Miljö och hållbar utveckling. Emma Strömberg CHE, Fiber och polymerteknologi Annica Carlsson ABE, Miljöstrategisk analys

Transkript

1 Miljö och hållbar utveckling Emma Strömberg CHE, Fiber och polymerteknologi Annica Carlsson ABE, Miljöstrategisk analys

2 Läget 2010/11 EAEn pekade på behov att jobba med MHU Miljö och hållbar utveckling ska integreras i utbildningsprogram Alumni-undersökningar pekar på behov. Nysatsning KTH Sustainability Vice-rektor för Hållbar Utveckling professor Göran Finnveden - ordförande Fokus på utbildning, forskning, samverkan. Ett beredande organ åt FR i forsknings- och utbildningsfrågor. Rådgivande organ åt Rektor i frågor om Hållbar Utveckling.

3 Två kompletterande ansatser Det ska finnas program och kurssekvenser med MHU som fokus Miljö och Hållbar Utveckling ska integreras i alla utbildningsprogram i linje med de övergripande lärandemålen.

4 Övergripande lärandemål för civ ing med MHU-koppling Visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. De övergripande lärandemålen innebär att MHU behöver integreras i alla program. Lärandemålen innehåller både generiska och programspecifika delar.

5 Några aktiviteter kring utbildning Precisering av de övergripande lärandemålen verktyg för program- och kursutveckling och för utvärdering Kartläggning av kurser och program med MHU-relevans Man kan i KOPPS markera och söka kurser med MHUrelevans Många skolor fick medel i rektorskontrakten under 2012, bl.a. ITM för utveckling av lärarkurs tillsammans med ECE Utveckling av verktygslåda Självvärdering

6 Förberedande enkät inför Högskoleverkets utvärdering hösten 2012 Under hösten 2012 utvärderar Högskoleverket utbildningar till arkitekt, civilingenjör och högskoleingenjör samt utbildningar inom teknikvetenskap och matematik. KTH hör till de lärosäten som berörs. Högskoleverkets utvärdering utgår från målen i högskoleförordningen. Bedömargrupperna väljer ut ett antal av dessa mål som de sedan koncentrerar sin granskning på. Vilka mål som har valts ut kommuniceras till lärosätena i samband med upptaktsmötet hösten Hållbarhetsmålen kan alltså komma att höra till dem som blir utvalda för granskning. Mot denna bakgrund fick alla programansvariga för KTH:s civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och arkitektutbildningar en självvärderingsenkät, med två viktiga syften: - Förberedelse inför Högskoleverkets utvärdering - Stöd till det kontinuerliga kvalitetsarbetet kring hållbar utveckling i KTH:s utbildningar

7 Sammanställning Programmål Måluppfyllelse - Constructive Alignment Mål Läraktiviteter Examination - Progression - Arbetslivsanknytning Lärarkompetens och -kapacitet KTH-S förslag till MHU-mål

8 Utvecklingsbehov Vidareutbildning av lärare Önskemål om stöd i undervisningen KTH- definition av hållbar utveckling Social och ekonomisk hållbarhet i KTHs utbildningar

9 Kort sammanfattning av aktiviteter som pågår vid era respektive lärosäte. Nämn tre punkter. På generell nivå? Programnivå? I enskilda kurser? Fokus på ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet.

10 Framtiden på KTH KTH har nya miljömål, bl.a. - KTH ska aktivt verka för att öka lärare och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande miljö och hållbar utveckling - Alla program på KTH ska redogöra för hur högskoleförordningens lärandemål om miljö och hållbar utveckling uppnås och utvecklas Självvärderingen har följts upp skolvist under 2013 och handlingsprogram utvecklas. Fortsatta aktiviteter bl.a. utveckling av verktygslåda, nätverksträffar, m.m.

11 Verktygslåda Målet är att verktygslådan ska ge handfasta tips på hur hållbar utveckling kan integreras i undervisningen. Exempelvis förslag på lärandemål Förslag på litteratur Lista på kurser KTH Social för ökad interaktivitet

12 Vad behöver göras idag för att våra barnbarn ska få ett gott liv? 1987 publicerades FN-rapporten (Bruntlands-rapporten) Our common future varifrån den klassiska definitionen på hållbar utveckling är hämtad: hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

13 Tre dimensioner på hållbar utveckling Det finns en uppsjö av olika sätt att definiera hållbar utveckling. Ett vanligt sätt är att dela in begreppet i underkategorier. I examensordningen lyfts ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter, resp. sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. I förslagen på lärandemål för MHU lyfts ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre är inte åtskiljda utan påverkar varandra både i form av synergier och konflikter.

14 Hållbar utveckling: Ekologi Ekologisk hållbarhet rör dels funktionsdugligheten hos jordens bio-geo-kemiska system. I detta igår: - Vatten (föroreningar, grundvattennivåer, salinitet, temperatur, främmande arter) - Luft (föroreningar, partiklar, ozonlagret, klimatsystem, buller) - Land (föroreningar, erosion, landanvändning, främmande arter) - Biodiversitet (arter och habitat, dvs livsmiljöer, GMO) - Ekosystemtjänster (t.ex. pollinering, fotosyntes, vattenrening, klimatreglering) I ekologisk hållbarhet inkluderas (ofta) även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av föroreningar, buller etc.

15 Hållbar utveckling: Ekonomi Ekonomisk hållbar utveckling handlar om att ekonomiska system och aktiviteter inte ska inverka negativt på ekologisk och social hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet handlar också om att samhällets, företags och privatpersoners ekonomi inte ska påverkas negativt, i bemärkelsen att försvåra för sociala och ekologiska hållbarhetsmål att nås. Ekonomisk hållbarhet ses därför ofta som ett medel och inte ett mål, och inkluderas ibland i social hållbarhet.

16 Hållbar utveckling: Socialt Social hållbarhet handlar om människan ur ett socialt perspektiv och våra samhällen. En del inkluderar ekonomi i social hållbarhet. - Kulturarv (byggnader, språk, traditioner) - Offentliga institutioner (politiska system, rättsväsende, utbildning, hälsovård, välfärd) - Civilsamhället (organisationer, nätverk) - Kunskap - Fysiska strukturer (byggnader, infrasystem) - Mänskliga rättigheter (rättvisa, frihet, jämlikhet, trygghet)

17 Etiska aspekter Varför ska man tränas i etik? Vem äger data, ansvar för slit och släng samhället, maktstrukturer Kulturella aspekter? Färg, symboler som kan vara stötande för andra kulturer. Studenter som kommer in från olika kulturer. I samhällsbyggnadsprogrammet tar man upp problematiken kring wistle blowers.

18 Samhällsnivå Hur påverkar produkten samhället? Hur påverkar processen samhället? Vad händer när processen flyttas från Sverige till Kina: kostnaderna är mycket lägre men miljöhänsynen är begränsad? Hur påverkar detta Sverige, industri, arbetsmarknad, etc. Hur påverkar detta Kina, välfärd, ekonomi, miljö, etc.

19 Exempel på sociala aspekter av HU för kemi Etanolproduktion Vattenreningstekniker Pappersmassaproduktion E-waste Matproduktion Konstgödsel Petrokemi Läkemedelsutveckling för u-landsrelaterade sjukdomar. Vem ska betala notan? Användning av pesticider nödvändigt ont?

20 Exempel Social- LCA 0cycle%20assessment%20Ekener%20Petersen.pdf

21 Källa: Elisabeth Ekener Petersen

22 Utvecklade moduler på KTH Etik 3 stegsraketen - Års 1 föreläsning (inlämning reflektionsuppgift) - Års 2 rollspel om GPS övervakning av barn (övar muntlig kommunikation kring etiska aspekter) - KEX en etisk analys av sitt projekt ÅF/KTH Hållbar affärsutveckling - Socialt ansvarstagande: En organisations ansvar gentemot samhället och miljön. - Hållbar affärsutveckling: En affärsutveckling där hållbarhetsfrågor är en viktig drivkraft i affärsstrategi, process- och produktutveckling samt marknadsföring.

23 Studenterna ska kunna KTH-S precisering av målen 1. redogöra och värdera för hur dennes kunskaper och färdigheter kan påverka och bidra till hållbar utveckling, kopplat till de egna kunskaperna. 2. redogöra för och diskutera begreppet hållbar utveckling med avseende på motiv, historik, definition, och vilka de viktigaste globala utmaningarna är. Studenterna ska också kunna ge exempel på samband mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. 3. redogöra för Sveriges, EUs och FNs målsättningar inom hållbar utveckling. Studenterna ska också kunna diskutera vetenskapliga perspektiv på de politiskt satta målsättningarna. 4. beskriva vilka aktiviteter och teknologier som påverkar globala och svenska hållbarhetsaspekter mest. Studenterna ska även kunna beskriva tänkbara strategier för att stärka positiv sådan påverkan och motverka negativ. 5. beskriva hur de delar av samhället som utbildningsprogrammet behandlar påverkar globala och svenska hållbarhetsaspekter. Studenterna ska även kunna beskriva och värdera tänkbara strategier för att stärka positiv sådan påverkan och motverka negativ. 6. redogöra för ekonomiska och institutionella faktorer som kan förklara bristen på hållbar utveckling.

24 KTH-S precisering av målen 7. beskriva, värdera och tillämpa olika generiska strategier som används vid utveckling och design av produkter, processer och system som bidrar till en hållbar utveckling. 8. beskriva, värdera och tillämpa olika sektors- och teknikspecifika metoder och strategier som används vid utveckling och design av produkter, processer och system som är relevanta för programmet och som bidrar till en hållbar utveckling. 9. identifiera och förstå kopplingen mellan miljöaspekter och affärsmöjligheter, specifikt för den egna sektorn. 10.diskutera etiska aspekter, genusperspektiv och andra rättviseaspekter på hållbar utveckling. Av dessa 10 lärandemål är punkterna 2-4 och 6, 7 och 10 generiska och punkterna 1, 5, 8 och 9 måste hanteras programspecifikt.