KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Transkript

1 Öckerö KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 17 juni 2015 kl 8.30 i Öckerösalen, Kommunhuset Öckerö Förmöte: Öckeröalliansen träffas kl 7.45 i Öckerösalen Oppositionen träffas kl 7.50 i Klätten ÄRENDEN 1. Val av justerare Förslag: Vera Molin 2. Budgetuppföljning. Dnr 10/15 Bilaga 3. Motion om att avskaffa hemläxor i Öckerö kommuns skolor. Dnr 18/15 Bilaga 4. Besluts- och delegationsordning. Dnr 63/15 Bilaga 5. Information a. Framtida skollokaler b. Anmälan till Skolinspektionen angående rätt till tionde skolår i grundsärskolan (dnr 62/15) c. Resultat Kommunernas kvalitet i korthet (KKIK), Öppna jämförelser och regiongemensam elevenkät GR d. Politikernas ansvar i arbetsmiljöfrågor e. Sportis f. Förskoleplanering g. Incidentrapportering (dnr 6/15) h. Balanslista 6. Redovisning av delegationsbeslut. Dnr 1/15 7. Övriga frågor Bilaga Bilaga * Närvarorätt för anmälda personalföreträdare Robertho Settergren Ordförande Anna Corneliusson Sekreterare

2 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Marina Emanuelsson Ärende: Budgetuppföljning Diarienummer: 10/15 PROGNOS MAJ Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden 1. Rapportering om måluppfyllelse och ekonomi godkänns 2. Den samlade rapporteringen överlämnas till Kommunstyrelsen 3. Paragrafen justeras omedelbart Resultat och prognos Riktpunkt efter maj, vid en jämn förbrukning, är 42 procent och utfall efter maj ligger på 44 procent. Prognosavvikelsen är negativ med tkr ( tkr) i jämförelse med budget. Avräkning barnelevpengen var negativ per maj månad med 500 tkr och rektorerna fick i de flesta fall lämna ifrån sig budget. Underskottet avser driftskostnader för tillfälliga ersättningslokaler Bratteberg. Medel finns avsatta i fördelningsposter och kommer att avräknas vid slutet av året. Investeringar uppgår efter maj till 548 tkr av beviljade tkr tkr avser investeringar för framtida skollokaler och kommer inte förbrukas fullt ut under Sammanställning: Prognosen för helåret visar på ett negativt resultat med tkr före tilldelning av fördelningsposter. Osäkerhet kvarstår avseende eventuella kostnader för nyanlända. Eventuellt tillkommer en plats under höstterminen för skolkostnader i samband med placeringen av elev i grundskolan i annan kommun.

3 Uppföljning efter maj Barn- och utbildningsnämnden Jan-Maj

4 Innehållsförteckning 1 MÅL Måluppfyllelse EKONOMISK KOMMENTAR Barn- och utbildningsnämden INVESTERINGAR Barn- och utbildningsnämnden

5 MÅL 1.1 Måluppfyllelse Barngrupperna i förskola och fritidshem har minskat och antalet lärare per barn ökat Mått Förskola och annan pedagogisk omsorg 5,4 st 4,1 st 4,7 st Förskola och annan pedagogisk omsorg 0 st 7 st 0 st Förskola och annan pedagogisk omsorg 133tkr 130tkr 123tkr Förskola och annan pedagogisk omsorg 100% 78% 100% Förskola och annan pedagogisk omsorg Förskola och annan pedagogisk omsorg Förskola och annan pedagogisk omsorg Inget barn eller elev blir trakasserat, kränkt eller mobbat Kommentar Värdegrundsarbetet har prioriterats i samtliga verksamheter.i verksamheterna har man arbetat på olika sätt med att eleverna ska känna sig trygga i sin vardag. Nyanlända barns situation har tagits i beaktande i arbetet med målen i Planerna mot diskriminering och kränkande behandling. På många skolor har man haft etiska samtal i grupp, kompisstödjare och trygghetsteam. Det har genomförts temadagar om funktionsnedsättningar. Verksamheterna har haft ett aktivt arbete med Plan för diskriminering och kränkande behandling där elever varit involverade i arbetet med kartläggning av utvecklingsområden och handlingsplaner. Andelen elever som är nöjda med bemötande från vuxna och kamrater mäts i den regionsgemensamma GR-enkäten. Resultatet ligger kvar på samma nivå som föregående år för åk 2 och 8 men försämrats marginellt för åk 5. För gymnasiet har resultatet förbättrats ytterligare. På gymnasiet finns en satsning för eleverna i konflikthantering som är förlagd under tre år. Mått Antal anmälningar till skolinspektionen, där kommunen får kritik, per år 0 st 2 st 0 st GR-enkät: Bemötande kommungenomsnitt GR-enkät: Bemötande År 2 90% 93% 94% GR-enkät: Bemötande År 5 89% 91% 91% GR-enkät: Bemötande År 8 81% 86% 81% GR-enkät: Bemötande GY2 92% 93% 93% Öka måluppfyllelsen i grundskolan

6 Kommentar Elevernas formella inflytande har stärkts under perioden då de flesta skolorna utvecklat elevrådets arbete. Skolorna arbetar med att öka det informella (pedagogiska) inflytandet då detta stärker elevernas ansvar, skapar engagemang och motivation. Det kollegiala lärandet har stärkts väsentligt under den statliga satsningen matematiklyftet som samtliga skolor deltagit i. Det digitala lärandet har ökat både vad gäller elever och pedagoger. Skolorna har arbetat aktivt med att utveckla olika lärmiljöer för att skapa arbetsro och bra förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd. Informationen till föräldrar och elever om mål, kunskapskrav och bedömning har skett kontinuerligt i och med att utvecklingssamtalen genomförts i Unikum och att de bedömningsmatriser som finns där har använts.. I förskolan har man arbetat med pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärprocesser och hur verksamheten kan stödja och utmana barnen vidare. Pedagogisk dokumentation har varit fokus på vårens reflektionssamtal. Mått GR-enkät: Delaktighet och inflytande Kommungenomsnitt GR-enkät: Delaktighet och inflytande År GR-enkät: Delaktighet och inflytande År GR-enkät: Delaktighet och inflytande År GR-enkät: Skolmijlö Kommungenomsnitt GR-enkät: Skolmiljö - Det är lugn och ro i klassrummet År GR-enkät: Skolmiljö - Jag får möjlighet till studiero i skolan År GR-enkät: Skolmiljö - Jag får möjlighet till studiero i skolan År Andel lärare i Matematik som deltagit i Matematiklyftet Utsatta barns och ungdomars uppväxtvillkor ska förbättras Kommentar Metoder och en plan för tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser har utarbetats. Tillsammans med Socialförvaltningen har vi tillämpat de metoder som arbetats fram inom projekt SamTidigt och detta arbete ingår idag i ordinarie verksamhet. Personal i både förskola och skola har deltagit i Helene Tranqvists kompetensutveckling på temat bemötande av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta har gett en samsyn som har underlättat i samtalen kring olika elevers behov. Elevhälsan har också deltagit och detta har underlättat planering av stödinsatser. Barn- och utbildningsförvaltningen har deltagit i Ungdomsgruppen och SSPF (Samarabete mellan Skola, Socialförvaltning, Polis och Fritidsförvaltning). En vinst har varit att det har skapats positiva synergieffekter i gruppen avseende skolans förebyggande och främjande arbete kring elevers hälsa och mående. Digital teknik bidrar till ett omdefinierat lärande 4

7 Kommentar På skolor och förskolor har IKT-ansvariga inspirerat och stöttat arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna har fått kompetensutveckling för att utveckla det digitala arbetet och för det omdefinierade lärandet.pedagoger har kommunicerat med elever och föräldrar i "Unikums" blogg och samtalsmall i förskolor och grundskolor och i "Its learning" på gymnasiet. Elevhälsan har bidragit med digitala verktyg till elever i behov av särskilt stöd. Utvecklingen av appar, digitala program och större tillgänglighet av digitala verktyg har ökat variationen i arbetssätt och inlärningsmöjligheter. Pedagogerna har erbjudits kompetensutveckling för att öka den digitala kompetensen t.ex.vid O-meet. Det kollegiala lärandet har utvecklats genom att pedagogerna delat med sig av sin kunskap genom "teach-meet" i olika forum. IT-verktyget har användts som ett redskap i undervisningen dagligen. Mått Antal inloggningar i unikum, per år Andel elever med egen Ipad Andel pedagoger med egen Ipad Aktivitetslogg It s learning Öka samverkan mellan förskolan och hemmet kring barns utveckling och lärande Kommentar Personalen har kompetensutvecklats i Unikum. Ett stort steg framåt har tagits i användandet av Unikum för information till föräldrar. Lärloggen har använts för information kring utveckling och lärande för enskilt barn. Information till föräldrar har mer och mer skett i bloggen i Unikum. Pedagogerna har använt Unikums lärlogg för att dokumentera barnens lärande. Planerade insatser för lokalutveckling genomförs Kommentar Pedagogisk personal och skolledningen har varit representerad i de programgrupper som hållits med anledning av nybyggnation på Brattebergs- och Hedenområdet Samarbetsformer mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling Kommentar Samarbetet mellan personal i skola och fritidshem har utökats. Verksamheterna har genomfört olika gemensamma aktiviteter som temaarbeten, uteaktiviteter t.ex. Fritidspedagoger och personal i skolan har deltagit vid utvecklingssamtal. I de åtgärdsprogram, som har upprättats för elev i behov av särskilt stöd har även stödet i fritidshemmet tagits i beaktande. Konsultationssamtal med lokal elevhälsa har även nyttjats av personal i fritidshemmet. 5

8 Mått GR-enkät: Fritidshem - Jag får hjälp med skolarbete på fritids År 2 Säkerställa kvalitén på fritidshemsverksamheten Kommentar Fritidshemmen har tydliggjort och publicerat verksamhetens uppdrag och mål på Unikum. Fritidshemmen har arbetat för att ge alla elever den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Fritidshemmen har erbjudit eleverna en meningsfull fritid och rekreation och utvecklat verksamheten efter aktiviteter och utvärderingar som gjorts. Fritidshemmen samverkar med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen och planen mot diskriminering och kränkande behandling har reviderats. Särskilt stöd ges elever på fritids i form av anpassningar. Fritidspersonalen samverkar med och informerar föräldrar om elevens situation på fritidshemmen. Studiehörnor har upprättats i fritidshemmen för att ge eleverna möjlighet till läxläsning under fritidstiden. En skola har organiserat fritidsbarnen i olika åldergrupper. "Stora fritids" har ändrat sin verksamhet med egettillverkat mellanmål, större flexibilitet vid hemgång, mycket uteverksamhet och utbildning i källkritik och digitala medier. De materiella resurserna har utökats något. Mått Fritidshem Förvaltningsmål Kommunens miljömål uppfylls Kommentar De flesta förskolor och skolor har källsorterat. Pedagogerna har gjort medvetna val vid inköp av material och rensar ut bland det som redan finns. Mått Andel elever som har formulerat ett personligt mål som bidrar till en god livsstil och en hållbar framtid Barn- och utbildningsförvaltningens miljöredovisning

9 Folkhälsomål 2 EKONOMISK KOMMENTAR efter maj månad ligger på 44 % i jämförelse med budget, riktpunkt 42 %. Prognosen visar på ett underskottskott om tkr (april tkr). Elevavräkningen för maj är gjord för 2015 och nästa avräkning sker i september. Avräkningen för maj innebar att rektorerna fick betala tillbaka ca 500 tkr, vilket påverkar vht 490 positivt, 240 tkr ( -247 tkr) De större avvikelserna fördelar sig på följande verksamheter. Pedagogisk omsorg -262 tkr (- 277 tk)r, den negativa prognosen beror på färre barn än budgeterat och fler vårdnadsbidrag. Grundskola visar på en negativ prognos med tkr ( tkr). Avvikelsen beror en prognostiserad kostnad för projektet Framtida skollokaler om tkr. Största enskilda kostnader avser hyra för volymer på Brattebergsområdet och flyttkostnader. Beloppet kommer att avräknas mot fördelningsposter under hösten. Överskottet 844 tkr (865 tkr), består till största delen av ändrade kostnader för skolskjutsar. Detta beror på minskat resande och justerade priser per resa och en positivare avräkning med vättrafik 2014 än som uppbokats i bokslut 2014, 160 tkr. Obligatorisk särskola visar på ett överskott mot budget med 314 tkr(246 tkr) och beror på försäljning av en särskoleplats som ej var med i budget. Gymnasiesärskolans prognos är tkr (1 326 tkr). Förbättrade skolskjutskostnader inklusive en positiv avräkning 2014 bidrag till överskottet,(240 tkr). Färre elever och en lägre kostnad per elev och plats bidrar också med en positiv avvikelse mot budet. Ytterligare besparing från föregående månad på grund av nya justeringar i antalet resor och priser samt framflyttad skolstart för en nyanländ gymnasiesärelev. Elev börjar i augusti istället för efter påsk som tidigare prognos baserades på, men platsen blir dyrare än beräknat därav en liten försämring. Gymnasiets vuxenutbildning pekar på en negativ prognos på -991 tkr (-997 tkr). Ett fortsatt högt söktryck under 2015 leder till ökade kostnader för köp av platser inom vuxenutbildning. Åtgärd påbörjad med att strama åt beviljande av platser. Särvux -246 tkr (-293 tkr), den negativa prognosen beror på utökning av tjänst från höstterminen i enlighet med skolinspektionens påpekande vid inspektion En osäkerhetsfaktor i prognosen är eventuellt kommande kostnader avseende nyanlända. Eventuellt tillkommer en plats under höstterminen för skolkostnader i samband med placeringen av elev i grundskolan i annan kommun. 2.1 Barn- och utbildningsnämden Stratsysrapport 100 Prognos Budget Differens Ack utfall Förbr % Fg prognos Nämnds- och styrelsevht Stöd till studieorg Bibliotek Kulturskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Förskola

10 Prognos Budget Differens Ack utfall Förbr % Fg prognos 425 Fritidshem Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundl vuxenutbildning Gymn vuxen o påb.utbildn Särvux Svenska för invandrare Gemensamt BoU Summa Nettokost tkr INVESTERINGAR per maj 583 tkr, avser inventarier Fotö och ljusanläggning Kulturskolan samt inventarier och IT nya Bratteberg. Budgeten uppgår till tkr varav tkr avser investeringar i framtida skollokaler. I enlighet med KFs beslut är tkr prognosticerat för investeringar i ersättningsvolymerna för Brattebergsskolan. 3.1 Barn- och utbildningsnämnden 2015 BUN Invrapport Prognos Budget Differens Ack utfall Förbr % Fg prognos 2 Barn- o utbildningsnämnd Summa Nettokost tkr

11 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Patrik Finn Ärende: Motion om att avskaffa hemläxor Diarienummer: 18/15 YTTRANDE ANG MOTION OM ATT AVSKAFFA HEMLÄXOR I ÖCKERÖ KOMMUNS SKOLOR Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden förslår Kommunfullmäktige att avslå Motion om att avskaffa hemläxor i Öckerö kommun av skäl angivna i tjänsteskrivelse daterad Bakgrund Annika Andersson och Göran Billvall har lämnat motion om att avskaffa läxor i Öckerö kommuns skolor med förslaget att kommunfullmäktige uppdrar åt Barn- och utbildningsnämnden att utreda vilka resurser som eventuellt behövs för att avskaffa hemläxor samt medel tillförs nämnden om det finns behov av detta. I motionen anges skälen till att avskaffa hemläxor i stort till följande: - Allt fler unga mår dåligt och upplever stress i sin vardag - Föräldrars utbildningsbakgrund har en avgörande betydelse för hur väl barnen lyckas i skolan. - En läxfri skola skapar bättre förutsättningar för en mer jämlik skola. - Unga skall när skoldagen är slut kunna ägna sig åt meningsfyllda fritidsintressen. Hemläxor Frågan om hemläxor har länge varit omdiskuterad i skolans värld och kopplas ofta samman med den starka påverkan som föräldrarnas socioekonomiska status har på elevernas resultat under antagandet att ju mer kvalificerad hjälp man får i hemmet, desto bättre resultat får man i skolan. Om man ser på vilka faktorer i föräldrarnas socioekonomiska status som påverkar elevernas studieresultat, säger dock forskning att just själva kommunikationen mellan föräldrar och elev gällande skolarbete, intresse för läxor, hjälp med läxor, diskussioner om barnets utveckling visar måttliga effekter på barnets skolprestationer. De faktorer som har en stark påverkan på elevernas resultat är i stället föräldrarnas förväntningar och ambitioner för barnet och föräldrarnas kunskaper om skolans språk. Forskningen betonar också skolans roll i att uppmuntra de sidor av föräldramedverkan och delaktighet som har stor betydelse för elevernas prestationer. 1 Att se skolarbete som en företeelse som enbart bedrivs inom skolans väggar skulle därför motverka sitt eget syfte. I Läroplanen för grundskolans övergripande mål och riktlinjer står det under rubriken 2.3 Elevernas ansvar och inflytande att ett av skolans övergripande mål är att varje elev tar ett personligt ansvar 1 Håkansson, J (2011) Synligt lärande presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat Sveriges Kommuner och Landsting Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

12 för sina studier och sin arbetsmiljö samt under rubriken 2.4 Skola och hem att Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. 2 I styrdokumentet för skolan anges alltså att elevernas skolgång inte bara är skolans ansvar, utan att föräldrarnas medverkan och ansvar är av stor betydelse. Överväganden Eftersom Barn- och utbildningsförvaltningen inte anser att ett avskaffande av hemläxor i Öckerö kommun skall genomföras, föreslår Barn- och utbildningsförvaltningen att Kommunfullmäktige inte ger ett uppdrag att utreda vilka resurser ett avskaffande skulle kräva. 2 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet2011 Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

13

14 Öckerö TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Anna Corneliusson Ärende: Besluts- och delegationsordning Diarienummer: 63/15 REVIDERING AV DELEGATIONSORDNING Förvaltningens beslutsförslag till Barn- och utbildningsnämnden Besluts- och delegationsordning för Barn- och utbildningsnämnden fastställs. Bakgrund Med stöd av Kommunallagen 6 kap får vissa ärenden inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde delegeras till någon annan att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering innebär med andra ord överlåtande av beslutsfunktion. Beslut som tagits med stöd av delegation är juridiskt sett ett nämndsbeslut. Ärende Förvaltningen föreslår att ändra delegat i två beslutstyper. Det gäller beslut om tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever i fristående verksamhet samt beslut om skolskjuts. Idag är det chef för centrala elevhälsan som bedömer om barn och elever har rätt till tilläggsbelopp för särskilt stöd enligt de kriterier som Barn- och utbildningsnämndens årligen fastställer tillsammans med Barn- och elevpeng till fristående verksamhet. Bedömningen utgår från Lagen om lika villkor och sker på samma sätt för de fristående förskolorna och skolorna som för de kommunala. Chef för centrala elevhälsan lämnar sedan underlag till som fattar beslut i enlighet med nuvarande delegationsordning. I förslaget till ny delegationsordning är delegat ändrad från till Chef för centrala elevhälsan. Detta för att göra processen mer effektiv och tydlig för berörda parter. Den andra ändringen gäller beslut om skolskjuts. Idag är det rektor som är delegat, och enligt förslaget kompletteras det med Chef för centrala elevhälsan. Detta för att gälla beslut för de elever som är inskrivna i särskolan men har sin skolgång i annan kommun samt elever i särskolan inom kommunen. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida Öckerö Sockenvägen kommun@ockero.se

15 BESLUTS- OCH DELEGATIONSORDNING Beslutsdatum: 2015-xx-xx Beslutande: Barn- och utbildningsnämnden Giltlighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig: Upprättad av: Anna Corneliusson Med stöd av Kommunallagen 6 kap får vissa ärenden inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde delegeras till någon annan att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering innebär med andra ord överlåtande av beslutsfunktion. Beslut som tagits med stöd av delegation är juridiskt sett ett nämndsbeslut. Beslutet ska kunna överklagas antingen genom kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär. Ett beslut som fattats med stöd av delegation kan inte ändras av nämnden. Däremot kan nämnden återkalla den givna beslutanderätten. Beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. På så sätt kan nämnden följa hur uppdraget utförts. I följande ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Utdrag ur Kommunallagen 6 kap. Kommunallagen skiljer mellan nämndbeslut (som kan delegeras) och beslut som innebär ren verkställighet. Ren verkställighet innebär åtgärder som normalt ligger inom tjänstemannens dagliga arbete och ansvarsområde. Verkställighetsbeslut kan inte överklagas till skillnad från delegationsbeslut. Gränsdragningen mellan delegation och verkställighet är dock inte alltid helt klar. Delegat i besluts- och delegationsordningen anger lägsta beslutsnivå. Överordnad har alltid rätt att besluta i dess ställe. Beslutets utformning och innehåll Ett beslut ska enligt allmänna rättsgrundsatser vara skriftligt och det ska ange vilken person (elev) det gäller och det lagrum beslutet grundar sig på. Beslutet ska innehålla de skäl som legat till grund för beslutet när de avser myndighetsutövning mot enskild. Skälen får utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon anledning är "uppenbart obehövligt" att upplysa om skälen. Skälen får även utelämnas helt eller delvis om det är nödvändigt med hänsyn till skyddet för enskildas personliga förhållanden. Beslutet skall vara daterat med dagen för beslutet och vara undertecknat. Om beslutet går parten emot och kan överklagas enligt författningarna skall parten underrättas om hur han/hon kan överklaga.

16 Överklagande Beslut i ärenden som handläggs med stöd av speciallagar, t ex skollagen, kan oftast överklagas enligt förvaltningslagens regler. Rätt att överklaga sådana beslut har endast den som beslutet angår, d v s är part i ärendet. Överklagandet ska ha inkommit skriftligt inom tre veckor från den dag då klaganden fått del av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid ska detta överlämnas till den myndighet som ska pröva ärendet, om nämnden inte själv ändrar beslutet på det sätt klaganden önskar. Om inte beslutet kan överklagas som förvaltningsbesvär kan det i de flesta fall överklagas till Förvaltningsrätten. De gör en laglighetsprövning enligt kommunallagens regler, då prövas endast beslutets laglighet. Närmare beskrivning om laglighetsprövning finns i 10 kap kommunallagen. Av delegationsordningen framgår vilka beslut som kan överklagas till Allmän förvaltningsdomstol respektive Skolväsendets överklagandenämnd. Förklaringar till förkortningar: SL SF CEH Gyf Arkl TF Förvl OffL DiskrL KL SÖN Skollagen Skolförordningen Centrala elevhälsan Gymnasieförordningen Arkivlagen Tryckfrihetsförordningen Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslagen Diskrimineringslagen Kommunallagen Skolväsendets överklagandenämnd

17 BESLUT DELEGAT LAGRUM / ANMÄRKNING Åtgärder mot kränkande behandling och trakasserier (SL 6 kap samt diskrimineringslagen 2-3 kap) Upprätta årlig plan mot kränkande behandling Rektor SL 6 kap 8, diskl 3 kap 16 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om Rektor SL 6 kap 10, diskl 2 kap 7 kränkande behandling Skolplikt och rätt till utbildning (SL 7 kap) Mottagande av elev i grundssärskolan samt beslut om att ett barn inte längre ska vara elev i grundsärskolan Chef CEH SL 7 kap 5 Beslutet kan överklagas hos SÖN Mottagande av elev i grundskolan eller grundsärskolan på försök Chef CEH SL 7 kap 8 högst 6 månader Utbildning i grundskolan eller i grundsärskolan för integrerade Chef CEH SL 7 kap 9 elever Beslut om uppskjuten skolplikt Rektor SL 7 kap 10 Beslutet kan överklagas hos SÖN Beslut om förlängd skolplikt Rektor SL 7 kap 13 Beslutet kan överklagas hos SÖN Beslut om tidigare upphörande av skolplikten Rektor SL 7 kap 14 Beslutet kan överklagas hos SÖN Beslut om rätt att slutföra skolgången Rektor SL 7 kap Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ( SL 8, 14 och 25 kap) Se även Öckerö kommuns riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Erbjudande av plats i förskola/fritidshem Placeringsansvarig SL 8 kap 5-6, 15, SL 14 kap 3, 5, 10 Kösituation ska redovisas för nämnden kontinuerligt Beslut om plats i förskola/fritidshem på grund av barnets behov SL 8 kap 7, SL 14 kap 6 av särskilt stöd Beslut om uppsägning på grund av obetalda avgifter SL 8 kap 16 Mottagande av barn från annan kommun SL 8 kap 13, 17 Köp av förskoleplats i annan kommun SL 8 kap 12 Beslut om tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever i SL 8 kap 21-23, SL 14 kap 15-17, fristående verksamhet Chef CEH SL 25 kap 13, SF 14 kap 8 Förskoleklass, Grundskola och Grundsärskola (SL 9, 10 och 11 kap samt Skolförordningen) Beslut om placering i a) förskoleklass Rektor b) grundskola Rektor c) grundsärskola Chef CEH Dock vid beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar* SL p kap 15, SL 10 kap 30, SL 11 kap 29 Skolgång i annan kommun SL 10 kap 24 Beslut om mottagande av elev från annan kommun samt yttrande till annan kommun om mottagande av elev Beslut om skolskjuts *SCH beslutar om fördelning av elever mellan skolor. Rektor beslutar om fördelning av elever mellan klasser. Beslut fattat med stöd av SL 9 kap 15 2:a stycket kan överklagas hos SÖN SL 9 kap 13, SL 10 kap 25, SL 11 kap Särskilt avtal finns inom GR. Vid mottagande till andra kommuner ska avtal upprättas. Beslutet kan överklagas hos SÖN Rektor Chef CEH SL 10 kap 32-33, SL 11 kap Beslut fattas i enlighet med Policy för skolskjuts. Beslutet kan överklagas hos Allmän förvaltningsdomstol Beslut om ytterligare undervisningstid SF 9 kap 3, SF 10 kap 2 Fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Rektor SF 9 kap 4, SF 10 kap 3 Beslut om ämnen som elevens val Rektor SF 9 kap 8, SF 10 kap 5 Höst- och vårterminens början och slut SF 3 kap 3 Beslut om tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever i fristående verksamhet SL 9 kap 19-21, SL 10 kap 37-39, SL 11 kap 36-38, SF 14 kap 8

18 BESLUT DELEGAT LAGRUM / ANMÄRKNING Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (SL 16, 17, 18 och 19 samt Gymnasieförordningen) Antagning till gymnasial utbildning inom GR Samarb.avtal SL 15 kap 12, 14. Beslutet kan överklagas hos SÖN Antagning till gymnasial utbildning utanför GR Rektor SL 15 kap 12. Beslutet kan överklagas hos SÖN Mottagande av elev i gymnasiesärskolan Chef CEH SL 18 kap 8-9 Fördelning av undervisningstiden mellan läsåren Rektor Gyf 3 kap 1-2, Gyf 13 kap 6 Höst- och vårterminens början och slut Gyf 3 kap 2 Omfattning av friluftsverksamhet Rektor Gyf 3 kap 5 Beslut om programfördjupning Rektor Gyf 4 kap 5-6 Beslut om kurser som individuellt val Rektor Gyf 4 kap 7 Beslut om lokala kurser och omfattning (i gymnasiesärskolan) Rektor Gyf 13 kap 8-9, 12 Beslut om arbetsplatsförlagt lärande och omfattning på Rektor Gyf 4 kap 12 högskoleförberedande program Antal undervisningstimmar för varje kurs och fördelning av Rektor Gyf 4 kap 22 undervisningstid över läsåren Antagning vid senare tidpunkt Rektor Gyf 7 kap 8 Byte av studieväg Rektor Gyf 7 kap 9 Stöd till inackordering Rektor SL 15 kap 32. Beslut fattas i enlighet med policy. Beslutet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Förlängd undervisning längre än 3 år Rektor SL 16 kap 15, SL 18 kap 5 Kommunal vuxenutbildning (SL 20 kap) Mottagande av elev till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Rektor SL 20 kap Beslutet kan överklagas hos SÖN Mottagande av elev till kommunal vuxenutb på gymnasial nivå Rektor SL 20 kap 22. Beslutet kan överklagas hos SÖN Utbud av nationella och lokala kurser och delkurser Rektor Vuxf 2 kap 3-4 Fastställande av kursplaner av lokala kurser Rektor Vuxf 2 kap 10 Föreskrifter om särskilda förkunskapskrav till lokala kurser Rektor Vuxf 3 kap 7 Arbetsmiljö Förslag till arbetsmiljöförbättrande åtgärder Vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall Miljöronder Arbetsplatsträffar Samråd med skyddsombud Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor AML 3 kap 2 Kontroll att ansvarsfrågan är klarlagd Övergripande ekonomiska/administrativa/juridiska ärenden Fastställa besluts- och attestantförteckning Utlämnande eller ej utlämnande av allmän handling bevarad på förvaltningskontoret Utlämnande eller ej utlämnande av allmän handling bevarad på Rektor resp skola/förskola Beslut i brådskande ärenden Ordförande KL 6 kap 36 Avge yttrande till offentlig myndighet rörande överklagat beslut KL 6 kap 33 Avvisa för sent inkommet överklagande FörvL 24 Arkivansvar ArkL 4 I situation som av kommunstyrelsens krisledn. definieras som kris företräder förvaltningschef nämnden intill dess nämndens krisledning är beslutsmässig Avyttring av lös egendom < 5000:- Fördela budget till områdes/verksamhetsnivå Fördela budget inom området Anskaffning av varor och tjänster inom ram, men överstigande 300 tkr. Tf 2 kap 12, OffL 15 kap 2-3 Rektor Rektor Tf 2 kap 12, OffL 15 kap 2-3 Enligt gällande upphandlingsregler

19 BESLUT DELEGAT LAGRUM / ANMÄRKNING Personalärenden - anpassade till KS delegationsordning Deltagande i kurs/konferens a) för ledamot/ersättare kostnad under kr b) för förvaltningschef c) för rektor/förskolechef och övriga direkt underställda skolchef d) för annan anställd inom förvaltningen Anställning av a) Förvaltningschef b) Vikarierande förvaltningschef under högst 3 månader c) Rektor/förskolechef d) Vikarierande rektor/förskolechef Anställning avseende singulära/administrativa befattningar - tillsvidareanställning - anställning för viss tid längre än ett år - anställning för viss tid högst ett år - prövning om befattning skall återbesättas Anställning avseende kollektiva befattningar - tillsvidareanställning - prövning om befattning skall återbesättas Projektanställning Bekräftande av egen uppsägning Lönesättning vid anställning av rektor/förskolechef och singulära/administrativa befattningar Övrig lönesättning Uppsägning från befattning på grund av arbetsbrist eller personliga skäl Disciplinåtgärd, arbetsbefrielse eller löneavdrag - avseende förvaltningschef - avseende övrig personal Tjänstledighet - hel tjänstledighet mindre än 6 mån för förvaltningscef - hel tjänstledighet mindre än 6 mån för övrig personal - hel tjänstledighet mer än 6 mån för övrig personal - hel tjänstledighet, mindre än två år, för tillsvidareanställd vid vikariat på annan befattning inom kommunen - hel tjänstledighet mindre än ett år för övriga chefer - partiell tjänstledighet mindre än 12 mån för förvaltningschef - partiell tjänstledighet mindre än 12 mån för övrig personal - partiell tjänstledighet mer än 12 mån för all personal - enligt lag - tjänstledighet på grund av sjukdom utan ersättning från Försäkringskassan Beviljande av semester för - förvaltningschef - rektor/förskolechef och övr. dir underställda skolchef - övrig personal Lön under ledighet för facklig verksamhet Ledighet med bibehållen lön för enskild angelägenhet för - förvaltningschef - rektor/förskolechef - annan anställd Beviljande av pensionsavgång för - förvaltningschef - annan anställd Tidigareläggning eller anstånd med pensionsavgång - Förvaltningschef - övrig personal Tolkning av personalpolitiska program och andra riktlinjer Bidrag till fritidsstudier (enligt riktlinjer) Beslut om avskrivning av lönefordran Arbetsmiljöansvar inom ram för beviljat anslag Kommunchef Rektor Förhandlsutsk Kommunchef Rektor/ Personalchef Rektor Rektor Den som anställt Personalchef Personalsekr Personalchef Kommunchef Kommunchef Rektor/Fskc Förhandlutsk Rektor/Fskc Kommunchef Förhandlutsk Aktuell chef Rektor/Fskc Kommunchef Rektor/ Rektor/ Kommunchef Rektor/ Fskc Förhandlutsk Aktuell chef Förhandlutsk Aktuell chef Förhandlutsk

20 BESLUT DELEGAT LAGRUM / ANMÄRKNING Skadestånds- och ersättningsärenden - högst ett prisbasbelopp - över ett prisbasbelopp - försäkringsärende* Avskrivning av fordran/nedsättning av eller befrielse från taxa/avgift - högst ett prisbasbelopp Försäljning av kasserad egendom* Rektor/ Rektor/ Rektor/ Rektor/ *i samråd med ekonomichefen * i samråd med ekonom

21 Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

22 Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker i fullmäktige och nämnd är yttersta representant för kommun och landsting som arbetsgivare. (Även styrelsen är en nämnd.) Som politiker i fullmäktige ger du förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. Du som är nämndpolitiker är i normalfallet den som ska se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Merparten av arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen. I det vardagliga arbetet fattar de beslut efter kommunal delegation från nämnden. Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM är till hjälp för dig som är politiker Hur ska då du utifrån din position som politiker se till att det är en bra arbetsmiljö för personalen i våra skolor, på våra sjukhus och socialkontor och i omsorgsarbetet med gamla och sjuka? Vi på Arbetsmiljöverket har ett bra verktyg till din hjälp. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, kan du styra verksamheten, så att personal och elever får en bra arbetsmiljö, både psykiskt och fysiskt. När ni följer SAM gör arbetsgivaren bland annat undersökningar av arbetsförhållandena och bedömningar av risker för ohälsa och olycksfall. Riskerna ska åtgärdas. Åtgärder som inte görs genast ska tas upp i en handlingsplan. SAM ska vara inordnat i verksamheten. Det innebär bland annat att när ni fattar beslut om verksamhet och budget ska ni också inkludera sådana beslut som berör arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med personal, skyddsombud och elever. Vi kallar Systematiskt arbetsmiljöarbete för SAM. Reglerna finns i AFS 2001:1, (Arbetsmiljöverkets författningssamling). De tydliggör arbetsmiljölagens krav på arbetsgivaren att systematiskt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljön blir bra.

23 Fullmäktige har dessa uppgifter Fastställa en skriftlig arbetsmiljöpolicy i samband med att mål och riktlinjer tas fram för kommunen eller landstinget Fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna och ta in uppgifter na i reglementen för nämndernas verksamhet och arbetsformer Se till att ingen arbetsmiljöfråga hamnar mellan nämnderna Följa upp att nämnderna driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicyn Ge nämnderna ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbetet i fullmäktiges årliga budgetbeslut Nämnden har dessa uppgifter På uppdrag av fullmäktige se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön Verkställa fullmäktiges beslut och bland annat se till att konkreta arbetsmiljömål tas fram Se till att förvaltningschefen får uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet Se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet Ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter så långt ut i organisationen att SAM kan drivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar Se till att förebyggande åtgärder i arbetsmiljön kan vidtas genom att ta upp arbetsmiljöinvesteringar i det årliga budgetförslaget Se till att SAM följs upp och fungerar både på förvaltningsnivå och ute på arbetsplatserna 3

24 Hur får du som nämndpolitiker veta vad arbetsmiljön kräver? Att undersöka och bedöma risker Hur ska du som nämndpolitiker kunna veta vilka investeringar i arbetsmiljön som behövs? Svaret finns i de undersökningar av arbetsförhållandena som ska göras regelbundet och som ska följas av en bedömning av risker för ohälsa och olycksfall. Undersökningarna ska göras på gräsrotsnivå. Det kan t ex vara skyddsronder, enskilda samtal med arbetstagarna, personalmöten, mätningar av buller och luftföroreningar, medicinska kontroller, enkäter och intervjuer. Här är första linjens chefer viktiga, till exempel rektorer, daghemsföreståndare, gruppchefer, primärvårdsföreståndare och klinikföreståndare. Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas. Om åtgärderna inte genomförs direkt så ska de föras in i en skriftlig handlingsplan. Vissa åtgärder måste beslutas av högre chef. Åtgärdsförslag förs därför vidare upp till den chef som kan fatta beslut. Ibland ända upp till förvaltningschef. I vissa fall måste nämnden ta ställning. Handlingsplan på förvaltningsnivå Det är praktiskt att göra en enda handlingsplan med beslutade åtgärder på högsta förvaltningsnivå. Planen är en utgångspunkt för nämndens budgetarbete. En handlingsplan ska innehålla Åtgärder som förbättrar arbetsmiljön Tidpunkt när åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs i tid Åtgärder som nämnden inte kan besluta förs vidare av dig och dina politikerkolleger till fullmäktige. Det kan till exempel gälla större ombyggnad av daghem eller skola. 4

25 Konsekvensbedömning av arbetsmiljön vid förändringar Om fullmäktige skurit ned medlen för exempelvis barn- och ungdomsnämnden påverkar detta förskoleverksamheten. Den minskade budgeten kanske innebär att det blir tal om personalneddragningar. Innan dessa kan genomföras ska nämnden se till att det finns en skriftlig konsekvensbedömning. En konsekvensbedömning ska innehålla Vilka ändringarna är i detta fall personalneddragningen Var ändringarna ska göras till exempel på daghemmet Arbetsmyran Vilka grupper som påverkas av ändringarna till exempel kvar varande personal Vilka risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna bedöms medföra till exempel ohälsa på grund av psykisk påfrestning av för stor arbetsmängd Åtgärder ska genomföras för att få bort eller minska riskerna så snart det är praktiskt möjligt. Det som inte görs genast ska skrivas upp i en handlingsplan. Arbetsmiljölagen godtar inte att arbetsgivaren låter bli att vidta åtgärder på grund av dålig ekonomi. 5

26 Tjänstemännen ute i verksamheten behöver kunskaper om arbetsmiljön Tjänstemännen behöver kunskaper om hur arbetsmiljöfrågor kan hanteras och hur ohälsa och olycksfall kan förebyggas. Detta gäller särskilt för chefer. Till exempel planeras en personalminskning av tjänstemännen. De behöver därför både ha tillräckliga kunskaper och tillräckligt med tid för att kunna göra en konsekvensbedömning. Arbetsmiljöproblem ska få sina lösningar ett exempel Vi tar som exempel en skola med dålig luft där personal och elever har huvudvärk och allergibesvär. Skolnämnden kan inte ställa in skolverksamheten på grund av att budgeterade medel inte räcker till ett nytt ventilationssystem. Då omfördelar nämnden troligen tillgängliga resurser. Om det inte är tillräckligt kan nämnden bli tvungen att skjuta upp viss skolverksamhet, flytta verksamheten till andra lokaler, låna eller hyra lämplig utrustning eller införa nya rutiner som kan förbättra luftkvaliteten. Eftersom nämndpolitikerna alltid måste förvissa sig om att arbetstagarna inte utsätts för risker för ohälsa eller olycksfall i arbetet, behöver du och dina politikerkolleger hantera arbetsmiljöproblemen så att det blir bra lösningar. Ingen lag tar över någon annan Verksamheten i kommun och landsting regleras i olika lagar. Det gäller exempelvis lagen om stöd och service till funktionshindrade, hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och socialtjänstlagen. Arbetsmiljölagen är juridiskt likställd medcövriga lagar. Ingen lag tar alltså över någon annan. Arbetsgivaren måste i en konkret situation förena arbetstagarnas, brukarnas, patienternas och klienternas intressen. Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Så förbättras verskamhetens arbetsmiljö I denna skrift finns en introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, som tydliggör hur de olika delarna av arbetsmiljöarbetet hänger ihop samt hur styrningen av verksamheten hänger ihop med arbetsmiljöarbetet. Det finns också exempel och förklaringar, paragraf för paragraf, som förtydligar hur arbetsmiljöarbetet kan gå till. Vägledning till systematiskt arbetsmiljöarbete, H455. 6

27 Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar och straffansvar utkrävs enligt två helt olika regelsystem. Arbetsmiljöansvaret för kommun och landsting som arbetsgivare framgår av 3 kap. 2 och 2a arbetsmiljölagen. Det är fråga om insatser som arbetsgivaren är skyldig att genomföra för att förebygga att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljölagen och kontrollerar vid inspektioner att arbetsgivaren följer föreskrifterna för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket beslutar om föreläggande och förbud Om arbetsgivaren inte lever upp till sitt ansvar kan Arbetsmiljöverket besluta om föreläggande eller förbud, med eller utan vite, mot arbetsgivaren. Besluten kan överklagas hos förvaltningsrätten. Om Arbetsmiljöverkets beslut står fast kan förvaltningsrätten döma ut vitet. Vitesbeloppet är en ekonomisk belastning för hela kommunen eller landstinget. Ett beslut utan vite kan leda till straff, normalt böter och i undantagsfall fängelse. Både tjänstemän och nämndpolitiker kan drabbas av straff. Sanktionsavgifter För vissa av bestämmelserna i våra föreskrifter gäller sedan den 1 juli 2014 att arbetsgivaren kan bli skyldig att betala en sanktionsavgift i stället för böter om dessa inte följs. Avgiftens storlek beräknas i de flesta fall efter antalet sysselsatta i företaget eller organisationen. Arbetsgivare med 500 eller fler sysselsatta betalar maximal avgift oavsett hur många som är sysselsatta. Avgiftsnivån kan sedan differentieras efter risk och betalningsförmåga. I vissa fall tas sanktionsavgiften ut med ett fast belopp. Arbetsolyckor utreds av polis och åklagare Om ett olycksfall inträffar på en arbetsplats kan polis och åklagare kopplas in och åtal så småningom väckas mot en eller flera enskilda personer. Vid fällande dom är straffpåföljden normalt böter, i undantagsfall fängelse. Både tjänstemän och nämndpolitiker kan drabbas av straffpåföljd. 7

28 Fler exemplar av broschyren beställs från: Arbetsmiljöverket, Stockholm Telefon E-post: Best nr ADI 563 Vår vision: Alla vill och kan skapa bra arbetsmiljö grafisk formgivning: typisk form designbyrå foto: omslag: maskot tryck: danagård litho 2014 Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan Stockholm Telefon

29 BALANSLISTA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, ÖCKERÖ KOMMUN ÄRENDE BUN Besök: Attention Behovsbeskrivning Bergagårdsskolan Info: Budgetuppföljning Årskurs 6 kvar på Hälsö, Knippla och Fotö skola Behovsbeskrivning Björkö skola Dialog: Barn- och utbildningsnämndens uppdrag för 2016 Info: Verksamhetsplan Info: förändringar efter vårpropositionen BUN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag för 2016 Delårsbokslut Besök: Kommunrevisionen Urvalskriterier placering i förskoleklass Motion om feministiskt självförsvar Workshop: Verksamhetsplan BUN Info: Frånvarorapportering Info: Budgetuppföljning BUN Sammanträdesplan 2015 Budgetuppföljning (beslut) BUN Barn- och elevpeng för fristående verksamhet 2016 Barn- och elevpeng för kommunal verksamhet 2016 Elevpeng för fristående gymnasieskolor 2016 Barnpeng till fristående pedagogisk omsorg 2016 Verksamhetsplan HANDLÄGGARE Torben Ferm Marina Emanuelsson Torben Ferm Kerstin B Schiller Kerstin B Schiller Marina Emanuelsson Kerstin B Schiller Anna Corneliusson Marina Emanuelsson Marina Emanuelsson Marina Emanuelsson Marina Emanuelsson Marina Emanuelsson Marina Emanuelsson Marina Emanuelsson Kerstin B Schiller Ärenden som återkommer vid varje sammanträde: Incidentrapportering (dnr 6/15) Redovisning av delegationsbeslut (dnr 1/15) Förskoleplanering Framtida skollokaler Balanslista