Innehåll. Mätning av kundnytta Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Mätning av kundnytta... 16 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning"

Transkript

1 Förord Att arbeta med nyckeltal och jämförelser är något som är centralt för att kunna utveckla och effektivisera all verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting har under ett tiotal år arbetat med att samla in kostnadsnyckeltal för den kommunala fastighetsförvaltningen. Under 2005 genomfördes en ambitiös översyn av det den insamling av nyckeltal som tidigare bedrivits inom fastighetsområdet. Detta ledde bland annat till reviderades definitioner och instruktioner och att enkäten arbetades om. Ett nytt insamlingssystem togs fram och antalet frågor minskades enligt de prioriteringar som framkommit i intervjuarbetet. Under våren 2006 genomfördes således denna nyckeltalsinsamling utifrån tidigare revisionsarbete. I denna skrift redovisas siffrorna från årets undersökning som avser kostnader inom den kommunala fastighetsförvaltningen från 2005 uppdelad på olika lokaltyper. Materialet bygger på svar från 86 kommuner. Fastighetsnyckeln vänder sig i första hand till politiker, fastighetschefer, strategiska beslutsfattare och förvaltare men kan med fördel läsas av alla som arbetar med fastighetsförvaltning. Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Nyckeltalsinsamligen är genomförd och författad av Anders Wensfelt, Wensfelt Fastighetskonsult AB. Till sin hjälp har utredaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Bengt Ranneberg, Luleå kommun; Kurt Strömberg, Eslövs kommun; Håkan Franzén, Karlskrona kommun; Inger Westin Täby kommun; Gunnel Augustsson, Örebro kommun samt Fredrik Jönsson och Linda Andersson från Sveriges Kommuner och Landsting. Vi vill även passa på att tacka de kommuner som svarat på enkäten! Magnus Kristiansson från Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare. Sveriges Kommuner och Landsting i november 2006 Förvaltningsnyckeln 2006

2 Innehåll Inledning Analys Övergripande Vad kostar det att förvalta en skola? Hur har mediakostnaderna förändrats under de senaste åren?. Kostnadsutveckling för olika mediakostnader En analys av kommunernas kostnader för inhyrda lokaler 2. Förvaltningskostnader i sammandrag Sammanställning medianvärden Tabell 1. Övergripande Tabell 2. Förskolor Tabell 3. Förvaltningslokaler Tabell 4. Grundskolor Tabell 5. Gymnasium Tabell 6. Särskilda boendeformer Tabell 7. Övriga lokaler 3. Att lära av de bästa Benchmarking vad är det? Begrepp Motiv och argument Olika slags benchmarkingstudier Benchlearning Genomförande av en benchmarking och/eller en benchlearningstudie Steg 1 Planering Steg 2 Identifiera förebilder Steg 3 Samla data Steg 4 Analys Steg 5 Tillämpa Benchmarks riktmärken i kommunal fastighetsförvaltning Mätning av kundnytta Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning Värdeskapande processer i kommunal fastighetsförvaltning hur bra kan det bli? Tre kvalitetsfaktorer Totalindex Fastighetskontoret värden är viktigast Stora skillnader Värdeskapande processer i förvaltningen Lokalernas inre miljö avgör lokalbetyget Detaljerad redovisning Tabell 1. Övergripande Tabell 2. Förskolor Tabell 3. Förvaltningslokaler Tabell 4. Grundskolor Tabell 5. Gymnasium Tabell 6. Särskilda boendeformer Tabell 7. Övriga lokaler Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax E-post: gata@skl.se ISBN-10: ISBN-13: Text: Anders Wenfelt, Ted Lindqvist Omslagsfoto från Söderhamn: Björn Hårdstedt Grafisk form och produktion: Grafisk Produktion KLF Service Tryck: EO Grafiska, Stockholm-Skarpnäck

3 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting har arbetat med att definiera och samla in kostnadsdata från kommunal fastighetsförvaltning under snart 10 år. Insamlingen omfattar uppgifter om förvaltningskostnader och lokalvolymer. Insamling och redovisning sker via hemsidan samt denna redovisning i tryckt form. I årets insamling har 86 kommuner deltagit och de svarar tillsammans för cirka 19 miljoner kvadratmeter lokalarea. Insamlingen av förvaltningsnyckeltalen har inriktats på den information som kommunerna inte redovisar på annat sätt, exempelvis till SCB. I denna skrift redovisas enbart de av kommunerna lämnade fastighetsnyckeltalen (se appendix 1 för samtliga svar). Resultatet kommer även att redovisas direkt på Internet via Sveriges Kommuner och Landstings statistikverktyg Webor ( här finns möjlighet att skapa egna tabeller och diagram för att kunna jämföra sig med valfria kommuner och regioner. Där delas kommunerna in i olika grupper, så att till exempelvis en glesbygdskommun direkt kan jämföra sig med en annan glesbygdskommun. Redovisningen på Internet kommer att bli mer flexibel än tidigare då möjlighet också finns att sammanställa statistik från andra öppna datakällor. För att möjliggöra samkörning med andra öppna datakällor har några definitioner förändrats i årets insamling. Exempelvis har den tidigare kategorin integrerade verksamhetslokaler utgått och skollokaler har delats upp i kategorierna förskolor, grundskolor och gymnasium vilken är den indelning som Skolverket använder. Enkäten och även redovisningen är uppbyggd kring dessa 7 olika enkätdelar: 1. Övergripande kostnader 2. Förskolor 3. Grundskolor 4. Gymnasieskolor 5. Särskilda boendeformer 6. Förvaltningslokaler 7. Övriga lokaler Den övergripande delen har den högsta svarsfrekvensen medan den nya kategorin, övriga lokaler, har del lägsta. Den sistnämnda har tillkommit då det funnits önskemål om att kunna lägga speciella och udda byggnader för sig. Då denna kategori innehåller många olika lokaltyper bör man vara försiktig vid jämförelser. Läsanvisning 1. I kapitel 1 görs en analys av de insamlade materialet. Bland annat granskas utvecklingen av lokalarea per invånare, kostnaderna för att förvalta en skola, mediakostnader samt inhyrda lokaler närmare. 2. Kapitel två redovisar årets siffror per lokalkategori genom att vi visar Låg-Normalt-Hög värden. 3. Kapitel tre är en fristående artikel kring Benchmarking när det gäller kundnytta, baserat på resultatet av 10 kundmätningar från olika kommuner. Här gås koncepten Benchmarking och kundmätning igenom samt slutsatser och analyser från de 10 mätningarna. Inledning

4 Dessa kommuner var med och svarade på insamlingen 1 Ale 2 Askersund 3 Boden 4 Bollnäs 5 Borås 6 Botkyrka 7 Bromölla 8 Burlöv 9 Eda 10 Eslöv 11 Falun 12 Finspång 13 Färgelanda 14 Gislaved 15 Gotland 16 Grums 17 Gävle 18 Göteborg 19 Götene 20 Hallsberg 21 Hallstahammar 22 Halmstad 23 Hudiksvall 24 Hultsfred 25 Hylte 26 Håbo 27 Härjedalen 28 Härryda 29 Höganäs 30 Höör 31 Järfälla 32 Jönköping 33 Kalix 34 Kalmar 35 Karlskrona 36 Klippan 37 Kramfors 38 Kristianstad 39 Kristinehamn 40 Kungsbacka 41 Kävlinge 42 Köping 43 Landskrona 44 Lidköping 45 Ljungby 46 Ludvika 47 Luleå 48 Malmö 49 Mariestad 50 Motala 51 Norrtälje 52 Nybro 53 Orsa 54 Orust 55 Ovanåker 56 Oxelösund 57 Salem 58 Sigtuna 59 Solna 60 Stockholm 61 Storuman 62 Strängnäs 63 Sundbyberg 64 Sundsvall 65 Sunne 66 Svedala 67 Svenljunga 68 Söderhamn 69 Söderköping 70 Tibro 71 Tidaholm 72 Timrå 73 Trelleborg 74 Trollhättan 75 Trosa 76 Täby 77 Umeå 78 Valdemarsvik 79 Varberg 80 Vetlanda 81 Vingåker 82 Ystad 83 Ängelholm 84 Örebro 85 Östersund 86 Övertorneå Förvaltningsnyckeln 2006

5 1. Analys 2006 Övergripande Kommunerna är stora lokalanvändare, av den offentliga sektorns totalt 90 miljoner kvadratmeter lokalarea äger och förvaltar kommunerna cirka 50 miljoner kvadratmeter. Lokalinnehavet varierar naturligtvis mycket mellan kommunerna, störst innehav i förhållande till befolkningen har glesbygds- och landsbygdskommuner och en del kommuner har mer än 10 kvm lokalarea per invånare. Minst lokaler i relation till befolkningen har förortskommuner och mindre kommuner nära storstadsregionerna. Här är lokalarean i många fall minde än 4 kvm per invånare. Kostnaden för kommunens totala lokalanvändning i kronor per kvadratmeter (kr/kvm BRA) anges i tabell nedan. Denna kostnad utgör en genomsnittskostnad för lokalerna oavsett lokalkategori. Driftkostnaderna och övriga kostnader har ökat de senaste åren medan underhållskostnaden varit konstant eller, i vissa fall, även minskat. Ökningen är naturlig eftersom de ingående kostnaderna till stor del följer den allmänna prisnivån. Minskningen av underhållskostnaden är däremot svårare att härleda men beror sannolikt på att underhåll ofta får stå tillbaka till förmån för andra åtgärder i kommunerna. Kostnadsslag Lågt Normalt Högt Genomsnitt Kostnad för drift, exkl städning Kostnad för underhåll Övriga kostnader Totala kostnader* * Exklusive kapitalkostnader 1. Analys 2006

6 Vad kostar det att förvalta en skola? En djupare analys har gjorts av drift- och underhållskostnaderna för lokalkategorin grundskolor. Siffermaterialet baseras på cirka objekt (skolbyggnader) med en totalarea på 6,2 miljoner kvm BRA. I tabellen nedan har medelvärden med intervall angivits. Ju mindre spannet i intervallet är desto säkrare underlag (mindre spridning i de lämnade uppgifterna). Totalt uppgår alltså drift- och underhållskostnaderna till cirka 500 kr/kvm BRA. Kostnaderna fördelar sig i procent enligt följande i spalten bredvid. Städkostnaden är den enskilt största driftskostnaden men underlaget är förhållandevis litet Underhållskostnader Övriga kostnader 7% Plan UH 10% Media 28% Städning 32% Drift 23% eftersom de flesta kommuner svarat att verksamheterna själva ansvarar för städningen. Det är därför svårt att dra några slutsatser för denna kostnadsgrupp. Mediakostnaderna är däremot enklare att analysera då spridningen är avsevärt mindre. Driftkostnader Mediakostnader Planerat Övriga Städning i Summa exkl media och städning * (värme, elenergi och vatten) underhåll kostnader egen regi Hur har mediakostnaderna förändrats under de senaste åren? Mediakostnaderna per kvm BRA totalt (alla lokalkategorier) har ökat med i genomsnitt 30 procent de senaste 4 åren vilket innebär en årlig ökningstakt på cirka 7 8 procent. Uppdelat på de olika mediaslagen visar elenergikostnaderna den högsta ökningen (40 50 procent). Värmekostnaden (huvudsakligen fjärrvärme) har ökat med procent medan kostnaden för vatten i princip är oförändrad (se vidare i tabell nedan). Kostnadsutveckling för olika mediakostnader En mer ingående studie har gjorts över förbrukningar och kostnader för de olika energislagen. Här kan konstateras att värmeenergi, av naturliga skäl, står för merparten av energiförbrukningen. Sett över samtliga lokalkategorier förbrukar kommunerna cirka 70 procent mer värmeenergi än elenergi även om detta förhållande minskat under de senaste åren. För kategorin förvaltningslokaler beror Lokalkategori Media totalt ökning Värme ökning El ökning Vatten ökning Förskolor + 30 % % Oförändrat + 5 % Grundskolor * % % % Oförändrat Gymnaium * % + 5 % % Oförändrat Särskilda boendeformer + 30 % % % + 5 % Förvaltningslokaler + 30 % % % Oförändrat * Dessa lokaltyper har jämförts med den tidigare lokalkategorin skollokaler. Förvaltningsnyckeln 2006

7 den ökade elenergianvändningen sannolikt på att fler lokaler installerat kyla i kombination med mer datateknisk utrustning. Vidare har nybyggda lokaler byggts allt energisnålare. Många prognosmakare spår att vi i framtiden kommer att förbruka mer energi till kyla än till värme i våra kontorslokaler. För förskolor, grundskolor och gymnasium är inte förändringen lika tydlig. För dessa lokalkategorier är förhållandet värme/elenergi oförändrat och uppgår till cirka 1,8 1,9. Det kan vara intressant att lite noggrannare studera prisbilden för de olika energislagen. Kommunerna betalade under 2005 i genomsnitt cirka 52 öre/kwh värmeenergi medan elenergin kostade cirka 79 öre/kwh. Elenergi kostade med andra ord drygt 50 procent mer än värme per inköpt kwh. Ett incitament borde därför vara att i möjligaste mån ersätta direktverkande el med fjärrvärme (eller annan billig värmeenergi) i kommunala lokaler där så är möjligt. En analys av kommunernas kostnader för inhyrda lokaler Sett över samtliga lokalkategorier betalar kommunerna cirka kr/kvm BRA i genomsnitt (såväl medelvärde som genomsnittsvärde) var motsvarande siffra 800 kr/kvm innebärande en årlig kostnadsökning med 5 procent. Kostnaden för inhyrda lokaler uppvisar en förvånansvärt liten spridning för samtliga kommuner. Vid jämförelsen är låg-värdena cirka 30 procent under medelvärdena medan hög-värdena ligger cirka 35 procent över. Se vidare i tabellen i nedan. Lågt Normalt Högt Genomnitt av alla värden kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm Lågt = Värden under 10:e percentilen Normalt = De mittersta 80 procenten av värdena Högt = Värden över 90:e percentilen Hyreskostnaderna baseras på ett underlag som uppgår till 3,3 milj kvm BRA. Det är svårt att göra en direkt jämförelse mellan kommunernas kostnader för inhyrda lokaler och kostnader för egna lokaler då innehållet är olika. Kapitalkostnaden har tagits bort ur jämförelsen från egna lokaler då denna skiljer sig mycket kommunerna emellan och får ett stort genomslag. Kapitalkostnaden kan uppgå till så mycket som kr/kvm BRA. Vidare hyrs ofta inhyrda lokaler inklusive en del driftoch servicetjänster. Den totala drift- och underhållskostnaden för egna lokaler, exklusive interna hyror och kapitalkostnader, uppgår till mellan kr/kvm BRA. Om detta ställs i relation till kostnaden för inhyrda lokaler, enligt ovan, är mellanskillnaden cirka 600 kr/kvm. Eftersom mellanskillnaden huvudsakligen består av hyror och kapitalkostnader kan vi konstatera att inhyrda lokaler är något dyrare än kommunernas egna lokaler. 1. Analys 2006

8 2. Förvaltningskostnader i sammandrag I detta avsnitt redovisas kostnader för kommunernas egna lokaler uppdelade på olika kostnadsslag för respektive lokalkategori förskola, grundskola, gymnasieskola, särskilda boendeformer, förvaltningslokaler och övriga lokaler. Sist i rapporten finns den fullständiga redovisningen för respektive kommun. I tabellerna på följande sidor redovisas normalvärde. Normalvärde är medianen för de svar kommunerna har lämnat. Medianen är, liksom medelvärdet, ett genomsnittsmått. I sammanställning har begreppen lågt, normalt, högt och genomsnitt använts. Lågt innefattar värden som understiger den 10:e percentilen, medan värden som överstiger den 90:e percentilen betecknas som högt. Se figuren nedan. För att ge så bra värden som möjligt, har de värden som redovisas i sammanställningen tagits fram på lite olika vis. Värdena för grupperna lågt och högt är medianvärden, medan värdena för normalt är medelvärden. Hur ska tabellerna tolkas? Högt eller lågt kan det jämställas med bra eller dåligt? Först kan vi fastslå att det inte går att avgöra om ett värde är bra eller dåligt utan att studera de fastigheter som ingår i underlaget. Däremot är det möjligt att bedöma om värdena är höga eller låga i förhållande till varandra utan att lägga några värderingar i begreppen. Genomsnitt är ett ovägt genomsnitt räknat på samtliga värden. Genom att jämföra genomsnittsvärdet med värdet i gruppen normalt kan en uppfattning fås om hur stor spridning svaren har. Ju närmare dessa värden ligger varandra desto mindre spridning vilket innebär större säkerhet i materialet. Vid bearbetningen och analysen av materialet har uppenbart orimliga svar sorterats bort. Det bör ändå påpekas att det fortfarande kan förekomma en del fel i siffrorna och antalet felkällor är många: mätfel vid areabestämningar, tolkning av definitioner, konteringsfel, periodiseringsfel, missuppfattningar etc. Varje användare av Förvaltningsnyckeln 2006 bör därför vara fullt införstådd med att värdena, speciellt vissa höga och låga värden, trots rimlighetskontrollen kan vara behäftade med fel. Vid redovisningen i tabellerna har svaren endast grupperats efter de värden som angivits av de svarande. Ingen uppdelning har gjorts med hänsyn till kommunens storlek, geografiskt läge, klimatzon, struktur eller annan faktor även om dessa faktorer kan tänkas påverka värdena i någon riktning. Du kan hitta gamla och nya nyckeltal, samt definitioner på: Förvaltningsnyckeln 2006

9 Lågt: 10-percentilen De lägsta 10 procenten av värdena tillhör denna kategori. Det angivna värdet är medianvärdet i kategorin. Normalt: De mittersta 80 procenten av värdena tillhör denna kategori. Det angivna värdet är medelvärdet i kategorin. Högt: 90-percentilen De högsta 10 procenten av värdena tillhör denna kategori. Det angivna värdet är medianvärdet i kategorin. Genomsnitt: Genomsnittet av samtliga värden. Om detta värde skiljer sig markant från genomsnittsvärdet i gruppen normalt tyder det på att spridningen är stor och värdet därmed mindre säkert. Notera att de olika kostnadsslagen inte kan summeras då värdena är medianvärden och alla kommuner inte lämnat uppgifter för samtliga kostnadsslag. Sammanställning medianvärden TABELL 1. ÖVERGRIPANDE Samtliga lokaltyper Lågt Normalt Högt Genomsnitt Kommuninvånare i deltagande kommuner Kommunens lokalinnehav per invånare, kvm/inv Kostnad kommunägda verksamhetslok (exkl kapitalkostnader) Kostnad för drift, exkl städning, kr/kvm BRA Kostnad för underhåll, kr/kvm BRA Övriga kostnader, kr/kvm BRA Tomställd kommunägd area i förhållande till total area, % 0,40 % 2,20 % 7,30 % 2,90 % Kostnad för inhyrda lokaler, kr/kvm BRA TABELL 2. FÖRSKOLOR KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,51 0,69 0,93 0,71 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 2. Förvaltningskostnader i sammandrag

10 Sammanställning medianvärden TABELL 3. FÖRVALTNINGSLOKALER KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador < Skadegörelse < Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,17 0,30 0,70 0,33 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. TABELL 4. GRUNDSKOLOR KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,28 0,40 0,51 0,41 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 10 Förvaltningsnyckeln 2006

11 Sammanställning medianvärden TABELL 5. GYMNASIUM KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,20 0,32 0,50 0,36 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. TABELL 6. SÄRSKILDA BOENDEFORMER KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador < Skadegörelse < Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,60 0,88 1,41 0,91 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 2. Förvaltningskostnader i sammandrag 11

12 Sammanställning medianvärden TABELL 7. ÖVRIGA LOKALER KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse < Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,23 0,78 1,30 0,75 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 12 Förvaltningsnyckeln 2006

13 3. Att lära av de bästa I artikeln på sidorna som följer, skriven av Ted Lindqvist, Tyréns Temaplan, beskrivs hur kommunala fastighetsorganisationer skapar kundvärden för nyttjarna av kommunala lokaler. Syftet är att få konkret kunskap om hur stora kundvärden man kan skapa och vilka faktorer som har störst betydelse för att kunderna till de kommunala fastighetsföretagen skall vara nöjda med sina lokaler och de därtill knutna tjänsterna. Vilka mål för kundnyttan är rimliga att nå? Rapporten utgör en skriftlig dokumentation av ett projekt där tio kommuner med hjälp av Tyréns Temaplan AB jämfört sina kundvärden. I ett fortsatt arbete finns möjligheter gå vidare och fördjupa analyser av framgångsfaktorer bland de kommuner som redovisar högst kundvärden. Rapporten har arbetats fram genom att resultaten från 10 kundmätningar från olika kommuner sammanställts och jämförts. Denna sammanställning och jämförelse har genomförts i ett samarbetsprojekt mellan de 10 olika kommunerna och konsultföretaget Tyréns Temaplan AB. Syftet för de deltagande kommunerna har varit att genom benchmarking få underlag för ytterligare förbättringar och utveckling av levererade kundvärden. Gemensamt för de deltagande kommunerna har varit att samtliga använt Temaplans metodik och frågeformulär vid sina respektive mätningar av kundnyttan. Därigenom är resultaten från de olika kommunerna direkt jämförbara eftersom ett stort antal frågor har varit identiska. Varje deltagande kommun har således kunna positionera sina egna resultat i förhållande till genomsnitt samt till de bästa resultaten. För att vidga möjligheterna för övriga kommuner att jämföra sina egna resultat med resultaten i projektet har Sveriges Kommuner och landsting genom sin FoU-fond för fastighetsfrågor beslutat finansiera en sammanfattning i rapportform för vidare spridning i form av denna rapport Rapporten har disponerats i tre avsnitt enligt följande: 1. Benchmarking vad är det? I detta avsnitt sammanfattas tidigare rapporter om vad benchmarking är och hur man kan använda benchmarking för att utveckla sin egen organisation. 2. Mätning av kundnytta. Avsnittet beskriver hur mätningen av kundnytta genomförts i de tio kommuner som deltagit i projektet. 3. Värdeskapande processer i kommunal fastighetsförvaltning hur långt kan man nå? Här redovisas det egentliga resultatet av projektet med diagram som beskriver vilka kundvärden som uppnåtts och vilka logiker som skapar kundnytta i kommunal förvaltning. 3. Att lära av de bästa 13

14 Benchmarking vad är det? Benchmarking kan beskrivas som en metod i förbättringsarbetet och baseras på systematiska jämförelser med andra företag och organisationer. Jämförelseföretagen skall helst vara de mest framgångsrika inom respektive område. Lite populärt brukar man säga att benchmarking handlar om att jämföra sig med dem som är bäst i klassen. Vid jämförelser med dessa företag och organisationer skall man få idéer om hur den egna verksamheten kan förbättras. En viktig del av benchmarkingarbetet är att systematiskt utnyttja kunskaper om egna och andras prestationer i ett förbättringsarbete. Det är därför viktigt att särskilt framhålla att en benchmarkingstudie inte bara är en positionering av det egna företaget i förhållande till andra utan också ett medvetet utnyttjande av den insamlade informationen till egen anpassning och förbättring. Benchmarking får inte bli endast en insamling av jämförelsedata med tillhörande positionering. Denna rapport är således endast ett första steg i ett mer omfattande benchmarkingarbete. För de deltagande kommunerna återstår arbetet med att analysera vilka framgångsfaktorer som är avgörande för att förklara skillnaderna i kundnytta mellan de olika kommunerna. Benchmarking kompletterar alltså andra verktyg i företagets kvalitetsarbete. Rätt använd är benchmarking ett konkret verktyg för att kunna arbeta med ständig förbättring som vanligen betonas i de flesta företags kvalitetssystem. Litteratur och erfarenheter framhåller också att benchmarking är ett verktyg för en lärande organisation. Det betyder att förbättringsarbetet ses som en del av det vardagliga arbetet som hanteras av den ordinarie personalen och att benchmarking kan ge impulser i detta arbete. Med detta synsätt blir benchmarking ett redskap för en effektivare process. I det följande redovisas några centrala begrepp samt motiv och argument för användning av benchmarking. Därefter följer ett avsnitt som behandlar utvecklingen av benchmarking och olika slags benchmarkingstudier. Kapitlet avslutas med en modell av stegen i en benchmarkingprocess. Begrepp I ett projekt som genomfördes av Svenska Kommunförbundet år 1997 definierades benchmarking som begrepp och arbetsmetod. Projektet fann att ordet benchmark vanligen beskrivs i litteraturen som en ursprungligen militär term där benchmark är en topografisk referenspunkt i terrängen. Andra platser beskrivs då i förhållande till detta benchmark. Med denna definition av begreppet blir dimensionen av att positionera sig i förhållande till en referenspunkt tydlig. Andra beskriver ordet benchmark som att det kommer ifrån textilindustrin. De som vävde tyger hade i anslutning till sina vävstolar en bänk där en märkning dvs ett bänkmärke (benchmark) angav vad en rimlig dagsprestation var. Detta sätt att klargöra begreppet fokuserar på en annan central dimension i benchmarkingstudier nämligen riktmärke för vad som är möjligt i ett visst avseende. Även om vi i svenskan inte har något heltäckande ord för benchmark kan man i huvudsak använda det som liktydigt med riktmärke eller riktvärde. Ett riktmärke skulle då kunna vara kundvärden mätta med hjälp av kundenkäter i de organisationer som redovisar höga värden. Genomgående måste de vara uttryckta så att de direkt kan användas för jämförelser. I detta projekt är samtliga mätetal nyckeltal avgivna på en given skala. De kan också vara ett index, dvs ett genomsnitt av sådana nyckeltal. Projektets definition av riktmärken för kundnytta i kommunal fastighetsförvaltning redovisas längre fram i rapporten. 14 Förvaltningsnyckeln 2006

15 Utgående från ovanstående tolkning av benchmark som riktmärke kan man beskriva benchmarking som den systematiska process där man med hjälp av nyckeltal jämför sig med de framgångsrika organisationerna. Med stöd i denna positionering går man därefter vidare och lär av de framgångsrika genom att jämföra processen i syfte att få uppslag till egna förbättringsåtgärder. Motiv och argument Företag har tidigare ofta relaterat sitt utvecklingsarbete och utvärderat det i förhållande till den historiska utvecklingen i den egna organisationen. Har man jämfört med andra har det ofta varit mot genomsnittssiffror. Ett sådant i huvudsak internt fokus leder erfarenhetsmässigt till minimiambitioner i förbättringsarbetet. Man undviker att hamna på den undre halvan i den grupp företag man jämför sig med. Man saknar dock ofta kunskap om vad som på det hela taget är möjligt och hur de organisationer arbetar som nått denna prestationsnivå. Benchmarking tillför externt fokus och kan ge svar på dessa frågor. I projektet har de tio kommunerna fått möjligheter att analysera vilka nivåer andra offentliga fastighetsförvaltare har nått. Ett av huvudargumenten för benchmarking är därför att man får idéer och lär sig av andra företag. Man får därigenom ett ökat medvetande om sina kostnader, kvalitetsegenskaper, tjänster och service jämfört med andra företags. Denna ökade kunskap främjar lärandet i organisationen och motiverar till ändring och förbättring. Man får insikt om nya sätt att lösa problem som hjälper till att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till de egna processerna. Med hjälp av benchmarking kan man utveckla sin verksamhet till att ligga i nivå med de bästa företagen. Samtidigt som dessa mål kan förefalla som mycket utmanande så vet man att de är realistiska eftersom andra företag nått dem. Det någon annan lyckats med är kanske inte omöjligt för den egna organisationen. De högsta värden som redovisas längre fram i rapporten kan alltså vara realistiska måltal även för den egna organisationen. Olika slags benchmarkingstudier Benchmarking har hittills beskrivits som en systematisk jämförelse av det egna företaget med andra. Detta kan dock göras på många olika sätt. Vid en benchmarkstudie av fastighetsföretag kan man jämföra företaget som helhet eller enstaka processer t. ex underhållsplaneringsprocessen. Beroende på vad som skall studeras får man olika uppläggning på studien. Man får också olika slags benchmarkingstudier beroende på vem man vill jämföra sig med, dvs. hur man identifierar förebilderna. Man kan vilja jämföra sig med konkurrenterna. Benchmarking blir då en utvecklad form av konkurrensanalyser. Man kan också jämföra sig med liknande men icke konkurrerande organisationer. Genom att konkurrensaspekten försvinner blir informationsdelning mer naturlig och benchmarkingstudien mindre ytlig. Det är en sådan studie som genomförts inom ramen för detta projekt. Man kan också genomföra en benchmarkingstudie som går helt utanför den egna branschen. Exempelvis kan ett fastighetsföretag vilja jämföra sina kundserviceprocesser med de bästa kundserviceprocesserna oavsett bransch. Vidare kan benchmarkingstudier genomföras internt i stora organisationer. Stora kommuners förvaltningsvolym motiverar arbete med intern benchmarking. Inom stora kommuner kan man jämföra såväl olika geografiska områden, olika ansvarsområden som olika verksamheter. En sådan benchmarkingstudie har den fördelen att den kan utgå från ett i det närmaste fullständigt informationsunderlag. I arbetet med detta projekt har framkommit att det regelmässigt finns stora skillnader mellan olika ansvarsområden såsom geografi etc inom en och samma förvaltningsorganisation. Intern 3. Att lära av de bästa 15

16 benchmarking är således ett första relativt kraftfullt steg i det egna förbättringsarbetet. Benchmarkingstudierna blir också annorlunda beroende på hur man definierar det önskade resultatet. Inom den offentliga sektorn är konkurrenstrycket inte alltid starkt uttalat. Av naturliga skäl drivs verksamhet i praktiken ofta i monopolliknande former. För kommunerna är det exempelvis uppenbart att konkurrens inte alltid driver effektivitetsutvecklingen för förvaltningen av ett flertal olika fastighetstyper, exempelvis skolor, gamla kulturlokaler och lokaler på små geografiska marknader där andra fastighetsaktörer saknas. I en sådan situation kan målet med benchmarking av kundnyttan vara ett användbart sätt att ta reda på hur resultaten relaterar till andra, liknande verksamheter på andra håll i Sverige. Benchlearning Under senare år har intresset ökat att inte bara analysera nyckeltal som beskriver resultatet av en process utan även själva processerna. Man får då ett bättre underlag för att förstå hur man skall arbeta för att nå resultat i paritet med förebilderna, dvs organisationer med dokumenterat höga kundvärden. Med detta undviks den handlingsförlamning som annars kan uppstå när man inte förstår varför skillnaderna mellan det egna företaget och förebilderna är så stora. Därmed undviks också den låsning som ligger i att man framhåller att det egna företaget är så unikt att jämförelserna är ointressanta eller att förutsättningarna som ges av andra aktörer är så olika att alla jämförelser är omöjliga. På så sätt skapas även delaktighet och ett kontinuerligt lärande inom den egna organisationen så kallad benchlearning. Under senare år har intresset ökat att inte bara analysera nyckeltal som beskriver resultatet av en process utan även själva processerna. Man får då ett bättre underlag för att förstå hur man skall arbeta för att nå resultat i paritet med förebilderna, dvs organisationer med dokumenterat höga kundvärden. Med detta undviks den handlingsförlamning som annars kan uppstå när man inte förstår varför skillnaderna mellan det egna företaget och förebilderna är så stora. Därmed undviks också den låsning som ligger i att man framhåller att det egna företaget är så unikt att jämförelserna är ointressanta eller att förutsättningarna som ges av andra aktörer är så olika att alla jämförelser är omöjliga. På så sätt skapas även delaktighet och ett kontinuerligt lärande inom den egna organisationen så kallad benchlearning. Genomförande av en benchmarking och/eller en benchlearningstudie Bland annat som följd av att en benchmarking/ learningstudie kan göras på många sätt behövs ett systematiskt arbetssätt för att precisera syfte, genomförande och önskat resultat. Flera företag har därför utvecklat olika modeller för beskriv ning av benchmarkingprocessen. Dessa modeller skiljer sig naturligen åt både vad gäller innehåll och antal delprocesser. Vid benchmarking är det naturligt att ha en tyngdpunkt och ett antal steg som främst avser den externa analysen medan benchlearning förutsätter att dessa byggs ut med det antal steg som fordras för det interna förändringsarbetet. I det följande beskrivs en benchmarkingprocess som omfattar fem steg och som tillämpats i detta projekt: Steg 1 Planering I detta steg fokuseras uppgiften, dvs. man klargör vilken eller vilka processer som skall studeras. De valda processerna dokumenteras samtidigt som mätparametrarna identifieras. I projektet valdes att studera samtliga värdeskapande processer i kommunal fastighetsförvaltning, både tillhandahållande av fastighetsanknuten service och tillhandahållande av fysiska utrymmen. Steg 2 Identifiera förebilder Syftet med detta steg är att identifiera förebilderna och därefter välja vilka företag och organisationer som man skall samla information från. En vanlig uppfattning är att man behöver minst tre företag att jämföra sig 16 Förvaltningsnyckeln 2006

17 med. I projektet deltog de tio kommunerna oavsett vilka kundvärden mätningarna redovisade. Det var emellertid endast bland förebilderna de kommuner som redovisade högst värden som riktmärken definierades. Steg 3 Samla data I detta steg samlas information genom vilken de olika företagens processer kan förstås både vad gäller arbetssätt och resultat. I detta material ingår följaktligen beskrivningar som ger förståelse för olika sätt att lägga upp och genomföra processerna. Där ingår också nyckeltal som beskriver processernas resursför brukning och resultat. Informationen kan sökas ur olika slag av skriftlig doku mentation liksom den kan erhållas med hjälp av intervjuer och enkäter. I projektet begränsades datainsamlingen till resultaten från de enkäter som genomförts av Temaplan hos de olika kommunerna inom den senaste två- till treårsperioden. Övrig information har lämnats till respektive deltagare i projektet vid olika seminarietillfällen. Steg 4 Analys Med hjälp av information från föregående steg kan skillnader i mätparametrar na identifieras. Man kan positionera de olika företagen och organisationerna efter exempelvis kundnöjdhet om denna storhet utgör mätparameter i det aktuella projektet. Genom analysen söker man också klarlägga skillnader i förutsättningar och deras inverkan på nyckeltalen. Vidare söker man identifiera faktorer som förklarar varför vissa av företagen i ana lysen är bättre än övriga. Skillnaderna mellan de tio kommunerna redovisas i kommande kapitel. Steg 5 Tillämpa Syftet med detta steg är att omsätta erfarenheter från analysen i förbättringar av den egna organisationen. Arbetet inleds med en värdering av förbättrings möjligheterna som bygger på analysen av förebilderna och de egna förutsätt ningarna. Detta arbete leder till mål i förbättringsarbetet för de olika proces serna och deras resultat. Därefter utvecklas vilka åtgärder som skall genomföras i syfte att nå de upp satta målen. Åtgärderna kan utvecklas med stöd av analysen från föregående steg och de framgångsfaktorer som identifierats. Efter anpassning till de egna förutsättningarna kan åtgärderna sammanfattas i en åtgärdsplan. Med ledning av planen kan genomförandet styras samtidigt som åtgärder och resultat följs upp. Arbetet avslutas med en värdering av uppnått resultat i förhållande till satta mål. Har önskat resultat nåtts? Detta steg har inte omfattats av något gemensamt arbete i projektet utan har bedrivits av respektive kommun. Benchmarks riktmärken i kommunal fastighetsförvaltning I denna rapport har varje jämförbar fråga fått tre riktmärken (benchmarks) som visar vad olika grupper av fastighetsorganisationer som förvaltar kommunala lokaler har uppnått för kundvärde. Riktmärkena är indelade i tre betygsnivåer. Det övre riktmärket visar betygsnivån för de 25 procent i praktiken 2 3 organisationer i projektet med högst värde dvs. de som är bäst i klassen. Det nedre riktmärket visar vad de 2 3 av organisationerna med lägst kundvärde uppnått för betygsnivå. För varje jämförbar fråga har också ett medelbetygsvärde tagits fram. Således redovisas: Medelbetyg för högsta 25 procent av samtliga organisationerna Medelbetyg för samtliga organisationer Medelbetyg för lägsta 25 procent av samtliga organisationer I projektet har medelbetyg för sex olika verksamhetstyper analyserats och redovisats. Ett urval av dessa värden redovisas i de kommande avsnitten i rapporten. Men innan resultaten med värden och data beskrivs redovisas i nästa kapitel hur kundvärden kan mätas. 3. Att lära av de bästa 17

18 Mätning av kundnytta I denna rapport analyseras och jämförs nyttjarnas, dvs kundernas, uppfattningar om hur väl leveransen av lokaler med service fungerar i tio olika kommuner. För att en sådan studie skall bli riktigt meningsfull och användbar räcker det inte med att samla in data om hur kunderna värderar olika kvaliteter. Det gäller att samla in data som kan analyseras med en logisk modell. En modell som visar inte bara kundernas samlade helhetsomdömen om fastighetsorganisationens leverans. Sådana data är naturligtvis intressanta i sig men denna information blir verkligt meningsfull om man också kan visa vilka faktorer det är som bygger upp dessa samlade helhetsomdömen. Vilka kvalitetsfaktorer är det som starkast påverkar nyttjarnas samlade helhetsomdömen? Är det bedömningen av underhållsskicket, felanmälan, förvaltarnas och fastighetsskötarnas tillgänglighet och bemötande, ventilationen eller? Med en logiskt uppbyggd modell och tillhörande statistisk metodik kan man beräkna om kundernas helhetsomdömen om skolan kan förklaras av hur de värderar bestämda kvalitetsfaktorer. Man kan med andra ord visa hur väl kundernas helhetsomdömen såsom de kommer till uttryck i svaren på tre standardiserade frågor överensstämmer med en viktad summa av svaren på ett antal kvalitetsfaktorer. Vidare kan man visa hur starkt värderingen av varje enskild kvalitetsfaktor påverkar helhetsomdömen om fysisk miljö och därtill knuten service ( faktorns betydelse i figuren under). Med denna information kan man också beräkna hur en given förändring av en kvalitetsfaktor kommer att påverka helhetsomdömet. Vad betyder en förbättring av inneklimatet för kundens helhetsupplevelse av den fysiska miljön och servicen? Man får med andra ord ett beslutsunderlag för fokuserat och effektivt kvalitetsarbete, där det gäller att rikta resursinsatserna mot de kvalitetsfaktorer som effektivas leder till en totalt sett bättre fastighetsleverans. Vid sidan av informationen om hur kunderna värderar olika kvalitetsfaktorer och hur starkt var och en av dessa faktorer påverkar helhetsomdömen om lokaler med service kan man beräkna hur starkt värderingen av den samlade leveransen påverkar till exempel kundernas uppfattning och prisvärdhet och lojalitet. Detta betyder att man får direkta mått på hur starkt den samlade fastighetsleveransen påverkar kundernas vilja att fortsätta vara kunder till de olika fastighetsorganisationerna. Detta kan vara ett högst relevant måltal också för en organisation som finns i ett formellt eller ett defacto-monopol. Diagram 1. Mätning av kundvärde i kommunal fastighetsförvaltning. Bakomliggande kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktor Omdöme om leveransen totalt Resultatmått faktorns betydelse faktorns betydelse faktorns betydelse Storlek Inneklimat Standard Planlösning Service Lokaler Yttre miljö Fysisk miljö med service Pris värde Lojalitet Fig. 1. Modell för mätning av kundvärde i kommunal fastighetsförvaltning. 18 Förvaltningsnyckeln 2006

19 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse I mätningarna som genomförts som underlag för denna studie har som beskrivits ovan en särskild metodik tillämpats. Metodiken går ut på att man i olika steg skall kunna analysera och bryta ner det helhetsomdöme som de svarande lämnat beträffande den fysiska miljön och den därtill knutna servicen i de tio olika kommunerna. I mätningarna som genomförts som underlag för denna studie har som beskrivits ovan en särskild metodik tillämpats. Metodiken går ut på att man i olika steg skall kunna analysera och bryta ner det helhetsomdöme som de svarande lämnat beträffande den fysiska miljön och den därtill knutna servicen i de tio olika kommunerna. Helhetsomdömet, dvs hyresgästens totalbetyg på lokalernas fysiska miljö och service, har i den använda modellen i samtliga kommuner givits namnet Totalindex (TI) och mätts som genomsnittet av svaren från kunderna på tre stycken olika frågor: Hur nöjd/missnöjd man är med den fysiska miljön och servicen totalt sett Hur den fysiska miljön och servicen motsvarar ens förväntningar Hur nära leveransen är en ideal fysisk miljö och service Diagram 2. Värdeskalor för fastighetsföretag Totalindex och Nöjdkundindex Alla branscher och alla typer av produkter Mycket svagt Svagt Medel Starkt Excellent Totalindex och Nöjdkundindex Lokalförsörjningsmonopol Mycket svagt Svagt Medel Starkt Excellent Fig. 2. Värdeskalor för fastighetsföretag på den öppna marknaden respektive för företag med lokalförsörjningsmonopol. Svaren har avgivits på en niogradig skala som sedan omräknats till en 100-gradig skala. För ett genomsnitt av samhällssektorer och branscher visar erfarenheter att värdeskalan 0 till 100 bör tolkas på följande sätt. Värden som ligger över 85 betraktas som excellenta, tjänster som får detta betyg av olika intressenter kan då sägas vara av yppersta klass. Värden som ligger mellan kan anses vara höga, dvs. det är ett starkt betyg. Här ligger kvaliteten på tjänster hos många framgångsrika företag och organisationer. Kvaliteten på tjänster som får värden mellan 60 och 70 brukar betraktas som genomsnittliga, dvs. relativt mediokra. Kvaliteten i intervallet 40 till 60 får betraktas som relativt svag och värden under 40 ses som klart underkänt. Erfarenheter från mätningar i cirka 30 olika organisationer med lokalförsörjningsmonopol visar att monopolsituationer innebär att betygen i många fall blir något nedtryckta i förhållande till den generella värdeskalan. Det kan finnas flera förklaringar till detta. En bidragande förklaring är att man i ett lokalförsörjningsmonopol som kund inte kan byta leverantör av tjänster eller flytta från lokaler man bedömer undermåliga. I en jämförelse med lokaluthyrning på den öppna marknaden leder det till att ett kommunalt fastighetskontor i normalfallet har en grupp kunder som skulle vilja flytta om de hade möjligheten. Den gruppen värderar sina lokaler lägre än en kundgrupp som nyligen och självständigt valt sina lokaler (som man ju gör på en öppen marknad). Det matematiska genomsnittet för en fastighetsorganisation med en sådan kundgrupp i kundportföljen blir därmed lägre. I den använda modellen uttrycks samband mellan kvalitetsfaktorer och den sammanfattade uppfattningen om kvaliteten på fysisk miljö och service som ekvationer. Kundernas sammanfattade helhetsomdöme om leveransen benämns fortsättningsvis TI i modellen. 3. Att lära av de bästa 19

20 Om man begränsar sig till tre variabler två kvalitetsfaktorer och utbildningsindex kan ekvationerna illustreras med följande figur. De två linjerna i ovanstående figur kan klargöra skillnaden mellan en kvalitetsfaktor som har stor betydelse för skolans utbildning (2) och en kvalitetsfaktor med liten betydelse för denna (1). Punkterna i diagrammet motsvarar svaren från enskilda individer och linjerna är det effektivaste sättet att sammanbinda dessa punkter. Lutningen på linjen är avgörande och denna visar effekten på utbildningen totalt från varje faktor. Är lutningen brant, som för faktor 2, har en liten förbättring av denna faktor stor betydelse för värdet på utbildningen totalt. Är lutningen mindre brant har förbättringar av kvalitetsfaktorn mindre betydelse för värdet på utbildningen totalt. Metoden blir mer komplicerad när man skall skatta betydelsen av flera kvalitetsfaktorer samtidigt. Men principen är densamma. De vikter som skattas när man har en modell med flera faktorer anger hur viktig varje faktor är lutningen på linjen sedan man tagit hänsyn till alla andra kvalitetsfaktorer. Vikten anger således den unika effekten på den samlade kundnyttan som varje faktor bidrar med. Skall modellen vara trovärdig måste man, med hjälp av de använda kvalitetsfaktorerna, kunna förklara variationen i svaren på utbildningen totalt. Hur väl de använda kvalitetsfaktorerna förklarar variationen i utbildningen totalt uttrycks med R2. I ekvationerna sätter man in hur varje individ svarat på alla kvalitetsfaktorer och räknar ut ett modellskattat värde för varje individ på utbildningen totalt. Detta värde jämförs sedan individ för individ med de faktiska svar vi har på utbildningen totalt. Man kan alltså direkt jämföra de modellskattade värdena på utbildningen totalt med faktiska svar. På detta sätt kan man kontrollera hur väl de modellskattade resultaten stämmer med respondenternas svar på utbildningen totalt. På detta sätt får man ett värde på hur stor del av variationen i utbildningen totalt som kan förklaras av kundernas svar på använda kvali- Diagram 3. Utbildningsindex Kvalitetsfaktor 2 Kvalitetsfaktor 1 Fig. 3 Princip för beräkning av olika kvalitetsfaktorers betydelse. 20 Förvaltningsnyckeln 2006

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR. Fastighetsnyckeltal

Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR. Fastighetsnyckeltal Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR Fastighetsnyckeltal 2018 1 Förord Varje år samlar regionerna in nyckeltal för fastighetsområdet. Insamlingen är

Läs mer

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec 2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553

Läs mer

Kvalitetsmätning bland kommunala lokalhyresgäster i Östersunds kommun VÅREN 2018

Kvalitetsmätning bland kommunala lokalhyresgäster i Östersunds kommun VÅREN 2018 Kvalitetsmätning bland kommunala lokalhyresgäster i Östersunds kommun VÅREN 2018 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Hantering av data och analys 5 Om enkäten 6 Mätsticka, 100-gradig betygsskala 7 Totalindex

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2016 ÅRS NYCKELTAL FOU-FONDEN FÖR LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2015 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Fastighetsnyckeltal 2017 LANDSTING OCH REGIONER FOU FONDEN FÖR LANDSTINGS OCH REGIONERS FASTIGHETSFRÅGOR

Fastighetsnyckeltal 2017 LANDSTING OCH REGIONER FOU FONDEN FÖR LANDSTINGS OCH REGIONERS FASTIGHETSFRÅGOR Fastighetsnyckeltal 2017 LANDSTING OCH REGIONER FOU FONDEN FÖR LANDSTINGS OCH REGIONERS FASTIGHETSFRÅGOR Förord Varje år samlar landstingen och regionerna in nyckeltal för fastighetsområdet. Insamlingen

Läs mer

Sveriges bästa naturvårdskommun

Sveriges bästa naturvårdskommun Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, sorterade enligt poäng. Placering Kommun Poäng 1 Huddinge kommun 53 2 Lomma kommun 50.5 3 Tierps kommun 48 4 Örebro kommun 47.5

Läs mer

Sveriges bästa naturvårdskommun

Sveriges bästa naturvårdskommun Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, i bokstavordning. Placering Kommun Poäng 193 Ale kommun 14.5 141 Alingsås kommun 23.5 117 Alvesta kommun 26.5 134 Aneby kommun

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna

Läs mer

Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande

Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande Blekinge län Karlshamn 92 3 739 987 Karlskrona 433 9 050 660 Olofström 45 1 829 342 Ronneby 45 1 829 342 Sölvesborg 71 1 700 915 Dalarnas län Avesta 21 853 693 Borlänge 199 6 170 567 Falun 349 7 272 842

Läs mer

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag!

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Kommun Telefonnummer E-postadress Ale 0520-48 84 41 vast@nyforetagarcentrum.se

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården

Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Uppdaterad 2019-09-05 Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Alingsås kommun Alvesta kommun Arjeplogs kommun Arvika kommun Avesta kommun Bergs kommun Bjuvs kommun Bodens kommun

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2016 Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till

Läs mer

Beslut om tillstånd för fristående skolor - ansökningsomgång 2009

Beslut om tillstånd för fristående skolor - ansökningsomgång 2009 Beslut om tillstånd för fristående skolor - 2009 2 (29) Sammanfattning Av totalt 506 ansökningar beviljades 32 procent tillstånd för i sin helhet. 12 procent beviljades tillstånd för vissa delar av medan

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner) Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje

Läs mer

Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år

Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Pressmeddelande 2012-10-23 Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Snart avgörs vilka farliga vägar som ska byggas säkra. Att bygga om Sveriges mest trafikerade 90-vägar som inte är mötesseparerade beräknas

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Kulturskoleverksamhet

Kulturskoleverksamhet Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(9) Kulturskoleverksamhet Beslut om bidrag, belopp i kronor Ale kommun, 176 000 Aneby kommun,

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal. Verksamhetslokaler 2011

Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal. Verksamhetslokaler 2011 l Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 2011 2(22) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 7 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016

Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016 1 (11) Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016 Skolverket har beslutat om tilldelning av statsbidrag enligt nedan

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Kritik på teknik Anders Sundström

Kritik på teknik Anders Sundström Kritik på teknik 2016 Anders Sundström Pappersenkät Två urvalsstorlekar 18-74 år 103 kommuner 76 000 enkäter v.6 v.17 3 olika enkäter Svarsandelar Antal medverkande Några resultat svara.statisticon.se/kritikpateknik

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Vad är Cityindex? alla Sveriges städer

Vad är Cityindex? alla Sveriges städer 1 Vad är Cityindex? Hoten mot stadskärnan från både externhandel och e-handel har debatterats flitigt i media och andra kanaler. Vad är egentligen stadskärnan och hur ser utvecklingen ut i våra städer?

Läs mer

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas betydelse för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Förord................................................ 1 Sammanfattning........................................

Läs mer

Nu får invånare chans att tycka till om sin kommun

Nu får invånare chans att tycka till om sin kommun Utkast/Version PRESSMEDDELANDE 1 (5) 2017-08-07 Nu får 153 800 invånare chans att tycka till om sin kommun Nu är det dags för årets omgång av SCB:s medborgarundersökning. I dagarna får 153 800 invånare

Läs mer

Extratjänster katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället?

Extratjänster katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället? Extratjänster katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället? Oscar Svensson, Sveriges Kommuner och Landsting Johan Vikström, Arbetsförmedlingen Ökning främst i kommunal verksamhet

Läs mer

NKI 2018 NKI 2017 NKI 2018 NKI. Kompetens

NKI 2018 NKI 2017 NKI 2018 NKI. Kompetens tabell 1. per myndighetsområde 2010, 2012, 2014, 2016, 2017 och 2018 Myndighetsområde 2010 2012 2014 2016 2017 2018 2010 2018 Brandskydd 74 75 76 81 79 80 6 1 Bygglov 64 60 61 60 63 63-1 0 Markupplåtelse

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2014

Barn berörda av avhysning 2014 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2014 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2014 till 459 stycken. Det är en minskning med ca 9 procent jämfört med 2013 då antalet uppgick till

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)

Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bergs kommun

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2015

Barn berörda av avhysning 2015 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.

Läs mer

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS 2018 50 ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se Ny Nationell Höjdmodell (NNH) 2 Varför behövs en ny höjdmodell? Befintlig höjdmodell, 50 m grid med ± 2 m höjdnoggrannhet

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun

Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun STORA KOMMUNER 50 000+ INVÅNARE Avvikelser från kommunens e efter att hänsyn tagits till nas vistelsetid i Sverige, vilken utbildningsnivå kategoriseras som skydds behövande och deras anhöriga. enheter

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2016 vecka 11

Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2016 vecka 11 Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2016 vecka 11 Senior alert Jämförelse PPM-mätningar (sida 1/3) v40 2013, v11 2014, v37 2014, v11 2015, v40 2015 och v11 2016 v40-13 v11-14 v37-14 v11-15 v40-15

Läs mer

Barn berörda av avhysning

Barn berörda av avhysning Sida 1 av 14 Barn berörda av avhysning Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2013 till 504 stycken. Det är en minskning med ca 11 procent jämfört med 2012 då antalet uppgick till 569

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Effektivisera din fastighet med hjälp av vår bokserie REPAB Fakta. Incit AB Lena Johansson Walter

Effektivisera din fastighet med hjälp av vår bokserie REPAB Fakta. Incit AB Lena Johansson Walter Effektivisera din fastighet med hjälp av vår bokserie REPAB Fakta Incit AB Lena Johansson Walter lena.walter@incit.se 2 Agenda Vad är REPAB Faktaböcker? - Underhållskostnadsboken vanliga /antikvariska

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer