Riskutredning Jägarvallsvägen Östersund

Transkript

1 PEAB Fastighetsutveckling AB Riskutredning Jägarvallsvägen Östersund Malmö ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Uppdragsnummer ÅF-Infrastructure AB, Hallenborgs gata 4, Box 585 SE Malmö Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Riskutredning Östersund Jägarvallsvägen

2 RISKUTREDNING (33) ÅF-Infrastructure AB Brand & Risk BORLÄNGE GÄVLE GÖTEBORG TROLLHÄTTAN LINKÖPING LUND MALMÖ STOCKHOLM DOKUMENTINFORMATION OBJEKT/UPPDRAG UPPDRAGSGIVARE REFERENSPERSON Riskutredning Jägarvallsvägen Östersund PEAB Fastighetsutveckling AB Tomas Eriksson UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE OCH ANSVARIG HANDLÄGGARE INTERNKONTROLL Anders Egilsson Civ ing. Riskhantering & Brandingenjör anders.egilsson@afconsult.com Johan Hellstrand Civ ing. Riskhantering & Brandingenjör johan.hellstrand@afconsult.com Telefon DATUM DOKUMENTSTATUS/VERSION Version A

3 RISKUTREDNING (33) Sammanfattning Denna riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivån kopplat till olyckor med farligt gods i samband med exploatering av området sydost om cirkulationsplatsen i korsningen Rådhusgatan/Jägarvallsvägen i Östersund. Marken är tänkt att användas för bebyggelse i nära anslutning, till Rådhusgatan som är en transportled för farligt gods. Riskidentifieringen visar att det framförallt är farligt gods klass 3 Brandfarliga vätskor som transporteras på trafikleden. Därför har olyckor med klass 3 studerats vidare i en fördjupad analys. Resultaten av riskutredningen visar att risknivåerna kopplat till farligt gods generellt är så låga inom planområdet i jämförelse med tillämpbara riskacceptanskriterier att det inte ger skäl till några särskilda riskreducerande åtgärder. Dock är det rimligt att vid exploatering sörja för att bibehålla den höjdskillnad som finns för planområdet i förhållande till vägen. Detta motverkar att brinnande vätskor kan rinna mot området. Vidare är det rimligt att vid bebyggelse tillse att det är möjligt att utrymma byggnader i skydd av byggnad i förhållande till transportleden. Dessa åtgärder är dock inte några absoluta förutsättningar för bebyggelse utifrån tillämpbara riskacceptanskriterier.

4 RISKUTREDNING (33) Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund och mål Metod Disposition Metodosäkerhet Begreppslista Avgränsningar Styrande lagstiftning och riktlinjer OMRÅDESBESKRIVNING Allmänt Studerat objekt Riskkällor Flöden av farligt gods på Rådhusgatan med grovanalys Farligt gods klass 3, Brandfarliga vätskor SAMMANVÄGNING AV SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS Individrisk Samhällsrisk Beräkning av sannolikhet och konsekvens RISKVÄRDERING DNVs kriterier för acceptabel risk Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering Resultat individrisk Resultatdiskussion OSÄKERHETER FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SLUTSATS REFERENSER... 26

5 RISKUTREDNING (33) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och mål Denna riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivåerna kopplat till transporter av farligt gods i samband med ändringar i detaljplan för tomten närmast cirkulationsplatsen vid Rådhusgatan/Jägarvallsvägen i Östersund. Intill området förekommer transporter av farligt gods. Intresse finns att bebygga tomten med hotell, kontor samt eventuell centrumverksamhet med tillhörande parkeringsplatser nära transportleden. Tidiga skisser finns med kontor/hotell om ca m 2 BTA samt ytor för parkering. Målet med riskutredningen är att skapa ett underlag som underlättar för beslutsfattare att ta beslut om etablering på tomten är att betrakta som acceptabel ur risksynpunkt samt vilka eventuella riskreducerande åtgärder som är nödvändiga. Riskutredningen är upprättad på uppdrag av PEAB Fastighetsutveckling AB. 1.2 Metod Att genomföra en riskutredning innebär i sig flera olika delmoment. Först görs en riskanalys som inleds genom att mål och avgränsningar bestäms för den aktuella analysen. Också de principer för hur risken ska värderas slås fast. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att definiera de scenarier som är specifika för den studerade processen. Därefter görs en sammanvägning av sannolikhet och konsekvensen för de identifierade representativa scenarierna, för att kunna värdera risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken ska värderas, för att komma fram till om risken är acceptabel eller inte. Baserat på resultatet av riskvärderingen analyseras behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Det saknas nationella riktlinjer för hur en riskutredning med avseende på farligt gods i detaljplaneprocessen ska gå till. Inte heller länsstyrelsen i Jämtlands län har särskilda riktlinjer för detta. Däremot har länsstyrelserna i Skåne, Stockholm

6 RISKUTREDNING (33) och Västra Götalands län tagit fram rekommenderade metoder [1] för detta som kan appliceras på situationen i Östersund. Figur 1 nedan ger en visuell representation av ovanstående beskrivning. Figur 1. Illustration av riskhanteringsprocessen. Denna riskutredning innefattar det som är markerat med blå streckad linje Disposition Rapportens rubriker följer i stort metoden ovan för en riskutredning. Skillnaderna är att mål och avgränsningar ligger som underrubriker till Kapitel 1 Inledning samt att den för riskinventeringen viktiga områdesbeskrivningen för tydlighetens skull har ett eget kapitel (Kapitel 2) Metodosäkerhet I alla riskutredningar av den här typen ingår osäkerheter, både vad det gäller använda modeller och deras avgränsningar, samt indata till dessa modeller. Metodiken är enligt praxis att osäkerheten i huvudsak hanteras genom användning av konservativa värden, se även kapitel 0.

7 RISKUTREDNING (33) Begreppslista Risk: Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. I denna utredning används två riskmått; Individrisk och Samhällsrisk som båda visar risken genom sammanvägning av sannolikhet och konsekvens, men med lite olika perspektiv, se även kapitel 3. ADR: Regelverk och klassificering av farligt gods på väg. ALARP: Förkortning för As Low As Reasonably Practicable. Risknivå där åtgärder skall göras för att minska risknivån så långt som det ger en rimlig nytta i förhållande till de resurser som riskreduktionen kräver. 1.3 Avgränsningar De risker som har studerats är sådana som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) som har sitt ursprung i transporter av farligt gods. Generellt studeras enbart risker som kan innebära konsekvenser i form av personskada på personer inom det studerade området. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering, materiella skador eller skador på personer och objekt utanför planområdet. 1.4 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det generella kravet på riskanalyser i samhällsplaneringen har sin grund i Planoch bygglagen (2010:900) och i vissa fall också Miljöbalken (1998:808). Det anges dock inte i detalj hur riskanalyser ska genomföras och vad de ska innehålla. På senare tid har rekommendationer getts ut gällande vilka typer av riskanalyser som bör utföras och vilka krav som ställs på dessa. I denna utredning har Länsstyrelsernas i Skåne, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen beaktats [1], då det inte finns riktlinjer för just detta i Östersunds kommun eller Jämtlands län. I denna anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas i detaljplaneprocessen inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I lagstiftningen förekommer det inte några angivna skyddsavstånd från väg där farligt gods transporteras till bebyggelse. Däremot finns något mer specificerade riktlinjer för lämplig markanvändning utgivna av några av landets länsstyrelser och myndigheter. Principen är att sårbara och/eller samhällsviktiga verksamheter kräver större skyddsavstånd ifrån farligt godsled. Principen illustreras i figur 2.

8 RISKUTREDNING (33) Figur 2. Principer för markanvändning intill farligt godsled med illustration av att risknivån sjunker med avståndet från riskkällan. Ovan angivna zoner är generella rekommendationer för markanvändning utan vidare säkerhetshöjande åtgärder eller analyser. Avsteg från rekommendationerna kan ske efter analys av specifik information för aktuellt planområde och/eller riskanalys samt då lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.

9 RISKUTREDNING (33) 2 Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Det studerade området är beläget centralt i Östersund. I närheten av området finns annan bostadsbebyggelse, idrottsanläggning, samt ett kasernområde med mera. Områdets läge i omgivningen visas översiktligt i figur 3. Figur 3. Översiktsbild med områdets läge i Östersund. Området är markerat med röd cirkel. Till vänster i bild ligger Frösön med Åre Östersund Airport. Tätorten Östersund ligger mellan E14, där en betydande del av länets transporter av farligt gods sker, och storsjön. Direkt väster om tätorten ligger Frösön där den för regionen mycket viktiga Åre Östersund Airport är placerad. Det är en internationell flygplats med ca 4000 landningar per år landningar skedde under Källa:

10 RISKUTREDNING (33) 2.2 Studerat objekt Inom området finns tidiga planer på kontors- och hotellbyggnader i upp till 6 våningar med parkeringsplan under byggnad samt byggnader för centrumverksamhet. Objektet ligger i hörnet av Rådhusgatan och Jägarvallsvägen som möts i en cirkulationsplats intill objektet. Byggnaderna är belägna i ca en meters höjd från Rådhusgatan. Del av området illustreras i figur 4. Figur 4. Tidig skiss av huskroppar sett från Nordväst, gjorda av Gisteråsjöstrand Ariktektur AB. Den mest framträdande vägen i figuren är Rådhusgatan där transporter av farligt gods eventuellt förekommer. Cirkulationsplatsen binder samman Jägarvallsvägen i östvästlig riktning med Rådhusgatan. I bakgrunden skymtar befintliga kaserner. En del av frågeställningarna i detaljplanearbetet är hur nära vägen det är möjligt att uppföra byggnader, särskilt Rådhusgatan där transporter av farligt gods förekommer. Denna riskutredning fokuserar på personsäkerhet. Skyddsobjekt är personer som vistas inom det studerande detaljplanområdet, både i och utanför byggnader. Eftersom det föreligger vissa osäkerheter i vilken omfattning transporter av farligt gods sker på Rådhusgatan kan det konstateras att det föreligger ett behov av att utreda och hantera riskerna förknippade med transporter av farligt gods.

11 RISKUTREDNING (33) 2.3 Riskkällor I denna riskutredning utgör Rådhusgatan riskkälla i egenskap av väg där farligt gods förekommer. Rådhusgatan har vid den aktuella sträckningen en körbana i varje riktning, som är separerade med ca 3 meters mellanrum av en gräsbelagd plan yta. I områdets nordvästra hörn binds Rådhusgatan samman med Jägarvallsvägen i en cirkulationsplats. Väster om området går även en järnväg där det är känt att flera klasser av farligt gods transporteras. Den ligger dock på ett avstånd av ca 390 meter och således utanför det riskhanteringsavstånd om 150 meter som är branschpraxis. Därför beaktas inte farligt gods-transporter på järnvägen vidare i denna utredning. Utifrån uppgifter från SRV [2] med flera källor har en analys gjorts i syfte att kartlägga antalet farligt godstransporter samt typ av gods och mängd per transport som passerar området. Detta är nödvändigt för att kunna beräkna konsekvenserna av olika olycksscenarier och studera sannolikheten för desamma. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om de inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar, ADR, som tagits fram i internationell samverkan [3]. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får ske och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon som transporterar farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker i samband med transport av farligt gods. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADRsystemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. För varje klass finns också ett antal underklasser som mer specifikt beskriver transporten. I tabell 1 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en grov beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid en olycka. Alla dessa klasser transporteras dock inte på alla sträckor, varför transportflödena på aktuell sträcka analyseras vidare i nästa avsnitt.

12 RISKUTREDNING (33) Tabell 1. Klasser av farligt gods med konsekvensbeskrivning [4] [5]. Klass Kategori ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.) brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). Tryckpåverkan och brännskador. En stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) kan ge skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus primärt pga. ras eller kollaps. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie [6]. Indelas i underklasser där klass 2.1 Brännbara gaser kan ge brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Klass 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas förväntas inte ha några konsekvenser för liv och hälsa om ett läckage sker utomhus. För klass 2.3 Giftiga gaser kan ge omkomna både inomhus och utomhus till följd av giftiga gasmoln. Konsekvensområden för Klass 2.1 och 2.3 kan båda överstiga 100 meter.

13 RISKUTREDNING (33) Klass Kategori ämnen 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen Beskrivning Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmed el, sjukhusavfall, kliniska restprodukter, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30 meter från flamfront för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Kräver normalt sett tillgång till vatten för att utgöra en brandrisk. Mängden brandfarlig gas som bildas står då i proportion till tillgången på vatten. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (exempelvis bensin). Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.

14 RISKUTREDNING (33) Klass Kategori ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Beskrivning Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsas till olycksområdet [6]. Personskador kan dock uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 2.4 Flöden av farligt gods på Rådhusgatan med grovanalys Det saknas exakta databaser för vilka mängder av respektive typer som transporteras på vägarna. Försök har gjorts tidigare att kartlägga transporterade mängder, dels genom Räddningsverkets (nuvarande MSB 2 ) kartläggning under september månad 2006 [2] och dels genom Jämtlands länsstyrelses kartläggning av transporter inom länet 2005 [7]. Länsstyrelsen har möjlighet att kontrollera och styra flöden av farligt gods med hjälp av så kallad vägvalsstyrning. Länsstyrelsen har i samarbete med MSB och kommunerna i länet därigenom tagit fram rekommendationer om lämpliga vägar för transporter av farligt gods. Detta rör sig dock i huvudsak om större vägar mellan orter, där den största mängden farligt gods transporteras. Inom tätorter beror flöden på placeringen hos de verksamheter som konsumerar eller producerar farligt gods för distribution. Inom tätorten kan flöden regleras genom exempelvis förbud av transport av farligt gods. I Östersunds kommun råder förbud mot transporter av farligt gods på två sträckor. 2 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

15 RISKUTREDNING (33) Figur 5. Kartbild med markerade förbud mot transporter med farligt gods i Östersund. Kartläggningarna sammantaget med ovanstående bild av vägvalsstyrning inom tätort och konsumenternas placering ger ingen exakt, men åtminstone en fingervisning om vilka flöden med farligt gods som kan förväntas på Rådhusgatan. Mängden transporter av farligt gods i Jämtland är dock relativt liten i jämförelse med andra delar av landet. Enligt SRV transporterades totalt mellan ton farligt gods på väg under en månad inom staden Östersund. Enligt Länsstyrelsen i Jämtlands kartläggning är majoriteten av godset klass 3 (brandfarliga vätskor) och klass 9 (övriga farliga ämnen). Vidare har en riskutredning gjorts tidigare av Tyréns 2007 för Tallbacken, ett område strax norr om planområdet längs Rådhusgatan. Även denna pekar på att transporter på väg (Rådhusgatan/Trondheimsleden) består av i huvudsak klass 3. Det finns en handfull bensinstationer längs med Rådhusgatan dit tankbilar med brandfarliga vätskor levereras. Ca 5 st av dem ligger norr om området och 1-2 st söderut. Alla dessa förses troligtvis av brandfarliga vätskor från tankbil som kommer via norra avfarten från E14, varför de då inte alla passerar planområdet. Dock antas transporter till alla av dem gå via planområdet, vilket är konservativt. Vidare kan även flygplatsen på Frösön antas konsumera brandfarliga vätskor. Det är oklart om flygbränslet till flygplatsen transporteras via planområdet. Enligt flygplatsens miljökonsekvensbeskrivning från 2007 [8]

16 RISKUTREDNING (33) levererades flygdrivmedlen av Air BP med tankbil från Sundsvall till drivmedelsdepån på flygplatsen. Antalet tankbilstransporter uppgick år 2006 till ca 110 st. Upplägget antas vara motsvarande idag. För beräkningar ansätts att antalet transporter istället är 150 st och att samtliga går via planområdet, vilket anses mycket konservativt Farligt gods klass 3, Brandfarliga vätskor Brandfarlig vätska klassificeras ytterligare i underklasser efter antändningstemperatur där exempel på brandfarlig vätska klass I är bensin och etanol. Båda dessa är extremt lättantändliga och brinner med hög intensitet. Dieselolja och eldningsolja är däremot exempel på brandfarlig vätska klass III och är till skillnad från bensin och etanol svårantändliga vid normal utomhustemperatur då de först behöver värmas upp (flampunkt > 55ºC). Klass III vätskor bedöms därför inte antända vid ett eventuellt utsläpp. Under februari månad 2011 var försäljningen av bensin, diesel, E85 och eldningsolja fördelat med 36, 49, 2 respektive 13 procent av den totala försäljningen enligt Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet [9]. Utifrån detta görs förenklingen i vidare analys att 100 % av transporterna med brandfarlig vätska innehåller bensin, vilket är konservativt. Planområdets topografi är gynnsam ur risksynpunkt då den har en slänt som motverkar att brännbara vätskor kan rinna mot planområdet vid en olycka. Vägen i sig är plan och av hårdgjord yta. Under vissa omständigheter då antändning av en bränslepöl sker, men inte direkt utan med en viss fördröjning, kan tillräckligt stor volym av ångor från bränslet ha hunnit bildas för att skapa en explosion eller gasmolnsbrand vid antändning. För att detta ska kunna uppstå krävs dock mycket stilla väder och någon form av obstruktioner som hindrar ångorna från att ventileras bort. Eftersom området närmast vägen är i det fria och utan obstruktioner utreds inte scenariot fördröjd antändning vidare. Vidare studeras scenarier med utsläpp av brandfarlig vätska som leder till pölbrand (vid direkt antändning).

17 RISKUTREDNING (33) 3 Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens Inom samhällsplaneringen är det främst två metoder som används för sammanvägning av sannolikhet (i form av relativ frekvens) och konsekvens. Beskrivning av dessa följer nedan. 3.1 Individrisk Individrisken visar risken för en individ på olika avstånd från riskkällan. Detta görs genom att sannolikheten beräknas för att en hypotetisk person som står ett år på ett visst avstånd från riskkällan avlider. Ingen hänsyn tas till mängden personer som förväntas befinna sig på dessa avstånd. Individrisken (IR) i punkten x, y beräknas enligt: n IR x,y = IR x,y,i i=1 (a) ekv. 1 a, b IR x,y,i = f i p f,i (b) Där f i är frekvensen (per år) för scenario i och p f,i är sannolikheten för att individen i studerad punkt avlider av scenario i. p f,i antas till 1 eller 0 beroende på om individen befinner sig inom eller utanför det beräknade konsekvensområdet. Genom att summera individrisken för de olika sluthändelserna på olika platser inom ett område kan individriskkonturer ritas upp.

18 RISKUTREDNING (33) 3.2 Samhällsrisk Riskmåttet samhällsrisk beräknas för att studera riskens inverkan på samhället givet en antagen population. Den tar hänsyn till hur många människor som kan drabbas av ett visst utfall. Samhällsrisken beräknas enligt ekvation 2 nedan. N = P x,y p f,i x,y ekv. 2 N i står för antalet människor som avlider på grund av det studerade scenariot i. P x,y är antalet personer i punkten x, y och p f,i definieras enligt individrisken ovan. Samhällsrisken redovisas normalt i F/N-kurvor. Där antalet dödsfall (N) plottas mot frekvensen (per år) för de scenarier där N eller fler människor avlider. Detta benämns F N och beräknas enligt nedan. F N = f i för alla sluthändelser i för vilka N i N ekv. 3 i Där f i är frekvensen för sluthändelse i och N i är antalet beräknade dödsfall för scenario i. Analysområdet för samhällsrisken sätts till de beräknade skadeområdena. Då aktuellt planområde endast exponeras för farligt gods klass 3, vars potentiella skadeområde endast precis når fram till planområdet är riskmåttet samhällsrisk inte tillämpbart i fråga om skyddsåtgärder krävs eller inte. Denna analys har därför begränsats till att redovisa individrisknivån och dra slutsatser efter den. 3.3 Beräkning av sannolikhet och konsekvens Beräkningarna för de parametrar som behövs till individriskberäkningen redovisas i Bilaga A - Frekvensberäkningar, och Bilaga B - Konsekvensberäkningar. Resultatet presenteras i avsnitt 4.2.

19 RISKUTREDNING (33) 4 Riskvärdering 4.1 DNVs kriterier för acceptabel risk Det finns i Sverige inget nationellt beslut över vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering i samhällsplaneringsprocessen. Det Norske Veritas har på uppdrag av Räddningsverket (numera MSB) tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende individ- och samhällsrisk som kan användas vid riskvärdering [10]. Acceptanskriterierna avser liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. Risker kan principiellt hänföras till tre olika kategorier. De kan vara acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se figur 6 nedan. Figur 6. Principiella kriterier för riskvärdering [10]. Följande förslag till tolkning rekommenderas [10]. De risker som hamnar inom område med oacceptabla risker värderas som oacceptabelt stora och tolereras ej. For dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas. Området i mitten kallas ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). De risker som hamnar inom detta område värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen for oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnad-nytta-analys.

20 RISKUTREDNING (33) De risker som hamnar inom område där risker kan anses små värderas som acceptabla. Dock skall möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra skall genomföras. För individrisk föreslår Räddningsverket [10] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses vara små: 10-7 per år För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [10] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Samhällsriskens frekvenskriterier är definierade som antal olyckor per kilometer och år som påverkar båda sidor av en linjekälla som exempelvis en transportled för farligt gods. I det fall en kortare eller längre sträcka studeras och/eller att endast ledens bidrag till samhällsrisken på ena sidan ska beaktas så ska således frekvenskriterierna skalas om. Eftersom samhällsrisk med sina kriterier för acceptabel/oacceptabel risknivå baseras på antalet omkomna personer är samhällrisk som riskmått inte tillämpbart för området. Detta då området endast exponeras för pölbränder som endast resulterar i något enstaka dödsfall inom konsekvensområdet. Detta ger för få datapunkter för att en FN-kurva som beskrivs i avsnitt 4.2 ska vara relevant. Således har riskmåttet samhällsrisk inte beräknats.

21 RISKUTREDNING (33) För att bedöma vad som anses skäligt under beaktande av begreppet ALARP tillämpas, enligt [10], någon eller flera av följande principer: Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. Dessa skälighetsprinciper ska normalt beaktats vid framtagandet av förslag till riskreducerande åtgärder.

22 Frekvens (per år) RISKUTREDNING (33) 4.2 Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering Resultat individrisk Resultatet av individriskberäkningen avseende riskbidrag från farligt gods på Rådhusgatan redovisas i form av en individriskkurva i figur 7 nedan. Observera att nedanstående individriskkurva avser individrisk utan hänsyn tagen till riskreducerande åtgärder eller eventuella naturliga barriärer. 1,00E-03 1,00E-04 Individrisk 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E Avstånd från Rådhusgatan (m) Figur 7. Individrisk som funktion av avstånd från Rådhusgatan. Individrisken är den heldragna linjen i svart färg. Gränsen för oacceptabel risknivå markeras med röd streckad linje. Under blå streckad linje innebär acceptabel risk utan behov av att värdera riskreducerande åtgärder. Beräkningsresultatet visar att individrisken för aktuellt område i huvudsak ligger under det s.k. ALARP-området och tangerar ALARP-området precis vid 13 meter från vägen. Det betyder att risken med bebyggelse direkt intill vägen kopplat till farligt gods kan ses som acceptabel utifrån dessa riskacceptanskriterier utan att åtgärder behöver värderas. Det faktum att individriskkurvan redovisar individrisk utan hänsyn till några riskreducerande åtgärder innebär att kurvan representerar idag rådande riskbild i området.

23 RISKUTREDNING (33) Resultatdiskussion Beräkningarna avseende individrisk visar att risken förknippad med transport av farligt gods för området idag är låg jämfört med DNVs acceptanskriterier. Riskvärderingen visar sammantaget att det inte föreligger ett behov av att införa åtgärder för att skydda byggnaderna som planeras i området. I beräkningarna har det antagits att bränsle rinner mot området i viss mån, men i begränsad omfattning på grund av den höjdskillnad området har gentemot vägen. Observera att beräkningen av individrisk endast tar hänsyn till risker kopplat till farligt gods. Närmare vägen tillkommer andra risker i form av avåkande fordon och bränder i fordon (icke farligt gods) och liknande.

24 RISKUTREDNING (33) 5 Osäkerheter En riskutredning är generellt behäftad med stora osäkerheter. I allt från indata till den tidiga riskidentifieringen och till konsekvens- och frekvensberäkningar är tillgängligt faktaunderlag ofta begränsat och bedömningar avseende styrande parametrar och gränsvärden behöver göras. De beräkningsmodeller som används är även de en källa till osäkerheter i form av exempelvis avgränsningar avseende modellens tillämplighet och att beräkningsresultatet kan variera kraftigt vid relativt små ändringar i indatan. Vid analys avseende osäkerheter är det vanligen två typer av osäkerhet analyseras: Epistemisk osäkerhet (kunskapsosäkerhet) Stokastisk osäkerhet (variabilitet) I teorin kan de olika typerna av osäkerhet hanteras explicit på ett sätt som gör att osäkerheten, samt vilka parametrar som påverkar slutresultatet mest, kan redovisas. Detta är dock mycket arbetskrävande både rent metodmässigt, men också för att ännu mer information då krävs om hur stora osäkerheterna för indata och modellparametrar är. Information är i många fall väldigt svår att få tag i och därför kan det vara bättre ur ett kostnad-nytta perspektiv att hantera osäkerheten genom att genomgående ansätta konservativa värden. Detta ger ett kostnadseffektivt sätt att hantera osäkerheten i en utredningssituation, men har nackdelen att resultatet kan bli mycket konservativt, vilket istället kan göra de riskreducerande åtgärderna onödigt omfattande och dyra. Varje vald konservativ parameter fortplantas och gör resultatet än mer konservativt. I denna riskutredning har osäkerheter hanterats genom att indata genomgående har valts konservativt.

25 RISKUTREDNING (33) 6 Förslag till riskreducerande åtgärder Hela området ända intill vägen ligger i en zon där risknivån med avseende på farligt gods är under den nivå som är acceptabel utan riskreducerande åtgärder enligt DNVs kriterier. Dock är det rimligt att fortsätta upprätthålla den naturliga höjdskillnad som är mellan vägen och området. Trots att individrisken är mycket låg kan det tillkomma ytterligare olyckstyper närmare transportleden som inte ingår i en utredning med avseende på farligt gods. Vid bebyggelse på avstånd kortare än 10 meter kan det därför vara rimligt att utföra fasad i obrännbart material med fönster i brandteknisk klass EW 30 eller bättre. Det är dock inget absolut krav då det inte motiveras utifrån de aktuella riskacceptanskriterierna för olyckor med farligt gods. Vidare är det rimligt att byggnader i området förses med möjligheten att utrymma i skydd av densamme, i förhållande till transportleden.

26 RISKUTREDNING (33) 7 Slutsats Riskutredningen visar att det planerade områdets placering med eventuella byggnader nära Rådhusgatan innebär en låg risknivå och att riskreducerande åtgärder därmed inte är en nödvändighet för att etablering av vilken verksamhet som helst ska anses acceptabel ur risksynpunkt. Det faktum att området ligger något högre än trafikleden innebär att det även är något skyddat från rena trafikolyckor även där inte farligt gods är inblandat. Det är lämpligt att vid exploatering av området bibehålla den höjdskillnad och slänt som finns naturligt i området.

27 RISKUTREDNING (33) 8 Referenser [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, [2] Kartläggning av farligt gods transpoter, September 2006, Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), [3] RID-S 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om farligt gods på järnväg (MSFBFS 2012:7), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, [4] Fördjupad översiktsplan för sektorn transpoter med farligt gods, Göteborgs stad, Göteborg, [5] Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, Karlstad, [6] Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och trafikforskningsinstitutet, [7] Kartläggning av farligt gods transpoter Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands Län, [8] Ramböll, Åre Östersund Airport - Miljökonsekvensbeskrivning med teknisk beskrivning, [9] SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet, 16 Mars [Online]. Available: [Använd 28 Februari 2015]. [10] Värdering av Risk, Statens Räddningsverk, Karlstad, [11] L. i. H. län, Riskanalys av farligt gods i Hallands län 2011:19, [12] G. Purdy, Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elseiver Science Publishers B.V, Amsterdam, [13] Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker, Försvarets forskningsanstalt (FOA), [14] BBR21, i Boverkets byggregler BFS2014:3. [15] G. Purdy, Risk analys of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elseiver Science Publishers B.V, Amsterdam, 1993.

28 RISKUTREDNING (33) Bilaga A Frekvensberäkningar I detta avsnitt görs frekvensberäkningar för de olycksscenarier som har definierats i avsnitt 2.4, dvs pölbrand till följd av olycka med brandfarlig vätska. Metod För varje scenario som bedöms utgöra en risk för aktuellt skyddsobjekt, se avsnitt 2.4, görs i denna bilaga frekvensberäkningar med hjälp av händelseträdsmetodik. Detta är en väl etablerad delmetod i riskanalyser för att kunna beräkna slutfrekvensen för ett antal olika händelsekedjor. Trädens grenar, det vill säga de olika möjliga händelsekedjorna, samt de olika grenarnas inbördes sannolikheter, bestäms av litteraturstudier och erfarenhet. Frekvensskalning individrisk För beräkningen av individrisk skalas frekvensen för de olika skadescenarierna i ett sista steg med scenariots konsekvensbredds (beräknat i bilaga B) relation till studerad sträcka av transportleden längs planområdet. Detta innebär att en pölbrand med mindre konsekvensavstånd än studerad sträcka får en minskad frekvens (och minskad påverkan på individrisken). Frekvenser för olyckor på Rådhusgatan Det finns en rad olika beräkningsmetoder och datakällor som kan användas för att bestämma olycksfrekvenser av fordon på väg. Dessa är exempelvis: Inrapporterade händelser till MSB (rapporterade av verksamhetsutövarna) Räddningstjänst i siffror (Statistik över räddningstjänstinsatser) IDA (statistik från MSB:s informationssystem) SIKA/Trafikanalys (statistik över transportarbetet i Sverige) STRADA (Nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystem) Länsstyrelsen i Hallands län har låtit sammanställa dem för att bestämma en representativ olycksfrekvens för Halland utryckt i olyckor per lastbilskilometer [11]. Detta gäller approximativt för Jämtland och Östersund, varför denna representativa olycksfrekvens används för beräkningar i denna riskutredning. Analysen anger 4*10-7 olyckor per lastbilskilometer av farligt gods och år. Med faktorn ovan kan den faktiska olycksfrekvensen beräknas genom att ansätta berörd sträcka och ett antal transporter per år.

29 RISKUTREDNING (33) Enligt antaganden i avsnitt 2.4 passerar transporter som förser 6 st bensinmackar med 40 ton bränsle 2,5 gånger per vecka. Samt 150 st transporter som alla levereras till flygplatsen under ett år. Detta ger sammanlagt 930 transporter på sträckan per år. Sträckan längs Rådhusgatan som påverkar planområdet är ca 100 meter. Således blir olycksfrekvensen: Olycksfrekvens = 930 FaGo-transporter * 0,1 km * 4*10-7 =3,72*10-5 Detta är frekvensen för farligt godstransporter på sträckan och används som utgångspunkt i händelseträdet. Händelseträd används för att representera olika scenarier vid utsläpp. Fördelningen av små, mellanstora och stora pölbränder justeras med hänsyn till marken i området. Marken har generellt en plan lutning eller lätt lutning bort från skyddsobjektet. Vägen i sig är en hårdgjord plan yta där en pöl lätt kan breda ut sig. Dessa värderingar har legat till grund för vilken tyngd som har lagts till de olika pölstorlekarna. Sannolikheten för en bensinpöl antänds efter den har läckt ut är enligt [11] 6 %. Eftersom sannolikheten att bensinen kommer åt en tändkälla, exempelvis ett hett avgasrör, bör öka med ökad pölstorlek, har antändningsrisken istället antagits vara 12 % för den största pölstorleken. De olika kombinationerna av händelser illustreras i händelseträdet i figur 8 Olycka Storlek läckage Antändning Slutfrekvens Litet läckage 0,06 Antändning 0,06 Ej antändning 0,94 1,34E-07 2,10E-06 Antändning Mellan Läckage 0,06 6,70E-08 0,03 Ej antändning 0,94 1,05E-06 Olycka med brandfarlig vätska Stort läckage 3,72E-05 0,01 Antändning 0,12 Ej antändning 0,88 4,46E-08 3,27E-07 Ej läckage 0,9 3,35E-05 Figur 8. Händelseträd med scenarier vid olycka med klass 3, brandfarliga vätskor.

30 RISKUTREDNING (33) Bilaga B Konsekvensberäkningar Olycka med klass 3 brandfarlig vätska. En pölbrand som uppstår kan skada människor dels genom att avge värmestrålning som ger brännskador och dels för att det vid förbränningen bildas giftiga gaser. Utomhus är dock den betydande faran värmestrålning, varför konsekvensberäkningar görs för detta. En hög värmestrålning kan även sprida branden till närliggande byggnader, medan byggnader på kort sikt utgör ett skydd mot direkt värmestrålning för personer som vistas inomhus. Strålningen från pölen beräknas enligt beräkningsmodell från FOA [12]. Data har valts för bensin detta då bensin har högst energivärde och förbränningshastighet av de olika typer av bränsle som kan vara aktuella vilket gör beräkningen konservativ. Konsekvenserna för tre storlekar på utsläpp som antänds har beräknats. Dessa storlekar har antagits utifrån förutsättningarna i marken att bilda pölar, se bilaga A om frekvensberäkningar. Ett stort läckage bedöms kunna ge en pölarea på 300m 2, ett mellanstort på 150m 2 och ett litet på 20m 2. Följande data gäller för bensin [12]: Förbränningshastighet b = 0,048 kg Energivärde h c = 43, J kg Vid en pölbrand med en cirkulär pöl approximeras flammans geometri med en cylinder där flammans diameter, d f är lika stor som pölens diameter, d p. Flammans höjd, h f, kan beräknas enligt: b h f = d p 42 ( ) ρ a g d p m 2 s 0,61 där b = förbränningshastigheten i kg enligt ovan, m 2 s ρ a = luftens densitet = 1,29 kg m 3 g = tyngdaccelerationen = 9,81 m s 2 formel B1 Denna formel gäller under förutsättning att 0,8 < h f / d f < 4. Flamman kommer att fluktuera mycket och den höjd som beräknas är den genomsnittliga flamhöjden under brandförloppet. Då pölen antas vara är cirkulär och flamgeometrin en cylinder är d f = d p och beräknas utifrån grundläggande cirkelgeometri. Detta ger d f = d p 14 m för en pölbrand om 150 m 2 respektive 19,5 m för en pölbrand om 300 m 2.

31 RISKUTREDNING (33) Strålningen per ytenhet från flamman beräknas enligt: P = 0,35 b h c 1 + 4h f / d f formel B2 där h c = energivärdet i J enligt ovan. Faktorn 0,35 utgör den andel av den kg totala energin som omsätts till strålningsvärme. Vidare beräknas strålningen från en ideal svartkropp blir enligt Stefan- Boltzmanns lag: P s = σ T 4 formel B3 Där P s = utstrålad effekt [ W m 2 ], σ = 5,67*10-8 [ W m 2 K4] (Stefan-Boltmanns konstant) och T = temperaturen [K]. Approximationen med en svart kropp som strålar ger konservativa. Vid större pölbränder antas strålningen normalt ha sitt ursprung i flammas mitt och här ligger emissionsfaktorn (ε) nära 1 varför denna approximation anses rimlig. Närmare flammans mantelyta minskar emissiviteten snabbt. En beräkning baserad på att all strålning kommer från flammans mitt är därför konservativt. Värmestrålningen från en yta 1 som faller in mot en yta 2 på ett visst avstånd kan då beräknas som: P 12 = P 1 τ a F 12 formel B4 Där P 12 = infallande strålning från 1 till 2 [ W m 2 ], P 1 = strålningen från yta 1 [ W m2 ] F 12 = vinkelkoefficienten för 1 mot 2. Den atmosfäriska tranmissionsförmågan, τ a, har att göra med det faktum att den utsända strålningen delvis absorberas av luften mellan strålkällan och mottagaren. Den atmosfäriska transmissionsförmågan kan skrivas enligt: τ a = 1 α w α c formel B5 Där α w = absorptionsfaktorn för vattenånga och α c = absorptionsfaktorn för koldioxid.

32 RISKUTREDNING (33) Båda faktorerna beror på respektive ämnes partialtryck, längden som strålningen färdas från den strålande ytan till mottagaren, strålningens temperatur och omgivningens temperatur. α w och α c bestäms grafiskt utifrån flamtemperaturen och partialtryck från figur 11.2 i [12]. Vinkelkoefficienten (F) definieras som den andelen av strålningen från en yta i alla riktningar som träffar en annan yta (vid fullständig transmissionsförmåga). Den är en rent geometrisk faktor som kan bestämmas för varje ytkonfiguration. Vinkelkoefficienten bestäms grafiskt för en cylinder från figur 11.4 i [12]. Beräkningar utförs vidare utifrån ovanstående förutsättningar för de två olika pölareorna. Flamhöjd enligt formel B1, utfallande strålning enligt formel B2 och temperatur enligt B3, resultaten samlas i tabell 2. Tabell 2. Initial egenskapsberäkning för pölbrand vid E22. Pölbrandsarea Flamhöjd (m) Utfallande strålning (kw/m 2 ) 20 m 2 8,7 93, m 2 17,4 121, m 2 22,2 132, Temperatur på den strålande ytan/flammans mitt (K) Mättad vattenångas tryck vid 100 % luftfuktighet och 20 C är p w = 2340 Pa. Luftfuktighet på 50 % antas vilket ger p w = 1170 Pa. Absorptionsfaktorer och transmissionsförmåga bestäms för detta värde i kombination med flammans temperatur. Utifrån höjden på flammorna, pölens radie och avståndet till mottagaren bestäms ett antal olika vinkelkoefficienter. Värmestrålning på olika avstånd beräknas sedan enligt formel B4. Skadenivån bestäms förutom av strålningsnivån även av strålningens varaktighet. För beräkning av skador på människor redovisas i tabell 3 nedan en varaktighet på 10 s som en rimlig tid tills man satt sig i säkerhet. Sambandet mellan strålningens varaktighet och skador på människan beskrivs av probitfunktionen t P 4. Om denna tidsvägda strålningsdos är över finns en risk för 2:a gradens brännskador. Risken ökar sedan exponentiellt med ökad strålning. Sannolikheten för andra gradens brännskador utläses sedan ur figur 11.9 i [12]. Klädsel påverkar personskador från värmestrålningen. Det är endast bar hud som skadas vid kortvarig exponering. Den andel av människokroppen som är oskyddad vid normalt påklädda personer (huvud, nacke, händer och

33 Brand Avstånd från flamfront [m] RISKUTREDNING (33) underarmar) är ca 20 %. Även om 20 % av kroppen får brännskador kan man räkna med att ca 15 % av befolkningen med en jämn åldersfördelning dör av skadorna [12]. Således beräknas först andelen som får andra gradens brännskador, därefter antas 15 % av dessa omkomma av skadorna. Beräkningsresultat sammanställs i tabell 3 nedan. Tabell 3. Beräkningsresultat strålning och konsekvens av pölbrand vid väg. w c τ a F max P12 [kw/m 2 ] t P [s(w/m 2 ) 4/3 ] 2:a gradens brännskada [%] Andel döda [%] ,86 41, m 2 5 0,092 0,0148 0,893 0,32 26,26 7, ,5 0,112 0,0176 0,87 0,215 17,19 4,43 3 0,45 9 0,125 0,0196 0,85 0,15 11,78 2, m m ,45 58, ,13 0,02 0,85 0,46 46,7 16, ,17 0,0266 0,8 0,17 16,39 4,16 2 0,3 24 0,177 0,028 0,795 0,129 12,25 2, ,36 66, ,171 0,0266 0,80 0,269 28,14 8, ,4 30 0,194 0,0308 0,775 0,15 15,16 3,75 1,5 0,2 33 0,199 0,032 0,7689 0,12 12,47 2, Sammanfattningsvis kan följande konstateras utifrån beräkningarna, med konsekvensavståndet taget konservativt, se tabell 4. Tabell 4. Konsekvensavstånd för pölbrand. Pölbrand 20 m 2 Pölbrand 150 m 2 Pölbrand 300 m 2 Konsekvensavstånd från flamfront 8 m 22 m 31 m Konsekvensavstånd från pölbrandens centrum 13 m 27 m 36 m Konsekvensavståndet är beräknat som det avstånd då strålningsnivån understiger 15 kw/m 2, vilket även kan antända byggnadsdelar som ligger inom konsekvensavståndet. Som jämförelse kan sägas att Boverkets byggregler [13] kräver att en byggnad som antänds inte vid någon tidpunkt skall stråla med högre än 15 kw/m 2 på intilliggande byggnader under ett 30 minuters brandförlopp. Massavbrinningen gör att strålningsnivåerna minskar med tiden, men det kan förväntas att byggnadsdelar inom de ovanstående avstånden

34 RISKUTREDNING (33) antänds om de inte är i obrännbara material. Brandspridning kan förväntas genom fönster som inte är brandklassade. Med hänsyn till områdets utformning med slänt mot vägen bedöms det orimligt att pölen når längre än 5 m bort från vägen. Detta medför att pölbranden för den stora branden och mellanbranden får ett kortare konsekvensavstånd samtidigt som den lilla pölbranden får ett längre konsekvensavstånd. Detta beror av att dess radie är mindre än 5 m.