Byggnadsnämnden PROTOKOLL Rute Furilden 1:1 m.fl. - program

Transkript

1 Byggnadsnämnden PROTOKOLL Rute Furilden 1:1 m.fl. - program

2 PROTOKOLL Sammanträdesdag Byggnadsnämnden Plats och tid Konferensrum Bornholm, kl Beslutande Bo Björkman (S), ordf Karl-Allan Nordblom (MP) v.ordf. Anna Enström (S) Sven-Åke Malmberg (S) Majvor Östergren (S) Tore Tillander (V) Ersättare Bertil Eneqvist (S) Övriga närvarande Christian Hegardt Anders Rahnberg Cecilia Heldtander-Färnlöf Håkan Onsjö (M) Lars-Erik Benneck (M) Kerstin Löfgren Dahlström (C) Lars Jakobsson (C) Mats-Ola Rödén (FP) Lena Simonsson (M) Bengt Hedberg (M) Arne Josefsson (C) Mikael Westberg Gunilla Fohlin Utsedd att justera Sven-Åke Malmberg Paragraf 204 Justeringens plats Samhällsbyggnadsförvaltningen nämndsekreterarens rum, torsdagen den 28 augusti kl Underskrifter Sekreterare... Gunilla Fohlin Ordförande... Bo Björkman Justerande... Sven-Åke Malmberg A N S L A G / B E V I S et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Byggnadsnämnden Sammanträdesdag Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift...

3 Bn 204 Rute Furilden 1:1 m.fl. program BN 2011/356 - SBF den 23 maj BN au 161 ( ) - BN 170 ( ) Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner programmet. Reservation Ledamot Karl-Allan Nordblom (MP) reserverade sig mot beslutet. Yrkande Ordförande Bo Björkman (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Ledamot Karl-Allan Nordblom (MP) yrkar att ärendet bordläggs till nästkommande sammanträde. Om detta yrkande inte vinner bifall yrkar Karl-Allan att område Leviken utgår ur programmet. Ordförande ställer bordläggningsyrkandet förslag mot förvaltningens förslag och finner att byggnadsnämnden beslutar att avslå yrkandet att ärendet bordläggs. Ordförande Bo Björkman (S) föreslog att följa förvaltningens förslag. Ledamot Karl-Allan Nordblom (MP) föreslog att Leviken ska utgå ur programmet. Ordförande ställer förvaltningens förslag mot Karl-Allan Nordbloms förslag mot varandra och finner att byggnadsnämnden bifaller förvaltningens förslag att anta planprogrammet. Bakgrund Planförhållanden m.m. Programmet, daterat överensstämmer med översiktsplanen för Gotland ByggGotland.

4 Bn 204 forts Planuppdrag Ärendet behandlades i byggnadsnämnden , med beslut om att revidera det befintliga planprogrammet, daterat Samråd Ärendet behandlades i byggnadsnämnden , med beslut om att samråda med reviderat programmet, daterat Förslaget har under tiden 8 mars april 2014 varit ute på samråd enligt 5 kap 10, plan- och bygglagen (2010:900). Inkomna yttranden finns på samhällsbyggnadsförvaltningen. Under samrådet har det även hållits ett samrådsmöte. För att underlätta och tydliggöra har vi sammanställt de inkomna yttrandena (65 st) på följande sätt; Inledningsvis redovisas synpunkter från statliga och kommunala organ och synpunkter från intresseorganisationer. Deras yttrande redovisas i sin helhet. Därefter redovisas synpunkter från enskilda personer. För att få en struktur som både visar bredden och vilken typ av frågeställning som kommit in redovisas dessa synpunkter i punktform under respektive kärnfråga. I samma yttrande är det ofta synpunkter som berör olika sakfrågor vilket gör det nödvändigt att dela in svaren efter frågans karaktär. Detta för att underlätta för läsaren att se vilka frågor som kommit in och att se samhällsbyggnadsförvaltningens svar till en kärnfråga och härmed undvika en upprepning av samma svar. Om man vill se alla inkomna yttranden i sin helhet kan de rekvireras från samhällsbyggnadsförvaltningen. Ändringar av förslaget efter samråd - För att undvika oklarheter tas undertexten att det är en revidering av det godkända planprogrammet ( , 209) bort och rubriceras således nu som program för Rute Furilden 1:1 m.fl. - De illustrationer som i samrådsförslaget fanns med i planhandlingen för varje utvecklingsområde har nu tagits bort. Illustrationerna som var framtagna av en landskapsarkitekt var tänkta att beskriva/illustrera vilken typ av byggnad som skulle kunna fungera ihop med just den naturtyp och vegetation som finns för de olika utvecklingsområdena. Dessa har dock troligtvis varit mer förvirrande än klarläggande. Vidare har texten hur många enheter det teoretiskt skulle kunna finnas inom respektive område tagits bort. Detta var en schablon för en tänkbar exploateringsgrad för de olika utvecklingsområdena och sammantaget skulle de ge ett tillskott på cirka 100 enheter.

5 Bn 204 forts - För att klarlägga vad som i den kommande planeringen är möjligt inom de olika utvecklingsområdena görs en precisering av ändamålet vid en exploatering och hur det ska hanteras i den följande plan- och bygglovsprocessen. För områdena med höga arkitektoniska krav och där anpassningen till natur- och kulturvärlden är extra påkallad görs PBL-prövningen med bygglov för att byggnadsnämnden ska kunna detaljstyra exakt utformning och exakt lokalisering. En detaljplans bestämmelser blir ett för trubbigt instrument när det gäller att reglera den arkitektoniska nivån. Volymmässigt gäller det några få men större etableringar. De två berörda områdena är Brottet-Ön och Leviken där en etablering endast är möjlig för publika verksamheter (kulturella aktiviteter, publik produktion, showroms, stipendieverksamheter etc.)vars varumärke kräver extra höga arkitektoniska krav. Nedan redovisas preciseringen för utvecklingsområdena: Brottet-Norrsluttan - Ändamål boende som plan- och bygglagsmässigt hanteras med detaljplan Brottet-Ön - Ändamål publika verksamheter som plan- och bygglovsmässigt hanteras med bygglovsförfarande med extra höga arkitektoniska krav. Leviken - Ändamål publika verksamheter som plan- och bygglovsmässigt hanteras med bygglovsförfarande med extra höga arkitektoniska krav och anpassning till naturtypen. Herrvik - Ändamål boende som plan- och bygglagsmässigt hanteras med detaljplan. Kohagen - Ändamål boende som plan- och bygglagsmässigt hanteras med detaljplan. Åsen - Detta utvecklingsområde blir en del av " Fabrikens utvecklingsområde" och har på plankartan samma beteckning att fortsatt utveckling sker med bygglovsförfarande och är ett komplement till hotellverksamheten. Förtydligande - Arronderingen av utvecklingsområdena är gjorda utifrån att minimera skadan på faktiska inventerade naturvärden. Det är i den kommande detaljplaneläggningen/ bygglovsprövningen som man ska visa hur hänsyn ska tas till samtliga intressen, däribland det rörliga friluftslivet. Det är först vid denna prövning, då man exakt vet vad som ska byggas, vilken funktion, vilken volym och utformning som man kan ha synpunkter på en föreslagen exploaterings eventuella påverkan på olika allmän- och särintressen. Därmed görs inte några ändringar av redovisade ytor eftersom dessa redovisade ytor är så sammanbundna med miljökonsekvensbeskrivningens inventering- och värdetext. Inkomna synpunkter från myndigheter, intresseorganisationer och privatpersoner finns nu redovisade inför den fortsatta plan- och bygglovshanteringen vilket gör att dessa yttranden kan ses som ett komplement till

6 Bn 204 forts miljökonsekvensbeskrivningen. De värden olika myndigheter och intresseorganisationer tar upp är om de finns inom redovisade utvecklingsområden redan mer exakt hanterade i miljökonsekvensbeskrivningen utifrån aktuella inventeringar. - Planbeskrivningen har kompletterats med ett avsnitt om väg- och trafikfrågor. - I och med att programmet överensstämmer med riktlinjerna i översiktsplanen Bygg Gotland kan programmet godkännas av byggnadsnämnden. - Redaktionella ändringar/förtydliganden har gjorts. Bedömning I flera inkomna samrådsyttranden framförs en oro att Furildens höga kvaliteter ska förstöras vid en utveckling. Detta trots att miljökonsekvensbeskrivningen redovisar att så inte är fallet. Det känns som det är provocerande att föreslå en möjlig utveckling utan att konkret visa vad det är som är möjligt att förverkliga. Troligtvis finns det även en oro för privatisering och dess negativa effekter. Med ovanstående förändringspunkter är förhoppningen att detta program kan ligga till grund för kommande detaljplanehantering och/eller bygglovsförfarande och det är först då som byggnadsnämnden kan göra den exakta avvägningen mellan olika intressen. Inget redovisat utvecklingsområde visar på sådan uppenbar skada på höga naturvärden eller riksintressen att de helt bör utgå och därför görs inga ytterligare omarronderingar av ytor för de redovisade utvecklingsområdena som är kopplade till miljökonsekvensbeskrivningens inventeringar och värdetexter. För övrigt så hanteras alla påtalade naturvärden redan nu i miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt gängse prövningsrutiner kommer erfoderligt hänsynstagande nu ske automatiskt inom ramen för detaljplaneläggningen och/eller bygglovsförfarandet där gjord miljökonsekvensbeskrivning tillsammans med inkomna yttrande utgör ett prövningsunderlag i kommande ärendehantering. Upplysningar Telefon Region Gotland , e-post: byggnadsnamnd@gotland.se Postadress: Byggnadsnämnden, Visby