LITTERATURSTUDIE 2 HISTORIK 2 INRIDNING OCH TRÄNING AV DEN UNGA GALOPPHÄSTEN 3 SKALL VI TRÄNA HÄSTAR FÖR ATT LÖPA SOM TVÅ-ÅRINGAR?

Transkript

1 INNEHÅLL REFERAT 2 INLEDNING 2 LITTERATURSTUDIE 2 HISTORIK 2 INRIDNING OCH TRÄNING AV DEN UNGA GALOPPHÄSTEN 3 VÄGLEDANDE SYNPUNKTER TILL FRAMGÅNG 4 SKALL VI TRÄNA HÄSTAR FÖR ATT LÖPA SOM TVÅ-ÅRINGAR? 4 MATERIAL OCH METOD 5 RESULTAT 6 DISKUSSION 10 REFERENSER 11 1

2 REFERAT Presterar tidigt födda hästar bättre? En vanlig åsikt inom galoppsporten är att tidigt (januari - februari) födda hästar presterar bättre än de som är födda i normal tid (mars - april) och sent (maj och senare). Stämmer det? Syftet med studien är att ta reda på om tidigt födda hästar presterar bättre än sent födda. Hypotesen är att hästar födda tidigt presterar bättre än hästar som är födda i normal tid och sent. Med hjälp av statistik från SG (Svenska Galoppförbundet) jämfördes 667 Engelska fullblods födelsedatum med deras prestation på galoppbanan som två- och treåringar. De hästar som är med i studien är födda 1996 och 1997 i Sverige. Andel startande, placerade, andel som vunnit och prispengar/start av det totala antalet registrerade föl födda 1996 och 1997 har jämförts i diagram uppdelat på tre grupper - tidigt, normalt och sent födda. Resultaten för 2-årssäsongen visar bättre resultat för gruppen födda tidigt än för de övriga två grupperna men skillnaden är liten. Däremot följer kurvorna för 3-årssäsongen inte riktigt samma mönster INLEDNING En vanlig åsikt inom galoppsporten är att tidigt (januari - februari) födda hästar presterar bättre än de som är födda i normal tid (mars - april) och sent (maj och senare). Stämmer det? Om det är riktigt, hur långt upp i åldrarna kan man se en skillnad i prestationen? Det kan vara svårt att få sto brunstiga på naturlig väg så tidigt på året som februari. Är det värt besväret? Dessa frågor och några till hoppades jag få svar på i den här studien. Hypotesen för denna studie är därför att hästar födda tidigt presterar bättre än hästar som är födda i normal tid och sent. Frågeställningen är: Presterar tidigt födda hästar bättre? Syftet med studien är att ta reda på om tidigt födda hästar presterar bättre än hästar födda i normal tid och sent. LITTERATURSTUDIE HISTORIK Hästkapplöpningar har varit ett nöje för kungar och överklass i tusentals år och var en gren i de grekiska olympiska spelen 638f.K. De moderna kapplöpningarna har sitt ursprung på 1100-talet när engelska riddare återvände hem från sina korståg med snabba arabiska hästar ( ). Det engelska fullblodet började utvecklas under Karl II regeringstid i England för att bättre motsvara det nya, lättare kavalleriets krav på rörlighet och snabbget. Man importerade över 200 arabiska, berbiska och turkiska hästar för att förbättra den inhemska kapplöpningsrasen, Gallowayponnyn (Churchill m.fl., 1981). Bland importerna fanns tre 2

3 hingstar från vilka alla dagens Engelska fullblod härstammar. De var: The Byerly Turk, The Darley Arabian och Godolphin Arabian ( ). I början av 1700-talet blev hästkapplöpningar en professionell sport med flera deltagare i varje löp. I dessa löp gick det dessutom att satsa pengar ( explore/hrhist.htm, ) grundades English Jockey Club och samma år hölls den första kända steeplechasen över en distans av 7,5 km mellan Buttevant Church och Saint Leger Church på Irland. Steeplechase är löp över längre distanser med fasta hinder bestående av häckar. Kapplöpningar för tvååringar infördes i slutet av århundradet och blev snabbt mycket populära (Churchill m.fl., 1981) gavs The General Stud Book ut för första gången, det är det engelska fullblodets stambok (Lund & Zachrisson, 1989). De ursprungliga engelska fullbloden var omkring 145cm i mankhöjd och uthållighet sattes främst i avelsarbetet. Detta ändrade sig under 1800-talet då snabbhet och tidig mognad blev viktigare, vilket det fortfarande är (Lund & Zachrisson,1989) kom de första fullbloden till Sverige men det dröjde till 1889 innan Jockeyklubben bildades. Vid Ridskolan på Strömsholm infördes i slutet av 1880-talet en ny gren av ridkonsten: "kapplöpningsridning" (Lund & Zachrisson, 1989). Idag finns ca en halv miljon fullblod i träning eller avel över hela världen. I Sverige finns ca 3000 registrerade hos SG, av dessa är ungefär 1400 tävlingshästar. Av dessa är flertalet svenskfödda och resten är importer i första hand från England och Irland. Det betäcks ca 600 ston om året varav ca 370 föder levande föl (G. Thelander, pers. medd., 2002). INRIDNING OCH TRÄNING AV DEN UNGA GALOPPHÄSTEN Först vänjs unghästen vid sadel, tömkörs och longeras. Detta sker oftast när hästen är ca månader gammal. Därefter sitter man upp och lär den hjälperna med hjälp av en äldre förhäst. Hjälperna skiljer sig i vissa fall från den klassiska ridningen, bl.a. får en galopphäst lära sig att öka farten när tyglarna kortas. De första veckorna lär sig hästen att balansera ryttaren i skritt och lite trav några dagar i veckan. Det är viktigt med korta pass i början så att hästen tycker att det är roligt (Bellander, 1997). När hästen travar stadigt under ryttare, efter ca en månad, är det dags att börja galoppera. Man börjar med 100m och ökar med 100m per gång tills att man är uppe i 2000m. Därefter kan man börja lägga in kortare pass i friskare canter (snabbare galopp), ca 200m åt gången. Det tar två till tre månader från att man börjar vänja hästen vid sadel till att man lägger in kortare pass i friskare galopp. Det är därefter lämpligt att låta hästen vila några veckor så att den får smälta de nya intrycken. När man sedan tar upp träningen igen är det dags att börja med snabbjobben, då man rider i ett tempo som motsvarar 200m på 14,5 sek. Man börjar med sträckor på 100m och ökar på eftersom, i början kanske det räcker med ett snabbjobb varannan vecka (Bellander, 1997). Startboxträningen börjar i en övningsbox som är lite bredare än en vanlig startbox. Först får hästen lära sig att bara gå rakt igenom och därefter stängs grindarna. Till sist får hästen lära sig att springa av, dvs. att hoppa ut och få upp farten så fort som möjligt när grindarna öppnas. När den kan detta och klarar ett snabbjobb på 800m utan att behöva använda alla sina krafter är det dags att anmäla hästen till sitt första lopp. "Standardreceptet" för träning av galopphästar är 2000m canter fem dagar i veckan, en dags snabbjobb på 1000m och en dags vila. Detta fungerar på de flesta men inte på alla hästar. (Bellander, 1997). 3

4 För en oinriden åring tar det sex till tolv månader från att man börjar vänja den vid sadel till första start. Många startar inte förrän de är tre år p.g.a. att de är sent födda, sent inridna, växtproblem eller skador (Bellander, 1997). VÄGLEDANDE SYNPUNKTER TILL FRAMGÅNG Vilka fördelar finns det ur uppfödarens synvinkel med att fölen föds tidigt på året? Det finns flera fördelar. En är att sto och föl åker till hingst medan det fortfarande är för tidigt på året för dem att gå på bete. Eftersom det bara är tillåtet med naturlig betäckning på fullblod och stona ofta inte får gå ute när de är hos hingst, kan sto och föl missa viktig tid av betessäsongen om fölet är sent fött. En annan fördel är att när fölen står inne mycket i början blir de mer hanterade och är vana vid människor när de sedan släpps på sommarbete. När hösten kommer kan man skilja sto och föl åt och låta stona gå kvar ute ett tag till. På det sättet slipper man att ha ett stort föl och sto i samma box vilket ger mer jobb. Dessutom kan en tidigt född välutvecklad åring hävda sig bättre på åringsauktionen som hålls i oktober. Hit anmäls ca 150 åringar varje år (E. Mustad, pers. medd., 2001). Om man betäcker med en känd hingst som har visat god förärvning så är det oftast lättare att sälja avkomman till ett bra pris. Svenska Fullblodsavelsföreningen (SFAF) håller sin åringsauktion i mitten av oktober varje år i källaren på Täby Park Hotel. Vid val av hingst bör även stor vikt läggas vid temperament och att den är exteriört korrekt. Det spelar ingen roll hur snabb hästen är om den är oridbar och så exteriört avvikande att den inte går att träna normalt. Om man vill starta och vinna med hästen som två-åring, korta distanser, bör man också välja en hingst som lämnar snabba avkommor som utvecklas tidigt. Vill man ha en klassisk vinnare under tre-årssäsongen - Derbyts 2400m eller St. Leger över 2800m - som är längre distanser och kräver mer uthållighet bör man välja en hingst som själv har presterat bra på dessa distanser (Bellander, 1997). Har födelsedatumet någon betydelse för den framtida prestationen? Den åsikt som oftast framförs är att under tvåårs-säsongen har det betydelse men inte sedan. Det beror också på vad hästen har för stam. Om det är en sprinter som skall vara färdig tidigt på säsongen har det stor betydelse när på året den är född. Om den är född sent kan den missa hela tvåårssäsongen. Om det däremot är en stayer som skall gå längre distanser och som växer långsammare och förmodligen inte kommer att starta förrän sent på hösten som tvååring, spelar det mindre roll när den är född (E. Mustad, pers. medd., 2001). SKALL VI TRÄNA HÄSTAR FÖR ATT LÖPA SOM TVÅ-ÅRINGAR? Ett av de största problemen är att hålla hästarna fria från skador. Hälta är den största anledningen till förlorad inkomst och förlorade tävlingsdagar. I fullblodskretsar har man antytt att problemen kommer från att man börjar träna fullbloden från månaders ålder, ett år innan skelettet är färdigvuxet. Försäljning av tvååringar i träning tidigt på våren kräver att de börjar tränas t.o.m. ännu tidigare (Geor, 2001). Nya studier visar att de som startar vid två års ålder har en längre karriär än de som börjar tävla senare räknat i antal tävlingsdagar. Dessutom växer bevisen för att hästar som börjar tränas tidigt maximerar sin skelettillväxt (Geor, 2001). Kroppens syreupptagningsförmåga anpassar sig till träning på ca två till tre månader. Det verkar inte som om den här anpassningsförmågan försämras med åldern, inte förrän hästarna blir år gamla. Skelettet däremot ökar sin hållbarhet om det utsätts för måttlig träning 4

5 under tiden det utvecklas. En nyligen gjord undersökning visar att senor och ligament hos vuxna hästar har en begränsad möjlighet att svara på träning, medan senor hos unga hästar (under två år) stärks. (Geor, 2001) MATERIAL OCH METOD Materialet består av statistik från SG för hästar som är födda 1996 och 1997 i Sverige och som har startat i minst ett löp. Det är sammanlagt 490 individer, varav 263 är födda 1996 och 227 är födda Statistiken innehåller följande uppgifter. En identitetsrapport bestående av: *födelsedatum *kön *mornamn *farnamn *uppfödare En resultatrapport bestående av: *antal starter *antal placeringar 1:a-5:e plats *summa vunna pengar. Ytterligare en statistisk rapport innehåller följande uppgifter om hästar födda i Sverige 1996: *ID-nummer *namn *antal starter under 1998 och 1999 *antal 1:a - 5:e placeringar *summa vunna pengar 1998 och 1999 Kompletterande uppgifter angående namn och ID-nr för hästarna födda 1997 och formtal 1 för hästarna födda 1996 och 1997 är hämtade från ATG:s (AB Trav & Galopp) sportinfosida på Internet. Uppgifter angående de hästar som inte startat något löp och antal starter, placeringar (första till tredje) och prissumma per år för övriga hästar har också hämtats från ATG:s sportinfosida. Uppgifterna om ID-nr, födelsedatum, kön, antal starter/år, placering: första-tredje/år, vinstsumma/år och formtal (max) för alla hästarna i studien har bearbetats i Excel. Hästarna har delats in i tre grupper beroende på när på året de är födda. 1) Januari - februari 1996 och 1997, 82st. 2) Mars - april 1996 och 1997, 397st. 3) Maj och senare 1996 och 1997, 200st. 1 Formtal är ett värdetal som sätts av en officiell handikapper. Denna värderar hästarnas prestationer i alla starter inom galoppsporten. Alla 3-åriga och äldre hästar som har gjort minst 2 starter har ett formtal. Det uttrycks i kg och varierar mellan 30kg för de sämsta och upp till närmare 100kg för de allra bästa. Man räknar med att 1kg = en längd på 1600m. 5

6 Följande räknades fram för varje grupp. *Max, median och min av formtalen. *Sammanlagda antalet starter och första till tredje placering. *Vinstsumma, samt max, medel och min av denna. *Placeringar i procent av totala antalet starter. RESULTAT Hur många föl som registrerats i varje födelseperiod och hur många av dessa som startat som 2-åringar, 3-åringar och båda säsongerna framgår av tabell 1 nedan. Man kan se att en marginellt högre startprocent är födda den tidiga perioden under 2-årssäsongen, medan det under 3-årssäsongen är en högre startprocent i gruppen födda i normal tid. Tabell 1. Antal startande i respektive födelseperiod. START 2ÅR START 3ÅR START 2+3ÅR FÖDELSEPERI OD antal reg. föl totalt %av reg föl totalt %av reg föl totalt %av reg föl jan-febr % 31 66% 24 51% mars-april % % 94 49% maj-sen % 70 65% 52 49% jan-febr % 20 57% 15 43% mars-april % % 86 42% maj-sen % 53 57% 34 37% jan-febr % 51 62% 39 48% mars-april % % % maj-sen % % 86 43% Som man kan se i figur 1 var startprocenten under tvåårssäsongen störst i gruppen födda i januari och februari, 59% mot de andra gruppernas 54% resp. 52%. Däremot hade de som är födda i mars och april störst startprocent under treårssäsongen, 65% mot de andra gruppernas 62%. Startprocenten för de som startat både som två- och treåringar följer tvåårssäsongens kurva, januari - februari 48%, mars - april 45% och maj - senare 43%. Dessutom framkommer av diagrammet att det är fler som startar som treåringar än som tvååringar. En del av dem som startar när de är två år kommer inte till start när de är tre år. 6

7 Andel startade 70% 60% 50% 40% 59% 62% 48% 54% 65% 45% 52% 62% 43% Startat som tvååring Startat som treåring Startat både som tvåoch treåring 10% 0% jan-febr.tot. mars-april.tot maj-sen.tot födelseperiod Figur 1. Andel startade hästar i procent av det totala antalet registrerade svenskfödda föl under 1996 och % 40% 41% 39% 40% Andel placerade 35% 25% 15% 10% 24% 27% 23% 19% placerad som tvååring placerad som treåring placerad både som två- och treåring 5% 0% jan-febr.tot mars-april.tot maj-sen.tot födelseperiod Figur 2. Andel placerade hästar i procent av det totala antalet registrerade svenskfödda föl under 1996 och Av de som startade som tvååringar och både som två- och treåringar har gruppen födda i januari och februari den högsta placeringsprocenten (figur 2). De som är födda i maj och senare har den lägsta. Under treårssäsongen har de som är födda i januari och februari fortfarande den högsta placeringsprocenten men skillnaden är liten. De som är födda i maj och senare en bättre placeringsprocent än de som är födda i mars och april. Resultatet blir detsamma oavsett om man grundar beräkningarna på antalet registrerade föl under 1996 och 1997 (figur 2) eller på totala antalet startande individer under två- och treårssäsongen (fig. 3). 7

8 Andel placerade 70% 60% 50% 40% 52% 66% 50% 61% 45% 65% 18% 17% placerad som tvååring placerad som treåring placerad både som tvåoch treåring 10% 0% jan-febr.tot mars-april.tot maj-sen.tot födelseperiod Figur 3. Andelen placerade hästar i procent av det totala antalet registrerade svenskfödda föl under 1996 och 1997 som startade under två- och treårssäsongen. 25% 26% 25% 24% Andel som vunnit 15% 10% 5% 17% 9% 16% 8% 12% 5% vunnit som tvååring vunnit som treåring vunnit både som två- och treåring 0% jan-febr.tot mars-april.tot maj-sen.tot Födelseperiod Figur 4. Andelen hästar i procent som vunnit av det totala antalet registrerade svenskfödda föl under 1996 och Figur 4 visar att det bara är en procent fler av de som är födda i januari och februari som vunnit ett lopp än de som är födda i mars och april. De som är födda i maj och senare har ytterligare något lägre vinstprocent. Siffrorna i figur 4 är baserade på alla föl som fötts och registrerats under 1996 och Figur 5 däremot baseras på totala antalet startande hästar under respektive säsong. I stapeln för de som har vunnit både som två- och treåringar grundar sig resultatet på båda säsongernas sammanlagda startantal. Inte bara de som startat båda säsongerna. Av de som har kommit till start som tvååringar har lika stor andel, 29%, av de som är födda januari - februari och mars - april vunnit. Detsamma gäller för de som vunnit både som två- och treåringar. Däremot finns det en liten skillnad mellan gruppen som är född i januari - februari och gruppen född i mars - april under treårssäsongen. 8

9 45% 40% 41% 39% 38% Andel som vunnit 35% 25% 15% 29% 29% 22% vunnit som tvååring vunnit som treåring vunnit både som tvåoch treåring 10% 5% 7% 7% 4% 0% jan-febr.tot mars-april.tot maj-sen.tot Födelseperiod Figur 5. Andel hästar i procent som vunnit av det totala antalet registrerade svenskfödda föl under 1996 och 1997 som startade under två- och treårssäsongen. prispengar i kronor jan-febr. tot. mars-april. tot. maj-sen. tot. födelseperiod prispengar/start som tvååring prispengar/start som treåring Figur 6. Vunna prispengar i kronor per start under två- och treårssäsongen av det totala antalet registrerade svenskfödda föl under 1996 och Om man jämför vunna pengar/start i de olika födelseperioderna ser man att de som är födda tidigt har en högre summa vunna pengar/start än de båda andra grupperna både under två- och treårssäsongen. 9

10 DISKUSSION Gruppen med hästar födda i januari och februari har de bästa resultaten, men skillnaden mellan grupperna är mycket liten. Att den tidiga gruppen visar de bästa resultaten kan dock bero på flera saker. Kanske är det så att de uppfödare som har bra avelsston satsar mer seriöst på aveln och vill ha tidigt födda föl för att få ut så mycket pengar för dem som möjligt på åringsauktionen. I så fall skulle det betyda att de tidigt födda hästarna i genomsnitt skulle ha en bättre stam än de två övriga grupperna. Detta är enbart spekulationer då det inte tagits någon hänsyn till härstamningen i denna studie. I studien framgår att det är en högre procent ur gruppen födda januari - februari som kom till start som tvååringar. Kanske för att de är lite äldre (en till sex månader äldre än de som är födda i mars och senare) och tål träningen bättre (mer färdigväxta). Om man hade delat upp hästarna i två grupper i stället för tre, hästar födda januari - mars och hästar födda april - senare skulle resultatet hade kanske blivit tydligare. Man skulle också ha kunnat skilja på sprinters och stayers. Det hade troligen givit ett annat resultat, eftersom stayers ofta inte startar alls som tvååringar. Anledningen till att startprocenten är störst i gruppen mars - april kan vara att det möjligtvis är större andel hästar med stayerstam i denna grupp än i januari - februari gruppen. Då stayer-hästarna ofta inte förväntas starta som tvååringar lägger uppfödarna sannolikt inte ner lika stor vikt vid tidigt födda föl. Återigen spekulationer men något som skulle vara intressant att ta reda på. I tabell 1 ser man att det var en större andel som kom till start av de som är födda 1996 än de som var födda Skillnaden är ganska stor men jag har inte hittat någon förklaring i det material jag har haft tillgång till men det är ändå värt att uppmärksamma. Något som är intressant är att det i tabell 6 framkommer en ganska tydlig skillnad i vunna pengar/start. Gruppen med hästar födda tidigt har en markant högre vinstsumma/start under treårssäsongen till skillnad från övriga tabeller där skillnaden varit störst under tvåårssäsongen. Detta kan ha att göra med vad det finns för löp för 2- och 3-åringar och med vad det är för vinstsummor i dessa. Det kan även bero på att det var fler startande hästar under 3-årssäsongen än under 2-årssäsongen vilket gör att när man delar vinstsumman med antal starter får man en lägre summa/star. Resultatet visar en liten skillnad där gruppen med hästar födda i januari och februari har bäst resultat. Däremot följs inte resultat och födelsedatum åt i de två andra grupperna. Detta och att skillnaden är så liten mellan grupperna gör att jag inte utan vidare kan anta min hypotes om att hästar födda tidigt presterar bättre än hästar som är födda i normal tid och sent. Detta kan gälla för 2-åringen men inte därefter. REFERENSER 10

11 LITTERATUR Bellander, N Träningstips för galoppnoviser. Täby: Belldale Förlag. Churchill, P. m. fl Forums stora bok om hästen. Stockholm: Bokförlaget Forum AB. Geor, R. J., Starting 'Em Young. The Horse. January Lund, Dinny & Zachrisson, B Fullblodshästen. Västerås: ICA-förlaget AB. Svenska Galoppförbundet. Resultatlistor. Hästsportens Hus, Stockholm PERSONLIGA MEDDELANDE Mustad, E Uppfödare, Kungsbacka. Thelander, G. Svenska Galoppförbundet INTERNETREFERENSER Sportinfo, The History of Horse Racing, Thoroughbred Racing - The Horse in Sport,