Landsbygdsenhetens elfisken i Västmanlands län 2012

Transkript

1 REDOVISNING 1 (20) Datum LANDSBYGDSENHETEN Fiske Sven-Erik Åkerman Telefon sven-erik.akerman@lansstyrelsen.se Till: Enligt sändlista Landsbygdsenhetens elfisken i Västmanlands län 2012 Foto S-E Åkerman: Elfiskelokalen Kvarnfallet i Bjurforsbäcken, Norbergs kommun Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) vastmanland@lansstyrelsen.se

2 2 (20) Sammanfattning av årets undersökningar Urvalkriterier Under året fiskades 36 lokaler varav några fiskades vid två tillfällen. Vid urvalet av lokaler prioriterades främst de lokaler som ingår i de löpande årliga tidsserieuppföljningarna, d.v.s. ett antal värdefulla vatten med öring och/eller flodpärlmusslor. Övriga lokaler ingick i den allmänna kartläggningens av fiskfaunan inom länets vattendrag. Synpunkter på årets resultat Fiskbestånden i våra elfiskade västmanländska småvattendrag håller sig med avseende på såväl kvalité som kvantitet på ungefär samma nivåer och sammansättningar som under tidigare år. Ska någon trend anges är det subjektiva intrycket att situationen för öringen har förbättrats något under den senaste tioårsperioden. Orsaken till detta kan vara en mängd enskilda eller samverkande faktorer, varav den grundläggande för de strömstationära fiskarnas fortlevnad är tillgången till tillräckligt med vatten av acceptabel kvalitet. Andra viktiga faktorer är att det finns tillräcklig med sammanhängande lämpliga forsande biotoper - helst fria från predatorer som gädda, lake och abborre. Den förbättrade situationen beror i flera fall på biotopvårdsåtgärder och/eller en lyckad kalkningsstrategi. I ett antal vattendrag har försök till återintroduktion av utslagna öringbestånd skett genom utplantering av yngel av dokumenterat lokal stam och elfiskeuppföljningar är i dessa fall den effektivaste metoden att följa upp resultatet. Återintroduktionsförsöken har skett i bäckar och åar där öringen är totalt utslagen av olika skäl och där naturlig återkolonisation inte är möjlig. Försöken sker först när man bedömer att förhållandena har förbättras så att förutsättningen för en lyckad återintroduktion föreligger. Exempel på lyckade eller mycket lovande återintroduktioner är Jerån och Darsbobäcken som tillhör Hedströmmens avrinningsområde och Kolbäcksån vid Ramnäs. Lovande försök med god tillväxt och överlevnad på den utsatta öringen pågår även i Skäftbäcken, Mörtbäcken och Gruvbäcken (Hedströmmens avrinningsområde). I Gunnilboån vid Gunnilbo har också försök att återetablera utslagen öring gjorts, men där har ännu ingen återfångst skett (kan bero på svårfiskade förhållanden p.g.a. höga flöden). Ska man lyfta fram några särskilt produktiva och öringtäta vattendrag kommer nog Runnabäcken som tillhör Arbogaåns avrinningsområde främst, där tätheter och tillväxt på öring under innevarande säsong varit extremt höga inom vissa lokaler. Även Håltjärnsbäcken, Jerån, Venabäcken, Skälsjöbäcken och Forsån har i allmänhet uppvisat goda resultat och höga tätheter.

3 3 (20) Bakgrund till verksamheten - varför ska man elfiska? Elfiske är en väl utprovad och etablerad metod som systematiskt använd och rätt utvärderad kan ge värdefull information om tillstånden i vattendragen. Metoden är bäst anpassad till mindre strömmande vatten (bäckar och åar) eller till de strandnära grundområdena i något större vattendrag. I djupa, lugna, vegetationsrika och grumliga åar i slättområden är metoden tveksammare, dels på grund av att fångsteffektiviteten försämras avsevärt, dels på beroende av att vissa arter uppträder sporadiskt och ibland slumpmässigt i dessa åar. Syftet med elfiskena är att övervaka och kartlägga fiskbeståndens utbredning och utveckling inom de olika vattensystemen. På ett antal viktigare lokaler sker årliga uppföljningar över beståndsutvecklingen. Elfisken kan ibland också vara till god hjälp vi klassningen av den ekologiska statusen på ett vattendrag. Metoden är också användbar när man vill följa upp effekter av fiskevårdsåtgärder och vid insamling av planeringsunderlag till blivande fiskevårdsåtgärder. Elfiske ingår också i flera av de regionala och nationella kontroll- och miljöövervakningsprogrammen. Elfisken och observationer i samband med dessa ger en allmän bild av fisk- och kräftpopulationerna och vidgar kunskapen om förekomst av skyddsvärda, sällsynta och hotade arter. Man kan också ibland verifiera skadliga utsläpp, fiskdöd, kräftpest, torkskada, reproduktionsstörningar mm vilket underlättar insatser att minimera effekterna av sådan påverkan. I Västmanlands län är till stor del tack vare elfiskeverksamheten som drogs igång mer systematiskt i början av 2000-talet kunskapen om fisk- och kräftfaunan i majoriteten av länets vattendrag numera relativt god. Inom begränsade geografiska områden och i enstaka vattendrag kan det fortfarande finnas kunskapsluckor. En prioriterad uppgift för länsstyrelsen är därför att även fortsättningsvis medverka i genomförandet av elfiskeinventeringar i länets vattendrag. Foto: Katarina Agné Andersson. tvåsomrig? flodkräfta från elfiskad bäck Material och metoder

4 4 (20) Elfiske kan bedrivas antingen kvalitativt (översiktlig inventering med en fiskeomgång) eller kvantitativt (noggrann populationskontroll inom den aktuella lokalen med minst tre fiskeomgångar). För att möjliggöra kontroller på så stort antal lokaler som möjligt till en så rimlig kostnad som möjligt tillämpades vid årets fisken enbart den kvalitativa metoden. Normalt fångas vid en fiskeomgång mellan % av fiskbeståndet inom den avfiskade sträckan. Fångsteffektivitet och fångsten påverkas av ett antal olika faktorer såsom fiskarens erfarenhet, utrustningens funktion, lokalens topografi, vattenföring och vattenhastighet, förekommande fiskarter (kan vara årstidsberoende), arternas täthet, vattentemperatur mm. Vid elfisket bedövad fisk håvas omgående upp och placeras i en vattenfylld hink som fiskaren bär med sig. Fisken kvicknar till inom 5-10 sekunder efter fångsten. All fångad fisk registreras omedelbart efter avslutat fiske med avseende på art, antal och längdfördelning och återutsätts oskadd efter avslutad provtagning. Detaljerad information rörande fångstresultatet, lokalbeskrivning mm från varje enskilt elfiske har sammanställts på speciella protokoll. När elfisket bedrivs kvalitativt användes ett batteridrivet aggregat av norskt fabrikat - FA3. Utgående spänning låg mellan volt, strömstyrkan runt 0,2-0,3 ampere (pulserande likström). Fångstresultat och övrig information inrapporteras till det nationella elfiskeregistret och införlivats i detsamma. Det nationella registret är tillgängligt via datavärdens SLU:s uppdateringar som tills vidare fortfarande ligger under Fiskeriverkets hemsida. I det nationella elfiskeregistret redovisas bland annat för varje elfisketillfälle; fångade arter, totalfångster artvis och beräknade tätheter av de olika arterna, längdfördelning och lokalens statusklassning. Utfallet av årets elfisken framgår av följande generella kommentarer för varje lokal. Diagram är i förekommande fall hämtade från det nationella elfiskeregistret. Önskas detaljerad muntlig redovisning eller kopior på elfiskeprotokollen etc. kontakta Sven- Erik Åkerman, Länsstyrelsens Landsbygdsenhet, telefon Kortfattade kommentarer till 2012 års elfisken listade efter fiskedatum Hedströmmen, Ormkärrsbäcken

5 5 (20) Avfiskad yta: 84 m2 en fiskeomgång Ingen fångst Lokalen sträcker sig upp till vägtrumman vid skogsbilvägen. Ingen fisk fångades eller observerades. Möjligen kan fisk periodvis finnas närmare utloppet i Stora Kedjen, grundtipset är att bäcken är fisktom. Hedströmmen, Getbrobäcken Avfiskad yta: 105 m2 en fiskeomgång Ingen fångst Lokalen sträcker sig upp till vägtrumman. Ingen fångst eller observation. Enligt uppgift (Lingdell) har bäckröding funnits i vattendraget. Man känner också till att gädda förekommer längre nedströms i bäcken. Hedströmmen, Bussbybäcken Avfiskad yta: 120 m2 en fiskeomgång Fångst: Bäckröding 35 st., varav 26 ensomriga. Lokalen är belägen nedströms träbron vid torpen. Relativt gott om bäckröding i mindre storlekar, uppskattningsvis ligger tätheterna på minst 50 st./100m2. Bäcken är en av få (kanske högst 10 st.) inom länet som hyser bestånd av bäckröding. Hedströmmen, Mörtbäcken nedre lokal Avfiskad yta: 160 m2 en fiskeomgång Fångst: Abborre 2 st. lokalen är belagen nedströms lokal (2) som är belägen vid trumman. I bäcken pågår ett försök med att återintroducera öring och några hundra yngel av Håltjärnsstam släpptes i maj ett par hundra m uppströms lokalen, men ingen öring observerades på lokalen trots att biotopen inom vissa partier verkade lämplig för öring. Hedströmmen, Mörtbäcken lok Avfiskad yta: 105 m3 - en fiskeomgång Fångst: Öring 14 st., alla ensomriga och utplanterade i maj Lokalen är belägen nedströms och upp till vägtrumman. I bäcken pågår ett försök med att återintroducera öring och några hundra yngel av Håltjärnsstam släpptes i maj i anslutning till lokalen. Dessa finns uppenbarligen kvar men tillväxten har hittills varit blygsam men märkbar. Storlekarna varierade mellan mm. Hedströmmen, Mörtbäcken lok Avfiskad yta: 90 m2 en fiskeomgång

6 6 (20) Fångst: Öring 15 st., alla ensomriga och utplanterade i maj Lokalen är belägen omedelbart uppströms vägtrumman (lok 2). I bäcken pågår ett försök med att återintroducera öring och några hundra yngel av Håltjärnsstam släpptes i maj i anslutning till lokalen. Dessa finns uppenbarligen kvar men tillväxten har hittills varit blygsam men märkbar. Storlekarna varierade mellan mm. Ett elfiske den 5 oktober bekräftade att överlevnad och tillväxt på den utplanterade fisken är god. Hedströmmen Gruvbäcken Avfiskad yta: 60 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 12 st., alla ensomriga och utplanterade i maj Lokalen sträcker sig från vägen och uppströms. I maj 2012 sattes anslutning till lokalen ca 200 yngel av Hålsjärnsstam. Gruvbäcken har förbindelse med Mörtbäcken. Den utplanterade fisken finns kvar och har tillväxt upp till mm totallängd. Ett elfiske den 5 oktober bekräftade att överlevnad och tillväxt på den utplanterade fisken är god. Hedströmmen, Håltjärnsbäcken, Nedströms Lilla Håltjärnen Avfiskad yta: 126 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 24 st. varav 15 ensomriga, flodkräfta 3 st. Lokalen är markerad med färg. Ganska lågt vatten i Lilla Håltjärnen, men bra flöde i bäcken. Rikligt med ensomriga öringar noterades Enstaka flodkräftor noterades och tre kräftor fångades. Fler observationer av flodkräfta gjordes än under tidigare år. Diagram 1. Öringtäthet i Håltjärnsbäcken nedströms lilla Håltjärnen t.o.m Hedströmmen, Håltjärnsbäcken, nedströms St. Håltjärnen Avfiskad yta: 135 m2 en fiskeomgång Fångst elritsa 3 st., flodkräfta 6 st. Lokalen sträcker sig ca 30 m från sjöutloppet i L Håltjärnen och slutar ca 120 m från utloppet, (totala längden 90 m) Ingen öring fångades eller observerades (Jfr 2005 års

7 7 (20) fiske då enstaka öringar fångades.), Enstaka elritsor fångades, ingen gädda observerades, men gädda finns sannolikt där. Glädjande nog observerades och fångades en hel del flodkräftor varav den minsta på 45 mm måste vara född på platsen. Man kan konstatera att utplanteringen av flodkräfta 2011 verkar lovande. Hedströmmen, Håltjärnsbäcken, uppströms St. Håltjärnen Avfiskad yta 90 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 6 st., gädda 1 st. Relativt lättfiskad lokal. Noterbart att gäddan förekommer upp till det branta fallet, men knappast ovanför. Ingen ensomrig öring fångades eller noterades. En annan gädda! Arbogaån, Forsån vid Hedhammar Avfiskad yta m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 19 st. varav 11 ensomriga Lokalen är belägen omedelbart nedströms vägen/trumman vid Hedhammar. En mycket bra yngellokal som delvis är relativt bred och grund - med gott om lämpligt leksubstrat. Glädjande att ensomrig öring fångades även i år. Svag avloppslukt kunde anas från vattnet. Diagrammet nedan visar utfallet av elfiskena under senaste tioårscykeln. Slutsatsen är att lokalen är en bra yngellokal som med något enstaka undantag har en jämn och hög produktion av öringyngel. Diagram 2. Öringtäthet i Forsån vid Hedhammar t.o.m Köpingsån, Venabäcken, Stängslet, grustaget

8 8 (20) Avfiskad yta 288 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 24 st varav 11 ensomriga, stensimpa 3 st, abborre 9 st Lokalen är belägen parallellt med grustaget och är markerad med blå färg. Reproduktionen av öring har fungerat även denna säsong. Stensimpan har minskat i numerär sedan Diagram 3. Öringtäthet i Venabäcken, Stängslet, grustaget t.o.m Köpingsån, Venabäcken, Stängslet, uppströms vägen Avfiskad yta 120 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 4 st., stensimpa 1 st., abborre 3 st., lake 1 st. Lokalen är belägen omedelbart uppströms vägtrummorna. Före 2007 har endast någon enstaka öring fångats fångades ett flertal öringar - även ensomriga, men 2009 var resultatet sämre, enbart enstaka äldre fiskar noterades. Därefter skedde en förbättring , men vid årets fiske var resultatet åter sämre. Ett halvt raserat bäverdämme finns strax uppströms lokalen. Det saknas bra ståndplatser för något större fisk inom stora delar av sträckan. Detta torde lätt kunna åtgärdas genom omplacering och utläggning av större stenar från stränderna i fåran som är kraftigt rensad. Svårfiskat på grund av högvattnet.

9 9 (20) Diagram 4. Öringtäthet i Venabäcken uppströms vägen t.o.m Köpingsån, Venabäcken, Vena Avfiskad yta 135 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 6 st. ingen ensomrig, stensimpa 3 st., lake 2 st. Lokalen är belägen i de så kallade Venafallen nedströms vägtrummorna (från träspången och uppströms till trummorna) Den vänstra (östra) fåran fiskades inte. Enbart äldre öring fångades eller observerades. Svårfiskat på grund av högvattenflödet. Hedströmmen, Ribäcken, nedströms vägen och upp till trumman Avfiskad yta: 144 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 12 st. varav 4 ensomriga Intressant bäck. Enbart öring fångades i den lilla brunfärgade bäcken. Flertalet fångades i de djupare höljorna. Vägtrumman har lagts om och fisk kan numera passera under vägen. Även ensomriga öringar fångades. Terrängen är ganska besvärlig och svårforcerad längs det branta och svårvadade elfiskeavsnittet. Fångsten var större än under tidigare år. Mycket gott om knott.

10 10 (20) Diagram 5. Öringtäthet i Ribäcken nedre lokalen t.o.m Foto S-E Åkerman: öringar från Ribäcken Hedströmmen, Ribäcken, uppströms vägen Avfiskad yta. 137 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 8 st. Ett avlägsnande av vandringshindret (utbytet av vägtrumman) har varit positivt för vattendragets öringbestånd - numera förekommer öringen även uppströms vägen i stort sett samma omfattning som nedströms. Vid årets fiske fångade dock ingen ensomrig öring.

11 11 (20) Diagram 6. Öringtäthet i Ribäcken övre lokalen t.o.m Hedströmmen, Jerån, spången Bergslagsleden Avfiskad yta 63 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 15 st. varav 6 ensomriga I ån pågår ett återintroduktionsförsök av öring. Reproduktion från år till år är mycket varierande på denna lokal på grund av de starka fluktuationerna i vattenföringen, men årets resultat var mycket positivare än 2010 och nästan i nivå med 2011 års goda resultat. Reproduktion förekommer de flesta åren. Längre nedströms i ån är förutsättningarna för en naturlig reproduktion bättre och öringpopulationen tätnar allteftersom de lägsta vattenföringarna där successivt blir högre. Diagram 8. Öringtäthet i Jerån vid Bergslagsleden t.o.m. 2011

12 12 (20) Hedströmmen, Jerån uppströms vägtrumman vid fyrvägskorsningen Avfiskad yta: 135 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 43 st. varav 8 st. ensomriga I ån pågår ett återintroduktionsförsök med öring från närbelägna vattendrag (Håltjärnsbäcken och Skälsjöbäcken). Försöket är extremt lyckat. Årlig reproduktion sker sedan 4-5 år tillbaka och mycket höga tätheter av öring kan konstateras såväl inom lokalen som längs övriga delar av den 7-8 km långa åsträckan. Diagram 9. Öringtäthet i Jerån fyrvägskorsningen t.o.m Ur diagrammet kan man utläsa att beståndet har ökat successivt sedan återintroduktionen startade Innan dess har öring helt saknats i Jerån i åtminstone 40-talet år. (Öringen uppges ha slagits ut av ett ureautsläpp i samband med ett skogsgödslingsprojekt som gått lite snett) Hedströmmen, Skälsjöbäcken från Ö Skälsjön och upp till vägen Avfiskad yta: 100 m2 en fiskeomgång Öring 27 st. samtliga ensomrig, elritsa 50 st. Detta är en mycket intressant och fin liten bäck. Talrikt med årsyngel av öring fångades och observerades, inga äldre fiskar noterades. Torra säsonger har sannolikt slagit hårt mot öringen, men trots detta verkar beståndet stabilt. Troligen är öringen sjölevande och bäcklekande. Storleksfördelningen under tidserien tyder på detta. Bäcken har mkt klart vatten och hyser också en intressant vegetation. Vissa år har tätheterna varit glesa, men årets resultat är uppskattningsvis närmast i nivå med 2007 års goda resultat.. Öringar Elritsor

13 13 (20) Diagram 10. Öringtäthet i Skälsjöbäcken från Ö. Skälsjön till väg t.o.m Hedströmmen, Darsbobäcken Avfiskad yta:160 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 11 st. I bäcken pågår ett försök med introduktion av en lokal öringstam från Håltjärnsbäcken. Den 15 juni 2007 utsattes ca 300 st. 0+ yngel av denna stam. Ytterligare ett par hundra sattes den 27 maj Öring förekommer nu längs hela vattendraget och reproduktion sker också. Det är ett relativt lovande försök. Öringen i bäcken uppvisar mycket god tillväxt och de är dessutom feta på gränsen till det extrema. Vid årets elfiske fångades dock inga ensomriga, men däremot relativt många välvuxna äldre öringar. Förutsättningarna för en etablering är mycket goda om vattenföringen i bäcken inte går mot noll vid något tillfälle Diagram 11. Öringtäthet i Darsbobäcken nedströms vägtrummorna t.o.m.2011

14 14 (20) Hedströmmen, Bjursjöbäcken Avfiskad yta 120 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 7 st. Lokalen är belägen vid och uppströms vägtrummorna. Ensomrig öring saknades i år och tätheterna var lägre än föregående år. Inga gäddor fångades eller observerades i år. Det verkar som öringbeståndet balanserar på en måttlig eller låg nivå inom lokalen. Se även nedan resultatet av fisket högre upp i systemet samma dag som gav ett bättre utfall. Det höga flödet försvårade fisket avsevärt och bidrog till att fångsten blev avsevärt sämre än förväntat. Diagram 12. Öringtäthet i Bjursjöbäcken uppströms vägtrummorna t.o.m Hedströmmen, Bjursjöbäcken, bäcken och höljan nedströms trummorna Korphyttevägen Avfiskad yta 75 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 12 st. varav 3 ensomriga, gädda 1 st. Hög vattenföring vid fisketillfället. Lokalen är belägen nedströms vägen. Trummorna utgör vid låga flöden ett definitivt vandringshinder. Glädjande att ensomriga öringar förekom även vid årets fiske..

15 15 (20) Diagram 13. Öringtäthet i Bjursjöbäcken, höljan och bäcken nedströms Korphyttevägen t.o.m Arbogaån, Valsjöbäcken uppströms Bjurdammen Avfiskad yta: 195 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 10 st samtliga tvåsomriga, abborre 4 st. Lokalen är belägen nedströms trumman vid stickvägen. Trumman som tidigare var ett vandringshinder har bytts till en halvtrumma (2010) och numera kan fisken passera fritt. Viss tendens till skärning i strandbrinken fanns tidigare vid sidan av trumman vid den högra uppströmsänden, detta verkar ha åtgärdats och hotet är sannolikt numera överspelat. Ett relativt stort antal tvåsomriga öringar fångades, men inga äldre och inga yngre. Abborrar i mindre storlekar förekom men inte lika talrikt som Diagram 14. Öringtäthet i Valsjöbäcken nedströms trumman t.o.m. 2011

16 16 (20) Arbogaån, Valsjöbäcken uppströms trumman Avfiskad yta: 180 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 1 st. obs, abborre 1 st. Lokalen är belägen omedelbart uppströms trumman vid stickvägen. Ingen öring fångades, och bara en äldre öring observerades. I övrigt fångades enbart en abborre. Arbogaån, Runnabäcken i Kungsör, uppströms Romanticabron Avfiskad yta: 80 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 4 st. ensomriga, lake 2 st., abborre 4 st., mört 1 st., färna 1 st. Ganska artrikt. Vattenföringen var tämligen normal till hög och vattnet var starkt grumlat. Ensomriga välvuxna öringar fångades. Vissa år fångas öring, andra år uteblir öringfångsterna helt på lokalen. En hel del färna och mört observerades, men fångades inte. lakar Arbogaån, Runnabäcken, nedströms Gersilabron Avfiskad yta: 105 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 81 st. varav 66 st. ensomriga Mycket fin lokal med lekgrusbankar med en slingrande och djupt nedskuren bäckfåra beskuggad av ett tätt och varierat lövträdsbestånd. Vattenföringen var ganska hög efter en längre tids regn. Vid årets fiske erhölls rikligt med såväl ensomriga öring som äldre. Sötvattensmärlan - gammarus pulex - verkar åter ha ökat. Många fiskar missades på grund av höga tätheter och högt flöde i det grumliga vattnet. Under sommaren/hösten 2011 har även vandringshindret vid vägtrumman under E 20 åtgärdats av Trafikverket - numera kan fisk obehindrat passera under vägen.

17 17 (20) Diagram 15. Öringtäthet i Runnabäcken Gersila t.o.m.2011 Arbogaån, Runnabäcken, uppströms Gersilabron Avfiskad yta: 100 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 23 st. varav 18 st. ensomriga Lokalen sträcker sig från strax nedströms vägtrumman under E 20 (i trumman) och ett tiotal meter uppströms vägen där lugnvatten tar vid. Större öringar noterades och observerades på uppströmssidan av E 20. Ett vandringshinder har undanröjts genom åtgärder i vägtrumman och en utterpassage har också inmonterats i trumman. Inte en enda fisk kunde noteras i själva trumman trots att trumbottnen har avpassats att utgöra lämplig öringbiotop. Arbogaån, Sandån Avfiskad yta 90 m2 en fiskomgång Fångst: Öring 2 st. ensomriga, elritsa ca 30 st. Hela våta bredden avfiskades. Syftet med fisket var främst att kontrollera resultatet av en flodkräftutplantering i anslutning till lokalen Ingen kräfta fångades eller observerades, men troliga spår av kräftors krafsande i bottnen kunde ses. Troligen finns kräftor inom området. Vattenföringen var låg trots senare tids rikliga regnande. Sannolikt är regleringen i Haraldsjön väldigt ryckig och den kan förorsaka såväl extremt höga som dito låga vattenföringar, vilket kan vara till men för åns liv. Arbogaån, Rabobäcken Avfiskad yta: 260 m2 en fiskeomgång Fångst: Gädda 2 st., mört 15 st. (obs av en trolig öring) Bäcken är mycket näringsrik med kraftigt utvecklad vegetation. Många dammar och

18 18 (20) dämmen förekommer i bäcken. Vid elfiske 2001 fångades öring inom samma område i bäcken. Vid årets fiske fångades ingen öring, men en större fisk som bedömdes vara trolig öring observerades. Mört av varierande storlekar förekom rikligt. Dalälven, Bjurforsbäcken Avfiskad yta: 185 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 11 st. varav 7 ensomriga Lokalen är blåmarkerad med pilar och slutar vid repbron. Fångade äldre öringar var i mycket god kondition och relativt storvuxna. Även ensomriga fångades eller observerades. Sannolikt har leken inom lokalen lyckats relativt bra Diagram 16. Tidsserier på ovanstående lokal t.o.m Dalälven, Bjurforsbäcken Avfiskad yta: 25 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 12 st. varav 10 st. ensomriga Kraftigt forsande parti omedelbart nedströms eller i anslutning till det branta fallet som är ett definitivt vandringshinder. Fiskrik lokal med ett flertal ensomriga öringar och även enstaka större fiskar. Dalälven, Bjurforsbäcken

19 19 (20) Avfiskad yta: 90 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 10 st. varav 8 st. ensomriga Måttligt strömmande eller stråkande parti uppströms det branta hyttfallet vilket sannolikt är ett definitivt vandringshinder. Detta är en relativt fiskrik lokal med såväl ensomriga som större fiskar. Hedströmmen, Gunnilboån Avfiskad yta: 525 m2 en fiskeomgång Fångst: Mört 3 st., abborre 7 st. Lokalen är belägen ca 100 m uppströms byvägen (bron). Inga öringar fångades eller observerades trots att det skett utsättning av Håltjärnsöring (yngel) de senaste två åren. Fisket försvårades av den höga vattenföringen. De fångade abborrarna var mycket feta. Abborren har spanat in något matnyttigt! Hedströmmen, Skäftbäcken, nedre lokalen Avfiskad yta: 112,5 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 4 st. samtliga ensomriga och ca 5 st. observerade Inom lokalen pågår ett försök att återintroducera öring. Under våren 2012 sattes ca 300 st yngel av Håltjärnsstam ut i bäcken. Endast enstaka av de utsatta fångades eller noterades. Tillväxt och kondition på de fångade öringarna var dock mycket god. Öringen fångades inte som man kunde förvänta inom de forsande partierna utan i anslutning till de djupa lugnvattenhöljorna. Terrängen runt bäcken är ganska besvärlig och svårframkomlig. Hedströmmen, Skäftbäcken, övre lokalen vid torpet Avfiskad yta: 30 m2 en fiskeomgång Fångst: Ingen fångst, men en ensomrig öring observerades I bäcken pågår ett försök att återintroducera öring. Under våren sattes ett hundratal yngel av Håltjärnsstam inom området. En öring observerades, men fångades inte. Hedströmmen, Mörtbäcken lok

20 20 (20) Avfiskad yta: 75 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 6 st., alla ensomriga och utplanterade i maj I bäcken pågår ett försök att återintroducera öring och ca 300 st yngel av Hålltjärnsstam har släpptes i maj 2012 i anslutning till lokalen. Tillväxten har varit bra, storlekarna på ensomrig låg runt mm och konditionen verkade också god. Den preliminära slutsatsen är att försöket hittills är mycket lovande. Det var svårfiskat på grund av högvattnet. Ensomriga öringungar Hedströmmen, Gruvbäcken Avfiskad yta: 60 m2 en fiskeomgång Fångst: Öring 11 st., alla ensomriga och utplanterade i maj. Gruvbäcken har förbindelse med Mörtbäcken. Lokalen sträcker sig från vägen och uppströms. I anslutning till lokalen sattes i maj 2012 ca 200 st yngel av Håltjärnsstam. Tillväxten har varit god och längderna är nu på de ensomriga mellan mm. Återintroduktionen verkar lovande med hög överlevnad och bra tillväxt på de utsatta fiskarna Sven-Erik Åkerman Sändlista Angränsande länsstyrelser (W, AB, C, D och T-län) Berörda fiskerättsägare, fiskevårdsområden och sportfiskeklubbar Fiskevattenägarförbundet i Västmanland län Skinnskattebergs kommun, miljökontoret Surahammars kommun, miljökontoret Köpings kommun, miljökontoret Fagersta, Avesta, Norbergs kommuner, det gemensamma miljökontoret Sala kommun, miljökontoret Arboga kommun, miljökontoret Kungsör kommun, miljökontoret Sveaskog, Skinnskatteberg StoraEnso Mälarenergi LBE, MiE, NE, VM Länsstyrelsens hemsida som PDF-fil