BULLETINEN Information från Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet

Transkript

1 BULLETINEN Information från Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet De högre seminarierna November 2012 Litteraturvetenskap Allmänna seminariet Torsdagen den 8 november kl /17.45 (OBS seminariets längd) Lokal: Hjärnstormsseminarium för institutionens kommande projektansökningar. Material läggs fram en vecka innan. Se särskild presentation med detaljerad tidsplan. Ordf: Pettersson Kollokvier Tisdagen den 20 november kl Litteratursociologiska problem och perspektiv. Presentation av ny facklitteratur på området. Tre verk behandlas. Se särskild presentation! Ordf: Svedjedal Tisdagen den 27 november kl Therese Tamm från teologiska institutionen presenterar ett kapitel ur sin kommande avhandling om (barnboks)författarinnan Mathilda Foy. Se särskild presentation. Ordf: Heggestad Tisdagen den 4 december kl Läsandets hemligheter. Gymnasieungdomars syn på läsande i ett tolvårigt perspektiv ( ). Olle Nordberg presenterar en del av sin kommande doktorsavhandling om ungdomars läsning. Se presentation i decemberbulletinen. Ordf: Pettersson Observera! Det litteraturvetenskapliga högre seminariet består av två seminarieserier: Allmänna seminariet (torsdagar, varannan vecka; muntliga forskningspresentationer, slutventileringar och lic.-ventileringar), och kollokvier (avhandlingsventileringar, övriga framlagda texter m.m.). Ordinarie seminarietider är tisdagar kl och torsdagar kl Vissa avvikelser kan förekomma. Den som önskar andra tider bör boka lokal i god tid hos AnnaKarin Kriström. Under ht leds seminarierna av Eva Heggestad, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal och Anna Williams. Det finns också möjlighet att ventilera avhandlingsavsnitt med handledaren som seminarieledare. Doktorander som önskar boka tid för ventilering ombeds kontakta aktuell seminarieledare. Material till seminarierna finns (om inte annat anges) tillgängligt dels i stora flex i källarplanet, dels i en av hyllorna i den högra korridoren en halvtrappa upp. 1

2 Noden Kultur Demokrati Medborgarskap Teoriseminarier HT 2012 Tisdagen den 13 november kl Lokal: Teoriseminarium: Bildning. Om tidigmoderna kvinnliga intellektuella. Inledare: Cecilia Rosengren Texter meddelas senare. Måndagen den 26 november kl Lokal: Teoriseminarium: Demokrati. Om Jacques Rancière. Inledare: Anders Johansson och Sven-Olov Wallenstein Texter: Vem är människorättens subjekt?, Glänta 2011:2 Delandet av det sinnliga, Texter om estetik och politik; The Politics of Aesthetics; Le partage du sensible Tisdagen den 11 december kl Lokal: Teoriseminarium: Nation. Om Hannah Arendt. Inledare: Ulrika Björk och Anders Burman Texter meddelas senare. Retorik Retorikseminariet samlar aktiviteter på forskarnivå och avancerad nivå i retorikämnet. Seminariet är öppet för alla intresserade från C-nivå och uppåt. Måndag den 5 november, kl Lokal: Lokal: 6 K1005 Mallas salong Retorik och materialitet III. Butler, retorik och materialitet. Retorikseminariets serie om retorik och materialitet fortsätter. Ann-Sofie Lönngren leder diskussionen. Följande texter läses inför seminariet: Judith Butler, Introduction (s. 1 23) & Bodies that Matter (s ) i Bodies that Matter. On the discursive limits of sex, 1993; Jack Selzer, Habeus Corpus : An introduction, (s. 3 15) i Rhetorical Bodies, red. Jack Selzer och Sharon Crowley, Texterna finns tillgängliga i läspärm senast en vecka före seminariet. OBS! på lokal. Ordf. Fischer/Lönngren. Se särskild presentation. Måndag den 19 november, kl Lokal: Lokal: 6 K1005 Mallas salong Dominic Hinde leder en diskussion kring boken Myerson, George & Rydin, Yvonne, The Language of Environment. A New Rhetoric, UCL Press, London Textutdrag att läsa inför seminariet finns tillgängligt i läspärm senast en vecka före seminariet. Ordf. Fischer. Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium i Uppsala Seminariet finansieras av Litteraturvetenskapliga institutionen. Onsdagen den 31 oktober kl Docent Mattias PIRHOLT, Uppsala: Arvet från 1700-talet och romantisk naturefterbildning 2

3 Plats: Engelska Parken Humanistiskt Centrum, hus 6 rum Onsdagen den 14 november kl Doktorand My HELLSING, Örebro: "Hedvig Elisabeth Charlotta om hovet och politiken" I samarbete med Retorikseminariet vid Litteraturvetenskapliga institutionen. Plats: Engelska Parken Humanistiskt Centrum, hus 6 rum Onsdagen den 28 november kl Dr Philipp LEPENIES, Potsdam: "Joseph Townsend and the Idealization of Markets A Historic Explanation for the Current Crisis in Economics" Seminariet anordnas i samarbete med SCAS, Swedish Collegium for Advanced Study Plats: SCAS, Linneanum, Thunbergsvägen 2, Thunbergssalen Onsdagen den 12 december kl Huvudredaktör Eva NYSTRÖM, Uppsala Linnés korrespondens: Ett vetenskapligt nätverk från 1700-talet Plats: Engelska Parken Humanistiskt Centrum, hus 6 rum Alla hjärtligt välkomna! Marie-Christine Skuncke Marie-Christine.Skuncke@littvet.uu.se Övriga seminarier Onsdagen den 5 december, kl , Engelska institutionen Under titeln Vad är språk? anordnar Engelska institutionen en föredragsserie för hela hum-samområdet. Upptaktsseminariet består av fyra föredrag, bl.a. kl Torsten Petterssons Den poetiska dimensionen: när vi vill ha mer av språket än bara kommunikation. Närmare uppgifter i decemberbulletinen. Särskilda presentationer 8 november. Hjärnstormsseminarium. Vid seminariet presenterar de som planerar att år 2013 söka projekt hos VR, RJ och andra finansiärer sina ansökningsutkast för att få nyttiga reaktioner av institutionskollegerna. Detta sker enligt den nedan angivna tidsplanen. Diskussionen bygger på material som lämnats in i förväg och tillgängliggörs för seminariedeltagarnas begrundan en vecka innan, torsdagen den 1 november. Texterna vars längd kan variera från kort utkast till fyllig ansökningstext mejlas till Torsten Pettersson för filredigering senast måndagen den 29 oktober. Seminariet är synnerligen nyttigt även för den som inte är direkt involverad i en ansökan eftersom det ger tillfälle att bekanta sig med vetenskapliga tänkesätt och strategier för projektansökningar. Därtill är det naturligtvis värdefullt för textpresentatörerna att få så många synpunkter som möjligt. Institutionen hoppas därför på livligt deltagande. Tidsplan: Inledning Andreas Hedberg: Ett rum för framtiden. Visioner och berättande om den ideale medborgaren hos tre svenska hembygdsförfattare Maria Ulfgard: Läroboksforskning: om litteraturundervisning PAUS Linn Areskoug: Berättandet som undervisningsmetod i skolan Stefan Rimm: Luntor och lexika. Läromedel mellan handskrift och tryck Mattias Pirholt: Utan att kontrolleras upprepas vissa påståenden så pass ofta att de till slut blir oomtvistliga sanningar. Ett sådant är påståendet att romantiken uppstår som ett entydigt och radikalt brott med den klassicistiska es- 3

4 tetiken i allmänhet och dess naturefterbildningsideal i synnerhet. Mot den klassicistiska efterbildningstankens statiska och fantasilösa reproduktion av naturen, helst i den form den traderats sedan antiken, sägs stå romantikens fria och geniala skapande. I sin bok Metamimesis. Imitation in Goethe s Wilhelm Meisters Lehrjahre and Early German Romanticism (Rochester, NY: Camden House, utkommer november 2012), vill Mattias Pirholt göra något åt denna förenklade och mekaniskt upprepade bild. I stället för att betrakta romantiken som ett klart brott med talets klassicistiska estetik, undersöker han hur mimesis-tanken omtolkas i romantikernas teoretiska texter och hur den praktiseras i deras litterära skapande, i synnerhet i romanen. En sådan undersökning visar inte bara vilka förbindelser som finns mellan den romantiska generationen och dess föregångare, utan också vad som är radikalt nytt i den romantiska föreställningsvärlden. My Hellsing: Hertiginnan Charlotte ( ), från 1809 drottning av Sverige, har gått till eftervärlden genom de politiska anteckningar hon förde på franska under mer än fyrtio år. Översättningen, den så kallade Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, har blivit ett standardverk om den gustavianska tiden. Historiker använder den ständigt som källa till personer och händelser vid hovet. Mindre känt är att dagboken är en del av en omfattande samling brev, räkenskaper och manuskript av hertiginnans hand. Tillsammans öppnar de nya perspektiv på hovlivets villkor och hertiginnans politiska roll. Var hon verkligen den neutrala iakttagare av det politiska livet som hon ville få eftervärlden att tro? I sin kommande doktorsavhandling diskuterar My Hellsing hovsamhället utifrån nyare teoribildningar, med särskilt avseende på kvinnors och mäns möjligheter. Hon tar fasta på hovets internationella karaktär, dess umgängesformer och värderingar. Det var en värld av hovpolitik: en social samvaro med politiska dimensioner, där även vardagen kunde få rikspolitisk dignitet. Ny litteratursociologisk facklitteratur. På seminariet belyses frågor om världslitteratur, bokdesign och bibliometri genom presentationer av följande verk: ett par uppsatser ur The Routledge Companion to World Literature, eds. Theo D'haen, David Damrosch and Djelal Kadir (2012) (Andreas Hedberg); Judging a Book by its Cover: Fans, Publishers, Designers, and the Marketing of Fiction, eds. Nicole Matthews & Nickianne Moody (2007) (Malin Nauwerck); Björn Hammarfelt, Following the Footnotes: A Bibliometric Analysis of Citation Patterns in Literary Studies (2012) (Johan Svedjedal). Philipp Lepenies: Joseph Townsend s Dissertation on the Poor-Laws (1786) plays a major role in the history of economic thought. Its originality lies in the fact that the notion of competitive markets was defined as a natural law, a principle of nature that should not be disturbed. This principle was explained by describing the struggle of survival between goats and dogs on a remote island of the Pacific. The Dissertation stands in the shadow of Thomas Malthus s Essay of Population. Yet, Malthus has been accused of plagiarizing Townsend. I argue that an overlooked aspect in this debate is the closeness of Townsend s Dissertation and Malthus s Essay in terms of a revolutionary methodology that removed the market mechanism from any cultural and social context. Recently, economics is increasingly under pressure because of its exaggerated use of mathematical modeling and abstract reasoning in defending self-regulating markets. In order to understand how economics became what it is today, Townsend s Dissertation provides an exciting clue. Retorik och materialitet III. Judith Butlers teorier om det performativa könet har vunnit stort genomslag inom den genusvetenskapliga diskursen, och kanske särskilt kommit att förknippas med postmodernism, queerteori och transstudier. Men Butlers performativitetsbegrepp utgår både från en könskonstruktivistisk diskussion och från en retorisk grund, med rötter i bland andra J.L. Austins och Jacques Derridas språkteorier. Detta seminarium syftar till att diskutera Butlers begrepp inom en kontext av retorik, kroppar och materialitet. Hur har förhållandet mellan ord och verklighet, retorik och kropp, diskurs och materia traditionellt förståtts inom den retoriska traditionen? På vilket sätt omdefinieras retoriken i Butlers förståelse och tillämpning av performativitetsbegreppet? Vilka fördelar respektive begränsningar synliggörs i denna process? Detta seminarium, som inleds med en kort presentation av Ann-Sofie Lönngren, är det första av två under höstetterminen 2012, och arrangeras i samarrangemang mellan Queerseminariet och Avdelningen för retorik, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Therese Tamm Selander (doktorand i kyrkohistoria, Uppsala universitet) presenterar ett kapitel ur sitt pågående avhandlingsarbete om Mathilda Foy ( ), hennes liv och spiritualitet i den nyevangeliska väckelsen. Kapitlet behandlar hennes barnskrifter, som gavs ut under åren och de spiritualitetsideal hon formulerar där. Undersökningens perspektiv är hermeneutiskt, komparativt och intersektionellt. Den syftar till att undersöka kvinnors roll i den nyevangeliska väckelsen samtidigt som den vill utforska relationen mellan spiritualitet, liv och socio-historisk kontext. 4

5 Bulletinen publiceras på internet, adress: 5