Tekniska nämnden PROTOKOLL

Transkript

1 Tekniska nämnden PROTOKOLL REGISTER TN TN TN 267. Upphandling Särskilt boende Visby, handlingar vid sammanträdet 268. A7-fältet etapp 1, gatu- och VA-utbyggnad", handlingar vid sammanträdet 269. Information om större projekt TN 270. Information om entreprenadupphandlingar, ramavtal och fakturor på TKF. TN 271. Slutrapport avseende Resecentrum förorenad mark Visby hamn Projekt TN 272. Slutrapport avseende Resecentrum Gotland Projekt TN TN TN TN TN TN TN 273. Slutrapport avseende VA Annelund pumpstation 274. Preliminär upphandlingsplan för Teknikförvaltningen 275. Beställningscentral i egen regi, utökat uppdrag 276. Yttrande avseende förslag till detaljplan för Hamra Storms 2:4 m fl Region Gotland 277. Skapa nya våtmarker frågan om regionens stöd till arbetet 278. Ansökan om vattenskyddsområde och föreskrifter för Bäste träsk ytvattentäkt 279. Stadsodlingsstrategi samt revidering av arrendeavtal TN 280. Cykelplan Visby TN TN 281. Ändring i Prislista för renhållningstjänster avseende verksamhetsavfall vid Slite avfallsanläggning 282. Intern kontrollplan TN TN 283. Medborgarförslag. Att rökdykningskompetens ska finnas på norra och södra Gotland samt att räddningsvärnen åter blir deltidsstationer 284. Medborgarförslag. Förläng sommarhämtningen av sopor på Fårö till efter Fårönatta TN 285. Uppföljning av tekniska nämndens uppdrag till förvaltningen TN 286. Begäran av tilläggsanslag för ombyggnad lokaler av på Lövsta TN TN 287. Information om Romabadet 288. Information om förvaltningsrättens dom 1 (2)

2 Region Gotland Kallelse/Underrättelse TN 289. Anmälningsärenden TN 290. Förlängning av Transportörsavtal GO TP TN 291. Frågor från ledamöter 2 (2)

3 PROTOKOLL Sammanträdesdag Tekniska nämnden Plats och tid Rådhuset, Visborgsallé 19, Konferensrum Dagö Kl Beslutande: Tommy Gardell, ordförande (S) Per Edman, vice ordförande (V) Conny Nilsson (S) tjg för Laura Alesandrelli, (S) Torgny Ammunet, (S) Katarina Krusell (MP) tjg för Daniel Heilborn, (MP) Bodil Rosengren (V) Karl-Johan Boberg, (C) Eva Gahnström, (C) Alexander Jansson, (C) Bo Ekelund (M) Peter Wigren (M) tjg för Patrik Thored, (M) Ersättare: Sixten Anna Johansson (V) Gunnel Lindby (C) Claes Nysell, (L) Mariell Pettersson (M) Övriga närvarande Förvaltningschef Patric Ramberg Avdelningschef planering och utveckling Ann-Sofi Lindskog Avd.chef fastighetsförv. Björn Sandqvist Projektledare Maja Blomberg Ny projekteringschef Torbjörn Ihse som auskultant Projektledare Göran Randahl Projektledare Magnus Jönsson Trafikplanerade Anna Wikström Utsågs att justera Bo Ekelund Justeringens plats Teknikförvaltningen Underskrifter Sekreterare Paragrafer: Maria Narkun Ordförande Tommy Gardell Justerande Bo Ekelund

4 ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Paragraferna blev omedelbart justerade, anslagna Tekniska nämnden Sammanträdesdag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Teknikförvaltningen Underskrift Maria Narkun

5 TN 267 Upphandling Särskilt boende Visby Tekniska nämnden beslutar att anta anbudet från Svenska Vårdfastigheter AB. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Föredragande; projektledare Maja Blomberg. Handlingar som utdelas på sammanträdet: Tilldelningsbeslut och upphandlingsprotokoll Objektet avser uppförande, inklusive projektering, planering och byggande, av byggnad för Särskilt Boende om 60 platser på Terra Nova-området i Visby. Entreprenören ska köpa en befintlig fastighet av Region Gotland och äga byggnaden som uppförs. Entreprenören ska ansvara för fastighetsdriften av byggnaden och sedan hyra ut det Särskilda Boendet till Region Gotland under 25 år. Bedömning Tre anbud har inkommit. Teknikförvaltningen bedömer att anbud, inlämnat av Svenska Vårdfastigheter AB är ekonomiskt mest fördelaktigt. Kostnader Anbud, hyreskostnad per år kr sutdrag Projektavdelning

6 TN 268 A7-fältet etapp 1, gatu- och VA-utbyggnad Tekniska nämnden beslutar att anta anbudet från Nybergs Entreprenad AB. Tekniska nämnden begär finansiellt igångsättningstillstånd hos regionstyrelsen. Besluten förklaras omedelbart justerat. Föredragande; projektledare Göran Randahl Utdelas på sammanträdet: Anbudsöppningsprotokoll och anbudsutvärdering Entreprenaden omfattar nyanläggning av ca 1100 m gator, ca 2000 m GC-banor och ca 1800 m VA-ledningsnät, som en del av exploateringsområdet Artilleriet 1:33 Visby. Bedömning Sex anbud har inkommit. Teknikförvaltningen bedömer att anbud inlämnat av Nybergs Entreprenad AB är ekonomiskt mest fördelaktigt. Kostnader Anbud Byggherreomkostnader Oförutsett (ändring och tillägg) Summa kr kr kr kr Finansiering Exploateringsbudget 2015/2016 Exploatering Sergeanten Summa kr kr sutdrag RS

7 TN 269 Information om större projekt Informationen godkänns. Sävehuset går i stort sett enligt plan planerad klart årsskiftet 2016/17. Klintehamns reningsverk planerad klart Ny kalkyl framtagen och ambitionsnivå. Projektering pågår. Korpen 5 - Om- och tillbyggnad Psykiatrin klart mars Busstationen enligt plan. Kryssningskajen enligt plan. Västerhejde skola mycket oklart hur det blir i fortsättningen. sutdrag:

8 TN 270 Information om entreprenadupphandlingar, ramavtal och fakturor på TKF. Informationen godkänns. Förvaltningschef Patric Ramberg informerar om hur förvaltningen arbetar med granskning av beställningar kontra mottagna fakturor och att förvaltningen har tagit emot en del kreditfakturor när skillnaden mellan beställning och faktura inte stämt fullt ut. Granskning pågår även om det finns feltolkning av avtal och om muntliga överenskommelser av beställningar förekommit och hur de tolkats. Förvaltningen har beställt en extern kontroll av revisionsfirman PWC. Ordföranden ställer frågan om påstådda hot och repressalier, enligt massmedia, förekommit från förvaltningens personal. Förvaltningschefen svarar att inga konkreta hot finns att bevisa. Frågan ställdes om den interna kontrollen är tillräcklig. sutdrag:

9 TN 271 Slutrapport avseende Resecentrum förorenad mark Visby hamn Projekt AU 172 TN 2012/632 Enligt arbetsutskottets förslag Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner slutrapporten och överlämnas till regionstyrelsen för beslut. Investeringsbudgeten uppgick till Totala investeringsutgifter uppgår till Avvikelse tkr tkr + 40 tkr sutdrag RS + handlingar

10 TN 272 Slutrapport avseende Resecentrum Gotland Projekt AU 173 TN 2012/1232 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner slutrapporten och överlämnar till regionstyrelsen/ regionfullmäktige för beslut. Teknikförvaltningen överlämnar slutredovisning avseende Resecentrum Gotland Projekt Investeringsbudgeten uppgick till Totala investeringsutgifter uppgår till Avvikelse tkr tkr +571 tkr sutdrag RS+handlingar

11 TN 273 Slutrapport avseende VA Annelund pumpstation AU 174 TN Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner slutrapporten. Beslutet anmäls till regionstyrelsen Investeringsbudgeten uppgick till Totala investeringsutgifter uppgår till Avvikelse tkr tkr tkr sutdrag RS + handlingar

12 TN 274 Preliminär upphandlingsplan för Teknikförvaltningen AU 175 Enligt arbetsutskottets förslag. Uppföljning av en del större, viktiga ramavtal konstateras vara bra att ha med på listan. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Upphandlingsplanen godkänns. Förvaltningschef, Patric Ramberg, redogör för upphandlingsplanen. Projektet Västerhejde skola kommer i gång i februari. sutdrag:

13 TN 275 Beställningscentral i egen regi, utökat uppdrag AU 176 TN 2015/193 Avsluta arbetet med utredning av beställningscentral i egen regi. Regionstyrelsen informeras. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Beslutet hänskjuts till tekniska nämnden. Föredragande; enhetschef kollektivtrafik Anita Carlsson och verksamhetskontroller Mia Sthure, SF Förvaltningens förslag till beslut: Avsluta arbetet med utredning av beställningscentral i egen regi. Att bedriva beställningscentralen i egen regi är ca 2 mnkr dyrare än på entreprenad. En första utredning om beställningscentral i egen regi genomfördes under hösten 2014, vilken presenterades för tekniska nämnden i februari Beslut togs i TN 43/2015, att fortsätta utreda uppdraget om beställningscentral i egen regi med fokus på verksamhetsstart under 2017/2018 samt utöka uppdraget ifrån följande förutsättningar: - Samverka med andra verksamheter inom Region Gotland med liknande behov, med koordinering från ledningskontoret. - Samt att se över tillgänglighetskravet och jämföra med andra landsting/ kommuner. Styrkor med beställningscentral i egen regi: Styrkorna med en egen beställningscentral är närmare styrning och snabbare väg för beslut. Det finns också större möjligheter att rekrytera medarbetare med lokalkännedom som har förståelse för adresser. Svagheter med beställningscentral i egen regi: Svagheterna är att organisationen blir sårbar eftersom arbetsgruppen är relativt liten och få ska utföra flera olika arbetsuppgifter.

14 Forts 275 Det innebär en försämring för resenärerna med tanke på tillgänglighet och ökade kostnader för regionen. Alla delar blir inte i egen regi eftersom extern leverantör för bevakning av samtal utanför öppettiderna (jour) behövs. Samordna med andra verksamheter: Övriga verksamheters behov av larm/beställningscentral har varit en del i utredningen, men ingen djupare analys eller konkreta förslag har tagits fram utifrån beslut att samordning från ledningskontoret inte är aktuellt i nuläget. Jämförelse med andra landsting: Tolkning av regelverk och reglemente skiljer sig mellan landstingen. De flesta har en restriktion vad gäller beställning av färdtjänst, beställningen måste ske med framförhållning. De tillfrågade landstingen strävar även efter att koppla resor, samplanera och hänvisar i möjligaste mån till den ordinarie kollektivtrafiken. Tillgängligheten varierar, från möjlighet att beställa dygnet runt, till något mer begränsade öppettider (alla dagar mellan kl 07-20). Gotland är en liten aktör när jämförelse görs med andra landsting gällande antal resor och samtal. Det resulterar framförallt i svårighet att bemanna upp och erbjuda längre öppettider, med tanke på kostnad, och en jourhavande beställningscentral bör upphandlas för att bemanna utanför öppettider. Vad gäller antalet fordon som finns i transportörsavtalet skiljer sig Gotland inte lika mycket. Översyn av regelverk: Samtidigt pågår en översyn av regelverken för färdtjänst och sjukresor och diskussion förs med hälso- och sjukvårdsförvaltningen i syfte att skärpa upp tolkningen av reglementet för sjukresor. Målet är att fler resenärer ska använda kollektivtrafiken. Samres har sedan november i uppdrag att hänvisa till lämpliga kollektivtrafikbussar främst när det gäller sjukresor. sutdrag: RS

15 TN 276 Yttrande avseende förslag till detaljplan för Hamra Storms 2:4 m fl Region Gotland AU 177 TN 2014/2306 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner yttrandet och överlämna den till byggnadsnämnden. Detaljplanen syftar till att skapa ett nytt litet kustsamhälle, ett levande åretruntsamhälle med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet, ett levande hamnområde med boende och verksamheter, offentliga kajer och öppna platser. Med planens avgränsning och utformning säkerställer det allmänhetens tillgänglighet i området och till kajerna och strandområdet längs kusten. Intentionerna med riksintresset för friluftslivet tillgodoses på så sätt. I takt med förändrade förutsättningar för regionens olika hamnar är antalet kommunala hamnar långt fler än det behov som finns av hamnar. Tre hamnar på Gotland är priroiterade. Region Gotland har därför beslutat att avvyttra de hamnar som inte behövs. Vändburgs hamn är en av dem. Förslaget följer intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Storsudret och Burgsvik 2025 och bidrar till möjlig landsbygdsutveckling. Mot den bakgrunden har Region Gotland genomfört en markanvisning för del av fastigheten Gotland Hamra Storms 2:4 med syfte att området ska säljas och utvecklas enligt det förslag som anses bäst. Bedömning Det får anses positivt och i linje med miljöintentionerna för genomförandet av detaljplanen att bilar hänvisas till ytterområdena av planområdet för att minska bilåkandet inom området. Det bidrar även till ökad trafiksäkerhet inom området. Ingen parkering har redovisats ske inom tilltänkta fastigheter. Med anledning av att det även är tänkt att verksamheter ska etableras inom området, kan de 70 platser som illustrerats i planhandlingarna, anses vara i underkant eftersom de endast täcker det behovet för de 70 boendeenheter som ska skapas.

16 Forts 276 Genomförandetiden har satts till 10 år. Även om ett genomförande är en process över lite längre tid och i det här fallet är tänkt att ske över tiden kan en sådan lång genomförandetid minska flexibiliteten för ett genomförande. Fastställd detaljplan gäller även efter det att genomförandetiden har gått ut. Om genomförandetiden sätts till 10 år kan förändringar inte ske under den tiden i det fall sådana kan vara positivt för ett slutligt genomförande. Normalt sett tillämpar Region Gotland 5 års genomförandetid vilket förvaltningen ser som en fördel. I likhet med Lantmäteriet, anser förvaltningen att området som ska utgöra detaljplaneområdet, ska avstyckas för att uppfylla krav i fastighetsbildningslagen. Eftersom fastigheten Gotland Hamra Långmyre 1:20 inte längre ska ingå i planområdet, anser förvaltningen, att bestämmelsen om att fastighetsreglering inte får ske innan VAanläggningen är byggd, ska utgå. Dessutom kan Region Gotland inte föreskriva hur fastighetsbildning ska ske eftersom det är Lantmäteriet som genomför den prövningen. Klimatpåverkan och dess effekter det får för nyetablering av bebyggelse har belysts i särskild utredning. Av den framgår det att på sikt och vid extremvattenstånd kan kajkonstruktionen periodvis hamna under vattennivån. Även om dagens riktlinjer för plushöjden över normalvattenståndet är fastställt till + 2 meter, tyder de senaste rönen av effekterna på klimatpåverkan, att vattenståndet kommer att öka mer än vad som beräknats tidigare. Av det skälet anser förvaltningen, i likhet med andra kommuner inom landet, att plushöjden bör höjas. Förslagsvis till + 2,5 meter för att undvika framtida icke önskvärda effekter på infrastruktur och planerad bebyggelse. sutdrag BN

17 TN 277 Skapa nya våtmarker frågan om regionens stöd till arbetet AU 178 TN 2015/2098 Enligt arbetsutskottets förslag Föredragande; projektledare Magnus Jönsson, redogör för bl a om projektets omfattning och förväntade resultat. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Nämnden godkänner att förvaltningen får i uppdrag att utreda och inleda samarbetet med Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att se vilka kvalitativa förändringar som kan uppstå vid anläggande av våtmarker intill dricksvattentäkter. Fördjupad information kommer att ges på TN. Tekniska nämnden beslutade (TN 181) att uppdra till förvaltningen att utreda möjligheter att säkra vattentillgång vid regionens vattentäkter genom anläggande av våtmarker och återkomma med rapportering till nämnden i ärendet. Den 11 september 2015 tog förvaltningen kontakt med SGU för att undersöka möjligheten att anlägga våtmarker vid regionens vattentäkter. Finansieringen kan ske via projektet Gotlands vattenförsörjning, som finns i budget. Beräknad tidsåtgång för uppdraget är 540 timmar och en uppskattad kostnad är beräknad till ungefär kr. SGU har för avsikt att under 2016 utföra projektet, delvis genom finansiering från Region Gotland och delvis genom egen intern finansiering. Anledningen till den interna finansieringen är SGU:s pågående arbete med regional grundvattenkartläggning på Gotland , samt kompetenshöjande insatser. SGU ser att delar av resultatet kan komma att användas inom andra områden i Sverige med liknande behov och förutsättningar, till exempel Öland. SGU:s uppgift är att ta fram de geologiskt och hydrologiskt betingade förutsättningarna för anläggande av våtmarker som ökar grundvattenbildningen och med syfte att stärka regionens dricksvattenkapacitet. Förutsättningarna ska jämföras med behovet, både vad gäller hela ön och lokalt.

18 Forts 277 För att projektet ska gå att genomföra krävs att SGU får tillgång till data från Regionen och Länsstyrelsen enligt behov. De delar av projektet som SGU tar betalt för är GIS-analyser, databashantering och modellering. SGU ska efter projektets slutförande leverera: 1. En GIS-baserad metod för framtagande av lokala förutsättningar för anläggande av våtmarker med syfte att öka grundvattenbildningen, kopplat till grundvattentäkter. 2. En GIS-karta över Gotland med förutsättningarna för anläggande av våtmarker och möjligheterna att stärka kvantiteten vid regionens grundvattentäkter. 3. En GIS-karta över Gotland med utpekade områden med goda förutsättningar för anläggande av våtmarker med syfte att stärka kvantiteten i angränsande grundvattenmagasin 4. En projektrapport med bland annat en diskussion kring vilka kvalitativa förändringar som kan uppstå vid anläggande av våtmarker intill dricksvattentäkter. sutdrag TKF VA

19 TN 278 Ansökan om vattenskyddsområde och föreskrifter för Bäste träsk ytvattentäkt AU 179 TN 2015/1147 Ärendet bordläggs till nämnden i januari. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Ärendet hänskjuts till tekniska nämnden Föredragande; miljöinspektör Claudia Castillo Medverkande advokat Mårten Bengtsson gm telefonkonferens Förvaltningens förslag till beslut: Teknikförvaltningen får fortsatt uppdrag att så snart det är möjligt färdigställa ansökan om vattenskyddsområde och föreskrifter för Bäste träsk ytvattentäkt så att formellt samråd kan påbörjas. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda Bäste träsk ytvattentäkt så att vattenförekomsten säkras i ett långsiktigt perspektiv. Det är angeläget att vattentäkten skyddas från verksamheter som kan försämra vattenkvalitén. Enligt vattendirektivet skall alla vattentäkter ha ett godtagbart skydd senast Teknikförvaltningen har anlitat Akvanovum AB för att ta fram en ansökan om nytt vattenskyddsområde med föreskrifter. Advokatfirman Åberg & Co har likaså bidragit genom att granska ansökan och då främst utformning av föreskrifterna. En första version av ansökan presenterades vid ett informations- och dialogmöte i maj Vid mötet framkom en hel del synpunkter på ansökan. Akvanovum AB fick i uppdrag att ta sig an synpunkterna och bedöma behov av uppdatering av ansökan. Inför detta arbete har även förnyade besök gjorts i fält. I oktober 2015 har Akvanovum AB redovisat ett arbetsmaterial av en reviderad ansökan där det framgår att det primära skyddsområdet blir större när hänsyn tas till högvattennivåer/våtmarker kring Bästeträsk. Det framgår även att om de båda kalkstensbrotten efter fortsatt prövning behåller sina tillstånd så krävs en omarbetning av vattenskyddsområdet då brotten avsevärt kommer att förändra de hydrologiska och geohydrologiska förhållandena.

20 Forts 278 Frågan har därför uppstått om arbetet med vattenskyddsområde samt föreskrifter ska färdigställas nu eller om det är bättre att avvakta till dess att det avgörs om täktverksamheter får tillstånd så att beslut tas om relevant skyddsområde. Av nu framtaget arbetsmaterial har ännu ingen juridisk granskning skett. Det är angeläget att Bäste träsk så snart som möjligt skyddas från verksamheter som kan försämra vattenkvalitén. Arbetet med att införa vattenskyddsområde samt föreskrifter bör därför fortgå så att beslut kan tas i ärendet så snart som möjligt. I det fall skyddsområdesgränserna behöver ändras får ärendet behandlas igen. Föreskrifter som föreslås för skyddsområdet bör inte vara mer ingripande än vad som krävs för att skydda ytvattentäkten Bäste träsk. Naturvårdsverket anger i allmänna råd om vattenskyddsområden hur föreskrifterna bör utformas. Föreskrifter bör utformas så att de säkerställer ett tillräckligt skydd på både kort och lång sikt. Föreskrifter bör vidare anpassas efter lokala förhållanden och efter skyddsbehovet. Detta innebär att föreskrifter kan få både mildare och strängare innebörd än de allmänna råden. Det juridiska ombudet bör därför fortsatt granska föreslagen ansökan och då särskilt förslag till föreskrifter och föreslå relevant nivå på dessa med avseende på den information som nu har tillförts i det reviderade arbetsmaterialet. sutdrag SBF Miljö

21 TN 279 Stadsodlingsstrategi samt revidering av arrendeavtal AU 180 TN 2015/1929 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Att tekniska nämnden antar stadsodlingsstrategin. Att tekniska nämnden godkänner uppsägning av befintliga arrendeavtal. Föredragande; stadsträdgårdsmästare Pernilla Johansson och projektledare Louise Billqvist. Pernilla redovisar planerade åtgärder , med fokus på 2016, att implementera stadsodlingsstrategin. I åtgärderna under 2015 har informations- och dialogmöten med föreningar genomförts. Förvaltningen presenterar en reviderad strategi efter genomförda möten. Strategin är framtagen för att åskådliggöra hur Region Gotland arbetar för att förvalta och utveckla de intressen som finns på Gotland gällande stadsodling. Dokumentet är att betrakta som en övergripande policy för detta arbete. Till denna strategi kommer det att tas fram en stadsodlingsplan som konkret beskriver vilka åtgärder som planeras under de kommande åren. I strategin definieras stadsodling både som permanenta odlingsområden i form av koloniområden och som tidsbegränsade odlingsprojekt som genomförs på allmän platsmark under enstaka odlingssäsonger. Region Gotland har idag arrendeavtal på sin mark med föreningar på fyra områden i Visby samt enskilda avtal per lott på ett område. Strategin behandlar frågor så som placering, skötsel, tillgänglighet, avtal, med mera. I och med att en stadsodlingsstrategi antas behöver samtliga arrendeavtal sägas upp och skrivas om så att de följer de nya riktlinjerna. På ett koloniområde ska även ett arrendeavtal upprättas mellan nybildad förening och regionen, istället för att varje enskild lottinnehavare har avtal med regionen som det ser ut idag.

22 Forts 279 Tekniska nämnden beslutade i september 2015 att förvaltningens förslag till stadsodlingsstrategi fick användas som underlag för dialog. Stadsodling är ett fenomen som länge varit på frammarsch i olika delar av världen. Även i Sverige har intresset för att på olika sätt odla i staden ökat mycket under senare år. I och med det ökande intresset uppkommer ett växande behov av att kommuner organiserat avsätter markytor, inspirerar och möjliggör för människor att på olika sätt odla i sitt närområde. Odlande och utevistelse är aktiviteter som inte kräver stora investeringar som privatperson. Att arbeta för att göra odling möjligt för alla som vill är viktigt. Inte minst eftersom denna aktivitet också för med sig mervärden i form av förbättrad folkhälsa, ökad integration och ökad hållbarhet för staden då odlingar gynnar biologisk mångfald och ger renare luft. Odlingar på gemensamma områden eller odlingar med delat ansvar bidrar också till en förstärkt känsla av gemenskap då det fungerar som en mötesplats mellan olika generationer, personer med olika etnisk bakgrund och i övrigt i olika samhällsgrupper. För personer som av olika anledningar är lediga på dagtid kan det vara givande att använda delar av sin tid till att odla. För exempelvis barn och ungdomar har stadsodling också pedagogiska värden. Region Gotland har hittills saknat ett dokument som redogör för viljeinriktning och riktlinjer för stadsodling och ett behov av detta har upplevts. Därför inleddes redan under 2014 ett arbete med att undersöka hur stadsodling regleras och utformas i ett antal kommuner i Sverige. Kommuner av olika storlek och med olika förutsättningar kontaktades. Bedömning Det finns i dagsläget ingen heltäckande strategi som reglerar hur Region Gotland reglerar intresset för stadsodling på regionens mark. Ett behov finns att både reglera befintlig stadsodling av mer permanent karaktär samt framtida påtryckningar att anlägga nya odlingsområden, såväl permanenta som tillfälliga. Många frågor från allmänheten når regionen, och riktlinjer för vilka svar som ska ges, saknas. Denna strategi ger ett underlag för gemensamma utgångspunkter när svar ska ges på frågor och önskemål gällande stadsodling på Gotland.

23 Forts 279 sutdrag Plan. och utv.avdelning

24 TN 280 Cykelplan Visby AU 181 TN 2015/2676 Tekniska nämnden antar cykelplanen. Föredragande; trafikplanerade Anna Wikström. Anna presenterar målen för cykelplanen, dess riktlinjer, vilka åtgärder och kampanjer är planerade att genomföras samt planerade projekt under Hon informerar att Cykelplan Gotland finns på regionens hemsida. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Ärendet hänskjuts till tekniska nämnden. Förvaltningens förslag till beslut: Att tekniska nämnden antar cykelplanen Cykelplan Visby är en strategisk plan som dels ger en nulägesbeskrivning av hur utgångsläget för cykling i Visby ser ut; dels fastställer riktlinjer för bland annat cykelnätets utformning och användning. Målen som dessa riktlinjer grundar sig i är bland annat de cykelmål och början till plan som finns inom fördjupad översiktsplan för Visby. Vidare ges också förslag till konkreta åtgärder och förbättringsmöjligheter vad gäller investering i infrastruktur, drift och underhåll samt information och påverkansåtgärder. Ökad cykling bidrar till flera positiva effekter. Att vi rör oss mer i vardagen gör att vi mår bättre och lever längre. Mindre bilåkande till förmån för cyklande ger renare luft och lägre bullernivåer vilket skapar attraktiva livsmiljöer. Därför är gång- och cykeltrafik de trafikslag som bör prioriteras högst i arbetet för en hållbar utveckling på Gotland. Syftet med cykelplanen är att bidra till att målbilden i det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 uppnås där cykelåkandet ska öka med 30 % från år 2010 fram till Cykelplan Visby är avgränsad till Visby tätort, men ser även till möjligheter för utökad arbetspendling cirka 1 mil ut längs länsvägarna. Förutsättningarna för cykling på Gotland är mycket goda, med gynnsam topografi och korta avstånd inom tätorterna. För att säkerställa att målsättningen med ökad cykling

25 Forts 280 uppfylls arbetar Region Gotland med framtagandet av cykelplaner för tätorter på Gotland, där Cykelplan Visby utgör en första etapp. Bedömning I nuläget saknas en strategisk plan för att hantera behovet av en sammanhållen och långsiktig planering för cykling, för att uppnå nationellt och lokalt fastställda mål kring hållbart resande och ökad folkhälsa. Cykelplanen ska fungera som ett planerings- och budgetunderlag främst för Teknikförvaltningens verksamhet, och vara ett hjälpmedel vid de prioriteringar och ekonomiska bedömningar som rör cykeltrafiken i Visby Ekonomisk analys - Behovet av investeringar i nya gång- och cykelvägar, att åtgärda så kallade felande länkar i cykelvägnätet, uppgår till cirka 9 miljoner kr fram till och med år Utöver detta finns ett behov av att investera i ny vägvisning, cykelparkering och övrig cykelservice. - Enbart vad gäller beläggningsåtgärder finns ett budgetbehov av eftersatt underhåll på gång- och cykelvägar i Visby på över 4,5 miljoner kr. Det genomsnittliga totala budgetbehovet för beläggningsunderhåll på gång- och cykelvägar uppgår till cirka 1,4 miljoner kr/år under en 5-års period. Utöver detta tillkommer kostnader för övrigt underhåll, exempelvis vinterväghållning, renhållning och belysning. - Utöver ett budgetbehov för investeringar samt drift och underhåll krävs även medel för att genomföra årliga informationsåtgärder och kampanjer. sutdrag RS information

26 TN 281 Ändring i Prislista för renhållningstjänster avseende verksamhetsavfall vid Slite avfallsanläggning AU 182 TN 2015/109 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden beslutar om ändring av prislista för renhållningstjänster med höjning av mottagningsavgifter för verksamhetsavfall vid Slite avfallsanläggning att gälla från den 1 januari 2016 och förändring i mottagning av vissa fraktioner verksamhetsavfall vid Slite avfallsanläggning att gälla från den 1 april Teknikförvaltningen har tagit fram ett förslag till ändring av gällande prislista för renhållningstjänster som ligger utanför det kommunala renhållningsansvaret enligt miljöbalken. Ändring av prislistan avser höjning av mottagningsavgifter och ändring av fraktioner verksamhetsavfall som tas emot vid Slite avfallsanläggning. Avgifterna i prislistan från 2009 (TN 44/2009) har senast reviderats 2015 med anledning av höjd deponiskatt från den 1 januari 2015 (TN 11/2015). Teknikförvaltningen föreslår att avgifter för avfall till deponi höjs från den 1 januari Under drifttiden då deponering sker ska avsättning ske enligt 15 kap. 35 miljöbalken för att täcka alla framtida kostnader för efterbehandling av en deponi. Beloppet för efterbehandling i mottagningsavgiften höjs därför enligt ny beräkning från 50 kr per ton till 300 kr per ton för avfall till deponi. Teknikförvaltningen föreslår att mottagning upphör av samtliga fraktioner verksamhetsavfall med undantag för vissa avfall för deponering från den 1 april Teknikförvaltningen avser fokusera tillgängliga resurser på hanteringen av avfall inom det kommunala avfallsuppdraget (enligt 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927)) för att säkerställa denna hantering. Det finns dessutom förutsättningar för den privata marknaden att hantera verksamhetsavfallet som inte ingår i det kommunala uppdraget.

27 Forts 281 Teknikförvaltningen förbereder samtidigt upphandling av transport och behandling av verksamhetsavfall för avfallsverksamhetens behov under en övergångsperiod samt för nämndernas/förvaltningarnas fortsatta behov av hantering av verksamhetsavfall. Ekonomiska konsekvenser Avfallsverksamhetens intäkter från mottagningsavgifter för verksamhetsavfall kommer att minska totalt sett men beror av inkommande avfallsmängder. Verksamhetens kostnader för hantering av verksamhetsavfall kommer att minska på sikt medan kostnader för drift av verksamheten kvarstår. På förvaltningen pågår arbete med planering inför efterbehandling och/eller utökning av deponi inom avfallsanläggningen. Förslag till ändring av prislista biläggs protokollet. Avgiften för fraktion nr 8, 11, 13 och 14 höjs från den 1 januari Mottagning av fraktion nr 1 till 10 upphör från den 1 april sutdrag TKF VA-enhet

28 TN 282 Intern kontrollplan AU 183 TN 2015/2678 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner rapporten om intern kontrollplan Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen inom tekniska nämnden visar att den i huvudsak är tillfredsställande. I en upprättad rapport redovisas resultatet av granskningen av den interna kontrollen Nämnderna har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker inom respektive verksamhetsområde. I kommunallagen 6 kap 7 anges nämndernas ansvar för den interna kontrollen. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. Den interna kontrollen ska vara en naturlig del i alla processer och rutiner. Nämnden ska se till att övergripande policys och riktlinjer iakttas och utformar vid behov ytterligare tillämpningsanvisningar. Enligt regionens riktlinjer för intern kontroll ska nämnderna varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen för uppföljningen av den interna kontrollen ska beslutas årligen av respektive nämnd. Stickprovskontroller har genomförts på följande områden: löner, taxor, bisysslor, internhyror, investeringsredovisning och leverantörsfakturor. sutdrag TKF ekonomi

29 TN 283 Medborgarförslag. Att rökdykningskompetens ska finnas på norra och södra Gotland samt att räddningsvärnen åter blir deltidsstationer AU 184 TN 2014/1861 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget avslås Britt Ohlsson föreslår i ett medborgarförslag att: (regionsfullmäktige) Skall besluta att det även skall finnas rökdykningskompetens på norra och södra Gotland utöver de nuvarande i Visby, Klintehamn och Hemse samt att räddningsvärnen åter blir deltidsstationer. Hon motiverar förslaget att: Årligen förolyckas personer vid bostadsbränder. Det skall inte sättas en prislapp på människoliv, vilket har skett genom att inte kalla redan utbildade rökdykare till stipulerade kontroller. Detta medborgarförslag uppdrogs åt undertecknad i samband med SPF:s årsmöte. Regionfullmäktige antog ett nytt handlingsprogram för lagen om skydd mot olyckor den 16 december Där anges att det skall finnas rökdykare i Slite, Hemse, Klintehamn och Visby. Samhällsbyggnadsförvaltningen håller på att rekrytera och utbilda personal för att uppfylla kraven i handlingsprogrammet. Från och med januari 2015 finns rökdykare på ovanstående orter. I handlingsprogrammet framgår det att nivån på våra brandstationer skall vara oförändrad vad det gäller brandvärn eller deltidsstationer. sutdrag RS Förslagsställaren

30 TN 284 Medborgarförslag. Förläng sommarhämtningen av sopor på Fårö till efter Fårönatta AU 185 TN 2014/2916 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget avslås, men kommer att beaktas i nästkommande översyn av avfallsföreskrifter och avfallstaxa. Förvaltningen får i uppdrag att se på möjligheten att ta emot sopor i gröna säcken vid Fårönatta. Gunnlög Köhn föreslår i ett medborgarförslag att: Förlänga sommarhämtningen på Fårö till efter Fårönatta. Det handlar om ytterligare en hämtning och en förlängning med 2 veckor. Hon motiverar att: Fårönatta är välbesökt och bidrar till en förlängning av säsongen för de som bedriver en verksamhet och som har stugor där. Som det är idag måste man ta med sig soporna till Visby där man kan lämna betalsäcken vilket inte är trevligt att resa med i bilen. Smidiga Gotland upp till bevis och gör denna förlängning så löser ni ett stort problem. Bedömning Omfattningen av behovet med förlängd hämtningsperiod för fritidshus är inte fastställt. Förslaget kräver en förändring av gällande avfallsföreskrifter och avfallstaxa. Renhållningstjänsterna kan utformas och anpassas till behovet för olika hämtningsområden eller bebyggelsetyper. Vid förändring av tjänster och abonnemang är det av stor vikt att bedöma behovet och nyttan som helhet för berörda fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Behovet bör även ställas i relation till miljöeffekter och kostnader för tjänsterna som belastar renhållningskollektivet. Teknikförvaltningen undersöker trenden över en längre tid av flera år genom att bland annat följa omfattningen av hämtningen, antal budningar de aktuella veckorna och mottagna avfallsmängder vid återvinningscentraler i syfte att fastställa behovet med förlängd hämtningsperiod eller andra åtgärder. Förvaltningens samlade bedömning är att medborgarförslaget ska avslås, men beaktas i nästkommande översyn av avfallsföreskrifter och taxa.

31 Forts 284 sutdrag RS Förslagsställaren

32 TN 285 Uppföljning av tekniska nämndens uppdrag till förvaltningen AU 186 Informationen godkänns. Avd.chef planering och utveckling, Ann-Sofi Lindskog redogör för listan på nämndsammanträdet. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Information delges tekniska nämnden. Avdelningschef planerings- och utvecklingsavdelning, Ann-Sofi Lindskog, redogör för upprättad lista över tekniska nämndens uppdrag till förvaltningen under Uppdragslistan bifogas i kallelsen till tekniska nämnden. sutdrag:

33 TN 286 Begäran av tilläggsanslag för ombyggnad av lokaler på Lövsta AU 187 TN 2015/2757 Enligt arbetsutskottets förslag. Föredragande; avd.chef fastighetsförvaltning Björn Sandqvist. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden beslutar att föreslå regionstyrelsen att teknikförvaltningen tillförs ett investeringsbelopp om 1,9 miljoner kronor för anpassning och ombyggnad av två byggnader på Lövsta bildades Gotland Grönt Centrum AB RF 92. För att kunna utveckla Lövsta till avsett ändamål var det nödvändigt att flytta några verksamheter till andra lokaler, bl.a. skulle hushållningssällskapet och Växa flytta in i hus 10. Byggnaden som kultur och fritidsförvaltningen tidigare använde. Ombyggnaden var nödvändig bl.a. för att Växa skulle kunna flytta in där som ny hyresgäst. För detta ändamål avsattes 1 mnkr i årets investeringsbudget. Dessa har utnyttjats fullt ut. GGC framförde behov av att anpassa även översta våningen i hus 10 från kontorslandskap till enskilda kontorsrum samt anpassa hus 04 för att kunna hyra ut till Mellanskog. Vid diskussioner med LK ansågs att regionen skulle kunna ta en sådan investering som ger ett överskott på driftbudgeten genom att kapitalkostnaderna täcks av hyresintäkter. Arbeten med anpassningarna startades enligt GGC,s önskemål på villkor att GGC står för anpassningskostnaderna om tilläggsanslag inte beviljas. Ombyggnadsarbeten kostar 1,9 mnkr. sutdrag RS

34 TN 287 Information om Romabadet AU 188 Enligt arbetsutskottets förslag. Föredragande; avd.chef fastighetsförvaltning Björn Sandqvist. Björn informerar om rapporten, Tillståndsbedömning av Romabadet, Gotland, där CBI Betonginstitutet har gjort tillståndsbedömning över badet. Badet är avstängd pga personalsäkerhet. Helrenovering av badet beräknas till ca 60 mnkr. Väljer man att staga betongpelarna, förlängs hållbarheten 1 år till en kostnad av ca 300 tkr. Livslängden för badhusen är max 50 år. Romabadet är 44 år gammal och miljön i badet har varit mycket aggressiv på grund av användning av klor. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Informationen godkänns. Förvaltningschefen informerar om avstängning av Romabadet. En konsult har tittat på anläggningen och i en rapport sammanställt skadorna. De alvarligaste är att i bärande konstruktioner, såsom pelare och balkar, förekommer helt avrostade armeringsjärn. sutdrag:

35 TN 288 Information om förvaltningsrättens dom ang korttidsinhyrning av entreprenadmaskiner och fordon med förare AU 189 Enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Informationen godkänns. Förvaltningschefen informerar att förvaltningsrätten har avslagit överklaganden av de entreprenörer som hade överklagat upphandlingen. sutdrag:

36 TN 289 Anmälningsärenden Anmäls och läggs med godkännande till handlingar: - Fattade beslut gällande färdtjänst- och riksfärdtjänst enligt tekniska nämndens delegationsordning, under perioden Renhållningens delegationsbeslut: - Beviljat uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall samt latrin Beviljat gemensam avfallsbehållare Anteckningar från: Samrådsmöte mellan TN, MHN, BN och organisationer för personer med funktionsnedsättning. AU 190 Frågor från ledamöter sutdrag: Diariet

37 TN 290 Förlängning av Transportörsavtal GO TP Tekniska nämnden förlänger transportörsavtalet GO TP med Taxi Gotland AB att gälla ytterligare 18 månader till Avtalet avser två backup fordon, nuvarande avtalstid är t.o.m Ersättaren Claes Nysell anmäler jäv och lämnar sammanträdesrummet. En upphandling av transportörer gjordes Avtal för två backup personbilar tecknades då med Taxi Gotland AB t.o.m med möjlighet till förlängning upp till 24 månader vid ett eller flera tillfällen med minst sex månader i taget. I övrigt gjordes upphandlingen om. Till den nya upphandlingen togs en ny kravspecifikation fram, upphandlingen slutfördes och avtalen tecknades i mars I kravspecifikationen framgår att personbilarna ska drivas med biogas. Bedömning Teknikförvaltningen har fyra transportörsavtal för färdtjänst och sjukresor. Tre av avtalen tecknades samtidigt år 2014 och gäller till Ett avtal är kvar från föregående upphandling som gjordes Teknikförvaltningen eftersträvar att få alla avtal att gå ut vid samma tidpunkt. I avtalen som tecknades år 2014 krävdes att personbilarna ska drivas med biogas, det krävdes inte i avtalet som tecknades år Prismässigt är det ingen skillnad på avtalet som föreslås förlängas och de övrig tre avtalen. sutdrag:

38 TN 291 Frågor från ledamöter Frågor från Gunnel Lindby (C) Fråga om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Förvaltningen återkommer med svar till nämnden i januari På Regionfullmäktiges sammanträde finns redovisat de medborgarförslag som ännu inte är avgjorda. Där finns flera gamla ärenden i TN som ännu inte är avgjorda. Ett medborgarförslag är från , ett är från och ett antal från första halvan av Varför är de ännu inte avgjorda? Besvarades av sekreteraren. Alexander Jansson (C) fråga om slamslangens utsträckning vid hämtningsstället. Eftersom det finns intresse även hos övriga i nämnden att känna till bestämmelser, ger ordföranden förvaltningen i uppdrag att redovisa till nämnden hur bestämmelserna tolkas vad gäller slanglängden på hämtningsställen. sutdrag: