att nå målen. I grundskolan handlar det främst om när eleverna inte når målen att lära sig läsa, skriva och räkna.

Transkript

1 15 januari 2001 NUMMER 1 Skolverkets nya roll Mer stöd och hjälp I fortsättningen är det de som bäst behöver stöd som ska få statens hjälp att utvecklas. Skolverket ska få en mer aktiv roll för att skolor ska nå målen, enligt ett regeringsuppdrag. Det är ett nytt sätt att arbeta för Skolverket. En nyhet är utvecklingsdialoger där skolverkare träffar kommuner för att komma fram till hur skolor ska bli bättre. Utvecklingsdialogen blir navet i det nya arbetet. Den kommer att utgå från kommunens egen kvalitetsredovisning. Målet är att besöka en tredjedel av kommunerna på två år. I samtalen ska Skolverket och kommunen tillsammans komma fram till vad som behöver göras för att kvaliteten ska bli bättre. Skolverket kommer t ex att ta upp hur kommunerna tar reda på hur det går för elever och barn och hur de arbetar med att göra det bättre. Det är viktigt att det finns sätt att se om målen nås. Uppgifterna ska presenteras på ett bra sätt och också värderas. Skolan måste hitta idéer för att lösa problemen och en struktur för vem som gör vad. Medarbetare på skolan tar på sig ansvar för olika uppgifter och rektorn är pådrivande. Skolverkets mer aktiva roll ska inte inkräkta på kommunernas och de andra huvudmännens grundlagsrätt att själva tolka lagar och författningar. Stöd där behovet finns Skolverket ska ge stödet där det största behovet finns. Verket ska ta reda på vilka huvudmän och skolor som har störst problem att nå målen. I grundskolan handlar det främst om när eleverna inte når målen att lära sig läsa, skriva och räkna. I gymnasieskolan kan det bli kommuner med skolor där många elever hoppat av utbildningen. Men också kommuner där det är stor skillnad mellan hur skolorna klarar målen kan bli aktuella. För barnomsorgen är det svårare att säga när målen inte nås. Men Skolverket har de senaste åren bl a uppmärksammat hur de yngsta barnen har det, hur barn i behov av särskilt stöd tas om hand, att fritidshemmen har för små resurser och att det inte finns öppen fritidsverksamhet för åringar. Omställningen av Skolverkets arbete ska göras under två år och påverkar hela verkets organisation och resurser. Läsa, skriva, räkna Regeringen har i sitt uppdrag sagt att satsningen på aktivt stöd speciellt ska inrikta sig på basfärdigheter i läsning, skrivning och matematik. Meningen är att antalet elever som når målen ska öka. Pengar finns för att ge stöd till skolor som behöver det extra mycket. Det är viktigt att skolans alla ämnen är med när eleverna lär sig läsa, skriva och räkna. Det är också viktigt att börja så tidigt som möjligt och därför måste också förskoleklassen vara med. En skolas problem att eleverna inte lär sig läsa och skriva kan hänga ihop med att värdegrunden sviktar. Därför måste också arbetet med demokrati på en skola diskuteras. Regeringen menar också att statens pengar för kompetensutveckling av skolors och barnomsorgens personal mer än tidigare måste ges till de skolor och huvudmän som bäst behöver det. Nu gör regeringen ytterligare satsningar på kompetensutveckling i specialpedagogik, teckenspråk, läroplanens övergripande mål, ökad samverkan mellan skolformerna, läsoch skrivmiljöerna och för lärare i skolor med många nationaliteter. Ytterligare information För frågor kontakta Anna Cederschiöld, tel: , anna.cederschiold@skolverket.se, Kjell Hedwall, tel: kjell.hedwall@skolverket.se eller Ragnar Eliasson tel: ragnar.eliasson@skolverket.se 2 Ny lag om registerkontroll 4 Nya och gamla kurser i gymnasieskolan 4 Inbjudan: Utveckla nya nordiska kurser 5 Utveckla den demokratiska kompetensen 5 Rapporten Nationella kvalitetsgranskningar Gästlärarprogrammet NYHETSBREV

2 Statens trygghetsnämnd byter kanslimyndighet Från och med 1 januari 2001 är Kammarkollegiet, Statens trygghetsnämnds kanslimyndighet. Regleringen av skador enligt förordningen (SKOLFS 1993:47) om ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning, som tidigare skötts av AMF, sköts fr. o. m. årsskiftet av kollegiet. Den nya adressen är Statens trygghetsnämnd, Kammarkollegiet, Karlstad. Tel: Provmaterial i franska och tyska Skolverkets IT-baserade provbank utökas nu med provmaterial i franska och tyska för steg 4 (tidigare B-språk, kurs B). Läs mer om provbanken på vår hemsida Ändrade regler För en fristående skola får bara den anställas som rektor som har förvärvat pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. Detta gäller från den 1 januari 2001 och därmed gäller samma regler för den fristående som kommunala skolan. (SFS 2000:1107). Bidrag för pedagogiska insatser Bidraget för pedagogiska insatser syftar till att främja kommuners och fristående skolors utvecklingsarbete för finskspråkiga barns och ungdomars tvåspråkighet och identitet. Bidrag lämnas till projekt för att utveckla det pedagogiska arbetet. Ansökningshandlingar har skickats till rektor på varje skola, barnomsorgsförvaltningar och motsvarande. Extra handlingar kan beställas från Skolverket, Britt-Marie Österwall, tel: , e-post: britt-marie.osterwall@skolverket.se Ansökan ska vara Skolverket tillhanda senast den 2 april Ny lag om registerkontroll Riksdagen har antagit förslag till en ny lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorgen vilken träder i kraft den 1 januari Bakgrunden till lagen framgår dels av SOU 1998:69 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg (f.d. förbundsordförande för Lärarförbundet Solveig Paulsson var särskild utredare) och dels proposition 1999/ 2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg samt betänkande 2000/01: UbU4 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Konsekvensändringar genomförs även i skollagen (1985:1100) och lagen (1998:620) om belastningsregister. Ändringarna i nämnda lagar framgår av ovan nämnda proposition och betänkande. Syftet med lagen Lagen syftar till att stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp genom att förhindra att personer som dömts för vissa brott anställs inom de aktuella verksamheterna. Lagen är inte ett absolut skydd mot att direkt olämpliga personer anställs utan registerkontrollen utgör ett komplement till anställningsförfarandet i övrigt enligt propositionen. Verksamheter som omfattas av lagen Registerkontroller införs, såvitt gäller kommunerna, inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan, obligatoriska särskolan, fristående skolor för skolpliktiga barn samt riksinternatskolorna som anordnar utbildning som motsvarar grundskolan. Ingen skillnad görs mellan offentligt bedriven verksamhet och verksamhet som bedrivs av enskilda. Den enskilt bedrivna förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, som inte är entreprenad, omfattas således av registerkontrollen. Även entreprenadförhållanden inom skolan gäller lagen vilket innebär att om en entreprenör utför uppgifter beträffande förskoleverksamhet, förskoleklass och skolbarnsomsorgen för en kommuns del, är entreprenören skyldig att genomföra registerkontroll. Kommunen kan i avtalet med entreprenören ta in föreskrifter om sanktioner, t.ex. vite, vid brott mot viktiga avtalsbestämmelser såsom exempelvis att följa bestämmelserna om registerkontroll. Vilka yrkeskategorier omfattas av lagen? Registerkontrollen omfattar alla som söker arbeten inom förskoleverksamheten, förskoleklassen, skolverksamhet för skolpliktiga barn och skolbarnsomsorgen. Kontrollen gäller personal som har direkt kontakt med barn och ungdomar såsom rektorer, lärare, förskollärare, fritidspedagoger, syokonsulenter och andra yrkeskategorier. Även övrig personal som arbetar i verksamheterna t.ex. administrativ personal, skolvaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal omfattas av lagen. Lagen gör således inget undantag för någon personalkategori med anställning inom ovan angivna verksamhetsområden. Personal anställd inom gymnasieskolan omfattas inte av lagen. Det är till övervägande del inom de obligatoriska verksamheterna med ansvar för små barn och unga människor med svagt eget skydd eller verksamheter som, utan att vara obligatoriska, utnyttjas av den absoluta merparten av alla barn som omfattas av lagens skyddsaspekt. Vem ska begära och lämna registerutdraget? Det är den arbetssökanden själv som ska begära registerutdrag från polisens belastningsregister. Enligt regeringens uppfattning blir integritetskränkningen mindre om den arbetssökanden har kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Den lokala polismyndigheten tillhandahåller blankett som ska fyllas i av den arbetssökande vilket är en förutsättning för att uppgifterna ska lämnas ut. Det är enbart den som erbjuds anställ- 2 NYHETSBREV 1.01

3 ning som är skyldig att lämna ett registerutdrag. Således omfattas inte samtliga som sökt anställningen ifråga. Enligt regeringen bör ett erbjudande om anställning lämnas med förbehåll för vad som kan framkomma vid registerkontrollen. Registerutdragets giltighetstid m.m. Registerutdraget får vara högst ett år gammalt. På begäran av den som lämnat registerutdraget så ska handlingen återlämnas i original. Mot bakgrund av att utdraget liksom övriga ansökningshandlingar omfattas av offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen och att det också ger en möjlighet att efter en anställning kunna kontrollera att handläggningen varit korrekt samt att utdragets innehåll inte varit förvanskat, ska kommunen behålla en kopia av registerutdraget. Vidare framgår av propositionen att sekretess inte gäller inom kommunen för uppgifter i utdraget. Oavsett anställningsform, d.v.s. tillsvidare eller tidsbegränsad, så ska ett registerutdrag lämnas vid den första anställningen. Även korttidsanställd personal som exempelvis vikarier omfattas av lagen. Då registerutdraget gäller i högst ett år, behöver inte arbetsgivaren genomföra ny registerkontroll förrän ett år efter det att inlämnat utdrags giltighetstid löpt ut. Den som inom ett år från det att den förra anställningen upphörde erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare får anställas utan att hon eller han har lämnat ett registerutdrag. I detta sammanhang kan konstateras att företrädesrätten enligt 25 lagen om anställningsskydd gäller i nio månader från den dag då anställningen upphörde. Mot denna bakgrund får anses att nämnda undantag medför att en företrädesberättigad arbetstagare behöver inte lämna in nytt registerutdrag under den tid företrädesrätten gäller. Skälet för att göra undantag från huvudregeln är enligt propositionen att det kan t.ex. vara att det endast gått en kort tid sedan det första anställningstillfället då ett registerutdrag lämnades. Redan anställd personal omfattas inte av registerkontrollen med hänsyn till den personliga integriteten. Dessa personer har inte någon möjlighet, som en arbetssökande, att avstå från att kontrolleras. Således omfattas inte en arbetstagare som riskerar att bli uppsagd och som får ett omplaceringsserbjudande enligt 7 lagen om anställningsskydd. Föreskriver lagen något anställningsförbud? Den som inte lämnat ett registerutdrag får inte anställas. Arbetsgivaren blir således skyldig att begära att den som erbjuds anställningen lämnar ett registerutdrag. Om kommunen anställer en person som inte har lämnat ett registerutdrag kan beslutet komma att upphävas enligt 10 kap. kommunallagen (laglighetsprövning). Vad gäller exempelvis föräldrakooperativ kan kommunen dock agera i egenskap av tillsynsmyndighet. Om registerutdraget innehåller anteckning med något av de brott som omfattas av lagen, är det arbetsgivaren som själv avgör om personen ifråga ändå ska anställas. Arbetsgivaren ska vara mycket restriktiv när det gäller att anställa personer som inger registeranteckning (registerutdrag med belastningsanteckning) och att rekryteringen generellt sker med stor medvetenhet och noggrannhet. Vilka brott omfattas av registerkontrollen? Registerutdraget ska innehålla uppgifter om alla sexualbrott enligt 6 kap. BrB. Exempel på brott enligt BrB i nämnda avseende är våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig och sexuell ofredande. Därutöver kommer även andra brott som innefattar allvarliga kränkningar av andra människor såsom mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt rån och barnpornografibrott att ingå i registeruppgifterna. Uppgifter som är mer än tio år gamla gallras i regel ur belastningsregistret. Övergångsbestämmelser saknas Då övergångsbestämmelser saknas gäller lagen för arbetstagare som anställs (anställningsbeslutets datum) efter den 1 januari Fira Världsbokdagen 23 april Den 23 april firas världsbokdagen runt om i världen. Hur kan ni på er skola uppmärksamma världsbokdagen? Läs mer i bilagan som följer med detta nummer av Nyhetsbrevet. Utvecklingssamtal och skriftlig information Debatten om bedömning, utvecklingssamtal och betyg var intensiv under förra året inte minst om vad som gäller för utvecklingssamtal och skriftlig information. Därför uppdrog regeringen åt Skolverket att informera om bakgrund och de bestämmelser som gäller. Resultatet är en broschyr, Utvecklingssamtal och skriftlig information, som kortfattat och enkelt informerar om grunden för nuvarande bestämmelser och vad som utmärker utvecklingssamtal, skriftlig information, skriftligt omdöme och betyg. Dessutom ges en kortfattad genomgång av bestämmelserna för grundskolan, fristående skolor, den obligatoriska särskolan, sameskolan och specialskolan. Materialet skickas i ett ex. till samtliga berörda skolor. Ytterligare exemplar kan beställas gratis (porto och exp avg tillkommer) från Liber Distribution, adress, se sista sidan. Best nr är 00:599. Materialet kan också laddas ner från Skolverkets hemsida Betygsättning och frånvaro I Skolverkets nyhetsbrev nr 14/00 informerades om den nya bestämmelsen i 7 kap. 3 andra stycket gymnasieförordningen som handlar om betygsättning och frånvaro (bestämmelsen trädde i kraft den 15 september 2000): Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas. Skolverket får många frågor kring den nya bestämmelsen. Några av frågorna och svar finns att läsa på Skolverkets webbsida, NYHETSBREV

4 Nya och gamla kurser i gymnasieskolan omräkning av poäng I Skolverkets nyhetsbrev den 5 oktober 2000 (nr 15/00) beskrivs hur gamla kurser kan omräknas till nya poäng för elever som läst kurser enligt båda systemen. Nu har Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:165) med vissa bestämmelser om beräkning av gymnasiepoäng i slutbetyg i gymnasieskolan kommit ut. Föreskrifterna finns på Skolverkets webbsida; Styrdokument, SKOLFS. Läs gärna föreskrifterna tillsammans med artikeln i nyhetsbrevet nr 15/00 ( Publicerat, Nyhetsbrev). Observera att föreskrifterna bara ska tillämpas på elever som läser enligt det nya poängsystemet men trots detta av någon anledning har några betygsatta kurser från det gamla poängsystemet. Det gäller dels elever som har läst i gymnasieskolan under läsåret 1999/2000 eller tidigare men sedan börjat om i årskurs ett hösten 2000, dels elever som påbörjat sina gymnasiestudier före den 1 juli 2000 och sedan gör ett studieuppehåll, kommer tillbaka och läser enligt det nya poängsystemet. Huvudregeln Annars är huvudregeln att elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2000 ska läsa enligt de gamla kursplanerna och få ett slutbetyg enligt det gamla poängsystemet. Föreskrifterna Föreskrifterna i SKOLFS 2000:165 innehåller, förutom vad som anges i nyhetsbrevet nr 15/00, bl.a. en lista på alla de kurser som ska omräknas med faktorn 1,15 samt anvisningar om kurskoder. Omräknade kurser ska i slutbetygsdokumentet ha en kod som består av den gamla kurskoden efterföljd av ett K (K för konvertering). Att delta i Inbjudan till gymnasieskolorna att skicka in intresseanmälan för att utveckla nya nordiska kurser. Vid ett nordiskt kontaktmöte Reykjavik på Island den april 2001 fortsätter samarbetet mellan nordiska gymnasieskolor att utveckla gemensamma mål för nordiska kurser/teman. Intresserade gymnasieskolor inbjuds att anmäla sitt intresse för att vara med i arbetet. Teman är: Geologi/naturgeografi och energi Demokrati i Norden Reseliv och handel Deltagare från varje gymnasieskola ska vara en lärare och en skolledare. Skolverket bekostar resa och uppehälle. Intresseanmälan sänder ni till Lena Olsson, e-post lena.olsson@skolverket.se Anmälan skall vara inne senast fredagen den 16 mars. Besked meddelas i slutet av mars. Då lämnas också närmare information om resan och programmet. Till intresseanmälan ska fogas en kort beskrivning av vad er skola särskilt skulle vilja ta fasta på inom det ni har valt. Vilka mål kursen/temat kommer att omfatta bestäms dock slutligen av vad ni kommer fram till i diskussionen med era nordiska kollegor. Kontaktpersoner Lena Olsson tel , Gudrun Wirmark tel Redan färdiga kurser och teman kan ni ta del av på Skolverkets hemsida: under rubriken Internationellt, Projekt, Att delta i Nordiska teman. Informationsfolder En informationsfolder om Nordiska teman kan kostnadsfritt beställas från Liber Distribution, adress se sista sidan. Stipendier för lärare Efter ansökan beslutar Skolverket årligen om stipendier till enskilda lärare eller flera lärare gemensamt inom det offentliga skolväsendet. Dessa stipendier utlyses nu och ansökningarna ska vara Skolverket tillhanda senast Beslut om tilldelning fattas under maj månad. Information och ansökningsunderlag om stipendierna finns på Skolverkets webbplats studier/bidrag/index.shtml OBS: Information och ansökningsunderlag kommer i år inte att sändas ut till kommuner och skolor utan finns endast tillgängligt på Skolverkets hemsida. Kontaktpersoner är Eva Engdell, tel , Gunilla Rahm, tel , Hans Krantz, tel E-post: fornamn.efternamn@skolverket.se Bidrag till kompetensutveckling Ämneslärarföreningar har nu möjlighet att söka bidrag till kompetensutveckling för budgetåret Ansökningarna ska vara Skolverket tillhanda senast Beslut om tilldelning meddelas i månadsskiftet mars/april. Information om bidragen finns på Skolverkets webbplats index.shtml Kontaktpersoner är Eva Engdell, tel , Yvonne Norberg, tel , Hans Krantz, tel E-post: fornamn.efternamn@skolverket.se Dags att söka bidrag och stipendier Bidrag och stipendier för internationell verksamhet i skolan, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Bidrag för extra undervisning i svenska för elever från utlandet som tas emot i gymnasieskolan. Bidraget avser verksamhet under våren Ansökan ska vara Skolverket tillhanda senast 1 mars Bidrag till skolhuvudmän för fortbildning av lärare för undervisning i olika ämnen på annat språk än svenska. Bidraget avser verksamhet under Ansökan kan göras löpande under 2001 och ska vara Skolverket tillhanda senast sex veckor före planerad fortbildning. Information och ansökningshandlingar finns även att hämta på Skolverkets hemsida under rubriken Projekt/studier, Bidrag och stipendier. 4 NYHETSBREV 1.01

5 Utveckla den demokratiska kompetensen Skolverket har tagit fram en strategi för verkets arbete med de demokratiska värdena. Den finns nu i en sammanfattad version på Skolverkets hemsida; Där finns också skriften Deliberativa samtal som värdegrund historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro Universitet, beskriver det deliberativa samtalet och dess potential i skolan. Han ger också en historisk bakgrund till skolans demokratiuppdrag. Förskolor och skolor har länge haft ett demokratiskt uppdrag som handlar om att utveckla demokratisk kompetens hos barn och unga. Demokratisk kompetens innefattar förmåga att delta i samtal och förstå skälen för sina egna och andras ställningstaganden liksom att delta i och /eller påverka demokratiska beslutsprocesser. Förmågan att kommunicera med andra i svåra och komplexa frågor, även där uppfattningarna går isär, sätts härmed i centrum. Inom modernare demokratiforskning har en s.k. deliberativ demokratisyn utvecklats som just sätter kommunikationen, samtalet i fokus och som menar att samtal är demokratins bärande element. Skolverket vill med denna skrift stimulera till diskussion om hur förskolor och skolor kan arbeta för att barn och unga ska utveckla demokratisk kompetens. Värdegrunden En dokumentation från Skolverkets konferens om värdegrunden i november skickas nu ut till deltagarna och kommer även att läggas ut på Nationella kvalitetsgranskningar 2000 Rapporterna från de nationella kvalitetsgranskningarna som genomförts under 2000 är nu klara att distribueras i tryckt form: Skolverkets rapport nr 190 samt särtryck av dess tre ingående delar. I rapporterna redovisas nationell kvalitetsgranskning i 20 kommuner avseende kommunernas ansvarstagande för helheten i utbildningen, utbildning på entreprenad samt arbetet för att säkra en likvärdig och rättvis betygssättning. Rapporterna ger en bild och en övergripande analys av arbetet på ett 80-tal skolor respektive ett 100- tal externa utbildningsanordnare. Beställning Den samlade boken Nationella kvalitetsgranskningar 2000 beställs från Liber distribution, adress se sista sidan. Best.nr. 00:567, pris 75 kr exkl moms. Var och en av de tre rapporterna kan även beställas separat, pris per styck är då 30 kr exkl moms. (Helheten i utbildningen 00:580, Utbildning på entreprenad 00:581, Betygssättningen 00:582). Porto och exp.avg. tillkommer på samtliga priser. Ytterligare information För ytterligare information kontakta Gunilla Olsson, tfn , gunilla.olsson@skolverket.se Konferens mot rasism nu på video Den 29 november 2000 arrangerade Skolverket tillsammans med Brottsförebyggande rådet (BRÅ) en TV-sänd konferens mot rasism. Konferensen riktade sig främst till gymnasieelever i syfte att sprida kunskap och erfarenheter samt stimulera till samtal om människors lika värde och stärka arbetet mot främlingsfientlighet och rasism. I debatten, som delvis utgick från de frågor som elever själva ställde under programmets gång, deltog skolministern, integrationsministern, justitieministern, forskare, företrädare för myndigheter och organisationer samt skolpersonal och elever. TV-konferensen dokumenterades och videokassetten kan beställas av alla som är intresserade. Kassetten kostar 250 kr och beställs på faxnr: , Grünberger Fischer Produktion. Skriv- och berättarfestivaler Läsrörelsen inbjuder elever och lärare i skolår 4 att delta i Skriv- och berättarfestivaler. Mer information om Skriv- och berättarfestivaler finns på Kompetensutveckling kring projektarbete Under våren 2001 inleds ett omfattande nationellt utvecklingsarbete kring projektarbete i gymnasieskolan.målgruppen för utbildningen är bibliotekarier, skolledare och lärare. Det finns fortfarande möjlighet att ansöka om medel från Skolverket för att bekosta kursavgiften. Mer information om detta finns på kursplaner/projektarbete Nytt häfte om projektarbete Nu kan man beställa ett häfte som handlar om projektarbete. Det innehåller kursplan, betygskriterier, en generell modell samt kommentarer och bearbetade exempel. Materialet kostar 170 kronor inklusive moms och kan beställas från Fritzes på telefon Ange beställningsnummer NYHETSBREV

6 Gästlärarprogrammet Under läsåret kommer tolv gymnasielärare från Ghana, Zambia, Zimbabwe, Thailand och Guatemala till Sverige för att undervisa vid svenska högstadier och gymnasieskolor. Din skola har nu chansen att ansöka om att bli en av de skolor som tar emot en gästlärare nästa läsår. Detta är en unik möjlighet att på ett konkret sätt utveckla det globala perspektivet i er undervisning och ge era elever en levande bild av världen utanför Europa. Gästlärarprogrammet baseras på tanken om dialog och utbyte över kulturgränserna. Gästlärarna ska därför ses som en resurs och dialogpartner för både elever och lärarkår. Gästlärarna förebereds både i hemlandet och i Sverige för uppgiften som gästlärare och under året arrangerar AFS en fortbildning för gästlärarna i samarbete med universitet och folkhögskolor. Grundläggande målsättningar Programmet bär på många positiva effek- ter. De grundläggande målsättningarna med programmet är att: initiera och långsiktigt höja kvalitén på den globala undervisningen vid svenska högstadier och gymnasieskolor. hos svenska elever och lärare skapa ett intresse för att och öka kunskaperna om de globala sambanden, främst med inriktning på världen utanför Europa. skapa möjligheter till långsiktiga utbyten och dialog mellan svenska skolor och skolor i länder utanför Europa. Gästlärarna tillbringar en termin (15-16 veckor) på respektive skola och avgiften för de skolor som deltar är kr. Kostnaderna för skolorna är subventionerade av Skolverket. Gästlärarprogrammet organiseras och administreras av AFS. Ansökningar Det finns ännu möjligheter för din skola att anmäla sig för nästa läsår. Anmälningsblanketter beställs hos AFS. Ytterligare information För ytterligare information kontakta Lotta Spykman, programansvarig. AFS, Box , Stockholm Tfn , fax e-post info@afs.se Se även AFS webbplats: Lokala styrelser med elevmajoritet Lokala styrelser med föräldramajoritet Skolverket har under våren 2000 genomfört en utvärdering av Skolverket har under våren 2000 genomfört en tredje utvärdering av lokala styrelser med föräldramajoritet. Resultatet av lokala styrelser med elevmajoritet. Resultaten av undersökningen redovisas i rapporten Eleverna tar makten? - en studie av undersökningen redovisas i rapporten Föräldrar för inflytande och försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet. inflytande för föräldrar. En fulltextversion finns som Pdf-fil på Skolverkets hemsida, En fulltextversion finns som Pdf-fil på Skolverkets hemsida, efter denna sökkedja: Projekt/studier - efter denna sökkedja: Projekt/studier - Värdegrunden - Inflytande - Som elev. Värdegrunden - Inflytande - Som förälder. Studien visar att de lokala styrelserna utnyttjar sina mandat väl. Det kanske mest slående är den positiva bild av de lokala styrelserna som framkommer i rapporten. I nästan alla undersökta Eleverna i lokal styrelse uppger att de har ett stort inflytande i sin skola. Styrelsernas direkta inflytande över undervisningen visar avseenden verkar försöksverksamheten ha haft de önskade sig vara mycket liten. En stor andel av de beslut som tagits i positiva effekterna. styrelserna gäller styrelsens inre arbete. Nyhetsbrevet skickas gratis i ett exemplar till skolförvaltningar, skolstyrelser, skolledare, förskolor, fritidshem m.fl. Det är rektorns/ föreståndarens ansvar att kopiera och sprida Nyhetsbrevet till lärare och övriga kollegor! Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson, Skolverket, Stockholm E-post: gunnevi.henriksson@skolverket.se Nyhetsbreven finns även på nätet: Beställa skrifter: Liber Distribution, Publikationstjänst, Stockholm Tel: Fax: E-post: skolverket.ldi@liber.se Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS: FritzesKundtjänst, Stockholm Tel: Fax: E-post: fritzes.order@liber.se. Internet: ISSN NYHETSBREV 1.01