Uppdrag till GRs valberedning gällande regionala bolag

Transkript

1 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Uppdrag till GRs valberedning gällande regionala bolag GRs valberedning har förutom för Göteborgsregionens kommunalförbund sedan ett antal år även fungerat som valberedning för flera regionala bolag. I detta uppdrag har ingått att utse representanter till bolagens styrelser samt ta fram förslag till arvoden som förbundsfullmäktige sedan fastställer för aktuell mandatperiod. Valberedningen har arbetat efter rapporten Balans i regionala organ som 1994 godkändes av förbundsfullmäktige. En reviderad rapport Balans i regionala organ II presenterades för förbundsstyrelsen i maj Inget formellt beslut fattades. I diskussionen i förbundsstyrelsen uttalades dock stöd för förslaget från valberedningen. Samtidigt framfördes en önskan om komplettering i form av genusstatistik samt en omformulering när det gäller vikten av att förbundsstyrelsens ledamöter i första hand rekryteras ur kommunernas presidier. Under 2007 har diskussionen kring valberedningens uppdrag aktualiserats på nytt, dels mot bakgrund av de förändringar som skett i den regionala strukturen sedan 1994 och dels efter en diskussion i förbundsstyrelsens presidium om att förtydliga GRs mandat inom olika områden. Valberedningen beslöt att hos förbundsstyrelsen hemställa om att förbundsstyrelsen ser över valberedningens uppdrag kring de regionala bolagen. Förbundsstyrelsen förtydligade valberedningens uppdrag vad gäller att årligen ta fram förslag till styrelseledamöter i av GR helägda regionala bolag under nuvarande mandatperiod. Presidiet beslöt att valberedningen förutom ovanstående uppdrag dessutom skulle stödja ägarkommunerna i valberedningsarbetet beträffande övriga regionala bolag under mandatperioden.

2 Som ett nästa steg föreslås nu att GRs valberednings uppdrag renodlas mot att i första hand gälla de bolag som är helägda av GR. För övriga regionala bolag föreslås att bolagens ägarkommuner kontaktas om att utse valberedning för respektive bolag. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att valberedningens uppdrag renodlas mot att fr.o.m i första hand gälla de bolag som är helägda av GR, samt att övriga regionala bolag ska kontaktas angående att fortsättningsvis utse valberedning i förhållande till respektive bolags ägarstruktur. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

3 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Strukturbild för Göteborgsregionen underlagsmaterial för rådslag 4 Förbundsstyrelsen antog mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Syftet är att lägga en stabil grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa - en region som är attraktiv att bo och verka i, samt besöka. I samband med antagandet gavs förbundsdirektören i uppdrag att, i samverkan med medlemskommunerna och övriga berörda parter, påbörja arbetet med en strukturbild för Göteborgsregionen. Vidare uppdrogs åt förbundsdirektören att återkomma till förbundsstyrelsen med förslag på organisation och process för arbetet så att förbundsstyrelsen kan diskutera ett utkast till strukturbild vid styrelseseminariet i maj Vid styrelsekonferensen den 9 februari 2007 ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till inriktning av arbetet samt ett förslag till organisation och process/tidsplan. Det innebär att det fortsatta arbetet har inriktats på två delar: en strukturbild som redovisas schematiskt och som tillsammans med tillhörande kortfattad text redovisar de grundläggande principer som bör läggas till grund för utvecklingen av den regionala strukturen i Göteborgsregionen (avser att lägga fast de överordnade principerna och därmed i första hand utgöra underlag för det politiska arbetet).

4 en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format. I ett första steg fokuseras arbetet på att redovisa en samlad bild av markanvändningen. (Arbete med denna sammanställning pågår.) Vid förbundsstyrelsens seminarium presenterades ett underlag (utkast till strukturbild mm) som stöd för en diskussion kring hur en strukturbild bör se ut, samt vilka grundläggande principer som bör knytas till en sådan bild. Förbundsstyrelsen beslöt att uppdra åt kansliet att utifrån den förda diskussionen sammanställa ett underlag som kan läggas till grund för ett rådslag under hösten/vintern , samt att arbetet bedrivs med inriktningen att förbundsstyrelsen skall ges möjlighet att ta ställning till ett förslag till strukturbild senast under maj Under hösten har en avstämning av innehåll och avgränsning gjorts vi förbundsstyrelsens möten ch Med stöd av de förda diskussionerna har ett underlagsmaterial för ett rådslag (rådslag 4) sammanställts: Strukturbild för Göteborgsregionen En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar, daterad november 2007 (bifogas). Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt presidiet att genomföra rådslag med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar i fråga om en regional överenskommelse avseende en strukturbild för Göteborgsregionen, att godkänna underlaget Strukturbild för Göteborgsregionen En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar, daterad november 2007, som underlag för detta rådslag, samt att arbetet bedrivs med inriktningen att förbundsstyrelsen skall ges möjlighet att ta ställning till ett förslag till regional överenskommelse avseende den regionala strukturen senast under maj Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Bo Aronsson

5 Dnr: Styrelseärende 3 14 december 2007 Till Förbundsstyrelsen Omvandling av skuldebrev ISGR till ovillkorat aktieägartillskott GRs helägda dotterbolag ISGR har sedan 2002 amorteringsfritt lånat 2,6 mkr från GR. En fast ränta har utgått för lånet. Nuvarande skuldebrev löper t.o.m ISGR kommer även framgent att behöva kapital i denna storleksordning. I ett PM från Pricewaterhouse Coopers utfärdat ang. granskningen av 2006 års bokslut avseende ISGR kan följande läsas under punkt 3:2 Eget kapital. Med hänsyn till bolagets låga egna kapital är man sårbar för svängningar i resultatet och därmed löper bolaget en risk för insolvens vilket nu även har ökat Riskökning härleds till att stadsbidraget till internationella skolor dragits in fr.o.m. juli För att ge ISGR en stabilare grund och mer handlingsfrihet föreslås det nuvarande skuldebrevet till ISGR på kr omvandlas till ovillkorat aktieägartillskott från GR per Förbundsstyrelsen föreslås besluta att bevilja omvandlingen av ISGR:s skuldebrev till ovillkorat aktieägartillskott per den Göteborg den 23 november Nils-Gunnar Ernstson Minja Bengtsson

6 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Anmälningsärenden från presidiet Från sammanträde Hamnstrategi, Framtidens flygplatser m.fl. sammanställning av kommunernas synpunkter (bilaga) Presidiet beslöt - att ställa sig bakom VGRs förslag till yttrande daterat och med från GR kompletterande synpunkter - med vissa förändringar enligt kursivmarkering. - att ge kansliet i uppdrag att utifrån presidiets diskussion överlämna framkomna synpunkter till VGR. - Investeringsplanering fortsatt samverkan under ledning av BRU Presidiet beslöt - att ställa sig bakom fortsatt samverkan mellan GR och VGR kring planering av viktiga infrastrukturinvesteringar, under ledning av BRU - att uttala sitt stöd för en så tidig samverkan som möjligt på tjänstemannasidan. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna anmälningsärendena till protokollet Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

7 Dnr: Presidieärende Till Förbundsstyrelsens presidium Hamnstrategi, Framtidens flygplatser m.fl. sammanställning av kommunernas synpunkter Västra Götalandsregionen har sammanställt förslag till yttrande beträffande nedanstående remisser: Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:58) Strategiska godsnoder i det svenska transportsystemet ett framtidsperspektiv (SOU 2007:59) Ett strategiskt nät av kombiterminaler intermodala noder i det svenska transportsystemet (Banverket) Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) På senaste sammanträdet med förbundsstyrelsen den 26 oktober beslutades bl.a. att förbundsstyrelsens presidium fick mandat att besluta kring ovanstående remisser samt att ge förbundsstyrelsen möjlighet att ta del av förslag till tjänsteutlåtande. I medföljande handling presenteras en sammanställning av kommunernas synpunkter i punktform. Förbundsstyrelsens presidium föreslås besluta att ställa sig bakom VGRs förslag till yttrande med från GR kompletterande synpunkter, daterat och ; samt att ge kansliet i uppdrag att utifrån presidiets diskussion överlämna framkomna synpunkter till VGR Göteborg Bo Aronsson /Cecilia Kvist Georgia Larsson

8 Dnr: Presidieärende Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist Georgia Larsson Hamnstrategi, Framtidens flygplatser m.fl. sammanställning av kommunernas synpunkter VGRs förslag till yttrande har remitterats till de fyra kommunalförbunden för synpunkter. Kommunernas synpunkter har inkommit genom Nätverket för infrastruktur och presenterades för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad den 20 november. Kommunerna och styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ställer sig bakom VGR förslag till yttrande med önskar förstärka skrivningen med följande kompletteringar: Hamnstrategi (SOU 2007:58), Strategiska godsnoder (SOU 2007:59) och Banverkets rapport Ett strategiskt nät av kombiterminaler Tydliggör Göteborgs hamns särställning och betydelse som en strategisk hamn för hela Skandinavien och Östersjöregionen tillsammans med samverkanshamnarna Uddevalla och Varberg. Utredningen pekar på vikten av att prioritera infrastruktursatsningar kopplade till strategiska hamnar. Det är därför angeläget att slå fast att staten finansierar infrastruktursatsningar som till exempel: dubbelspår på Hamnbanan, ytterliggare en järnvägsbro vid Marieholm, utbyggnad av länsväg 155 och en ytterliggare vägförbindelse under Göta älv. Det uttrycks en oro över att nya kostnader läggs på Sjöfartsverket. Det måste då säkerhetsställas att dessa kostnader inte drabbar vare sig hamnen eller sjöfartsnäringen, då verket redan idag tar ut för höga farledsavgifter i Göteborg i relation till sitt nuvarande åtagande.

9 Wallhamn görs synlig i remissvaret. Planering kring en omflyttning av Gullbergsvass kombiterminal pågår. Detta kommer att kräva stora investeringar vilket inte har kommenterats i utredningen. Till de av Västra Götalandsregionen föreslagna orter lämpliga för kombi-/dryportterminaler bör även Lödöse övervägas. Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) I utredningen ses Luftfartsverkets nuvarande verksamhetsform över och en bolagisering föreslås. Kommunerna ser positivt på en förändrad verksamhetsform för att främja effektiviteten men pekar på vikten av att använda den verksamhetsform som bäst stödjer detta. Frågan om ett förändrat ägande av Landvetter flygplats är intressant och väcker ett antal frågor som bör studeras innan ställning tas. Landinfrastrukturen som anknyter till Landvetter flygplats måste förstärkas. Landvetter flygplats bör snarast knytas med järnväg till Göteborg som ett första etapp av Götalandsbanan. Det är av stor vikt att en koppling till E20 skapas genom en ny tvärförbindelse mellan Landvetter och Partille. Ser positivt på förslaget om samverkar mellan trafikslagen för att utveckla den regionala infrastrukturen. Vill betona att Landvetter flygplats är en viktig nod för flyggods.

10 REGIONUTVECKLING Kommunikationsenheten Rolf Thor Förslag till Yttrande RUN Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) Ärendet Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en väl utvecklad planerings- och beslutssamverkan vad gäller regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Dessa ärenden hanteras i det gemensamma politiska forat Beredningsgruppen för regionutveckling, där kommunal och regionala synpunkter vägs samman. Övergripande synpunkter på förslagen Vi tycker att det är värdefullt om utredarens förslag till en robust och långsiktig finansieringsmodell för det samlade flygplatssystemet blir verklighet. Det skulle ge tydliga besked och förutsättningar för att långsiktigt driva flygplatser på berörda orter. Vi delar också uppfattningen att verksamhetsformerna för Luftfartsverket ändras så att förvaltning och drift av flygplatser läggs i ett aktiebolag. Kategorisering av flygplatser och ersättningssystem Vi tillstyrker kategoriseringen i nationellt respektive regionalt strategiska flygplatser samt övriga flygplatser som är kopplat till föreslaget ersättningssystem. Landvetter flygplats är självklart nationellt strategisk. Göteborg City och Trollhättan bör naturligt ingå i kategorin regionalt strategiska flygplatser. Vi tycker att utredarens förslag till kriterier för ersättning mm är rimliga. Statens ersättning till regionalt strategiska flygplatser bör bestämmas till 75 procent av driftunderskottet för de flygplatser som får full ersättning. Luftfartsverkets verksamhetsform Vi tillstyrker en bolagisering av luftfartsverkets verksamhet. Vi delar uppfattningen att staten bör överväga att ta in privata intressenter i flygplatsbolaget för att främja effektiviteten. Landvetter flygplats Utredaren föreslår att staten bör överväga en utförsäljning av Landvetter eller Malmö till regionala/kommunala/privata intressenter. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

11 Trafikutbudet på Landvetter flygplats har en mycket stor betydelse bl a för det internationellt beroende näringslivet i Västsverige. Flygplatsen är en mycket viktig nod för såväl gods- som persontransportsystemet. Vi delar uppfattningen att ett ändrat ägarskap för Landvetter flygplats kan stärka möjligheterna att utveckla flygplatsen efter dess förutsättningar. Vi anser att frågan om ett förändrat ägande av Landvetter flygplats är intressant och bör prövas vidare. Vi är intresserade av att delta i en fördjupad diskussion om förutsättningarna för en förändring av ägandet. REGIONSTYRELSEN

12 REGIONUTVECKLING Kommunikationsenheten Rolf Thor Förslag till Yttrande RUN RUN Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandena Hamnstrategi (SOU 2007:58), Strategiska godsnoder (SOU 2007:59) och Banverket rapport Ett strategiskt nät av kombiterminaler, N2007/8045/IR, N2007/8043/IR Ärendet Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en väl utvecklad planerings- och beslutssamverkan vad gäller regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Dessa äreden hanteras i det gemensamma politiska forat Beredningsgruppen för Regionutveckling, där kommunala och regionala synpunkter vägs samman. Detta yttrande har behandlats i beredningsgruppen. Beslut fattas av regionstyrelsen. Hamnstrategi Det är vår uppfattning att Sverige som ett litet, perifert beläget land med ett mycket stort beroende av en väl fungerande utrikeshandel måste ägna stor kraft åt att säkra en god internationell tillgänglighet. Väl fungerande sjötransportmöjligheter med direkt tillgänglighet till strategiska handelsområden över hela världen och med hög frekvens inom Europa har en avgörande betydelse för näringslivets utvecklingsförutsättningar. Vi vill understryka betydelsen av att peka ut landets strategiska hamnar för att det ska vara möjligt att få fram och styra investeringar i väg- och järnvägsstråk på ett samordnat och konsekvent sätt. En trafikslagsövergripande strategi för viktiga stråk och noder (hamnar och andra terminaler) är en förutsättning för att bygga bort flaskhalsar och minska sårbarheten i godstransportsystemen. Det är också en förutsättning för att skapa ett mer hållbart transportsystem och begränsa miljöpåverkan Det är nödvändigt att skapa effektiva godsflöden genom en koncentration till ett begränsat antal hamnar som t ex kan erbjuda bredd och frekvens vad gäller linjer och destinationer. Det är också angeläget att slå vakt om direktanlöp till svensk hamn med interkontinentala Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

13 linjer. Göteborgs hamn är den enda som har möjlighet att konkurrera i detta sammanhang. Hamnen har dessutom ett brett utbud av närsjöfartslinjer med hög frekvens och är självklart av nationell strategisk betydelse. RailPort-systemet ger god tillgänglighet till Göteborgs hamn för många orter runt om i landet. Vi delar uppfattningen att ett utpekande av de viktigaste hamnarna i hög grad måste bygga på marknadens, d v s varuägarnas prioriteringar. Dagens godsvolymer speglar marknadens gällande värderingar och ger också en tydlig indikation på det hamnanknutna godsflödets belastning på den anslutande landinfrastrukturen. Utifrån en strikt kapacitetssynpunkt behövs ett fåtal hamnar för att ta hand om den helt dominerande delen av det sjötransporterade godset. Det behövs från kapacitetssynpunkt definitivt ingen utbyggnad av nya hamnar. Vi tillstyrker utredningens förslag till strategiska hamnar. Kombiterminaler Hamnstrategi- och kombiterminalutredningarna beskriver hur viktiga hamnar och kombiterminaler genom sin placering och sina funktioner utgör delar av ett gemensamt nät av viktiga godsstråk inom landet med förbindelse till de länder som är viktigast för svensk utrikeshandel. Som kombiterminalutredningen konstaterar är godstransporterna inom landet starkt koncentrerade till ett fåtal stråk som bedöms mycket stabila. Vi tycker att detta är en mycket bra utgångspunkt för att identifiera de viktigaste noderna i godstransportsystemet. Kombiterminalutredningen föreslår att sammanlagt åtta orter pekas ut som lämpliga för att lokalisera eller ytterligare utveckla omlastningsmöjligheterna för enhetslastbärare. Luleå, Malmö, Göteborg, Jönköping, Hallsberg och Stockholm har pekats ut av samtliga tillfrågade aktörer. Utredningen har därutöver pekat ut Umeå och Älmhult. Dessutom föreslås att de av Hamnstrategiutredningen utpekade hamnarna får erbjudande om att ansluta kombiterminalen på hamnområdet till det strategiska nätet. En målsättning är att priset för att nyttja tjänsterna i terminalen ska vara så lågt som möjligt utan att särskilda subventioner utgår. Vi tillstyrker utredningens förslag i denna del. Det är angeläget att godstransportsystemet blir mer effektivt och samtidigt mer hållbart ur miljösynpunkt. En grundläggande förutsättning för en sådan utveckling är enligt vår bedömning att det finns tillgång till ett antal regionala järnvägsterminaler där godset kan flyttas mellan olika trafikslag. Den regionala karaktären borgar för att kunden får en närhet till en fungerande terminal och därmed en reell möjlighet att träffa ett val att transportera sitt gods genom att utnyttja järnvägssystemet. Väl fungerande och rätt lokaliserade regionala terminaler kan få stor betydelse för möjligheterna att skapa mer hållbara godstransportlösningar. Det tidigare omnämnda RailPort-konceptet har varit mycket framgångsrikt och inneburit att betydande godsvolymer till/från Göteborgs hamn har kunnat flyttas från väg till järnväg. Konceptet har också visat att sam-modala lösningar är möjliga även för relativt korta transportavstånd. Regionala terminaler bör ha en stark lokal förankring bl a i ägandet. De bör kunna drivas på kommersiella villkor men ett etableringsstöd kan vara befogat. Vi anser att staten bör överväga en sådan möjlighet. Vi har nyligen genomfört en studie av möjligheterna att utveckla regionala järnvägsterminaler i Västra Götaland dels utifrån dagens konkurrenssituation, dels utifrån ett tänkbart läge där järnvägens konkurrensmöjligheter stärkts väsentligt. Slutsatsen av studien är att Falköping och Uddevalla bedöms intressanta som kombi- /dryportterminaler. Skövde och Stenungssund bedöms kunna utvecklas som terminaler för konventionell

14 godstrafik. Med en stärkt konkurrenskraft för järnvägen bedöms dessutom Strömstad och Åmål ha möjlighet att attrahera betydande volymer som kombi-/dryportterminaler. REGIONSTYRELSEN

15 Anteckningar Förbundsstyrelsen 26 oktober 2007 Gunnel Rydberg Minnesanteckningar från regional dialog med förbundsstyrelsen 26 oktober 2007 Information från Västsvenska turistrådet AB Gunilla Mitchell, VD, informerar från Västsvenska turistrådet AB, ett bolag som är helägt av Västra Götalandsregionen. Flyget är en av de viktigaste komponenterna för utvecklingen av turismen. Lågkostnadsflyget har gett ökad tillgänglighet. Förtätningen av regionen är viktigt för flygets och turismens utveckling. Nu har vi nya marknader för flyget, t.ex. direktlinje till Polen. Kina och Indien är framtida marknader. Turismen i Västra Götaland omsätter 22 mkr vilket motsvarar ca helårsarbetare. Privatresandet ökar. Vi måste när det gäller turismen tänka på vad vi lämnar efter oss på lång sikt. Det behövs tillväxt i turismen genom fler hotellbäddar och campingplatser, satsningar på gästhamnar och marinor samt på vår unika skärgård som är relativt okänd utomlands. Västsvenska turistrådet arbetar mycket via webben med destinations- och temaportaler. Göteborg är det stora varumärket på den internationella marknaden. Möten och konferenser är ofta det första besöket i ett land, så där behövs satsningar. Det som saknas i regionen är innehåll att sälja vi måste identifiera företag och personer. Det är viktigt att vi tar hem evenemang till Göteborg. Det som händer i Göteborg spiller också över på kranskommunerna. Infrastruktur, strukturbild och K2020 Bo Aronsson, GR, rapporterar om fortsatta processer kring infrastrukturplanering, strukturbild och K2020. Hearing på Rosenbad 4 oktober En delegation från Västsverige togs den 4 oktober emot av näringsminister Åsa Thorstensson. En fråga som togs upp med ministern var behovet av

16 investeringar i järnväg och väg för utveckling av Göteborgs hamn. Konstaterades att regionförstoringen på Göteborgs lokala arbetsmarknad har ökat förhållandevis lite i jämförelse med Stockholm och Malmö. Dessutom lyftes flygplatsens roll fram. Budskapet var: Genomför beslutade projekt som västra stambanan, järnväg till Landvetter, västsvenska paketet och Trollhättepaketet. Kommande remisser Fyra utredningar kommer på remiss från regeringen under hösten med svarsdatum 14 december. I ett extra styrelseärende föreslås förbundsstyrelsen att av tidsskäl besluta att ge förbundsstyrelsens presidium mandat att besluta om remisserna. Svar ska lämnas gemensamt med VGR. BRU samordnar. De närvarande framhåller följande: - Förbundsstyrelsen bör få ta del av förslagen. - Det är mycket otillfredsställande med så korta remisstider i viktiga frågor. Förankringen blir ett problem. - Även kranskommunerna har hamnar av betydelse som bör finnas med i diskussionen. - Varje kommun kan inte diskutera alla frågor. I infrastrukturfrågor som berör två eller flera kommuner bör man därför lämna över frågorna till GR. - Kommunerna kunde vara mer proaktiva när det gäller kommande utredningar. K2020 En konsultrapport om kollektivtrafikens finansiering presenteras. Rapporten visar att storstädernas andel av de statliga medlen är relativt låg i dagens finansieringssystem. Offentliga satsningar i transportsystemet är mycket lägre i Göteborg jämfört med i Stockholm. K2020-projektet kommer att förhålla sig till rapporten och återkomma till den vid förbundsstyrelsens decembermöte. Strukturbild Ett arbetsmaterial är nu under bearbetning och kommer att presenteras för förbundsstyrelsen i december. Viktigast här blir den regionala överenskommelsen att ta ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Förutsättningar för en uthållig tillväxt skapas om vi koncentrerar utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och handel

17 till kärnan, sammanhängande stadsbygd och orter knutna till de regionala huvudstråken. Ett rådslag fyra planeras till januari-mars Helene Odenjung framför att hon stöder konceptet men påpekar vikten av att inte glömma bort de mjuka frågorna, t.ex. utbildning. Carina Liljesand framhåller att den sociala dimensionen bör finnas med i processen i nästa rådslag. Nils-Gunnar Ernstson informerar om att i uppdraget om uthållig tillväxt ingår att särskilt fokusera på den sociala dimensionen. Ing-Marie Samuelsson konstaterar också att den sociala dimensionen redan finns med som en grund i arbetet med Uthållig tillväxt. Mikael Jansson uttalar tillsammans med Stefan Svensson sitt stöd för den process som nu avgränsats till Uthållig tillväxt och menar att det blir politikens roll att se till att den sociala dimensionen finns med fortsättningsvis. Sweden in the Creative Age Patrik Ström, Handelshögskolan i Göteborg, informerar om studien Sweden in the Creative Age som utgår från tankar från forskaren Richard Florida i San Fransisco. Florida har visat hur storstadsregionen idag återtar sin betydelse och skapar en kreativ miljö där människan är i fokus. Riktningen är från affärsklimat till ett mer mänskligt klimat. Det blir en ökad rörlighet och en konkurrens om människor, inte bara om kapital och kostnader. Universiteten får en betydelse som kreativa noder. Richard Florida talar om 3 T talang, teknologi och tolerans. Dessa T skapar grunden för den kreativa klassen. Ett eurokreativt index från 2004 visar att Sverige ligger etta i världen, före USA. Överhuvudtaget ligger de små öppna ekonomierna i Norden högt vad gäller kreativitet. Det är utgångspunkten för den svenska studien. Vad gäller talang visar den svenska studien att 44 procent av invånarna i Stockholm tillhör den kreativa klassen. Västra Götaland ligger på 35 procent, nära rikssnittet. Ser vi på kommuner ligger Solna på 55 procent och Göteborg på 42.

18 Stockholm har också högsta andelen högutbildade, tätt följt av Uppsala och Västerbotten. Richard Florida menar dock att de personer som arbetar med kreativa processer inte nödvändigtvis behöver vara högutbildade. Västra Götalandsregionen ligger lågt vad gäller teknologi, främst eftersom Florida inte räknar in bilindustrin i hightech-sektorn. Beträffande tolerans har man mätt andelen utlandsfödda. Stockholm har 18,7 procent och Västra Götaland 13. Gay index visar högst siffror för Borås och därefter kommer Göteborg. Stockholm ligger högst i riket vad gäller bohemiskt (konstnärligt) index. Reflektioner man kan göra är att städerna är viktiga mötesplatser idag men att storleken är relativ. Att koppla sig samman med andra är nödvändigt. Aktiv planering krävs kring en stadsregions yttre och inre områden. Man kan se ett visst samband mellan en framgångsrik region och andelen kreativa personer som verkar där. Fördjupad ÖP för Kungsbacka stad Per Ödman, Hasse Andersson och Anna-Karin Ljungman informerar om fördjupad ÖP för Kungsbacka stad. Utifrån ÖP 06 är målet nu att höja takten i bostadsbyggandet. Kungsbacka har invånare men bara i staden. Det har varit en snabb och jämn befolkningsökning. Kommunen får fler unga barnfamiljer och äldre personer, men förlorar på ungdomssidan. Staden ska växa och bli tätare. Det innebär att 4000 nya bostäder ska byggas fram till Närmast planeras nya bostäder. Det ska bli tätast och högst i centrum. Trafikledsplanen ger fler körfält och samtidigt parkeringshus. Det finns ett handlingsprogram för god luftkvalitet och tillgänglighet till grönområden. Kommunen tror att det kommer att finnas en långsiktig efterfrågan på bostäder i Kungsbacka. Pendlingen till Göteborg och andra orter ökar. Det finns en oro för störningar i trafiken in mot Göteborg. Man planerar för en blandstad och en ökad tjänstesektor. Nuvarande pendlingsandel är dock realistisk. I den efterföljande diskussionen betonas behovet av fyrspår från Göteborg och söderut, eftersom Kungsbackapendeln redan är full. Ett önskemål som nämns är tåg via Säröbanan mot Västlänken.

19 Styrelseärende Förteckning (ärenderubrik och beslut) över beslut fattade av GRs styrgrupper under tiden augusti 2007 november 2007 (Informationsärenden har inte tagits med i förteckningen) SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 13 september Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3++ (utbildningar som startar våren 2008) Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att för sin del godkänna förslaget till Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3++, i enlighet med dokument daterat , samt att föreslå förbundsstyrelsen: a) rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3++, i enlighet med dokument daterat , b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas, c) kommunerna senast till GR meddelar beslut om godkännande. 49 Interkommunal ersättning för förskola, grundskola, fritidsklubb och förskoleklass samt prislista för ISGR 2008 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2008, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, för förskoleklass, grundskola och fritidshem fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen enligt följande: Förskoleklass kr/elev och termin Grundskola år kr/elev och termin Grundskola år kr/elev och termin Fritidshem skolår F kr/elev och termin Fritidshem skolår kr/elev och termin, samt att föreslå förbundsstyrelsen att rekommenderar medlemskommunerna, att för kalenderåret 2008, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15

20 oktober, fastställa prislista för ISGR enligt följande: svensk-engelska sektionen år kr/elev och termin svensk-engelska sektionen år kr/elev och termin internationella sektionen år kr/elev och termin internationella sektionen år kr/elev och termin. Utbildningsgruppen beslöt dessutom att ersättningen till ISGR ska förändras enligt samma index som tas fram i arbetet med prissättningen inom grundskolan, samt att uppdra åt Skolekonomgruppen att inför kommande år inrikta arbetet med prisnivån för den svensk-engelska sektionen inom ISGR mot att denna hamnar i paritet med prisnivån för regionens övriga grundskolor, år 1-6 och Interkommunal ersättning för den obligatoriska särskolan i Göteborgsregionens kommuner 2008 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå Förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna, att, för kalenderåret 2008, fastställa prisnivåer mm i enlighet med innehållet i förslag daterat , innebärande: a) Prisnivåer (exkl skolskjutskostnader); Nivå kr/elev och termin Nivå kr/elev och termin Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna. b) Avstämningstidpunkterna ska vara 15 mars och 15 oktober om inte annat överenskommes av parterna i avtalet. c) Innan avtal sluts ska samråd ske mellan kommunerna. d) En gemensam avtalsblankett ska utarbetas och finnas tillgänglig på GRs hemsida. samt e) Inför kommande år bör arbetet med att fastställa den interkommunala ersättningen för den obligatoriska särskolan samordnas med det arbete som sker för att fastställa den interkommunala ersättningen för förskoleklass, grundskola, fritidshem skolår F-3 samt fritidsklubb skolår Interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen 2008 (Material bifogas) (Peter Holmström) Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

21 att föreslå Förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att fastställa en prismodell och prisnivå för gymnasial vuxenutbildning (gym), påbyggnadsutbildningar (pu) och grundläggande vuxenutbildning (gruv) i Göteborgsregionen kalenderåret 2008 enligt följande: a) ett enhetspris på 42 kr per gymnasiepoäng (gyp/vp) tillämpas, b) för dyrare resp billigare kurser ska beräkningsgrunderna rimlighetsbedömas av GRs Vuxgrupp, samt c) för sfi och särvux gäller bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN 5 september Återkoppling till Hjortvikenmötet Beslut Styrgruppen beslutar att den presenterade sammanställningen ska ses som ett styrdokument och att detta ska uppdateras efter hand. 3. GR-kommunernas mottagande av ensamkommande, asylsökande barn. Beslut Styrgruppen beslutar rekommendera GRs styrelse besluta sända ut förslaget till gemensamt mottagande av ensamkommande, asylsökande flyktingbarn på remiss till medlemskommunerna. 4. Regionalt samarbete runt våldsutsatta kvinnor Beslut Styrgruppen beslutar - med godkännande anteckna informationen om ansökan om utvecklingsmedel från länsstyrelsen till kommunalt kompetenscentrum och för utvecklad verksamhet för män genom samarbete med Utväg. - respektive kommuns folkmängd ska utgöra fördelningsnyckel för finansiering. 7. Kartläggning av villkoren för kvinnojourer Beslut

22 Styrgruppen beslutar - sända ut Sanna Peterssons uppsats till ledamöterna. SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN 16 oktober GR-kommunernas mottagande av ensamkommande, asylsökande barn Styrgruppen beslutar Att under förutsättning att de medlemskommuner som ännu inte inkommit med remissvar också ställer sig positiva till ett solidariskt mottagande Att föreslå förbundsstyrelsen ge förbundsdirektören i uppdrag att omgående kontakta medlemskommunerna kring behovet av fortsatt samarbete kring det praktiska mottagandet. 3. Personalbehovet inom vård- och omsorgsområdet Styrgruppen beslutar Anteckna informationen till protokollet och följa upp resultatet av projektet 4. Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Styrgruppen beslutar påtala hos LSS-utjämningskommittén att statisktiken från de gångna åren visar på i vissa fall avsevärda ekonomiska skillnader i utfall för kommunerna med åtföljande problem att planera verksamhet och ekonomi. hävda att denna utveckling - utjämningssystemet premierar användande av dyrare insatser, vilka ger mer i utjämningmedel, vilket är dyrare ytterligare talar för ett statligt övertagande av LSS-finansieringen. 5. Förutsättningar i arbete med Nyckeltal ÄO Styrgruppen beslutar GR erbjuder medlemskommunerna att våren 2008 delta i arbetet med Nyckeltal ÄO Organisation av arbete med hjälpmedelsupphandling

23 Styrgruppen beslutar Presidiet lämnar en skrivelse till VästKom där styrgruppen bidrar med följande synpunkter: - för att möjliggöra även för mindre anbudsgivare att delta i upphandlingen bör det vara möjligt att även lämna anbud på delar av hjälpmedelsförsörjningen för Västra Götaland - i samband med upphandlingen bör undersökas om det är möjligt att ge enskilda invånare möjlighet att helt privat köpa/hyra hjälpmedel till offererade priser av anbudsgivarna. 11. Övriga frågor 1. Nedläggning av geriatriska vårdplatser Styrgruppen beslutar Presidiet tar upp kommunernas situation i ett möte med beställarnämnderna. 2. Socialnämndspresidierna Styrgruppen beslutar Styrgruppen lägger förslag till mötesplan för socialnämndspresidierna. SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 28 september GR-arbetsmarknads viljeinriktning och strategiska arbetsområden Beslut Styrgruppen beslutar att anta förslagen viljeinriktning och att denna kompletteras i aktivitetslistan med feriearbeten för ungdomar. 6. Uppföljning samt lägesrapporter Beslut Styrguppen beslutar att på sitt nästa sammanträde särskilt ta del av arbetet kring regional praktikhantering.

24 SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR REGIONALT LUFTVÅRDSPROGRAM 30 augusti Förslag till yttrande över Länsstyrelsens remiss Miljömål för Västra Götalands län Styrgruppen för luftvårdsprogrammet beslöt att godkänna förslag till yttrande daterat Senaste nytt om pågående arbete med åtgärdsprogram för MKN Styrgruppen för luftvårdsprogrammet beslöt att GR:s kansli ges i uppdrag att redovisa de åtgärder som hittills gjorts för att klara normerna. 7. Luftvårdsprogrammet roller och ansvar Styrgruppen för luftvårdsprogrammet beslöt att GR:s kansli ges i uppdrag att ta fram förslag till två alternativ som styrgruppen sedan har att ta ställning till. Alternativens inriktningar är: 1. Effektivisera styrgruppsmötena till ett per år och komplettera med seminarier. 2. Utveckla styrgruppsmötena till ett aktivt forum, med mer dialog och utökat deltagande. SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 31 augusti Lerums framtidsplan ÖP 2008, utställningshandling 2 Styrgruppen beslöt att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat , samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget. 4. Ansökan om fortsatta medel för Clean shipping project Styrgruppen beslöt

25 att GR garanterar projektets finansiering vad ankommer på GR för år 2008 enligt bifogad projektplan, daterad , under förutsättning att övrig finansiering arbetsinsatser garanteras enligt projektplanen; samt att styrgruppen överlämnar ärendet till förbundsstyrelsen för slutligt beslut om projektets finansiering under Samråd om detaljplan för Aggetorp 1:21 m fl Styrgruppen beslöt att uppmana Lerums kommun att vänta med fastställandet av detaljplanen för Aggetorp 1:21 m fl till dess att beslut fattats om framtida användning av Grustäkten i Gråbo. SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 5 oktober Förslag till slutfinansiering av projekt inom Gökungen samt avslutning av Gökungeprojektet Styrgruppen beslöt att godkänna utbetalning av projekt enligt projektlista, daterad , att godkänna att medlen för Polhemsplatsen-Odinsplatsen omfördelas till Nordstaden och till Cykelparkering vid Centralstationen, att godkänna avslutandet av projekten Göken/Gökungen, samt att godkänna att resterande medel förs över till ett GR-konto med syfte att finansiera kollektivtrafikfrämjande åtgärder. 7. Landvetter centrum, program Styrgruppen beslöt att godkänna föreslag till yttrande, daterat Förslag till yttrande över FÖP staden Alingsås, utställningshandling Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat

26 9. Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad, samrådsupplaga Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat Förslag till sammanträdestider 2008 Styrgruppen beslöt att ta upp förslag till sammanträdestider och studieresa på nästa möte.