Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kommunala handikapprådet (19) Plats och tid Ovalen, Stadshuset klockan 08:30 15:45 Beslutande Tommy Caesar, ordf Eivor Lidström, HRF Rolf Palage, hjärt lung förening, Piteå Lars U Granberg, HSO Margith Ström, FUB Anita Rönnbäck, SRF Ingegärd Bergvall, Diabetes Börje Karlsson, IFS ersättare för Eva-Lisa Öqvist, Allergi Laila Stålnacke, teknik- och servicenämnden Lena Vikberg, KS Agneta Nilsson, NAV Eva-Britt Danielsson, utbildningsnämnden ersättare för Erland Eriksson, utbildningsnämnden Anna-Karin Lundström, miljö- och byggnämnden Mats Vikgren, neuroförbundet Ann-Katrin Sämfors, kultur- och fritidsnämnden Övriga deltagande Greger Pettersson, avd chef Stöd och omsorg Gun-Britt Wiksten, sekreterare Tillgänglighetsansvariga: Ruben Mattsson, Samhällsbyggnad från kl 15-15:30 Utses att justera Börje Karlsson, IFS Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer Gun-Britt Wiksten Ordförande Tommy Caesar Justerande Börje Karlsson, IFS Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunala handikapprådet Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Socialtjänsten Underskrift

2 Kommunala handikapprådet KHR 18 Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet och hälsade alla välkomna. En presentation gjordes. KHR 19 Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. KHR 20 Val av justerare Till justerare valdes Börje Karlsson, IFS.

3 Kommunala handikapprådet KHR 21 Föregående protokoll Gick igenom föregående protokoll från KHR, daterat som lades till handlingarna.

4 Kommunala handikapprådet KHR 22 Förenings- och förvaltningsstunden Inkomna frågor till KHR Från Hörselskadades Riksförbund (HRF) har det kommit information om att Hörselskadades Riksförbund (HRF) tillsammans med Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) och Synskadades Riksförbund (SRF) genomfört ett projekt för att ta fram en ny gemensam utbildning för syn- och hörselinstruktörer. De har tagit fram en utbildning som ger kompetens för att arbeta med personer som har hörselnedsättning, synnedsättning eller både syn- och hörselnedsättning. Närmare information om utbildningen hittas på Hagabergs hemsida Utbildningen av syn- och hörselinstruktörer sker från hösten 2014 vid Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Utbildningens längd är 8 veckor. Anita Rönnbäck, SRF anser att det är svagt av Piteå kommun att inte tillhandahålla med en syn- och hörselinstruktör. Greger Pettersson, avd chef för Stöd och omsorg informerade om ett förslag om sysselsättning ute på äldreboenden, totalt 10 boenden. Målgruppen är personer med funktionsnedsättning, som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Arbetsuppgifter för målgruppen Städning och fönsterputsning av vissa allmänna utrymmen Tvätt Uppackning av förrådsvaror Transport av tvättvagnar och sopor Syftet är att bättre kunna tillgodose nya och ökade behov av daglig verksamhet hos målgruppen personer med funktionsnedsättning och att ge personalen på vård- och omsorgsboendet avlastning i vardagen så att de i stället kan ägna mer tid till de äldre. Om det tas beslut om projektet är det tänkt att det ska vara två team + två handledare. Förhoppningsvis finns det brukare som är lämpade för uppdraget. Det utgår ingen lön till de brukare som jobbar, utan en dagersättning (hab ers) med 6 kronor per timme.

5 Kommunala handikapprådet KHR 22, forts Förenings- och förvaltningsstunden LSS- och SoL handläggare har gjort en grov kartläggning i verksamheten om hur många personer som kan komma i fråga för denna dagliga verksamhet. I LSS är det ca 83 personer SoL 29 personer. Om det inte går att få ihop personer från LSS-målgrupp, så borde även personer med SoL-beslut, utlandsfödda eller personer med subventionerade anställningar komma ifråga. Den nya verksamheten organiseras under Stöd och omsorg och finansieras med medel från Framtidens Äldreomsorg. Den nya verksamheten påbörjas under hösten Anita Rönnbäck, SRF undrade hur stadshusets ombyggnation är tänkt ur tillgänglighetssynpunkt? ICA i Lillpite fick göra om ritningen. Toaletten var inte handikappanpassad. Har inte tjänstemännen på kommunen kunskap om det? Ruben Mattsson, kompetensförsörjning på samhällsbyggnad har gjort en checklista, varför använder man inte den och gör likadant? Vem är det som äger gamla Åhlénshuset? Anna-Karin Lundström säger att det är PNF som äger gamla Åhlénshuset. Anita Rönnbäck, SRF säger att HSO inte har fått se någon ritning på ombyggnationen av stadshuset. Greger Pettersson skickar ett mejl till de som är med i gruppen på socialtjänsten angående ombyggnationen att höra av sig till HSO. Anita Rönnbäck, SRF har ställt frågan om hur tillgängligheten ser ut för ombyggnationen på stadshuset. Ställer frågan till fastighetskontoret. Det finns heller inget ledstråk till huvudreceptionen på stadshuset.

6 Kommunala handikapprådet KHR 22, forts Förenings- och förvaltningsstunden Återkoppling till Anita Rönnbäcks fråga angående ombyggnationen på stadshuset. Greger Pettersson har fått svar från Carina Westbom att man har tänkt på synskadade i ombyggnationerna. Greger Pettersson skickar ett mejl till Stefan Bengtsson som ansvarar för lokaler vid fastighetskontoret omgående. Margith Ström, FUB berättar att hon har fått ett brev hem att hennes son bor bra. En bedömning har gjorts. Margith tycker att det är mycket märkligt att de inte har frågat honom själv. Greger Pettersson svarar att det låter som en uppföljning av boendebeslut. Om inte personen kan kommunicera så måste man fråga andra runt omkring, exempelvis företrädare. Greger Pettersson, avd chef tar med sig frågan till LSS-handläggarna. Återkoppling till Margith Ströms fråga angående brev från LSS-handläggare. LSS-handläggarna åker ut till samtliga gruppbostäder. De ställer exakt samma frågor om brukarna till personalen. Frågorna har sitt ursprung från ICF och täcker in de flesta livsområden. Efter besöket har LSS-handläggarna skickat ut brev till samtliga brukare eller dennes legala företrädare och uppmanat dem att inkomma med sina synpunkter kring boendesituationen, och tryckt på att deras synpunkter är viktiga. Hör de inte av sig, kontaktas de via telefon. Finns inte legal företrädare, skickas brevet direkt till brukaren eftersom denne då företräder sig själv. De flesta har återkommit samma vecka med sina synpunkter. Syftet med uppföljningen är att se till att brukarna har rätt beslut om sitt boende. Det är viktigt att veta att detta inte är någon omprövning av något beslut. Vid en omprövning blir det en helt ny utredning, då kallas berörda parter till en träff med handläggaren och en helt ny utredning startas. Uppföljningarna kommer att ske löpande vartannat år.

7 Kommunala handikapprådet KHR 22, forts Förenings- och förvaltningsstunden Margith Ström, FUB berättar att Oasen har fått dra ner på verksamheten, dels på grund av att ABF inte får kronor som de tidigare har fått för att bedriva verksamhet. Greger Pettersson svarar att ABF-verksamheten kommer att fortsätta att utföra jobbet på daglig sysselsättning som vanligt i samma omfattning. Ingen neddragning. Börje Karlsson, IFS undrar hur det är med det man säger Det är hit man kommer när man kommer hem, men vad kommer man hem till? Det är lite si och så med hur man tar hand om människor som är i behov av stöd. Piteå kommun är duktiga på att bygga vägar och bostäder. Tommy Caesar, ordförande undrar om det är saker som kommunen borde eller ska göra eller är det mer allmänt eller något särskilt? Börje Karlsson, IFS menar att kommunen följer lagen till punkt och pricka, men att man måste lyfta blicken kanske fem år framåt. Om kommunen satsar nu, så kanske man får någonting åter. Viktigt med anhörigkonsulent. Börje pratade om Case Management CM, kommunen har tre utbildade och landstinget tre utbildade. Greger Petterson berättade att Case Management CM är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Arbetssättet växte fram i USA på 1970-talet för att underlätta för tidigare slutenvårdspatienter att bo kvar ute i samhället. Man jobbar enligt en metod att söka upp personer som inte söker hjälp själv. Metodiken finns mycket i vårt arbetssätt, men allt kan bli bättre. Psyk är annorlunda. Borde vara mer aktiv. Personer på missbrukssidan får hjälp med en gång om de vill, men de som inte vill kan inte få någon hjälp.

8 Kommunala handikapprådet KHR 22, forts Förenings- och förvaltningsstunden Greger Pettersson informerade om arbetet med riktlinjer för anhörigstöd som är gjort av Eva Börjesson Öman, kvalitetscontroller. Syftet med socialtjänstens stöd till anhöriga är att genom förebyggande och stödjande arbete uppnå en förbättrad livssituation för anhöriga. Anhörigstödet ska leda till en minskning av anhörigas fysiska och psykiska belastning. Genom stödet kan socialtjänsten bidra att minska risken för egen ohälsa hos anhöriga. Beslut tas nu i vår.

9 Kommunala handikapprådet KHR 23 Måltidsavgifter inför 2015 Tommy Caesar, ordförande hälsade Lotta Johansson, controller välkommen. Matportionerna höjs med 1 krona från och med den 1 februari 2015, se bilagorna 1 och 2 som skickades ut med kallelsen. Maten är till självkostnadspris. Tommy Caesar tackade Lotta Johansson för informationen.

10 Kommunala handikapprådet KHR 24 Socioekonomi Tommy Caesar, ordförande hälsade Angela Nilsson, ekonom välkommen. Angela berättade att socioekonomi handlar om val, se bilaga 3 som delades ut på mötet. Förebyggande insatser är oftast mycket lönsamma, men de positiva effekterna är ofta dolda beslutsfattaren ser bara de initiala kostnaderna och saknar överblick över summan av alla effekterna. Ett socioekonomiskt bokslut gör det möjligt att tydliggöra utanförskapets långsiktiga kostnad och synliggöra samhällets vinster. Greger Pettersson, avd chef berättade att efter projektredovisningen En meningsfull vardag stöd till arbete och sysselsättning för personer med psykiska - och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Piteå som har drivits av statliga pengar har socialnämnden permanentat projektet efter att de fått ta del av den socioekonomiska beräkningen av det ekonomiska utfallet. Projektet visade att det är möjligt att ge stöd åt fler Piteåbor med psykiska funktionsnedsättningar att få en meningsfull vardag. Statistiken sammantaget visar på en positiv trend, för såväl den enskilde som sett ur ett samhällsperspektiv. Tack vare den satsning som gjorts med handledarstöd har fler personer med funktionsnedsättningar kunnat erbjudas, och få, en meningsfull vardag genom sysselsättning. Anna-Karin Lundström, miljö- och bygg uppmanade alla, att om tillfälle ges någon gång att gå och lyssna till Leo Razzak föreläsare och social entreprenör som arbetar med företag och samhällskontakter på Fryshuset. Diskuterades i rådet att tidiga insatser är det bästa för individen och samhället för de personer som är i riskzonen att hamna i utanförskap. Tommy Caesar tackade Angela Nilsson för hennes information.

11 Kommunala handikapprådet KHR 25 Årsredovisning Stöd och omsorg Greger Pettersson, avd chef Stöd och omsorg berättade att socialtjänsten har underskott nästan varje år. Fyra viktiga kryddor är ramen, mål, uppdrag och lagstiftning som ska leda till en budget i balans. Stöd och omsorg har en spretig verksamhet med många små verksamhetsgrenar mot äldreomsorgen som har tre stora block, äldreboenden, hemtjänst och hemsjukvård. LSS gruppbostäder är kostnadskrävande, totalt 110 platser, då LSS-boendena är små enheter med 4 6 personer. Psykboendena har en annan struktur där det minsta boendet har 6 platser och de två största 15 resp 16 platser. Totalt finns 45 platser. Fyra boendebeslut är inte verkställda. Fått klartecken från kommunfullmäktige att bygga en ny gruppbostad, kostnad ca 10 miljoner. Pers ass, ca 50 ärenden som vi driver själva, ca 70 ärenden privata utförare. Vi betalar för de 20 första timmarna samt sjuklöner, även för privata utförare. Hela årsredovisningen med bilaga kan hämtas på Politik/Forvaltningar/Socialtjansten/Sa-styrs-verksamheten/Aktuell-budget/ Årsredovisningar Stöd och omsorg, (statistikbilaga till årsredovisningen)

12 Kommunala handikapprådet KHR 26 AFA-pengar (fördelning Stöd och omsorg resp Äldreomsorg) Greger Pettersson berättade om fördelningen av AFA-pengarna för 2014 mellan Stöd och omsorg och Äldreomsorgen. Stöd och omsorg har fått kronor och Äldreomsorgen kronor. AFA-medel har dessutom överförts från 2013 med kronor. Stöd och omsorg har fördelat enligt följande: kr till gruppbostäder och kr till dagverksamhet. Nytt för i år: Pers ass cheferna får kr per brukare för aktiviteter, kr vardera till tre personliga ombud, avsett för deras klienter samt kr till korttids- och fritids för sommaraktiviteter.

13 Kommunala handikapprådet KHR 27 Förslag på namnbyte KHR SRF förslag är: Kommunala funktionshinderrådet. Eftersom det har varit så litet intresse för namnbyte så får rådet heta kommunala handikapprådet, KHR i fortsättningen. Naturligtvis är dörren öppen för namnändring i framtiden.

14 Kommunala handikapprådet KHR 28 Länsgemensam missbruks- och beroendeverksamhet Greger Pettersson informerade om länsgemensam missbruks- och beroendeverksamhet. Förslaget är: Sunderby sjukhus - 12 vårdplatser för abstinensbehandling, ska tillhandahållas av landstinget. Beroendecentrum 4 tillnyktringsplatser Boden-Luleå kommun tillsammans med landstinget. Två socialsekreterare ska placeras på Beroendecentrum och ska finansieras av kommunerna i länet. Definitivt beslut kommer att tas under hösten.

15 Kommunala handikapprådet KHR 29 Information om föreningsbidrag Greger Pettersson, avd chef berättade att 19 handikappföreningar har sökt föreningsbidrag för Av dessa har 16 lämnat in kompletta ansökningar och tre behöver komplettera sina ansökningar. Se bilaga 4 som skickades ut med kallelsen. Beslut tas i socialnämnden i juni 2014.

16 Kommunala handikapprådet KHR 30 Tillgänglighet Lars U Granberg, vice ordförande hälsade Ruben Mattsson, Kompetensförsörjning, Samhällsbyggnad välkommen. Kravet på att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder finns plan- och bygglagen, PBL. Boverket har gett ut dessa tillämpningsföreskrifter. Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Lokaler och platser som berörs är bland annat: Receptioner på sjukhus, vårdcentraler eller myndigheter. Andra lokaler som riktar sig till allmänheten finns exempelvis i idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss-, taxi- och järnvägsstationer, terminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. Kompetensförsörjning hyr totalt 7000 m 2. Ruben har inventerat dessa lokaler. Arbetet startades upp under hösten, tog sex veckor tillsammans med HSO. En åtgärdsplan för enkelt avhjälpta hinder (EAH) har tagits fram. Ruben Mattsson har även gjort en lathund. Det finns många saker som är enkla att åtgärda. Stor hjälp att ha med HSO i inventeringen. Fastighetsägarna är positiva till att hindren byggs bort. Är inte hindren avhjälpta kan vite utdömas. BYGG I KAPP för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Boverket ger ut boken.

17 Kommunala handikapprådet KHR 30, forts Tillgänglighet Ruben berättade att Piteå kommun har lämnat in en ansökan hos Boverket om att söka statligt stöd för inventering i flerbostadshusbeståndet. Genom en inventering skapar kommunen bättre förutsättningar för den pågående och framtida planeringen för bostadsförsörjningen. Tillgänglighetsgruppen träffar HSO i maj och tillgänglighetsgruppen i Luleå. Lars U Granberg, vice ordförande tackade Ruben Mattsson för informationen.

18 Kommunala handikapprådet KHR 31 Mångfaldsbegreppet behöver definieras Lars U Granberg, vice ordförande säger att vi måste handskas med Mångfaldsbegreppet varligt. Använder man begreppet Mångfald ska man inbegripa alla människor. Mångfaldsbegreppet behöver definieras och tydliggöras så att det omfattar alla grupper i samhället.

19 Kommunala handikapprådet KHR 32 Nästa möte Kommunala handikapprådets arbetsutskott blir tisdag den 19 augusti 2014, klockan 16 i Greger Petterssons arbetsrum på källarplanet, flygel (D). Gå in i entré 3 och bli insläppt via socialtjänstens reception. Ingen kallelse skickas ut för arbetsutskottet. Kommunala handikapprådet blir onsdag den 3 september 2014, klockan 08:30 i Fyrkanten vid Stadshusets huvudentré. KHR 33 Avslutning Lars U Granberg, vice ordförande tackade alla för dagens möte.