uv Syd rapport 2010:10 Arlövs by Skåne, Burlövs kommun, Burlövs socken, Arlöv 3:10, RAÄ 54 och 66 Dnr Anna Lagergren

Transkript

1 uv Syd rapport 2010:10 arkeologisk utredning 2010 Arlövs by Skåne, Burlövs kommun, Burlövs socken, Arlöv 3:10, RAÄ 54 och 66 Dnr Anna Lagergren

2 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Syd Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Syd, rapport 2010:10 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/utskrift UV Syd, 2010

3 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 5 Utredningens mål och metod 10 Resultat 10 Bytomten, RAÄ Förhistorisk boplats, RAÄ Våtmark 12 Utvärdering och förslag till åtgärder 13 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15

4 Häljarp Saxån Eslöv Ö Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Löddeköpinge Furulund Lödde å Kävlingeån Bjärred LUND S Sandby Lommabukten Krankesjön Lomma Dalby Staffanstorp Veberöd MALMÖ Bara Genarp Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Sege å Svedala Fjällfotasjön Vellinge Börringesjön Skurup Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen TRELLEBORG km Figur 1. Sydvästra Skåne med platsen för utredningsområdet markerad. 4 Arlövs by

5 Arlövs by Anna Lagergren Sammanfattning En arkeologisk utredning har utförts på fastigheten Arlöv 3:10 i Burlövs socken och kommun. Utredningen genomfördes genom matjordsavbaning i sökschakt med maskin. Bevarade lämningar påträffades dels i anslutning till Arlövs bytomt (RAÄ 54) och dels vid en tidigare känd förhistorisk boplats (RAÄ 66). Resultatet indikerar att byn stammar från 900-tal. För lämningarna vid bytomten förordas skydd eller arkeologisk förundersökning. För lämningarna vid boplatsen RAÄ 66 förordas inget skydd eller vidare insatser. Bakgrund Burlövs kommun håller på att ta fram en detaljplan för fastigheten Arlöv 3:10. Planområdet är beläget vid Sege by utanför Malmö och omfattar drygt m 2 (6 ha) (fig. 1 och 2). Riksantikvarieämbetet UV Syd har på länsstyrelsens uppdrag (dnr , beslut ) utfört en arkeologisk utredning av området. Efter genomgång av kart- och arkivmaterial samt besiktning av platsen inför utredningen bedömde UV Syd att de östra och norra delarna av planområdet besatt störst möjlighet att hysa bevarade lämningar. Det är inom detta område på ca m 2 (3 ha) (fig. 3) som utredningen genomförts. Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Terrängen i trakten utgörs av ett svagt kuperat landskap bestående av flacka moränkullar med omväxlande lera och grus. Utredningsområdet gränsar åt väster mot Segevägen, åt norr mot Gamla Segevägen, åt öster mot befintlig bebyggelse i Sege by och åt söder mot Åvägen (fig. 3). I den södra delen ligger industrilokaler. Utredningsområdet ligger ca 200 meter norr om Sege å, Arlövs by 5

6 Burlöv 38:1 Malmö 68:1 Burlöv 2:2 Burlöv 2:3 Burlöv 2:4 Burlöv 5:1 Burlöv 3:2 Burlöv 52:1 Burlöv 28:1 Burlöv 51:1 Malmö 44:1 Malmö 11:1 Burlöv 28:2 Burlöv 10:1 Burlöv 6:1 Burlöv 4:1 Burlöv 59:1 Malmö 10:1 Burlöv 96 Malmö 35:1 Burlöv 8:1 Malmö 37:1 Malmö 48:1 Burlöv 7:1 Malmö 26:1 Burlöv 106 Stockholmsvägen Burlöv 49:1 Burlöv 88:1 Burlöv 89:1 Burlöv 11:1 Burlöv 30:1 Burlöv 11:2 Burlöv 11:3 Burlöv 70:1 Burlöv 40:1 Burlöv 84:1 Burlöv 29:1 Burlöv 36 Burlöv 27:1 Burlöv 36:2 B Burlöv 105 Burlöv 78:1 Burlöv 35:1 Burlöv 43:1 Bu Burlöv 43:2 Görslöv 27:1 Görslöv 27:3 Görslöv 27:2 Görslöv 28:1 Görslöv 29:1 Görslöv 29:2 Burlöv 62:1 Burlöv 86:1 Yttre Ringvägen/E6/E22 Görslöv 31:1 Burlöv 87:1 Görslöv 31:1 Burlöv 79:1 Burlöv 79:2 Malmö 8:1 Malmö 36:1 Malmö 24:1 Malmö 32: m Malmö 22:1 Malmö 7:1 Burlöv 93:1 Malmö 9:1 Malmö 34:1 Burlöv 9:1 Husie 55:1 Husie 6:1 Malmö 75:1 Husie 59:1 Burlöv 66:1 Burlöv 23:1 Malmö 73:2 Burlöv 54:1 Malmö 73:1 Malmö 46:1 Husie 56:1 Sege Burlöv 98 Sege å Burlöv 1:1 Burlöv 107 Burlöv 53:1 Burlöv 111 Burlöv 65:1 Husie 51:1 Burlöv 61:1 Burlöv 65:2 Burlöv 64:1 Burlöv 63:1 Burlöv 60:1 Burlöv 24:1 Burlöv 57:1 Burlöv 58:1 Väg 11 Burlöv 68:1 Burlöv 101 Burlöv 102 Burlöv 97 Burlöv 67:1 Burlöv Burlöv 95 Burlöv 81:1 Burlöv 67:1 Burlöv 108 Burlöv 103 Burlöv 104 Burlöv 99 Burlöv 80:1 Burlöv 67:1 Burlöv 74:1 Burlöv Burlöv 100 Burlöv 56:1 Burlöv 56:2 Husie 5:1 Södra Salle Södra Sallerup 17:1 Södra Sa Södra Sallerup 88 Södra Sallerup Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Figur 2. Utdrag ur fastighetskartan med registrerade fornlämningar och exploateringsområdet. och utgörs idag av åkermark. I den centrala delen finns en flack sänka och terrängen stiger något mot norr och öster. Exploateringsområdet ligger i en synnerligen fornlämningsrik trakt, omgivet av flera kända boplatser och fyndplatser (fig. 2). Delar av Arlövs gamla bytomt (Burlöv 54:1) ligger inom den östra delen av exploateringsområdet. Från historisk tid känner vi till att bebyggelsen inom Burlövs socken varit samlad i fem byar Burlöv, Arlöv, Tågarp, Görslöv 6 Arlövs by

7 Gamla Segevägen RAÄ 54:1, nuvarande utbredning i fornminnesregistret RAÄ 54:1, utbredning inom utredningsområdet Segevägen RAÄ 66:1, utbredning inom utredningsområdet RAÄ 66:1, nuvarande utbredning i fornminnesregistret Åvägen Dike Grop Härd Ränna Tidigare våtmark Svacka med lager, grävd Våtmarkslager Äldre markhorisont Äldre markhorisont/kolluvium Registrerad fornlämning, punkt Registrerad fornlämning, yta Schakt Exploateringsområde Utredningsområde Figur 3. Utdrag ur fastighetskartan med inmätta utredningsschakt och anläggningar. Arlövs by 7

8 och Sunnanå. Bynamnet Arlöv tillhör det äldsta skiktet av bebyggelsenamn i landskapet och byn omnämns redan under 1100-talet (Aleve 1120, Arlef 1201). Löv-namnen anses gå tillbaka till folkvandringstid. Inom Skånes slättbygder förekom en omfattande bybildning under århundradena kring 1000-talet och det är troligt att Arlövs by kommit till vid denna tidpunkt. En karta över Arlövs by från 1702 visar att området väster om och intill gård nr 6 berörs av den planerade exploateringen (fig. 4). Även på en karta från 1815 finns en gård utlagd på samma ställe. Däremot finns den inte med på Skånska Rekognoseringskartan från (fig. 5). Bytomten har tidigare berörts av en begränsad arkeologisk insats. I samband med grävningar för en elkabel inom den motsatta, östra delen av bytomten gjordes en schaktningsövervakning av Malmö Museer år Man konstaterade då att här var stört sedan tidigare och inga anläggningar påträffades (Hammarstrand Dehman 2003). Figur 4. Exploateringsområdet på utdrag ur Geometrisk karta, Arlövs by

9 Figur 5. Exploateringsområdet på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan från 1800-talets början. Inför en industrietablering som ägt rum i den södra delen av planområdet genomförde UV Syd en arkeologisk undersökning Här påträffades då spridda spår efter minst två olika bosättningar, dels en från yngre bronsålder och dels en från förromersk järnålder (Burlöv 66:1). Fornlämningen var dåligt bevarad och skadad av djupplöjning och erosion (Torstensdotter Åhlin 1991). Området kring Sege å har tidigt under förhistorien varit attraktivt för bosättning. Här finns bl.a. en av Sveriges äldsta bosättningar daterad till senglacial tid, ca f. Kr. Ett flertal förhistoriska boplatser finns registrerade i omgivningarna. Fynden visar att boplatsområdena utnyttjats under flera förhistoriska perioder (Burlöv 7:1, 8:1, 66:1, 73:1, 73:2, 93:1, Malmö 75:1 med flera). Längs Sege å, söder om exploateringsområdet, har vid muddringsarbeten vid ett flertal tillfällen påträffats flint- och stenredskap i form av yxor, dolkar, skäror med mera (se bland annat Burlöv 23:1, 24:1, 63:1, 98:1 med flera). Även norr och öster om exploateringsområdet finns liknande fynd registrerade (till exempel Burlöv 40:1, 70:1 och 64:1). Öster om området finns uppgifter om en numera försvunnen gravhög (Burlöv 53:1). Högen finns utmärkt på storskifteskartan från Arlövs by 9

10 År 2007 genomfördes en arkeologisk utredning inom fornlämningen Burlöv 107, belägen öster om Arlövs gamla bytomt. En grop med slagen flinta och keramik av förhistorisk karaktär påträffades. I övrig framkom inga arkeologiska lämningar (Heimer 2007). I samband med byggandet av den yttre ringvägen ca 1,5 kilometer längre österut har en rad fornlämningar påträffats och undersökts av Malmö Kulturmiljö. Utredningens mål och metod Utredningsresultatet ska vara ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Målsättningen med utredningen var att: klargöra om, och i så fall var, under mark dolda fornlämningar finns bevarade inom exploateringsområdet. om möjligt fastställa dessa fornlämningars karaktär, utbredning, datering och bevarandegrad. Utredningen genomfördes genom att matjorden banades av i 1,8 meter breda sökschakt med grävmaskin. Schakt och påträffade anläggningar mättes in med GPS. Anläggningarna undersöktes inte, men gavs en preliminär tolkning. Fynd som framkom i schaktytan eller i matjorden och som är av betydelse för datering och/eller tolkning tillvaratogs. All data, jämte en övergripande platsbeskrivning har förts in i dokumentationssystemet Intrasis (projekt nummer 2009:027). En mindre insats med metalldetektor utfördes (utanför kostnadsramen för utredningen). Vid fältarbetet var det 0,25 meter tjäle, vilket gjorde att största delen av matjorden inte kunde genomsökas med metalldetektorn. Däremot anläggningar, äldre markhorisonter och den undre delen av matjorden. Resultat Sammanlagt drogs 1400 meter sökschakt med en bredd av 1,8 meter inom den m2 stora utredningsytan och knappt 150 anläggningar kunde dokumenteras. Hälften utgörs av stolphål och övriga fördelar sig på 40 gropar, 3 härdar, omkring 25 diken (av vilka omkring 10 kan höra till bytomten), 1 ränna (0,9 meter lång), 1 stenpackning, en äldre markhorisont med fynd, 3 våtmarkslager och 1 fyndtom äldre markhorisont/kolluvium. Den absoluta merparten av anläggningarna framkom vid bytomten (Burlöv 54:1) (fig. 3). Bytomten, RAÄ 54 Lämningarna vid bytomten utgörs främst av stolphål och här finns antagligen spår av flera byggnader. En större grop hade också en form, med två 10 Arlövs by

11 Figur 6. Del av treflikigt spänne påträffat i matjorden vid bytomten. Verklig längd 5,3 cm. rundade hörn, som skulle kunna indikera att det rör sig om ett grophus. Ett flertal diken, som inte är moderna dräneringar, påträffades också och flera av dem skulle kunna tillhöra byn. Fyndmaterialet talar för att lämningarna härrör från en lång tidsperiod, från 900-tal till historisk tid. En del av ett treflikigt spänne kunde tillvaratas från undre delen av matjorden (fig. 6). I en av gravarna på Birka har ett spänne påträffats som har en åtminstone snarlik dekor (Hårdh 1984:87, Abb. 10:1 nr 605A). Detta har daterats till Jungere Birkastufe (a.a.:92), cirka ). Två silvermynt påträffades också i matjorden. Ett danskt silvermynt, en så kallad klipping av 1 marks valör från 1564 samt ett tyskt (Schauenburg-Holstein) mynt från 1609 av valören dubbelschilling. Keramik från förhistorisk tid påträffades i form av två små skärvor, den ena eventuellt östersjökeramik och den andra av allmän förhistoriskt Arlövs by 11

12 gods. En skärva antagligen en bit av pipen till en kanna kan dateras till 1300-tal och en skärva gulglaserat rödgods från ett fat till tal, sannolikt senare delen av perioden. Fyllningskaraktären i många av nedgrävningarna på bytomten var av en karaktär som talar för att de är för- eller tidigmedeltida. Bland bytomtslämningarna fanns en svacka, fylld med ett mörkt, fyndtomt lager. Svackan är åtminstone 0,4 meter djup från schaktytan räknat och har en utbredning av uppskattningsvis meter ( Svacka med lager, grävd? i fig. 3). Åkerytans topografi avslöjar inte att här funnits en sänka och läget känns inte naturligt. På ett ställe undersöktes kanten och den branta lutningen gör att man inte ska utesluta att svackan kan vara grävd, eller i varje fall påbättrad. På kartorna från 1702 och 1815 finns ingen markering som tyder på att här funnits en damm, fukthåla eller liknande och fyllningen är av en karaktär som visar att den inte är igenfylld i senare tid. Att fyllningen i svackan var fyndtom gör att det inte verkar troligt att den skulle ha fyllts igen under den tid denna del av byn var bebyggd, vilket i sin tur skulle kunna tala för att svackan fyllts igen redan under förhistorisk tid. Å andra sidan är det i så fall underligt att inga nedgrävda anläggningar tillhörande byn var synliga i lagerytan. Svackan är hur som helst inte uppenbart naturlig och bör betraktas som en av lämningarna tillhörande byn. Anläggningarna är koncentrerade till en liten höjd och avtar i täthet mot väster och ner mot den tidigare våtmarken i söder. De ligger på mark som i beskrivningen till 1702 års karta benämns som toftmark tillhörande gård nummer 6 och 9. Ett stort antal diken dokumenterades, av mycket varierande ålder. De diken som inte var sentida täckdiken (bedömt utifrån fyllning och utseende på nedgrävningskanter) är presenterade med riktning i fig. 7. Dikena på toftmarken till gård 6 och 9 har varierande riktning och hade också en större variation i karaktär än dikena i västra delen av det undersökta området. Flera av dem hade en fyllningstyp som antyder att de kan vara av hög ålder - medeltida eller ännu äldre. Förhistorisk boplats, RAÄ 66 I södra delen av utredningsområdet påträffades en handfull gropar och härdar, av vilka åtminstone några kan knytas till den tidigare delundersökta RAÄ 66 (fig. 3). Groparna har varierande utseende och alla är inte från samma tidsperiod. En av dem innehöll i schaktytan en riklig mängd keramik och kan, utifrån en tillvaratagen kärlmynning, dateras till äldre järnålder, tiden kring Kristi födelse. Lämningarna är bevarade på nordsluttningen av en markerad höjd, längre upp på höjden är alla eventuella lämningar bortplöjda. Våtmark Mellan bytomten och boplats RAÄ 66 finns vad som idag avtecknar sig som en svag sänka. På kartan från 1702 är den markerad som ängs-/betesmark 12 Arlövs by

13 Figur 7. Riktningar på dokumenterade diken inlagda på Geometrisk karta från (fig. 4). Svackan är utfylld med naturligt avsatta lager, med kolluvier (matjord transporterad genom odling) och med sentida utfyllnadslager. I södra kanten av svackan överlagrades det som uppfattades som naturligt bildat lager av härdar som kan dateras till förhistorisk tid, sannolikt äldre järnålder. Större delen av utfyllnaden i svackan har alltså fyllts igen under förhistorisk tid. I schaktytan innehöll det naturligt bildade lagret enstaka avslag och i anslutning till bytomten en skärva förhistorisk keramik. Lagret var, i vad som bedömdes som svackans lägsta del, över 0,7 meter tjockt (jordsondens hela längd). Det banades skiktvis av på ett par kortare sträckor i sökschakten och i kanterna på svackan. Ett par avslag påträffades, men i övrigt inga fynd eller indikationer på mänsklig påverkan. Utvärdering och förslag till åtgärder Utredningen kunde genomföras enligt plan trots vinterväderlek. Tjälen var 0,25 meter djup och nådde inte på något ställe under plogdjupet och inte ner till de bevarade lämningarna. Lämningarna i anslutning till bytomten talar för att byn anlagts vid den tid som namnet antyder, det vill säga 1000-tal, eventuellt ännu tidigare. Lämningarna visar också att byn haft en större utbredning mot väster än vad 1700-talskartan visar, antagligen under dess äldsta skede. Arlövs by 13

14 Lämningarna tillhörande RAÄ 66 bekräftar dateringen av den boplats som tidigare undersökts där och visar på en större utbredning mot NO och våtmarken. För lämningarna i anslutning till bytomten, Burlöv RAÄ 54:1 förordas skydd eller arkeologisk förundersökning. För lämningarna tillhörande boplatsen Burlöv RAÄ 66:1 förordas på grund av dåliga bevaringsförhållandena och den spridda anläggningsbilden inget skydd eller vidare arkeologiska insatser. Våtmarkslagret betraktas efter utredningen inte som en fornlämning, men det kan naturligtvis inte uteslutas att det finns offerfynd i den, med tanke på närheten till förhistorisk boplats och fornlämningsbilden i närområdet, där sådana fynd tidigare påträffats. Det är inte rimligt att undersöka hela våtmarken mot denna bakgrund, men den del som ligger inom det avgränsade fornlämningsområdet för bytomten bör undersökas om ytterligare arkeologiska insatser blir aktuella här. Referenser Hammarstrand Dehman, K Elkabel Sege-Toftanäs. Rapport över arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning i Malmö stad och Burlöv socken, Malmö och Burlöv kommuner, Skåne län. Malmö Kulturmiljö Rapport Heimer, O Sunnanå 12:1, Burlövs socken, Burlövs kommun, Skåne. Arkeologisk utredning. Wallin kulturlandskap och arkeologi, rapport 2007:44. Hårdh, B Kleeblattfibeln. I Arwidsson, G. (ed.) Birka II:1. Systematische Analysen der Gräberfünde. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm. s Torstensdotter Åhlin, I Arlöv 3:10, Burlövs sn, Skåne. Undersökning av förhistoriska boplatslämningar. Riksantikvarieämbetet Byrån för Arkeologiska Undersökningar. Rapport d.nr.322/89 och 4265/ Arlövs by

15 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: januari 2010 Projektgrupp: Anna Lagergren Underkonsulter: Sydschakt Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 1400 löpmeter. Beslutad kostnad: SEK Faktisk kostnad: SEK Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 3f, edition 70, x y Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Anläggningsbeskrivningar på plast papper i A6-format, 11 st. Dokumentation som förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Syd: Dokumentationen förvaras som ett digitalt projekt med nummer S2009:027, i programmet Intrasis på en server i Lund. Fynd: Fynd nummer 2 10, inlämnade till Lunds universitets historiska museum med nummer LUHM nr Arlövs by 15

16 UV Syds rapportserie Hönjarum skans. Stridshandlingar juli månad 1678 Skåne, Osby sn. Slagfältsundersökning Bo Knarrström & Stefan Larsson 2. Boplatser i centralplatsens närhet. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg 3. Vattenledning från Nevishög till Svedala och Sturup. Nevishög m.fl. snr. AU steg 2 Bengt Jacobsson 4. Vattenledning mellan Örbyverket och Ättekulla. Helsingborg. FU Thomas Andersson 5. Jämjö 6:1. Blekinge Jämjö sn. AU 2007 och FU 2009 Tyra Ericson 6. Väg E22 etapp Rolsberga Fogdarp Bosjöklosters sn. AU Thomas Andersson 7. Väg E22, Hurva Rolsberga. Hurva och Gudmuntorps snr. AU steg 2 Kennet Stark 8. Omfattande boplatslämningar söder om Ståstorp. V. Tommarps och Maglarps snr. AU steg 2 Nathalie Becker 9. Arkeologisk utredning steg 2 inför ombyggnation av väg E22 Hörby N Linderöd. Hörby, S Rörums, Äspinge och Linderöds snr. AU steg 2 Bo Strömberg 10. Arlövs by. Burlövs sn. AU Anna Lagergren