9% 8% 5% 10% Ganska bra 41% 40% 37% 41% 45% 43% 46% Ganska dåligt 30% 31% 32% 31% 28% 28% 27% Mycket dåligt 5% 6% 6% 6% 4% 4% 4% Ingen uppfattning 14% 14% 15% 13% 15% 20% 13% Antal följa kunskapsutvecklingen inom teknikområdet: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 15% 17% 11% 20% 10% 7% 11% Ganska bra 52% 52% 51% 53% 52% 47% 54% Ganska dåligt 25% 24% 29% 20% 28% 29% 28% Mycket dåligt 2% 2% 3% 2% 3% 5% 2% Ingen uppfattning 6% 6% 7% 5% 8% 13% 5% Antal samverka i grupper med olika sammansättning: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 33% 34% 36% 33% 29% 34% 27% Ganska bra 48% 46% 45% 46% 55% 50% 57% Ganska dåligt 15% 15% 14% 16% 12% 13% 12% Mycket dåligt 2% 3% 3% 2% 1% 2% 1% Ingen uppfattning 2% 2% 1% 3% 3% 1% 4% Antal muntligt presentera och diskutera problem och lösningar: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 27% 28% 30% 26% 26% 30% 24% Ganska bra 47% 45% 42% 47% 54% 47% 57% Ganska dåligt 21% 22% 23% 21% 17% 20% 15% Mycket dåligt 4% 5% 6% 4% 1% 2% 1% Ingen uppfattning 1% 1% 0% 1% 2% 1% 2% Antal

71 Bilaga skriftligt presentera problem och lösningar: Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 37% 39% 41% 38% 27% 35% 24% Ganska bra 49% 47% 46% 48% 56% 50% 59% Ganska dåligt 12% 11% 11% 12% 14% 14% 14% Mycket dåligt 1% 2% 2% 1% 1% 1% 1% Ingen uppfattning 1% 1% 0% 1% 2% 1% 2% Antal Vad har du saknat i din utbildning: (Du kan fylla i flera alternativ) Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man inget 12% 12% 10% 14% 13% 14% 12% bredare teknisk bas 17% 14% 18% 12% 26% 25% 26% fördjupning inom ditt teknikområde 27% 24% 22% 25% 38% 30% 41% matematik 4% 3% 1% 3% 8% 8% 7% entreprenörskapskompetens 41% 43% 41% 44% 35% 34% 36% immaterialrätt (upphovsrätt, patent etc.) 19% 21% 17% 23% 14% 10% 16% ekonomi 26% 26% 28% 25% 23% 23% 24% engelska 16% 15% 21% 11% 19% 27% 16% andra språk 5% 5% 6% 4% 4% 2% 5% annat, nämligen: 27% 29% 36% 24% 20% 26% 17% Antal Anm: Summor i kolumner/rader 100 %. Svar annat redovisas närmare i bilaga Hur tycker du att arbetsmarknaden du mött efter examen överensstämmer med lärosätets information inför och under dina studier? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Mycket bra 10% 10% 9% 10% 8% 8% 9% Ganska bra 52% 50% 47% 52% 58% 53% 61% Ganska dåligt 18% 18% 21% 16% 20% 24% 17% Mycket dåligt 4% 4% 4% 4% 3% 3% 3% Ingen uppfattning 16% 18% 19% 17% 11% 12% 10% Antal

72 Bilaga Om utbildningsvalet skulle ske idag, skulle du då påbörja samma utbildning vid samma lärosäte? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Ja 58% 60% 55% 63% 50% 49% 51% Nej, men samma utbildning vid annat lärosäte 6% 3% 3% 3% 15% 15% 15% Nej, annan utbildning men vid samma lärosäte 15% 15% 16% 15% 13% 13% 14% Nej, annan utbildning och vid annat lärosäte 8% 7% 9% 7% 9% 10% 9% Nej, jag skulle inte påbörjat några studier alls 1% 0% 0% 1% 1% 1% 1% Vet inte 13% 13% 17% 12% 11% 13% 10% Antal Har din högskola/institution kontaktat dig efter att du lämnade högskolan (genom enkät eller på annat sätt) för att få dina synpunkter på utbildningen? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Ja 30% 31% 32% 30% 28% 27% 28% Nej 70% 69% 68% 70% 72% 73% 72% Antal för att få kunskap om hur du lyckats på arbetsmarknaden? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Ja 30% 30% 34% 29% 27% 28% 27% Nej 70% 70% 66% 71% 73% 72% 73% Antal i annat syfte (t ex undervisning eller karriärvägledning av studenter)? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man Ja 34% 37% 40% 35% 25% 25% 24% Nej 66% 63% 60% 65% 75% 75% 76% Antal

73 Bilaga I vilken utsträckning tror du att dina erfarenheter från yrkeslivet skulle kunna bidra till att utveckla den utbildning du genomgått? Total CI HI Total Kvinna Man Total Kvinna Man I mycket stor utsträckning 10% 9% 9% 10% 13% 8% 15% I stor utsträckning 43% 42% 45% 41% 44% 46% 43% I liten utsträckning 35% 36% 32% 38% 31% 33% 30% I mycket liten utsträckning 4% 4% 4% 4% 5% 5% 5% Vet ej 8% 8% 11% 7% 8% 9% 7% Antal Övriga synpunkter på utbildningen, arbetet eller den här enkäten. Anm: Redovisas närmare i Bilaga 2.

74 Bilaga 7

75 Bilaga 7 Sveriges Ingenjörer Box 1419, Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48 Tel , Fax , info@sverigesingenjorer.se

76 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 8 Utbildningsstrateger (Dnr MDH /09) Eva Skytt och Baran Cürüklü utsågs till utbildningsstrateger för samhällsteknik, naturvetenskap och matematik respektive data, innovation, design och produktutveckling till 2009 års utgång. Nämnden beslutade samtidigt att uppföljning skulle göras avseende lämpligheten att en och samma person är både utbildningsledare och utbildningsstrateg och fördelningen av arbetstid på de båda uppdragen. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att förlänga perioden för Baran Cürüklüs uppdrag som utbildningsstrateg för området data, innovation, design och produktutveckling till utgången av att förlänga perioden för Eva Skytts uppdrag som utbildningsstrateg för området samhällsteknik, naturvetenskap och matematik till utgången av Ärendets beredning Eva Skytt och Baran Cürüklü har skriftligt besvarat frågor angående tidsåtgång för uppdraget och samband mellan det och uppdraget som utbildningsledare. Förslag till beslut har framtagits av Johan Grundberg, UFO. Delges Akademichefer, administrativa chefer samt utbildningsledare vid IDT, HST, UKK. 1

77 Bilaga 9 FN-NT Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 naturvetenskap och teknik MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 9 (MDH 4-339/10) 9 Utseende av granskningsrepresentanter för KK-stiftelsens utlysning HÖG10 Rektor har uppdragit till nämnden att utse två granskningsrepresentanter för intern granskning av de ansökningar till KKS HÖG10 som tas fram inom nämndens ansvarsområde. Granskningsrepresentanternas uppdrag är att lämna förslag till rektor om vilka projektförslag som bör lämnas som ansökan från MDH till KKS HÖG 10. (Se rektorsbeslut från den 29 mars 2010 om högskolegemensam process för ansökan till KKS HÖG 10, dnr MDH 4-339/10.) Förslag till beslut Nämnden beslutar att utse dekanus Jan Gustafsson samt Erik Dahlquist till nämndens granskningsrepresentanter för ansökningar till KKS HÖG10. Nämnden delegerar till dekanus att fatta beslut om vilka ansökningar de som granskningsrepresentanter anser bör lämnas till KKS HÖG10. Ärendets beredning Ärendet har beretts i nämndens forskningssutskott den 11 maj Förslag till beslut har formulerats av Malin Gunnarsson, utbildnings- och forskningssektionen, efter samråd med dekanus Jan Gustafsson. Delges Rektor samt forskningsledare vid akademierna IDT, HST och UKK. 1

78 Bilaga 10 FN-NT Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 naturvetenskap och teknik MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 10 (MDH /10) 10 Förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för 2011 Rektor har i beslut den 9 mars uppdragit till nämnderna att lämna ett gemensamt förslag på verksamhetsuppdrag och fördelning av anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå, respektive utbildning på forskarnivå och forskning, för år Förslag till beslut Nämnden beslutar att uppdra åt dekanus att tillsammans med de två andra dekanerna färdigställa förslag till rektor på verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för Nämnden beslutar att följande satsningar inom utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå är prioriterade och att dekanus ska utgå från dessa i den fortsatta beredningen: Gemensamt för samtliga prioriterade inriktningar: - Åtgärder för att öka genomströmningen på kurser och program. - Åtgärder för att bredda rekryteringen och minska sned könsfördelning inom kurser och program. - Öka den tvärvetenskapliga kompetensen genom ökad samverkan med andra prioriterade inriktningar inom högskolan. - Marknadsföra Mälardalens högskola genom att använda befintliga unika program som intresseväckare för högskolan som helhet och stärka den akademiska marknadsföringen. - Ökad publicering av forskningsresultat i vetenskapligt granskade publikationer. Didaktik och interkulturell kommunikation: - Satsningar på kompetensutveckling för lärarutbildare för att stärka i synnerhet den ämnesdidaktiska kompetensen. - Ökad ämnesdidaktisk forskning för lärare som är involverade i lärarutbildningen. - Nyrekrytering av doktorander inom relevant didaktik och ämnesdidaktik. - Åtgärder för att öka extern finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå. Miljö, energi och resursoptimering: - Öka forskningsbasen i utbildningarna i synnerhet genom fler disputerade lärare. - Tillämpningar av Hello world projektet inom Miljö, energi och resursoptimering. - Åtgärder för att öka genomströmningen i forskarutbildningen. - Åtgärder för att öka handledarkapaciteten inom forskarutbildningen. 1

79 Bilaga 10 FN-NT Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 naturvetenskap och teknik MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Konsolidera forskningsmiljön så att den akademiska förankringen stärks. Hälsa och välfärd: - Satsningar på kompetensutveckling inom utpekade fokusområden för att stärka forskningsbasen inom utbildning på grund- och avancerad nivå och för att stärka den vetenskapliga kompetensen inom utbildning på forskarnivå. - Nyrekrytering av doktorander, förutsatt att högskolan beviljas examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området hälsovetenskap. - Beroende på utfall av den utredning som regeringen låtit göra vad gäller specialistsjuksköterskeutbildningar uppdra till akademin för hälsa, vård och välfärd att eventuellt utveckla ny specialistutbildning för sjuksköterskor. - Öka samverkan med regionala aktörer. - Åtgärder för att öka extern finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå. Inbyggda system: - Fler tillämpningar av Hello world projektet. - Åtgärder för att öka genomströmningen i forskarutbildningen. - Tilldela inriktningen en resursreserv för att hantera osäkerhet i externfinansiering under 2011 till följd av att stora externfinansierade projekt avslutas och besked om utfall av nya ansökningar ges först i slutet av innevarande år eller i början av nästa år. Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning: - Satsningar på kompetensutveckling för lärare inom ekonomutbildningarna. - Åtgärder för att öka handledarkapaciteten av examensarbeten inom ekonomutbildningarna. - Ökad arbetslivsanknytning av utbildningarna. - Ökad samverkan med regionala aktörer. - Åtgärder för att öka handledarkapaciteten inom forskarutbildningen inom industriell ekonomi och organisation. - Nyrekrytering av doktorander inom arbetslivsvetenskap för att vidareutveckla verksamheten. - Anpassa verksamheten inom STAMP-gruppen till följd av utebliven finansiering från KK-stiftelsen. - Åtgärder för att öka extern finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå. Innovation, design och produktrealisering: - Satsningar på kompetensutveckling av lärare inom informationsdesign. - Stärka forskningsbasen inom utbildning på grund- och avancerad nivå. - Tilldelning av resursreserv för att hantera utebliven, utlovad, finansiering från KKstiftelsen. - Anpassa verksamheten till följd av utebliven finansiering från KK-stiftelsen. 2

80 Bilaga 10 FN-NT Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 naturvetenskap och teknik MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Nämnden beslutar att föreslå rektor preliminär fördelning av HÅS och HÅP uppdrag per utbildningsområde i enlighet med bilaga 1. Ärendets beredning Ärendet har beretts i nämndernas gemensamma arbetsgrupper för utbildning på grund- och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. I arbetsgrupperna har två representanter från vardera nämnd samt nämndernas dekaner ingått. Arbetsgrupperna har träffats två gånger vardera och förslag till nämndgemensamt beslut bygger på de slutsatser om prioriterade verksamhetsuppdrag som dragits i respektive grupp. De nämndgemensamma arbetsgrupperna har baserat sina diskussioner på högskolans verksamhetsplan för , slutsatser från akademidialogerna, på akademiernas verksamhetsplaner och på underlag och slutsatser från strategidagen den 10 mars, där representanter från samtliga prioriterade inriktningar deltog. Arbetsgrupperna och också utgått från underlag om rekryterings- och genomströmningsstatistik för högskolans utbildningar på grund- och avancerad nivå. Förslag till beslut har utarbetats av Malin Gunnarsson, utbildnings- och forskningssektionen, i samråd med dekanerna för fakultetsnämnderna för naturvetenskap och teknik respektive humaniora, samhälls- och vårdvetenskap samt den utbildningsvetenskapliga nämnden. Underlag I ärendet finns - förslag till HÅS och HÅP uppdrag för enligt bilaga 6.1, - anteckningar från den nämndgemensamma arbetsgruppen för forskning och forskarutbildnings möte den 12 maj enligt bilaga 6.2, - anteckningar från den nämndgemensamma arbetsgruppen för utbildning på grund- och avancerad nivås möte den 6 maj enligt bilaga 6.3. Delges Akademichefer, administrativa chefer, forskningsledare samt utbildningsledare vid akademierna IDT, HST, HVV och UKK. Rektor, förvaltningschef, ekonomichef, UFO chef. 3

81 Bilaga 10.1 FN-NT UPPDRAG OCH RESURSTILLDELNING GU-ANSLAG 2011 och 2012 (prel) Departementsprislappar 2010 Summa anslag i 2010 års prisnivå Efter avsättning "för senare fördelning"; mynd.kap, rektors reserv, strategiska satsn etc Uppdrag kr 6,9% HÅS HÅP Ber. ersättning till Akademierna utifrån planerad produktion "Fast" debitering för högskole-oh Akademi Utb. område HÅP- faktor Prislappar [kr] Interna "brutto"-prislappar: 13,5% HÅS HÅP HÅS HÅP UKK HU 0, UKK LU 0, UKK MU 1, UKK MU/TE 0, UKK NA 0, UKK NA/Klok 0, UKK SA 0, UKK TE 0, UKK SUMMMA HVV ME 0, HVV VÅ 0, HVV VÅ/Öo 0, HVV SA/Öo 0, HVV SUMMMA HST LU 0, HST NA 0, HST SA 0, HST TE 0, HST SUMMMA IDT NA 0, IDT DE 1, IDT DE/TE 0, IDT TA 1, IDT TA/TE 0, IDT TE 0, IDT SUMMMA SUMMA

82 Bilaga 10.2 FN-NT Arbetsanteckningar från nämndgemensamma forskningsgruppens möte den 12 maj 2010 Närvarande: Carl-Anders Sävström, Mats Börjesson, Per Tillgren, Maria Lindén, Hans A Hansson, Tola Jonsson, Cecilia Erixon, Jan Gustafsson, Jarmo Lainio, Margareta Sandström, Malin Gunnarsson, Johan Hellstrand Inledande fråga Skulle man kunna lyfta av resurser för att ha i en gemensam MDH-pott för medfinansiering av projekt under året? Alternativet som diskuteras i gruppen är att det sker inom varje inriktning. Hälsa och välfärd Önskemål om fördubbling av fakultetsanslaget (från vilket år till vilket år?), men eftersom verksamheten inte kan vara i full gång under 2011 är det fråga om en stegvis ökning av anslaget, parerat med motsvarande ökningar av externa anslag. Avsikten är att lämna in ansökan till 15 oktober. Forskarutbildningsansökan måste visa att högskolan står för den grundläggande finansieringen av forskarutbildningen. Kompetensutveckling för att öka handledarkapaciteten för forskarutbildningen. Tänkbara uppdrag/resurstilldelning: Öka anslaget till hälsa välfärd med ca 2,5 miljoner under 2011 för att bedriva forskarutbildning. (Uppdrag att kompetensutveckla personalen för att öka handledarkapaciteten inom forskarutbildningen.) Inbyggda system Arbetar med KKS-profil ansökan. Den leder till en viss justering av dagens verksamhet. För att KKS ska bevilja profilansökan måste man visa att verksamheten utvecklats/bryter ny mark jämfört med vad man tidigare finansierade via profilen MRTC. Finns behov av att ha en ospecificerad reserv för att inte behöva säga upp personal. Situationen är relativt komplicerad. Behovet påverkas dels av utfallet av profilansökan, dels av de ytterligare närmare 30 ansökningar som är inskickade eller kommer att inskickas under året. Situationen kan förklaras med tre scenarior (en mängd andra utfall mellan dessa är naturligtvis också möjliga): (1) det optimistiska scenariot: KKS-profilen och tillräckligt många av de övriga ansökningarna beviljas; (2) det realistiska scenariot: KKS-profilen beviljas, men endast ett fåtal av övriga ansökningar beviljas; och (3) det pessimistiska scenariot: KKS-profilen beviljas inte och endast ett fåtal av övriga ansökningar beviljas. Bortsett från osäkerhet kring kostnadsstegringar och behovet av medfinansiering av OHkostnader innebär det optimistiska scenariot (1) inget ökat behov av forskningsanslag för att bibehålla nuvarande verksamhet. Det realistiska scenariot (2) innebär en mellanperiod på upp till ett år med behov av ökad anslagsfinansiering för att framförallt säkra doktorandfinansieringen. I det pessimistiska scenariot (3) kan behovet av anslagsfinansiering

83 Bilaga 10.2 FN-NT bli betydligt större beroende på att ytterligare doktorander och även seniora forskare kan komma att stå utan finansiering och att mellanperioden förlängs. Högskolan har ett åtagande gentemot antagna doktorander för deras finansiering och scenario (3) kan innebära behov av avveckling av verksamhet, vilket sannolikt kräver tillkommande anslag under en period. I december ska besked ges om profilpengarna. Besked om övriga ansökningar förväntas under november-januari. IS har uppdrag att se över genomströmningen för doktorander, arbete pågår men det är försenat. Eventuellt aktuellt att ge det uppdraget även för Storleken på medfinansieringen för en ev KKS profil är ännu oklar, liksom hur mycket OHpåslag som KKS och andra finansiärer kommer att bevilja täckning för. Tänkbara uppdrag/resurstilldelning: Resursreserv för att klara verksamheten, i synnerhet åtagande för doktorander, i mellanperioden mellan Progress och den KKS profilansökan man går in med nu. Fortsatt uppdrag öka genomströmningen i forskarutbildningen (4 årsgränsen). Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning (INAS) Inom INAS går man miste om en hel del KK-medel för den följeforskning som bedrivs inom STAMP gruppen. Enligt forsknings- och utbildningsstrategin ska 10 doktorander antas till forskarutbildning inom arbetslivsvetenskap under perioden Under 2010 har 2 doktorander antagits, varför 4 doktorander skulle behöva antas per år under 2011 och Oklart hur det ska finansieras, men åtminstone till hälften genom externa medel. Inom ekonomi finns totalt 17 doktorander, varav 5 doktorander inom entreprenörskap på IDT/IPR. Av dessa blir tre färdiga under året, därtill 2-3 inom ekonomi. Ytterligare rekrytering av doktorander behövs under 2011 för att hålla doktorandvolymen uppe. Handledarkapaciteten inom forskarutbildningen i ekonomi behöver hållas uppe, använda befintliga resurser för det. Tänkbara uppdrag/resurstilldelning: Rekrytera 4 doktorander i arbetslivsvetenskap under 2011, samt ytterligare 4 under 2012 (min hälften externfinansierade) Rekrytera x antal doktorander inom ekonomi för att hålla forskarutbildningsvolymen uppe. Stärka handledarkapaciteten inom forskarutbildningen inom ekonomi. Miljö, energi- och resursoptimering (MERO) Miljön blev inte uttagen internt att söka KKS profilansökan, efter en granskning av NT nämnden beslutades att låta Inbyggda system gå vidare med ansökan om KKS profil. MERO jobbar mycket med annan extern finansiering, särskilt EU.

84 Bilaga 10.2 FN-NT Miljön fick en minskning i resurstilldelning inför 2010 i och med minskad verksamhet inom matematiken. Ser inte att verksamheten klarar ytterligare minskade resurser. Behov av rekrytering av ytterligare en fast professor samt fler anslagsfinansierade doktorander. Behov av att stärka genomströmningen av doktorander (idag disputerar 66% på utsatt tid), handledarkapaciteten behöver också stärkas. Tänkbara uppdrag/resurstilldelning: Fortsatt uppdrag om att förbättra genomströmningen i forskarutbildningen. Fortsatt uppdrag att stärka handledarkapaciteten. Forstsatt uppdrag stärka den akademiska förankringen av verksamheten (kolla). Stärka den vetenskapliga kompetensen. Innovation och produktrealisering Utfallet för ansökningarna inom ramen för KK-miljönblev att 12 av 37 miljoner (på tre år) gick igenom, dvs. 2 av 5 projekt. Minskningen gäller redan från och med i år, vilket betyder att de totala resurserna redan är intecknad (eller tom överintecknade) 2010! Projekten som rör kopplingen mellan informations- och produktionsdesign har fått finansiering men inte produktionsprojekten som IPR själva trodde skulle gå igenom. Nu följer diskussion med KKS på rektorsnivå. Tänkbara uppdrag/resurstilldelning: Återkomma när konsekvenser av KKS finansiering klarnat. Didaktik och interkulturell kommunikation För att få bedriva forskarutbildning måste man ha disputerade lärare i undervisningen och att dessa aktivt ingår i en forskningsmiljö. Det måste visas genom forskningsanslag tillgängliga för miljön. Den ämnesdidaktiska forskningen behöver stärkas inom vissa områden. Tänkbara uppdrag/resurstilldelning: Resurser för nyrekrytering av två doktorander inom den ämnesdidaktik som behöver stärkas (målsättningen bör vara att på sikt ska doktoranderna vara min till hälften externfinansierade). Öka den ämnesdidaktiska forskningen för de lärare som är involverade i lärarutbildningen. Öka publiceringen inom ämnesdidaktik. Slutsatser Två miljöer, MERO och INAS, bedöms kunna fortsätta verksamheten med anslagsnivå motsvarande Ökningen i forskningsanslag kommer gå åt till att täcka kostnadsuppräkning. Två inriktningar behöver stöd för examensrätter, forskarutbildningsrätter, DIK och HV. För IS och IPR behövs beredskap för att klara

85 Bilaga 10.2 FN-NT övergångar mellan finansieringskällor samt förändringar/minskning i tidigare utlovad extern tilldelning. Uppföljningsbehov Genomslag i verksamheten av de uppdrag och resurser man tilldelats.

86 Bilaga 10.3 FN-NT Minnesanteckningar från den nämndgemensamma utbildningsgruppens möte den 6 maj 2010 Närvarande: Carl Anders Säfström (UVEN), Tola Jonsson (HSV), Jan Gustafsson (NT), Ulla Hillerdal (UVEN), Eva Sundgren (HSV), Inger Orre (NT), Magdalena Range (UVEN), Maria Spennare (UFO) Lärarutbildningen Diskussion Ämnesdidaktikkompetensen är den svaga länken och där behövs satsningar. Generellt en låg grad av publiceringar. Vilka satsningar behöver göras på lärarutbildningen? seminariesatsning för alla lärarutbildare inom didaktik, interkulturalitet, språk. Behövs plan för tid, budget och om det ska vara poänggivande. meriteringsprogram, kompetensutveckling med tydlig plan. Ansökningsförfarande och plan för vad som ska uppnås. ökad tid för professorer och lektorer att forska Det finns strukturella problem i lärarutbildningen och att samla och samordna organisationen till en akademi skulle lösa många av dessa problem. ( School of Education ) Teknikämnet på lärarutbildningen har behov av handplockade individer med rätt kompetens för att kunna ingå i lärarutbildningen. Inväntar instruktioner från HSV när det gäller teknik och matematik ämnet för ansökan om examensrätter. Möjliga uppdrag: Uppdrag till UKK att anordna seminariesatsning för alla lärarutbildare och meriteringsprogram. UFO ska ta fram siffror på hur många personer (professorer, lektorer) inom lärarutbildningen som skulle vara aktuella för ökad forskningstid. Antal och hur mycket det skulle kosta. Hälsa och välfärd Diskussion Det behövs en kompetenshöjning för att få forskarrättigheter. Samverkan med landstinget där landstinget efterfrågar en specialistutbildning för akutsjuksköterskor. Frågetecken kring kompetens och om landstinget kan vara med och finansiera på något sätt. Kompetensutveckling inom utpekade fokusområden som kopplas till forskarprofilen. Satsa på vissa strategiska personer och styra nyrekrytering mot vissa områden. Högskolan måste bli bättre på att utnyttja sin egen kompetens. Förvaltningen måste ta in kompetens från lärare/forskare. Möjliga uppdrag: Utveckling av specialistutbildning för akutsjuksköterskor Kompetensutveckling inom utpekade fokusområden kopplat till forskarprofilen

87 Bilaga 10.3 FN-NT Se vilka möjligheter till samverkan inom högskolan det finns för att stärka/skapa tvärvetenskapliga projekt mellan de områden som högskolan är bra på. Samhällsvetenskap och humaniora Diskussion Ekonomutbildningarna Hade förra året uppdrag kring kompetensutveckling och bör vara ett fortsatt uppdrag även i år. Problematik kring utländska studenter och man måste hitta nya vägar via avtal och rekrytering av studenter från Europa, fortsatt uppdrag att jobba med detta. Fattas handledarresurser. Fortsatt diskussion om civilekonomexamen. Samhällsvetarprogrammet Jobbas med en översyn av programmet. Behövs en starkare koppling till arbetslivet. Möjliga uppdrag: Kompetensutveckling för ekonomiprogrammet Strategier för att hantera den nya situationen med avgifter för utländska studenter Resurser för handledare, inte hållbar situation som nuläget ser ut. Stärka kopplingen till arbetslivet genom ex praktik, gäller både ekonomiprogrammet och samhällsvetarprogrammet. Se vilka möjligheter till samverkan inom högskolan det finns för att stärka/skapa tvärvetenskapliga projekt mellan de områden som högskolan är bra på. Teknik och naturvetenskap Diskussion Breddad rekrytering vilket för vissa program innebär ökade rekrytering av tjejer andra killar och generellt internationella studenter. Det behövs en samlad satsning på marknadsföring av unika program, både nationellt och i vissa fall internationellt. Det behövs satsningar på kompetensutveckling inom informationsdesign. Möjliga uppdrag: Fler tillämpningar av Hello World projektet Marknadsföring nationellt och internationellt av unika program Uppdrag till nämnderna att ta fram en strategi för akademisk marknadsföring av högskolan och en inventering av det som redan görs. Allmänt: Öka publiceringsgraden generellt för högskolan, olika nivåer för olika inriktningar. Tvärvetenskaplig samverkan

88 Bilaga 10.3 FN-NT Stärka bilden av MDH som en högskola som tar socialt ansvar Utveckla nätbaserade undervisningsformer Högskolan måste bli bättre på at utnyttja sin egen kompetens. Förvaltningen ska ta in kompetens från lärare/forskare. Hur kan högskolan på ett mer kombinerat sätt använda grundutbildningsanslag och forskningsanslag för att ge kompetensutvecklingstid och forskningstid. Fortsatta arbetet Dekanerna arbetar vidare utifrån gruppens två möten. Det behövs underlag för beräkning av kostnad för kompetensutveckling från akademierna. UFO tar fram siffror på personer inom lärarutbildningen.

89 Bilaga 11 FN-NT Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 naturvetenskap och teknik MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ledamöter i forskningsutskottet Ärende 11 (MDH /10) Två av ledamöterna i nämndens forskningsutskott lämnar utskottet varför ersättare behöver tillsättas. De två som lämnar utskottet är Simon Dunne och Carl Påhlson, båda akademi HST. Simon Dunne slutar även som ledamot i fakultetsnämnden och har genom rektorsbeslut ersatts av Anette Strömberg, UKK, från och med 1 juli 2010 till om med innevarande nämndperiods slut den 31 december Förslag till beslut Nämnden beslutar att Monica Odlare, HST (miljöteknik) och Jinyue Yan, HST (Energiteknik) ersätter Simon Dunne och Carl Påhlson som representanter i NTnämndens forskningsutskott under perioden 1 juli till 31 december Ärendets beredning Ärendet har beretts i nämndens forskningssutskott den 11 maj 2010 och namn har föreslagits av Erik Dahlquist, HST. Förslag till beslut har utarbetats av Malin Gunnarsson, utbildnings- och forskningssektionen, efter samråd med dekanus Jan Gustafsson. Delges Akademichef HST, administrativ chef HST, forskningssamordnare HST, Monica Odlare, HST samt Jinyue Han, HST. 1

90 Bilaga 12 FN-NT Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 naturvetenskap och teknik MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 12 (MDH /10) 12 Inrättande av påbyggnadsprogram; anmälan av önskemål om inrättande av filosofie master respektive teknologie master i innovation och design samt inrättande av masterprogram i innovation och design Akademi IDT/Innovation och produktrealisering har inkommit med önskemål om att inrätta en filosofie master samt teknologie master i innovation och design samt att man vill inrätta en masterutbildning i innovation och design. Utvecklandet av masterutbildningen ligger i linje med tidigare uppdrag till IDT/IPR om att konsolidera forskningsmiljön så att den akademiska basen i verksamheten stärks (Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget 2010 för Mälardalens högskola, MDH /09). Tanken med den nya masterutbildningen är att tydligare knyta samman grundutbildningen med forskarutbildningen. Avsikten är att det nya programmet ska kunna ges med start höstterminen Programmet föreslås därför ingå i nämndens utbudsbeslut för program på engelska samt påbyggnadsprogram för ht 2011, under förutsättning att examen inrättas och utbildningsplan fastställs senast vid nämndens oktobersammanträde. Dekanus har genom delegationsbeslut den 27 april tillsatt bedömare för masterutbildningen. Efter det beslutet fattades har behov av inrättande av nya examina uppkommit, varför nämnden föreslås komplettera delegationsbeslutet. Förslag till beslut Nämnden beslutar att notera informationen avseende ansökan om inrättande av filosofie masterexamen i innovation och design och teknologie masterexamen i innovation och design, samt ansökan om inrättande av masterprogram i innovation och design. Nämnden beslutar att fastställa tidplan för den fortsatta processen med utvecklande av såväl examina som masterprogram i innovation och design, i enlighet med bilaga Nämnden beslutar att delegera till dekanus att komplettera beslutet om bedömargrupp med ytterligare person mot bakgrund av ansökan om inrättande av filosofie master respektive teknologie master i innovation och design. Ärendets beredning Ärendet har beretts i nämndens utbildningsutskott den 12 maj Förslag till 1

91 Bilaga 12 FN-NT Fakultetsnämnden för FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 naturvetenskap och teknik MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: beslut har utarbetats av Malin Gunnarsson, utbildnings- och forskningssektionen, efter samråd med dekanus Jan Gustafsson. Underlag I ärendet finns - utkast till ansökan om master i innovation och design, bilaga 12.1, - förslag till tidplan för den fortsatta processen för framtagande av ny examina samt master i innovation och design, bilaga 12.2, - dekanusbeslut om tillsättande av bedömargrupp, bilaga Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, forskningsledare IPR samt utbildningsledare IDT, STC antagningsenheten respektive examensenheten, INFO chef samt chefen för UFO. 2

92 Bilaga 12.1 FN-NT Ansökan om inrättande av utbildningsprogram Innovation och design ver C Formuläret avser ansökan för utbildningsprogram med start tidigast läsåret 2009/2010 Ansökan ska vara resp. nämndhandläggare tillhanda senast v. 3 för program med start 09/10 som ges på engelska och för påbyggnadsprogram, och v. 9 för svenska nybörjarprogram. (Exakta deadline meddelas senare.) Allmänna anvisningar: Ta gärna stöd av Riktlinjer och anvisningar för inrättande av utbildningsprogram som återfinns på Fyll i formuläret direkt i anvisade rutor. Låt anvisningarna (=den röda texten) ligga kvar då ansökan skickas in. Lägg in era uppgifter med svart text! Skriv kortfattat och gärna i punktform. Ansökan insändes dels via mejl dels i pappersform undertecknat av prefekt. A Sorteringsuppgifter Ansökande institution/ värdinstitution Nämndtillhörighet för ansökan Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Akademin för Innovation, design och teknik (IDT) N/T Programstart och studieort Start hösten 2011, Eskilstuna Institutionens kontaktperson (-er) Ange namn, e-postadress, telefon-/ anknytningsnummer! Mats Jackson, mats.jackson@mdh.se, tel (016 15) 3214 Ändrad fältkod B Uppgifter om programmet B 1. Inrättandedata Programnamn på svenska Programnamn på engelska Programmets omfattning i högskolepoäng Examen/examina efter genomgången utbildning Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Innovation och Design, 120 hp Innovation and Design, 120 hp 120 hp Teknologie masterexamen med huvudområdet Innovation och Design Skriv fullständiga examensbenämningar med för- och efterled. Ange först huvudexamen för utbildningen, därefter ev. examen genom etappavgång. Om det gäller en yrkesutbildning ange också ev. generell examen/examina med fullständig examensbenämning. Samråd med StudentCentrum /examensenheten! Behörighetskrav Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng inom ämnena informationsdesign, innovationsteknik eller produkt- och processutveckling eller dessas motsvarigheter. B 2. Programmets inriktningar och mål Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text)

93 Bilaga 12.1 FN-NT Forskningsanknytning alt anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete Innovation och design är ett mångvetenskapligt forskningsämne vid MDH som har sin bas i mötet mellan grundutbildningsämnena informationsdesign, produkt- och processutveckling samt innovationsteknik. Det planerade masterprogrammet kommer att utgöra en brygga mellan grundutbildning och forskning. Dessutom kommer programmet att ytterligare betona och förstärka samverkan med näringsliv och offentlighet vad gäller forskning och utveckling med särskilt fokus på relevant och optimal process- och produktutveckling. Forskning inom innovation och design bedrivs i dag inom forskningsområdet IPR, som genom tillkomsten av det planerade masterprogrammet erbjuds en fördjupad och förstärkt bas för sina samtliga forskargrupper. Programmål Ett övergripande mål med programmet är att skapa en gemensam och fördjupad kunskapsmiljö som utgångspunkt för såväl forskning som kvalificerat ledningsarbete i näringsliv och offentlighet inom området innovation och design. Kunskap och förståelse - fördjupad metodkunskap inom innovation och design och dess tillämpningsområden - fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom fältet - särskilda insikter i tillämpning och värdering avseende någon av inriktningarna inom innovation och design - förståelse och erfarenhet beträffande vikten av samverkan mellan olika kunskapstraditioner inom och utom den akademiska sektorn Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet - visa förmåga att praktiskt tillämpa och integrera teoretisk kunskap inom innovation och design för arbete med kvalificerad praktisk problemlösning inom området - visa förmåga att samverka i komplexa projekt och ta vara på kunskaper från andra områden än det egna Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att inom huvudområdet och inriktning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. (från högskoleförordningen) Vilka är målen för programmet? De mål man sätter upp för ett utbildningsprogram täcka in och kunna identifieras i förordningstextens mål för resp. examen. Målen ska också delas in i de undernivåer som anges i HF bilaga 2 (SFS 2006:1053): Kunskap och förståelse (Knowledge and Understanding) Färdighet och förmåga (Aptitudes and Accomplishments) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Ability to Evaluate and Assess)

94 Bilaga 12.1 FN-NT Examenskrav Förslag: - Teknologie masterexamen med huvudområdet Innovation och design uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng varav. Minst 90 hp inklusive examensarbete på avancerad nivå Minst 60 hp inom innovation och design. Minst 7,5 hp matematik/tillämpad matematik. Huvudområdet innovation och design inrättas, med innovationsteknik, informationsdesign och produkt- och processutveckling som inriktningar inom det huvudområdet. Precisering av vad som måste ingå i resp. examen. Det kan exempelvis röra sig om krav på omfattning i poäng av ingående ämnen/biämne, krav på (successiv) fördjupning, eller inriktning på examensarbete. Skriv kortfattat och gärna i punktform! (Jfr. HF bilaga 2 och den lokala examensordningen.) Samråd med StudentCentrum/examensenheten och/eller handläggare på UFO. Planerade möjliga studiegångar för studenten att uppfylla examenskrav från start över en femårsperiod Inga inriktningar planeras, men studenterna kommer att ha möjlighet att fördjupa sig inom delar av ämnet innovation och design. Efter individuell planering inom programmet kan etapputgång ske mot följande examen. Befintlig Magister i Innovationsteknik Befintlig Magister i Informationsdesign Befintlig Magister i Produkt- och processutveckling Om programmet inrättas, vilka studievägar/inriktningar planeras. Visa på ev möjligheter till etappavgång på grundnivå resp avancerad nivå, om olika valmöjligheter/inriktningar finns inom resp mellan nivåerna, samt hur fortsättning på avancerad möjliggörs från grundnivå. Skriv kortfattat och gärna i punktform! (Max 250 ord) B 3. Programmets innehåll och struktur Innehåll inom huvudområdet/det huvudsakliga området för examen Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Då forskningsämnet innovation och design omfattar bygger på de tre grundutbildningsämnena informationsdesign, innovationsteknik samt produktoch processutveckling så kommer kurser ur dessa att kunna klassas även som Innovation och design. År ett - Innovationsteknik inom innovation och design, 7,5 hp - Informationsdesign inom innovation och design, 7,5 hp - Produkt- och processutveckling inom innovation och design, 7,5 hp - Tillämpad matematik, 7,5 hp - Projektarbetskurs 15 hp - Valbara profilkurser inom ett av områdena Informationsdesign, Innovationsteknik eller Produkt- och processutveckling, 15 hp År två Examensprojektet som genomförs i samverkan inleds i början av år två och intensifieras mot slutet av programmets andra år. - Integrerade teorier och metoder för innovation och design 7,5 hp - Introduktion till forskningsområdet IPR 7,5 hp - Introduktion till forskargrupperna inom IPR 7,5 hp - Valbar profilkurs inom ett av områdena Informationsdesign, Innovationsteknik eller Produkt- och processutveckling,7,5 hp - Tillämpat forsknings/utvecklingsprojektet som examensarbete med två avrapporteringar/examinationer, 30 hp En avgörande del av masterprogrammet kommer att genomföras som problembaserat lärande inom ramen för projekt i samverkan med näringsliv och samhälle.

95 Bilaga 12.1 FN-NT Gör en övergripande beskrivning av programmets innehåll inom huvudområdet för examen. Skriv gärna i punktform. (Max 250 ord.) Övergripande planering Se ovan. Redogör kort, och gärna i punktform, för programmets struktur i form av uppläggning och kurser. Hur säkerställs fördjupningen/progressionen under utbildningens gång? (Max 350 ord) (Kan kompletteras med planeringsdel i bilaga.) B 4. Profilering av MDH Koppling till styrdokument; ex. högskolans vision, utbildnings- och forskningsstrategi, inriktning för Bolognaarbetet samt ev. nämndspecifika styrdokument Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) I Mälardalens Högskola Forsknings- och utbildningsplans sammanfattning kan man läsa (sid 3) att MDH:s styrka är 1) god forsknings- och utbildningskvalitet, 2) beprövad erfarenhet av och vilja till samproduktion, 3) den regionala förankringen i det offentliga och det lokala internationella näringslivet. Dessa tre byggstenar utgör också grunden för det planerade masterprogrammet. Genom ett kontinuerligt utbyte mellan forskarutbildningsämne och grundutbildning utvecklas kvaliteten på alla nivåer. Inriktningen IPR Innovation och Produktrealisering och forskarutbildningsämnet Innovation och Design beskrivs utförligt i den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i innovation och design samt i Mälardalens högskolas forsknings- och utbildningsstrategi. I strategin beskrivs sex prioriterade inriktningar (Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energioch resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning, Välfärd och hälsa samt Didaktik och interkulturell kommunikation) som ska bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet genom att med ett globalt perspektiv fördjupa, förstärka och professionalisera samverkan med omgivande samhälle. Strukturen på masterprogrammet i innovation och design bygger delvis på erfarenheterna från Prepare, en ettårig förberedande utbildning inför forskarstudier. Denna utbildning finns beskriven och utvärderad i ett flertal dokument och rapporter mot KK-stiftelsen. Programmet kommer framför allt att ta vara på dessa erfarenheter av samproduktion på avancerad nivå med aktörer inom både offentlighet och näringsliv. Referera kortfattat och gärna i punktform till respektive styrdokument. (Max 250 ord) C Programmets förutsättningar Konkurrens Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Nationellt finns inget motsvarande program. På t.ex. KTH i Södertälje finns en inriktning i innovation och design på maskinteknik(180 hp) men denna utbildning innehåller klassiska ingenjörskurser, och namnet används troligen för att locka studenter snarare än att det motsvarar innehållet i utbildningen. De som ligger närmast internationellt är D-School på Stanford University i USA, vilka forskningsprofilen IPR har samarbete med.. För det egna utbudet, stärker denna master befintliga grundutbildningsämnena och ökar den interna försörjningen av forskarstudiebehöriga studenter inom innovation och design. Mastern konkurerar inte med något annat program som finns på högskolan. Finns liknande utbildning inom universitetet eller vid andra lärosäten? Vilka blir konsekvenserna för det befintliga utbudet vid högskolan? Bedömning av anställningsbarhet en i relation till arbetsmarknaden Vårt forskningsområde IPR fokuserar på innovation/design/utveckling (innovation och design) det är vår kärna och gemensamma nämnare. Efter examen från det nya masterprogrammet Innovation och design ser vi god anställningsbarhet inom arbete med (utkast) Produktutveckling Innovation Design Informationsdesign

96 Bilaga 12.1 FN-NT Processutveckling Man blir Förändringsledare Utvecklingsledare Projektledare med fokus på innovation och produktrealisering Designingenjör Produktutvecklare Produktionsutvecklare Kommunikationsstrateg Gör en bedömning av hur de ämnesspecifika resp generella/överförbara kunskaper/färdigheter man tillägnat sig under utbildningen kan komma att fungera/användas på arbetsmarknaden. (Här kan man precisera olika sektorer man kan tänkas kunna arbeta inom efter genomgången utbildning, eller kortfattat beskriva kunskapernas/färdigheternas användbarhet i mer generella termer.) Skriv max 200 ord. Bedömning av studenternas efterfrågan Målgruppen består av yrkesverksamma, våra egna studenter inom Innovationsdesign med inriktningar mot text, bild och rumslig gestaltning, Innovationsteknik samt Produkt- och processutveckling samt övriga studenter som har en kandidat eller högskoleingenjör i lämpligt ämne från MDH eller annan högskola. Med hänsyn till könsfördelningen inom våra befintliga kandidat och högskoleingenjörsprogram inom Innovationsteknik, Informationsdesign och Produkt- och processutveckling (registrerade årskurs 1HT09 i september) uppskattas könsfördelningen för det nya programmet till ca 50% kvinnor. Det finns ett visst söktryck till befintliga magisterutbildningar inom Innovationsteknik respektive Informationsdesign, men har för vardera legat runt 5 förstahandssökande, varför de enskilda programmen ställts in. Tillsammans med visst tillflöde från Produkt- och processutveckling och övriga ämnen bedöms totala antalet som söker efter 3-årig examen från MDH vara cirka 15. Ett antal externa studenter bedöms tillkomma och ge ett totalt antal sökande i förstahand HT11 till 20. Rekryteringen bedöms HT11 ske i första hand regionalt och för senare år med ökande andel nationellt och (efter övergång till engelska) internationellt. Finns intresse bland studenterna? Vilket är det geografiska rekryteringsområdet regionalt, nationellt eller internationellt? Beakta könsaspekten/genusperspektivet. Max 150 ord Personella och icke-personella resurser Genom start första året på svenska kan utvecklingsarbetet ske så effektivt att det i huvudsak kan ske med befintlig personal, avlastning på dessas ordinarie kurser behövs dock enligt sökta medel. Inga nya tjänster behöver inrättas med hänsyn till det nya programmet. Genom samverkan med befintlig grundutbildning, forskarutbildning och forskning behövs inga ytterligare investeringar i icke-personella resurser med anledning av det nya programmet. Lärarkompetens inom huvudområdet; befintlig rekryteringsbehov? Vid den egna eller vid andra institutioner? Andra personella resurser (ex. studievägledning, administration)? Icke-personella resurser (lokaler, datorer, programvara, särskild utrustning etc)? Investeringsbehov? Samverkan MDH prioriterade forskningsområde IPR innebär en samverkan över ingående teknikområden, det nya programmet Innovation och design kommer att bidra starkt till forskningsområdets fortsatta integrering och därmed till utveckling av IPR och dess miljö. Utbildningsverksamheten inom forskarutbildningen förstärks genom en integrering med utbildningen inom Innovation och design, vilket ger kvalitets- och volymfördelar Innovation och design samverkar som en rekryteringsbas för kommande forskarutbildning Innovation och design kommer att bidra till utökad samproduktion och samarbete med externa partners vilket främst ger ökad anställningsbarhet för våra studenter Redogör kort, och gärna i punktform, för hur man tänker sig eventuellt samarbete/samverkan med andra utbildningsprogram/redan befintlig utbildning inom området, inom eller mellan institutioner.

97 Bilaga 12.1 FN-NT Ekonomiska förutsättningar Rekryteringsmål till årskurs 1: HT11 20st, HT12-HT15 30st. Bedöms tillsammans med den planerade samläsningen med övrig grundutbildning och forskarutbildningen ge ekonomisk balans enligt MDH normala kalkyler. Investeringen om 400 kkr som sökts till utvecklingsarbetet bör vara återbetalt inom senast 3 år. Rekryteringsmål från start och över en femårsperiod? Investeringsbehov? Kort redogörelse för de ekonomiska förutsättningarna för programmet. F Övrigt Uppföljning och utvärdering Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Redogör för hur man tänker sig kvalitetssäkringen av programmet samt för studentmedverkan. Bedömargrupp Förslag på externa (från andra lärosäten och näringsliv) och interna bedömare. Ange namn, befattning, adress och telefonnummer. De personer som här anförs ska ha vidtalats om huruvida de kan anta det eventuella uppdraget. Detta så att bedömning kan göras innan programutbudet tas (maj-juni för engelska program och påbyggnadsprogr, samt augusti för nybörjarprogram). Rekryteringsmål/progr am-tillfällen Urval HT11 20st, HT12-HT15 30st Ett programtillfälle per läsår, intag HT för att passa mot avslutet för behörighetsgivande program. Antal studieplatser, antal tillfällen/läsår? Antal högskolepoäng. Vilka urvalskriterier ska gälla för antagning till programmet? Samråd med StudentCentrum/antagningen och med INA (internationella avd.) för program som ska ges på engelska. Kommentarer Programmet avses att inlednings ges på svenska, anledningar; Vi vill knyta studenterna mot näringslivet och här är engelska ibland ett hinder Kan vi verkligen rekrytera internationellt med avgifter? Här tror vi att vi behöver träna upp hur detta ska gå till, bl.a. genom etablering av partneruniversitet. Pedagogiskt blir kvalitén bättre om vi undervisar på svenska På något års sikt bör engelska övervägas som språk för programmet. Då bedöms villkoren för internationell rekrytering ha klarnat och programmet har genomgått en första omgång på svenska. -:-

98 Bilaga 12.2 FN-NT Fakultetsnämnden för Naturvetenskap och teknik Tidplan för inrättande av examina samt masterprogram i innovation och design vid IDT/IPR 27/4 Dekanus för NT nämnden har genom delegationsbeslut tillsatt bedömare för bedömning av ny masterutbildning i innovation och produktrealisering. (Utbildningen har därefter föreslagits benämnas masterutbildning i innovation och design) 12/5, Anders Hellström och Christer Nygren, IPR, deltar i NT nämndens utbildningsutskott och berättar om tänkt innehåll och upplägg av IPR mastern. 26/5, NT-nämnden behandlar IPRs ansökan om inrättande av masterprogram i innovation och design och ansökan om inrättande av filosofie master respektive teknologie master i innovation och design, samt fastställer den fortsatta processen. Nämnden beslutar även om programtillfälle för utbildningen för ht 2011, under förutsättning att utbildningsplan kan fastställas vid nämndens oktobersammanträde. 16/8 underlag in inför NT nämndens sammanträde den 8/9, för att hinna beredas av utbildningsutskottet. Underlaget omfattar utlåtande från externa bedömare samt behovs- och konsekvensanalys från IPR. Analysen omfattar även bedömning av programmets ekonomiska förutsättningar. v. 34, någon gång under veckan sammanträder utbildningsutskottet och bereder då förslaget till masterutbildning i innovation och design. 1/9 utskick av kallelse och underlag till NT nämnden för dess möte den 8/9. 8/9 NT nämnden behandlar utlåtande från bedömargruppen samt behovs- och konsekvensanalys från IPR, och tar ställning till behov av eventuella justeringar av föreslaget upplägg för masterutbildningen. 22/9, utbildningsplan och examensmatris lämnas in till nämnden inför dess oktobersammanträde, för att beredas i utbildningsutskottet v. 39, någon gång under veckan sammanträder utbildningsutskottet och bereder då förslaget till utbildningsplan och examensbeskrivning av masterutbildning i innovation och design. 13/10 NT-nämnden sammanträder och beslutar att -inrätta huvudområde och examen - inrätta masterprogrammet - fastställa utbildningsplan för programmet

99 PROTOKOLL Dekanusbeslut Bilaga 12.3 FN-NT Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Sammanträdesdatum Diarienr: MDH /10 Närvarande: Jan Gustafsson Malin Gunnarsson Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildnings- och forskningshandläggare Delegation av beslut om tillsättande av bedömargrupp för inrättande av masterprogram i innovation och produktrealisering, dnr MDH /10 Beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att tillsätta följande personer som bedömare för bedömning av nyttt masterprogram i innovation och produktrealisering: 1. Anders Ingeström, civilingenjör industriell ekonomi, egen företagare 2. Anette Brannemo, licentiat och industridoktorandd vid Mälardalens högskola, anställd vid Volvo CE 3. Michael Rydell, Fabriksföreningen i Eskilstuna 4. Christer Johansson, adjungerad professor, Mälardalens högskola Fakultetsnämnden uppdrar åt bedömarna att granska och bedöma förslag till nytt masterprogram i innovation och produktrealisering. Frågor att ta ställning till återfinns som bilaga 1 till beslutet. Bedömarna ska i synnerhet bedöma det föreslagna programmets vetenskapliga kvalitet, om programmet har rätt profil för attt vara konkurrenskraftigt bland studenter, både nationellt och internationellt, samt utbildningens relevans och gångbarhet på arbetsmarknaden. Ärendets behandling Malin Gunnarsson föredrar ärendet. Underlag i ärendet I ärendet finns frågor för bedömarna att utgå från i sin granskning och bedömning, bilaga 1, uppgifter om de föreslagna bedömarna, bilaga 2, samt uppgift om det föreslagna programmet från akademi IDT, miljö IPR, bilaga 3. Delges Akademichef IDT, administrativaa chef IDT, utbildningsledare IDT, forskningsledare IDT/IPR Å nämndens vägnar Jan Gustafsson Dekanus Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 1

100 Bilaga 1 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 Kvalitetsbedömning inför inrättande av nya utbildningsprogram Vid inrättande av nya utbildningsprogram vid Mälardalens högskola sker en kvalitetsbedömning av externa bedömare. Bedömningen sker utifrån sju huvudkriterier, se nedan. Bedömningen av förutsättningarna och kriterierna ska uttryckas i termer av tillfredsställande eller otillfredsställande. Därefter görs en sammanvägningg av hur utbildningen bedöms uppfylla kvalitetskraven. I bedömningsyttrandet ges en beskrivning över hur sammanvägningen skett. Yttrandet ska innehålla en sammanfattande slutsats om förutsättningarna för hur den planerade utbildningen kan svaraa mot krav på god nationell och internationell standard. Kriterier 1. Programmets inriktning och mål Bedömning av om - det finns en redogörelse för de studieresultat och/eller kompetenser som studenterna bör ha uppnåttt efter avslutad utbildning och om denna är utformad så att den kan utgöra underlag för examination, resultatuppföljning och utvärdering samt för information till studenter och avnämare. - beskrivningen står i överensstämmelse med i linje med fordringarna för den examen/de examina som programmet är tänkt att leda fram till i enlighet med såväl examensbeskrivningen i Examensordningen som lokalt beslutade examenskrav. - de angivna målen för utbildningen svarar mot god nationell och internationell standard inom kunskaps- och yrkesområdet. 2. Programmets innehåll och struktur Bedömning av om - programmets innehåll har en tydlig anknytning till arbetsmarknadens utveckling. - - programmets mål återspeglas i kursernas huvudsakliga innehåll, didaktik och examinationsformer. Bedömning av - - planen för hur målen för utbildningen ska uppnås under utbildningstiden och om progressionen över tid framgår av planen, - - planen för utbildningens struktur, - - om såväl specifika mål för ämnet/huvudområdet som generella (eller överförbara) mål beaktats, samt utformningen av/rimligheten i dessa, samt - - om Högskolelagens, Examensordningens och de lokalt fastställda målen har beaktats. 1

101 Bilaga 1 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 Förkunskapskraven är preciserade och relevanta för - - hur väl utbildningen på grundnivå anknyter till gymnasieskolan samt för utbildning på avancerad nivå hur dessa anknyter till den grundläggande nivån. - - hur dessa studenternas förkunskaper vidareutvecklas under utbildningstiden. - - programmet är upplagt så att det ger studenterna realistiska möjligheter att slutföra sina studier inom angiven studietid. - - om behörighetskraven är rimliga/möjliggör tillträde för utbildning inom samma (huvud-)område på högre nivå utan komplettering. 3. Profilering Bedömning av om - - utbildningen har hög relevans utifrån högskolans utbildnings- och forskningsstrategi samt policydokument regionalt, nationellt och/eller internationellt. - - liknande utbildningsprogram som finns nationellt och internationellt kan vara av betydelse för utvecklingen av programmet vid MDH. 4. Utbildningsbehovet Bedömning av om - - utbildningens namn och beskrivningen av dess innehåll och mål ger en relevant information om dess motsvarighet till, respektive avgränsning från, andra svenska och europeiska utbildningar inom området. - - programmets innehåll har en tydlig anknytning till den aktuella vetenskapliga eller konstnärliga utvecklingen inom området. (dvs. om utbildningen är knuten till ämnen/huvudområden inom vilka högskolan bedriver forskning alternativt konstnärligt utvecklingsarbete.) - - de examinerade kommer att vara anställningsbara inom en definierad arbetsmarknad. (dvs. lokalt, nationellt och/eller internationellt, samt inom vilka områden.) 5. Resurser Bedömning av lärarresurser - Finns det tillgängliga lärare med relevant kompetens inom programmets olika kurser och om dessa lärarresurser är tillräckliga för att starta och genomföra hela programmet? - Svarar antalet disputerade lärare mot behovet av handledare för examensarbeten för det antal studenter som antas till programmet? - Finns det lärare med högskolepedagogisk kompetens som kan leda det kontinuerliga pedagogiska utvecklingsarbetet inom programmets olika kunskapsområden? Bedömning av övriga personella resurser - Är informations- och vägledningsresurserna ändamålsenliga med hänsyn till den avsedda målgruppen? Bedömning av icke-personella resurser - Kommer programmet att ha tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som svarar mot etablerade normer för god standard inom utbildningsområdet? - Kommer programmet att ha tillgång till läromedel, biblioteks- och IKT-resurser som svarar mot det antal studenter som antas till utbildningen? 2

102 6. Ekonomi - Är bedömning av antaganden om framtida rekrytering och genomströmning rimlig? - Bedömning av de ekonomiska förutsättningarna för programmets genomförande. Finns ekonomisk redogörelse för genomförande av programmet i sin helhet och är denna realistisk och förankrad bland berörda utbildningsanordnare? 7. Uppföljning och utvärdering Bedömning av om - formerna för programutvärderingar har redovisats. - former för extern medverkan och/eller andra former för oberoende kvalitetssäkring av examinationen har redovisats. - adekvata nyckeltal för uppföljning av programmet har redovisats. - formerna för studentmedverkan. - Redovisning av om ovanstående punkter är tillräckligt utförligt besvarade för kvalitetssäkringen av programmet. Bilaga 12.3 Bilaga 1 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 3

103 Malin Gunnarsson Bilaga 2 dekanusbeslut Bilaga NT-nämnden FN-NT MDH /10 Från: Mats Jackson Skickat: den 21 april :13 Till: Malin Gunnarsson; Baran Cürüklü Kopia: Åsa Lundkvist Ämne: SV: inrätta master IPR Vi vill gå vidare med att inrätta en IPR master. Vi följer den tidplan som upprättats. Vi har följande förslag på externa bedömare; Anders Ingeström Född Civilingenjör industriell ekonomi. Anders har varit verksam i ledande befattningar inom IT/Telekom sedan talet, för bolag såsom Ericsson, Connectus (grundare/ marknadschef), AU-System (AO-chef), Across Wireless AB (VD), Sonera Smarttrust (vvd/coo), Spinbox AB (VD) och Mobeon AB (VD). Anders var Christer Nygrens chef/vd på två företag som jag arbetat på tidigare. Hans inriktning just nu är forskningskommersialisering och med den erfarenhet han har av finansiering och affärsskapande och på senare år med inriktning mot just universitets/högskolevärlden skulle han kunna tillföra mycket intressant kunskap till IPR. Han har idag egen verksamhet och sitter i ett antal styrelser. Jag har hört honom nämna samarbeten med Innovationsbron, Sting Capital samt Mentor4Research. Anders är vidtalad och är positiv. Anette Brannemo Anställd på Volvo CE en av de aktiva i PREPARE programmet från Volvos sida. Anette har licat och är industridoktorand på MDH Anette har tackat ja Gösta Reinl/Michael Rydell Fabriksföreningen i Eskilstuna En viktig organisation för framtida rekrytering av studenter. Michael är positiv och någon av Michael eller Gösta kommer delta. Gary Svensson Linköpings Universitet Nära koppling till Informationsdesign. Jag har ännu inte fått bekräftelse att han är med Internt finns flera personer med stor erfarenhet som vi vill utnyttja i utvecklingen av denna master; Sten Ekman med ett internationellt nätverk Christer Johansson som har ansvarat för forskarskolan Proper och Cape med koppling mot forskarutbildning. Med vänlig hälsning mats 1

104 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 Innovation och Produktrealisering - En ny tvåårig masterutbildning inom IDT? Mats Jackson Akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT) Mälardalens Högskola

105 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 Mål med dagens möte Bestämma om vi ska vi utveckla en ny IPR-master inom IDT? Målet med denna utbildning? När ska den startas? Hur lägger vi upp arbetet? Budget? 2

106 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En master med start t hösten 2011 Förslag på tidplan 21/4 NT nämnden fastställer bedömare för granskning av förslag till nytt program. Förslag måste tas fram av er på akademin och skickas till mig så snart som möjligt så skriver jag fram nämnbeslutet. 10/5 handlingar in inför NT-nämndens möte, så att ärendet kan diskuteras på utbildningsutskottet. Skicka underlagen till mig före lunch den 10e så skickar jag till utbildningsutskottet så de hinner läsa. 12/5, kl NT nämndens utbildningsutskott granskar underlagen för inrättande av programmet och utbildningsplanen, och även underlag om inrättande av huvudområde och examen om det behövs nya sådana. Bra om Mats deltar utifall utskottet har frågor. Tid för eventuella revideringar utifrån synpunkter i utbildningsutskottet. 19/5 utskick till NT nämnden 26/5 beslut i NT nämnden om att - inrätta huvudområde och examen (eventuellt) - inrätta masterprogrammet - fastställa utbildningsplan för programmet - besluta om programtillfälle för ht11/vt12 3

107 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En master med start t hösten 2011 Ansökan om inrättande av utbildningsprogram [ange programnamn] Formuläret avser ansökan för utbildningsprogram med start tidigast läsåret 2009/2010 Ansökan ska vara resp. nämndhandläggare tillhanda senast v. 3 för program med start 09/10 som ges på engelska och för påbyggnadsprogram, och v. 9 för svenska nybörjarprogram. (Exakta deadline meddelas senare.) Allmänna anvisningar: Ta gärna stöd av Riktlinjer och anvisningar för inrättande av utbildningsprogram som återfinns på Fyll i formuläret direkt i anvisade rutor. Låt anvisningarna (=den röda texten) ligga kvar då ansökan skickas in. Lägg in era uppgifter med svart text! Skriv kortfattat och gärna i punktform. Ansökan insändes dels via mejl dels i pappersform undertecknat av prefekt. A Sorteringsuppgifter Ansökande institution/ värdinstitution Nämndtillhörighet för ansökan Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Programstart och studieort När tänker man sig första programtillfället (termin, samt läsår om inte 09/10 avses)? Studieort (/-er) för programmet? Institutionens kontaktperson (-er) B Uppgifter om programmet B 1. Inrättandedata Programnamn på svenska Programnamn på engelska Ange namn, e-postadress, telefon-/ anknytningsnummer! Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Samråd med ansvarig nämndhandläggare på UFO. Tag stöd av anvisningarna, och samråd gärna med ansvarig nämndhandläggare på UFO och med INA (Internationella Avdelningen). Programmets omfattning i Utbildningensomfattningihögskolepoäng i högskolepoäng, jfr. HFbilaga2 ( SFS 2006:1053). högskolepoäng Examen/examina efter genomgången utbildning Behörighetskrav B 2. Programmets inriktningar och mål Skriv fullständiga examensbenämningar med för- och efterled. Ange först huvudexamen för utbildningen, därefter ev. examen genom etappavgång. Om det gäller en yrkesutbildning ange också ev. generell examen/examina med fullständig examensbenämning. Samråd med StudentCentrum /examensenheten! Samråd med StudentCentrum / antagningsenheten! Avses program på grundnivå anges kravet dels som standardbehörighet med eventuella undantag samt i form av kurser inom parentes. Ex. 1: G.2. (= Sv B, En B, Ma B, Hi A och Sh A.) Ex. 2: E.3. Undantag medges från kravet på Fysik B. Fysik A krävs. (= Ma D, Fy A och Kemi A.) Avses program på avancerad nivå anges kravet if fritext. t Avses program som ges på engelska ska behörighetskravet skrivas på både svenska och engelska samt visa vad som gäller vid såväl nationell som internationell rekrytering. Examenskrav Planerade möjliga studiegångar för studenten att uppfylla examenskrav från start över en femårsperiod B 3. Programmets innehåll och struktur Innehåll inom huvudområdet/det huvudsakliga området för examen Övergripande planering B 4. Profilering av MDH Koppling till styrdokument; ex. högskolans vision, utbildnings- och forskningsstrategi, inriktning för Bolognaarbetet samt ev. nämndspecifika styrdokument C Programmets förutsättningar Konkurrens Bedömning av anställningsbarheten i relation till arbetsmarknaden Bedömning av studenternas efterfrågan Personella och ickepersonella resurser Precisering av vad som måste ingå i resp. examen. Det kan exempelvis röra sig om krav på omfattning i poäng av ingående ämnen/biämne, krav på (successiv) fördjupning, eller inriktning på examensarbete. Skriv kortfattat och gärna i punktform! (Jfr. HF bilaga 2 och den lokala examensordningen.) Samråd med StudentCentrum/examensenheten och/eller handläggare på UFO. Om programmet inrättas, vilka studievägar/inriktningar planeras. Visa på ev möjligheter till etappavgång på grundnivå resp avancerad nivå, om olika valmöjligheter/inriktningar finns inom resp mellan nivåerna, samt hur fortsättning på avancerad möjliggörs från grundnivå. Skriv kortfattat och gärna i punktform! (Max 250 ord) Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Gör en övergripande beskrivning av programmets innehåll inom huvudområdet för examen. Skriv gärna i punktform. (Max 250 ord.) Redogör kort, och gärna i punktform, för programmets struktur i form av uppläggning och kurser. Hur säkerställs fördjupningen/progressionen under utbildningens gång? (Max 350 ord) (Kan kompletteras med planeringsdel i bilaga.) Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Referera kortfattat och gärna i punktform till respektive styrdokument. (Max 250 ord) Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Finns liknande utbildning inom universitetet eller vid andra lärosäten? Vilka blir konsekvenserna för det befintliga utbudet vid högskolan? Gör en bedömning av hur de ämnesspecifika resp generella/överförbara kunskaper/färdigheter man tillägnat sig under utbildningen kan komma att fungera/användas på arbetsmarknaden. (Här kan man precisera olika sektorer man kan tänkas kunna arbeta inom efter genomgången utbildning, eller kortfattat beskriva kunskapernas/färdigheternas användbarhet i mer generella termer.) Skriv max 200 ord. Finns intresse bland studenterna? Vilket är det geografiska rekryteringsområdet regionalt, nationellt eller internationellt? Beakta könsaspekten/genusperspektivet. Max 150 ord Lärarkompetens inom huvudområdet; befintlig rekryteringsbehov? Vid den egna eller vid andra institutioner? Andra personella resurser (ex. studievägledning, administration)? Icke-personella resurser (lokaler, datorer, programvara, särskild utrustning etc)? Investeringsbehov? Forskningsanknytning alt anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete Programmål Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Redogör för forskningsanknytning alt anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete inom institutionen och/eller inom högskolan som kan gynna programmets utveckling. (Max 250 ord) Vilka är målen för programmet? De mål man sätter upp för ett utbildningsprogram täcka in och kunna identifieras i förordningstextens mål för resp. examen. Målen ska också delas in i de undernivåer som anges i HF bilaga 2 (SFS 2006:1053): Kunskap och förståelse (Knowledge and Understanding) Färdighet och förmåga (Aptitudes and Accomplishments) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Ability to Evaluate and Assess) Samverkan Ekonomiska förutsättningar F Övrigt Uppföljning och utvärdering Redogör kort, och gärna i punktform, för hur man tänker sig eventuellt samarbete/samverkan med andra utbildningsprogram/redan befintlig utbildning inom området, inom eller mellan institutioner. Rekryteringsmål från start och över en femårsperiod? Investeringsbehov? Kort redogörelse för de ekonomiska förutsättningarna för programmet. Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Redogör för hur man tänker sig kvalitetssäkringen av programmet samt för studentmedverkan. 4

108 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 Agenda Presentation av några idéer på en ny master Mats J Diskussion om vi ska gå vidare? Projektformulering; - Mål, delmål - Projektgrupp - Budget - Tidplan Arbete med det material som ska in till nämnden 5

109 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En ny master inom IPR varför? 1. För att knyta ihop IPR miljön/inriktningen med ett gemensamt program 2. För att integrera forskarutbildning och masterutbildning => ger kvalitet och volymfördelar 3. Ett program som en rekryteringsbas för kommande forskarutbildning 4. Utökad samproduktion och samarbete med externa partners vilket ger ökad anställningsbarhet för våra studenter 6

110 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En ny master inom IPR några idéer Integrera forskarutbildning och masterutbildning under ett av de två åren enligt Prepare konceptet Genom att integrera år två med forskarutbildningen ger detta potential till produktivitetsutveckling i forskarutbildning Ett tillämpat projekt mot näringslivet på samma sätt som vi gjort inom Prepare ger praktik/näringslivskoppling, i k nytta för omvärlden/våra partners och ger förstudier för framtida forskning Ett program som leder till jobb, vi tänker fortsättning och anställbarhet redan under utbildningsfasen Integrerat med ett traineekoncept som kan vara ett sätt att säkerställa att programmet verkligen leder till jobb - industridoktorander 7

111 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En ny master inom IPR vad blir man? IPR fokuserar på innovation/design/utveckling (innovation och design) det är vår kärna och gemensamma nämnare Arbetar med Produktutveckling Innovation Design Processutveckling Man blir Förändringsledare Utvecklingsledare Projektledare med fokus på innovation och produktrealisering Designingenjör Produktutvecklare t kl Produktionsutvecklare 8

112 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En ny master inom IPR År ett ämneskurser och två projektkurser i vår miljö Informationsdesignkurs -7,5 hp Innovationsteknikkurs 7,5 hp Produkt- och processutvecklingskurs 7,5 hp idpeo-kurser 2*7 7,5 hp Matematik/statistik kurs 7,5 hp 2 st profil/valfria kurser 2*7,5 hp År två som Prepare doktorandkurser och ett projekt på ett år Forskningsmetodik 7,5 hp IPR introduktion doktorandkurs 7,5 hp Introduktion till våra olika forskargrupper IPR 7,5 hp Profil / valfri kurs 7,5 hp Tillämpat forsknings/utvecklingsprojektet med två avrapporteringar/examineringar 2*15 hp 9

113 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En ny master inom IPR år 1 Innovationsteknik 7,5 hp Informationsdesign 7,5 hp Produkt- och processutveckling 7,5 hp Matematik statistik 7,5 hp idpeo kurs HT + VT 2*7,5 hp Valbara ID kurser 7,5 Valbara IMTO kurser 7,5 Valbara PoP kurser 7,5 ID IMTO PoP 10

114 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En ny master inom IPR år 2 IPR doktorandkurs 7,5 hp Vetenskapsteori/forskningsmetod 7,5 hp Intro till forskargrupper 7,5 hp Industriprojekt HT + VT 4*7,5 hp Valbara ID kurser 2*7,5 Valbara IMTO kurser 2*7,5 Valbara PoP kurser 2*7,5 ID IMTO PoP 11

115 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 En ny master inom IPR Profilkurserna/valfria kurser ger profilering mot något område År två ett tillämpat industriprojekt enligt samma upplägg som Prepare en förstudie för ett framtida forskningsprojekt Integrerar masterutbildningen med ett traineeprogram ett år till efter examen där ett projekt kan drivas ett steg till möjlig integrering med forskarutbildning licexaem som industridoktorand idpeo kurserna år ett enligt samma filosofi som D-school i vår egen miljö, projektdrivet med mycket skapande och kreativitet vi skapar en fysisk projektmiljö j Integrera forskarutbildning med masterutbildning 12

116 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 Mål med dagens möte Bestämma om vi ska vi utveckla en ny IPR-master inom IDT? Målet med denna utbildning? När ska den startas? Hur lägger vi upp arbetet? Budget? 13

117 Bilaga 3 Bilaga 12.3 dekanusbeslut FN-NT NT-nämnden MDH /10 Agenda Presentation av några idéer på en ny master Mats J Diskussion om vi ska gå vidare? Projektformulering; - Mål, delmål - Projektgrupp - Budget - Tidplan Arbete med det material som ska in till nämnden 14

118 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 13 Programutbud läsåret 2011/12, påbyggnadsutbildningar och nybörjarprogram som ges på engelska (Dnr MDH /10) Nämnden har att fatta beslut om programutbud för läsåret 2011/12 avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska. Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa programutbud avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska för läsåret 2011/12 enligt bilaga 13.1 Ärendets beredning Det programutbud som fastställts för läsåret 2010/11 har varit utgångspunkt för framtagande av förslaget till programutbud för 2011/12. Synpunkter på förslaget har efterhörts från utbildningsledarna och justeringar utifrån dessa har gjorts. Förslaget till beslut har framtagits av Hans Berggren och Maria Spennare, UFO. Underlag Bilaga 13.1; förslag till programutbud avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska för läsåret 2011/12. Statistik (sökande-, antagnings- och registrerings-) för tidigare år tillgängliga på Delges Akademichefer, administrativa chefer, forskningsledare, utbildningsledare, sektionschef STC, sektionschef INF, sektionschef UFO.

119 Bilaga 13.1 Faku ltet Besl ut Värdakad omr Prio emi Typ Språ k Kategori Examen hp Pgm_ kod Utbildningsprogram Programinriktning Ort HT_1 0 Rekry tering s-mål VT_11 Ja = kör igen Nej = bj NT UKK MER Nyb Eng Natur Ma Kandidat 180 RMV20 Analytical Finance - V-ås 60 Ja NT HST Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på HST VT11 NT IDT Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på IDT HT10 NT IDT Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på IDT VT11 NT UKK Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på UKK VT11 NT HST MER Påb Eng Teknik Magister 60 GGT01 Magisterprogrammet i kvalitet i processteknik V-ås 20 Ja Kommentarer om ändringar, bortagningar eller tillägg NT IDT IS Påb Eng Data Master 120 GST01 Masterprogram i intelligenta inbyggda system/intelligent Embedded System V-ås 20 Ja NT IDT IS Påb Eng Data Magister 60 ZCG20 Master Program (one year) in Software Engineering - V-ås 30 Ja NT IDT IS Påb Eng Data Master 120 ZCS24 Masterprogram i programvaruteknik/software V-ås 30 Ja Engineering NT IDT IPR Påb Eng Teknik Master 120 ZKS21 Produkt- och processutveckling - masterprogram- Produktion och logistik /Product and Process Development- Production and Logistics Etuna 20 Ja NT UKK MER Påb Eng Natur Ma Master 120 ZMS20 Masterprogram i Financial Engineering V-ås 30 Ja NT HST MER Påb Eng Teknik Magister 60 ZWG20 Magisterprogram i uthålliga energisystem/sustainable V-ås 20 Ja Energy System NT HST MER Påb Eng Teknik Magister 60 ZWG21 Magisterprogram i energioptimering för byggnader/energy optimization for Buildings V-ås 20 Ja NT HST MER Påb Eng Miljö Master 120 ZWS20 Master Program in Inland Water Quality/Inland Water V-ås 20 Ja Quality Assessment NT HST MER Påb Eng Teknik Master 120 ZWS21 Master i process- och resursoptimering/process and Resource Optimization V-ås 20 Nej Vi funderar på ett namnbyte NT HST Påb Eng Inga engelska påbyggnadsprogram på HST VT11 NT IDT Påb Eng Inga engelska påbyggnadsprogram på IDT VT11 NT UKK Påb Eng Inga engelska påbyggnadsprogram erbjuds på UKK VT11 NT IDT IPR Påb Sv Inform Magister 60 ZKG20 Magisterprogram i informationsdesign - Etuna 12 Nej Inställt HT10 NT IDT IPR Påb Sv Teknik Master 120 ZKS20 Produkt- och processutveckling - Produktdesign - masterprogram - Etuna 10 Ja NT HST MER Påb Sv Miljö Magister 60 ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd - V-ås 20 Nej Programmet vilar tills vidare. Inställt HT10 NT HST Påb Sv Inga svenska påbyggnadsprogram på HST VT11 NT IDT Påb Sv Inga svenska påbyggnadsprogram erbjuds på IDT VT11 NT UKK Påb Sv Inga svenska påbyggnadsprogram erbjdus på UKK VT11

120 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 14 Fastställande av utbildningsplan (Dnr MDH /09) Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik samt den utbildningsvetenskapliga nämnden har fastställt nya regler för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå vilka gäller från och med 1 juli 2009 (dnr MDH /09). Till reglerna finns även anvisningar knutna (dnr MDH /09) vilka kompletterar reglerna och är tänkta att utgöra stöd i arbetet med utbildningsplaner. Utbildningsprogrammens värdakademier har med utgångspunkt i de nya reglerna och anvisningarna haft att ta fram förslag till nya utbildningsplaner för program som ges efter Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Flygingenjörsprogrammet som ges efter i enlighet med bilaga Ärendets beredning Ärendet har handlagts av Anna-Karin Fornberg, utbildnings- och forskningssektionen, efter beredning i nämndens utbildningsutskott. Handläggare på utbildnings- och forskningssektionen har kopierat över mesta möjliga texter från befintlig allmän del till den nya mallen för utbildningsplaner. Akademin har därefter gått igenom filen och justerat/kompletterat innehållet. Handläggaren har sedan gått igenom akademins förslag och lämnat synpunkter. Akademin har därefter korrigerat utifrån de givna synpunkterna. Till ledamöterna i utbildningsutskott har den bearbetade utbildningsplanen skickats och därefter kort diskuterats på utskottets sammanträde. Handläggaren har därefter gått igenom den av akademin föreslagna utbildningsplanen. Underlag Bilaga 14.1; förslag till utbildningsplan för Flygingenjörsprogrammet. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef INF och STC. 1

121 Bilaga 14.1 Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: IMV20 Flygingenjörsprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Aeronautical Engineering, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik xx och gäller för utbildning som ges efter Mål Programmet har som mål att ge studenten, god insikt om olika system och hur de integrerar med varandra, det ska ge förståelse för hur flygplan navigerar och hur avioniksystemet påverkar flygplanet, en djup och god aerodynamisk insikt samt hur ett underhållssystem läggs upp för flygindustrin. Programmet ska utbilda flygingenjörer som besitter sådan kunskap och förmåga att de i framtiden ska kunna arbeta självständigt som flygingenjörer. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskolefördningen SFS 2006:1053. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa kunskap om flygteknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt - visa brett kunnande inom det flygteknikiska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika flygtekniska lösningar, - visa förmåga att planera och genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

122 Bilaga 14.1 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 - visa insikt i flygteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, samt - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska. Litteratur är i huvudsak på svenska men engelsk litteratur kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 8: Fysik B, Kemi A och Matematik D. Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Flygingenjörsprogrammet är en treårig teknisk/naturvetenskaplig utbildning inom Flygteknik. Under termin 1-3 läser studenten flygtekniska och naturvetenskapliga ämnen för att få en bra bas för kommande kurser. Under termin 4 finns möjlighet att profilerar sig inom avionik, underhållsteknik eller konstruktion. Under år 3 fortsätter fördjupningen och profileringen. I slutet av detta år genomför man också ett examensarbete. Utbildningen innehåller aerodynamik, flyg- och helikoptersystemteknik, underhållsteknik, avionik, konstruktion och teknisk psykologi. Dessa ämnen är relaterade till olika flygtekniska verksamheter. För att behärska dem krävs det en naturvetenskaplig bredd innehållande matematik, fysik och mekanik. Övriga ämnen som väljs utifrån inriktning är datavetenskap, maskinteknik och elektronik. I utbildningen ingår dessutom tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Vanlig undervisningsform är föreläsning, seminarium, laborationer, fältstudier samt studiebesök. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter utanför schemalagd tid. Examinationsformen i kurserna varierar och kan vara tentamen (skriftlig eller muntlig), projektredovisning, laborationsrapporter, hemtentamen och laborationsmoment.

123 Bilaga 14.1 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Termin 1 Termin 2 Flygteknik Introduktion till flygteknik, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Matematisk grundkurs, 7,5 hp Elektronik Elektronik grundkurs, 7,5 hp Flygteknik Avionik I, 7,5 hp Flygmotorteknik, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Fysik Värme- och vågrörelselära, grundkurs, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Flygteknik Aerodynamik och flygmekanik I, 7,5 hp Flygplansstrukturer och materiallära I, 7,5 hp Mänskliga faktorerna, 7,5 hp Datavetenskap Grundläggande programmering, 7,5 hp Flygteknik Flygsystemteknik, 15 hp Flygplansdrift och underhåll I, 7,5 hp Valbart 7,5 hp Flygteknik Flygplansstrukturer och materiallära II, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Datavetenskap Datakommunikation i nätverk I, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Valbart 30 hp Flygteknik Aerodynamik och flygmekanik II, 7,5 hp Flygplansdrift och underhåll II, 7,5 hp Flygmotorunderhåll, 7,5 hp Maskinteknik/Produkt- och processutveckling Lätta konstruktioner, 7,5 hp Kvalitetsutveckling och ledarskap, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Fysik Mekanik II, 7,5 hp Elektronik Utveckling av digitala elektroniksystem, 7,5 hp Datavetenskap Grundläggande programmering, 7,5 hp Flygteknik Examensarbete i flygteknik, 15 hp Flygmiljöteknik, 7,5 hp Valbart 7,5 hp Flygteknik Avionik II, 7,5 hp Maskinteknik/Produkt- och processutveckling Ritteknik och CAD, 7,5 hp CAD fördjupning, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Operationsanalys, 7,5 hp Matematisk logik med datainriktning, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Datavetenskap Datakommunikation i nätverk I, 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Arbetsvetenskap Teknisk psykologi flygteknik, 7,5 hp

124 Bilaga 14.1 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Val inom programmet Under termin 1-3 förväntas studenten följa den rekommenderade studiegången. Viss valbarhet återfinns från termin 4. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Flygingenjörsprogrammet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Högskoleingenjörsexamen Flygteknik (Bachelor of Science in Engineering Aeronautical Engineering). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurs och programutvärderingar görs av akademin för innovation, design och teknik. Utvärderingar vägs in vid beslut om ändringar i kursupplägg och utbildningsplanen. De sker i samarbete med studenternas representanter. Studentmedverkan Studenterna har tillträde till alla arbetsgrupper som arbetar med förändring/utveckling av programmet. Studenterna är företrädda i programrådet samt medverkar aktivt med kontaktinformation mot näringslivet och skolor. Studenterna har medinflytande över frågor som rör uppföljning och förändring av kurser och program. Forskningsbas Programmet är omgivet av aktiva och starka forskningsfält som är relevanta för flygteknik och som därmed ger programmet ett sammanhang och förankring i forskningen. Dessutom tar programmets lärare del av aktuell forskning och utveckling inom flygindustrin och kan på så sätt hålla undervisningen aktuell och relevant. Det flygtekniska ämnet avionik (flygburen elektronik) har mycket stor relevans och koppling till Mälardalen Real-Time Research Centre, MRTC, med sin realtids forskning samt till forskningen inom Intelligent Sensor Systems, ISS, och då särskilt området säkerhetskritiska system.

125 Bilaga 14.1 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Vidare knyter mycket av forskningen inom profilen Innovation och produktrealisering, IPR, mycket väl an till undervisning på flygteknikprogrammet inom design, produktutveckling, underhålls- och kvalitetsteknik. Samverkan Flyget är under ständig utveckling och för att säkerställa att utbildningen hålls relevant och aktuell måste denna kunskap och kompetens föras från flygplanstillverkarna och flygbolagen direkt in i föreläsningssalar och labbsalar. Detta utbyte åstadkoms genom gästföreläsare direkt från flygföretag som ger glimtar från verkligheten eller täcker hela avsnitt i kurser. På samma sätt ger studiebesök på t.ex. Saab Avitronics i Kista och SAS på Arlanda inblick i den verklighet som väntar. Många av de ordinarie lärarna på programmet delar dessutom sin tjänst mellan jobb i flygbranschen och högskolan vilket gör att relevant kunskap och aktuella exempel kan förmedlas på föreläsningar och laborationer. Programmets goda kontakter med industrin underlättar när det blir dags att göra examensarbetet, som ofta leder direkt till studentens första jobb. En nyligen genomförd undersökning på två avgångsklasser från Flygingenjörsprogrammet visade på en mycket hög andel av relevanta ingenjörsjobb, varav de flesta inom flygbranschen. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på din värdakademi och internationella sekretariatet för mer information. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna.

126 Bilaga 14.1 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart.

127 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 15 Ansökan om konstnärlig kandidatexamen (Dnr MDH /10) Mälardalens högskola ansökte till Högskoleverket i november 2006 om rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen i kammarmusik samt konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik. Ansökan kompletterades senare i maj 2007 med en ansökan om rätt att utfärda konstnärlig magisterexamen i kammarmusik. I slutet av maj 2007 beslutade HSV att ge MDH rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen. Samtidigt beslutades även att inte ge rätt att utfärda konstnärlig kandidatexamen eller konstnärlig magisterexamen. Underlag för verkets beslut är bedömargruppens rapport i den utvärdering som gjordes av utbildningen under 2006/2007. Beslutet att inte ge rätt att utfärda konstnärlig kandidatexamen och konstnärlig magisterexamen grundar sig på att studiemiljön är liten vilket begränsar studenternas möjligheter till spel i olika ensembleformer, och utvecklingen och skapandet av en kreativ konstnärlig miljö. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att uppdra till akademin för utbildning, kultur och kommunikation att framta förslag till ansökan för konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik. För framtagande av förslag till ansökan uppdras till utbildnings- och forskningssektionen att bidra med stöd för arbetet med utformningen och strukturen av ansökan. Ärendets beredning Akademin för utbildning, kultur och kommunikation önskar på nytt ansöka om rätten att utfärda konstnärlig kandidatexamen då de nu anser att de har en sådan omfattning på sin verksamhet inom kammarmusik att de uppfyller de kriterier som uppställs för en konstnärlig kandidatexamen. Vid kontakter med Högskoleverket har det varit oklart huruvida en helt ny ansökan krävs eller om endast kompletteringar till den tidigare ansökan kan göras. Vid den senaste kontakten framkom att det är en fullständig ansökan som krävs. Utöver att verket anser att en fullständig ansökan krävs skulle arbetet med en ny fullständig ansökan kunna ge en helhetsbild över dagens kammarmusik vid MDH. I en 1

128 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: fullständig ansökan skulle förbättringsområden för kammarmusiken tydliggöras och kunna åtgärdas och på så sätt säkra att MDH erhåller rättigheterna från HSV (och inte får avslag). Det är högskolans lednings åsikt att MDH endast ska ansöka om examensrättigheter som det är troligt att de erhålls. Detta talar för att en ny fullständig ansökan ska framtas och därefter granskas av NT-nämnden (genom utskottet för design och konst samt grundutbildningsutskottet) innan rektor beslutar om att MDH ska ansöka om konstnärlig kandidatexamen. Förslag till beslut har framtagits av Anna-Karin Fornberg, utbildnings- och forskningshandläggare. Delges Akademichef, administrativ chef och utbildningsledare vid UKK. 2

129 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 16 Utbildning inom automationsområdet (Dnr MDH /10) Rektor har den 9 mars 2010 uppdragit till fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik att uppdra till akademin för innovation, design och teknik att utreda förutsättningarna för och utvecklandet av en högskoleingenjörsutbildning inom automation. Högskoleingenjörsutbildningen ska utgå från den av yrkeshögskolemyndigheten beviljade ettåriga automationsteknikerutbildningen. I rektors uppdrag till fakultetsnämnden ingick även att särskild hänsyn ska tas till möjligheterna att rekrytera studenter samt att i möjligaste mån underlätta övergången mellan yrkeshögskoleutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att ställa sig positiv till akademins förslag att inom utbildningsprogrammet Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram skapa en inriktning inom området automation, samt att lägga utredningen till handlingarna. Ärendets beredning Dekanus beslutade den 26 mars å nämndens vägnar om att uppdra till akademin för innovation, design och teknik (IDT) att utreda förutsättningarna för utvecklandet av en högskoleingenjörsutbildning inom automation, att utredningen ska utgå från den av Yrkeshögskolemyndigheten beviljade ettåriga automationsteknikerutbildning och hänsyn ska tas till denna så att övergången mellan yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning underlättas i möjligaste mån, att det i utredningen särskilt ska framgå möjligheterna till att rekrytera studenter till utbildningen och en övergripande planering av utbildningen, att den övergripande planeringen av utbildningen ska ske i samverkan med akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, att redovisningen av uppdraget ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 6 maj, samt att för genomförande av uppdraget tilldela IDT kr. 1

130 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: IDT har inkommit med underlag/utredning där akademin föreslår att en inriktning inom automation skapas på programmet Innovation, produktion och logistik. Akademin anser inte att ett nytt program inom automation är en tänkbar lösning. Förslag till beslut har framtagits av Anna-Karin Fornberg, utbildnings- och forskningshandläggare. Bilagor Bilaga 16.1; rektors uppdrag till fakultetsnämnden om uppdrag angående utredning kring högskoleingenjörsutbildning inom automation, samt Bilaga 16.2; IDT:s utredning kring ett eventuellt program i automation. Delges Akademichef, administrativ chef och utbildningsledare vid IDT och HST samt Ylva Boivie och Marie Eriksson. 2

131 Bilaga 16.1

132 Bilaga 16.1

133 Brev Bilaga 16.2 Sida 1 av Dnr: Akademin för innovation, design och teknik Utredning kring ett eventuellt program i Automation, IDT Bakgrund IDT har i linje med rektorsbeslutet undersökt olika alternativ till att ta fram ett program i Automation. För närvarande är akademin värd för tre program som täcker in området automation. Dessa program är Datavetenskapliga programmet (Västerås), Robotikprogrammet (Västerås), samt Innovation, produktion och logistik (Eskilstuna). IDT anser att det är möjligt att utgå från programmet Innovation, produktion och logistik som är uppbyggt av ett antal inriktningar och ta fram en inriktning i automation som även tar hänsyn till företagens behov. Programmet i fråga rekryterar bra i sin nuvarande form. Det är populärt bland tjejer. Dessutom är programmet en föreblid när det gäller samarbete med industrin. IDT anser däremot att genom att utgå från detta program kommer vi att kunna uppfylla tre av fyra av punkterna i rektorsbeslutet. IDT har även tittat på den sista punkten. IDT anser inte att det är trivialt på vilket sätt som Automationsteknikerutbildningen ska tillgodoräknas som högskoleingenjörsutbildning. IDT har även undersökt möjligheterna till ett helt nytt program. En sådan satsning skulle innebära ca 1200 timmars kursutveckling, fördelad på 3 år. IDT anser inte att detta är en plausibel lösning. Baran, utbildningsledare IDT Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: registrator@mdh.se Tel: Fax: Tel: Fax: Org.nr:

134 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 MDH 2010/110 Sammanträdesdatum: Ärende 17 Ny nämndorganisation fr.o.m (Dnr MDH /10) Rektor har uppdragit till de tre dekanerna att ge förslag på ny nämndorganisation som ska gälla från och med Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att utse NN, MM och OO att å fakultetsnämndens vägnar svara på internremissen angående ny nämndorganisation vid MDH. Ärendets beredning Dekanerna har presenterat ett förslag till ny nämndorganisation vid rektorsrådet och förslaget ska sändas på remiss inom högskolan. Fakultetsnämnden har inte något sammanträde inplanerat innan remissen ska vara besvarad och istället föreslås att två eller tre personer utses att besvara remissen å fakultetsnämndens vägnar. Förslag till beslut har framtagits av Anna-Karin Fornberg i samråd med dekanus Jan Gustafsson. Delges Kanslichef REK. 1

135 Bilaga Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Ärendelista Uppdatering utförd Datum Ärende Ansvarig Status Utvärdering av forskarutbildningsämne 2009 Jan Gustafsson Nämnden uppdrar till dekanus att efter hörande av ordförande för nämndens utskott för forskning och för utbildning på forskarnivå besluta om utvärderare och preciserad formulering av utvärderarnas uppdrag Kvalitetsgranskning av antagning och finansiering av industridoktorander Kontroll av om ledamöter i nämndens utskott kan sitta kvar också ht Jan Gustafsson Ordförande i respektive utskott Nämnden beslutar att efter föreslagna kompletteringar uppdra till dekanus att till rektor redovisa svar på de frågor som ställts till nämnden i rektors beslut från

136 Bilaga Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Verksamhetsplanering för NT-nämnden Grundutbildningsutskottet (GU) - Diskutera samordning av masterprogram vid MDH och möjligheten och villkor för att använda kurser för utbildning på forskarnivå i masterprogrammen. - Diskutera relationen mellan högskoleingenjörsprogram och civilingenjörsprogram. - Fortsätta arbetet med jämställdhet inom nämndens ansvarsområde. - Lämna förslag om ny ordförande; bredda representationen i utskottet. Utskottet för utbildning på forskarnivå (UFN) - Utvärdering av forskarutbildningsmiljöerna vid MDH i samverkan med utskottet för forskningsfrågor. Följa upp 2008 års utvärdering samt föreslå utvärderare och precisera frågeställningar till utvärdering av forskarutbildningen i Innovation och design vid IDT. - Högskolegemensamma kurser för utbildning på forskarnivå för 2011, samt undersök möjligheterna till samordning av utbudet i övrigt. Utskottet för forskning (UF) - Anordna seminarium med fokus på samverkan mellan forskningsområdena inom MDH. (Tre seminarier av detta slag har anordnats.) - Utvärdering av forskarutbildningsmiljöerna vid MDH i samverkan med utskottet för forskarutbildning. Följa upp 2008 års utvärdering samt föreslå utvärderare och precisera frågeställningar till utvärdering av forskarutbildningen i Innovation och design vid IDT. - Bjuda in Torbjörn Messing och Yvonne Eriksson för att diskutera jämställdhetsarbete inom nämndens ansvarsområde. - Studera åtgärder för att publikationer från MDH ska synas bättre i Web of Science. 2