Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 31(66) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr 2015/ Handlingsprogram enligt Lag om Skydd mot Olyckor Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Borlänge kommun beslutar att under mandatperioden arbeta för att förebygga olyckor enligt handlingsprogram och delprogram för Lag om Skydd mot Olyckor. 2. Det beslutande politiska organ som har verksamhetsansvar för de olika delprogrammen ansvarar för att programmet genomförs. Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet. Ärendet För varje mandatperiod skall kommunen upprätta ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor som beskriver hur kommunen ska arbeta med att förebygga olyckor. Under mandatperioden gör kommunerna som ingår i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt: Borlänge, Falun, Säter och Gagnef handlingsprogrammet tillsammans med Räddningstjänsten Dala Mitt. Programmet består av en gemensam del som är lika för alla kommunerna och delprogram som är kommunspecifika, men till ämnesområdena lika i alla kommunerna. Då kommunerna skiljer sig åt både vad det gäller befolkningsmängd och näringslivsstruktur så anpassas respektive delprogram till varje kommun. De delområden som skall hanteras är: - Brottsförebyggande arbete - Brandförebyggande - Trafiksäkerhet - Is- o vattensäkerhet - Fallprevention - Suicidprevention - Riskhänsyn i den fysiska planeringen - Räddningstjänst - Detta delprogram fattar direktionen beslut om - Krisberedskap - Klimatförändringar Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från kommunstyrelsens arbetsutskott. På arbetsutskottet föreslog Agneta Nyvall (M) bifall till förslaget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 32(66) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Forts. 246 Beslutsunderlag Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteskrivelse risk- och säkerhetssamordaren Handlingsprogram Borlänge kommun Lag om skydd mot olyckor (LSO) SFS 2003:778 Förordning om skydd mot olyckor SFS 2003:779 Förslag till beslut på sammanträdet Kenneth Persson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 19(65) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2015/ Handlingsprogram enligt Lag om Skydd mot Olyckor Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Borlänge kommun beslutar att under mandatperioden arbeta för att förebygga olyckor enligt handlingsprogram och delprogram för Lag om Skydd mot Olyckor. 2. Det beslutande politiska organ som har verksamhetsansvar för de olika delprogrammen ansvarar för att programmet genomförs. Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet. Ärendet För varje mandatperiod skall kommunen upprätta ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor som beskriver hur kommunen ska arbeta med att förebygga olyckor. Under mandatperioden gör kommunerna som ingår i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt: Borlänge, Falun, Säter och Gagnef handlingsprogrammet tillsammans med Räddningstjänsten Dala Mitt. Programmet består av en gemensam del som är lika för alla kommunerna och delprogram som är kommunspecifika, men till ämnesområdena lika i alla kommunerna. Då kommunerna skiljer sig åt både vad det gäller befolkningsmängd och näringslivsstruktur så anpassas respektive delprogram till varje kommun. De delområden som skall hanteras är: - Brottsförebyggande arbete - Brandförebyggande - Trafiksäkerhet - Is- o vattensäkerhet - Fallprevention - Suicidprevention - Riskhänsyn i den fysiska planeringen - Räddningstjänst - Detta delprogram fattar direktionen beslut om - Krisberedskap - Klimatförändringar Arbetsutskottets beslut är enligt förslag från risk- och säkerhetssamordaren. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 20(65) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Forts. 241 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse risk- och säkerhetssamordaren Handlingsprogram Borlänge kommun Lag om skydd mot olyckor (LSO) SFS 2003:778 Förordning om skydd mot olyckor SFS 2003:779 Förslag till beslut på sammanträdet Agneta Nyvall (M) föreslår bifall till förslaget. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Datum Vårt diarienummer Sida / (3) Er beteckning Vår adress Verksamhetsstöd Borlänge kommun Adress Kommunfullmäktige Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Thorsten Bladlund Nämnd Datum Handlingsprogram enligt Lag om Skydd mot Olyckor LSO Förslag till beslut 1. Borlänge kommun beslutar att under mandatperioden arbeta för att förebygga olyckor enligt handlingsprogram och delprogram för Lag om Skydd mot Olyckor. 2. Det beslutande politiska organ som har verksamhetsansvar för de olika delprogrammen ansvarar för att programmet genomförs. Sammanfattning av ärendet För varje mandatperiod skall kommunen upprätta ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor som beskriver hur kommunen ska arbeta med att förebygga olyckor. Under mandatperioden gör kommunerna som ingår i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt: Borlänge, Falun, Säter och Gagnef handlingsprogrammet tillsammans med Räddningstjänsten Dala Mitt. Programmet består av en gemensam del som är lika för alla kommunerna och delprogram som är kommunspecifika, men till ämnesområdena lika i alla kommunerna. Då kommunerna skiljer sig åt både vad det gäller befolknings mängd och näringslivsstruktur så anpassas respektive delprogram till varje kommun. De delområden som skall hanteras är: - Brottsförebyggande arbete - Brandförebyggande - Trafiksäkerhet - Is- o vattensäkerhet - Fallprevention - Suicidprevention - Riskhänsyn i den fysiska planeringen POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

6 Datum Vårt diarienummer Sida / (3) Er beteckning - Räddningstjänst Detta delprogram fattar direktionen beslut om - Krisberedskap - Klimatförändringar Beslutsunderlag Lag om skydd mot olyckor(lso) SFS 2003:778, 3 kap.3 Förordning om skydd mot olyckor SFS2003:779,3 kap.3 Handlingsprogram Borlänge kommun Beskrivning av ärendet Ärendebeskrivning Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommuner ska vara trygga och säkra att bo, vistas och driva verksamhet i. Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor, krishantering och klimatanpassning är nödvändigt för att skapa en trygg och säker tillvaro. Politikerna i Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommun har av det skälet beslutat om att ett gemensamt handlingsprogram ska tas fram. Inte minst är programmet viktigt eftersom positiva resultat är beroende av samhällets samlade insatser och ansvarstagande. Då ansvaret dessutom ofta ligger på den enskilde, det vill säga individer, fastighetsägare, verksamhetsutövare och organisationer, ser vi att denna plan fyller en mycket viktig funktion. I handlingsprogrammet har man gemensamt lyft fram kända framgångsfaktorer och de målsättningar som finns i verksamheten. Vidare beskrivs strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen samt särskilda satsningar för perioden Till detta handlingsprogram finns tillhörande delprogram för områdena - Brottsförebyggande arbete - Brandförebyggande - Trafiksäkerhet - Is- o vattensäkerhet - Fallprevention - Suicidprevention - Riskhänsyn i den fysiska planeringen - Räddningstjänst Detta delprogram fattar direktionen beslut om - Krisberedskap - Klimatförändringar Uppföljning sker genom en årlig skriftlig rapport till respektive kommunstyrelse samt fortlöpande uppföljning och utvärdering inom varje delområde. Handlingsprogrammet och dess delprogram har framtagits med berörda kommuner, RDM samt tjänstemän inom de olika delområdena. Arbetet som gjorts under ett halvår är framgångsrikt och bör uppmärksammas som ett väldigt gott samarbete. POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

7 Datum Vårt diarienummer Sida / (3) Er beteckning Ekonomiska konsekvenser Många delar i de olika delprogrammen är redan budgeterade och pågående, andra är av organisationskaraktär och kan rymmas inom befintlig ram. Om ekonomiska konsekvenser uppstår ska respektive nämnd stå för dessa kostnader och planera in dessa i sin budget. Barnperspektivet Beslutet innebär konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej, besvaras inte fler frågor. Framgår av ärendebeskrivning Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. Barn och ungdomar har fått säga sin mening. Om ja, på vilket sätt? Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Ja Nej Birgit Hedkvist Verksamhetschef Jörg Bassek Sektorchef Beslutet skickas till Respektive nämnd Direktion för Räddningstjänsten DalaMitt Kommundirektör Sektorschefer Länsstyrelsen Handläggare POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

8 Handlingsprogram TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF

9 Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandsäkerhet Trafiksäkerhet Vattensäkerhet Fallprevention Suicidprevention Riskhänsyn i den fysiska planeringen Räddningstjänst 3. Krisberedskap Krisstöd 4. Klimatförändringar Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommuner ska vara trygga och säkra att bo, vistas och driva verksamhet i. Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor och krishantering är nödvändigt för att skapa en trygg och säker tillvaro. Politikerna i Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommun har av det skälet beslutat om att ett gemensamt handlingsprogram ska tas fram. Inte minst är programmet viktigt eftersom positiva resultat är beroende av samhällets samlade insatser och ansvarstagande. Då ansvaret dessutom ofta ligger på den enskilde, det vill säga individer, fastighetsägare, verksamhetsutöver och organisationer, ser vi att denna plan fyller en mycket viktig funktion. I handlingsprogrammet har vi gemensamt lyft fram kända framgångsfaktorer och de målsättningar som finns i verksamheten. Vidare beskrivs strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen samt särskilda satsningar för perioden Till detta handlingsprogram finns tillhörande delprogram för områdena brottsförebyggande arbete, trafiksäkerhet, brandförebyggande verksamhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet, klimatförändringar och krishantering (utgör även plan för extraordinära händelser). Delprogram finns också att tillgå hos Räddningstjänsten. Uppföljning sker genom en årlig skriftlig rapport till respektive kommunstyrelse samt fortlöpande uppföljning och utvärdering inom varje delområde. Övergripande målsättningar med samarbetet under Genom information och utbildning stärka individers egenförmåga. Upprätta ett samarbete mellan kommunerna för att effektivt och gemensamt arbeta förebyggande mot brott, olyckor och risker. Bibehålla kvaliteten och förmågan att agera vid olyckor och kriser. Öka samverkan med myndigheter, organisationer och näringsliv. Säkerställa att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs. Identifiera, följa upp och analysera fokusområden för att ständigt utveckla och förbättra det förebyggande arbetet. Vår vision Alla människor som bor, besöker, verkar och vistas i våra medlemskommuner ska vara trygga och säkra på att de aldrig skadas eller utsätts för något brott. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

10 1 Brottsförebyggande arbete Kommunens brottsförebyggande arbete omfattar arbete med barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder samt åtgärder som fastighetsägare vidtar. I de förebyggande satsningarna ingår också arbete på individnivå samt kommunens myndighetsutövning som bedrivs i nära samverkan med polismyndighet, näringsliv och lokala initiativ. SAMVERKANSAVTAL MELLAN KOMMUN OCH POLIS Varje kommun tecknar varje år ett avtal med Polismyndigheten där inriktningen på samverkan mellan kommuner och polis anpassas efter var kommuns behov. Kommunens prioriterade områden ligger till grund för hur avtalet ser ut. I avtalen anges på vilket sätt man ska samverka kring dessa områden. Exempel på områden som kan vara prioriterade i ett avtal: Våld i offentlig miljö Förebyggande arbete med ungdomar Kriminella gängkonstellationer och organiserad brottslighet Livsstilskriminella Integrationsfrågor Grannsamverkan Den samverkan som uttalas i avtalen sätter det brottsförebyggande arbetet i fokus, där det huvudsakliga syftet är att kommunens invånare ska kännsa sig trygga och säkra i sin vardag. Utifrån denna ambition arbetar kommunen och polisen gemensamt fram metoder och strategier som sedan ligger till grund för det faktiska arbete som görs. Kunskaps- och erfarenhetsutbytet är viktigt för att nå framgång. Representanter från polisen, kommunen och andra samarbetspartners träffas därför flertalet gånger per år. I varje kommuns delprogram för brottsförebyggande arbete finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

11 2 Skydd mot olyckor Olyckor och bränder orsakar varje år cirka 40 dödsfall i kommunerna Borlänge, Falun, Säter och Gagnef. Därtill vårdas drygt 1500 personer på sjukhus, till en kostnad av omkring en miljard kronor per år. Utöver detta behövs också de mer omätbara skadorna på exempelvis miljö och kulturhistoria nämnas. BRANDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET Omkring 500 bränder per år, hälften i byggnader och hälften i det fria, är den sammanlagda siffran för Falun Borlänge, Säter och Gagnef. 15 procent av dessa bränder är enligt statistiken anlagda. När det gäller byggnadsbränder dominerar bostadsbränderna. Omkring 20 procent av dessa leder till så kallade utvecklade bränder, det vill säga bränder som lämnat startföremålet. Vid brister i det förebyggande brandskyddet kan bränder utvecklas till katastrofala händelser med omfattande brandspridning och i värsta fall förlorade människoliv. Brandsäkerhet delas in i två huvuddelar; förebyggande arbete för att förhindra uppkomsten av bränder samt minimera brandens omfattning och tillhörande skador.! Brandsäkerhet i kommunerna uppnås genom att den enskilde aktivt bedriver systematiskt brandskyddsarbete att den enskilde analyserar och åtgärdar de brandrisker som finns att den enskilde har god kunskap om och tar ansvar för sin brandsäkerhet att varje bostad har fungerande brandvarnare goda utrymningsmöjligheter fungerande skydd mot brandspridning mellan fastigheter För mer information, se Räddningstjänstens delprogram för Brandförebyggande verksamhet. TRAFIKSÄKERHET I kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef inträffar varje år omkring 250 trafikolyckor med personskador. I snitt omkommer fem av dessa och ytterligare 25 människor skadas svårt. Trafikolyckor med med personbilar står för cirka 90 procent av det sammanlagda antalet trafikolyckor i våra kommuner. I och med riksdagens beslut om det långsiktiga målet - nollvision - för trafiksäkerheten, ställs höga krav på att kommunerna driver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete.! Trafiksäkerhet i kommunerna uppnås genom att alla trafikanter visar hänsyn och respekterar gällande bestämmelser god hastighetsefterlevnad, hög bältesanvändning och trafiknykterhet att oskyddade trafikanter syns bra i mörker och att hjälmanvändningen är hög att trafikmiljön utformas för att uppnå hög säkerhet I varje kommuns delprogram finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

12 IS- OCH VATTENSÄKERHET Hur många som förolyckas vid is eller vattenaktivitet varierar mycket från år till år, främst beror det på hur vädret har varit. I genomsnitt omkommer en person per år genom drunkning i kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef. Simkunnighet är troligen den viktigaste faktorn för få en god vattensäkerhet. En annan viktig faktor är nykterhet och användande av rätt skyddsutrustning vid vattenaktivitet. Ansvaret för att barn i kommunerna har simkunnighet, som är ett krav för betyg, ligger hos de som svarar för skolverksamheten i respektive kommun. I kommunernas samlade vattensäkerhetsarbete ingår förutom skolan även räddningstjänsten, olika förvaltningar och frivilligorganisationer.! Is- och vattensäkerhet i kommunerna uppnås genom att den enskilde använder säkerhetsutrustning vid aktiviteter på is och vatten att den enskilde kan simma att fastighetsägare och verksamhetsutövare ser till att det är god tillgång till livräddningsutrustning vid platser för is- och vattenaktiviteter I varje kommuns delprogram finns mer information. FALLPREVENTION Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Mest drabbade är äldre i den egna bostaden. I Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommuner beror ett femtontal dödsfall årligen på fallolyckor.! Fallsäkerhet i kommunerna uppnås genom en god folkhälsa bland de äldre i kommunen en inom- och utomhusmiljö där fallskadorna förebyggts I varje kommuns delprogram finns mer information. SUICIDPREVENTION Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldergruppen år i Sverige. Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv. Under kommande mandatperiod skall kommunerna utreda hur arbetet skall bedrivas i respektive kommun. I varje kommuns delprogram finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

13 RISKHÄNSYN I FYSISK PLANERING Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är givetvis en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och som en del i kommunens risk- och sårbarhetsarbete. Översvämmningar, ras/skred och erosion är exempel på händelser som har identifierats särskilt i kommunens riskanalys. I dokumentet Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna är en vägledning till kommunerna i det fysiska planarbetet. Kommunerna arbetar också med plan- och byggfrågor där hänsyn ska tas till risk för olyckor. Dessutom ska ras- och skredproblematik beaktas vid planering och byggnation. Räddningstjänsten bevakar i sin tur riskhänsyn i planfrågor i remissvar till nämnd i respektive kommun.! Riskhänsyn i den fysiska planeringen finns genom rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle att följa kraven på riskhänsyn som bland annat finns i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) att ta hänsyn till risker i såväl- plan som bygglovsprocessen att genomföra översvämnings- och ras/skredstudier i kommunerna Räddningstjänstens skadeavhjälpande insatser, se Räddningstjänstens delprogram. RÄDDNINGSTJÄNST Trots ett väl fungerande, förebyggande arbete kommer det alltid inträffa händelser då snabb hjälp, i form av polis, ambulans och räddningstjänst, behövs. Varje kommun är skyldig att utföra räddningsinsatser när det uppstår ett brådskande behov av det. I kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef planeras och utförs räddningstjänsten av Räddningstjänsten Dala Mitt. Räddningstjänsten Dala Mitt larmas årligen till ungefär händelser. Ungefär 500 av dessa är så kallade sjukvårdslarm, som egentligen inte ingår i det som kallas räddningstjänst i Lagen om skydd mot olyckor. Men tack vare räddningstjänstens goda, geografisk täckning används resurserna även till dessa larm. Räddningstjänsten Dala Mitts stationer finns i Falun, Borlänge, Gagnef, Mockfjärd, Björbo, Gustafs, Stora Skedvi, Bjursås, Svärdsjö och Grycksbo. Avtal kring räddningstjänstsamverkan finns mellan grannkommuner och andra organisationer. Vissa platser inom Räddingstjänsten Dala Mitts upptagningsområde nås snabbare av en räddningsstyrka från en grannkommun än den egna, då larmas denna styrka till platsen. Vid större händelser kan förstärkning även kallas in från andra kommuner och räddningstjänster. Den enskilde får hjälp från kommunernas räddningstjänst vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första insats som minst innefattar en räddningsstyrka. Vid behov sker en styrkeuppbyggnad som kan innefatta flera enheter för att klara en effektiv insats. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

14 Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar Räddningstjänsten Dala Mitt i sin helhet och kan kräva samverkan med andra myndigheter och organisationer.! Effektiv räddningstjänst uppnås bland annat genom att samhällets insatser kompletterar den enskildes snabbhet i larmkedjan förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse fungerande och väl anpassade fordon och materiella resurser en välutbildad och övad personal en tydlig och fungerande räddningsledning samverkan mellan olika hjälpinstanser lärande av egna och andras erfarenheter från inträffade räddningsinsatser kortare insatstider I delprogrammet Räddningstjänst finns mer information. 3 Krisberedskap Krishantering, sett ur samhällets perspektiv, består av att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna även vid svår påfrestning. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, reglerar detta. Verktygen för krishantering kan grovt delas in i förebyggande sårbarhetsreducerade åtgärder samt förmågan att hantera en kris eller svår samhällsstörning. Målet för samhällets krishantering är att: Skydda människors liv och hälsa. Värna om samhällets funktiontionalitet Upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättsäkerhet samt människors frihet och rättigheter.! God krisberedskap uppnås genom att kommunen har en aktuell krisberedskapsplan att kommunen har en samövad krisledningsorganisation I varje kommuns delprogram finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

15 KRISSTÖD I varje kommun (Borlänge, Falun, Säter och Gagnef) finns en krisstödsgrupp. Denna grupp kallas POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande). Kommunens målsättning med POSOM-gruppen är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer. Gruppen kan se olika ut beroende på kommun. Ofta ingår personal från socialtjänsten, räddningstjänsten, kyrkan, polisen och utbildningsförvaltningen. Det finns en lång tradition av nära samverkan mellan samhällets stödfunktioner.! En kommun med bra omhändertagande vid kriser uppnås genom att drabbade får stöd av anhöriga, skolpersonal, arbetskamrater och arbetsgivare. frivilliga organisationer, trossamfund och vårdinrättningar. att arbetsgivare och verksamhetsansvariga i förväg planerar för omhändertagande vid kriser och har etablerade kontakter med företagshälsovård och andra liknande resurser. att kommunen samorndar behov av krisstöd vid omfattande händelser. att kommunen upprättar informations- och stödcentrum samt samverkar med de övriga organisationer som finns i nätverket. I varje kommuns delprogram finns mer information. 4 Klimatförändringar Kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef ska under tillsammans utreda hur vi kan anpassa oss till ett förändrat klimat samt identifiera förväntade konsekvenser. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

16 Samarbete under ständig utveckling Det här handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet i Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommuner är unikt i den bemärkelsen att detta är en nysatsning. Vår målsättning är förstås att samarbetet ska bära frukt både på kort och lång sikt. För att säkerställa att vi gör rätt saker kommer vi årligen utvärdera samarbetet och kritiskt granska oss själva. På så sätt kommer vi också att förvissa oss om att vi ständigt utvecklas och blir bättre tillsammans. Vidare ger det oss möjighet att analysera vårt arbete tillika resultaten på ett sätt som vi tror kommer till nytta även i politiska sammanhang. Vill du veta mer? Är du nyfiken på vårt samarbete och hur vårt arbete fortlöper är du varmt välkommen att kontakta oss. Du har självklart också möjilghet att på egen hand fördjupa dig i våra kommuners delprogram, som färdigställda är offentliga handlingar, samt hålla dig uppdaterad när det gäller våra årliga utvärderingar och fortsatta planering. Kommunen För att få kontakt med riskoch säkerhetssamordnare, ring din kommuns växel. Borlänge: Falun: Gagnef: Säter: Räddningstjänsten Dala Mitt Sök räddningschef eller ställföreträdande förbundschef på info@dalamitt.se eller HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

17 Brottsförebyggande arbete DELPROGRAM

18 Delprogram, Borlänge kommun Brottsförebyggande arbete BAKGRUND OCH RISKER Det övergripande målet för det brottsförebyggande arbetet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Arbetet bedrivs på många nivåer och engagerar en lång rad olika aktörer både inom och utanför den kommunala organisationen. Arbetet leds och drivs av det lokala brottsförebyggande rådet. Borlänge kommun har under många år haft en hög kriminalitet. Sedan år 2000 har brottsligheten minskat, och är nu sedan några år tillbaka lägre än riksgenomsnittet. De brottstyper som särkskilt uppmärksammats är exempelvis mängdbrott samt vålds- och narkotikabrott. Riktade insatser och aktiviteter har genomförts mot gärningspersoner och identifierade riskmiljöer. Några exempel på insatser är sociala insatsgrupper, avhopparverksamhet och trygghetsvandringar, då vi förstås också uppmärksammat brottsoffren. Minskad brottslighet innebär inte automatiskt att människor känner sig tryggare. Det är därför viktigt att lägga stor vikt vid trygghetsskapande åtgärder. Borlänges cityvärdar är ett viktigt trygghetsskapande inslag i miljön runt resecentrum och i centrum. Trygghetsvandringar i valda områden är exempel på ytterligare inslag i vår ambition att Borlängeborna ska känna sig trygga. Sociala risker Begreppen sociala risker och social oro har på senare tid blivit vanliga uttryck för att beskriva ett samhällsfenomen som för med sig mänskligt lidande och kostnader för samhället. Det brottsförebyggande arbetet har därför i allt större utsträckning kommit att rikta in sig på att förebygga sociala risker. För att lyckas med detta krävs ett brett samarbete och engagemang från både myndigheter och civilsamhället. Givetvis behövs också resurser. Sociala investeringsfonder kan vara ett sätt att stödja och finansiera det arbete som behöver göras. OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE Styrande dokument för det brottsförebyggande arbetet är den samverkansöverenskommelse som tecknas årligen mellan kommunledningen och polisledningen. I den nuvarande samverkansöverenskommelsen är sex områden särskilt utpekade: Våld i offentlig miljö Ungdomar Kriminella gängkonstellationer och organiserad brottslighet Livsstilskriminella Integrationsfrågor Grannsamverkan En rad olika aktiviteter har genomförts på dessa områden. Det praktiska arbetet drivs genom det Brottsförebyggande nätverket BFN, som består av representanter från polis, räddningstjänst och olika kommunala verksamheter. Det lokala brottsförebyggande arbetet är till viss del händelsestyrt. Exempelvis kan en plötslig ökning av drogmissbruk bland ungdomar kräva åtgärder och insatser som ligger utanför samverkansöverenskommelsen. Ett annat exempel är de anlagda bränder som inträffade i Borlänge centrum på försommaren 2013, som krävde en rad olika insatser från polis, räddningstjänst och kommunen. Även händelser utanför kommungränsen kan bidra till behov av åtgärder. Oroligheter i stadsdelar som Rosengård och Husby riskererar att sprida sig även till andra kommuner, något som är viktigt att vara medveten om. DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE

19 BORLÄNGE KOMMUN, Samverkansöverenskommelse för 2016 kommer att arbetas fram under hösten Den lokala problembilden och de lokala behoven styr innehållet i överenskommelsen. Medborgarlöften är ett sätt att tydliggöra aktörernas åtaganden enligt samverkansöverenskommelsen. Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Minska nyrekryteringen av ungdomar till kriminalitet. Sociala insatsgrupper (SIG) Socialtjänsten/IFO Socialtjänsten IFO Lokala BRÅ Kriminalvården Arbetsförmedlingen Skolan Elevhälsan Fältassistenterna Pågående Hitta nya samverkanspartners och nya former för brott- och skadeförebyggande arbete. Knyta kontakt med RDM angående grannsamverkan med flera. BRÅ-samordnare, risk- och säkerhetssamordnare. BRÅ-samordnare Polisen NGO December 2016 Trygghetsvandringar i hela kommunen. Planerade trygghetsvandringar. BRÅ-samordnare, risk- och säkerhetssamordnare. Kommunala tjänstemän Försärkingsbolag Räddningstjänst Polis Pågående Minska brottsligheten i Borlänge. Samverkansavtal med polisen. Polisen och Borlänge kommun. Beroende på innehåll i samverkansavtalet. Samverkansavtalet förnyas årligen. DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE

20 Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet Delprogram till handlingsprogram Trygghet och säkerhet i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner Dnr

21 Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner Handlingsprogrammet för Brandförebyggande arbete är framtaget av Räddningstjänsten Dala Mitt och är ett delprogram i Handlingsprogrammet trygghet och säkerhet antaget av respektive kommunfullmäktige 2015-xx-xx Kenneth Persson Direktionens ordförande Mats Hedlund Stf. Förbundschef

22 Innehåll 1. Inledning Handlingsprogrammets syfte Riskbild Den enskilde och kommunens skyldigheter Den enskildes skyldigheter Kommunens skyldigheter 5 2. Övergripande mål Nationella mål Lokala mål Särskilda satsningar Uppföljning 6 3. Verksamhetsbeskrivning Riskbaserat arbete Olycksundersökning brand Att underlägga för den enskilde Tillsyn LSO och LBE Tillsyn enligt LSO kap Tillsyn av skriftlig redogörelse enligt LSO kap Tillsyn av riskobjekt Tillsyn på Riskobjekt enligt LSO kap Tillsyn av andra riskobjekt enligt LSO 2 kap Tillsyn av brandfarliga och explosiva varor enligt LBE Stöd till andra myndigheter Remisshantering Riskhänsyn i fysisk planering Brandskydd i byggprocessen Tillståndsprövning enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Kompetens Ledning Kompetens för myndighetsverksamhet och stöd till andra myndigheter Kompetens för egensotning Kompetens för att underlätta för den enskilde Kontinuerlig kompetensutveckling 5. Sändlista 13

23 1 Inledning För kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef finns ett gemensamt övergripande Handlings-program för Trygghet och Säkerhet antaget av respektive fullmäktige 2015-xx.xx. Det här handlingsprogrammet för brandförebyggande verksamhet är ett underliggande delprogram till kommunernas gemensamma övergripande handlingsprogram. Handlingsprogrammet anger hur den brandförebyggande verksamheten enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ska bedrivas. Medlemskommunerna (Falun, Borlänge, Säter och Gagnef) för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) har gett RDM i uppdrag att leda kommunernas brandförebyggande arbete. Handlingsprogrammet är godkänt av förbundsdirektionen Verksamheten delas in i att dels arbeta för att bränder inte skall inträffa och dels för att minimera skadorna vid en brand samt lära av inträffade bränder. Dessutom säkerställa att anläggningar med farlig verksamhet själva har skälig beredskap för att hantera en olycka och att möjlighet till räddningsinsats vid en brand beaktas i fysisk planering. För att uppnå ett effektivt brandförebyggande arbete regleras RDM:s åtgärder och organisation av nedanstående program, förbundsordning, planer och styrdokument. Dokumenten finns tillgängliga hos RDM. Dokument Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram för brandförebyggande verksamhet Underlag för dimensionering av räddningstjänstförmågan 2015 Förbundsordning Verksamhetsplan Andra styrdokument Beskrivning Redovisar det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen bedriver. Redovisar hur kommunen underlättar för den enskilde genom rådgivning, information och utbildning. Bedriver tillsyn och tillståndshantering och stödjer andra myndigheter. Dessutom rengöring (sotning) och brandskyddskontroll samt Risk och olycksuppföljande arbete. Rapporten syftar till att ange risker för olyckor som kan leda till räddningsinsats och ska kunna användas för att anpassa verksamheten till lokala förhållanden i medlemskommunerna. Redovisar det ansvar och de uppdrag som medlemskommunerna tilldelat RDM. Redovisar respektive års verksamhet, målsättningar och fokusområden samt uppföljning av dessa. Interna Policys, rutiner och andra styrdokument som behövs för verksamheterna. Antas av Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige RDMs Direktion Kommunfullmäktige RDMs Direktion Enligt delegationsordning 1.1 Handlingsprogrammets syfte Handlingsprogrammet för brandförebyggande verksamhet utgör ett övergripande dokument som med utgångspunkt från aktuell riskbild beskriver hur det brandförebyggande arbetet i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner ska genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska även stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt utgöra: en målbeskrivning av RDM:s brandförebyggande verksamhet. ett instrument för redovisning, uppföljning och utvärdering. underlag vid information till allmänheten. ett underlag för länsstyrelsens tillsyn av kommunerna och RDM. Innan respektive kommuns kommunfullmäktige har antagit Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet har handlingsprogrammet godkänts av RDM:s direktion Handlingsprogrammet har skickats ut för samråd till de myndigheter, kommuner och förvaltningar samt övriga organisationer som kan anses ha ett väsentligt intresse, se sändlista under avsnitt 5. Följande organisationer har lämnat synpunkter: Räddningstjänsten Vansbro, Brandkåren Leksand, Räddningstjänsten Västerbergsslagen, Räddningstjänsten Rättvik, Polismyndigheten, Kommunförbundet Södra Hälsingland, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna. Efter att Handlingsprogrammet för brandförebyggande verksamhet antagits delges detta Länsstyrelsen Dalarna. Sida 4

24 1.2 Riskbild I Sverige sker i genomsnitt dödsbränder per år. 90 procent av dessa inträffar i bostäder. Det finns tydliga skillnader mellan olika åldrar, kön, delar av landet och vilken miljö man befinner sig. Åldersgruppen 65 år eller äldre är dock generellt överrepresenterade och det är även vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. I åldersgruppen år har fler än hälften av de omkomna konsumerat alkohol före olyckan och att rökning orsakar nästan en tredjedel av dessa dödsbränder. I en majoritet av dödsbränderna saknas även fungerande brandvarnare. Vissa personer bedömmas vara särskilt utsatta för och vid bränder. För dessa finns ett behov av att individanpassa brandskyddet i bostaden. Exempel är: Personer som bor i särskilt boende, Personer med behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende. Personer utan behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende. Personer med missbruks-, beroendeeller psykiska problem 1.3 Den enskilde och kommunens skyldigheter LSO reglerar enskildas och kommunernas ansvar inom området skydd mot olyckor. Nedan beskrivs de skyldigheter som den enskilde och kommunen har Den enskildes skyldigheter Den enda skyldighet enligt lag som ställs på privatpersoner i samband med olyckor är skyldigheten att varna och tillkalla hjälp (LSO 2 kap. 1 ). Den som äger eller nyttjar en byggnad är bland annat skyldig att vidta de åtgärder som är skäliga för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (LSO 2 kap. 2 ). Enskilda i form av företag som bedriver farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 har fler skyldigheter, bland annat att hålla eller bekosta beredskap (LSO 2 kap. 4 ) samt att informera länsstyrelsen, polisen och kommunen vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen (LSO 2 kap. 5 ) Kommunens skyldigheter För att skydda flickors, pojkars, kvinnors och mäns liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder (LSO 3 kap 1 ). Att kommuner och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. (LSO 1 kap. 6 ). Att i samarbete med andra myndigheter skapa en aktuell riskbild som beaktas i kommunens fysiska planering samt i arbete före och under en olyckshändelse (LSO 3 kap 3 ). Att via olycksundersökningar i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. (LSO 3 kap 10 ) Att via utbildning, rådgivning och information höja medvetenheten och kompetensen hos pojkar och flickor samt kvinnor och män om samhällets grundläggande kravnivå avseende brand- och utrymningssäkerhet, brandfarlig och explosiv vara samt brandrisker och hur man agerar i händelse av brand. (LSO 3 kap 2 ). Att via tillsyn och tillståndshantering kontrollera att samhällets grundläggande kravnivå avseende brand- och utrymningssäkerhet samt brandfarlig och explosiv vara upprätthålls (LSO 5 kap. 1 ; LBE 21 ). Att svara för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder (LSO 3 kap4 ). Sida 5

25 2 Övergripande mål 2.1 Nationella mål I LSO 1 kapitlet 1 och 3 anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i den nationella strategin för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda satt upp tre mål som gäller fram till Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. 2.2 Lokala mål I Falu, Borlänge, Säters och Gagnefs kommuner skall olyckorna över tid minska. RDM bistår därför medlemskommunerna med att utveckla arbetet mot ett tryggare samhälle. Genom flexibla styrdokument och arbetsprocesser skall mesta möjliga koncernnytta och effektivitet eftersträvas. Det olycksförebyggande arbetet inriktas främst mot att förebygga bränder varvid olycksutredningar ges särskild uppmärksamhet. Men erfarenheter, kunskaper och färdigheter i andra sammanhang nyttjas också i samarbetet med medlemmarna och andra organisationer för att främja en säkrare miljö för de flickor och pojkar, kvinnor och män som vistas i kommunerna. Olycksfrekvensen mäts i relation till invånarantal och andra omständigheter som kan påverka förut- sättningarna att nå målet. Samhällseffekterna av RDM:s och medlemmarnas gemensamma arbete mäts och sätts även i relation till olyckornas omfattning, komplexitet och dess kostnader. 2.3 Särskilda satsningar Under handlingsprogramsperioden avser RDM att genomföra särskilda satsningar på att: Minska antal och konsekvenser av bostadsbränder Utveckla arbetet med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta grupper Aktivt arbeta för att minska antal och konsekvens av anlagda bränder Utveckla samverkan och främja ett mer likartat brandförebyggande arbete inom medlemskommunerna och i länet Ta tillvara på lärande av tillbud och bränder Inför varje nytt verksamhetsår avser RDM även att utarbeta och fastställa prioriterade målgrupper, särskilda riskområden, byggnadstyper eller specifika objekt inom de olika verksamhetsområdena i det brandförebyggande arbetet. Dessa inklusive årsvisa målsättning beskrivs sedan i den årliga verksamhetsplanen. Inriktningen skall utgå från de särskilda satsningarna, egen olycksuppföljning, risker i förbundet samt regionala och nationella inriktningar och mål. 2.4 Uppföljning Flertalet mål i verksamhetsbeskrivningen (avsnitt 3) har bedömts vara lämpligare att följa upp fortlöpande då det inte är möjligt att sätta ett slutdatum på dem. I samband med uppföljning av dessa skall detta generera i tydliga årliga verksamhetsmål. Resultatet av årlig verksamhet och måluppfyllnad följs upp i samband med RDM:s verksamhetsavstämningar, delårsrapporter, årsredovisningar och vid direktionsmöten samt vid kvartal och halvårsvisa avstämningsmöten med medlemskommunerna. Utvärderingen av verksamhetsresultatet samt måluppfyllnaden sker via verksamhetsvisa uppföljningar av respektive verksamhet. Resultat och måluppfyllnad dokumenteras löpande i dokumentet Verksamhetsplan och budget för respektive år. I syfte, utifrån de nationella målen att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor skall vid uppföljning under handlingsprogramsperioden detta handlingsprogram jämföras med jämförbara kommuner och förbund. Länsstyrelsen Dalarna har enligt LSO 5kap 2 tillsynsansvaret över detta Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet samt ansvar för bedömning enligt LSO 1kap 1 om att människors liv och hälsa samt egendom och miljö i jämförelse med andra kommuner bereds ett med hänsyn till lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot bränder. Sida 6

26 3 Verksamhetsbeskriving Verksamheten ska förebygga bränder genom att sprida kunskap om brandrisker och brandskydd, stödja och vägleda både enskilda och organisationer, bedriva tillsyn och tillståndshantering, rengöring (sotning) och brandskyddskontroll samt att själva lära av egna och andras erfarenheter. Allt i syfte att skapa brandsäkra medlemskommuner. Genom samverkan med medlemskommunerna och andra aktörer verkar RDM för att den övergripande målsättningen ska uppnås. Samhällsskyddsavdelningen inom RDM ansvarar för verksamheterna enligt detta handlingsprogram inklusive uppföljning av dessa. Avdelningen består av en övergripande ledning och samordning (1,0 tjänst) samt tre verksamhetsområden. Myndighetsutövning och stöd till andra myndigheter (5,0 tjänster) Underlätta för den enskilde (1,0 tjänst) Risk och olycksuppföljning (1,0 tjänst) För avdelningen finns åtta heltidstjänster med grundtillhörighet enligt ovan. Utöver verksamhet inom grundtillhörigheten används medarbetarnas kompetens som stöd inom de övriga verksamhets- områdena. Utförande av uppdrag inom verksamhetsområdet Underlätta för den enskilde utförs till stora delar av operativ räddningstjänstpersonal. Ambitionen under handlingsprogramsperioden är att öka de personella resurserna. Kompetenskrav för verksamheterna se kapitel Riskbaserat arbete RDM följer enligt LSO 3kap 3 kontinuerligt upp den aktuella riskbilden. Underlag kommer till stor del från insatsrapporter, egna analyser och statistik som tas fram i räddningstjänstens verksamhet. Även underlag från bl. a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Polismyndigheten ger kunskap för vidare analys av läget både nationellt, regionalt och lokalt. Med utgångspunkt från den aktuella riskbilden inriktas RDM:s samt kommunens brandförebyggande verksamhet för att åstadkomma största möjliga effektivitet och nytta. Med utgångspunkt från uppmärksammade risker: Kan räddningschefen fatta beslut om eldningsförbud enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) 2 kap. 7 Styrs kampanjer och information som anpassas efter behov Inriktas arbetet mot områden med anlagda bränder. Inriktas myndighetsutövning på särskilda riskområden, byggnadstyper eller specifika objekt. Målsättning Aktiviteter Ansvar Tillgång till aktuell riskbild i medlemskommunerna Konkreta och uppenbara risker för bränder och olyckor ska bättre förebyggas genom direkta åtgärder. Utveckla en effektiv arbetsform för att och kontinuerligt uppdatera förändringar i riskbilden. Effektiv erfarenhetsåterföring Brandriskprognoser och eldningsförbud Medverkande (exempel på) Klart RDM 2016 Fortlöpande uppföljning RDM Fortlöpande uppföljning 3.2 Olycksundersökning brand Räddningsinsatser ska enligt LSO 3kap 10 följas av en undersökning av såväl olycksorsak och förlopp som genomförandet och effekt av insatsen (Se även Delprogram Räddningstjänst). Resultatet av undersökningarna skall i lärande syfte återkopplas till RDM:s egen organisation, kommunerna och de externa parter som berörs av den aktuella olyckan. I stort kan undersökningarna delas in i tre ambitionsnivåer: insatsrapport, enkel olycksundersökning och särskild olycksundersökning. Ambitionsnivån är beroende på hur allvarlig olyckan varit eller vilken betydelse den får för den drabbade. Resultaten av undersökningarna kommuniceras som statistik och som rapporter. Undersökningarna utgör underlag för uppföljning och utvärdering av RDM:s brandförebyggande arbete samt räddningstjänstverksamhet. Målsättningar Se nästa sida Sida 7

27 Olycksundersökning brand - målsättningar Målsättning Aktiviteter Ansvar Bränder som föranlett räddningsinsatser skall leda till ett ökat lärande hos kommunen, RDM och den enskilde. Brandförlopp och brandskyddsåtgärder ska utredas* efter inträffade bränder i boendemiljö, allmänna byggnader samt andra typer av bränder. RDM ska utveckla egna processer för olycksuppföljning med fokus på brand i byggnad. Dessa utvecklar RDM:s arbete i att minska antalet bränder och skador vid inträffade bränder. RDM Medverkande (exempel på) Klart Fortlöpande uppföljning RDM ska särskilt undersöka och följa upp alla dödsbränder samt varje olycka som har ett stort kommunalt eller nationellt intresse. Bevara och utöka samarbete med andra organisationer och myndigheter. RDM ska rapportera alla inträffade dödsbränder till MSB som en del i uppbyggandet av en nationell erfarenhetsbank från genomförda olycksundersökningar. RDM Fortlöpande uppföljning RDM ska återknyta tidigare samarbete med polisen avseende arbete med utbildning av Räddningstjänsternas agerande på brottsplats samt stöd i utredning av brandorsak och förlopp inklusive utlåtanden. RDM *Utredningarna bör ge svar på frågor av typ: var, när, hur, varför och om möjligt hos vem brinner det. 3.3 Att underlätta för den enskilde Utbildning, information och rådgivning utgör de verktyg enligt LSO 3kap 2 med vilka verksamheten ska höja medvetenheten och kompetensen hos flickor, pojkar, kvinnor och män för att de ska kunna fullfölja sina skyldigheter enligt LSO kap2. Verksamheten utgörs av olika processer som är inriktade mot de för året prioriterade målgrupperna. Samtliga befintliga samt under handlingsprogramsperioden nytillkommande processer finns utförligt beskrivna i aktivitetsplanen för verksamhetsområdet Underlätta för den enskilde. Processer för de för året prioriterade målgrupperna inklusive årsvisa målsättningar beskrivs i verksamhetsplan för året. Målsättning Aktiviteter Ansvar Nå kommuninvånare med kunskap om brandrisker och brandskydd. Mera brandriskmedveten yngre generation Utöka och förbättra omfattningen av RDM:s brandskyddsinformation i kommunens mindre orter. Efter inträffade händelser fylla medborgarens informationsbehov. Utveckla budbärare. Bättre anpassat brandskydd för riskutsatta personer. Utveckla kommunernas organisatoriska skydd och kompetens för att förebygga bränder och andra olyckor. Erbjuda utbildning i bostads-brandskydd, medverka vid event samt synas och höras i sociala media. Vid behov genomföra riktade kommunikations- och utbildnings insatser Besök hos personer som fyllt 80 år som inte har några insatser från kommunen. Brandskyddsinformation till elever i för- och grundskolan. Öka möjligheten för att nå ut med information i kommunernas mindre orter via brandmän i beredskap och lokala nyckelpersoner- och verksamheter. Utökad information och utbildning anpassad till orter där det kan dröja innan räddningspersonal är på plats. Via händelsebaserat brand- förebyggande arbete informera om händelsen, aktuella risker och förmedla kontaktvägar för ytterligare information. Utöka och utveckla samverkan med nyckelverksamheter för att sprida information om brandrisker och brandskydd. Identifiera särskilt riskutsatta individer och grupper som kan erbjudas åtgärder i form av särskilt stöd anpassat till den enskildes situation. Utbilda kommunens personal i grundläggande brandskydd samt berörda i systematiskt brandskyddsarbete (SBA). RDM RDM RDM RDM RDM RDM RDM Kommun* RDM, Kommun Medverkande (exempel på) Sotare Hyresgäst-förening Handikappråd Kommunala förvaltningar Frivillig org. För- & grundskola Kommunala förvaltningar Sotare Brandskyddsföreningen Fastighetsägare och hyresvärdar Fastighetsägare Hyresvärdar Föreningar Handikappråd Sotare Kommunala förvaltningar RDM Landstinget Kommunala förvaltningar Klart Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning * Exempel på funktioner inom kommunen som kan vara aktiva i arbetet är socialsekreterare, bostadsanpassnings- och biståndshandläggare, vårdplanerare, hemtjänst, personliga assistenter, boendestödjare, anhörigstöd, fixartjänster samt personal i särskilt boende. Sida 8

28 3.4 Tillsyn LSO och LBE Tillsyn enligt LSO 2kap 2 Tillsyn enligt (LSO 2kap 2 ) skall genomföras på byggnader och anläggningar för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Tillsynen utgörs i huvudsak av kontroll av det samlade brandskyddet. Vid tillsyn av brandskyddet beaktas både verksamhetens systematiska brandskyddsarbete och det tekniska brandskyddet samt om befintlig skyddsnivå är skälig. Tillsynen kan även utgöras av kontroll av vissa delar av brandskyddet. Planerad tillsyn genomförs löpande under året enligt fastställd tillsynsplan. Inriktningen i tillsynsplanen styrs av en analys av risk och väsentlighet för att inrikta tillsynen där behovet är som störst, särskilda riskområden, byggnadstyper eller specifika objekt. Tillsyn kan även utföras på förekommen anledning vid kännedom eller misstanke om brister i brandskyddet. Exempelvis: i samband med ansökan om alkoholtillstånd eller tillstånd för offentlig tillställning. vid ny eller ändrad verksamhet i samverkan med andra myndigheter Tillsyn av skriftlig redogörelse enligt LSO 2kap 3 Ägare av byggnader eller anläggningar som omfattas av Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10) är skyldiga lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet (LSO 2kap 3 ). Den skriftliga redogörelsen förtydligar den enskildes ansvar för brandskyddet och begärs in i samband med nybyggnation och förändring av verksamhet. Tillsyn av den skriftliga redogörelsen utförs genom en uppföljning av att inkomna redogörelser inkommit inom angiven tid samt bedöms vara fullständiga Tillsyn av riskobjekt Tillsyn på Riskobjekt enligt LSO 2kap 4 Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas av skyldigheterna i 2 kap. 4 LSO och kallas ibland för 2 kap 4-anläggningar eller farlig verksamhet. En del av dessa anläggningar omfattas även av bestämmelser i Sevesolagstiftningen och klassas i en lägre eller en högre kravnivå. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med kommunen vilka anläggningar som omfattas av dessa skyldigheter Kommunens ansvar gentemot dessa verksamheter är att vara tydliga med vilka resurser samhället har att hantera en dimensionerande skadehändelse på deras objekt och vilket ansvar som ligger på ägare och verksamhetsutövare. Kommunen har även ett tillsynsansvar, vilket innebär att kommunen kan ställa krav på att verksamheten i skälig omfattning kompletterar sin beredskap. Tillsyn på dessa anläggningar utförs som en del i insatsdialog (se delprogram Räddningstjänst) samt i samband med tillsyn av brandskyddet enligt LSO 2 kap 2. Tillsynen kan även komma att samordnas med andra berörda myndigheters tillsyn. Objekt Ort Seveso Huvudsakliga risker Dala Airport Borlänge - Flygplanshaveri Rangerbangården, Borlänge Borlänge - Lagring av diverse farligt gods/närhet till Norra backa handelsområde. Bäckelunds kraftvärmeverk Borlänge Lägre Lagring av stora mängder eldningsolja i kombination med närhet till Norra backa handelsområde. SSAB Borlänge Högre Hantering av stora mängder brandfarliga vätskor och gaser i kombinaton med närhet till Ica Maxi och bostadsområden. Swecrom* Borlänge Högre Hantering av stora mängder miljöfarlig kromsyra. Stora Enso Kvarnsvedens pappersbruk Borlänge Lägre Hantering av stora mängder giftiga gaser och oxiderande kemikalier. Cisternanläggning Varggården Falun Lägre Hantering av stora mängder gasol. Falu rödfärg (även Vattenfabriken inom nära framtid) Falun Högre Hantering av stora mängder miljöfarligt blyhaltigt färgpigment. På vattenfabriken diverse oxiderande och frätande vätskor. Krondiksdammen Falun - Dammbrott. Tängerdammen Falu kommun - Dammbrott. Mockfjärds kraftstation Gagnefs kommun - Dammbrott. * Anläggningen är under utredande avseende fortsatt 2kap 4 anläggning. Sida 9

29 Tillsyn av andra riskobjekt enligt LSO 2kap 2 Vid vissa större eller komplexa anläggningar bedrivs verksamhet som kan innebära större specifika brand och utrymningsrisker. Exempelvis vårdanläggningar, större köpcentra eller industrier. Dessa anläggningar ställer höga krav på att ägare och nyttjanderättshavare har ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt att möjlighet till räddningsinsats är väl förberedd och kommunicerad. Detta i syfte att undvika risk för skada på flickor, pojkar, kvinnor och män som vistas inom dessa anläggningar. Vilka objekt som bedöms som andra riskobjekt baseras på årlig riskbedömning och medtas i tillsynsplanen för verksamhetsåret. Tillsyn på dessa anläggningar kan utföras som en del i insatsdialogen samt i samband med tillsyn av brandskyddet enligt LSO 2 kap Tillsyn av brandfarliga och explosiva varor enligt LBE 21 Tillsyn enligt LBE 21 skall genomföras på byggnader och anläggningar med brandfarliga och explosiva varor för att säkerställa en säker hantering. Tillsynen utgörs i huvudsak av kontroll av hantering av brandfarliga och explosiva varor i enskilda verksamheter. Vid kontroll av hanteringen beaktas verksamhetens systematiska arbete med säkerheten i hanteringen och att krav och villkor ställda i lag, förordning, föreskrifter och tillstånd uppfylls. Tillsynen kan även utgöras av kontroll av vissa delar av hanteringen på grupper av hanteringsställen, så kallade tematillsyner. Planerad tillsyn görs i första hand i samband med tillsyn av LSO 2 kap. 2 och enligt för året fastställd tillsynsplan. Tillsyn kan även utföras på förekommen anledning: vid ny eller ändrad verksamhet vid kännedom eller misstanke om brister i hanteringen Målsättning Aktiviteter Ansvar Tillsynen ska uppfylla de mål som LSO och LBE anger. Att farliga verksamheter har skälig beredskap för att hantera en olyckshändelse. Att andra riskobjekt har ett väl fungerade SBA samt goda möjligheter till Räddningsinsats. Medverkande (exempel på) Klart Tillsyn genomförs enligt antagen tillsynsplan. RDM Fortlöpande uppföljning Insatsdialog på 2kap 4 anläggningar samt andra riskobjekt Framtagande av plan för insatsdialog och tillsyn av andra riskobjekt. RDM RDM Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning 3.5 Stöd till andra myndigheter RDM stödjer utifrån LSO 1kap 6 andra myndigheter med brandskyddskompetens i form av remisser, riskhänsyn i fysisk planering samt brandskydd i byggprocessen Remisshantering RDM yttrar sig rörande skydd mot olyckor i remisser från Polismyndigheten, Socialförvaltningen (alkoholtillstånd) och Länsstyrelsen Riskhänsyn i fysisk planering Krav på riskhänsyn finns bland annat i Plan- och bygglag (2010:900) och som en del i kommunens risk- och sårbarhetsarbete. Kommunernas arbete med översikts- och detaljplaner innehåller hänsyn till risk för olyckor. Dessutom bevakar RDM frågor om riskhänsyn i remissvar till kommunerna Brandskydd i byggprocessen Brandskydd vid ny- och ombyggnation hanteras av kommunerna i byggprocessen enligt Plan- och bygglag (2010:900). I Falu kommun granskar RDM samt anlitad sotningsentreprenör samtliga inkomna bygglovsärenden. I Borlänge, Säter och Gagnef är RDM samt anlitad sotningsentreprenör behjälplig utifrån behov. I de bygglovsansökningar och anmälningar där brandskyddet bedöms vara särskilt komplext medverkar RDM i tidigt skede med utlåtande samt medverkan i tekniskt samråd, byggplatsbesök och vid slutsamråd. Målsättningar Se nästa sida Sida 10

30 Brandskydd i byggprocessen Målsättning Aktiviteter Ansvar Tydliga återkopplingar till frågeställande myndigheter. Möjlighet till räddningsinsats beaktas i kommunens fysiska planering. Brandskyddet skall uppfylla kraven i Boverkets regler. Installerade eldstäder skall uppfylla kraven i Boverkets byggregler. Medverkande (exempel på) Klart Hantering av inkomna remisser. RDM RDM Fortlöpande uppföljning I arbetet med översikts- och detaljplaner beakta risker. Granskning av bygglovs-ärenden samt deltagande i samråd och platsbesök. Kommun Kommun RDM RDM Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Granskning av bygglovsärenden. Kommun Sotningsentreprenör Fortlöpande uppföljning 3.6 Tillståndsprövning enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor Kommunen är tillståndsgivande myndighet enligt LBE 21. Ansökningarna prövas av RDM utifrån kraven i lagen, tillämplig förordning, föreskrifter och allmänna råd. Detta omfattar tillstånd för hantering, återkallande av tillstånd samt godkännande av föreståndare. Målsättning Aktiviteter Ansvar Hantering av brandfarliga och explosiva ämnen skall uppfylla kraven i LBE. Medverkande (exempel på) Klart Tillståndsprövning. RDM Fortlöpande uppföljning 3.7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Sotning och brandskyddskontroll enligt LSO 3kap 4 inom Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner bedrivs på entreprenad. Kommunerna har antagit frister för sotning medan frister för brandskyddskontroll följer MSB:s författning MSBFS 2014:6. RDM handlägger ansökan om egensotning d.v.s. möjlighet för ägare själv eller annan av ägaren anlitad behörig att utföra sotning på den egna fastigheten. Anlitad entreprenör är ansvarig för att föra kontrollbok över sotning och brandskyddskontroll vilken fortlöpande i samband med avstämning av verksamheten rapporteras till RDM. Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll har fastställts av kommunerna och revideras årligen enligt ett särskilt sotningsindex vilket fastställs i överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt skorstenfejarmästarnas riksförbund. Målsättning Aktiviteter Ansvar Säkra eldstäder och imkanaler. Säkerställa sotning och brandskyddskontrollverksamheten. Säkerställa att egensotare har kompetens att sota själva. Sotning och brandskydds- kontroll enligt fastställda frister. Regelbunden tillsyn av sotnings- och brandskydds- kontroll verksamheten. Tillståndsprövning av ansökningar att sota själv RDM RDM RDM Medverkande (exempel på) Avtalad entreprenör för sotnings och brandskyddskontroll. Klart Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Färdig utredning för beslut. Utreda brandskyddskontroll i egen regi. RDM 2017 Sida 11

31 4 Kompetens 4.1 Ledning Kompetens för övergripande ledning och samordning av Handlingsprogram för Brandförebyggande verksamhet enligt LSO samt LBE skall lägst vara Brandingenjörsexamen. 4.2 Kompetens för myndighetsverksamhet och stöd till andra myndigheter RDM fastställer delegationsordning över vilka som har delegation för de olika verksamheterna i det brandförebyggande myndighetsarbetet, stöd till andra myndigheter och brandskyddskontroll samt delegation vid överklagande för behandling och omprövning enligt förvaltningslagen 1986: och 27 samt beslut enligt LBE 35. Delegationsordningen redovisas kontinuerligt vid förändringar till RDM:s Direktion. Delegationsordningen utgår från lägsta kompetenser för respektive verksamhet enligt nedan: Tillsyn enligt LSO 2kap 2 : Tillsyn Skriftlig redogörelse: Tillsyn enligt LSO 2kap 4 : Tillsyn övriga riskobjekt enligt 2kap2 Tillsyn enligt LBE 21: Tillståndshantering enligt LBE 17 : Stöd i byggprocessen: Stöd i planprocessen: Övrigt stöd till andra myndigheter Brandskyddskontroll enligt LSO 3kap 4 Tillsyn A Tillsyn A eller motsvarande Brandingenjörsexamen Tillsyn B Tillsyn B Tillsyn B Tillsyn B Brandingenjörsexamen Kompetens utifrån ärendets art. Skorstenfejartekniker 4.3 Kompetens för egensotning I de fall en fastighetsägare ansöker om att själv utföra sotning av den egna fastigheten prövas i ansökan förutsättningar att genomföra sotning av anläggningen i dess helhet avseende förbrännings- anordningens komplexitet, den enskildes kunskap samt att anläggningen i sin helhet inte har några brister. I de fall fastighetsägaren ansöker om att låta någon annan utföra sotning av den egna fastigheten skall utöver ovanstående stycke denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för den som kommunen ingått avtal med att utföra sotning för kommuninnevånarna. 4.4 Kompetens för att underlätta för den enskilde Anställda på RDM som utbildar eller informerar i förebyggande brandskydd skall minst ha grundläggande brandkunskap inom det specifika utbildning-/informationsområdet. Vidare skall man ha genomgått RDM:s kompetensutbildning i förebyggande brandskydd. I kompetensutbildningar för särskilda yrkesgrupper eller organisationer skall instruktören ha erforderlig kunskap inom det specifika verksamhetsområdet. 4.5 Kontinuerlig kompetensutveckling För att bibehålla och öka personalens kompetens har RDM som mål att utifrån behov delta i anordnade utbildningar och informationer anordnade av MSB och andra aktörer inom området förebyggande brandskydd. Under handlingsprogramsperioden skall även ett internt uppföljnings- system samt kompetensmål för säkerställande av erforderlig kompetens för de olika verksamhetsområdena tas fram. Sida 12

32 5 Sändlista Sändlista för samråd i arbetet med framtagande av Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet. Räddningstjänsten Rättvik Räddningstjänsten Vansbro Brandkåren Leksand Räddningstjänsten Västerbergslagen Kommunalförbundet Södra Hälsingland Räddningstjänsten Smedjebacken Gästrike Räddningstjänst Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Polismyndigheten Länsstyrelen Dalarna Sotning och Brandskydd i Dalarna AB Borlänge/ Smedjebacken Sotning & Ventilation AB Hedemora Sotaren AB Landstinget Dalarna SOS Alarmering Sida 13

33 Trafiksäkerhet DELPROGRAM

34 Delprogram, Borlänge kommun Trafiksäkerhet Trafikskador inom vägtransportsystemet är en av våra stora folkhälsoproblem. I jämförelse med andra transportslag förekommer generellt sett högre risker för människors liv och hälsa i vägtransportsystemet. Det innebär ett större krav på kommunera att de bedriver ett systematisk och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Enligt nuvarande trafiksäkerhetsmål skall antalet dödade eller skadade fortlöpande minska. Detta innebär i sin yttersta konsekvens att inga människor skall dödas eller skadas. Den s.k. nollvisionen uttrycker detta på följande sätt: Ingen ska på sikt dödas eller allvarligt skadas inom vägtransportsystemet. För att nollvisionen skall kunna uppnås krävs ett delat ansvar för trafiksäkerheten enligt följande princip. Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå. Trafikanter har ansvar för att följa de spelregler som systemutformarna ställer för användning av vägtransportsystemet. Om trafikanter inte följer spelregler på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga eller om personskador uppstår, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas. Hastighetsefterlevnad Hastighetsefterlevnad avses av motorfordonets förare efterlevnaden av vägens hastighetsgräns. En ökad efterlevnad av hastigheten har en positiv effekt på trafiksäkerheten i form av att olycksrisken och att risken att dödas i trafiken minskar. Bättre efterlevnad av hastighetsgränserna medför en reducering av buller och emissioner. I tätort är efterlevande bristfällig vid 30 kilometer i timmen. Det är stor skillnad i stoppsträckan om ett fordon framförs i 30, 40 eller 50 kilometer i timmen. Stoppsträckan på våt vägbana vid 30 kilometer i timmen är 13 meter, vid 40 kilometer i timmen 20 meter och vid 50 kilometer i timmen är den 29 meter. Detta kan ha stor betydelse inom tätbebyggt område. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD TRAFIKMILJÖN Farthinder Idag finns en lista på platser med farthinder genom utredningarna Lugna Gatan och Säkra gångpassagen! Under de senast 5-10 åren som gått har många fysiska farthinder byggts i samband med att gångpassager åtgärdats efter det att den nya lagen om övergångsställen trätt ikraft. Efter byggnationen av dessa farthinder har en mängd önskemål om nya farthinder inkommit. Den fortsatta utbyggnaden av farthinder bör ske med återhållsamhet och eftertanke, speciellt på huvudnätet, med hänsyn till utryckningsfordon och bussar samt buller och vibrationer. Blomlådor De boende kan själva sätta ut blomlådor på lokalgator under sommarhalvåret efter tillstånd och anvisning av Borlänge Energi Stadsmiljö Trafik. Detta har pågått sedan år Årligen utsätts ca 160 blomlådor. Antalet är ganska permanent sedan ett mättnadsläge uppstått. Årligen upphör blomlådeverksamheten längs några gator och tillkommer på några andra. Borlänge Energi Stadsmiljö Trafik försöker förmedla blomlådor mellan dessa grupper. Informationsblad med regler, listor på kontaktpersoner för blomlådorna på de olika gatorna samt reflexer finns hos trafikteknikern. Information finns också på Borlänge Energis hemsida. Funktionshindrade, äldre Sveriges riksdag och regering har ställt sig bakom FN: standardregler, och har i olika sammanhang lagt fast målen för handikappolitiken. Målet är bl.a. att alla allmänna platser, offentliga lokaler och kollektivtrafiken ska vara tillgängliga för funktionshindrade före år 2010, detta för att skapa förutsättningar för ett självständigt och värdigt liv för personer med funktionshinder. DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN TRAFIKSÄKERHET

35 Borlänge Energi Stadsmiljö Trafik har tagit fram en rapport Tillgänglig gatumiljö för funktionshindrade för att belysa bakgrunden och tydliggöra åtgärder som ska användas vid nybyggnation eller ombyggnad i trafikmiljö och även andra åtgärder som avser att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade i trafikmiljön inom Borlänge Kommun. Dessa åtgärder ska ses som ett led i det arbete som pågår i samhället för att göra det tillgängligt för funktionshindrade, och som även förbättrar tillgängligheten för övriga i trafikmiljön. De åtgärder som presenteras är de åtgärder som i nuläget anses som de bästa. Rapporten kan även ses som ett led till att bidra till ökad kunskap och öka förståelsen för de behov som funktionshindrade har. För att få större kunskap om de problem som kan uppstå för funktionshindrade i trafikmiljö, och för att kunna göra så bra åtgärder som möjligt så har kontakter tagits med olika handikappförbund och andra kunniga inom området. Barn I det kommunala trafiksäkerhetsprogrammet (KTP) har en reform varit Säkrare trafikmiljö vid skolor där Borlänge Energi Stadsmiljö Trafik har hjälpt fastighetskontoret att kartlägga och åtgärda trafikmiljön vid kommunens samtliga skolor. Resultatet har översänts till fastighetskontoret som är huvudman för kommunens skolor. Övergångsställen, gångpassager I samband med att den nya lagen om övergångsställen som trädde ikraft maj 1999 har Borlänge Energi Stadsmiljö Trafik tagit fram en rapport Säkra Gångpassagen som behandlade kommunens samtliga övergångsställen och som förankrades brett inom kommunen. Rapporten låg sedan till grund för de åtgärder som genomfördes som t ex borttagande av övergångsställen och byggande av farthinder. Rapporten byggde på utredningen Lugna Gatan som togs fram något år tidigare. Siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator Varje år skadas människor i onödan för att sikten skyms. Några enkla åtgärder före och under sommaren kan rädda liv. Borlänge Energi Stadsmiljö Trafik arbetar utifrån dokumentet Till Tomtägaren: Klipp häcken! som informerar om siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator, och vad tomtägare kan göra för att förbättra den. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Åtgärder i vägnätet Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i biltrafiknätet där gående och cyklister har behov av att korsa länk i huvudgatunätet bör av trafiksäkerhetsskäl prioriteras enligt nedanstående ordning. Ombyggnadsprojekten har delats upp i större och mindre projekt av budgettekniska skäl. Prioritetsordningen kommer att vara ett underlag i budgetarbetet men listan kommer också att utgöra ett levande dokument som kan komma att uppdateras i de fall behov uppstår som förorsakar en omprioritering. Mer information ska in här. OLYCKSSTATISKTIK Olycksrapportering Från och med 2003 sker all registrering av trafikolyckor i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) som är ett nationellt informationssystem om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Alla polisrapporterade olyckor registreras i STRADA. Inom sjukvården är det inte rikstäckande inrapportering. Kommunen väghållare Staten väghållare Död Svår Lindrig Död Svår Lindrig Tabell. Antalet skadade och döda på kommunal respektive statlig väg, Borlänge (polisrapporterade olyckor). DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN TRAFIKSÄKERHET

36 DRIFT OCH UNDERHÅLL Drift och underhåll av gång- och cykelbanor, och gatunätet sköts av Borlänge Stadsmiljö/gatudrift. Inom tätorten finns ca 10 mil gång- och cykelvägar och ca 30,5 mil gator. Utöver detta underhålls ett antal enskilda vägar. VINTERVÄGHÅLLNING På gator, torg, parker och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman, ansvara kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning m. m hålls i sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen kan ställas ifråga om bland annat trafiksäkerhet. Snöröjning av gång- och cykelbanor, och gatunätet utförs vid olika snödjup. KRITERIER FÖR KOMMUNENS VINTERVÄGHÅLLNING Snöröjning påbörjas vid snödjup Snöröjning färdigställd inom Halkbekämpning sker med Huvudgata 3-5 cm 4-6 timmar Salt/kross Lokal gata 5 cm 8-10 timmar 4-8 mm Gång- och cykelvägar 3-5 cm 4-6 timmar 2-5 mm Sandupptagningen påbörjas när det anses att vinterperioden är slut och påbörjas i de centrala delarna av Borlänge. DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN TRAFIKSÄKERHET

37 Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Medvetenhet hos kommuninvånarna om att det finns möjligheter efter ett godkännande från Borlänge Energi Trafik om utplacering av blomlådor efter lokalgator. Information på Borlänge Energi hemsida Stadsmiljö/Trafik Fortlöpande Den fortsatta utbyggnaden av farthinder sker med återhållsamhet och eftertanke Prioritering av huvudgata Stadsmiljö/Trafik Fortlöpande Alla allmänna platser och kollektivtrafik ska vara tillgängliga för funktionshindrade Arbeta utifrån rapporten Tillgänglig gatumiljö för funktionshindrade. Kontakt med Handikappförbundet Stadsmiljö/Trafik Fortlöpande Säker trafikmiljö vid skolor Checklista i samband med plan- och tillståndsärenden. En uppföljning av kartläggningen Stadsmiljö/Trafik Skolan Fastighetskontoret 2016 Trygga övergångsställen och gångpassager Checklista i samband med plan- och tillståndärenden. Rapport Säkra Gångpassage Stadsmiljö/Trafik 2016 Arbeta förebyggande med halkolyckor under vinterperioden Halkbekämpning. Sandning busshållsplatser. Stadsmiljö/Gatudrift Fortlöpande Synpunkter från allmänheten om höga hastigheter efter vägnätet Trafikmätning Utplacering av hastighetspåminare Stadsmiljö/Gatudrift Fortlöpande En ökad förståelse om siktens betydelse för trafiksäkerheten på bostadsgator Arbeta områdesvis med trafiksäkerhet, skymd sikt på lokalgator. Information om skymd sikt på Borlänge Energi hemsida Stadsmiljö/Trafik/Gatudrift/Parkdrift Fortlöpande DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN TRAFIKSÄKERHET

38 Is- och vattensäkerhet DELPROGRAM

39 Delprogram, Borlänge kommun Is- och vattensäkerhet Borlänge kommun har mycket goda möjligheter att erbjuda Borlängebor, turister och besökare ett rikt friluftsliv under både sommaren och vintern. Oavsett årstiden behövs beredskap och insatser för att möjliggöra detta, i synnerhet då friluftsaktiviteterna sker nära vatten. Säkerhet Vattensäkerhet i Borlänge kommun uppnås genom att varje människa själv tar ansvar för sin säkerhet genom att använda flytväst och annan säkerhetsutrustning när man vistas på vatten eller isar. Självklart påverkas säkerheten mycket av simkunnigheten. Ju tidigare simkunnighet desto bättre vattensäkerhet. Fastighetsägare, markägare och verksamhetsutövare måste också se till att det finns livräddningsutrustning nära till hands vid platser där vattenaktiviteter förekommer. Risker De största riskerna uppkommer när det vistas många människor vid kommunens badplatser, framför allt där det finns hopptorn och flytbryggor. Vid de platser där kommunen anser att risken är för stor, kan exempelvis ett hopptorn tas bort. Utöver risken med att inte kunna simma och många människor på en liten yta, saknar många av våra nyanlända nödvändig kunskap för att säkert vistas vid sjöar och på fruset vatten. Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Skapa trygga och säkra badplatser och andra näravattenplatser för besökande. Fastställa vilka badplatser som ska vara Borlänge kommuns officiella. Tydliggöra ansvar för övriga badplatser i kommunen. Fastställa utrustningsnivå på övriga badplatser. Fastställa utrustningsnivå på nära vattenplatser som inte är badplatser. Fritid, Borlänge kommun Borlänge Energi Maj 2016 Kommunens badanläggningar och andra vattenanläggningar med risk för drunkningsolyckor ska vara trygga och säkra. Regelbunden tillsyn ska genomföras. Kontroll och tillsyn genomförs både strukturerat med protokollsskrivning över respektive utrustnings kondition och tillsyn sker vid varje tillfälle personal vistas där utrustning finns utplacerad. Fritid, Borlänge kommun Räddningstjänsten Tillsyn sker under sommarsäsongen varje vecka. Övrig tid sker tillsyn enligt protokoll som upprättas. Fortsättning på nästa sida DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN IS- OCH VATTENSÄKERHET

40 Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Livräddningsutrustning för vatten ska finnas på platser som beskrivs i MSB:s Allmänna råd för vattenlivräddningsutrustning och vara i gott skick. Utplacering av utrustning där det krävs. Tillsyn underhåll av livräddningsutrustning sker regelbundet Kontroll och tillsyn genomförs strukturerat, med protokollsskrivning över respektive utrustnings kondition. Tillsyn sker vid varje tillfälle personal vistas där utrustning finns utplacerad. Fritid och Borlänge Energi Daglig verksamhet Tillsyn sker under sommarsäsongen varje vecka Övrig tid sker tillsyn enligt protokoll som upprättas. Anläggningar som bryggor och broar där Fritid ansvarar för skötsel och underhåll. Årlig tillsyn och kontroll av plankor och räcken. Vid behov av åtgärder byts skadat material ut, allmänheten har möjlighet att rapportera problem via epost eller telefon direkt till personal på Fritid. Varje år i maj I åk 6 ska alla elever uppnå målet för simkunnighet. Simundervisning i skolan ska bedrivas enligt fastställd plan. Bildningssektorn Simlärare från Maserhallen Fortlöpande Iskunskap. Vinteridrottsdag med möjlighet att prova räddningsinsats ur isvak. Bildningssektorn Idrottslärare och personal från Friluftsfrämjandet Fortlöpande I åk 6 ska alla elever uppnå målet för simkunnighet. Simundervisning i skolan ska bedrivas enligt fastställd plan. Bildningssektorn Simlärare från Maserhallen Fortlöpande Simkunnighet är ett krav för att få slutbetyg i åk 9. Extra simundervisning i åk 9. Bildningssektorn Simlärare från Maserhallen samt idrottslärare på resp skola Fortlöpande Öka invånarnas simkunnighet. Utreda hur vuxnas simkunnigheten kan öka. Fritid- och Bildningssektor Föreningar i kommunen Maj 2016 DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN IS- OCH VATTENSÄKERHET

41 Fallprevention DELPROGRAM

42 Delprogram, Borlänge kommun Fallprevention Fall, med följande konsekvenser i form av frakturer och andra skador, utgör ett stort hälsoproblem i samhället. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom den som fallit ofta begränsar sina aktiviteter av rädsla för att falla igen. Ett fall är en oväntad händelse då en person oavsiktligt förflyttas till en högre eller lägre nivå, exempelvis ramlar ner på golvet, hasar ur en stol, faller från en stege eller snubblar på trottoarkant. Fallolyckor är de olyckor som orsakar flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Under 2013 orsakade fallolyckor över inläggningar i sluten sjukhusvård, drygt besök på akutmottagningar samt dödsfall. I de flesta åldersgrupper, utom år, är fall den vanligaste orsaken till skada. Bland personer över 80 år orsakas nio av tio skador av fall. (Fallolyckor Statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2014) Orsaker till fall Orsaker till fall kan relateras till individuella faktorer, livsstil, sociala faktorer och miljöfaktorer. Risker för fall och fallolyckor är en följd av samspelet mellan omgivning, kapacitet och aktivitet. I de yngre åldrarna kan det vara barn som skadas under lek, människor som skadas i arbetet eller vid fritidssysselsättningar. Hos de äldre (65+) sker fallen ofta i hemmet i vardagliga situationer. Svårigheter att gå, nedsatt balans, nedsatt muskelstyrka, vissa läkemedel och syn-/hörselproblematik innebär ökad fallrisk för äldre personer. Riskfaktorer för skada/fraktur kan t.ex. vara hög ålder, låg bentäthet, låg kroppsvikt och tidigare fraktur. (Systematiskt arbete för äldres säkerhet, Räddningsverket, IMS, 2007) I åldersgruppen 65+ kan ett fall vara det som gör att man övergår från att ha klarat sig helt själv till att bli beroende av hemtjänst, (hem-)sjukvård, rehabilitering, hjälpmedel och bostadsanpassning. Förutom den livskvalitetsförsämring som detta innebär för den enskilda personen så genererar det dessutom stora kostnader för samhället. Samhällets totala kostnader, som är förknippade med fallolyckor enbart bland äldre, uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor årligen, fördelat mellan direkta kostanader (cirka fem miljarder) och kostnader för livskvalitetsförsämringar (omkring nio miljarder). I dessa kostnader ingår inte produktionsbortfall och fritidsförlust. Om man fördelar kostnaderna på varje enskild medborgare i Sverige, blir det ungefär kroner per individ. (Fallolyckor bland äldre, H. Gyllensvärd, Statens folkhälsoinstitut, 2009) Kostnaden för fallolyckor bland Borlänge kommuns invånare uppgår enligt denna beräkning till 76 miljoner per år. DET PÅGÅENDE OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETET Den forskning som finns kring fallprevention visar att flera åtgärder oftast behövs sättas in och att dessa ska utgå från individens behov. Teambaserad, multiprofessionell och multifaktoriellt individanpassad fallprevention kan minska antalet fall med procent. Det som bland annat behöver ses över är medicinering, miljö, behov av träning och hjälpmedel samt kosten. DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN FALLPREVENTION

43 Senior alert, ett Nationellt Kvalitetsregister Senior alert är ett Nationellt Kvalitetsregister, där varje person, 65 år eller äldre, och som bor på de särskilda boendena, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa påbörjades införandet av Senior alert på de särskilda boendena inom äldreomsorgen i Borlänge kommun. Med hjälp av Senior alert kan man på ett strukturerat sätt arbeta förebyggande. Alla yrkeskategorier, omvårdnads-/omsorgspersonal, legitimerad personal och enhetschef, ska medverka vid riskbedömningar och planering av åtgärder, vilket ger en teambaserad bedömning och insatserna sker på flera områden samtidigt. Införande av Senior alert i hemsjukvården planeras ske under mandatperioden. Personalen inom särskilda boenden, hemtjänst, LSS och psykiatri uppmanas att rapportera alla fall, precis som andra avvikelser, detta förs då in i avvikelsesystemet i Viva. Avvikelserna hanteras enligt rutin av enhetschef, omvårdnads-/omsorgspersonal, legitimerad personal, samt vid behov av medicinskt ansvariga (MAS och MAR). I rutinen trycker man särskilt på att uppföljning av fall bör ske teambaserat och att åtgärder samt resultat ska återrapporteras till enheterna. Hembesök och hjälp i vardagen Sedan flera år tillbaka arbetar biståndsenheten med uppsökande hembesök för personer 75+. Man informerar om kommunens verksamheter, vad man kan få hjälp med och bland annat om hur man kan undvika fall. Arbetet med uppsökande hembesök fortsätter under mandatperioden. Det finns kommunala servicetjänster att tillgå i kommunen. Alla som är äldre än 75 år har möjlighet att få hjälp med att exempelvis byta glödlampor och proppar, byta gardiner, rulla undan mattor Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister är ett system för uppföljning och utveckling av behandlingsresultat. Den innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälsooch sjukvård samt omsorg. Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag. Drift av registren sköts på många olika kllinker runt om i landet. och häfta upp sladdar som kan utgöra fallrisk. Man ringer då ett särskilt nummer för att beställa hjälpen vilken sedan utförs av hemtjänstpersonal. Förflyttningsutbildning Förflyttningsutbildning kommer att genomföras i egen regi fortlöpande från och med hösten 2015 för all omvårdnads-/omsorgspersonal i Sociala sektorn. Målet är att personalen ska ha kunskap om trygga förflyttningar så att skador (däribland fall) undviks hos både hos personal och omsorgstagare. Borlänge Energi samverkar med handikappsorganisationerna Borlänge Energi samverkar med handikappsorganisationerna för att förebygga skador och underlätta för funktionshindrade att ta sig fram i stadsmiljön. Den vanligaste olyckan i stadsmiljö är att man snubblar eller halkar, fysiskt aktiva personer faller ofta utomhus på gång- och cykelbanor och gator. De flesta olyckor sker annars i den egna bostaden. DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN FALLPREVENTION

44 VAD BORLÄNGE KOMMUN VILL UPPNÅ UNDER MANDATPERIODEN - SOCIALA SEKTORN Sociala sektorn vill arbeta för att minska antalet fall genom systematisk fallprevention i olika verksamheter. Arbetet med Senior alert fortsätter och utvidgas till att även gälla hemsjukvården. Ansvariga för detta är medicinskt ansvariga samt dietist i den mån resursen finns. Rutinerna för rapportering av avvikelser inom hälso- och sjukvård och vid fall uppdateras årligen av medicinskt ansvariga. I samband med detta ska personalen informeras och påminnas om arbetssättet. Biståndshandläggarnas hembesök förväntas fortsätta som tidigare, biståndsenheten ansvarar för detta. Efterfrågan på kommunala servicetjänster förväntas öka då informationen om att dessa tjänster existerar kommer att finnas på kommunens hemsida. Det är i dagsläget inte klart hur man ska möta den förväntade efterfrågan. Verksamhetschefen för hemtjänsten ansvarar för de kommunala servicetjänsterna. För förflyttningsutbildningen ansvarar sociala sektorns ledningsgrupp, medicinskt ansvariga och enhetschef för hemsjukvården. Sociala sektorn har sökt stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Det är ännu oklart exakt hur dessa pengar ska användas, men delar av dem skulle kunna användas för ökade teaminsatser i hemtjänsten. En utökning bland annat av fysioterapeut-/sjukgymnast- och arbetsterapeuttjänster skulle kunna ge större möjlighet att tillgodose individuella behov av träning, hjälpmedel och handledning till hemtjänstgrupper för att öka självständighet och minska fall hos omsorgstagarna. Sociala sektorns ledningsgrupp och stab arbetar vidare med frågan. DET HÄR BÖR GÖRAS UNDER MANDATPERIODEN - SOCIALA SEKTORN Behoven av åtgärder för att minska antalet fall är tydligt, men åtgärderna behöver värderas och aktiveras. Man behöver identifiera samarbetsparters och skapa forum och tid för samverkan. De insatser som redan görs fortgår och utvecklas vidare. Borlänge Energi De eventuella höjdskillnader som finns i Borlänges gång- och cykelvägsnät kan vara en orsak till fall- och snubbelolyckor. För att förhindra fallolyckor arbetar Borlänge Energi kontinuerligt med att bygga bort dessa. Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Strukturerat riskbedömningsarbete för alla 65+ i Sociala sektorns verksamheter Senior alert införs i hemsjukvården MAS/MAR/dietist EC hemsjukvård, dsk/ssk, rehab i hemsjukvården Fortlöpande Säkra förflyttningar Förflyttnings-utbildning till all omvårdnads-/ omsorgspersonal Sociala sektorns ledningsgrupp, MAR, MAS, EC hemsjukvård Borlänge Rehab, KommunRehab, Omvårdnads-/omsorgspersonal Fortlöpande fr.o.m. september 2015 Avvikelsehantering Uppdaterade rutiner angående rapportering och hantering av fall MAS/MAR Omvårdnads-/ omsorgspersonal, legitimerad personal, enhetchefer Fortlöpande Minska antalet fallolyckor i kommunens gatu- och vägnät Minska nivåskillnader i utomhusmiljön Stadsmiljö Stadsmiljö Fortlöpande DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN FALLPREVENTION

45 Suicidprevention DELPROGRAM

46 Delprogram, Borlänge kommun Suicidprevention Självmord är ett folkhälsoproblem som på många sätt drabbar en stor del av befolkningen. I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken för män i åldrarna år, och för kvinnor den näst vanligaste efter cancer i samma ålderskategori. I Borlänge, och i Sverige generellt, är självmord vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre. Viktigt att notera är att alla dödsfall är vanligare i denna åldergrupp, av naturliga skäl. Sedan början av 1990-talet har självmorden minskat i alla åldersgrupper i Sverige, utom i gruppen år, där självmord istället blivit något vanligare. Detta stämmer även för Borlänge där antalet självmord per invånare ligger högre än snittet för Dalarna i denna åldersgrupp. Självmord är vanligare bland män i samtliga åldersgrupper. För att nå regeringens mål om att ingen ska behöva ta sitt liv måste det suicidpreventiva arbetet på alla samhällsnivåer intensifieras. Folkhälsomyndigheten har i en ny rapport* förslagit att det suicidpreventiva arbetet ska samordnas på tre nivåer; nationell, regional och lokal. Lokalt föreslås arbetet med suicidprevention integreras i pågående verksamheter i kommunen och andra organisationer. Där en sådan inte redan finns föreslår Folkhälsomyndigheten att en samordningsfunktion inrättas, i exempelvis en kommun. Exakt hur samordningen och kunskapsutbytet kommer att se ut i praktiken är dock upp till lokala aktörer att utforma utifrån lokala förutsättningar. * Struktur för kunskapsbaserad suicidprevention. Ett förslag till samordnad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt suicidförebyggande arbete. Folkhälsomyndigheten, DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN SUICIDPREVENTION

47 BEKSRIVNING AV DET PÅGÅENDE OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETET I regeringens proposition 2007/08:11 En förnyad folkhälsopolitik* anges nio strategiska åtgärdsområden för att förebygga suicid, såväl på individnivå som på befolkningsnivå. Det individinriktade arbetet sker främst inom hälso- och sjukvården, medan det befolkningsinriktade arbetet omfattar många olika aktörer och syftar till att utveckla och förstärka stödjande och riskfria miljöer samt att minimera tillgången till medel för suicid. Nedan följer en sammanfattning av kommunens pågående arbete. Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper Låga inkomster och låg utbildning är faktorer som ökar suicidrisken. Inom förskola, skola och i fritidsverksamheter pågår ett kontinuerligt arbete för att minska sociala skillnader och stärka utvecklingen av barns och ungas kompetenser. Elevhälsan och kommunens fältassistenter spelar en viktig roll i arbetet med tidig upptäckt av psykisk ohälsa. Inom omsorgen finns två heltidsanställda personal som arbetar med den sociala hälsan på kommunens boenden. Det finns även flertalet dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning som ger ett socialt sammanhang och motverkar därmed ensamhet. Insatser som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för självmord Borlänge arbetar med tillgänglighetsbegränsande åtgärder genom tillsyn av såväl restauranger och försäljningsställen av alkohol. Under 2015 har dessutom projektet ANDT på schemat fått stor uppmärksamhet. I projektet har en lärarhandledning utvecklats som ger lärare möjligheten att bedriva ämnesövergripande undervisning om alkoholfrågor baserat på den senaste forskningen. Arbetssättet och materialet bör implementeras i samtliga grundskolor under mandatperioden. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord Inom omsorgen finns rutiner kring läkemedelsförskrivning som samtliga anställda utbildas i. Försäljning av läkemedel i livsmedelsbutik tillsynas av det gemensamma tillsynskontoret för alkohol, tobak och läkemedel (ATL) i Falun. Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag En suicidhandling kan ses som ett psykologiskt misstag eftersom de flesta som överlever ett suicidförsök några år senare vill fortsätta att leva. Aktörer knutna till skolan och fritidsverksamhet, såsom elevhälsa, kurator och fältassistenter bidrar med ett generellt arbete för att utveckla individens förmåga att lösa problem samt hantera negativa känslor, inklusive suicidtankar, utan att bli överväldigad av dem. Kommunen driver även, tillsammans med Landstinget, ungdomsmottagning samt förstalinjens samtalsmottagning som riktar sig till barn och unga 0-17 år och deras familjer, med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Stöd till frivilligorganisationer Frivilligorganisationer kan på ett friare sätt än offentliga organ lyfta fram perspektiv på en fråga och föreslå lösningar. Sociala sektorn administrerar föreningsbidrag till föreningar inom äldre- och funktionshindersområdet. Bildningssektorn ansvarar på motsvarande sätt för föreningsbidrag till idrotts- och kulturföreningar som bidrar med mötesplatser och sociala sammanhang för ungdomar och utlandsfödda. Föreningar som planerar verksamhet som bidrar till en ökad psykisk och social hälsa hos målgrupperna bör prioriteras. DETTA VILL BORLÄNGE KOMMUN UPPNÅ UNDER MANDATPERIODEN Det övergripande målet för kommunens arbete är att antalet självmord ska minska. Borlänge kommun ska arbeta med tidig upptäckt för att upptäcka/identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa, och vid behov remittera vidare till Landstinget. Borlänge kommun ska fortsätta arbeta för en god samverkan med Landstinget. Borlänge kommun ska vidareutveckla samordningen mellan verksamheter och aktörer för att säkerställa ett gott självmordspreventivt arbete på individ- och befolkningsnivå. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Regeringen, * DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN SUICIDPREVENTION

48 Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Att arbeta utifrån gällande lagstiftning och rutiner för SIP (samordnad individuell plan) SIP: beskriver insatser/ åtgärder avseende rehabilitering som den enskilde (barn och vuxna) har behov av från både hälsooch sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vårdoch omsorgsplanering. Borlänge kommun, tjänstemän som arbetar med vuxna och barn. Landstinget Dalarna. Vårdnadshavare Pågående Att arbeta utifrån den länsövergripande samverkansöverenskommelse som tecknats via Region Dalarna för barn och unga mellan 0-17 år avseende psykisk ohälsa. Se plan via Region Dalarnas hemsida. Borlänge kommun. Landstinget Dalarna. Pågående Att arbeta utifrån den länsövergripande överenskommelsen om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år. Se plan via Region Dalarnas hemsida. Borlänge kommun. Landstinget Dalarna. Pågående Borlänge kommun ska fortsätta arbeta enligt de prestationskrav som ställs i den nationella satsningen från Socialstyrelsen och SKL för PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Se separat handlingsplan för barn/unga och vuxna. Borlänge kommun. Pågående Att utifrån rådande verksamhetssystem BBIC- barns behov i centrum -identifiera riskfaktorer i ett tidigt skede avseende psykisk ohälsa och tillsätta insatser och/ eller remittera till Landstinget. Identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa enligt BBIC och matcha insatser och/ eller remittera till Landstinget. Individ- och famijeomsorgen. Borlänge kommun Vårdnadshavare Pågående DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN SUICIDPREVENTION

49 Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Ge stöd och hjälp till ungdomar 0-17 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa samt deras familjer. Råd och stödsamtal, bedömning och behandling samt föräldrastöd med barnet eller den unge i fokus. 1:a linjens samtalsmottagning. Individoch familjeomsorgen. Borlänge kommun, Landstinget Dalarna. Vårdnadshavare Pågående Att identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa och vid behov remittera till Landstinget. Identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa och matcha insatser och/eller remittera till Landstinget. Öppenvården barn, unga och familj. Individ- och familjeomsorgen, Borlänge kommun Vårdnadshavare Pågående Att identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa och vid behov remittera till Landstinget och andra verksamheter. Samtliga elever erbjuds hälsosamtal med skolsköterska vid tre tillfällen under grundskoletiden och ett tillfälle under gymnasietiden. Elevhälsan, Borlänge kommun Vårdnadshavare Pågår kontinuerligt EHT (elevhälsateam) finns på varje skolenhet. Screening för barn och unga bland annat inom området psykisk ohälsa. Rektor, Borlänge kommun. Elevhälsans personal och pedagoger. Pågår kontinuerligt Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord. Kontinuerlig omvärldsbevakning och bevakning av ny forskning inom det självmordspreventiva området. Borlänge kommun, Landstinget Dalarna. Pågående Att skapa en helhetsbild av hur Borlänge kommun skall jobba med suicidprevention i framtiden Ta fram ett handlingsprogram för suicid-prevention i Borlänge kommun Verksamhetsstöd Bildningsektorn Sociala sektorn 2018 DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN SUICIDPREVENTION

50 Riskhänsyn i fysisk planering DELPROGRAM

51 Delprogram, Borlänge kommun Riskhänsyn i fysisk planering BAKGRUND I fysiska planeringsprocesser, det vill säga planering som berör användningen av mark- och vattenområden, är det viktigt och nödvändigt att ta hänsyn till olika riskfaktorer, exempelvis framtida risk för ras och översvämningar. För att minska vår sårbarhet tar vi hänsyn till risker inom Borlänge kommun, men också till de risker vi identifierar regionalt och nationellt, eftersom de i någon mån kan beröra och påverka Borlänge. FalunBorlänge har en gemensam översiktsplan som beskriver den planerade utvecklingen de kommande 20 åren. Denna plan spänner över många områden, däribland frågan om de risker som kan kopplas till klimatförändringar. Under de senaste åren har översvämmningar och stormar visat att behovet av att ta hänsyn till kllimatet i planeringen av framtida bebyggelse och infrastruktur. ÅTGÄRDER UNDER MANDATPERIODEN ( ) De risker som i handlingsprogrammet, enligt LSO¹, bör behandlas i den fysiska planeringen: Vägvalssyrning av farligt gods i Borlänge kommun Tydliggöra områden som är översvämningsbenägna Tydliggöra ras- och skredområden Utreda tillsyn och intervaller för mätning av områden där risk finns för ras och skred AKTIVITETER Vägvalsstyrning för fordonstrafik av farligt gods-transporter pågår och fastställs under hösten Borlänge fungerar i det här sammanhanget som en nod i Dalarna, några av transporterna har Borlänge som slutdestination, men det är också vanligt att transporterna körs genom Borlänge för att komma till andra orter. En del av dessa transporter är farligt gods. Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Minska risken för omfattande skador inom Borlänge kommun. Lämplig användning av mark med hänsyn tagen till olycksrisker. Tydliggöra riskområden med risk för översvämning av byggnader och vägar. Revidera rekommenderade transportvägar för farligt gods i Borlänge kommun. Fördjupad översiktsplan för tätorten. Skapa lättillgängliga underlag för planprocessen. Plan- och markkontoret Plan- och markkontoret Plan- och markkontoret I Översiktsplan FalunBorlänge (antagen i juni 2014), kapitel 13, finns mer information om Klimatanpassning, miljöhänsyn och risker. Plan- och markkontoret Risk och säkerhet Räddningstjänst Polis Länsstyrelsen Risk och säkerhet Räddningstjänst Plan- och markkontoret Risk och säkerhet Länsstyrelsen Borlänge Energi September 2015 Våren 2018 September 2016 Undvika att fastigheter råkar ut för ras och skred. 1. Göra områden som är ras och skredbenägna tillgängliga i Tekis. 2. Årliga okulära besiktningar Bygg- och kartkontoret Plan- och markkontoret Plan- och markkontoret Risk och säkerhet Bygg- och kartkontoret 1. Hösten Utredning om: vilka områden som kommunen äger som är i farozonen. med vilket intervall och vilken omfattning av mätningar som skall göras. Plan- och markkontoret 3. Hösten 2016 DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN RISKHÄNSYN I FYSISK PLANERING

52 Dnr Handlingsprogram för räddningstjänst DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner Handlingsprogrammet för räddningstjänst är framtaget av Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) och är ett delprogram till Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet antaget av respektive kommunfullmäktige 2015-xx-xx. Kenneth Persson Direktionens ordförande Toni Todorovski Räddningschef 1

53 Innehållsförteckning 1 Inledning Handlingsprogrammets syfte Kommunens skyldigheter Räddningstjänst Beslut under insats Efterföljande åtgärder Den enskildes skyldigheter Övergripande mål för räddningstjänstensverksamheten Nationella mål Lokala mål Mångfald Risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser Bebyggelse, infrastruktur och verksamheter Invånare och Tätorter Larmstatistik Prioriterade olyckstyper Sjukvårdslarm Trafikolycka Nödställd person Brand i byggnad Drunkning Brand utomhus Utsläpp farligt ämne Farlig verksamhet Räddningtjänstens Dala Mitts förmåga till räddningsinsatser Placering av räddningsstyrkor Tid till första insats och styrkeuppbyggnad Basförmåga, utökad förmåga och specialförmåga Personalens kompetens Övning Räddningsledning Systemledning Insatsledning Uppgiftsledning Ledningsstöd Insatsplanering Insatsdialog

54 3.7.2 Insatsplaner Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer Räddningstjänst vid förhöjd beredskap Extraordinär händelse Brandvattenförsörjning Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Vattendykning Kommunikation vid insatser Samarbete med andra kommuner, myndigheter och organisationer Medlemskommunerna Grannkommuner Övriga myndigheter och organisationer Alarmering, varning och information Alarmering Varning och information Insatsutvärdering och lärande Sammanställning av mål Förkortningar Sändlista för samråd

55 1 Inledning För kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef finns ett gemensamt Handlingsprogram för Trygghet och Säkerhet antaget av respektive fullmäktige 2015-xx.xx. Det här handlingsprogramet för räddningstjänst är ett underliggande delprogram till kommunernas gemensamma övergripande handlingsprogram. Handlingsprogrammet anger hur räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, ska bedrivas. Handlingsprogrammet är antaget av förbundsdirektionen Räddningstjänsten utförs på uppdrag från medlemskommunerna till RDM och skall bedrivas såväl under normala förhållanden som under kris och höjd beredskap. För att uppnå en effektiv räddningstjänst regleras RDMs åtgärder och organisation av nedanstående program, förbundsordning, planer och styrdokument. Dokumenten finns tillgängliga hos RDM. Dokument Beskrivning Antas av Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Redovisar det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen bedriver Kommunfullmäktige Handlingsprogram för räddningstjänst. (Delprogram till Handlingsprogrammet Trygghet och Säkerhet) Handlingsprogramet för räddningstjänst utgör ett övergripande dokument som beskriver hur räddningstjänsten i kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter ska genomföras och utvecklas. RDMs direktion Underlag för dimensionering av räddningstjänstförmågan 2015 Förbundsordning Verksamhetsplan Andra styrdokument Rapporten syftar till att ange risker för olyckor som kan leda till räddningsinsats och ska kunna användas för att anpassa förmågan till räddningstjänst. Redovisar det ansvar och de uppdrag som medlemskommunerna tilldelat RDM Redovisar respektive års verksamhet, målsättningar och fokusområden samt uppföljning av dessa. Interna Policys, rutiner och andra styrdokument som behövs för verksamheterna RDMs direktion Kommunfullmäktige RDMs direktion Delegationsordning 1.1 Handlingsprogrammets syfte Handlingsprogramet för räddningstjänst utgör ett övergripande dokument som beskriver hur räddningstjänsten i kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter ska genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt utgöra: - ett instrument för redovisning, uppföljning och utvärdering. - ett underlag för länsstyrelsens tillsyn av räddningstjänsten. - underlag vid information till allmänheten. - en målbeskrivning av RDM:s räddningstjänstverksamhet. Innan direktionen för RDM antagit detta Handlingsprogram har programmet skickats ut för samråd till de myndigheter, kommuner och förvaltningar samt övriga organisationer som kan anses ha ett väsentligt intresse för handlingsprogrammet, se sändlista under avsnitt 9 i detta dokument. Följande organisationer har kommit med synpunkter: Räddningstjänsten Vansbro, Brandkåren Leksand, Räddningstjänsten Västerbergsslagen, Räddningstjänsten Rättvik, Polismyndigheten, Kommunförbundet Södra Hälsingland, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna. Efter att handlingsprogrammet antagits delges detta Länsstyrelsen Dalarna. 4

56 1.2 Kommunens skyldigheter LSO reglerar enskildas, kommunernas och statens ansvar inom området skydd mot olyckor. Nedan beskrivs de skyldigheter som medlemskommunerna har enligt LSO Räddningstjänst Med räddningstjänst avses de insatser som stat eller kommun ska utföra vid olyckor eller vid överhängande fara för olyckor i syfte att hindra och begränsa skador på människor egendom och miljö. Sjukvårdsinsatser som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ingår inte i räddningstjänst begreppet. Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. Det är den enskilde som i skälig omfattning vidtar och bekostar åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när den enskilde eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa. Kostnader för räddningstjänst bekostas av stat eller kommun och får inte belasta den enskilde. Kommunen är endast skyldig att utföra räddningsinsatser om det är motiverat med hänsyn till: - Behovet av ett snabbt ingripande - Det hotade intressets vikt - Kostnaderna för insatsen - Omständigheterna i övrigt För varje enskild räddningsinsats ska det finnas en räddningsledare som ansvarar för insatsen och dess genomförande. Kommunen är ansvarig för räddningstjänst inom sitt geografiska område om inte annat följer av 4 kapitlet 1 6 LSO. Det finns dock vissa undantag där det är staten som ansvarar för räddningstjänst, dessa är: - flygräddning med Sjöfartsverket som ansvarig myndighet - sjöräddning med Sjöfartsverket som ansvarig myndighet - miljöräddning till sjöss, med Kustbevakningen som ansvarig myndighet - fjällräddning, med Polismyndigheten som ansvarig. - efterforskning av försvunna personer, med Polismyndigheten som ansvarig samt - räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, med Länsstyrelsen som ansvarig myndighet i respektive län. I kommunal räddningstjänst utgörs räddningsledaren av räddningschefen eller annat befäl som denne delegerar uppgiften till. Vid statlig räddningstjänst utses räddningsledaren av den ansvariga myndigheten. Vid omfattande kommunala räddningsinsatser kan aktuell länsstyrelse ta över ansvaret för all räddningstjänst i den eller de kommuner som berörs. De flesta kommunala räddningsinsatser sker parallellt med insatser av andra aktörer, exempelvis polis och sjukvård. Varje aktör utför uppgifter utifrån sitt eget lagstöd och ingen av dem har direktivrätt över de andra. För att kunna utföra insatserna på bästa sätt måste aktörerna samverka. 5

57 1.2.2 Beslut under insats Beslut om tjänsteplikt enligt LSO kapitel 6 1, ingrepp i annans rätt enligt LSO kapitel 6 2, och räddningstjänstens avslut enligt LSO kapitel 3 9 ska dokumenteras av räddningsledaren Efterföljande åtgärder Räddningsledaren ska avsluta räddningstjänstinsatsen. Motivet till beslutet skall redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, om det är möjligt meddela ägaren eller nyttjanderättshavaren vad som hänt och vilka åtgärder som behöver vidtas. Vidare skall, när en räddningsinsats är avslutad, kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. 1.3 Den enskildes skyldigheter Den enda skyldighet som enligt lag som ställs på privatpersoner i samband med olyckor är skyldigheten att varna och tillkalla hjälp (LSO 2 kap. 1 ). Den som äger eller nyttjar en byggnad är bland annat skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (LSO 2 kap. 2 ). Enskilda i form av företag som bedriver farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 har fler skyldigheter, bland annat att hålla och bekosta beredskap (LSO 2 kap. 4 ) samt att informera länsstyrelsen, polisen och kommunen vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen (LSO 2 kap. 5 ). 1.4 Övergripande mål för räddningstjänstensverksamheten Nationella mål I 1 kap. 1 och 3 LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen: - Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. - Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt Lokala mål I Falu, Borlänge, Säters och Gagnefs kommuner skall olyckorna över tid minska. RDM bistår därför medlemskommunerna med att utveckla arbetet mot ett tryggare samhälle. Genom flexibla styrdokument och arbetsprocesser skall mesta möjliga koncernnytta och effektivitet eftersträvas. Det skadeavhjälpande arbetet fokuseras mot ett minskat lidande för de drabbade samt för att minska skadornas omfattning på egendom och miljö. Detta sker bland annat genom effektivare räddningsinsatser, kortare insatstider och bättre ledning av räddningsarbetet. Särskild vikt läggs vid att efter olyckor låta erfarenhetsåterföring bidra till ständiga förbättringar av räddningsinsatserna. Med utgångspunkt från uppdraget ska RDM upprätta årliga verksamhetsmål. 6

58 Ur målbeskrivningen kan fyra huvudmål utläsas: 1. Effektivare räddningsinsatser 2. Kortare insatstider 3. Bättre räddningsledning 4. Bättre lärande av erfarenheter Resultatet av årlig verksamhet och måluppfyllnad följs upp i samband med RDM:s verksamhetsavstämningar, delårsrapporter, årsredovisningar, direktionsmöten samt vid kvartals och halvårsvisa avstämningsmöten med medlemskommunerna. Utvärdering av verksamhetsresultatet samt måluppfyllnad sker via verksamhetsvisa uppföljningar av respektive verksamhet. Resultat och måluppfyllnad dokumenteras löpande i särskilt dokument för respektive verksamhetsår. 1.5 Mångfald Med en ökad olikhet i personalgrupperna torde också den gemensamma kompetensen öka för att möta framtida behov i räddningstjänstsammanhang. RDM:s avsikt är att öka mångfalden så att personalens samlade kompetens bättre avspeglar medlemskommunernas strukturer kring kön, etnicitet och minoriteter i samhället. Detta kan ske bland annat genom riktade informationsinsatser till exempelvis kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Möjligheter för olika grupper att prova på arbetet vid RDM är också befrämjande för att öka mångfalden. RDM skall under innevarande handlingsprogramsperiod göra ansträngningar i samarbete andra organisationer inom främst medlemskommunerna för att öka mångfalden inom given personalvolym. 7

59 2 Risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser I detta avsnitt beskrivs risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser i RDM:s kommuner. En djupare analys av geografi, olycksvolymer, räddningsstationers placering mm. finns i dokumentet Bilaga 1 -Underlag för dimensionering av räddningstjänstförmågan Bebyggelse, infrastruktur och verksamheter RDM:s område mäter 9 mil från södra hörnet till norra. I mitten av förbundet finns de stora tätorterna Falun och Borlänge. Stora delar av området består av skog. På Tunaslätten sydost om Borlänge, och längs Dalälven i Säters kommun finns mycket åkermark. Farlig verksamhet enligt LSO och större industrier finns mest i Falun och Borlänge. I övriga orter finns småindustrier i varierande grad och enstaka större industrier. Rekommenderad färdväg för farligt gods Farlig verksamhet LSO Figur 1 - Rekommenderade färdvägar för farligt gods på väg är markerade med lila och belyser även de viktigaste genomfartsvägarna i RDM:s område. 8

60 2.1.1 Invånare och Tätorter Falun Gagnef Borlänge Säter RDM Tabell 1 Invånarantal per kommun och totalt, från SCB:s folkmängd i riket, län och kommuner 31 december Invånare i RDM:s Invånare i kommuner totalt tätort (77,2%) I småort (8%) Utanför tätort och småort (14,8%) Tabell 2 invånare i tätort, från SCB:s Från SCB:s folkmängd per tätort, Tätort Invånare Tätort Invånare Borlänge Grycksbo Falun Djurås Säter Svärdsjö Mockfjärd Ornäs Bjursås Gagnef Tabell 3 invånare i de tio största tätorterna, från SCB:s folkmängd per tätort, Larmstatistik Räddningstjänsten rapporterar samtliga insatser i en insatsrapport. Denna ligger sedan till grund för den nationella statistiken om räddningstjänstens insatser. I varje rapport redovisas vilken eller vilka händelsetyper som har föranlett en räddningsinsats. I RDM har fördelningen av olyckstyper de senaste fem åren sett ut så här: Antalet insatser, medelvärde per år Automatlarm, ej brand/gas Sjukvårdslarm Trafikolycka Brand i byggnad 228 Brand utomhus Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud 252 Nödställd person Övriga larm Figur 2 - Cirkeldiagram med medelvärde per år för olika larmtyper. Inom kategorin övriga larm finns t.ex. falsklarm, förmodad brand, hisslarm och stormskada. 9

61 Den stora merparten av insatser är enkla händelser där räddningstjänsten egentligen inte påverkar olycksförloppet. Ingen noggrann analys har gjorts inom RDM, men en grov uppskattning är att ungefär en femtedel av insatserna innebär att räddningstjänsten bryter ett olycksförlopp. Inom de olika insatskategorierna kan detta variera mycket, men vissa kategorier lutar mer åt ett håll. Automatlarm, ej brand/gas är larm där det egentligen inte uppstått någon farlig situation och räddningstjänsten bryter aldrig något olycksförlopp i denna kategori. Drunkning/drunkningstillbud är däremot en kategori där situationen ofta är allvarlig. Inom kategorin övriga larm finns t.ex. falsklarm, förmodad brand, hisslarm och stormskada. I insatsrapporten redovisas skador på personer i allvarlighetsgraderna lindrigt skadad, svårt skadad och omkommen. Skadebedömningen är inte lika strikt kvalitetssäkrad som t.ex. sjukvårdens skadebedömningar och är därför inte lika tillförlitliga. Dock är siffrorna så pass varierande i storlek att de ändå ger vägledning i vilka olyckstyper som utgör de största hoten för liv och hälsa. Räddningstjänstens rapporterade personskador vid olika insatstyper , Olyckstyp Skadades svårt Omkom Sjukvårdslarm Trafikolycka Nödställd person 18 5 Övriga larm 8 1 Brand i byggnad 6 1 (2009 omkom 4 personer i bränder) Drunkning/drunkningstillbud 2 8 Brand utomhus 1 0 Tabell 4 Rapporterade skador vid olika insatstyper Prioriterade olyckstyper Skadebilden och resonemanget ovan ger sex prioriterade insatstyper. Utsläpp farligt ämne är ytterligare en kategori som tillkommer eftersom händelsetypen inrymmer ovanliga men allvarliga kemikalieolyckor. De prioriterade olyckstyperna är: - Sjukvårdslarm - Trafikolycka - Nödställd person - Brand i byggnad - Drunkning - Brand utomhus - Utsläpp farligt ämne En del olyckor är så pass ovanliga att de inte syns i insatsstatistiken, men de kan ändå kräva att räddningstjänsten är förberedd på dessa. Listan på prioriterade insatser fångar enligt RDM in de flesta av de risker som kan inträffa i RDM:s kommuner Sjukvårdslarm Sjukvårdslarm ingår inte i kommunens skyldigheter att bedriva räddningsinsatser. Dock har RDM en sådan geografisk täckning och resurser i form av fordon, teknik och personal att det lämpar sig väl att uppdraget utförs. Trots att de inte är räddningsinsatser enligt lagens mening bör de i tillämpliga fall få vara dimensionerande för RDM:s verksamhet på grund av den höga samhällsnyttan Trafikolycka Trafikolyckor är en vanlig olyckstyp och det inträffar regelbundet olyckor med svåra personskador och dödsfall inom RDM:s område. Det är väl motiverat att trafikolyckor får vara starkt dimensionerande för RDM:s räddningsinsatser på grund av de höga personskadetalen. I olyckskategorin gömmer sig 10

62 dessutom större trafikolyckor i form av exempelvis bussolycka, tågolycka och flygplanshaveri. Detta ställer krav på RDM:s förberedelser inför stora olyckor Nödställd person Kategorin nödställd person illustrerar tydligt att alla nödlägen som inte har en tydlig ansvarstillhörighet någon annanstans hamnar under kommunens ansvar för räddningsinsatser. Inte sällan handlar det om barn såväl som vuxna som fastnat i lekanordningar, i maskiner eller under fordon. Andra insatser i kategorin bedöms som suicidförsök Brand i byggnad Brand i byggnad är en kategori med väldigt olika scenarier. Många av insatserna påverkar inte olycksförloppet i och med att branden har slocknat vid framkomst. Dock säkerställs ofta att spridning inte skett. Bostadsbränder kan ofta leda till begränsade insatser där snabbhet är avgörande och en livräddande insats kan göras. Ibland sprider sig branden vidare och kan kräva långdragna insatser som kräver stora resurser framförallt i form av personal. Kategorin är den som oftast leder till stora insatser för RDM. Dessutom finns en potential för mycket stora olyckor i form av brand i stora byggnader eller kvartersbränder. Brand i byggnad bör vara starkt dimensionerande för RDM:s räddningsinsatser och beakta både snabbhet och uthållighet Drunkning Drunkning är den enda olyckskategorin som har fler omkomna än allvarligt skadade. Antalet är mycket lågt men dödstalet per insats är det överlägset högsta av alla insatstyper. Insatsernas snabbhet är viktigt och därför bör ytlivräddning kunna bedrivas på alla RDM:s stationer Brand utomhus Brand utomhus rör sig oftast om enkla insatser som RDM kan hantera utan större problem. Bilbränder har dock blivit mer komplicerade på grund av mer komplexa arbetsmiljörisker, ökade krav och ambitioner på arbetsmiljö och ökade krav på miljöhänsyn. Markbränder sprider sig ibland till byggnader och kan kräva snabba insatser för att begränsa egendomsskador. Skogsbränder är tillsammans med brand i byggnad den insatskategori som mest sannolikt kan leda till mycket stora insatser för RDM. Brand utomhus bör vara dimensionerande för RDM:s räddningsinsatser Utsläpp farligt ämne Utsläpp farligt ämne förekommer regelbundet, men då i form av mindre spill av drivmedel, hydraulolja eller liknande. I likhet med brand utomhus har kraven på insatsförmåga ökat något på grund av ökade krav på miljöhänsyn. Inom kategorin finns dessutom allvarligare händelser inom det område som kallas CBRNE (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.) Dessa händelser ställer krav på att RDM har en förmåga att hantera farliga ämnen samt att det sker en samverkan med polismyndigheten och sjukvården. 11

63 2.4 Farlig verksamhet Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas av skyldigheterna i 2 kap. 4 i lagen om skydd mot olyckor och kallas ibland för 2 kap 4-anläggningar eller farlig verksamhet. En del av dessa anläggningar omfattas även av bestämmelser i Sevesolagstiftningen och klassas i en lägre eller en högre kravnivå. Objekt Ort Seveso Huvudsakliga risker Dala Airport Borlänge - Flygplanshaveri Rangerbangården Borlänge Borlänge - Lagring av diverse farligt gods/närhet till Norra backa handelsområde Bäckelunds Kraftvärmeverk Borlänge Lägre SSAB Borlänge Högre Lagring av stora mängder eldningsolja i kombination med närhet till Norra backa handelsområde Hantering av stora mängder brandfarliga vätskor och gaser i kombinaton med närhet till Ica Maxi och bostadsområden. Swecrom* Borlänge Högre* Hantering av stora mängder miljöfarlig kromsyra Stora Enso Kvarnsvedens pappersbruk Cisternanläggning Varggården Borlänge Lägre Hantering av stora mängder giftiga gaser och oxiderande kemikalier Falun Lägre Hantering av stora mängder gasol Falu rödfärg (även Vattenfabriken inom nära framtid) Falun Högre Hantering av stora mängder miljöfarligt blyhaltigt färgpigment. På vattenfabriken diverse oxiderande och frätande vätskor. Krondiksdammen Falun - Dammbrott Tängerdammen Falu kommun - Dammbrott Mockfjärds Gagnefs kraftstation kommun - Dammbrott Tabell 5 Farliga verksamheter enligt LSO i RDM:s område. De anläggningar som även omfattas av bestämmelser i Sevesolagstiftningen är angivna med Högre eller Lägre beroende på vilken kravnivå de omfattas av. *Swecrom omfattas inte av Sevesodirektivet enligt den klassning som trädde i kraft 1 juni Det har i dag, , ännu inte fattats något beslut om att Sevesoklassningen ska tas bort och därför redovisas anläggningen i denna tabell. Anläggningen kan komma att omfattas av kraven på farlig verksamhet enligt LSO även i framtiden. 12

64 3 Räddningtjänstens Dala Mitts förmåga till räddningsinsatser För att kunna genomföra en snabb och effektiv räddningsinsats krävs noggranna förberedelser gällande exempelvis kompetens, dimensionering och placering. En modern räddningstjänst kräver också omfattande samverkan med andra räddningstjänster och organisationer. Inom RDM definieras begreppet förmåga som ett samlingsnamn på hur personal och personalgrupper hanterar teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter samt personella och materiella resurser för att få en positiv effekt i arbetet. 3.1 Placering av räddningsstyrkor Stationernas räckvidd 10 minuter 20 minuter 30 minuter Mer än 30 min Kommungräns Heltidsstationer med 1 styrkeledare och 5 brandmän med en anspänningstid på 90 sekunder. I Borlänge finns dessutom en beredskapsstyrka med 1 styrkeledare och 3 brandmän. Beredskapsstation med 1 styrkeledare och 4 brandmän med en anspänningstid på 5 minuter*. Beredskapsstation med 1 styrkeledare och 2 brandmän med en anspänningstid på 5 minuter. *I Säter består styrkan i dagsläget av 1 styrkeledare och 3 brandmän. Figur 3 Förbundskarta med körtider och räddningsstationer. 13

65 Antal insatspersonal 3.2 Tid till första insats och styrkeuppbyggnad Analyser av RDM:s täckningsgrad och körtider finns redovisade i detalj i Bilaga 1 -Underlag för dimensionering av räddningstjänstförmågan RDM:s täckningsgrad har även jämförts med andra kommuner i Sverige och står sig väl i jämförelsen. Man kan se att Gagnefs kommun har något längre tid till räddningstjänst Falun Borlänge Säter Gagnef Figur 4 Diagram som visar hur lång tid det tar att nå hushållen i RDM:s kommuner. Lodrät axel visar procent av hushållen som nås och vågrät axel hur många minuter det tar. RDM:s samlade förmåga till räddningsinsats bygger på en snabb tidig insats av närmaste station och sedan vid behov förstärkning från andra stationer. För att åskådliggöra hur lång tid det tar att bygga upp resurser för en insats har ett styrkeuppbyggnadsdiagram tagits fram för insatsens första 40 minuter. En linje som klättrar upp brant innebär en snabbare styrkeuppbyggnad. Falun och Borlänge har snabbast styrkeuppbyggnad medan Björbo har långsammast. Styrkeuppbyggnad i orter med räddningsstation Tid (min) 140 Säter 150 St. Skedvi 160 Gustafs 170 Gagnef 180 Mockfjärd 190 Björbo 230 Bjursås 240 Enviken 250 Grycksbo 260 Svärdsjö 100 Borlänge 200 Falun Figur 5 Diagram som visar styrkeuppbyggnaden över tiden. Scenariot som visas är att samtliga stationer i RDM larmas samtidigt till en plats precis utanför respektive räddningsstation. 14

66 3.3 Basförmåga, utökad förmåga och specialförmåga Alla RDM:s räddningsstyrkor har en grundläggande förmåga, så kallad basförmåga, att hantera de vanligaste olyckstyperna i sitt närområde och förstärka insatser i närliggande stationers insatsområden. Vissa stationer har utöver basförmågan en utökad basförmåga eller specialförmåga att som är tänkt bidra till RDM:s sammanlagda insatsförmåga i hela förbundsområdet. Tabell 6 Nuvarande fördelning av specialförmågor inom RDM. Tabellen beskriver den fördelning av förmågor som finns idag. Strategiska överväganden sker över tid av räddningschefen. Mer detaljerade beskrivningar av förmågorna samt RDM:s materiella resurser finns dokumenterade hos räddningstjänsten. RDM skall under handlingsprogramsperioden: införa nya metoder för att ytterligare utveckla räddningstjänsten mot snabbare insatser. genomföra en översyn och anpassning av förbundets förmågor och styrkestorlekar samt beskriva förmågorna på ett tydligt sätt. säkerställa en bemanning på 1+4 i Säter. 15

67 3.4 Personalens kompetens För att utföra effektiva räddningsinsatser ska Räddningstjänstens personal minst inneha nedanstående kompetens enligt den statliga Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps kvalitetskrav. Befattning Räddningschef Kompetenskrav Räddningsledning B MSB alt. Brandmästare SRV Tillsyn A MSB alt. Förebyggande 1 SRV Stabschefsutbildning Stf Räddningschef Räddningschef i Beredskap Insatsledare Styrkeledare Heltid Styrkeledare i Beredskap Arbetsledare i Beredskap, används vid brist på behörig styrkeledare i beredskap Brandman Heltid Brandman i Beredskap Räddningsledning B MSB alt. Brandmästare SRV Tillsyn A MSB alt. Förebyggande 1 SRV Stabschefsutbildning Räddningsledning B MSB alt. Brandmästare SRV Tillsyn A MSB alt. Förebyggande 1 SRV Stabschefsutbildning Räddningsledning B MSB alt. Brandmästare SRV Grundläggande stabsmetodik Räddningsledare B, MSB eller Brandmästare SRV Stf. Styrkeledare som tjänstgör som styrkeledare: Räddningsledare A, MSB eller Brandförman SRV Brandförman Deltid SRV eller Räddningsledning A MSB Intern arbetsledarutbildning Stabschef Tabell 7 Roller och kompetenskrav i organisationen för räddningsledning. Räddningsinsats MSB eller avlagt examen i utbildning i MSB:s SMOutbildning, alternativt avlagt examen i utbildningen Brandman Heltid SRV. Preparandutbildning och utbildning för räddningsinsats, MSB eller genomgått utbildning brandman Deltid, SRV. Stabschefsutbildning Kompetensutbildning för både det gamla och det nya utbildningssystemet anges. Utöver grundläggande kompetensutbildning ska personal ha genomgått utbildning och inneha behörighet för att kunna utföra arbetsuppgifter utifrån förutbestämda förmågor. Tillfälliga beslut om avsteg från kompetenskraven kan fattas av räddningschefen. 3.5 Övning För att bibehålla och öka personalen kompetens genomförs regelbundna utbildningar och övningar. Inriktningen på övningarna styrs av aktuell riskbild och av behovet av att underhålla befintlig kompetens. Övningarna ska planläggas, dokumenteras och utvärderas. RDM ska under handlingsprogramsperioden: - Utveckla och införa en gemensam övnings- och utbildningsplattform för kvalitetssäkring av övningsverksamheten. - Införa regelbundna och systematiska ledningsövningar. 16

68 3.6 Räddningsledning Räddningschefen ansvarar för ledning av räddningstjänstens operativa organisation. Uppdraget är delegerat till en operativ ledningsorganisation. Inom RDM finns följande operativa ledningsfunktioner: - Räddningschef i beredskap (RCB). Denne ska kunna svara omedelbart på telefonsamtal och radioanrop samt kunna inställa sig på ledningscentral inom 45 minuter. Färd mot ledningscentral i ledningsfordon ska kunna påbörjas inom 90 sekunder efter larm. - Insatsledare (IL) i jour dygnet runt med anspänningstid 90 sekunder. - Styrkeledare (SL) med samma anspänningstid som styrkan de leder. Samtliga befattningar skall ha kompetens och delegation att kunna agera i funktionen som Räddningsledare. Delegation utfärdas av räddningschefen. Arbetsledare som används vid tillfällig befälsbrist på beredskapsstationer har inte räddningsledardelegation och styrkan måste då kompletteras med behörig räddningsledare från annan station Systemledning Ansvarar för den samlade utryckningsverksamheten i RDM. Detta innebär att ha överblick över samtliga pågående insatser samt framförhållning och beredskap för eventuella kommande insatser. Systemledningen hanteras normalt av IL på uppdrag av Räddningschefen. Vid större händelser där IL hanterar insatsledning övertar RCB systemledningen Insatsledning Ansvarar för att leda en insats så att hjälpbehovet inom en händelse tillgodoses. Insatsledning hanteras vid mindre insatser av en styrkeledare och vid större insatser kan detta övertas av högre ledningsnivå Uppgiftsledning Ansvarar för att leda och genomföra enskilda, tilldelade arbetsuppgifter och för att delar av det totala hjälpbehovet tillgodoses. Uppgiftsledning hanteras normalt av en styrkeledare men kan också i vissa fall hanteras av personal utan räddningsledardelegation. Vid mindre insatser kan flera beslutsdomäner hanteras av samma ledningsfunktion. Vid större insatser fördelas domänerna på flera funktioner. Systemledning/ Insatsledning RCB (Beredskap) Systemledning/ Insatsledning IL (Jour) Insatsledning/ Uppgiftsledning SL H (Jour) SL D (Beredskap) Figur 6 - Beskrivning av vilka beslutsdomäner som behöver fungera och vilka befälsroller som bemannar dessa. 17

69 3.6.4 Ledningsstöd Ett ledningsstöd utgör stöd till någon av ledningsnivåerna. Ledningsstödet utgörs ibland av en enskild person, eller en stab. Ledningsstöd kan utgöras av såväl utryckningspersonal som övrig personal vid RDM. Ingen personal för ledningsstöd finns i beredskap. Vid behov måste ledig personal ringas in. De olika ledningsfunktionerna har tillgång till tekniskt ledningsstöd, stabsutrymmen och ledningsfordon. I länet finns en gemensam ledningsresurs i form av en mobil lednings- och sambandscentral (MOBISOL). Ledningsresursen bemannas initialt av personal från räddningstjänsten i Rättvik. Vid behov kan en regional stabsresurs bestående av särskilt utsedda brandbefäl från Dalarnas Län larmas ut via SOS Alarm. RDM ska under handlingsprogramsperioden - Göra en översyn av nuvarande organisation för räddningsledning och ta fram ett förslag på ny ledningsorganisation. - Utveckla det tekniska ledningsstödet. 3.7 Insatsplanering Den planering av insatser som görs mot specifika objekt och miljöer kallas insatsplanering. Insatsplanering består av två delar insatsdialog och insatsplaner Insatsdialog Insatsdialogen riktar sig till främst förbundets farliga verksamheter enligt 2 kap 4 LSO. De anläggningarna anses ha sådana risker att de själva måste hålla eller bekosta en beredskap för att hantera olyckor på anläggningen. Förmågan till räddningsinsatser på anläggningarna utgörs då av anläggningens och kommunens sammanlagda förmåga. Räddningstjänsten och anläggningens räddningsresurser samövar och tillsammans tillses att aktuella insatsplaner finns. Räddningstjänsten har ett tillsynsansvar gentemot dessa verksamheter, vilket innebär att räddningstjänsten kan ställa krav på verksamhetsutövaren kompletterar sin beredskap. För att tillsammans med anläggningarna uppnå en god insatsförmåga arbetar RDM kontinuerligt med anläggningarna i något som benämns insatsdialog. Arbetsformerna för insatsdialog kan användas även för anläggningar som inte klassas som 2 kap 4-anläggningar. I Delprogram för brandförebyggande verksamhet finns mer beskrivet om RDM:s tillsynsverksamhet Insatsplaner Inom RDM:s område finns för ett antal objekt upprättade insatsplaner. De består av enkla byggnadsritningar utmärkta med tekniska anordningar som är av betydelse vid en räddningsinsats. De revideras i samverkan med ägare och/eller verksamhetsutövare eftersom ansvaret för insatsplaner är delat mellan räddningstjänsten och den enskilde. Inga fasta datumintervall för revidering finns. 18

70 RDM skall under handlingsprogramsperioden utveckla arbetet med insatsplanering. Fokus ska ligga på att rätt objekt och miljöer insatsplaneras, att föra dialog med ägare och verksamhetsutövare och att göra insatsplaner tillgängliga och användbara för RDM:s befäl vid insatser. 3.8 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer Stora olyckor kräver förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Genom att använda förbundets totala förmågor och resurser och genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer finns en förmåga och uthållighet att klara av både större olyckor och flera olyckor som hanteras samtidigt. Samverkan ger också möjlighet till en större uthållighet vid långvariga insatser. Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor kan även nationella och internationella resurser krävas. För att hantera resurser som ställs till räddningstjänstens förfogande vid en större händelse inom Dalarnas län finns en resurssamordnande funktion. Funktionen benämns Resurssamordnande funktion för räddningstjänst i Dalarna (RFD). RFD kan aktiveras av Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap. Funktionens uppgift är att öka möjligheterna till ett effektivt samarbete mellan räddningstjänsterna genom att på ett effektivt sätt fördela tillförda resurser. Funktionen fördelar resurser som tillförs länet nationellt, internationellt, från kommunal räddningstjänst eller annan aktör som kan bidra med resurser. I Dalarna finns dessutom ett antal brandbefäl som är utsedda att leda de räddningsinsatser som Länsstyrelsen kan ta över ansvaret för från kommunerna. Dessa presumtiva regionala räddningsledare kan också aktivera RFD. RDM:s RCB kan starta funktionen inom två timmar efter beslut om aktivering. Därefter kan personal från alla Dalarnas räddningstjänster ringas in för att bemanna funktionen. 3.9 Räddningstjänst vid förhöjd beredskap Räddningstjänsten ska ha förmåga till räddningsinsats under höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när: - Sverige är i krig - Sverige är i krigsfara - det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utomlands - Sverige har varit i krig, eller i krigsfara RDM bedriver ingen särskild övningsverksamhet med avseende på höjd beredskap och har inte heller någon särskild utrustning för detta ändamål i dagsläget. Under handlingsprogramsperioden ska RDM inventera vilka kompetenser och resurser som är nödvändiga för att uppfylla organisationens skyldigheter vid förhöjd beredskap. 19

71 3.10 Extraordinär händelse RDM skall vid behov kunna ingå i medlemskommunernas krisledningsorganisationer vid extraordinär händelse. RDM skall vid behov stödja medlemskommuner och andra organisationer inom vårt område med kompetens, krisledning, samordning, transporter och andra relevanta uppgifter Brandvattenförsörjning Inom RDM:s geografiska område används följande metoder för brandvattenförsörjning: - Ett prioriterat brandpostnät där prioriteringen av brandposter löpande har gjorts av RDM och ägarna av det kommunala dricksvattennätet. - I områden med få brandposter eller områden där brandposterna har ett begränsat flöde användes tankfordon för cirkulationskörning. RDM ansvarar för tillsynen och dokumentationen av brandpostnätet i Borlänge, Gagnef och Säters kommuner enligt särskilt upprättade avtal med kommunerna. RDM mäter tryck och flöde på brandposterna varv 5:e år och gör en översyn av brandposterna inför vintersäsongen varje år. I Falu kommun ansvarar Falu Energi och Vatten AB för tillsynen och dokumentationen av brandpostnätet. Dokumentationen delges till RDM. RDM skall under handlingsprogramsperioden ta fram en brandvattenstrategi där behovet av brandvatten beskrivs inom olika områden och på vilket sätt detta behov ska tillfredsställas Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Inom Falun och Borlänge tätort tillhandahåller RDM möjlighet till nödutrymning via höjdfordon från fönster eller balkong högst 23 meter ovan mark. Höjdfordon finns placerade på räddningsstationerna i Falun och Borlänge. Insatstider för dessa framgår av kartan i avsnitt 3.1. Nödutrymning med räddningstjänstens bärbara stegar kan ske från fönster eller balkong högst 11 meter ovan mark. Samtliga räddningsstationer inom RDM har förmåga att använda bärbara stegar. Insatstider för deltidsstationerna framgår av kartan i avsnitt Vattendykning I Falun har räddningsstyrkan förmåga att genomföra vattendykning med syfte att rädda liv och att i ett tidigt skede kunna omhänderta omkomna i drunkningsolyckor Kommunikation vid insatser RDM har tillgång till det nationella radiosystemet Rakel för samverkan med andra organisationer och myndigheter. Lokal kommunikation och skadeplatssamband sker även i eget analogt radiosystem. 20

72 4 Samarbete med andra kommuner, myndigheter och organisationer 4.1 Medlemskommunerna Kommunalförbundet RDM är en i juridisk mening minikommun med speciellt ansvar för räddningstjänstfrågor i medlemskommunerna. RDM samverkar därför mycket med medlemskommunerna i olika typer av säkerhetsfrågor. Mest frekvent sker samverkan med kommunernas säkerhetssamordnare där RDM planerar räddningstjänsten bland annat med utgångspunkt från kommunernas riskanalyser. RDM:s förmåga att utföra räddningstjänst förmedlas sedan till medborgarna. 4.2 Grannkommuner Inom landet finns normalt ett samarbete vid räddningsinsatser som inte tar hänsyn till kommungränser. Detta förklaras enklast med att den räddningsstyrka som är närmast olycksplatsen larmas vid en inträffad olycka oberoende av i vilken kommun olyckan inträffar. RDM samarbetar i första hand med de kommuner och räddningstjänstförbund som finns i anslutning till RDM:s geografiska område. Figur 7 RDM och omkringliggande räddningstjänster. RDM stöder även vid behov andra kommuner och län med resurser. Miniminivån på RDM:s resurser kan tillfälligt underskridas. Beslutet att sända resurser utanför RDM:s område skall alltid vägas mot den egna aktuella riskbilden och rådande situation. 21

73 4.3 Övriga myndigheter och organisationer Samarbete och stöd vid olyckor kan också lämnas av icke kommunala myndigheter och organisationer. Dessa är till exempel: Myndighets för samhällsskydd och beredskap Resurstillförsel, specialistkompetens Länsstyrelsen Dalarna Regional ledning och stab, resurstillförsel Landstinget Dalarna Sjukvårdsresurser, specialistkompetens Trafikverket Transportresurser, utredning av olyckor Polisen Polisiära resurser, utredning av olyckor Försvarsmakten Personal, material Arctic Paper Grycksbo Fristående räddningsstyrka, utför kommunal räddningstjänst åt RDM Dala Airport Fristående räddningsstyrka, utför ej kommunal räddningstjänst Kvarnsvedens Pappersbruk Fristående räddningsstyrka, utför ej kommunal räddningstjänst Kommunernas friviliga resursgrupper Personal, material Grupp för psykiskt och socialt omhändertagande Personal, samtalsstöd mm (POSOM) Tabell 8 5 Alarmering, varning och information 5.1 Alarmering Larmning av räddningstjänsten sker via nödnumret 112. Utlarmning av räddningstjänsten verkställs av SOS Alarm AB genom förutbestämda larmplaner. Utgående alarmering till respektive brandstation ska ske på två av varandra oberoende vägar. Inom RDM sker utalarmering via Rakel och RDM:s datanätverk. Vid störningar i elförsörjningen ska batteribackup finnas för att säkerställa alarmering och reservkraft för uthållighet vid långvariga strömbortfall. Vid räddningsstationerna i Mockfjärd och Björbo saknas möjlighet till elförsörjning via reservkraft. Vid omfattande störningar i mobil och fast telefoni kan berörda räddningsstationer eller andra strategiska platser bemannas för larmmöjlighet. Utalarmering av räddningsstyrkor vid bortfall av larmcentral kan utföras med egen utrustning. RDM skall under handlingsprogramsperioden säkerställa elförsörjning vid långvarigt strömbortfall vid räddningsstationerna i Björbo och Mockfjärd. RDM skall under handlingsprogramsperioden aktivt samverka med SOS alarm för att förkorta larmbehandlingstiden och effektivisera utlarmningen av RDM:s räddningsstyrkor. 5.2 Varning och information Vid större olyckor eller överhängande fara för olyckor kan behov att varna allmänheten föreligga. Detta kan ske via signalen Viktigt meddelande till allmänheten. I Borlänge och Falu tätort kan detta ske via fast utplacerade tyfoner. Räddningsledaren tar beslut om att utlösa signalen. Detta kan ske genom SOS Alarm samt från ledningsplats på räddningsstationerna i Borlänge och Falun. 22

74 När signalen hörs ska allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventiler samt lyssna på riks- eller lokalradion. Räddningstjänsten svarar för drift och underhåll av varningssystemet genom avtal med kommunerna i Falun och Borlänge. Inom begränsade områden i övriga delar av medlemskommunerna kan allmänheten varnas via talat meddelande genom högtalarutrustning monterat på fordon. För meddelanden eller information som inte innebär omedelbar eller snart förestående fara kan lokalradion eller riksradion användas genom att begära en programbrytning. Räddningstjänsten kan även informera allmänheten via det nationella informationsnummret Dit kan allmänheten ringa då man vill ha information om allvarliga olyckor som en stor trafikolycka eller brand, eller vid kriser som exempelvis större stormar, översvämningar eller sjukdomsutbrott. Informationssamordningen hanteras av den befintliga organisationen för räddningsledning. Om behov finns kan personal ringas in, se avsnitt Insatsutvärdering och lärande LSO kräver att olyckor som leder till räddningsinsatser undersöks för att klarlägga olycksorsaker, olycksförlopp och hur insatsen har genomförts. Räddningstjänsten genomför insatsutvärderingar för att klarlägga insatsens genomförande. Syftet med detta är att ständigt förbättra räddningsinsatserna. I Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet finns beskrivet hur orsaker och förlopp utreds i samband med bränder. RDM arbetar idag i tre nivåer med olycksutredningar och insatsutvärderingar insatsrapport, enkel olycksundersökning och särskild olycksundersökning. Alla genomförda insatser redovisas i en insatsrapport. Dessa kvalitetsgranskas och utvalda erfarenheter lyfts ut och redovisas i en enkel olycksutredning. I enstaka fall görs en djupare utredning som redovisas i en separat utredningsrapport. RDM ska under handlingsprogramsperioden: - Utveckla förmågan att lära av egna och andras erfarenheter från olyckor som lett till räddningsinsats - Skapa ett system för att åtgärda identifierade brister, genomföra förbättringsmöjligheter och sprida erfarenheter inom organisationen. 23

75 7 Sammanställning av mål Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart 1. Effektivare insatser 1. Genomföra en översyn och anpassning av förbundets förmågor och styrkestorlekar samt beskriva förmågorna på ett tydligt sätt RDM Säkerställa en bemanning på 1+4 i Säter. Säters kommun Utveckla och införa en gemensam övnings- och utbildningsplattform för kvalitetssäkring av övningsverksamheten. 3. Framtagande av en brandvattenstrategi där behovet av brandvatten beskrivs inom olika områden och på vilket sätt detta behov ska tillfredsställas. 4. Inventera vilka kompetenser och resurser som är nödvändiga för att uppfylla organisationens skyldigheter vid förhöjd beredskap. RDM och ägare av VA anläggningar Kortare insatstider 1. Införa nya metoder för att ytterligare utveckla räddningstjänsten mot snabbare insatser. 2. Aktivt samverka med SOS alarm för att förkorta larmbehandlingstiden och effektivisera utlarmningen av RDM:s räddningsstyrkor. RDM - fortlöpande uppföljning* fortlöpande uppföljning* 3. Bättre räddningsledning 1. Införa regelbundna och systematiska ledningsövningar. 2. Göra en översyn av nuvarande organisation för räddningsledning och ta fram ett förslag på ny ledningsorganisation. 3. Utveckla det tekniska ledningsstödet. 4. Utveckla arbetet med insatsplanering, rätt objekt & miljöer, tillgängliga och användbara insatsplaner. RDM fortlöpande uppföljning* fortlöpande uppföljning* 24

76 4. Erfarenhetsåterföring 1. Utveckla förmågan att lära av egna och andras erfarenheter från olyckor som lett till räddningsinsats. 2. Skapa ett system för att åtgärda identifierade brister, genomföra förbättringsmöjligheter och sprida erfarenheter inom organisationen. 5. Övrigt 1. Säkerställa elförsörjning vid långvarigt strömbortfall vid räddningsstationerna i Björbo och Mockfjärd. RDM - fortlöpande uppföljning* 2017 RDM 2016 *Vissa mål har bedömts vara lämpligare att följa upp fortlöpande eftersom det inte är meningsfullt att sätta ett slutdatum på dem. I samband med uppföljningen finns då möjligheter att sätta årliga verksamhetsmål för att nå resultat i respektive mål. 25

77 8 Förkortningar Beredskapsstation Räddningsstation med räddningspersonal i beredskap i hemmet eller på ordinarie arbetsplats, oftast med en anspänningstid på 5 minuter. Brandförman Tidigare grundutbildning för brandbefäl Brandförman deltid Tidigare utbildning för brandbefäl speciellt för deltidspersonal Brandman deltid Tidigare utbildning för deltidsbrandmän Brandman heltid Tidigare utbildning för heltidsbrandmän Brandmästare Tidigare vidareutbildning för brandbefäl Deltid Se beredskapsstation Extraordinär händelse Händelser som omfattas av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Farlig verksamhet Verksamheter som omfattas av 2 kap 4 i LSO LSO Farligt gods Ämnen som kan innebära risk för hälsa, egendom eller miljö Heltid Räddningspersonal i ständig tjänstgöring som heltidsarbete Höjdfordon Fordon för nödutrymning upp till 23 meter, stegbil/hävare IL Insatsledare LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Preparandutbildning Grundläggande utbildning för deltidsbrandmän RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning, nationellt radiosystem framförallt för kommunal och statlig krisberedskap RCB Räddningschef i beredskap RDM Räddningstjänsten Dala Mitt (Borlänge, Falun, Gagnef, Säter) RFD Resurssamordnande funktion för räddningstjänsterna i Dalarna Räddningsinsats Utbildning för deltidsbrandmän Räddningsledare Brandbefäl som leder räddningsinsats, delegation från Räddningschefen Räddningsledning A Grundutbildning för brandbefäl Räddningsledning B Vidareutbildning för brandbefäl SCB Statistiska Centralbyrån SL D Styrkeledare deltid SL H Styrkeledare heltid SMO Skydd mot olyckor, tvåårig eftergymnasial utbildning för heltidsbrandmän 26

78 9 Sändlista för samråd Sändlista: - Räddningstjänsten Rättvik - Räddningstjänsten Vansbro - Brandkåren Leksand - Räddningstjänsten Västerbergslagen - Kommunalförbundet Södra Hälsingland - Räddningstjänsten Smedjebacken - Gästrike Räddningstjänst - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Polismyndigheten - Länsstyrelen Dalarna - Sotning och Brandskydd i Dalarna AB - Borlänge/ Smedjebacken Sotning & Ventilation AB - Hedemora Sotaren AB - Landstinget Dalarna - SOS Alarmering 27

79 Krisberedskap DELPROGRAM

80 Delprogram, Borlänge kommun Krisberedskap Alla kommuner ska enligt lag ha en krisledningssplan för åtgäder inför och vid en svår påfrestning eller en extraordinär händelse i en kommun. En kommuns krisberedskap regleras i Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (1 sept 2006). Denna lag tillkom efter ett antal större svåra händelser (som exempelvis Estonias förlisning och brandkatastrofen på Scandinavian Star) där det visade sig att gällande lagar inte täckte de behov som uppstod. Bland annat har man lagt stor vikt vid att en kommun snabbt ska bli politsikt beslutsmässigt i dessa sammanhang. Krisledningsplan Borlänge kommuns krisledningsplan upprättas och beslutas varje mandatperiod. De personer som ingår i krisledningen får regelbundet öva på agerande i olika situationer. Varje verksamhet inom kommunen ska ha en plan för att efter en inträffad händelse snarast komma igång med normal verksamhet. POSOM (Psykiskt Och Socialt OMhändertagande) Representanter från ambulansen, polisen, socialtjänsten, räddningstjänsten och kyrkan bildar tillsammans POSOM-gruppen. Uppdraget är att vid större händelser/olyckor erbjuda ett direkt psykosocialt omhändertagande i väntan på att samhällets ordinarie verksamheter och resurser inställt sig för ett ge det stöd som behövs. Borlänge kommuns POSOM-grupp bildades 1988 och har sedan dess verkat och varit delaktig i flertalet olyckor och händelser av varierande storlek. Vid behov kallas också extra resurser in från respektive verksamhet och olika intresseföreningar. Målsättning Aktiviteter Ansvar Medverkande Klart Att ha en god beredskap för att hantera kriser eller svåra samhällspåfrestningar Revidera krisledningsplanen. Risk- och säkerhetssamordnare. Risk- och säkerhetssamordnare. Hösten 2015 Att vara väl förberedd och goda kunskaper i att agera under en kris eller svår samhällspåfrestning Genomföra övningar i kommunen. Risk- och säkerhetssamordnare. Kommunala verksamheter Räddningstjänst Polis Företag Enligt 4-årig övningsplan. Att vid större händelser ha en god beredskap för psykiskt och socialt omhändertagande. POSOM-gruppens uppgift är att erbjuda och förmedla hjälp och stöd när en olycka inträffat. Bildningssektorn/ IFO Ambulans Socialtjänst Polis Räddningstjänst Kyrka Fortlöpande DELPROGRAM, BORLÄNGE KOMMUN KRISBEREDSKAP

81 Klimatförändringar DELPROGRAM