Föreläsning 16/ Berättarteknik Tema 3: Ljudmoment

Transkript

1 Föreläsning 16/ Berättarteknik Tema 3: Ljudmoment Obs Obs Obs Obs: Jag har utgått från att ni tittar på de filmer som ligger på kurswebben (Instruktionsfilmer Audition 2). De mest grundläggande funktionerna i programmet finns beskrivna där, medan informationen här till viss del utgör nästa steg i processen. Johannes Kvarnbrink 2016

2 Innehåll 1. Att berätta med hjälp av ljud Ljudlära på 3 sekunder Vibrationer i Luften Frekvens och Hz Decibel Mikrofoner Dynamiska mikrofoner Kondensatormikrofoner (stormembransmikrofoner) Ljudets väg Inspelning och mixning av röst Att tänka på vid inspelning av röst Redigera och mixa talröst Referenslyssning Lyssning Effekter och effektkedja Bus-spår Frekvenskorrigering och Kompression: djupdykning Equaliser (frekvenskorrigering) Kompression Sammanfattning och sista steg

3 1. Att berätta med hjälp av ljud Vem lyssnar, och vad ska personen uppleva? Vad kan ljud få oss att känna eller minnas? Språket. Vilket tonläge passar bäst? Hur tydligt måste en prata? Hur intensiv kan berättarrösten vara? Finns det utrymme för pauser? Digitalt och klingande berättande. När vi mixar jobbar vi med bredd (panorering) och djup (ofta genom rumsklanger, d.v.s. reverb och delay). Med hjälp av diverse digitala verktyg kan vi skapa scener, rum och påverka lyssnarens placering. Tänk på ljuden som att de utgör bakgrunden mot den historia du vill berätta. Tänk också på ljudredigeringsprogrammet som ett konstnärligt verktyg för att åstadkomma detta. Men tänk också på att sätta det berättande inslaget i centrum. Vad kan vi använda oss av? Konkreta ljud som bakgrund (exempelvis ljudet av en dörr, en klocka, eller restaurangmiljö): Placerar lyssnaren i tid och rum. Kan återge en fysisk plats, eller skapa en illusion av en fysisk plats. Musikaliska ljud som bakgrund: Kan förstärka en specifik känsla hos lyssnaren (sorg, glädje, hat m.m). Kan hjälpa till med att placera lyssnaren på en specifik plats (genom att använda musik som är väldigt typisk för vissa kulturer: ljudet av en säckpipa kommer förmodligen inte att förflytta lyssnaren till en grotta i Nordnorge) Effekter som bakgrund: Exempelvis lågfrekventa ljud för att signalera fara (vanligt i skräckfilm). Reverbklanger för att skapa underliga ljud. Ljud som skapar kontraster ihop med det som berättas: Kontraster är ett fantastiskt konstnärligt verktyg: vad händer om sorglig musik får ackompanjera en glad berättelse, eller vice versa? 3

4 2. Ljudlära på 3 sekunder Eftersom kursen ni läser riktar in sig på att använda er utav ljudinspelning som medium för ett konstnärligt projekt ser jag ingen större poäng i att djupdyka i vad ljud är från vetenskapligt perspektiv. Jag är inte heller rätt människa att göra några längre utläggningar om detta! Internet är ett rätt pålitligt verktyg här. Om du vill fördjupa dig i detta finns det bra med information här (wikipedia, wikipedia, wikipedia): Vibrationer i Luften Ljud uppstår när luftpartiklar sätts i rörelse och börjar vibrera. Förtätningar och förtunningar bildas vilket skapar högt och lågt tryck. Våra trumhinnor plockar upp dessa tryckvågor och skickar vidare dem till hjärnan i form av elektriska impulser. 2.2 Frekvens och Hz Frekvens är ett mått som anger antal svängningar per sekund. Frekvens anges i hertz och kilohertz (antalet cykler av den repeterande vågformen per sekund). Det mänskliga örat sägs kunna uppfatta frekvenser mellan 20 Hz till 20 khz. 20 Hz är extremt basiga och bullriga ljud, medan ljud på 20 khz (om du kan uppfatta dem) är höga och skrikiga. De låga frekvenser vi inte kan höra kallas infraljud, och de höga frekvenser vi inte kan höra kallas ultraljud. En parametrisk EQ (effekt i audition) är det mest pedagogiska verktyget för att förstå frekvenser. Använd ett ljud och testa dig fram där. Värdet i Hz säger i sig inget om volymstyrka. Volymstyrkan avgörs av ljudvågornas amplitud; ju kraftigare svängningar, desto starkare volymstyrka. Frekvensmåttet är kanske enklast förstått om vi tänker på ljud som uppdelade i fem register: lågt register, lågt mellanregister, mellanregister, högt mellanregister och högt register. Vi tappar förmågan att höra riktigt höga frekvenserna när vi blir äldre. Det kan vara bra att bli medveten om hur pass höga frekvenser du själv uppfattar. Om du tappat allt ovanför 13 khz bör du vara försiktig med att stärka frekvenserna ovan dem. Du kan alltid be någon med bättre hörsel lyssna och avgöra om de höga frekvenserna är jobbiga att lyssna på. Testa din hörsel här (varning för visst obehag): Decibel Decibel är ett logaritmiskt mått som används för att mäta ljudstyrka. Ljudenergin fördubblas med 100% för varje 3 db, men örat uppfattar ca (här råder lite skilda uppfattningar) decibels ökning som en fördubbling av volymen. 4

5 Här är några generella uppgifter om decibelvolym som kanske kan ge lite praktisk vägledning (exemplen stämmer såklart inte på pricken): 10 db: vindens sus 40 db: radio på låg volym 60 db: normal samtalsvolym 80 db: dammsugare 90 db: vrål, motorcykel 100 db: av socialstyrelsen rekommenderad högsta ljudnivå för ljud på publika platser. 120 db: propellerplan, ambulans db: smärtgräns 140 db: jetmotor 160 och uppåt mot 192: extremt starka ljud / farliga ljud. 5

6 3. Mikrofoner Tänk på en mikrofon som ett extra öra. Det örat hör skickas vidare till den källa du valt, till exempel en dator, och spelas in. Micken placerar du där du vill att den ska lyssna. Den kabel som används mellan mixerbord (eller ljudkort) och dator kallas XLR (i folkmun mickkabel). Det finns även mikrofoner som går via USB-kabel. De två mikrofontyper som oftast används är dynamiska mikrofoner och kondensatormikrofoner. 3.1 Dynamiska mikrofoner En dynamisk mick är mekaniskt uppbyggd. Dess membran är kopplat till en elektrisk spole. Ljudvågor får membranet att vibrera, vibrationerna sätter spolen i rörelse och framkallar spänning över spolens två poler. Vanliga mikrofoner: Shure SM57 och Shure SM58 (används nästan alltid som sångmick vid konsertsammanhang eller i replokaler). Plus och minus med dynamiska mikrofoner Dynamiska mikrofoner är bra för att spela in högfrekventa ljud och används ofta till exempelvis elgitarr eller virveltrumma. De funkar bra till mycket annat också. Det handlar egentligen om vilket sound en är ute efter. De behöver ingen strömkälla, till skillnad från kondensatormikrofoner som behöver fantommatning. De går (oftast) inte sönder när du tappar dem. Dynamiska mickar är inte jättebra på att ta upp basfrekvenser. De kräver att ljudkällan är nära mikrofonen, och används därför oftast vid närmickning. 3.2 Kondensatormikrofoner (stormembransmikrofoner) En kondensatormick är uppbyggd är uppbyggd av två plattor. En är rörlig och en är fixerad. Den rörliga plattan utgör ett tunt membran som rör sig när den träffas av ljudvågor. När membranet rör sig börjar den polarisationsspänning som ligger över plattorna att variera. En kondensatormick behöver i regel el för att fungera. På ljudkort finns det i regel något som heter fantommatning (det kan vara en röd knapp, och brukar stå 48 bredvid den): den skickar ström till micken via mickkabeln. När fantommatning är på brukar något lysa rött på mixerbordet eller ljudkortet. Obs: om du fantommatar en dynamisk mikrofon uppstår ett tjut som inte är så behagligt att lyssna på. Plus och minus med kondensatormickar De är väldigt känsliga: återger ljudet bra i alla frekvensområden. De är väldigt bra för sång och tal, och mycket annat. Kondensatormickar funkar bra som rummikrofoner; de tar upp ljud från långa avstånd. De går tyvärr sönder lätt, så det är viktigt att vara försiktig med dem. De behöver en strömkälla för att fungera: fantommatning. De är i regel dyrare än dynamiska mickar, även om det finns (bra) billiga varianter av kondensatormickar. 6

7 4. Ljudets väg Som jag nämnde under föreläsningen är det enkelt att visualisera ljudens väg från ljudkälla till högtalare som vatten. Det rinner genom följande kanaler: Ljudkälla -> in via mikrofonen -> via mickkabel eller motsvarande in i dator eller mixerbord -> in i ljudprogrammet ljudet spelas in -> ljudet hamnar på ett spår som är en slags stopphalt där ljudet sedan bor och bearbetas -> i Audition skickas varje ljud sedan vidare till ett masterspår som i Audition bara heter Master (kan ses i multitrack-läge längst ned, eller i mixerläge längst till höger) som i slutändan styr alla ljuds utvolym i audition-projektet -> från master-spåret ut via datorn i högtalare/hörlurare. Mellan ljudspåret och masterspåret sätter man ibland en bus. Det återkommer jag till. Busen är en slags kanal mellan ljudspår och masterspår. 5. Inspelning och mixning av röst 5.1 Att tänka på vid inspelning av röst 1. Ställ nivån på ljudkortet. Det ska aldrig peaka (här kan du med fördel öppna mixer i window-fliken och helt enkelt se om signalen slår över (det kommer då att dyka upp en röd färg som hintar att ljudet distar). Satsa på att dina starkaste ljud hamnar mellan -10db till -6db. Det är lätt att höja volymen på spåren i datorn, men svårt eller omöjligt att laga spår med digital distorsion. 2. Om det går: använd puffskydd eller något liknande vid röstinspelning. Det är särskilt viktigt om du spelar in med en kondensatormikrofon (de kan vara väldigt känsliga för fukt). Utan puffskyddet kommer du att spela in frekvenser som är svåra att jobba med. 3. Spela in och lyssna hur det låter. Prova att vinkla micken och lyssna hur olika positioneringar låter. Avståndet mellan dig och micken påverkar ljudets karaktär. Vad vill du säga? Ska det kännas väldigt nära och intimt? Ska det låta som en vanlig monolog? Experimentera. 4. Spela in ett par sekunders tystnad i början av spåret. Det här återkommer vi till strax! 5. Tala helst inte som du föreställer dig att en talande orm låter. Starka ssss-ljud måste ofta redigeras. 6. Om du vet med dig att du uttalar vissa ord, exempelvis potatis, onaturligt högt: se då till att flytta dig en bit från mikrofonen när du vrålar ut potatis. 5.2 Redigera och mixa talröst. Det är klokt att börja med att redigera ljudfilen, och oftast inte så klokt att börja med effekter. Här är några förslag: 1. Jämna till volymnivå. För hand (med hjälp av redigeringsverktyg i edit-läge) eller med hjälp av normalizer. Om du gör det med redigeringsverktyget kan du satsa på att lägga ljudnivån mellan -10 och -6 db. 2. Hitta och råd bot på brus. Audition har en jättebra funktion för detta. Om du spelat in ett par sekunders tystnad kan du markera tystnaden i edit-läge, välj sedan effects -> noise reduction / restoration -> capture noise print. Programmet kommer då att analysera bakgrundsbrus. Markera sedan hela filen, gå tillbaka till noise reduction / restoration och välj nu noise reduction process. Var försiktig här med hur mycket av bruset du tar bort. Se 7

8 till att lyssna på ljudet av rösten. Den ska (förmodligen) fortfarande låta normal, och inte som en robot: experimentera och hitta en bra balans. Är ljudet väldigt bullrigt och brummigt kan du prova en plug som heter De-Hummer som finns i samma effektkategori. 3. Redigera konsonanter. Lär dig att se dem i vågformen i editläge: sss-ljud har exempelvis ett väldigt karaktäristiskt utseende. Du kan antingen dra ned volymen på specifika konsonanter (göra vågformen mindre, eller använda en EQ för att skära bort ssss eller phu-ljud. Zooma i så fall in på den valda konsonanten, välj en EQ, hitta de jobbiga frekvenserna och skär bort dem tryck sedan apply. Om en de-esser eller din egen redigering tagit bort för mycket av sss:andet kommer det att låta som läspningar. 4. Fade in, fade out, cross-fade. Finns på varje enskilt spår i början och slutet av dem. 5. Klipp i filer. När du redigerat dina ljudfiler rekommenderar jag att gå vidare med att ställa en grundnivå på volymen mellan dina olika spår. Du kan också också jobba med panorering (stereobredd: att skicka ljudet till vänster eller höger högtalare). Försök att komma så nära ditt förväntade resultat som möjligt redan innan du arbetar med effekter. 5.3 Referenslyssning Många ljudtekniker använder sig av referenser när de mixar. När de gäller musik är det oftast en låt de tycker är bra mixad, eller en låt som de vill förhålla sig till. Det handlar inte nödvändigtvis om att efterhärma, utan brukar snarare handla om att hitta rätt balans mellan olika ljud. Det varierar såklart. Referenslyssning är särskilt viktigt för den som just börjat syssla med ljud. I ert fall skulle jag rekommendera att spela in en snutt från något radioprogram och plocka in ljudspåret i ert projekt. Sveriges Radio har väldigt bra ljudtekniker, så ett valfritt program därifrån kan vara vettigt att arbeta med. Att sedan referenslyssna är enkelt. Se till att ha en ljudfil med det ljud ni vill efterhärma, eller förhålla er till, i projektet ni jobbar i. Låt detta spår vara i mutat (tyst) när ni mixar, men lyssna på det i solo nu och då och jämför med er egen mix. Sedan är det bara att ställa frågor till sig själv: är mitt ljud mycket, mycket basigare? Var det i så fall medvetet? Sticker konsonanterna i min mix ut mycket mer än de gör i min referens? Var det i så fall medvetet? Och så fortsätter ni så in absurdum. 5.4 Lyssning Var och i vilka högtalare du lyssnar är också avgörande för hur din mix kommer att bli. Ljudtekniker har ofta rum som är byggda för perfekt ljudåtergivning. Det tar dock tid att lära sig hur just de högtalare en har tillgång tid fungerar. Jag själv har inget specialbyggt mixningsrum, men brukar använda mig av ett flertal olika, både billiga och dyra, hörlurar som komplement till monitorer. När en mix känns klar är det också läge att lyssna på den i flera olika högtalare, i alla fall ett par hörlurar, samt på laptop. Det här ger i regel en bra uppfattning om hur det kommer låta. 5.5 Effekter och effektkedja Efter detta kan du börja jobba med effekter. Effektkedjan är viktig och jag kommer att ge en del 8

9 förslag här, men det är inga absoluta sanningar. Det finns många olika sätt att arbeta med ljud. Om slutresultatet låter som du tänkt dig så har du lyckats! Internet är överfullt med absoluta sanningar när det gäller ljudteknik, och i många fall går åsikterna om dessa sanningar isär. Använd sunt förnuft och öronen så blir det bra. Jag skulle rekommendera att jobba i multitrackläget med effekterna. I början på effektkedjan skulle jag rekommendera en equaliser (börja gärna med en parametrisk). Om du vill använda De-Esser eller De-hummer kan du sätta den före EQ-pluggen. Equaliser används både för att framhäva (höja volymnivån på) vissa frekvenser, och för att ta bort oönskade frekvenser. Ibland behöver man jobba med flera equalisers på samma spår. Jag använder ibland en för att finslipa ljudet, och en separat för att ta bort burkigheter och underliga frekvenser som finns i rummet. I den andra använder jag då ofta väldigt smala kurvor (q-värde: mer om detta i avsnittet om frekvenskorrigering). Det finns inga exakta mått att ge: alla röster är olika. Det mänskliga rösten är väldigt rik på audiell information, men det vi oftast vill komma åt när vi mixar är värme och tydlighet. Det ska låta naturligt, och det måste finnas tydlighet i orden. Det har har dels att göra med tydligheten hos den som talar, men det går att finslipa mycket med hjälp av en EQ-plug. Mansröster innehåller mest användbar information mellan 150 Hz till 6 khz. Kvinnoröster mellan 350 Hz till 8 khz. I regel kommer ni inte att behöva någonting under Hz, men prova att arbeta med Hi Pass-filter och börja svepa med en radikal kurva från 70 Hz och uppåt. Värmen ska inte bort, men onödigt buller är onödigt buller. Tydligheten finns ofta mellan 1 khz och 4 khz. Här kan du arbeta med ett bred kurva (brett q-värde). Börja med att arbeta med tydligheten. En volymökning på 2-6 db kan vara rimlig. Det beror helt enkelt på hur mycket mer klarhet du behöver. Värmen i en röst bor oftast någonstans mellan Hz. Samma sak gäller här: vill du ha mer botten och värme i rösten, så boostar du volymen i det området. SSS-ljud bor oftast någonstans mellan 5 khz. En de-esser kan råda bot på dessa, men det går också att arbeta med frekvenserna i det området med hjälp av en EQ-plug. Efter equaliser skulle jag placera någon form av kompressor. I Audition finns dessa effekter under Amplitude and Compression. En kompressor jämnar ut ljudet. Här går åsikterna i sär när det gäller just talröst. Vissa använder sig av hård kompression, medan andra komprimerar väldigt lätt. Prova dig fram: Hard Limiter kan funka bra om du vill ha ett ihoptryckt ljud. Single Band Compressor är en enkel och bra kompressor att arbeta med. Det finns inga rätt eller fel, men det finns ljud som låter jobbiga; i de fallen är en equaliser ofta lösningen. Testa dig fram. Det finns i audition också flera effekter som är specifikt framtagna för redigering av just röst, exempelvis vocal enhancer och speech volume leveler. De är bra, de också. Efter detta kan det vara en idé att jobba med mixens djup genom att använda reverbeffekter. Reverb tillför rumsklang. Det förstärker känslan av rum. Reverbeffekter är självförklarande när du väl arbetar med dem: det är svårt att inte höra vad de gör, vilket inte alltid är fallet med kompressions- och filtereffekter (EQ). Det är dock ett vanlig misstag att använd för mycket reverb. Du får lov att ställa dig den här frågan: vilket slags rum vill jag måla upp? Om det är en gigantisk katedral passar såklart ett gigantiskt reverb, men om du Efter EQ, kompression och rumsklang är allt upp till dig och din konstnärliga frihet. Det finns massor av underligheter du kan göra med ljud. Jag skulle rekommendera er att testa så många som möjligt. Jobba dig genom de effekter som finns i Audition. 9

10 Förslag till effektkedja för röstinspelning: equaliser, (ev. de-esser här), kompression, reverb följt av de ljud du valt för att ge karaktär. Du kan avsluta med att använda Normalizer för 0 db i Editläge. Dagens två heta tips: 1. Bypassfunktionen på effekterna är ett toppenbra verktyg för att jämföra ljudkaraktären (och volymen) mellan det rena och det effektprocessade ljudet. Det är inte ovanligt att den som mixar ibland gör en del mindre lyckade val. Tänk på mixning som matlagning: du måste smaka av hela tiden. Lyssna, lyssna, lyssna. Sitt inte för läge. Ju längre du sitter, desto tröttare blir öronen. Vissa ljudtekniker rekommenderar att du bör ta en paus var 15:e minut. Det som försvinner först är de höga frekvenserna. Om du suttit länge och mixat och upptäcker att du börjar höja volymen på alla högfrekventa ljud så bör du ta en paus. 5.6 Bus-spår Bus-spår kan spara dig massor av tid, och kan vara ett botemedel när datorn börjar bli seg. Det finns två olika användningsområden här: bus som gruppspår eller som effektspår. Effekter: Det ena scenariot infinns när du vill lägga exempelvis samma reverbeffekt på flera spår. Om du vill skapa en illusion av att ljuden befinner sig i samma rum är det ingen dum idé (reverbpluggar kräver dessutom mycket av datorn, så det är bra att slippa ha många reverbeffekter i samma projekt). Så här gör du: skapa ett bus-spår i menyn multitrack -> add track -> add mono bus track eller stereo bus track (beroende på om effekten ska gå i stereo eller mono). Lägg sedan den effekt du vill ha på bus-spåret (och döp det till ett passande namn; om det är reverb som ska ligga på spåret, så känns reverb som ett bra namn). Nästa steg är att skicka alla spår som ska ha den valda effekten till den här buskanalen. I vanliga fall skickas alla spår direkt till master-spåret. Gå in under window och välj mixer. Nu står det (förmodligen) master som output på alla spår. Ändra detta till det bus-spår du lagt effekt på. Nu skickas ljudet via bus-kanalen till mastern, och alla spår som får går den här vägen får samma reverbeffekt. Grupper: Det andra scenariot infinns när du vill kunna styra volymen på flera olika spår som en grupp. Om du har fyra separata röst-spår som är i dialog kan det vara knepigt att hela tiden korrigera volymen på varje enskilt spår. Då går det att använda ett bus-spår som grupp-kanal. Du gör exakt samma sak som jag just beskrev, men istället för att lägga en effekt på bus-spåret använder du volymregeln på detta bus-spår för att samtidigt styra volymen på alla spår du skickat dit. Ljudet skickas även denna gång från de valda spåren, via bus-kanalen till master-spåret. 10

11 6. Frekvenskorrigering och Kompression: djupdykning Frekvenskorrigering och kompression är två av de viktigaste delarna av en bra mix. Det är också här det oftast kan gå fel när en väl lär sig mixa. Därför vill jag gå in lite djupare på just dessa effekter. Men samma sak gäller som med övriga effekter: prova dig fram. I Audition finns EQ-pluggar under rubriken Filter and EQ. 6.1 Equaliser (frekvenskorrigering) Med en EQ-plug kan du höja och sänka volymen på olika frekvenser i ett ljud. Du kan tänka på en equaliser som ett hjälpredskap för att kontrollera specifika frekvensområden i ett inspelat ljud. Det är en eller flera volymrattar som zoomar in och höjer/sänker volymen på specifika frekvenser. När du ställt en bra grundbalans mellan ljudspåren i ditt projekt och sett till att filernas vågformer är relativt jämna är EQ ett bra nästa steg. Q-värde/Width: anger bredden på frekvensområdet du vill höja eller sänka volymen på. En väldigt smal kurva kan vara bra för att hitta och råda bot (sänka volymen) på oönskade (ofta burkiga eller rent obehagliga) frekvenser. En bredare kurva är ofta bra om det är en viss karaktär i ljudet du vill lyfta fram. Gain: denna knapp är en volymratt som bestämmer hur mycket du vill höja eller sänka volymen på frekvensområdet du valt. Lo-pass/High-pass-filter: med dessa kontrollerar du de allra högsta och lägsta frekvenserna ett ljud har. De absolut lägsta frekvenserna (vanligtvis under Hz) ställer oftast till det i en mix. Ett high-pass filter använder du för att städa upp i basen och skära bort de allra lägsta frekvenserna. Dessa funktioner förkortas ofta LO och HP i pluggen. Två olika slags equalisers som är bra att börja med: Parametrisk EQ: bra att börja med. Den är tydlig och väldigt pedagogisk. Börja med den parametriska eq'n som heter (håll i er) Parametric Equalizer. I den är det lätt zooma in på vissa frekvenser. Testa dig fram och lär dig hur de olika registren fungerar. Hur låter det om du skär bort allt ovanför 200 Hz? Om du väljer att göres ett ordentlig volymlyft kring 1000 Hz? Grafisk EQ: också en enkel och tydlig EQ. Här är det viktigt att lyssna och jämföra. Jag tycker att grafiska equalisers är bra för att träna öronen. 6.2 Kompression En kompressor jämnar ut volymnivån: den gör volymstarka ljud mjukare, och volymsvaga ljud starkare. Enkelt uttryckt: den trycker ihop ljudsignalen och jämnar ut ljudnivån. I audition finns kompressionseffekter under rubriken Amplitude and Compression. 11

12 I AUDITION: Jag skulle rekommendera att börja med antingen single-compressor eller Tube Model Compressor. Prova dig fram! Threshold/tröskelvärde: bestämmer vid vilken volymstyrka/nivå kompressorn ska börja arbeta. Är tröskelvärdet satt på -10 db så kommer kompressorn att arbeta när ljudfilernas styrka går över -10 db. Ratio: bestämmer hur stark kompressionen är: hur mycket signalen kommer att sänkas/jämnas ut. Ratiovärdet bestämmer hur hårt den ljudinformation som går över tröskelvärde bearbetas. Ratio på 1:1 ger ingen kompression, och en ratio på 20:1 ger väldigt hård kompression (en plug som komprimerar från ca. 10:1 brukar kallas limiter). En ratio någonstans mellan 2:1 eller 4:1 kan vara bra startpunkt för inspelad röst. Med en ratio på 2:1 kommer DB'n i signalen över tröskelvärdet att minska med hälften. Om ljudet går 10 db ovanför tröskelvärdet kommer kompressorn alltså att släppa genom 5 db ovanför tröskelvärdet. En ratio på 10:1 kommer att sänka samma signal (10 db) till 1 db ovanför tröskelvärdet. 9 decibel försvinner då. Kort sammanfattat: hög ratio trycker ihop ljudet väldigt mycket, medan låg ratio kommer att skapa mer dynamisk kompression. Det är alltid bäst att använda öronen när du jobbar med en kompressor. Det är faktiskt alltid bäst att arbeta med hjälp av öronen när du trixar med ljud. Ja. Jag skriver det igen. Make-up gain: om du komprimerat en ljudfil kommer volymen (beroende på ration) att bli lägre. Med make-up gain eller output signal förstärker kompressorn utsignalen efter den blivit komprimerad. Ett tips här är att växla mellan bypassläge och aktivt läge i pluggen och använda öronen: då är det lätt att ställa en jämn nivå. Ljudet utan kompressor är idealet. Attack: bestämmer hur snabbt kompressorn börjar jobba när ljudsignalen går över tröskelvärdet. Release: bestämmer hur lång tid det tar innan kompressorn slutar jobba när signalen gått under tröskelvärdet. Kom ihåg att tröskelvärde, ratio, utvolym, attack och release arbetar ihop! I Audition finns många olika effekter under Amplify: används till att förstärka eller försvaga ljudnivån på filen. Channel mixer: förändrar balansen höger/vänster i stereospår. Om jag förstår det rätt kan denna användas för att råda bot på fasfel. Ni kommer förmodligen inte ha problem med fasfel i det här projektet. Fasfel uppstår bland annat när flera mickar använts till samma ljudkälla och avståndet mellan mickarna inte är korrekt uppmätta. Ljudvågorna släcker då ut och försvagar varandra, och man kan behöva fasvända en eller flera av filerna. De-esser: används till att råda bot på ssss -ljud i sång och tal. I första hand skulle jag rekommendera att sänka ljudnivån på konsonanter redan i ljudfilernas vågform (ssss-ljud har ett karakteristiskt utseende), men en bra De-Esser gör också jobbet. Det är en slags kompressor som sänker volymen på de frekvenser där sss-ljud finns (vanligtvis från 6khz och uppåt). Funktionen 12

13 Output Sibilance Only, som endast spelar upp det förvalda frekvensområdet, kan vara bra att starta med. Då får du en bra uppfattning om var ljuden finns. Om du kör en De-Esser för hårt upplevs sss-ljuden som läspningar. Dynamic Processing: en allt-i-allo-plug för komprimering, limitering och maximering. Var försiktig med pre-setsen bara! Vissa är väldigt volymstarka, så håll ned din lyssningsvolym om du vill prova dig fram där. Hard limiter: en limiter. En kompressor med högt ratiovärde. Om du vill ha stark kompression funkar denna bra på röst. Single-Compressor: en kompressor med just de saker jag skrev om tidigare: threshold, ratio, make up, attack och release. Multiband Compressor: med en multibandskompressor kan du välja att endast komprimera ett visst frekvensområde i ljudsignalen. Man kan säga att det är flera kompressorer i ett, eller en slags komprimerande equaliser. I Audition kan du välja mellan lågt register, lågt mellanregister, mellanregister och högt register. Speech level leveler: en kompressor som är designad för just tal och dialoger. Förutom att komprimera ska den även ta bort störande bakgrundsljud. 7 Sammanfattning och sista steg 1. Spela in ljud. Tänk igenom vad ljudet ska spela för roll och var noggrann med mickplacering. 2. Lyft in filerna i Audition via import audio (cmd i/ctrl i). 3. Redigera ljuden och vågformerna i Editläge (det går att fortsätta redigera i multitrackläge också!). 4. Flytta dem till multitrack-läge (döp dem gärna också till något så blir arbetsprocessen smidigare). 5. Ställ en bra grundnivå mellan olika ljud i mixerläge (mixer i window-fliken). Panorera vänster/höger efter behag. Ett stereospår är redan panorerat. 6. Sedan kommer effektkedjan: mitt förslag är eventuell De-Esser, EQ, Kompression, Rumsklang och annat därefter. Det finns många andra effektedjor som funkar. 7. Den slutgiltiga volymen innan du exporterar spåret ställer du på masterkanalen (här kan också en lätt arbetande kompressor limma ihop mixen). 8. Låt mixen vila i någon dag. Tänk inte på den. Lyssna sedan igen och försök vara en objektiv lyssnare. Korrigera detaljer. 13