Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Transkript

1 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut; SJVFS 2016:x1 Utkom från trycket den 3 december 2016 Omtryck beslutade den 1 december Statens jordbruksverk föreskriver 1, med stöd av 4 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m., i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2 dels att nuvarande bilagorna 2, 3 och 4 till föreskrifterna ska betecknas bilaga 3, 4 respektive 2, dels att 1, 5, 5 a, 6, 7 och 8-10 samt de nya bilagorna 1, 2 och 4 till föreskrifterna samt rubriken närmast före 8 ska ha följande lydelse, dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 1 a, av följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. Inledande bestämmelser 1 3 Bestämmelserna i dessa föreskrifter har till syfte att hindra spridning av vissa växtskadegörare vid handel eller annan förflyttning av växter m.m. inom Sverige eller från andra medlemsländer i den Europeiska unionen (EU), samt vid import. (SJVFS 2016:x1). 1 Jfr kommissionens genomförandebeslut av den 16 maj 2012 om nödåtgärder för att förebygga introduktion och spridning inom unionen av Epitrix cucumeris (Harris), Epitrix similaris (Gentner), Epitrix subcrinita (Lec.) och Epitrix tuberis (Gentner) (EUT L 132, , s , Celexnr 32012D0270) senast ändrat genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1359 (EUT L 215, , s , Celexnr 32016D1359), kommissionens beslut av den 18 juni 2007 om tillfälliga nödåtgärder för att förhindra att Gibberella circinata Nirenberg & O Donnell förs in till och sprids i gemenskapen (EUT L 161, , s , Celexnr 32007D0433), kommissionens beslut av den 27 februari 2004 om åtgärder för att förhindra att pepinomosaikvirus införs till och sprids inom gemenskapen (EUT L 64, , s , Celexnr 32004D0200), kommissionens beslut av den 19 september 2002 om tillfälliga nödåtgärder när det gäller växtskydd för att hindra att Phytophthora ramorum Werres, De Cock & Man in 't Veld sp. nov. förs in till och sprids inom gemenskapen (EGT L 252, , s , Celexnr 32002D0757) senast ändrat genom kommissionens genomförandebeslut 2013/782/EU (EUT L 346, , s , Celexnr 32013D0782), kommissionens genomförandebeslut av den 5 december 2012 om åtgärder för att förhindra introduktion till och spridning inom unionen av Pseudomonas syringae pv. actinidiae Takikawa, Serizawa, Ichikawa, Tsuyumu & Goto (EUT L 335, , s , Celexnr 32012D0756) senast ändrat genom xxx (EUT xxx, Celexnr xxx), och kommissionens beslut av den 25 maj 2007 om nödåtgärder för att förhindra att Rhynchophorus ferrugineus (Olivier) förs in i gemenskapen och sprids i gemenskapen (EUT L 139, , s , Celexnr 32007D0365) senast ändrat genom kommissionens beslut 2007/365/EG (EUT L 226, , s , Celexnr 32010D0467). 2 Författningen senast omtryckt (SJVFS 2015:5). 3 Ändringen innebär att andra stycket stryks.

2 SJVFS 2016:x1 1 a De växtskadegörare som förtecknas i bilaga 1 är sådana växtskadegörare som avses i 3 andra stycket växtskyddslagen (1972:318). Det gäller även de växtskadegörare som förtecknas i bilaga 2 om växtskadegöraren har angripit en sådan växt som anges i bilagan. Vid förekomst av de växtskadegörarna kan Jordbruksverket besluta om åtgärder under de förutsättningar som anges i 4 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. om det finns särskilda skäl. Växtskadegörarna som anges i första stycket omfattas av anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen (1972:318). (SJVFS 2016:x1). 2 Beteckningarna växt, växtprodukt och växtskadegörare har i dessa föreskrifter samma betydelse som i växtskyddslagen (1972:318). Beteckningarna fröer, levande växtdelar, odlingssubstrat, officiellt uttalande, parti, plantering, sundhetsintyg, sändning, varuhavare, växter avsedda för plantering och växtpass har i dessa föreskrifter samma betydelse som i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Förflyttning av växtskadegörare inom Sverige samt till Sverige från andra EUländer Förbud 3 Växtskadegörare som anges i bilaga 1 får inte spridas inom Sverige eller tas in till Sverige från annat EU-land. Import av växtskadegörare Importförbud 4 Växtskadegörare som anges i bilaga 1 får inte importeras till Sverige. Förflyttning av växter m.m. inom Sverige samt till och från andra EU-länder Växtpass 5 Växter som anges i bilaga 3 och som har ursprung i ett avgränsat område 4 i unionen får endast förflyttas från sådana områden till ett icke avgränsat område i Sverige om växterna är försedda med växtpass. (SJVFS 2016:x1). Import av växter m.m. Importförbud 5 a Växter som anges i bilaga 2 får inte importeras till Sverige om de är angripna av de växtskadegörare som anges i bilagan. (SJVFS 2016:x1). 4 De avgränsade områdena framgår av Jordbruksverkets webbplats. 2

3 SJVFS 2016:x1 Särskilda importvillkor 6 Växter och odlingssubstrat som anges i bilaga 4 får endast importeras till Sverige på särskilda villkor som anges i bilagan. (SJVFS 2016:x1). Växtskyddskontroll vid import 7 Sändningar med varor som anges i bilaga 4 som ska importeras ska genomgå växtskyddskontroll. Sådana sändningar ska förhandsanmälas skriftligen till Jordbruksverket enligt de krav som anges i 11 a Statens jordbruksverks föreskrifter (1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS 2016:x1). 7 a Träemballage som används i sändningar ska ha genomgått en godkänd behandling och vara märkt enligt FAO:s internationella standard för fytosanitära åtgärder nr 15 om riktlinjer för reglering av träemballage i internationell handel (ISPM 15). Det framgår av 10 och bilaga 4, del A, avsnitt I, punkt 2 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. För sådana sändningar som anges i bilaga 5 och som ska importeras under perioden 1 april mars 2017 gäller dessutom att de ska ställas till förfogande för växtskyddskontroll. Växtskyddskontrollen ska genomföras på tillfälligt lager eller tullager. Import får endast ske efter att Jordbruksverket antingen har godkänt resultatet av växtskyddskontrollen eller har beslutat att växtskyddskontroll inte kommer att ske. (SJVFS 2015:5). 7 b Sändningar enligt 7 a andra stycket ska förhandsanmälas till Jordbruksverket via e-post eller fax till växtkontrollenheten 5 eller via Jordbruksverkets e-tjänst Anmäla import. Importören ansvarar för att anmälan görs. Anmälan kan även göras av importörens ombud eller myndigheter vid flygplatser eller i hamnar. Anmälan ska innehålla följande uppgifter: 1. Importörens namn, organisationsnummer och telefonnummer 2. Namn och telefonnummer till en kontaktperson för sändningen 3. Fullständig adress till kontrollplatsen 4. Önskat datum och tid för växtskyddskontrollen 5. Vikt, antal kolli och varukod för sändningar av varor enligt bilaga 5 6. Sändningens transportnummer (till exempel containernummer) 7. Datum och underskrift Anmälan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast följande tider vardagen innan sändningen finns tillgänglig för kontroll - kl om importen anmäls med blankett och - kl om importen anmäls med Jordbruksverkets e-tjänst. Om växtskyddskontrollen ska ske i Göteborg, Landvetter, Helsingborg, Malmö, Stockholm eller Arlanda görs kontrollen vardagen efter att anmälan har kommit in. Om växtskyddskontrollen ska ske på annan ort görs kontrollen inom fem vardagar från det att sändningen finns tillgänglig för kontroll. Kontroll utförs endast i undantagsfall på lördagar, söndagar och helgdagar och under förutsättning att Jordbruksverket skriftligen har godkänt detta. (SJVFS 2015:5). 5 Anmälan kan lämpligen göras på blankett E

4 SJVFS 2016:x1 Villkor när det enligt bilaga 4 krävs sundhetscertifikat 8 Sundhetscertifikat i original ska överlämnas till Jordbruksverket för granskning senast vid sändningens ankomst till den ort där Jordbruksverkets importkontroll ska utföras. (SJVFS 2016:x1). 9 Sundhetscertifikat ska vara utställda till växtskyddsmyndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater. De ska omfatta alla de uppgifter som anges i bilaga 8 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. De ska vara utställda högst 14 dagar innan sändningen lämnar det land där intyget utfärdats, och vara avfattade på något av Europeiska unionens officiella språk eller norska. Intygen ska vara ifyllda med tydliga bokstäver eller maskinskrift. Jordbruksverket godtar ändringar i intygen under förutsättning att ändringarna är stämplade, daterade och signerade av växtskyddsmyndigheten i avsändarlandet. I de fall som särskilda villkor i bilaga 4 gäller för sändningen ska sundhetscertifikatet i första hand utfärdas i ursprungslandet. Sundhetscertifikatet kan istället utfärdas i avsändarlandet förutsatt att de relevanta särskilda villkoren i bilaga 4 kan uppfyllas på andra platser än i ursprungslandet, eller då inga särskilda krav ställs i bilaga 4. I de fall som särskilda villkor i bilaga 4 gäller för sändningen ska det villkor som följts anges i sundhetscertifikatets tilläggsdeklaration genom hänvisning till den relevanta punkten i bilagan. (SJVFS 2016:x1). Uppgifter i tulldeklarationen 10 För sändningar som innehåller varor enligt bilaga 4 ska importören lämna de uppgifter i tulldeklarationen eller motsvarande som anges i 13 a Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS 2016:x1). Sampackning 11 Vid sampackning av varor för vilka skilda införselbestämmelser gäller ska de mest restriktiva bestämmelserna gälla för hela sändningen om det finns risk för spridning av växtskadegörare. Meddelande till Jordbruksverket 12 Meddelande ska lämnas till Jordbruksverket om sändningar av varor för vilka införselbegränsningar gäller och som planeras ankomma till det svenska tullområdet, men som inte anmäls för växtskyddskontroll enligt 7. För sändningar som transiteras ska meddelande lämnas såväl vid transitering till plats i Sverige som vid transitering genom Sverige till annat land. Meddelandet ska lämnas av innehavare av tillfälligt lager, tullager eller frizon, eller av den som äger eller på annan grund förfogar över varorna. Meddelandet ska lämnas senast klockan vardagen innan planerad ankomst till det svenska tullområdet. 4

5 SJVFS 2016:x1 Andra bestämmelser som kan vara tillämpliga 13 Bestämmelser om införsel för vetenskapligt ändamål, försöksverksamhet och arbete med sorturval finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål. 14 Bestämmelser om växtskyddsavgift och andra avgifter vid in- och utförsel av växter m.m. finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter. (SJVFS 2014:15). 15 Ytterligare bestämmelser om handel och annan förflyttning av växter m.m. inom Sverige eller från andra medlemsländer i EU, eller import, finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. 16 Ytterligare bestämmelser om förbud och villkor för införsel, utförsel och spridning av växter m.m. samt certifiering m.m. av utsäde finns i följande förordningar och i förekommande fall med stöd av förordningarna meddelade föreskrifter; förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m., artskyddsförordningen (2007:845), förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet, skogsvårdsförordningen (1993:1096), utsädesförordningen (2000:1330) och förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter. (SJVFS 2014:15). Denna författning 6 träder i kraft den 1 januari 2017 och gäller till den 31 december LEIF DENNEBERG Jenny Andersson (Växtregelenheten) 6 SJVFS 2016:x1. 5

6 SJVFS 2016:x1 Bilaga 1 VÄXTSKADEGÖRARE SOM ÅSYFTAS I 3 OCH 4 a. Vattenlevande djur i alla utvecklingsstadier 1. Släktet Pomacea Perry. b. Insekter, kvalster och nematoder i alla utvecklingsstadier 1. Epitrix cucumeris Harris 2. Epitrix papa sp. n. 3. Epitrix subcrinita Lec. 4. Epitrix tuberis Gentner 5. Rhynchophorus ferrugineus Olivier c. Bakterier 1. Pseudomonas syringae pv. actinidae Takikawa, Serizawa, Ichikawa, Tsuyumu & Goto d. Svampar 1. Gibberella circinata Nirenberg & O Donnell e. Övriga organismer 1. Phytophthora ramorum Werres, De Cock & Man in t Veld sp. nov. (SJVFS 2016:x1). 6

7 SJVFS 2016:x1 Bilaga 2 7 VÄXTER SOM OMFATTAS AV IMPORTFÖRBUD ENLIGT 5 a Växt Växtskadegörare 1. Fröer av Solanum lycopersicum (L.), tomat Pepinomosaikvirus (SJVFS 2016:x1). 7 Ändringen innebär även att kolumnerna Med ursprung i och Period som förbudet gäller har tagits bort och att växter av Colocasia Schott, andra än rötter och frön, samt växter av Momordica L., Solanum melongena L. och Trichosanthes L., andra än frön har tagits bort från tabellen. 7

8 SJVFS 2016:x1 Bilaga 3 VISSA VÄXTER MED URSPRUNG I UNIONEN, SOM SKA ÅTFÖLJAS AV VÄXTPASS VID FÖRFLYTTNING INOM UNIONEN 1. Växter m.m. 1.1 Växter avsedda för plantering, utom frön, som bara kan växa i vatten eller permanent vattenmättad jord som har sitt ursprung i områden som avgränsats till följd av påvisad förekomst av släktet Pomacea Perry. 8 (SJVFS 2015:5). 8 De avgränsade områdena framgår av Jordbruksverkets webbplats. 8

9 SJVFS 2016:x1 Bilaga 4 9 VÄXTER M.M. MED URSPRUNG UTANFÖR EU, SOM SKA ÅTFÖLJAS AV SUNDHETSINTYG VID IMPORT Växter med ursprung utanför EU, och som är potentiella bärare av växtskadegörare relevanta för hela unionen Växt m.m. Med ursprung i Särskilda villkor 1. Växter avsedda för plantering, utom frön, som bara kan växa i vatten eller permanent vattenmättad jord. (SJVFS 2016:x1). Länder utanför EU Officiellt uttalande om att växterna har konstaterats vara fria från släktet Pomacea Perry omedelbart innan de lämnade det aktuella landet, vilket ska anges i sundhetscertifikatets tilläggsdeklaration. 9 Ändringen innebär att växter av Mangifera L., mango, andra än frön tas bort från tabellen. 9

10 SJVFS 2016:x1 Bilaga 5 SÄNDNINGAR MED TRÄEMBALLAGE SOM SKA FÖRHANDSANMÄLAS ENLIGT 7 b 1. Sändningar med varor enligt följande beskrivning, med ursprung i Kina, med träemballage. Med träemballage avses trä eller träprodukter som används för att stötta, skydda eller innehålla en vara, i form av packlådor, boxar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, pallkragar och stödjevirke (dunnage), som används vid transport av alla slags varor. Trä som har bearbetats med lim, värme eller tryck eller en kombination av dessa och emballage som helt består av trä med en tjocklek på högst 6 mm omfattas inte. Varukod Beskrivning Skiffer, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form Marmor, travertin, så kallad belgisk granit och annan monument- eller byggnadskalksten med en skrymdensitet av minst 2,5 samt alabaster, även grovhuggna eller enkelt sönderdelade, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller byggnadssten, även grovhuggna eller enkelt sönderdelade, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (utom skiffer) Bearbetad monument- eller byggnadssten (utom skiffer) samt varor av sådan sten (inbegripet skiffer), även på underlag; konstfärgade korn, skärvor och pulver av naturlig sten (inbegripet skiffer) Bearbetad skiffer och varor av skiffer eller agglomererad skiffer Glaserade "gatstenar", trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; glaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag. 10

11 SJVFS 2016:x Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag. (SJVFS 2015:5). 11

12 BILAGA 1 b KONSEKVENS- UTREDNING Dnr /16 1(7) Växtregelenheten Jenny Andersson Tfn: E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Nya bestämmelser i växtskyddslagen (1972:318) kommer att gälla från den 1 januari 2017, se En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare, prop. 2015/16:200. Därför behöver Jordbruksverket ändra de föreskrifter som påverkas av de nya bestämmelserna så att de kan träda i kraft samtidigt som den nya lagen. Ändringen av växtskyddslagen innebär att 4 ändras. Den reglerar skyldigheten att anmäla förekomst av vissa växtskadegörare. Dessutom ändras 10 växtskyddslagen som bland annat reglerar straff för brott mot anmälningsskyldigheten. Den nya anmälningsskyldigheten innebär att alla omfattas av bestämmelsen medan den nuvarande skyldigheten gäller en något begränsad krets av aktörer. Eftersom det finns ett straffstadgande i växtskyddslagen kopplat till anmälningsskyldigheten så behöver det vara mycket tydligt vilka växtskadegörare som anmälningsskyldigheten gäller för. Bakgrunden till ändringen i växtskyddslagen är den nyligen införda artikel 15a i direktiv 2000/29/EG. Artikeln säger bland annat att de växtskadegörare som omfattas av åtgärder enligt artikel 16.3 i samma direktiv ska omfattas av anmälningsskyldighet. EU-kommissionen kan använda artikel 16.3 som stöd för att fatta beslut om åtgärder mot växtskadegörare som behövs omedelbart, redan innan en fullständig utvärdering finns som kan motivera att växtskadegöraren regleras mer permanent i någon av bilagorna till direktivet. Sveriges genomförande av anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen kräver att de växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldighet ska finnas i en föreskrift meddelad med stöd av 3 växtskyddslagen. Jordbruksverket föreslår därför att vi för in i (SJVFS 2013:38) de växtskadegörare som omfattas av åtgärder enligt artikel 16.3 i direktiv 2000/29/EG och som inte redan regleras i bilaga 1 eller 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

13 Jordbruksverket Dnr /16 2(7) spridning av växtskadegörare. Det finns för närvarande sju beslut från kommissionen som gäller sådana växtskadegörare. I övrigt föreslår vi några ytterligare ändringar. Det handlar om sådant som vi sedan det förra omtrycket har insett bör ändras, dvs. numreringen av bilagorna, för snävt införlivande av bestämmelsen om vilka språk vi godtar på ett intyg samt om ändringar i intygen och strykning av bestämmelser vars giltighet redan har löpt ut. Föreslagna föreskriftsändringar Förtydligande om växtskadegörare Vi föreslår att 1 a införs. Där vill vi förtydliga vilka växtskadegörare som Jordbruksverket med stöd av 4 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (hädanefter växtskyddsförordningen) har föreskrivit om enligt 3 andra stycket växtskyddslagen. Det är alltså de växtskadegörarna som omfattas av anmälningsskyldigheten i växtskyddslagen, vilket vi vill förtydliga i den paragrafen. Vi föreslår att 1 andra stycket flyttas till den nya 1 a och förtydligas med vilka växtskadegörare som avses och en upplysningsbestämmelse om att Jordbruksverket får vidta åtgärder enligt växtskyddsförordningen. Inledningen av (SJVFS 2013:38) och (SJVFS 1995:94) följer då samma struktur. Anledningen till att dessa förtydliganden behövs är att växtskyddslagen och växtskyddsförordningen är ganska komplexa och det därför inte går att enkelt följa vad det innebär att Jordbruksverket har föreskrivit om vissa växtskadegörare. Bestämmelser för att växtskadegörare ska omfattas av anmälningsskyldighet Förslaget innebär att de växtskadegörare som omfattas av åtgärder enligt artikel 16.3 i direktiv 2000/29/EG kommer att omfattas av anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen. För att komplettera Sveriges genomförande av artikel 15a i direktiv 2000/29/EG så behöver Jordbruksverket föreskriva om de växtskadegörare som omfattas av de beslut som Europeiska kommissionen har fattat med stöd av artikel 16.3 i direktiv 2000/29/EG, och som inte redan omfattas av bilaga I eller II till det direktivet. Jordbruksverket har dock inte bemyndigande att föreskriva om en lista med växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldigheten. I stället kan vi föreskriva om förbud mot att vissa växtskadegörare förflyttas inom Sverige och EU och mot att de importeras till Sverige från tredje land. De växtskadegörare som vi föreslår ska föras in i bilagorna 1 och 2 till (SJVFS 2013:38) och vars förflyttning och import förbjuds genom 3, 4 och 5 a, omfattas redan av Europeiska kommissionens beslut. Därmed inför vi inte några ytterligare begränsningar för förflyttning och import genom detta förslag.

14 Jordbruksverket Dnr /16 3(7) Övriga ändringsförslag Vi föreslår att numreringen av bilagorna ska göras om så att den följer den föreslagna ordningen av paragraferna. Det innebär också att hänvisningen till bilagorna ändras i 5, 6, 7, 9 och 10. Vi föreslår också att lägga till i 8 att sundhetscertifikatet ska överlämnas i original. Detta förtydligande har vi redan tidigare gjort i motsvarande bestämmelse i 12 (SJVFS 1995:94) och det bör göras även här. Vidare föreslår vi att 9 första stycket ändras så att sundhetscertifikat för import till Sverige får vara avfattade på samtliga EU:s officiella språk eller på norska. Tidigare har paragrafen tillåtit ett begränsat antal EU-språk. Vi föreslår vidare att samma stycke ska ändras så att vi godtar ändringar i intygen om de är stämplade, daterade och signerade av växtskyddsmyndigheten i avsändarlandet. Det är i linje med den internationella standarden ISPM Reglerna om växter av Mangifera (mango) upphörde enligt föreskrifterna att gälla den 31 december Därför föreslår vi att ta bort dessa bestämmelser i de bilagor som kommer att betecknas som bilaga 2 och 4. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Förtydligande om allvarliga växtskadegörare Om vi inte förtydligar i en upplysningsbestämmelse vilka växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldigheten så kan det leda till tveksamheter om vilka växtskadegörare som omfattas. Om en anmälan inte kommer in kan det kan leda till att bekämpning av allvarliga växtskadegörare fördröjs. Det kan försvåra eller helt omöjliggöra utrotning av växtskadegöraren. Det kan dessutom bli en osäker juridisk situation om det blir aktuellt med straff för att någon underlåtit att anmäla. Vi bedömer att det skulle vara möjligt att låta bli att göra denna föreskriftsändring och i stället redovisa på annat sätt, till exempel på Jordbruksverkets webbplats, vilka växtskadegörare som vi har föreskrivit om enligt 3 andra stycket växtskyddslagen. Det skulle dock bli svårt att utläsa av föreskriften vad regleringen innebär för anmälningsskyldigheten. Eftersom denna föreskriftsändring inte innebär någon ytterligare reglering av växtskadegörare, regler för handel med växter eller liknande så bedömer vi att föreskriftsändringen är det enklaste och tydligaste sättet att göra dessa förtydliganden. Bestämmelser för att växtskadegörare ska omfattas av anmälningsskyldighet Vi ser inte något alternativ till förslaget. Om föreskriftsändringen inte genomförs så kommer Sverige inte att följa artikel 15a i direktiv 2000/29/EG. 1 International standards for phytosanitary measures, ISPM 12, Phytosanitary certificates, International plant protection convention, FAO.

15 Jordbruksverket Dnr /16 4(7) Förslaget innebär i praktiken inte något nytt förbud, eftersom förbuden framgår av kommissionens beslut. Övriga ändringsförslag Dessa förslag innebär rättelser och förtydliganden och vi ser inget lämpligt alternativ till att genomföra dem. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Förtydligande om allvarliga växtskadegörare Detta förtydligande innebär inga nya regler och därför bedömer vi att uppgifter om vilka som berörs inte är tillämpbart. Bestämmelser för att växtskadegörare ska omfattas av anmälningsskyldighet Själva förbudet mot förflyttning och import tillämpas redan idag. Det som kommer till genom förslaget är skyldigheten att anmäla misstänkt eller konstaterad förekomst av växtskadegörarna i bilaga 1 och 2 eftersom dessa växtskadegörare kommer att omfattas av den nya anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen. Bestämmelsen i växtskyddslagen gäller vem som helst som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som anges i bilaga 1 eller 2. Eftersom det krävs mycket kunskap för att misstänka eller konstatera detta, och eftersom risken att dessa skadegörare förekommer i Sverige är liten, så innebär det att kretsen av berörda i praktiken är mindre. Det handlar därför främst om den som i sin yrkesverksamhet sysslar med växter eller privatpersoner med omfattande kunskap om växter och växtskadegörare. Det kan till exempel röra sig om små och stora lantbruk, rådgivare inom jordbruk, trädgård och skog, personer som handlar med växter, forskare samt medlemmar i entomologiska sällskap och trädgårdsföreningar. Övriga ändringsförslag 8 och 9 berör den som importerar från tredje land någon av de varor som räknas upp i bilaga 4, dvs. i praktiken akvarieväxter. Dessa importörer är registrerade av Jordbruksverket. Under 2015 togs det in 74 sändningar med akvarieväxter till Sverige från ett land utanför EU. Förslaget att ta bort bestämmelser vars giltighetstid redan har löpt ut berör ingen. Ingen berörs heller av den redaktionella ändringen av bilagornas numrering med följdändringar i paragrafernas hänvisning till bilagorna. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på 1 och 1 a är upplysningsparagrafer. 5, 5 a, 6, 7 och 8-10 föreskriver vi om med stöd av 4 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. De växtskadegörare som omfattas av Europeiska

16 Jordbruksverket Dnr /16 5(7) kommissionens beslut är sådana som avses i 3 andra stycket växtskyddslagen, därför är det detta bemyndigande som är aktuellt. Vi föreskriver även om bilagorna 1-4 med stöd av 4 växtskyddsförordningen. Eftersom vårt bemyndigande i 4 växtskyddsförordningen anger att sådana föreskrifter ska vara tidsbegränsade så föreslår vi att hela (SJVFS 2013:38) får en tidsbegränsad giltighet till fyra år. Vidare anger bemyndigandet att vi endast får föreskriva om det finns särskilda skäl. De växtskadegörare som vi föreslår att föreskriva om är sådana som omfattas av kommissionens beslut (se fotnot 1 till föreskriften). Det innebär att Sverige är skyldigt att tillämpa reglerna i beslutet. Dessutom ska anmälningsskyldighet råda i Sverige beträffande de växtskadegörarna från och med den 1 januari 2017, enligt direktiv 2000/29/EG. Därmed menar vi att det finns sådana särskilda skäl som krävs enligt 4 växtskyddsförordningen. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Förtydligande om allvarliga växtskadegörare Detta förtydligande innebär inga nya regler. Därför bedömer vi att uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser inte är tillämpbart. Bestämmelser för att växtskadegörare ska omfattas av anmälningsskyldighet Förslaget innebär att växtskadegörarna i bilaga 1 och 2 kommer att omfattas av anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen. Om vi inte föreskriver om de växtskadegörarna så riskerar Sverige sanktioner för att EU-rätten inte genomförts korrekt. Det kan också innebära att växtskadegörarna förekommer i Sverige utan att Jordbruksverket får kännedom om det, och utan att någon bekämpning inleds. Övriga ändringsförslag Tillägget i original i 8 är endast ett förtydligande och inte en ändring i sak. Ändringarna i 9 gäller lättnader när det gäller vilka språk i ett sundhetsintyg som Jordbruksverket ska godta, respektive lättnader när det gäller att godta ändringar i ett sundhetsintyg. Jordbruksverket tillämpar redan dessa lättnader i form av undantag från bestämmelserna. Därmed bedömer vi att inga kostnadsmässiga eller andra konsekvenser uppkommer på grund av dessa förslag. Det blir inga kostnadsmässiga eller andra konsekvenser av att vi tar bort bestämmelser som redan har upphört. Det blir egentligen inte heller några konsekvenser om vi låter dem vara kvar, utom att regelverket blir otydligt.

17 Jordbruksverket Dnr /16 6(7) Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Berörd lagstiftning är rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen och de beslut som Europeiska kommissionen har fattat med stöd av artikel 16.3 i det direktivet. Besluten anges i en fotnot till föreskriftsförslagets ingress. Sverige är skyldigt att följa bestämmelserna i direktivet. Föreskrifterna i förslaget överensstämmer med bestämmelserna i direktivet och går inte utöver dessa. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Eftersom den nya bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 4 växtskyddslagen ska träda i kraft den 1 januari 2017 så bör dessa ändringar träda i kraft samtidigt. Jordbruksverket har för avsikt att informera om den utvidgade anmälningsskyldigheten. Den informationen kommer att inkludera de växtskadegörare som ingår i detta förslag. B Kommuner och landsting Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. (x) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting Kommuner och landsting berörs i den mån de konstaterar eller misstänker förekomst av någon av de växtskadegörare som omfattas av förslaget. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett.

18 Jordbruksverket Dnr /16 7(7) Markera med x (x) 2 Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. (...) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi har inte genomfört något tidigt samråd. Vi bedömer att dessa föreskriftsändringar är små och inte bör bereda problem för de aktörer som berörs. Dessutom kan man notera att ändringarna av anmälningsskyldigheten i växtskyddslagen har varit föremål för remittering av regeringen (regeringens dnr N2016/01231/SK). De berörda aktörerna har alltså redan i samband med den remissen fått viss information. E Kontaktperson Jenny Andersson, Jordbruksverket E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Telefon: Vi bedömer att förslaget inte kommer att få sådana effekter av betydelse för företagen. Skälet är att det endast kommer att bli aktuellt med ett fåtal anmälningar från företagen med anledning av denna föreskriftsändring. De flesta växtskadegörare som anmälningsskyldigheten gäller reglers inte av detta förslag utan enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Jordbruksverket bedömde effekterna för företagen av den nya 4 växtskyddslagen i redovisningen av vårt regeringsuppdrag om skyldighet att anmäla vissa växtskadegörare (vårt dnr /15), se följande länk till Jordbruksverkets webbplats Övriga ändringar i förslaget ger inga konsekvenser för företagen.

19 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter (2016:x1) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. 3 Anmäla förekomst av växtskadegörare 4 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. och artikel 15 a i direktiv 2000/29/EG 1) Inget tolkningsutrymme 2) Den administrativa bördan går inte utöver vad som krävs Bestämmelsen berör var och en, såväl företag, organisationer och privatpersoner. Vi bedömer att anmälningar i första hand kommer att lämnas in av följande aktörer: Tidsåtgång: 30 min Lönekostnad per månad för aktuell aktör (SCB): Antal anmälningar från aktuell aktör: Beräkningar enligt Tillväxtverkets webbverktyg Regelräknaren. Rådgivare Plantskolor, handelsträdgårdar kr kr 4 st 5 st 632 kr 535 kr Certifierings- och kvalitetskontrollorg kr 1 st 284 kr

20 5 a Anmäla förekomst av växtskadegörare Artikel 15 a i direktiv 2000/29/EG 1) Inget tolkningsutrymme 2) Den administrativa bördan går inte utöver vad som krävs Bestämmelsen berör den som hanterar tomatfrö avsett för användning som utsäde och där fröet är angripet av pepinomosaikvirus. 30 min Inga 0 kr Summan administrativ kostnad per år kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med kronor per år

21 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare; SJVFS 2016:x2 Utkom från trycket den 3 december 2016 Omtryck beslutade den 1 december Statens jordbruksverk föreskriver 1, med stöd av 3, 9 och 10 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m., i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare 2 dels att 2 a ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 17 ska utgå, dels att nuvarande 17 b, 17 c och 17 d ska betecknas 17 c17 d respektive 17 e, dels att 3, 8-10, 11 a och a ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 17 a ska sättas närmast före 17 c dels att det i föreskrifterna ska införas två nya paragrafer, 1 a och 17 b. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledande bestämmelser sid 3 Registrering sid 4 Förflyttning av växter m.m. inom Sverige samt till och från andra sid 5 EU-länder Skyddade zoner sid 7 Import av växter m.m. från tredje land sid 7 Export av växter m.m. till tredje land sid 9 Allmänna bestämmelser sid 9 Övriga bestämmelser sid 10 Bilaga 1 - Del A Växtskadegörare vilkas införsel eller spridning är förbjuden sid 11 - Del B Växtskadegörare vilkas införsel till eller spridning inom sid 16 skyddade zoner är förbjuden Bilaga 2 - Del A Växtskadegörare vilkas införsel eller spridning är förbjuden sid 17 om de förekommer på växter som anges i denna bilaga 1 Jfr Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, , s. 1, Celexnr. 2000L0029) senast ändrat genom kommissionens genomförandedirektiv 2014/83/EU (EUT L 186, , s , Celexnr L0083). 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2015:19.

22 SJVFS 2016:x2 - Del B Växtskadegörare vilkas införsel till eller spridning inom sid 32 skyddade zoner är förbjuden om de förekommer på växter som anges i denna bilaga Bilaga 3 - Del A Växter och odlingssubstrat vilkas import är förbjuden om sid 36 de härstammar från länder eller områden som anges i denna bilaga - Del B Växter vilkas införsel till skyddade zoner är förbjuden sid 39 om de härstammar från länder eller områden som anges i denna bilaga Bilaga 4 - Del A Särskilda villkor för införsel eller förflyttning av växter och sid 40 odlingssubstrat - Del B Särskilda villkor vid införsel till eller förflyttning inom sid 118 skyddade zoner av växter och odlingssubstrat Bilaga 5 - Del A Växter m.m. med ursprung i EU, som ska åtföljas av sid 145 växtpass vid förflyttning inom unionen - Del B Växter m.m. med ursprung utanför EU, som ska åtföljas sid 152 av sundhetsintyg vid import Bilaga 6 Skyddade zoner i EU beträffande växtskadegörare sid 160 Bilaga 7 Växtpass sid 164 Bilaga 8 Sundhetscertifikat sid 166 Bilaga 9 har upphävts genom (SJVFS 2014:1) sid 168 Bilaga 10 har upphävts genom (SJVFS 2015:19) sid 169 2

23 SJVFS 2016:x2 Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i dessa föreskrifter har till syfte att hindra spridning av växtskadegörare vid handel eller annan förflyttning av växter m.m. inom Sverige eller till och från andra medlemsländer i den Europeiska unionen (EU), samt vid import från och export till länder som inte är medlemmar i EU. (SJVFS 2005:3). 1 a De växtskadegörare som förtecknas i följande bilagor och delar av bilagor är sådana allvarliga växtskadegörare som avses i 3 första stycket växtskyddslagen (1972:318): 1. bilaga 1, del A, 2. bilaga 1, del B punkt a 1, a 3 och b 2, 3. bilaga 2, del A om växtskadegöraren har angripit de växter som anges i bilagan, och 4. bilaga 2, del B punkt c 0.1 om växtskadegöraren har angripit de växter som anges i bilagan. Vid förekomst av de växtskadegörarna kan Jordbruksverket besluta om åtgärder under de förutsättningar som anges i 5 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. Växtskadegörarna som anges i första stycket omfattas av anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen (1972:318). (SJVFS 2016:x2). 2 Beteckningarna växt, växtprodukt och växtskadegörare har i dessa föreskrifter samma betydelse som i växtskyddslagen (1972:318). Följande landsbeteckningar används i dessa föreskrifter: AT, Österrike; BE, Belgien; BG, Bulgarien; CY, Cypern; CZ, Tjeckien; DE, Tyskland; DK, Danmark; EE, Estland; EL, Grekland; ES, Spanien; FI, Finland; FR, Frankrike; HR, Kroatien; HU, Ungern; IE, Irland; IT, Italien; LT, Litauen; LU, Luxemburg; LV, Lettland; MT, Malta; NL, Nederländerna; PL, Polen; PT, Portugal; RO, Rumänien; SE, Sverige; SI, Slovenien; SK, Slovakien och UK, Förenade kungariket. I övrigt förstås i dessa föreskrifter med Europa: Geografiska Europa inbegripet Spetsbergen, Jan Mayen, Island, Kanarieöarna, Madeira, Azorerna, Ryssland väster om 60 ö.l., förutom Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien, Turkiet samt Cypern, fröer: fröer i botanisk bemärkelse, och som används till utsäde, fuktkvot: kvoten mellan vattnets vikt och torrvikten, uttryckt i procent, levande växtdelar: a. frukt, i botanisk betydelse, utom djupfryst, b. grönsaker, utom djupfrysta, c. knölar, stamknölar, lökar, rhizomer (jordstammar), d. snittblommor, e. grenar med bladverk, f. avskurna träd med bladverk, g. blad, bladverk, h. vävnadskulturer av växter, i. levande pollen, j. okuleringsris, sticklingar, ympris, medelhavsländer: Portugal, Spanien, Frankrike, Italien, Slovenien, Kroatien, Bosnien- Hercegovina, Serbien, Montenegro, Albanien, Makedonien, Grekland, Turkiet, Cypern, Syrien, Libanon, Jordanien, Israel, Egypten, Libyen, Tunisien, Algeriet, Marocko, Malta, Melilla, Ceuta och Gibraltar, 3

24 SJVFS 2016:x2 odlingssubstrat: jord, kompost, gödsel eller annat material som används för växternas tillväxt och förökning, officiellt uttalande: intyg utfärdat av växtskyddsmyndighet, ordinarie inspektionsort: här avses orterna Malmö, Helsingborg, Göteborg, Landvetter, Stockholm och Arlanda, parti: ett antal enheter av en och samma vara; ett parti karakteriseras av likformig sammansättning och gemensamt ursprung samt att det utgör en del av en sändning, plantering: placering av växter på ett sådant sätt som säkrar deras senare tillväxt och förökning, potatisparti: potatisknölar, som har ursprung i ett eller flera avgränsade odlingsfält eller produktionsplatser inom en brukningsenhet och som är baserade på ett utsäde eller annat förökningsmaterial med enhetlig bakgrund, skyddad zon: ett område inom EU som av Europeiska unionen (EU) i kommissionens förordning (EG) nr 690/ har erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att skadegöraren är under effektiv bekämpning, sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av Jordbruksverket, sändning: en mängd varor som omfattas av ett enda sådant dokument som krävs för tullformaliteter eller andra formaliteter, såsom ett enda sundhetscertifikat eller ett enda alternativt dokument eller märke. En sändning kan bestå av ett eller flera partier, tredje land: land eller område som inte omfattas av EU:s tullområde, trä (virke): a. om inte annat uttryckligen anges, trä som helt eller delvis har kvar sin naturliga rundade yta, med eller utan bark, eller förekommer i form av flis, spån, sågspån eller annat träavfall, och b. trä som förekommer i form av garneringsträ, avståndsklossar, pallar eller som används som emballage vid transport av olika varor i de fall då träet kan medföra risker ur växtskyddssynpunkt, varuhavare: den som vid det tillfälle det är fråga om har rätt att förfoga över godset därför att han äger det eller på annan grund, växter avsedda för plantering: a. planterade växter som ska förbli planterade eller som ska omplanteras, eller b. växter som inte är planterade men är avsedda för plantering, och växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav, vid förflyttning av växter inom EU, är uppfyllda. (SJVFS 2014:29). 2 a har upphävts genom (SJVFS 2016:x2). Registrering 3 Den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller importerar växter, odlingssubstrat eller andra varor som omfattas av bilaga 5 ska vara registrerad hos Statens jordbruksverk och tilldelas ett officiellt registreringsnummer. Företagets organisationsnummer ersätter det officiella registreringsnumret för den som yrkesmässigt importerar växter, odlingssubstrat eller andra varor som omfattas av bilaga 5. Företaget ska vid anmälan om registrering skriftligen förbinda sig att uppfylla följande villkor: 1. Företaget ska ha en aktuell förteckning över var växter m.m. förvaras. 3 Kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 av den 4 juli 2008 om erkännande av skyddade zoner som utsätts för särskilda växtskyddsrisker inom unionen (EUT L 193, , s. 1, Celexnr 2008R0690). 4

25 SJVFS 2016:x2 2. Företaget ska ha bokföring över växter m.m. Det relevanta underlaget för bokföringen ska bevaras i minst ett år. 3. Företaget ska utse en person med yrkeserfarenhet av växter och sundhet av växter som kontaktperson med Jordbruksverket. 4. Företaget ska tillhandahålla Jordbruksverket eller av Jordbruksverket bemyndigad person den hjälp som behövs för att kontrollera och ta prover på växter m.m. 5. Företaget ska ge Jordbruksverket eller av Jordbruksverket bemyndigad person tillträde för att utföra kontroller och ta stickprover samt ta del av i punkt 2 angiven bokföring och underlag. 6. Företaget ska i övrigt samarbeta med Jordbruksverket. (SJVFS 2014:1). 3 a Den som odlar 0,5 ha potatis eller mer, packar, lagrar eller importerar potatis och vars verksamhet inte omfattas av bilaga 5 ska vara registrerad hos Jordbruksverket och tilldelas ett officiellt registreringsnummer. Därutöver ska den som odlar mindre än 0,5 ha potatis avsedd för försäljning vara registrerad, dock inte om hela odlingen avsätts genom egen gårdsförsäljning direkt till konsument. Den som endast lagrar färdigförpackad potatis eller har lager i omedelbar anslutning till bearbetande industri, behöver inte vara registrerad. Följande villkor gäller för den som omfattas av kraven på registrering enligt första stycket: 1. Vid lagring eller förpackning av sammanslagna potatispartier eller vid märkning av förpackad potatis med annat officiellt registreringsnummer än odlarens officiella registreringsnummer, ska sådan dokumentation sparas som gör det möjligt att identifiera varifrån potatisen levererats. Vid kontroll ska denna dokumentation kunna uppvisas. Dokumentation ska sparas i minst ett år efter det att sammanslagningen eller förpackningen skett. 2. Potatis med ursprung utanför EU ska vara märkt i enlighet med de krav som gäller beträffande potatis med ursprung inom EU. Den som odlar potatis och som i övrigt omfattas av kraven på registrering enligt första stycket eller 3 ska dessutom 1. på anmodan av Jordbruksverket årligen kontrollera eller anmäla brukad potatisareal innevarande eller senaste odlingssäsong, 2. anmäla till Jordbruksverket om företaget förpackar eller säljer potatis från annan odling än den egna, samt 3. vid kontroll kunna uppvisa dokumentation som visar vilket utsäde som används eller har använts under den senaste odlingssäsongen. (SJVFS 2005:3). 3 b Anmälan om registrering m.m. enligt 3 och 3 a ska ske hos Statens jordbruksverk, Jönköping på av Jordbruksverket fastställd blankett. Registreringen gäller tills vidare och kan återkallas. (SJVFS 2000:147). 4 Registrerat företag ska omgående anmäla till Jordbruksverket om verksamheten upphör eller om verksamheten byter ägare eller om villkoren för registrering i övrigt ändras. (SJVFS 2000:147). Förflyttning av växter m.m. inom Sverige samt till och från andra EU-länder Förbud 5 Det är förbjudet att 1. sprida växtskadegörare som anges i bilaga 1, del A, samt 5

26 SJVFS 2016:x2 2. förflytta växter som anges i bilaga 2, del A om de är angripna av växtskadegörare som anges i bilagan. Utöver förbud enligt första stycket, är det förbjudet att 1. sprida växtskadegörare som anges i bilaga 1, del B, inom eller till skyddade zoner, 2. förflytta växter som anges i bilaga 2, del B, inom eller till skyddade zoner, om de är angripna av växtskadegörare som anges i bilagan, samt 3. förflytta växter som anges i bilaga 3, del B, till skyddade zoner, om de härstammar från länder eller områden som anges i bilagan. (SJVFS 2005:3). Särskilda villkor 6 Växter och odlingssubstrat som anges i bilaga 4, del A, avsnitt 2 får förflyttas endast på särskilda villkor som anges i bilagan. Den märkning med officiellt registreringsnummer som avses i bilaga 4, del A, avsnitt 2, punkt 18.5 ska vara väl synlig vid kontroll. Vid transport av löslagrad potatis får det officiella registreringsnumret framgå av ett följedokument. Utöver särskilda villkor enligt första stycket, får växter och odlingssubstrat som anges i bilaga 4, del B förflyttas inom eller till skyddade zoner endast på särskilda villkor som anges i bilagan. (SJVFS 2005:3). Växtpass 7 Växter som anges i bilaga 5, del A, avsnitt I får förflyttas endast om växterna är försedda med växtpass. Utöver krav på växtpass enligt första stycket, får växter som anges i bilaga 5, del A, avsnitt II förflyttas inom eller till skyddade zoner endast om växterna är försedda med växtpass för dessa zoner. Växter som importeras från tredje land och som enligt bilaga 5, del A ska vara försedda med växtpass, ska förses med växtpass vid Jordbruksverkets importkontroll. Växtpass utfärdas av Jordbruksverket eller efter ansökan av ett av Jordbruksverket godkänt företag enligt följande: 1. Utformningen av företagets växtpass ska vara godkänd av Jordbruksverket. 2. Varje parti ska förses med växtpass. Om ett parti delas upp ska varje delparti förses med ett nytt växtpass. Om flera partier blandas, ska varje nytt parti förses med ett nytt växtpass. 3. Ett parti växter får inte förses med växtpass om växterna är angripna av, eller om det finns misstanke om att växterna är angripna av, växtskadegörare som anges i bilaga 1 eller Växtpass får inte återanvändas. 5. Växtpasset ska fyllas i tydligt eller skrivas på maskin. 6. Växtpasset ska sättas fast på växterna, emballaget eller transportmedlet. 7. Den köpare som utgör sista yrkesmässiga led i handeln med växter, växtprodukter eller andra föremål, som är försedda med växtpass, ska behålla de tillhörande växtpassen i minst ett år och hänvisa till dem i sin bokföring. Utformning m.m. av växtpass anges i bilaga 7. (SJVFS 2006:23). 7 a Växter, växtprodukter och annat gods enligt bilaga 5, del A, avsnitt II får transporteras genom en skyddad zon utan växtpass för denna zon, om följande villkor är uppfyllda: 1. Sändningens ursprung och destination ska vara utanför den skyddade zonen. Detta ska framgå av åtföljande handelsdokument, såsom faktura eller följesedel. 6

27 SJVFS 2016:x2 2. Förpackningar och fordon ska vara rena och fria från växtskadegörare som är relevanta för den skyddade zonen, och i övrigt lämpliga för att förhindra spridning av dessa växtskadegörare. 3. Sändningens innehåll får inte ändras under transporten genom den skyddade zonen. (SJVFS 2006:23). Skyddade zoner 8 De skyddade zoner för vissa växtskadegörare som nämns i dessa föreskrifter anges i bilaga 6. (SJVFS 2016:x2). Import av växter m.m. från tredje land (SJVFS 2005:3) Importförbud (SJVFS 2005:3) 9 Det är förbjudet att till landet förflytta 1. växtskadegörare som anges i bilaga 1, del A, 2. växter som anges i bilaga 2, del A om de är angripna av växtskadegörare som anges i bilagan, samt 3. växter och odlingssubstrat som anges i bilaga 3, del A om varorna härstammar från länder eller områden som anges i bilagan. Utöver förbud enligt första stycket, är det förbjudet att till Sveriges skyddade zoner förflytta växtskadegörare som anges i bilaga 1, del B punkterna a 1, a 3 och b 2 och växter som anges i bilaga 2, del B punkt c 0.1 om de är angripna av växtskadegörare som anges i bilagan. (SJVFS 2016:x2). Särskilda importvillkor (SJVFS 2005:3) 10 Växter och odlingssubstrat som anges i bilaga 4, del A, avsnitt 1 får importeras endast på särskilda villkor som anges i bilagan. Utöver särskilda villkor enligt första stycket, får växter och odlingssubstrat som anges i bilaga 4, del B punkterna 6.3, 19.1, 24.1, 24.2 och 24.3 importeras endast på särskilda villkor som anges i bilagan. Om det finns särskilda skäl, ska växter odlas i karantän under tid som bestäms av Jordbruksverket. (SJVFS 2016:x2). Importtillstånd (SJVFS 2005:3) 11 Organismer ur växt- eller djurriket och virus, mykoplasma eller andra organismer som kan förorsaka sjukdom eller annan skada på växter, samt i naturen insamlade växter får inte importeras till landet utan Jordbruksverkets tillstånd. (SJVFS 2005:3). Växtskyddskontroll vid import (SJVFS 2005:3) 11 a Sändningar med varor som anges i 12 första stycket och som ska importeras ska genomgå importkontroll. Sådana sändningar ska förhandsanmälas skriftligen till Jordbruksverket. Importören ansvarar för att anmälan görs. Anmälan kan även göras av importörens ombud. Ska importen ske på en ordinarie inspektionsort ska anmälan ha kommit in senast 7

28 SJVFS 2016:x2 - kl vardagen före planerad import om Jordbruksverkets blankett E11.12 används, - kl vardagen före planerad import om Jordbruksverkets e-tjänst Anmäla import används. Ska importen ske på annan ort ska anmälan ha kommit in senast fem vardagar före planerad import. Kontroll utförs endast i undantagsfall på lördagar, söndagar och helgdagar och under förutsättning att Jordbruksverket skriftligen har godkänt detta. Importkontroll kan även omfatta andra växter, växtprodukter och föremål än de som anges i första stycket, såsom träemballage och stödjevirke som används vid transport av alla slags varor. Bestämmelser om importkontroll av sändningar på andra orter än Jordbruksverkets ordinarie inspektionsorter finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2005:22) om växtskyddskontroll av sändningar som transiteras till inspektionsplatsen och av sändningar som kontrolleras utanför Jordbruksverkets ordinarie inspektionsorter. (SJVFS 2016:x2). 11 b har upphävts genom (SJVFS 2015:19). Uppvisande av sundhetsintyg 12 Följande varor får importeras till landet endast mot uppvisande av sundhetsintyg: 1. Varor som anges i bilaga 5, del B, avsnitt I. 2. Varor som anges i bilaga 5, del B, avsnitt II och som är potentiella bärare av växtskadegörare relevanta för Sveriges skyddade zoner 4. Sundhetsintyg i original ska överlämnas till Jordbruksverket för granskning senast vid sändningens ankomst till den ort där Jordbruksverkets importkontroll ska utföras. (SJVFS 2016:x2). 13 Sundhetsintyg i form av sundhetscertifikat ska vara utställda till växtskyddsmyndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater. De ska omfatta alla de uppgifter som anges i bilaga 8. De ska vara utställda högst 14 dagar innan sändningen lämnar det land där intyget utfärdats, och vara avfattade på något av Europeiska unionens officiella språk eller norska. Intygen ska vara ifyllda med tydliga bokstäver eller maskinskrift. Jordbruksverket godtar ändringar i intygen under förutsättning att ändringarna är stämplade, daterade och signerade av växtskyddsmyndigheten i avsändarlandet. I de fall som särskilda villkor i bilaga 4 är tillämpliga för sändningen ska det villkor som följts anges i sundhetscertifikatets tilläggsdeklaration genom hänvisning till den relevanta punkten i bilagan. I de fall som särskilda villkor i bilaga 4 är tillämpliga för sändningen ska sundhetscertifikatet i första hand utfärdas i ursprungslandet. I de fall som de relevanta särskilda villkoren i bilaga 4 kan uppfyllas på andra platser än i ursprungslandet, eller då inga särkilda krav ställs i bilaga 4, kan sundhetscertifikatet istället utfärdas i avsändarlandet. (SJVFS 2016:x2). Uppgifter i tulldeklarationen (SJVFS 2005:3) 13 a För sändningar som innehåller varor som anges i 12 första stycket ska importören lämna följande uppgifter i tulldeklarationen eller motsvarande: 4 Det vill säga fröer och trä av Castanea Mill., kastanj enligt punkterna 5 och 7 i bilaga 5, del B, avsnitt II. 8

29 SJVFS 2016:x2 1. slag av växter, växtprodukter eller andra föremål, enligt koderna i Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric), 2. meddelande att sändningen ska genomgå växtskyddskontroll och 3. referensnummer på de växtskyddsdokument som krävs. Uppgifterna kan även lämnas av importörens ombud. (SJVFS 2016:x2). Sampackning 14 Vid sampackning av varor för vilka skilda införselbestämmelser gäller ska de mest restriktiva bestämmelserna gälla för hela sändningen om det finns risk för spridning av växtskadegörare. Meddelande till Jordbruksverket 15 Meddelande ska lämnas till Jordbruksverket om sändningar av varor för vilka införselbegränsningar gäller och som planeras ankomma till det svenska tullområdet, men som inte anmäls för importkontroll enligt 11 a. För sändningar som transiteras ska meddelande lämnas såväl vid transitering till plats i Sverige som vid transitering genom Sverige till annat land. Meddelandet ska lämnas av innehavare av tillfälligt lager, tullager eller frizon, eller av den som äger eller på annan grund förfogar över varorna. Meddelandet ska lämnas senast klockan vardagen innan planerad ankomst till det svenska tullområdet. (SJVFS 2005:24). Export av växter m.m. till tredje land (SJVFS 2005:3) 15 a Växtskyddskontroll vid export av växter, växtprodukter och andra föremål som kräver sundhetscertifikat i mottagarlandet handhas av Jordbruksverket. Kontrollen ska ske på någon av Jordbruksverkets ordinarie inspektionsorter. Efter överenskommelse med Jordbruksverket kan exportkontroll även utföras på annan ort. Ansökan om sundhetscertifikat ska ha kommit in senast klockan vardagen innan planerad export om kontrollen ska ske på en ordinarie inspektionsort. Om kontrollen ska ske på en annan ort ska ansökan ha kommit in senast fem arbetsdagar innan planerad export. För att ansöka om sundhetscertifikat ska Jordbruksverkets e-tjänst Sundhetscertifikat eller Jordbruksverkets blankett E11.32 användas. (SJVFS 2014:1). Allmänna bestämmelser 16 har upphävts genom (SJVFS 2005:3). 17 Varuhavaren ska ge Jordbruksverket den hjälp som verket behöver för att genomföra växtskyddskontrollen vid införsel och utförsel. 17 a Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. (SJVFS 1997:17). 17 b Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens, gul potatiscystnematod, undantas från kravet på anmälan enligt 4 växtskyddslagen. (SJVFS 2016:x2). 9

30 SJVFS 2016:x2 Övriga bestämmelser 17 c Bestämmelser om införsel för vetenskapligt ändamål, försöksverksamhet och arbete med sorturval finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål. (SJVFS 2005:3). 17 d Bestämmelser om växtskyddsavgift och andra avgifter vid in- och utförsel av växter m.m. finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter. (SJVFS 2014:29). 17 e Bestämmelser om vissa växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut. (SJVFS 2014:29). 18 Ytterligare bestämmelser om förbud och villkor för införsel, utförsel och spridning av växter m.m. samt certifiering m.m. av utsäde finns i följande förordningar och i förekommande fall med stöd av förordningarna meddelade föreskrifter; förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m., artskyddsförordningen (2007:845), förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet, skogsvårdsförordningen (1993:1096), utsädesförordningen (2000:1330) och förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter. (SJVFS 2014:29). Denna författning 5 träder i kraft den 1 januari LEIF DENNEBERG Jenny Andersson (Regelenheten) Kommentar: bilagorna till föreskriften är inte med i detta dokument eftersom vi inte föreslår några ändringar i bilagorna. 5 SJVFS 2016:x2. 10

31 BILAGA 2 b KONSEKVENS- UTREDNING Dnr /16 1(8) Växtregelenheten Jenny Andersson Tfn: E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Nya bestämmelser i växtskyddslagen (1972:318) kommer att gälla från den 1 januari 2017, se En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare, prop. 2015/16:200. Därför behöver Jordbruksverket ändra de föreskrifter som påverkas av de nya bestämmelserna så att de kan träda i kraft samtidigt som den nya lagen. Ändringen av växtskyddslagen innebär att 4 ändras. Den reglerar skyldigheten att anmäla förekomst av vissa växtskadegörare. Dessutom ändras 10 växtskyddslagen som bland annat reglerar straff för brott mot anmälningsskyldigheten. Den nya anmälningsskyldigheten innebär att var och en omfattas av bestämmelsen medan den nuvarande skyldigheten gäller en något begränsad krets av aktörer. Eftersom det finns ett straffstadgande i växtskyddslagen kopplat till anmälningsskyldigheten så behöver det vara mycket tydligt vilka växtskadegörare som anmälningsskyldigheten gäller för. Vi behöver förtydliga i (SJVFS 1995:94) vilka av växtskadegörarna i den föreskriften som omfattas av anmälningsskyldighet. Vissa av de växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldigheten förekommer redan i Sverige. Utbredningen av Globodera rostochiensis, gul potatiscystnematod, är tillräckligt känd av Jordbruksverket eftersom vi inventerar förekomsten av denna nematod. Därför föreslår vi ett undantag från anmälningsskyldigheten. Däremot är det viktigt att snabbt kunna bekämpa eventuella nya patotyper av G. rostochiensis, som är okända i Sverige. Vi behåller därför kravet i 3 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder att man ska anmäla till Jordbruksverket om man misstänker eller bekräftar minskning eller förändring av effekten av en potatissorts resistens. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

32 Jordbruksverket Dnr /16 2(8) Sådan anmälan krävs enligt direktiv 2007/33/EG om bekämpning av potatiscystnematoder. I samband med att den nya anmälningsskyldigheten förs in i växtskyddslagen så får Jordbruksverket möjlighet att meddela närmare föreskrifter om anmälan. Vi har övervägt om vi ska göra det och föreslår i nuläget att vi inte föreskriver utan i stället informerar om vilka uppgifter som ska ingå i anmälan. Eftersom den som har lämnat anmälan kommer att vara skyldig, enligt 4 växtskyddslagen, att lämna de ytterligare uppgifter som Jordbruksverket begär så bedömer vi att vi kan pröva vägen med information innan vi eventuellt föreskriver om uppgifter som ska ingå i anmälan. I övrigt föreslår vi några ytterligare ändringar. Det handlar om sådant som vi sedan det förra omtrycket har insett bör ändras, dvs. för snävt införlivande av bestämmelsen om vilka språk vi godtar på ett intyg samt om ändringar i intygen (13 ), översyn av hur skyddad zon förklaras (2, 2 a och 8 ) samt hänvisningarna till bilagor och vissa redaktionella ändringar i importbestämmelserna. Dessutom ändrar vi av redaktionella skäl beteckningarna på 17 b, 17 c och 17 d samt flyttar rubriken före dessa bestämmelser. Föreslagna föreskriftsändringar Förtydligande om allvarliga växtskadegörare Vi föreslår att 1 a införs. Där vill vi förtydliga vilka växtskadegörare som Jordbruksverket med stöd av 3 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (växtskyddsförordningen) har föreskrivit om enligt 3 första stycket växtskyddslagen. Det är alltså de allvarliga växtskadegörare som Jordbruksverket får vidta åtgärder emot enligt 5 och 5 a växtskyddslagen. I 1 a vill vi också förtydliga vilka växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldigheten i växtskyddslagen. Anledningen till att dessa förtydliganden behövs är att växtskyddslagen och växtskyddsförordningen är ganska komplexa och att det därför inte enkelt går att följa med vilket stöd Jordbruksverket har föreskrivit om vissa växtskadegörare. Förslaget innebär alltså inte någon ny reglering av växtskadegörare. Undantag från anmälningsskyldighet Vi föreslår att 17 b införs. Där vill vi undanta förekomst av Globodera rostochiensis, gul potatiscystnematod, från anmälningsskyldighet. Genom de årliga inventeringar av förekomsten av potatiscystnematoder som Jordbruksverket genomför har vi redan en bra bild av hur förekomst och utbredning av dessa nematoder ser ut i landet. Vissa patotyper av G. rostochiensis har en betydande utbredning i Sverige. Därför menar vi att Jordbruksverket inte har någon nytta av att få in ytterligare anmälningar om förekomst av G. rostochiensis.

33 Jordbruksverket Dnr /16 3(8) Jordbruksverket bedömer att vi kan föreskriva om undantag från anmälningsskyldigheten när det gäller sådana växtskadegörare där Jordbruksverket redan känner till att de har en betydande utbredning i Sverige. Det finns stöd för ett sådant undantag i avsnitt 6.2 prop. 2015/16:200 där det framgår att det kan uppkomma situationer när det inte är nödvändigt att upprätthålla anmälningsskyldigheten och att Jordbruksverket då bör föreskriva om undantag. Förtydligande om skyddade zoner Vi föreslår att 2 a ska upphöra att gälla. Paragrafen innehåller en missvisande hänvisning till förordning (EG) nr 690/2008 som anger de skyddade zonerna i EU för vissa växtskadegörare. Bilaga 6 till (SJVFS 1995:94) motsvarar nämligen inte i varje stund bilaga 1 till EG-förordningen, såsom den nu gällande paragrafen säger. Bilaga 6 innehåller i stället de skyddade zoner inom EU som är föremål för de handelsregler som införs genom direktiv 2000/29/EG. I vissa fall finns en viss eftersläpning från det att förordningen ändras till det att direktivet ändras. Jordbruksverket kan inte ändra bilaga 6 förrän direktivet har ändrats. Därför bör 2 a tas bort. Jordbruksverket har övervägt att ändra 2 a så att hänvisningen till EGförordningen blir korrekt. De regler om skyddade zoner som genomförs i dessa föreskrifter är emellertid de regler som finns i direktiv 2000/29/EG, inte i förordning (EG) nr 690/2008. Därför har vi kommit fram till att det inte behövs någon hänvisning till förordningen i 2a utan det räcker med den hänvisning som finns i förklaringen av begreppet skyddad zon i 2. Vi föreslår också att 8 förtydligas så att det framgår att bilaga 6 till föreskrifterna innehåller de skyddade zoner som det finns regler om i direktiv 2000/29/EG. Övriga ändringsförslag Vi föreslår att en hänvisning till bilaga 2, del B punkt c 0.1 ska läggas till i 9 andra stycket. Denna hänvisning borde ha lagts till när (SJVFS 1995:94) ändrades genom (SJVFS 2014:29). Vi föreslår också att 9 andra stycket ändras så att det står att förbuden gäller Sveriges skyddade zoner i stället för landet eftersom den skyddade zonen för koloradoskalbagge endast gäller vissa län och inte hela landet. Vi föreslår att hänvisning till punkterna 6.3 och 19.1 ska läggas till i andra stycket 10. Hänvisning till dessa punkter borde ha lagts till när (SJVFS 1995:94) ändrades genom (SJVFS 2005:3) respektive (SJVFS 2014:29). Vi föreslår en redaktionell ändring i 11 a så att första stycket hänvisar till 12 när det gäller vilka typer av sändningar som ska genomgå importkontroll. I 11 a fjärde stycket föreslår vi en redaktionell ändring så att detta stycke hänvisar till första stycket. Även i 13 a föreslår vi motsvarande redaktionella ändring så att första stycket hänvisar till 12.

34 Jordbruksverket Dnr /16 4(8) Vi föreslår att en hänvisning till bilaga 5, del B, avsnitt II läggs till i 12. Den hänvisningen skulle ha varit med redan tidigare. Vi föreslår också en redaktionell ändring så att hänvisningarna ligger i en punktlista. Vi föreslår att 13 första stycket ändras så att sundhetscertifikat för import till Sverige får vara avfattade på samtliga EU:s officiella språk eller på norska. Tidigare har paragrafen tillåtit ett begränsat antal EU-språk. Vi föreslår vidare att samma stycke ska ändras så att vi godtar ändringar i intygen om de är stämplade, daterade och signerade av växtskyddsmyndigheten i avsändarlandet. Det är i linje med den internationella standarden ISPM 12 1 och tillämpas redan av Jordbruksverket i form av undantag med stöd av 17 a (SJVFS 1995:94). Vi föreslår också att 17 b ska betecknas 17 c, 17 c ska betecknas 17 d och 17 d ska betecknas 17 e. Syftet med dessa ändringar är att kunna skjuta in den nya 17 b efter 17 a. Slutligen vill vi flytta rubriken Övriga bestämmelser så att den hamnar före 17 c (enligt den nya beteckningen) eftersom bestämmelserna om undantag snarare bör ligga under rubriken Allmänna bestämmelser, och inte under rubriken Övriga bestämmelser. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Förtydligande om allvarliga växtskadegörare Om vi inte förtydligar vilka växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldigheten så kan det leda till tveksamheter om vilka växtskadegörare som omfattas. Om en anmälan inte kommer in kan det kan leda till att bekämpning av allvarliga växtskadegörare fördröjs. Det kan försvåra eller helt omöjliggöra utrotning av växtskadegöraren. Det kan dessutom bli en osäker juridisk situation om det blir aktuellt med straff för att någon underlåtit att anmäla. Vi bedömer att det skulle vara möjligt att låta bli att göra denna föreskriftsändring och i stället redovisa på annat sätt, till exempel på Jordbruksverkets webbplats, vilka växtskadegörare som vi har föreskrivit om enligt 3 första stycket växtskyddslagen. Då får man gå tillbaka till de ändringsföreskrifter där de enskilda växtskadegörarna har lagts till i (SJVFS 1995:94) och visa på vilket bemyndigande som har använts. Det blir en lång utläggning eftersom föreskriften har ändrats tiotals gånger och dessutom har en ny växtskyddsförordning kommit till vilket gör analysen av använda bemyndiganden än mer komplex. Dessutom kan föreskriftsändringarna ha gjorts med stöd av flera tillämpliga bemyndiganden och då har kanske inte alla dessa bemyndiganden angetts i ingresserna. Eftersom denna föreskriftsändring inte innebär någon ytterligare reglering av växtskadegörare, regler för handel med växter eller liknande så bedömer vi att 1 International standards for phytosanitary measures, ISPM 12, Phytosanitary certificates, International plant protection convention, FAO.

35 Jordbruksverket Dnr /16 5(8) föreskriftsändringen är det enklaste och tydligaste sättet att göra dessa förtydliganden. Undantag från anmälningsskyldighet Vi har övervägt om det skulle vara möjligt att låta bli att föreskriva om undantaget, och i stället endast informera om att Jordbruksverket känner till att Globodera rostochiensis förekommer i Sverige och informera om att vi inte behöver få in ytterligare anmälningar av dessa. Vi bedömer dock att föreskriften behövs eftersom anmälningsskyldigheten annars formellt gäller även sådana förekomster. Vi har också övervägt att inte föreskriva om undantaget och att låta anmälningsskyldighet gälla fullt ut även för G. rostochiensis. Det skulle dock innebära att er rad aktörer skulle vara skyldiga att lämna in anmälningar av förekomst av växtskadegörare som Jordbruksverket inte skulle ha någon nytta av. Det skulle innebära onödig administration och kanske urholka viljan att anmäla förekomst av växtskadegörare. Förtydligande om skyddade zoner Eftersom 2 a är missvisande så ser vi inget alternativ till att ta bort den och samtidigt förtydliga 8. Övriga ändringsförslag Dessa förslag innebär rättelser och redaktionella ändringar och vi ser inget lämpligt alternativ till att genomföra dem. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Förtydligande om allvarliga växtskadegörare Detta förtydligande innebär inga nya regler och därför bedömer vi att uppgifter om vilka som berörs inte är tillämpbart. Förtydligande om skyddade zoner Detta förtydligande innebär inga nya regler och därför bedömer vi att uppgifter om vilka som berörs inte är tillämpbart. Undantag från anmälningsskyldighet Undantaget berör alla som misstänker eller konstaterar förekomst av Globodera rostochiensis, oberoende av om de gör det i egenskap av exempelvis privatperson, anställd eller egenföretagare. Övriga ändringsförslag 9, 10 och 12 berör den som importerar trä av kastanjesläktet (Castanea) från tredje land eller växter för plantering av kastanjesläktet (Castanea) från Europeiska tredje länder. Dessa importörer är registrerade av Jordbruksverket. Under 2015 var det ingen importör som tog in sändningar med trä av Castanea eller växter av Castanea för plantering.

36 Jordbruksverket Dnr /16 6(8) 13 berör den som importerar från tredje land någon av de varor som räknas upp i 12. Dessa importörer är registrerade av Jordbruksverket. Det är i dagsläget drygt 600 st och är företag av alla storlekar. Ändringarna i 11 a och 13 a är redaktionella. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på 9, 10, 11 a, 12, 13 och 13 a föreskriver vi om med stöd av 10 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. 17 b föreskriver vi om med stöd av 9 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. 1 a, 2 a, 8, 17 c, 17 d och 17 e är upplysningsparagrafer och behöver inte något specifikt bemyndigande. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Förtydligande om allvarliga växtskadegörare Detta förtydligande innebär inga nya regler. Därför bedömer vi att uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser inte är tillämpbart. Förtydligande om skyddade zoner Detta förtydligande innebär inga nya regler. Därför bedömer vi att uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser inte är tillämpbart. Undantag från anmälningsskyldighet Undantaget kommer att innebära en lättnad för den som misstänker eller konstaterar förekomst av potatiscystnematoden Globodera rostochiensis. Om vi inte gjorde detta undantag så skulle företag, enskilda och även Jordbruksverket ha onödiga kostnader för att hantera anmälningar om förekomst. Övriga ändringsförslag Ändringarna i 9, 10 och 12 gäller vid import från tredje land av trä eller växter för plantering av kastanjesläktet (Castanea). Dessa varor omfattas redan av andra bestämmelser i dessa föreskrifter som innebär att dessa varor behöver ha ett så kallat sundhetscertifikat vid import och att de inte får medföra växtskadegöraren Cryphonectria parasitica, kastanjekräfta. Det är växtskyddsmyndigheten i exportlandet som utfärdar sundhetscertifikatet. Ändringarna innebär att vissa uppgifter ska finnas med i sundhetscertifikatet. Eftersom växtskyddsmyndigheten i exportlandet vanligen hämtar uppgifter om EU:s införselbestämmelser från direktiv 2000/29/EG, och inte från Jordbruksverkets föreskrifter, så har exportländerna redan sedan tidigare haft underlag för att lämna dessa uppgifter i sundhetscertifikatet. Vidare är importen minimal av de berörda varorna. Därmed bedömer vi att inga kostnadsmässiga

37 Jordbruksverket Dnr /16 7(8) eller andra konsekvenser uppkommer på grund av förslaget. Om de ändringarna inte görs så har vi inte genomfört direktiv 2000/29/EG på rätt sätt. 13 gäller lättnader när det gäller vilka språk i ett sundhetsintyg som Jordbruksverket ska godta, respektive lättnader när det gäller att godta ändringar i ett sundhetsintyg. Jordbruksverket tillämpar redan dessa lättnader i form av undantag från bestämmelserna. Därmed bedömer vi att inga kostnadsmässiga eller andra konsekvenser uppkommer på grund av förslaget. Ändringarna i 11 a och 13 a är redaktionella och får endast konsekvensen att föreskrifterna blir tydligare. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Berörd lagstiftning är rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. Sverige är skyldiga att följa bestämmelserna i direktivet. Föreskrifterna i förslaget överensstämmer med bestämmelserna i direktivet och går inte utöver dessa. Jordbruksverket bedömer att även undantaget för gul potatiscystnematod är i enlighet med kraven i direktivet. När det gäller den skadegöraren menar vi att den nationella inventering som Jordbruksverket genomför ger oss tillräcklig information om förekomsten. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Eftersom den nya bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 4 växtskyddslagen ska träda i kraft den 1 januari 2017 så bör dessa ändringar träda i kraft samtidigt. B Kommuner och landsting Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett.

38 Jordbruksverket Dnr /16 8(8) Markera med x (x) 2 Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. (...) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi har inte genomfört något tidigt samråd. Vi bedömer att dessa föreskriftsändringar är små och inte bör bereda problem för de aktörer som berörs. Dessutom kan man notera att ändringarna av anmälningsskyldigheten i växtskyddslagen har varit föremål för remittering av regeringen (regeringens dnr N2016/01231/SK). De berörda aktörerna har alltså redan i samband med den remissen fått viss information. E Kontaktperson Jenny Andersson, Jordbruksverket E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Telefon: Vi bedömer att förslaget inte kommer att få sådana effekter av betydelse för företagen. Skälet är att när det gäller skyldigheten att anmäla växtskadegörare så omfattas de flesta företag redan av den nuvarande anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen. Ett fåtal företag kan tillkomma genom ändringen i växtskyddslagen. Jordbruksverket bedömde effekterna för företagen av den nya 4 växtskyddslagen i redovisningen av vårt regeringsuppdrag om skyldighet att anmäla vissa växtskadegörare (vårt dnr /15), se följande länk till Jordbruksverkets webbplats Övriga ändringar i förslaget ger inga konsekvenser för företagen.

39 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter (SJVFS 2016:x2) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare Se även den särskilda konsekvensanalysen av föreskrifter (SJVFS 2016:x3) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 17 b Undantag från krav att anmäla förekomst av Globodera rostochiensis, gul potatiscystnemaotd 9 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. och artikel 15 a i direktiv 2000/29/EG 1) Jordbruksverket får bedöma vilka växtskadegörare som ska omfattas av undantaget 2) Den administrativa bördan går inte utöver vad som krävs Bestämmelsen berör var och en, såväl företag, organisationer och privatpersoner. Vi bedömer att anmälningar i första hand kommer att lämnas in av följande aktörer: Tidsåtgång: 30 min Lönekostnad per månad för aktuell aktör (SCB): Antal anmälningar från aktuell aktör: Beräkningar enligt Tillväxtverkets webbverktyg Regelräknaren. Rådgivare Plantskolor, handelsträdgårdar kr kr 5 st 5 st kr kr Certifierings- och kvalitetskontrollorg kr 50 st kr

40 Summan administrativ kostnad per år kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år

41 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder; SJVFS 2016:x3 Utkom från trycket den xx Omtryck beslutade den 1 december Statens jordbruksverk föreskriver 1, med stöd av 5 och 9 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. att 3 och bilaga 1 verkets föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder ska ha följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte 1 Definitioner 2 Anmälningsskyldighet 3 Undersökning av förekomst av potatiscystnematoder 4-6 Provtagning och analys 4 Officiell undersökning 5 Inventering 6 Vad gäller för ett fält med förekomst av potatiscystnematoder? 7 Åtgärder på fält med förekomst av potatiscystnematoder 8-13 Odling 8-9 Bekämpning 11 Rengöring 12 Friförklaring av fält med förekomst av potatiscystnematoder 13 När anses det förekomma potatiscystnematoder i ett potatisparti? 14 Vad gör man med ett potatisparti eller växter med förekomst av potatiscystnematoder? Bekämpningsåtgärder som ska redovisas årligen 18 Övriga bestämmelser Undantag 19 Ytterligare bestämmelser 20 Bilagor Jfr rådets direktiv 2007/33/EC av den 11 juni 2007 om bekämpning av potatiscystnematoder (EUT nr L 156, , s. 1, Celex 32007L0033).

42 SJVFS 2016:x3 Syfte 1 Dessa bestämmelser har till syfte att lokalisera och kartlägga utbredningen av potatiscystnematoder av arterna Globodera pallida (Stone) Behrens (europeiska populationer) och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens (europeiska populationer) för att kartlägga dess utbredning, hindra dess spridning och bekämpa dem. Bestämmelserna omfattar åtgärder till följd av att potatiscystnematoder konstaterats genom provtagning genomförd av Jordbruksverket eller av en officiell myndighet i ett annat EU-land. Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med Brukningsenhet En fastighet eller ett företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för produktion av potatis Fält Det sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en enda gröda Officiell Fastställt, godkänt eller utfört av Jordbruksverket eller annan ansvarigt officiellt organ i ett annat EU-land. Potatiscystnematoder Potatiscystnematoder av arterna Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens Potatisparti Knölar eller plantor av potatis som har ursprung i ett eller flera avgränsade odlingsfält inom en brukningsenhet och som är baserat på ett utsäde med enhetlig bakgrund eller knölar av potatis som efter skörd behandlas på ett sådant sätt att de måste ses som en enhet och inte längre kan särskiljas efter ursprung Resistent potatissort En sort som när den odlas avsevärt hindrar en viss population av potatiscystnematoder från att utvecklas Patotyp En grupp av populationer med samma virulens (grad av förmåga att framkalla sjukdom). Anmälningsskyldighet 3 Den som misstänker eller bekräftar minskning eller förändring av en potatissorts resistens mot potatiscystnematoder ska anmäla detta till Jordbruksverket. (SJVFS 2016:x3). Undersökning av förekomst av potatiscystnematoder Provtagning och analys 4 Provtagning för analys av förekomst av potatiscystnematoder enligt dessa föreskrifter ska göras av Jordbruksverket. Provtagningen ska göras enligt bilaga 2

43 SJVFS 2016:x3 2, punkt 1. Analys av prov ska genomföras i Jordbruksverkets regi och enligt de anvisningar som anges i direktiv 2007/33/EG, bilaga 2, punkt 1. Officiell undersökning 5 Fält där utsädesodling av potatis avsedd för saluföring planeras ska före varje odlingssäsong undersökas beträffande förekomst av potatiscystnematoder. Provtagning ska göras av Jordbruksverket. Analysen ska genomföras i Jordbruksverkets regi. Ytterligare bestämmelser om provtagning och analys finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis. Provtagning gjord av Jordbruksverket krävs inte på fält där det ska odlas utsädespotatis för eget bruk inom samma brukningsenhet. Inventering 6 Jordbruksverket ska årligen göra en inventering avseende på potatiscystnematoder på minst 0,5 % av den totala potatisarealen, undantaget areal för produktion av utsädespotatis. Vad gäller för ett fält med förekomst av potatiscystnematoder? 7 Ett fält där det efter provtagning gjord av Jordbruksverket har konstaterats potatiscystnematoder, ska dokumenteras av Jordbruksverket. Under minst sex år efter det att potatiscystnematoder har konstaterats ska fältet anses ha en dokumenterad förekomst av potatiscystnematoder. Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om förekomstens omfattning. Åtgärder på fält med förekomst av potatiscystnematoder Odling 8 Utsädespotatis får inte sättas eller lagras på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder. På fältet får odlas sådan potatis som inte är avsedd för produktion av utsädespotatis. 9 Växter som är förtecknade i bilaga 1 får inte planteras eller förvaras på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder. Växter som förtecknas i bilaga 1, punkt 2, får emellertid odlas på fältet under förutsättning att de efteråt blir föremål för någon av följande åtgärder. 1. Avlägsnande av jord genom tvättning eller borstning av växterna tills all jord så långt det är möjligt är borttagen så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematoder. 2. Desinfektion genom metoder som godkänts av Jordbruksverket så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematoder. Om någon av åtgärderna ovan vidtagits ska växterna kontrolleras av Jordbruksverket innan de får säljas vidare. 3

44 SJVFS 2016:x3 Bekämpningsprogram 10 Under den period som ett fält har en av Jordbruksverket dokumenterad förekomst av potatiscystnematoder, ska ett bekämpningsprogram tillämpas. I det fall förekomst av gul potatiscystnematod Globodera rostochiensis, patotyp Ro1, konstaterats, ska vid odling av potatis användas en sort som är resistent mot denna patotyp. I det fall förekomst av andra patotyper än Globodera rostochiensis, patotyp Ro1, konstateras, beslutar Jordbruksverket i det enskilda fallet om omfattningen av ett bekämpningsprogram. I programmet kan utöver vad som anges i ingå krav på sort och växtföljd, exempelvis hur många potatisfria år som krävs. Potatissorter som kan ingå i bekämpningsprogrammet ska ha högsta möjliga resistens mot den patotyp av potatiscystnematoder som konstaterats inom fältet, enligt skalan över grad av resistens i bilaga 3. Resistens mot potatiscystnematoder i en potatissort ska undersökas enligt den metod som anges i direktiv 2007/33/EG, bilaga 4, avsnitt 2. Bekämpning 11 De första två åren efter att potatiscystnematoder konstaterats på fältet och fältet har dokumenterats som ett fält med förekomst av potatiscystnematoder ska plantor från övervintrade knölar av potatis bekämpas. Om ogräs tillhörande fam Solanaceae förekommer på fältet, exempelvis nattskatta (Solanum nigrum L.) och besksöta (Solanum dulcamara L.), ska bekämpning ske under den tid fältet är dokumenterat som ett fält med förekomst av potatiscystnematoder. Rengöring 12 Maskiner och redskap som används till plöjning eller annan jordbearbetning, sättning och skörd av potatis eller skörd av lök ska rengöras efter att de har använts på en brukningsenhet vilken är dokumenterad av Jordbruksverket som en brukningsenhet med fält där potatiscystnematoder konstaterats. Friförklaring av fält med förekomst av potatiscystnematoder 13 För att friförklara ett fält som är dokumenterat till följd av förekomst av potatiscystnematoder ska provtagning göras. Provtagningen kan ske tidigast sex år efter att potatiscystnematoder konstaterats på fältet. Provtagningen ska ske enligt bilaga 2, punkt 2. Om inga potatiscystnematoder konstateras vid provtagningen ska fältet inte längre vara dokumenterat av Jordbruksverket som ett fält med förekomst av potatiscystnematoder. När anses det förekomma potatiscystnematoder i ett potatisparti? 14 Ett potatisparti ska anses innehålla potatiscystnematoder om potatispartiet: 4

45 SJVFS 2016:x3 1. har odlats på ett fält, som av Jordbruksverket eller av officiell myndighet i ett annat EU-land, är dokumenterat med anledning av förekomst av potatiscystnematoder, eller 2. som har kommit i kontakt med jord där potatiscystnematoder har konstaterats. Vad gör man med ett potatisparti eller växter med förekomst av potatiscystnematoder? 15 Ett potatisparti i vilket det förekommer potatiscystnematoder, får inte användas som utsäde. 16 Växter förtecknade i bilaga 1, punkt 1, och som odlats på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder får inte planteras. Växter förtecknade i bilaga 1, punkt 2, och som odlats på ett fält med förekomst av potatiscystnematoder får inte planteras om de inte blivit föremål för någon av åtgärderna enligt 9 andra stycket. 17 Ett potatisparti med förekomst av potatiscystnematoder får: 1. användas för egen konsumtion och till utfodring av djur på den egna brukningsenheten, 2. sorteras och packas på den brukningsenhet där partiet är odlat, 3. levereras, direkt och utan omlastning, för bearbetning på en industriell anläggning som uppfyller kraven i bilaga 4, eller 4. levereras till en sorteringsanläggning som uppfyller kraven i bilaga 4. Jord, sediment, frånsorterad potatis och skalrester ska hanteras enligt kraven i bilaga 4. Bekämpningsåtgärder som ska redovisas årligen 18 Brukaren av ett fält som har dokumenterats till följd av förekomst av potatiscystnematoder ska årligen, senast den 31 december, redovisa till Jordbruksverket. 1. Vilken gröda som odlats på fältet och, om potatis har odlats, vilken potatissort som använts. 2. De första två åren efter att fältet har en dokumenterad förekomst av potatiscystnematoder, hur övervintrad potatis på fältet bekämpats och vid vilken tidpunkt. 3. Hur eventuell potatisskörd avsatts samt namn och adress på mottagaren av potatisskörden. 4. Om bekämpning av ogräs tillhörande fam Solanaceae har skett och vid vilken tidpunkt. 5. När under året maskiner och redskap har rengjorts enligt vad som krävs i 12. Kravet på årlig rapportering gäller inte brukaren av ett fält med förekomst av gul potatiscystnematod, patotyp Ro1. 5

46 SJVFS 2016:x3 Övriga bestämmelser Undantag 19 Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från föreskrifterna i denna författning om så kan ske utan att bestämmelserna i direktiv 2007/33/EG eftersätts. Ytterligare bestämmelser 20 Bestämmelser om märkning av potatis som omsätts inom Europeiska unionen samt om innehav och hantering av kulturer av potatiscystnematoder finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare respektive i Statens jordbrukverks föreskrifter (SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om trädgårdsväxters sundhet m.m. samt i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis finns bestämmelser om frihet från potatiscystnematoder som ska vara uppfyllda vid saluföring av trädgårdsväxter respektive av utsädespotatis. Denna författning 2 träder i kraft den 1 januari LEIF DENNEBERG Jenny Andersson (Växtregelenheten) 2 SJVFS 2016:x3. 6

47 SJVFS 2016:x3 Bilaga 1 Växter som omfattas av restriktioner med avseende på potatiscystnematoder 1. Värdväxter med rötter, avsedda för uppförökning: Capsicum spp., olika arter av paprika Solanum lycopersicum L., tomat Solanum melogena L., aubergin 2a Andra växter med rötter, avsedda för uppförökning: Allium porrum L., purjolök Beta vulgaris L., beta Brassica spp., kålsläktet Fragaria L., smultronsläktet Aspargus officinalis L., sparris 2b Lökar, rotknölar och jordstammar som är odlade i jord och avsedda för plantering och som inte behandlats genom A. att all jord så långt det är möjligt avlägsnats genom tvättning eller borstning så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematod, eller B. desinfektion genom metoder som godkänts av Jordbruksverket så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematod av följande arten och släkten: Allium ascalonicum L., schalottenlök Allium cepa L., lök Dahlia spp., dahliasläktet Gladiolus Tourn. Ex L., gladiolsläktet Hyacinthus spp., hyacintsläktet Iris spp., irissläktet Lilium spp., liljesläktet Narcissus L., narcissläktet Tulipa L. tulpansläktet utom sådana där det på förpackningen eller på annat sätt anges att de är avsedda för försäljning till slutkonsumenter som inte yrkesmässigt producerar växter eller snittblommor. SJVFS (2016:x3). 7

48 SJVFS 2016:x3 Bilaga 2 Provtagningsstandard 1. Provtagningen för inventering ska omfatta a. 400 ml jord per hektar. Provet ska samlas in genom minst 100 borrstick per hektar i ett rutnät som helst ska täcka hela fältet. Avståndet mellan provtagningspunkterna ska vara minst fem meter på bredden och högst 20 meter på längden, eller b. riktade prover på minst 400 ml jord efter okulär besiktning av rötter med synliga symptom, eller c. prover på minst 400 ml jord som vidhäftat potatisen efter skörd, under förutsättning att fältet där potatisen odlats går att spåra. 2. Provtagning inför friförklaring av fält med förekomst av potatiscystnematoder Provtagning för analys av förekomst av potatiscystnematoder ska göras på fält där potatis avsedd för produktion av utsädespotatis ska odlas eller där växter som är förtecknade i bilaga 1 och som är avsedda för uppförökning ska odlas. Frihet från potatiscystnematoder ska styrkas genom ett prov på minst ml jord per hektar som ska samlas in genom minst 100 borrstick per hektar, helst i ett rutnät som täcker hela fältet och där avståndet mellan provtagningspunkterna är minst fem meter på bredden och högst 20 meter på längden. 8

49 SJVFS 2016:x3 Bilaga 3 Skala för att beskriva grad av resistens mot potatiscystnematoder Nivå 9 visar på den högsta nivån av resistens. Relativ mottaglighet (%) Resistensnivå < 1 9 1, , , , , , , >

50 SJVFS 2016:x3 Bilaga 4 A. Hantering på den brukningsenhet där potatisen odlats a. Jord från sortering och packning av ett potatisparti där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. Jorden ska 1. förvaras på brukningsenheten och inte användas till potatisodling eller för odling av växterna i bilaga 1 under minst sex år, eller 2. spridas på mark som inte används till potatisodling. Potatisodling eller odling av växterna i bilaga 1 får därefter som tidigast påbörjas efter sex år. b. Frånsorterad potatis och skalrester där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. Den frånsorterade potatisen och skalresterna ska 1. användas som djurfoder på den egna brukningsenheten eller på en annan brukningsenhet där det inte odlas potatis under de närmaste sex åren, eller 2. komposteras på brukningsenheten. Komposten får tidigast spridas på mark som används till potatisodling eller odling av växterna i bilaga 1 efter sex år. B. Hantering på en anläggning för sortering och packning av potatis eller på en industriell anläggning för bearbetning av potatis a. Jord och sediment från sortering och packning av ett potatisparti där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder och får inte användas till potatisodling eller för odling av växterna i bilaga 1 förrän tidigast efter sex år. Jord och sediment med förekomst av potatiscystnematoder ska 1. lagras utan risk för spridning av potatiscystnematoder, 2. spridas på mark som inte används till potatisodling, eller 3. användas som fyllnadsmaterial vid vägarbeten och dylikt. b. Frånsorterad potatis och skalrester där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. De ska användas 1. på en industriell anläggning, eller 2. som djurfoder under förutsättning att frånsorterad potatis och skalrester är tvättade. 10

51 SJVFS 2016:x3 C. Hantering av avfall genom biologisk behandling eller annan hantering Jord, sediment, potatis och skalrester med förekomst av potatiscystnematoder får även bortskaffas genom rötning eller kompostering (upphettning till minst 55ºC under minst 6 timmar) alternativt förbränning eller annan hantering som kan godkännas av Jordbruksverket. D. Ytterligare bestämmelser om hantering av avfall I 15 kap. 5a miljöbalken (1998:808) och i avfallsförordningen (2001:1063) finns ytterligare bestämmelser om avfallshantering. 11

52 BILAGA 3 b KONSEKVENS- UTREDNING Dnr /16 1(5) Växtregelenheten Jenny Andersson Tfn: E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Nya bestämmelser i växtskyddslagen (1972:318) kommer att gälla från den 1 januari 2017, se En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare, prop. 2015/16:200. Därför behöver Jordbruksverket ändra de föreskrifter som påverkas av de nya bestämmelserna så att de kan träda i kraft samtidigt som den nya lagen. Ändringen av växtskyddslagen innebär att 4 ändras. Den reglerar skyldigheten att anmäla förekomst av vissa växtskadegörare. Dessutom ändras 10 växtskyddslagen som bland annat reglerar straff för brott mot anmälningsskyldigheten. Bakgrunden till ändringen i växtskyddslagen är den nyligen införda artikel 15a i direktiv 2000/29/EG. Artikeln medger inte att Sverige föreskriver om undantag från anmälningsskyldighet för vissa växtskadegörare. Därmed behöver vi ta bort det generella undantag från anmälningsskyldighet av potatiscystnematoder av arterna Globodera pallida (vit potatiscystnematod) och G. rostochiensis (gul potatiscystnematod) som idag finns i 3 i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder. Däremot bedömer Jordbruksverket att vi kan föreskriva om undantag från anmälningsskyldigheten när det gäller sådana växtskadegörare där Jordbruksverket redan känner till att de har en betydande utbredning i Sverige. Det finns stöd för ett sådant undantag i avsnitt 6.2 prop. 2015/16:200 där det framgår att det kan uppkomma situationer när det inte är nödvändigt att upprätthålla anmälningsskyldigheten och att Jordbruksverket då bör föreskriva om undantag. Vi föreslår därför en sådan bestämmelse om undantag i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Det undantaget bör gälla G. rostochiensis. Genom de årliga inventeringar av förekomsten av potatiscystnematoder som Jordbruksverket genomför har vi redan en bra bild av hur förekomst och utbredning av dessa Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

53 Jordbruksverket Dnr /16 2(5) nematoder ser ut i landet. Vissa patotyper av G. rostochiensis har en betydande utbredning i Sverige. Därför menar vi att Jordbruksverket inte har någon nytta av att få in ytterligare anmälningar om förekomst av G. rostochiensis. Förslaget i denna del innebär alltså endast att regeln flyttas till en annan föreskrift. Däremot är G. pallida ovanlig i Sverige. Jordbruksverket bedömer att i storleksordningen fem fall per år upptäcks i Sverige. Vi kan därför inte motivera att denna potatiscystnematod undantas från anmälningsskyldigheten. Det blir dock endast aktuellt med anmälan vid ett fåtal fall per år. Det kommer alltså att finnas kvar ett undantag från anmälningsskyldigheten för den potatiscystnematod som det förekommer mest av i Sverige. Därför kommer det inte att få så stora konsekvenser att vi tar bort undantaget för potatiscystnematoder i (SJVFS 2010:46). Förekomst av potatiscystnematoder behöver inte anmälas igen för de fält där Jordbruksverket redan känner till att någon av dessa potatiscystnematoder förekommer, antingen genom vår egen inventering eller där Jordbruksverket har fattat beslut om bekämpning. Däremot är det viktigt att snabbt kunna bekämpa eventuella nya patotyper av G. rostochiensis, som är okända i Sverige. Vi behåller därför kravet att man ska anmäla till Jordbruksverket om man misstänker eller bekräftar minskning eller förändring av effekten av en potatissorts resistens. Sådan anmälan krävs enligt direktiv 2007/33/EG om bekämpning av potatiscystnematoder. Det korrekta vetenskapliga namnet på tomat är Solanum lycopersicum L. Det behöver ändras i bilaga 1. Föreslagna föreskriftsändringar Vi föreslår att 3 ändras så att undantaget från anmälningsskyldigheten tas bort från dessa föreskrifter. Det som blir kvar är en skyldighet att anmäla misstänkt eller bekräftad minskning eller förändring av resistensen mot potatiscystnematoder hos en potatissort. Sådan minskning eller förändring tyder på att en ny patotyp av potatiscystnematod kan förekomma i fältet. Vi föreslår att bilaga 1, punkt 1 ändras så att det korrekta vetenskapliga namnet på tomat ändras till Solanum lycopersicum L. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Om bestämmelsen skulle lämnas oförändrad så skulle det innebära att vi har kvar föreskrifter om undantag för G. rostochiensis i två föreskrifter, eftersom vi anser att undantaget ska regleras i (SJVFS 1995:94). Om vi skulle ha kvar undantaget för G. pallida så bedömer vi att vi skulle kunna missa information om förekomst av G. pallida som har begränsad förekomst i Sverige.

54 Jordbruksverket Dnr /16 3(5) Effekten av ändringen av namnet på tomat bedöms endast bli att det vetenskapliga namnet blir korrekt. Eftersom namnet även anges på svenska så har ändringen ingen betydelse för förståelsen av regeln. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Bestämmelsen berör alla som odlar potatis. Jordbruksverket registrerar följande potatisodlare: Den som odlar 0,5 hektar potatis eller mer Den som odlar mindre än 0,5 hektar, om inte all potatis avsätts genom gårdsförsäljning direkt till konsument Antalet odlare eller företag i potatisregistret är ungefär Bestämmelsen rör även andra som kan komma i kontakt med de aktuella potatiscystnematoderna, till exempel trädgårdsföretag, företag som handlar med växter och hobbyodlare. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Att ta bort undantaget från anmälningsskyldigheten i 3 har stöd i 9 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (växtskyddsförordningen). Att föreskriva i 3 om skyldigheten att anmäla ändrad resistens har stöd i 5 första stycket 1 växtskyddsförordningen. Ändringen i bilaga 1 angående tomat har stöd i 5 första stycket 1 växtskyddsförordningen. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Det blir inga kostnadsmässiga eller andra konsekvenser av att vi tar bort undantaget för gul potatiscystnematod eftersom det kommer att fortsätta att gälla fast i en annan form. När det gäller vit potatiscystnematod kommer det inte att finnas något undantag. Därmed kommer den som konstaterar eller misstänker förekomst av vit potatiscystnematod att behöva anmäla det i enlighet med 4 växtskyddslagen. Om vi låter bestämmelsen vara oförändrad så skulle det finnas ett undantag för gul potatiscystnematod i två föreskrifter, och vi skulle ha undantag för vit potatiscystnematod trots att vi menar att den bör omfattas av den nya anmälningsskyldigheten. Effekten av ändringen av namnet på tomat bedöms endast bli att det vetenskapliga namnet blir korrekt. Eftersom namnet även anges på svenska så har ändringen ingen betydelse för förståelsen av regeln.

55 Jordbruksverket Dnr /16 4(5) Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Berörd lagstiftning är rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen samt rådets direktiv 2007/33/EG om bekämpning av potatiscystnematoder. Föreskrifterna i förslaget överensstämmer med bestämmelserna i dessa direktiv och går inte utöver dessa. Vi ser inte några hinder i EU-rätten mot att anpassa namnet på tomat efter det som är vetenskapligt överenskommet. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Eftersom den nya bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 4 växtskyddslagen ska träda i kraft den 1 januari 2017 så bör dessa ändringar träda i kraft samtidigt. Efter det att den ändrade anmälningsskyldigheten i växtskyddslagen har trätt i kraft kommer Jordbruksverket att informera på vår webbplats och på andra sätt om den nya anmälningsskyldigheten. I samband med den informationsinsatsen kommer vi att vara tydliga med vad som gäller för Globodera pallida och G. rostochiensis. Jordbruksverket bedömer att det inte behövs någon särskild information till företagen som berörs av föreskriften, eftersom denna föreskriftsändring i praktiken inte innebär någon stor ändring för odlarna då den potatiscystnematod som är vanligast i Sverige även i fortsättningen kommer att undantas från anmälningsskyldigheten. B Kommuner och landsting Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.

56 Jordbruksverket Dnr /16 5(5) Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. (...) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi har inte genomfört något tidigt samråd. Vi bedömer att dessa föreskriftsändringar är små och inte bör bereda problem för de aktörer som berörs. Dessutom kan man notera att ändringarna av anmälningsskyldigheten i växtskyddslagen har varit föremål för remittering av regeringen (regeringens dnr N2016/01231/SK). De berörda aktörerna har alltså redan i samband med den remissen fått viss information. E Kontaktperson Jenny Andersson, Jordbruksverket E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Telefon:

57 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter (SJVFS 2016:x3) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder Se även den särskilda konsekvensanalysen av föreskrifter (SJVFS 2016:x2) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 3 Undantag från krav att anmäla förekomst av Globodera pallida, vit potatiscystnemaotd 9 förordning (2006:817) om växtskydd m.m. och artikel 15 a i direktiv 2000/29/EG 1) Jordbruksverket får bedöma vilka växtskadegörare som ska omfattas av undantaget 2) Den administrativa bördan går inte utöver vad som krävs Bestämmelsen berör var och en, såväl företag, organisationer och privatpersoner. Vi bedömer att anmälningar i första hand kommer att lämnas in av följande aktörer: Tidsåtgång: 30 min Lönekostnad per månad för aktuell aktör (SCB): Antal anmälningar från aktuell aktör: Beräkningar enligt Tillväxtverkets webbverktyg Regelräknaren. Rådgivare Certifierings- och kvalitetskontrollorg kr kr 1 st 5 st 158 kr kr

58 3 Undantag från krav att anmäla förekomst av Globodera rostichiensis, gul potatiscystnematod 9 förordning (2006:817) om växtskydd m.m. och artikel 15 a i direktiv 2000/29/EG 1) Jordbruksverket får bedöma vilka växtskadegörare som ska omfattas av undantaget 2) Den administrativa bördan går inte utöver vad som krävs Bestämmelsen berör var och en, såväl företag, organisationer och privatpersoner. Vi bedömer att anmälningar i första hand kommer att lämnas in av följande aktörer: Tidsåtgång: 30 min Lönekostnad per månad för aktuell aktör (SCB): Antal anmälningar från aktuell aktör: Beräkningar enligt Tillväxtverkets webbverktyg Regelräknaren. Rådgivare Plantskolor, handelsträdgårdar kr kr 5 st 5 st kr 535 kr Certifierings- och kvalitetskontrollorg kr 50 st kr Summan administrativ kostnad per år kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med kronor per år

59 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Statens jordbruksverks föreskrifter om upphävande av vissa föreskrifter på växtskyddsområdet; SJVFS 2016:x4 Utkom från trycket den x december 2016 beslutade den 1 december Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 3, 5, 9, 10 och 27 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m., att följande författningar ska upphöra att gälla vid utgången av december 2016, nämligen 1. verkets föreskrifter (SJVFS 1995:104) om bekämpning av växtskadegörare, 2. verkets föreskrifter (SJVFS 1998:31) om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum), och 3. verkets föreskrifter (SJVFS 1998:91) om bekämpning av almsjuka (Ophiostoma novo-ulmi). Denna författning träder i kraft den 1 januari LEIF DENNEBERG Jenny Andersson (Växtregelenheten)

60 BILAGA 4 b KONSEKVENS- UTREDNING Dnr /16 1(6) Växtregelenheten Jenny Andersson Tfn: E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Upphävande av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:104) om bekämpning av växtskadegörare A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Nya bestämmelser i växtskyddslagen (1972:318) kommer att gälla från den 1 januari 2017, se En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare, prop. 2015/16:200. Därför behöver Jordbruksverket ändra de föreskrifter som påverkas av de nya bestämmelserna så att de kan träda i kraft samtidigt som den nya lagen. Ändringen av växtskyddslagen innebär att 4 ändras. Den reglerar skyldigheten att anmäla förekomst av vissa växtskadegörare. Dessutom ändras 10 växtskyddslagen som bland annat reglerar straff för brott mot anmälningsskyldigheten. Den nya anmälningsskyldigheten innebär att var och en omfattas av bestämmelsen. Eftersom det finns ett straffstadgande i växtskyddslagen kopplat till anmälningsskyldigheten så behöver det vara mycket tydligt vilka växtskadegörare som anmälningsskyldigheten gäller för. Vi behöver se över (SJVFS 1995:104) eftersom den innehåller bestämmelser om växtskadegörare som Jordbruksverket inte längre bedömer vara allvarliga växtskadegörare i den mening som avses i 3 växtskyddslagen. Föreslagna föreskriftsändringar Vi föreslår att (SJVFS 1995:104) upphävs. Bekämpning av växtskadegörare, 1 1 säger att vissa växtskadegörare ska bekämpas. Den kan vi upphäva eftersom de växtskadegörare som ska bekämpas redan regleras i andra föreskrifter, nämligen (SJVFS 1995:94). 5 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (växtskyddsförordningen) ger Jordbruksverket rätt att besluta om bekämpningsåtgärderna i 5 växtskyddslagen när det gäller de växtskadegörare som regleras i Jordbruksverkets föreskrifter. Följande växtskadegörare i 1 omfattas också av föreskrift i (SJVFS 1995:94) som är meddelad med stöd av 3 växtskyddslagen, och får därmed bekämpas Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

61 Jordbruksverket Dnr /16 2(6) enligt 5 växtskyddslagen. Bestämmelsen om dessa växtskadegörare behövs alltså inte i (SJVFS 1995:104). Bemisia tabaci, bomullsmjöllus Globodera pallida, vit potatiscystnematod Globodera rostochiensis, gul potatiscystnematod Leptinotarsa decemlineata, koloradoskalbagge Clavibacter michiganensis ssp. Sepedonicus, ljus ringröta Erwinia amylovora, päronpest Pseudomonas solanacearum, mörk ringröta Synchytrium endobioticum, potatiskräfta Tomato spotted wilt tospovirus, bronsfläcksjuka Följande växtskadegörare i 1 ska inte omfattas av föreskrift med stöd av 3 växtskyddslagen, eftersom Sverige enligt direktiv 2000/29/EG inte längre har någon skyddad zon för denna växtskadegörare. Kravet på bekämpning av denna växtskadegörare i Sverige tillämpas inte av Jordbruksverket och bör alltså upphöra att gälla. Beet necrotic yellow vein furovirus, rhizomania Följande växtskadegörare ska inte omfattas av föreskrift med stöd av 3 växtskyddslagen, eftersom de inte är reglerade i direktiv 2000/29/EG och Jordbruksverket inte längre bedömer att de är allvarliga växtskadegörare i den mening som avses i 3 växtskyddslagen. Kravet på bekämpning av dessa växtskadegörare i Sverige tillämpas inte av Jordbruksverket och bör alltså upphöra att gälla. Ceratocystis ulmi, holländsk almsjuka Phytophthora fragariae var rubi, rotröta på hallon Det finns andra bestämmelser om Phytophthora fragariae var rubi i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJFS 2004:79) om trädgårdsväxters sundhet m.m. Växtskadegörare som omfattas av krav på anmälan, 2 första stycket 2 första stycket behövs inte eftersom vi i stället förtydligar i (SJVFS 1995:94) och (SJVFS 2013:38) vilka växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldigheten. Bestämmelse om vart anmälan ska lämnas in, 2 andra stycket 2 andra stycket bör upphävas eftersom det är 8 växtskyddsförordningen som reglerar vart anmälan ska lämnas in.

62 Jordbruksverket Dnr /16 3(6) Undantag från anmälningsskyldigheten Eftersom vi upphäver kravet på bekämpning av almsjuka i 1 så finns det inget krav på anmälan av den. Därmed bör undantaget från krav på anmälan också upphävas. Vi föreslår att undantag från anmälningsskyldigheten regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Bekämpning av växtskadegörare, 1 Om vi inte tar bort 1 så skulle rhizomania, rotröta på hallon samt almsjuka omfattas av krav på bekämpning som vi menar inte ska tillämpas eftersom vi inte längre bedömer att de är allvarliga växtskadegörare i den mening som avses i 3 växtskyddslagen. Övriga växtskadegörare i 1 skulle kunna vara kvar utan några konsekvenser, eftersom de även är reglerade i SJVFS (1995:94) och därmed får omfattas av krav på bekämpning. Dessa växtskadegörare skulle dock omfattas av två väldigt lika föreskrifter vilket inte är lämpligt. Växtskadegörare som omfattas av krav på anmälan, 2 första stycket Om vi inte tar bort 2 första stycket så skulle det behöva formuleras om så att upplysningen stämmer överens med den nya anmälningsskyldigheten i 4 växtskyddslagen. Vi skulle behöva hålla denna bestämmelse uppdaterad så att den följer (SJVFS 1995:94) och (SJVFS 2013:38) när de föreskrifterna ändras, vilket är resurskrävande. Om vi låter bestämmelsen vara oförändrad så är den fel utifrån den nya 4 växtskyddslagen. Detta skulle kunna leda till att Jordbruksverket inte får in anmälningar om allvarliga växtskadegörare, eller att anmälningarna fördröjs på grund av otydligheten. Om en anmälan inte kommer in kan det kan leda till att bekämpning av allvarliga växtskadegörare fördröjs. Det kan dessutom bli en osäker juridisk situation om det blir aktuellt med straff för att någon underlåtit att anmäla. Bestämmelse om vart anmälan ska lämnas in, 2 andra stycket Bestämmelsen skulle kunna vara kvar, men vi bedömer att det är olämpligt eftersom det är tillräckligt att det framgår av växtskyddsförordningen vart anmälan ska lämnas in. Undantag från anmälningsskyldigheten Eftersom vi inte anser att almsjukan ska vara en reglerad växtskadegörare i 3 växtskyddsförordningens mening, så ska den inte heller omfattas av anmälningsskyldighet. Därför kan vi inte heller ha något undantag från kravet på anmälan. Det finns alltså inte något alternativ till att ta bort bestämmelsen.

63 Jordbruksverket Dnr /16 4(6) Det blir otydligt om bestämmelser om undantag från krav på anmälan finns i en annan föreskrift än den som reglerar vilka växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldigheten, det vill säga Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:95) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen 1 gäller alla som har växter som är angripna av de växtskadegörare som listas i paragrafen. 2 gäller samma aktörer som omfattas av 1 men förutsätter att angreppet har skett på växt eller växtodling som aktören äger eller brukar eller på växter som aktören har i lager för försäljning till andra än konsumenter. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Vi grundar upphävandet av dessa föreskrifter på följande bemyndiganden i förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. 3 växtskyddsförordningen för upphävande av 1. 9 växtskyddsförordningen för upphävande av 2 tredje stycket. Vi bedömer att 2 första och andra stycket är upplysningsbestämmelser som vi inte behöver något bemyndigande för att upphäva. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Bestämmelserna om vilka växtskadegörare som Jordbruksverket får besluta om bekämpning av finns i andra föreskrifter. Även bestämmelserna om vilka växtskadegörare som omfattas av anmälningsskyldighet finns i andra föreskrifter. Därför blir det i praktiken små konsekvenser av att föreskrifterna upphävs. Den enda växtskadegörare i (SJVFS 1995:104) som inte regleras i någon annan av Jordbruksverkets föreskrifter är almsjuka. Jordbruksverket driver inte någon bekämpning av almsjuka. På Gotland driver dock Skogsstyrelsen ett projekt för att bekämpa almsjuka. Detta projekt är dock i dagsläget såvitt Jordbruksverket kan bedöma inte beroende av att denna växtskadegörare regleras i Jordbruksverkets föreskrifter. Därför blir det inte några avgörande konsekvenser av förslaget. Om regleringen när det gäller almsjuka inte upphävs så skulle det kunna leda till förvirring och onödiga utredningar och kostnader för företag och myndigheter. Om undantaget från anmälningsskyldighet inte upphävs så kommer det att finnas bestämmelser om anmälningsskyldighet både i föreskrifterna (SJVFS 1995:104) och (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Det skulle vara olämpligt att ha liknande bestämmelser i två föreskrifter.

64 Jordbruksverket Dnr /16 5(6) Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Berörd lagstiftning är rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. Sverige är skyldigt att följa bestämmelserna i direktivet. Upphävande av föreskrifterna överensstämmer med bestämmelserna i direktivet och går inte utöver dessa. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Eftersom den nya bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 4 växtskyddslagen ska träda i kraft den 1 januari 2017 så bör dessa ändringar träda i kraft samtidigt. Vi bedömer att det inte behövs några informationsinsatser om upphävandet av föreskriften, utöver det vi gör i föreskriftsärendet. B Kommuner och landsting Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. (...) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C.

65 Jordbruksverket Dnr /16 6(6) D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi har varit i kontakt med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Gotlands län för att informera om att vi upphäver bestämmelsen om bekämpning av almsjuka. I övrigt har vi inte genomfört något tidigt samråd. Vi bedömer att upphävande av dessa föreskrifter är en liten förändring som inte bör bereda problem för de aktörer som berörs. Dessutom kan man notera att ändringarna av anmälningsskyldigheten i växtskyddslagen har varit föremål för remittering av regeringen (regeringens dnr N2016/01231/SK). De berörda aktörerna har alltså redan i samband med den remissen fått viss information. E Kontaktperson Jenny Andersson, Jordbruksverket E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Telefon:

66 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Statens jordbruksverks föreskrifter (2016:x4) om upphävande av vissa föreskrifter på växtskyddsområdet Denna bilaga gäller upphävande av (SJVFS 1995:104) Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2 (SJVFS 1995:104) Undantag från krav att anmäla förekomst av Globodera rostochiensis, gul potatiscystnematod Undantaget finns också i 3 (SJVFS 2010:46). Därför beräknas inte den admninistrativa börda för denna föreskrift utan vi hänvisar till den särskilda konsekvensutredni ngen för ändring av (SJVFS 2010:46).

67 2 (SJVFS 1995:104) Undantag från krav att anmäla förekomst av Ceratocystis ulmi, holländsk almsjuka Eftersom detta undantag finns i samma föreskrift som listar skadegöraren som anmälningspliktig (1 ), och både listningen och undantaget upphävs samtidigt, så ändrar vi inte någon administrativ börda. Summan administrativ kostnad per år 0 kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år

68 BILAGA 4 c KONSEKVENS- UTREDNING Dnr /16 1(3) Växtregelenheten Jenny Andersson Tfn: E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Upphävande av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:31) om bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum) A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Dessa föreskrifter handlar om att Jordbruksverket sedan 1998 ger länsstyrelserna rätt att besluta om åtgärder, i de fall då det finns en kommunal bekämpningsplan för bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum). Erfarenheten sedan dess är att länsstyrelserna knappt har utnyttjat denna beslutsrätt. Endast Länsstyrelsen Skåne har fattat beslut med stöd av dessa föreskrifter och sedan 2003 har ingen länsstyrelse gjort det. Jordbruksverket utfärdade dessa föreskrifter med utgångspunkt att jätteloka är en växtskadegörare enligt 1 växtskyddslagen (1972:318) och att den allvarligt kan skada växtodlingar eller annan mark, i den mening som avses i 3 växtskyddslagen (1972:318). Denna reglering är nationell, det vill säga jättelokan är inte reglerad genom EU-direktivet om skyddsåtgärder mot växtskadegörare 1. Sedan 2014 finns en EU-förordning 2 som ger möjlighet att reglera åtgärder mot invasiva främmande arter, inklusive invasiva främmande växter. Jätteloka är föreslagen att kan bli reglerad inom det regelverket som en invasiv främmande växt. Jordbruksverket bedömer därför att jätteloka inte längre bör regleras med stöd av växtskyddslagen. Föreslagna föreskriftsändringar Vi föreslår att (SJVFS 1998:31) upphävs. 1 Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

69 Jordbruksverket Dnr /16 2(3) Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Vi kan låta bli att upphäva föreskrifterna. Eftersom de inte tillämpas bör de dock upphävas. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Föreskrifterna riktar sig till länsstyrelserna som får rätt att besluta om åtgärder som fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska vidta. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Vi bedömer att 1 som anger tillämpningsområde är en upplysningsbestämmelse. Det behövs inget bemyndigande för att upphäva den. 2 kan upphävas med stöd av 3 och 5 andra stycket förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. 3 kan upphävas med stöd av 27 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Eftersom dessa föreskrifter inte tillämpas av länsstyrelserna så blir det inga större konsekvenser av att de upphävs. Om vi skulle låta föreskrifterna gälla även fortsatt så skulle det kunna leda till onödiga frågor och utredningar om vad som gäller. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Denna reglering är nationell. Det finns i dagsläget inte regler om jättelokan vare sig i EU-direktivet om skyddsåtgärder mot växtskadegörare eller i EUförordningen om invasiva främmande arter. Upphävande av föreskrifterna är därför helt i enlighet med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Det finns inga särskilda omständigheter att ta hänsyn till när det gäller tidpunkten för ikraftträdande. Jordbruksverket kommer att informera länsstyrelserna om att föreskrifterna upphävs.

70 Jordbruksverket Dnr /16 3(3) B Kommuner och landsting Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. (...) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi har inte genomfört något tidigt samråd. Vi bedömer att upphävande av dessa föreskrifter är en liten förändring som inte bör bereda problem för de aktörer som berörs. E Kontaktperson Jenny Andersson, Jordbruksverket E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Telefon:

71 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Statens jordbruksverks föreskrifter (2016:x4) om upphävande av vissa föreskrifter på växtskyddsområdet Denna bilaga gäller upphävande av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:31) om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum). Föreskriften innehåller inga administrativa bördor för företagen Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Summan administrativ kostnad per år 0 kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år

72 BILAGA 4 d KONSEKVENS- UTREDNING Dnr /16 1(3) Växtregelenheten Jenny Andersson Tfn: E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Upphävande av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:91) om bekämpning av almsjuka (Ophiostoma novo-ulmi) A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund I samband med att Jordbruksverket ser över Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:104) om bekämpning av växtskadegörare avser vi att ta bort bestämmelsen i de föreskrifterna om att almsjuka ska bekämpas. Om vi inte längre har föreskrifter om att almsjuka ska bekämpas bör vi även upphäva dessa föreskrifter (SJVFS 1998:91) som innehåller bestämmelser om hantering av almsjuka träd. Föreslagna föreskriftsändringar Vi föreslår att (SJVFS 1998:91) upphävs. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Dessa föreskrifter handlar om hur man i vissa fall ska hantera avverkning av träd som är smittade med almsjuka. Eftersom Jordbruksverket från den 1 januari 2017 inte kommer att ha kvar någon bestämmelse om att almsjuka ska bekämpas så bör vi inte heller reglera hur bekämpningen ska gå till. Vi har bemyndigande att föreskriva om hantering av växter, växtprodukter och växtskadegörare, även om växtskadegöraren i fråga inte är reglerad som en allvarlig växtskadegörare, men vi anser inte att vi bör ha sådana föreskrifter. Det skulle leda till en osäkerhet om vad som gäller. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Enligt 1 så gäller föreskrifterna för bekämpning av almsjuka i kommunal eller annan regi i de fall den enskilda ägaren av träden inte behöver betala för avverkningen annat än i form av trädens virkesvärde. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

73 Jordbruksverket Dnr /16 2(3) Det innebär att föreskrifterna endast gäller när det finns en samordnad bekämpning av almsjuka. Så långt Jordbruksverket känner till pågår sådan verksamhet numera endast på Gotland. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Vi bedömer att 1 är en upplysningsbestämmelse. Något bemyndigande behövs inte för att upphäva bestämmelsen. 2-4 kan upphävas med stöd av 10 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (växtskyddsförordningen), eftersom det rör sig om villkor för bortförande och annan hantering av växter och växtprodukter. Almsjuka är reglerad i SJVFS (1995:104) om bekämpning av växtskadegörare. Vi föreslår dock i detta föreskriftsärende att även den föreskriften upphävs. Men tills den föreskriften upphävs så är almsjuka att betrakta som en sådan växtskadegörare som avses i 3 växtskyddsförordningen (2006:817). Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen På Gotland driver länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ett projekt för att bekämpa almsjuka. Jordbruksverket bedömer att våra föreskrifter inte längre behövs för att säkerställa att almsjuka träd avverkas och hanteras på ett sätt så att risken för smittspridning minimeras. Om vi skulle behålla föreskrifterna om att almsjuka ska bekämpas, och om hur bekämpningen ska gå till, så skulle det leda till att företag och myndigheter fick lägga tid på att reda ut vad regleringen innebär och vad som egentligen krävs. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Almsjuka är inte förtecknad i rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. Upphävande av föreskrifterna går därför inte utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Den nya bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 4 växtskyddslagen ska träda i kraft den 1 januari Det påverkar datumet för upphävande av (SJVFS 1995:104) som bör ske samtidigt. Upphävandet av dessa föreskrifter (SJVFS 1998:91) bör också ske samtidigt.

74 Jordbruksverket Dnr /16 3(3) Vi ser inget behov av särskilda informationsinsatser utöver det som sker i samband med föreskriftsärendet. B Kommuner och landsting Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. (...) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi har varit i kontakt med länsstyrelsen i Gotlands län för att informera om att vi upphäver bestämmelsen om bekämpning av almsjuka. I övrigt har vi inte genomfört något tidigt samråd. Vi bedömer att upphävande av dessa föreskrifter är en liten förändring som inte bör bereda problem för de aktörer som berörs. E Kontaktperson Jenny Andersson, Jordbruksverket E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Telefon:

75 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Statens jordbruksverks föreskrifter (2016:x4) om upphävande av vissa föreskrifter på växtskyddsområdet Denna bilaga gäller upphävande av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:91) om bekämpning av almsjuka (Ophiostoma novo-ulmi). Föreskriften innehåller inga administrativa bördor för företagen. Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Summan administrativ kostnad per år 0 kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år

76 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:20) om bekämpning av potatiskräfta; SJVFS 2016:x7 Utkom från trycket den xx Omtryck beslutade den 1 december Statens jordbruksverk föreskriver, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2004:20) om bekämpning av potatiskräfta, dels att 4 ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 ska utgå. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. Syfte 1 Dessa bestämmelser har till syfte att bekämpa och hindra spridning av potatiskräfta, orsakad av svampen Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival. Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med brukningsenhet: En eller flera fastigheter eller delar av sådana där jordbearbetningsredskap eller maskiner eller annan utrustning för produktion av potatis används gemensamt. Förbud 3 Allt innehav och all hantering av kulturer av Synchytrium endobioticum är förbjuden. 4 har upphävts genom (SJVFS 2016:x7). Smittförklarat område och riskområde 5 Jordbruksverket smittförklarar det område inom vilket potatiskräfta påträffats samt beslutar om områdets avgränsning. Jordbruksverket beslutar även om avgränsning av ett riskområde med avseende på potatiskräfta. Utöver sådant riskområde ska annan mark som tillhör samma brukningsenhet som ett smittförklarat område anses vara riskområde så länge som marken ingår i brukningsenheten, om inte Jordbruksverket beslutar annat. 6 Beslutet om att ett område är smittförklarat eller utgör riskområde gäller till dess att det upphävs av Jordbruksverket. Ett sådant beslut kan fattas när potatiskräfta inte längre kan påvisas inom området.

77 SJVFS 2016:x7 Under förutsättning att en brukningsenhet omfattar högst 2 hektar odlad jord och potatisodling om högst 0,1 hektar kan dock ett beslut om att området är smittförklarat eller riskområde upphävas av Jordbruksverket 20 år efter den senaste odlingen av en kräftmottaglig potatissort inom området. 7 Länsstyrelsen ska ha en aktuell förteckning över smittförklarade områden och riskområden i länet och förvara handlingar om fall av potatiskräfta i länet så länge ett området är smittförklarat eller utgör riskområde. Odling 8 Inom smittförklarat område får inte potatis odlas eller lagras. Inte heller växter som är avsedda för vidare odling på annan plats får odlas, jordslås eller lagras inom ett smittförklarat område. Dock får sådana växter som är avsedda för produktion av fröburet utsäde odlas. Markinnehavare ska inom området rensa bort plantor från potatisknölar som övervintrat och förstöra plantorna på det sätt som länsstyrelsen bestämmer. Inom smittförklarat område på brukningsenhet som omfattar högst 2 hektar odlad jord och potatisodling om högst 0,1 hektar får, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, odlas och lagras potatis av sorter som är resistenta mot den ras av potatiskräfta som förekommer inom området. 9 Inom ett smittförklarat område där potatisodling är tillåten enligt 8 tredje stycket får potatis inte odlas första året efter det att området smittförklarats. Första gången potatis åter odlas inom området ska nytt certifierat utsäde användas. Ur skörd som härstammar från sådan utsädespotatis får därefter tas utsäde, dock enbart för eget bruk. Om en potatissort som inte är resistent mot potatiskräfta odlas inom sådant område får potatis inte odlas inom området påföljande odlingsår. Markinnehavare ska under det år då potatis inte får odlas inom området rensa bort plantor från potatisknölar som övervintrat och förstöra plantorna på det sätt som länsstyrelsen bestämmer. 10 Inom riskområde får endast potatissorter som är resistenta mot den ras av potatiskräfta som förekommer inom området odlas. Växter avsedda för vidare odling på annan plats får inte odlas, jordslås eller lagras inom riskområde. Dock får sådana växter som är avsedda för produktion av fröburet utsäde odlas. Första året efter det att potatiskräfta konstaterats på en brukningsenhet ska nytt certifierat utsäde användas på brukningsenheten. Ur skörd som härstammar från sådan utsädespotatis får därefter tas utsäde, dock enbart för eget bruk. 2

78 SJVFS 2016:x7 Användning av smittad skörd och bortförande av växtrester 11 Potatis från skörd som är smittad med potatiskräfta får endast användas i odlarens eget hushåll eller som djurfoder, under förutsättning att gödseln från de utfodrade djuren inte sprids utanför det smittförklarade området eller riskområdet. Länsstyrelsen får i särskilda fall medge annan användning under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för vidare smittspridning. Blast och andra växtrester från smittade plantor ska förstöras på sådant sätt att vidare smittspridning förhindras. Bortförande av potatis och jord m.m. 12 Potatis som odlats inom riskområde enligt 10 eller inom smittförklarat område enligt 8 tredje stycket får endast föras bort från området om den säljs som industriråvara eller, efter sortering på brukningsenheten, som matpotatis. Länsstyrelsen får i särskilda fall besluta att potatis får föras bort för annan användning under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för vidare smittspridning. 13 Från smittförklarat område eller riskområde får inte utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen föras bort jord, gödsel, kompost eller växtrester av potatis. 14 Länsstyrelsen får besluta om att underjordiska växtdelar av andra växter än potatis, såsom morötter och kålrötter, vilka odlats inom smittförklarat område eller inom riskområde inte får användas fritt eller säljas. 15 Transportmedel, maskiner och andra redskap, som använts vid jordbearbetning, spridning av stallgödsel, sättning och skörd av potatis, skörd av rotfrukter och vid grävnings- eller schaktningsarbeten, på brukningsenhet inom vilket det finns ett smittförklarat område ska rengöras så att de är helt fria från jord och växtdelar innan de lämnar brukningsenheten. Länsstyrelsen får i särskilda fall ge tillstånd till bortförande av transportmedel, maskiner och redskap som inte rengjorts. Övriga bestämmelser 16 När potatiskräfta konstaterats ska länsstyrelsen besöka den smittade brukningsenheten och upprätta en rapport över fallet. Länsstyrelsen ska därefter utarbeta förslag till omfattningen av smittförklarat område och riskområde till grund för Jordbruksverkets beslut. Länsstyrelsens förslag samt fastighetsgränser för samtliga brukade fastigheter ska markeras på en kopia av Ekonomiska kartan eller motsvarande och snarast därefter lämnas till Jordbruksverket. Under den tid då ett område är smittförklarat område eller riskområde ansvarar länsstyrelsen för tillsynen över all odling och hantering av potatis inom området. Rapportering om utförda inspektioner ska årligen senast den 1 november lämnas till Jordbruksverket. Länsstyrelsen ska även i övrigt medverka vid bekämpning av potatiskräfta på sätt som Jordbruksverket bestämmer. 3

79 SJVFS 2016:x7 17 Ytterligare bestämmelser om innehav och hantering av kulturer av Synchytrium endobioticum finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål. Undantag 18 Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. Denna författning 1 träder i kraft den 1 januari LEIF DENNEBERG Jenny Andersson (Växtregelenheten) 1 SJVFS 2016:x7. 4

80 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:26) om bekämpning av skadegöraren Ralstonia solanacearum; SJVFS 2016:x8 Utkom från trycket den xx Omtryck beslutade den 1 december Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 6 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m., i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2007:26) om bekämpning av skadegöraren Ralstonia solanacearum dels att 4 ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 ska utgå, dels att 6 ska ha följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte 1 Definitioner 2 Förbud 3 När ska ett växtparti anses vara smittat? 5 Provtagning och undersökning 6 Krav på utsädets ursprung 7 Vad gäller vid misstänkt förekomst av skadegöraren? 8 Vad gäller vid bekräftad förekomst av skadegöraren i ett växtparti av potatis eller tomat? 9-11 Undersökning av smittans omfattning 9 Beslut om smittans omfattning 10 Beslut om troliga smittans omfattning 11 Förfarande vid bekräftad förekomst av skadegöraren i andra växter, vatten, avfall eller annat material 12 Avgränsning av riskområde för skadegöraren 13 Vad gör man med ett smittat växtparti? Vad gör man med ett troligen smittat växtparti m.m.? 16 Åtgärder på fält som har förklarats smittade av skadegöraren Övriga åtgärder på smittad brukningsenhet 20 Åtgärder på övriga brukningsenheter inom riskområdet 21 Rengöring och desinfektion inom riskområde för skadegöraren Rengöring och desinfektion av smittad utrustning, lager etc. 22 Rengöring och desinfektion av övriga maskiner och lageranläggningar inom riskområdet 23 Ytterligare rengöring och desinfektion på smittad Brukningsenhet 24 Utbytbart odlingssubstrat 25

81 SJVFS 2016:x8 Förfarande vid förekomst av skadegöraren i vattendrag m.m. 26 Länsstyrelsens ansvar Åtgärder vid bekräftad förekomst 27 Uppföljning 28 Övriga bestämmelser Undantag 29 Ytterligare bestämmelser 30 System för avfallshantering på anläggning som hanterar växtpartier smittade av skadegöraren Bilaga Syfte 1 Dessa bestämmelser har till syfte att lokalisera och kartlägga utbredningen av bakterien Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi et al., vilken bl.a. orsakar sjukdomen mörk ringröta i knölar av potatis och bakteriell vissnesjuka på potatisoch tomatplantor, förhindra dess förekomst och spridning samt om skadegöraren påträffas, bekämpa den i syfte att utrota den. Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med Brukningsenhet: En fastighet eller ett företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för produktion av potatis eller tomat. Produktionsplats: Fält eller skifte, eller delar därav, eller annan odlingsplats för ett växtparti. Skadegöraren: Bakterien Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi et al. Växtparti: Knölar eller plantor av potatis eller tomat som har ursprung i en eller flera avgränsade produktionsplatser inom en brukningsenhet och som är baserade på frön eller annat utsäde med enhetlig bakgrund eller växter av potatis eller tomat som behandlas på ett sådant sätt att de måste ses som en enhet och inte längre kan särskiljas efter ursprung. Förbud 3 Allt innehav och all hantering av skadegöraren är förbjuden. 4 har upphävts genom (SJVFS 2016:x8). När ska ett växtparti anses vara smittat? 5 Ett växtparti anses vara smittat av skadegöraren om det i ett uttaget prov har visat sig innehålla skadegöraren enligt de testmetoder som föreskrivs i bilaga 2 till 2

82 SJVFS 2016:x8 rådets direktiv 98/57/EG av den 20 juli 1998 om bekämpning av Ralstonia solanacerarum (Smith) Yabuuchi m.fl. 1. Provtagning och undersökning 6 Officiell provtagning och undersökning för analys av förekomst av skadegöraren görs genom Jordbruksverkets försorg. Undersökningen och provtagningen kan omfatta: 1. potatis, Solanum tuberosum L., alla delar av växter utom fröer, 2. tomat, Solanum lycopersicum L., alla delar av växter utom frukter och fröer, 3. andra värdväxter för skadegöraren, 4. vatten som används för bevattning av värdväxter och avfall från anläggningar för bearbetning eller förpackning av värdväxter, eller 5. annat material i förekommande fall. (SJVFS 2016:x8). Krav på utsädets ursprung 7 Knölar eller plantor av potatis avsedda som utsäde respektive för plantering ska uppfylla kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare samt härstamma i direkt led från material som har erhållits genom ett av Jordbruksverket godkänt program och som har konstaterats vara fritt från skadegöraren vid provtagning och undersökning enligt 5-6. Vad gäller vid misstänkt förekomst av skadegöraren? 8 Misstanke om förekomst av skadegöraren kan grundas på misstänkta synliga symptom av skadegöraren och positiva resultat av lämpliga test, eller enbart positiva resultat av lämpliga test. I avvaktan på slutligt resultat enligt 5 får ett växtparti, som avses i 6 andra stycket 1 och 2, från vilket ett prov med misstänkt förekomst av skadegöraren tagits, inte förflyttas utan tillstånd av Jordbruksverket. Förflyttning kan endast tillåtas under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av skadegöraren och att förflyttningen sker under officiell övervakning som fastställs av Jordbruksverket. Jordbruksverket beslutar i avvaktan på resultat enligt 5, i det enskilda fallet, om åtgärder för att spåra den misstänkta skadegörarens ursprung och för att förhindra risk för spridning av skadegöraren. Ett sådant beslut gäller till dess att det slutliga resultatet har erhållits. Vid misstänkt förekomst av skadegöraren på växter, i vatten, avfall eller annat material, som avses i 6 andra stycket 3-5, beslutar Jordbruksverket i det enskilda fallet om lämpliga åtgärder för att hindra vidare smittspridning. 1 EGT L 235, , s. 1, Celex 31998L

83 SJVFS 2016:x8 Vad gäller vid bekräftad förekomst av skadegöraren i ett växtparti av potatis eller tomat? Undersökning av smittans omfattning 9 Vid bekräftad förekomst av skadegöraren i ett växtparti av potatis eller tomat, enligt 6 andra stycket 1 och 2, ska provtagning och undersökning av förekomst av skadegöraren genomföras i andra växtpartier som är klonmässigt närbesläktade eller som har varit i kontakt med det växtparti där skadegöraren har konstaterats, genom odling eller annan hantering före eller efter skörd. Finns det misstanke om att skadegöraren härstammar från bevattningsvatten ska vattnet samt växtpartier som kommit i kontakt med vattnet provtas och undersökas för förekomst av skadegöraren. Beslut om smittans omfattning 10 Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om smittans omfattning. Det växtparti från vilket provet tagits ska förklaras smittat av skadegöraren samt de produktionsplatser på vilka det smittade partiet odlats. Maskiner, redskap, transportmedel, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning, inklusive förpackningsmaterial, eller annat material som har varit i kontakt med ett smittat växtparti ska anses vara smittade i den utsträckning som bedöms nödvändig för att hindra vidare smittspridning. Beslut om troliga smittans omfattning 11 Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om den troliga smittans omfattning till följd av kontakt med det smittade växtpartiet genom odling eller annan hantering före eller efter skörd, bevattningsvatten eller på grund av klonsamband med det smittade växtpartiet. Alla kvarvarande växter, som avses i 6 andra stycket 1 och 2, och som odlats på samma brukningsenhet som de smittade växtpartierna ska anses vara troligen smittade, om inget annat beslutas med stöd av 10. Förfarande vid bekräftad förekomst av skadegöraren i andra växter, vatten, avfall eller annat material 12 Vid bekräftad förekomst av skadegöraren i andra värdväxter än potatis och tomat samt i vatten, avfall eller annat material, som avses i 6 andra stycket 3-5, genomför Jordbruksverket i det enskilda fallet en provtagning och undersökning för att kartlägga smittans omfattning. Växter, vatten, avfall eller annat material från vilket provet tagits ska förklaras smittade av skadegöraren. Jordbruksverket beslutar vidare om smittans troliga och möjliga utbredning till följd av kontakt eller risk för kontakt med smittade växter, vatten, avfall eller annat material. 4

84 SJVFS 2016:x8 Avgränsning av riskområde för skadegöraren 13 Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om avgränsning av ett riskområde för skadegöraren utifrån besluten av smittans omfattning samt troliga och möjliga omfattning enligt Riskområdet för skadegöraren kvarstår under tre odlingsår efter det att förekomst av skadegöraren har fastställts inom området. Jordbruksverket kan besluta att riskområdet ska kvarstå under längre tid om beslutade bekämpningsåtgärder inte har efterlevts eller inte har visat sig vara tillräckliga. Vad gör man med ett smittat växtparti? 14 Växter och annat material i förekommande fall som har förklarats vara smittat av skadegöraren får inte förflyttas utan Jordbruksverkets tillstånd. Förflyttning kan endast tillåtas under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av skadegöraren och att det sker under officiell övervakning som fastställs av Jordbruksverket. 15 Växtpartier som har förklarats vara smittat av skadegöraren får inte användas för vidare odling. De ska bortskaffas genom någon av följande åtgärder: 1. Förbränning. 2. Uppläggning på avfallsplats som kan godkännas av Jordbruksverket, där det inte finns någon risk för att skadegöraren sprids till omgivningen. I 10 och 13 förordningen (2001:512) om deponering av avfall och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall finns bestämmelser om deponering av organiskt avfall. 3. Användning som djurfoder efter värmebehandling som säkerställer att skadegöraren inte har överlevt. 4. Leverans, direkt och utan omlastning, för bearbetning på en industriell anläggning som kan godkännas av Jordbruksverket. De krav på avfallshantering som ställs på en sådan anläggning framgår av bilagan. 5. Annan åtgärd som kan godkännas av Jordbruksverket under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av skadegöraren. Om avfall uppkommer vid bortskaffande av smittat parti ska det omhändertas enligt bilagan. Dokumentation som styrker hur smittade växtpartier bortskaffats ska omgående efter vidtagen åtgärd lämnas till Jordbruksverket. Vad gör man med ett troligen smittat växtparti m.m.? 16 Växter som förklarats troligen smittade av skadegöraren får inte användas för vidare odling. Potatispartier ska bortskaffas enligt eller genom användning som matpotatis avsedd för konsumtion, levererad direkt färdigförpackad och utan att ompaketering får ske. Anläggningar som sorterar och paketerar troligen smittad potatis ska ha en avfallshantering som säkerställer att det inte finns någon risk för vidare smittspridning. Potatis avsedd som utsäde får endast hanteras på anläggningen om 5

85 SJVFS 2016:x8 detta sker separat från de troligen smittade partierna eller efter det att anläggningen har rengjorts och desinficerats. Vid bearbetning på industriell anläggning enligt 15 4 är det tillräckligt med en avfallshantering som säkerställer att det inte finns någon risk för vidare smittspridning. Andra växter inklusive avfall ska bortskaffas genom destruktion eller på annat sätt enligt särskilt beslut av Jordbruksverket. Dokumentation som styrker hur troligen smittade växtpartier bortskaffats ska omgående efter vidtagen åtgärd lämnas till Jordbruksverket. Åtgärder på fält som har förklarats smittade av skadegöraren 17 På produktionsplatser som har förklarats smittade av skadegöraren beslutar Jordbruksverket i det enskilda fallet om att bestämmelserna i antingen 18 eller 19 ska tillämpas. 18 Under minst fyra odlingsår efter det att skadegöraren påvisats får potatis, tomat, andra värdväxter för skadegöraren eller arter av brassica L. (kål, raps m.fl.) inte odlas. Under denna tid ska åtgärder vidtas för att utrota plantor från övervintrade knölar av potatis, tomatplantor och andra värdväxter inklusive ogräs av Solanaceae (potatisväxter). Innan potatis eller tomat åter får odlas ska länsstyrelsen ha bedömt att produktionsplatsen är fri från plantor från övervintrade knölar av potatis, tomatplantor och andra värdväxter inklusive ogräs av Solanaceae (potatisväxter). under åtminstone två på varandra följande odlingsår. Den första tillåtna potatisgrödan får endast avse produktion av annan potatis än utsädespotatis. Tomatplantorna eller den skördade potatisen ska provtas och undersökas enligt 5-6. Andra gången odling av tomat eller potatis tillåts av länsstyrelsen på produktionsplatsen får produktionen även avse utsädespotatis. Odlingen ska återkomma efter lämplig växtföljd, vilken ska omfatta minst två år av andra grödor vid odling av utsädespotatis. Tomatplantorna eller den skördade potatisen ska provtas och undersökas enligt Under minst fem odlingsår efter det att skadegöraren påvisats ska åtgärder vidtas för att utrota plantor från övervintrade knölar av potatis, tomatplantor och andra värdväxter inklusive ogräs av Solanaceae (potatisväxter). Under de första tre åren ska produktionsplatsen ligga i träda med ofta förekommande bearbetningar, användas för produktion av spannmål eller gräs för utsädesproduktion eller användas som permanent slåtter- eller betesvall med ofta återkommande slåtter eller intensivt bete. Under de följande två åren får endast odlas växter som inte är värdväxter för skadegöraren. Innan potatis eller tomat åter får odlas ska länsstyrelsen ha bedömt att produktionsplatsen är fri från plantor från övervintrade knölar av potatis, tomatplantor och andra värdväxter inklusive ogräs av Solanaceae (potatisväxter) under åtminstone två på varandra följande odlingsår. Den första tillåtna odlingen får, när det gäller potatis, även avse utsädespotatis. Tomatplantorna eller den skördade potatisen ska provtas och undersökas enligt

86 SJVFS 2016:x8 Övriga åtgärder på smittad brukningsenhet 20 För att tomat eller potatis åter ska få odlas på ett annan produktionsplats på smittad brukningsenhet ska länsstyrelsen ha gjort bedömningen att produktionsplatsen är fri från plantor från övervintrade knölar av potatis, tomatplantor och andra värdväxter inklusive ogräs av Solanaceae (potatisväxter). Förekommer sådana plantor eller ogräs ska dessa bekämpas. Om odling tillåts av länsstyrelsen odlingsåret efter det att skadegöraren påvisats ska, när det gäller potatis, certifierat utsäde användas och odlingen ska vara avsedd för produktion av annan potatis än utsädespotatis. Vid odling av tomat ska de plantor som används komma från frön som uppfyller kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Produktionen får endast avse fruktproduktion. Om odling tillåts av länsstyrelsen andra odlingsåret efter det att skadegöraren påvisats ska, när det gäller odling av potatis, antingen certifierat utsäde användas eller annat utsäde som godkänts av Jordbruksverket. För att godkännas av Jordbruksverket ska utsädet vara producerat på en annan brukningsenhet än den smittade brukningsenheten, härstamma från certifierat utsäde samt ha provtagits och undersökts för skadegöraren enligt 5-6. Produktionen får även avse utsädespotatis. Vid odling av tomat ska de plantor som används komma från frön som uppfyller kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare eller komma från tomatplantor godkända av Jordbruksverket. För att godkännas av Jordbruksverket ska plantorna ha producerats på en annan brukningsenhet än den smittade brukningsenheten samt härstamma från utsäde som uppfyller kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Produktionen får även avse produktion av tomatplantor. Om odling tillåts av länsstyrelsen tredje odlingsåret efter det att skadegöraren påvisats ska, när det gäller potatis, certifierat utsäde användas eller annat utsäde som godkänts av Jordbruksverket. För att godkännas av Jordbruksverket ska utsädet härstamma från certifierat utsäde samt ha provtagits och undersökts för skadegöraren enligt 5-6. Produktionen får även avse utsädespotatis. Vid odling av tomat ska certifierade tomatplantor som kommer från frön som uppfyller kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare eller tomatplantor som godkänts av Jordbruksverket användas. För att godkännas av Jordbruksverket ska plantorna härstamma från utsäde som uppfyller kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Produktionen får även avse produktion av tomatplantor. Under vart och ett av de tre odlingsåren ska den växande tomat- eller potatisgrödan inspekteras och skördad potatis provtas och undersökas enligt 5-6. De år då utsädesodling av potatis är tillåten ska skördad utsädespotatis hanteras skilt från annan potatis alternativt ska det finnas ett system för rengöring och desinfektion mellan hantering av annan potatis och utsädespotatis. Dokumentation som styrker användande av certifierat utsäde enligt andra stycket, och i tillämpliga fall även enligt tredje och fjärde stycket, ska lämnas till länsstyrelsen senast den 1 maj det aktuella odlingsåret. I det fall utsädesköp sker efter den 1 maj ska den avsedda dokumentationen lämnas till länsstyrelsen snarast därefter. 7

87 SJVFS 2016:x8 Åtgärder på övriga brukningsenheter inom riskområdet 21 Inom riskområde utanför smittad brukningsenhet ska under den period som området är förklarat riskområde för skadegöraren, certifierat utsäde eller annat utsäde som godkänts av Jordbruksverket användas för produktion av potatis. Produktionen får även avse utsädespotatis. Under den period brukningsenheten är förklarat riskområde ska skördad utsädespotatis hanteras skilt från annan potatis alternativt ska det finnas ett system för rengöring och desinfektion mellan hantering av annan potatis och utsädespotatis. Vid odling av tomat ska plantor användas som kommer från frön som uppfyller kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare eller tomatplantor som godkänts av Jordbruksverket. För att godkännas av Jordbruksverket ska plantorna härstamma från utsäde som uppfyller kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Under den tid som riskområdet kvarstår ska den växande tomat- eller potatisgrödan inspekteras och skördad potatis provtas och undersökas enligt 5-6. Dokumentation som i tillämpliga fall styrker användning av certifierat potatisutsäde ska lämnas till länsstyrelsen senast den 1 maj det aktuella odlingsåret. I det fall utsädesköp sker efter den 1 maj ska den avsedda dokumentationen lämnas till länsstyrelsen snarast därefter. Rengöring och desinfektion inom riskområde för skadegöraren Rengöring och desinfektion av smittad utrustning, lager etc. 22 Smittförklarade maskiner, redskap, transportmedel, anläggningar för hantering av potatis eller tomat, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning, inklusive förpackningsmaterial, ska rengöras och desinficeras enligt anvisning från Jordbruksverket innan de åter får användas. Efter desinfektion ska föremålen inte längre anses vara smittade. Förpackningsmaterial och mindre föremål får istället förstöras. Dokumentation som styrker åtgärder för rengöring, desinfektion och destruktion enligt föregående stycke ska snarast efter vidtagen åtgärd lämnas till länsstyrelsen. I 24 finns bestämmelser om att föremål på smittad brukningsenhet även ska rengöras och desinficeras året efter det att smittan konstaterats. Rengöring och desinfektion av övriga maskiner och lageranläggningar inom riskområdet 23 Inom hela riskområdet ska, om detta inte redan skett enligt 22, maskiner, redskap, transportmedel, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning som används vid odling och hantering av potatis eller tomat rengöras och desinficeras innan de åter får användas. Rengöring och desinfektion ska göras enligt anvisning från Jordbruksverket. Dokumentation som styrker åtgärder för rengöring och desinfektion enligt föregående stycke ska snarast efter vidtagen åtgärd lämnas till länsstyrelsen. 8

88 SJVFS 2016:x8 Ytterligare rengöring och desinfektion på smittad brukningsenhet 24 På brukningsenhet med smittat fält ska, utöver vad som sägs i 22 och 23, rengöring och desinfektion utföras efter det första odlingsåret efter det att smittan konstaterats. Rengöring och desinfektion ska göras enligt anvisning från Jordbruksverket. Sådan rengöring och desinfektion ska omfatta maskiner, redskap, transportmedel, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning som används vid odling och hantering av potatis eller tomat. Dokumentation som styrker åtgärder för rengöring och desinfektion enligt föregående stycke ska snarast efter vidtagen åtgärd lämnas in till länsstyrelsen. Utbytbart odlingssubstrat 25 I produktionssystem där det är möjligt att fullständigt byta ut odlingssubstratet ska saneringsarbetet ske enligt anvisning från Jordbruksverket. Förfarande vid förekomst av skadegöraren i vattendrag m.m. 26 Vid förekomst av skadegöraren i vatten, avfall eller annat material, som avses i 6 andra stycket 4 och 5, ska saneringsarbetet m.m. ske enligt anvisningar från Jordbruksverket. Länsstyrelsens ansvar Åtgärder vid bekräftad förekomst 27 När skadegöraren konstaterats på en brukningsenhet och länsstyrelsen av Jordbruksverket fått kännedom om detta ska länsstyrelsen efter samråd med odlaren snarast möjligt vidta följande åtgärder: 1. Upprätta en rapport över följande: a. De växtpartier som fanns kvar på brukningsenheten vid den tidpunkt då skadegöraren påträffades. Sort och uppskattad mängd för respektive växtparti ska anges. b. Eventuellt samarbete med andra odlare eller företag vad gäller maskiner och utrustning för odling, sortering, paketering eller lagring av potatis under det senaste odlingsåret. c. Vilka odlare eller företag som fram till dess skadegöraren konstaterats mottagit potatis producerad under det senaste odlingsåret. d. Certifieringsnummer eller motsvarande för det utsäde som använts under det senaste odlingsåret. 2. Markera följande på den ekonomiska kartan eller motsvarande: a. Det eller de fält där potatis odlats under det senaste odlingsåret. b. Det eller de fält där det växtparti odlats i vilken skadegöraren påträffats. Den dokumentation som avses i första stycket ska snarast lämnas till Jordbruksverket. 9

89 SJVFS 2016:x8 Uppföljning 28 Länsstyrelsen ska följa upp kraven på växtföljd, undersöka förekomst av plantor från övervintrade knölar av potatis enligt samt ta emot den dokumentation som styrker användning av certifierat utsäde enligt samt rengöring, desinfektion och destruktion enligt Länsstyrelsen ska årligen, senast den 1 september, skriftligen meddela Jordbruksverket följande: 1. resultatet av uppföljningen av kraven på växtföljd, 2. resultatet av uppföljningen av plantor från övervintrade knölar, och 3. vilken dokumentation som länsstyrelsen fått in och som styrker åtgärder enligt I det fall länsstyrelsen har misstanke eller kännedom om att åtgärder enligt dessa föreskrifter eller enligt beslut om bekämpning av skadegöraren inte har efterlevts ska länsstyrelsen snarast möjligt underrätta Jordbruksverket om detta. Länsstyrelsen ska även i övrigt medverka vid bekämpning av skadegöraren på sätt som Jordbruksverket beslutar. Övriga bestämmelser Undantag 29 Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter om så kan ske utan att bestämmelserna i direktiv 98/57/EG eftersätts. Ytterligare bestämmelser 30 Bestämmelser om krav på märkning av växter som omsätts inom Europeiska unionen samt om innehav och hantering av kulturer av Ralstonia solanacearum finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare respektive i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål. Denna författning 2 träder i kraft den 1 januari LEIF DENNEBERG Jenny Andersson (Växtregelenheten) 2 SJVFS 2016:x8. 10

90 SJVFS 2016:x8 Bilaga System för avfallshantering på anläggning som hanterar växtpartier smittade av skadegöraren Fast avfall Fast avfall omfattar potatis- och tomatavfall, inklusive kasserad potatis, skal och tomater, samt annat fast avfall som har kommit i kontakt med den smittade potatisen och tomaterna, inklusive jord, stenar och annat skräp. Fast avfall ska bortskaffas på något av följande sätt: 1. Uppläggning på avfallsplats som kan godkännas av Jordbruksverket, där det inte finns någon risk för att skadegöraren sprids till omgivningen. Transporten dit ska ske på sådant sätt att det inte finns någon risk för att avfall förloras på vägen. I 10 och 13 förordningen (2001:512) om deponering av avfall och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall finns bestämmelser om deponering av organiskt avfall. 2. Förbränning 3. Annat omhändertagande som kan godkännas av Jordbruksverket. Flytande avfall Flytande avfall som innehåller uppslammade fasta ämnen ska först genomgå filtrering eller sedimentation. Den fasta fasen ska sedan bortskaffas som fast avfall. Flytande avfall ska sedan bortskaffas på något av följande sätt: 1. Upphettning till minst 60 C under minst 30 minuter. 2. Annat omhändertagande som kan godkännas av Jordbruksverket. För att Jordbruksverket ska kunna godkänna omhändertagandet ska det åtminstone säkerställas att avfallet inte kommer att komma i kontakt med jordbruksmark eller vattenkällor som kan komma att användas för bevattning av jordbruksmark. 11

91 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:27) om bekämpning av ljus ringröta på potatis; SJVFS 2016:x9 Utkom från trycket den xx Omtryck beslutade den 1 december Statens jordbruksverk föreskriver, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2007:27) om bekämpning av ljus ringröta på potatis, dels att 4 ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 ska utgå. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte 1 Definitioner 2 Förbud 3 När ska ett potatisparti anses vara smittat? 5 Provtagning och undersökning 6 Krav på utsädets ursprung 7 Vad gäller vid misstänkt förekomst av skadegöraren? 8 Vad gäller vid bekräftad förekomst av skadegöraren? 9-11 Undersökning av smittans omfattning 9 Beslut om smittans omfattning 10 Beslut om troliga smittans omfattning 11 Avgränsning av riskområde för skadegöraren 12 Vad gör man med ett smittat potatisparti? Vad gör man med ett troligen smittat potatisparti? 15 Åtgärder på fält som förklarats smittade av skadegöraren Övriga åtgärder på smittad brukningsenhet 19 Åtgärder på övriga brukningsenheter inom riskområdet 20 Rengöring och desinfektion inom riskområde för skadegöraren Rengöring och desinfektion av smittad utrustning, lager etc. 21 Rengöring och desinfektion av övriga maskiner och lageranläggningar inom riskområdet 22 Ytterligare rengöring och desinfektion på smittad brukningsenhet 23 Utbytbart odlingssubstrat 24 Länsstyrelsens ansvar Åtgärder vid bekräftad förekomst 25 Uppföljning 26 Övriga bestämmelser Undantag 27

92 SJVFS 2016:x9 Ytterligare bestämmelser 28 System för avfallshantering på anläggning som hanterar potatis smittad av skadegöraren Bilaga Syfte 1 Dessa bestämmelser har till syfte att lokalisera och kartlägga utbredningen av bakterien Clavibacter michiganensis (Smith) Davis et al. ssp. sepedonicus (Spieckermann et Kotthoff) Davis et al., vilken orsakar sjukdomen ljus ringröta på potatis, förhindra dess förekomst och spridning samt om skadegöraren påträffas, bekämpa den i syfte att utrota den. Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med Brukningsenhet: En fastighet eller ett företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för produktion av potatis. Potatisparti: Knölar eller plantor av potatis som har ursprung i ett eller flera avgränsade odlingsfält inom en brukningsenhet och som är baserade på ett utsäde med enhetlig bakgrund eller knölar av potatis som efter skörd behandlas på ett sådant sätt att de måste ses som en enhet och inte längre kan särskiljas efter ursprung. Skadegöraren: Bakterien Clavibacer michiganensis (Smith) Davis et al. ssp. sepedonicus (Spieckermann et Kotthoff) Davis et al. Förbud 3 Allt innehav och all hantering av skadegöraren är förbjuden. 4 har upphävts genom (SJVFS 2016:x9). När ska ett potatisparti anses vara smittat? 5 Ett potatisparti odlat i Sverige ska anses vara smittat av skadegöraren om det i ett uttaget prov har visat sig innehålla skadegöraren vid användning av två test baserade på olika biologiska principer eller ett äggplanttest. Testerna ska vara utförda enligt de metoder som föreskrivs i bilaga 1 till rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om bekämpning av ljus ringröta på potatis 1. Ett potatisparti odlat i annat land än i Sverige ska anses vara smittat av skadegöraren om det i ett uttaget prov har visat sig innehålla bakterier av skadegöraren enligt de testmetoder som föreskrivs i bilaga 1 till direktiv 93/85/EEG. 1 EGT L 259, , s. 1, Celexnr 31993L

93 SJVFS 2016:x9 Provtagning och undersökning 6 Officiell provtagning och undersökning för analys av förekomst av skadegöraren görs genom Jordbruksverkets försorg. Krav på utsädets ursprung 7 Knölar eller plantor av potatis avsedda som utsäde respektive för plantering ska uppfylla kraven i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare samt härstamma i direkt led från material som har erhållits genom ett av Jordbruksverket godkänt program och som har konstaterats vara fritt från skadegöraren vid provtagning och undersökning enligt 5-6. Vad gäller vid misstänkt förekomst av skadegöraren? 8 Misstanke om förekomst av skadegöraren kan grundas på misstänkta synliga symptom av skadegöraren eller positiva resultat av lämpliga test. I avvaktan på slutligt resultat enligt 5 får ett potatisparti, från vilket ett prov med misstänkt förekomst av skadegöraren tagits, inte förflyttas utan tillstånd av Jordbruksverket. Förflyttning kan endast tillåtas under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av skadegöraren och att förflyttningen sker under officiell övervakning som fastställs av Jordbruksverket. Jordbruksverket beslutar i avvaktan på resultat enligt 5, i det enskilda fallet, om åtgärder för att spåra den misstänkta skadegörarens ursprung och för att förhindra risk för spridning av skadegöraren. Ett sådant beslut gäller till dess att det slutliga resultatet har erhållits. Vad gäller vid bekräftad förekomst av skadegöraren? Undersökning av smittans omfattning 9 Vid bekräftad förekomst av skadegöraren i ett prov av knölar eller plantor av potatis ska provtagning och undersökning av förekomst av skadegöraren genomföras i andra potatispartier som är klonmässigt närbesläktade eller har varit i kontakt, genom odling eller annan hantering före eller efter skörd, med det potatisparti där skadegöraren har konstaterats. Beslut om smittans omfattning 10 Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om smittans omfattning. Det potatisparti från vilket provet tagits ska förklaras smittat av skadegöraren samt de fält eller avgränsade delar av fält på vilka det smittade partiet odlats. Maskiner, redskap, transportmedel, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning, inklusive förpackningsmaterial, eller annat material som har varit i kontakt med ett smittat potatisparti ska anses vara smittade i den utsträckning som bedöms nödvändig för att hindra vidare smittspridning. 3

94 SJVFS 2016:x9 Beslut om troliga smittans omfattning 11 Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om den troliga smittans omfattning till följd av kontakt med det smittade potatispartiet, genom odling eller annan hantering före eller efter skörd, eller genom klonsamband med det smittade potatispartiet. All kvarvarande potatis som odlats på samma brukningsenhet som det smittade partiet ska anses vara troligen smittad om inget annat beslutas med stöd av 10. Avgränsning av riskområde för skadegöraren 12 Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om avgränsning av ett riskområde för skadegöraren utifrån besluten av smittans omfattning och troliga omfattning enligt samt med hänsyn till ytterligare möjlig smittspridning. Riskområdet för skadegöraren kvarstår under tre odlingsår efter det att förekomst av skadegöraren har fastställts inom området. Jordbruksverket kan besluta att riskområdet ska kvarstå under längre tid om beslutade bekämpningsåtgärder inte har efterlevts eller inte har visat sig vara tillräckliga. Vad gör man med ett smittat potatisparti? 13 Det potatisparti och annat material i förekommande fall som har förklarats vara smittat av skadegöraren får inte förflyttas utan Jordbruksverkets tillstånd. Förflyttning kan endast tillåtas under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av skadegöraren och att det sker under officiell övervakning som fastställs av Jordbruksverket. 14 Det potatisparti som har förklarats vara smittat av skadegöraren får inte användas för vidare odling. Det ska bortskaffas genom någon av följande åtgärder: 1. Förbränning. 2. Uppläggning på avfallsplats som kan godkännas av Jordbruksverket, där det inte finns någon risk för att skadegöraren sprids till omgivningen. I 10 och 13 förordningen (2001:512) om deponering av avfall och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall finns bestämmelser om deponering av organiskt avfall. 3. Användning som djurfoder efter värmebehandling som säkerställer att skadegöraren inte har överlevt. 4. Leverans, direkt och utan omlastning, för bearbetning på en industriell anläggning som kan godkännas av Jordbruksverket. De krav på avfallshantering som ställs på en sådan anläggning framgår av bilagan. 5. Annan åtgärd som kan godkännas av Jordbruksverket under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av skadegöraren. Om avfall uppkommer vid bortskaffande av smittat parti ska det omhändertas enligt bilagan. Dokumentation som styrker hur smittade potatispartier bortskaffats ska omgående efter vidtagen åtgärd lämnas till Jordbruksverket. 4

95 SJVFS 2016:x9 Vad gör man med ett troligen smittat potatisparti? 15 Ett potatisparti som förklarats troligen smittat av skadegöraren får inte användas för vidare odling. Det ska bortskaffas enligt eller genom användning som matpotatis avsedd för konsumtion, levererad direkt färdigförpackad och utan att ompaketering får ske. Anläggningar som sorterar och paketerar ett troligen smittat potatisparti ska ha en avfallshantering som säkerställer att det inte finns någon risk för vidare smittspridning. Potatis avsedd som utsäde får endast hanteras på anläggningen om detta sker separat från de troligen smittade partierna eller efter det att anläggningen har rengjorts och desinficerats. Vid bearbetning på industriell anläggning enligt 14 4 är det tillräckligt med en avfallshantering som säkerställer att det inte finns någon risk för vidare smittspridning Dokumentation som styrker hur troligen smittade potatispartier bortskaffats ska omgående efter vidtagen åtgärd lämnas till Jordbruksverket. Åtgärder på fält som har förklarats smittade av skadegöraren 16 För fält eller avgränsade delar av fält som har förklarats smittade av skadegöraren beslutar Jordbruksverket i det enskilda fallet om att bestämmelserna i antingen 17 eller 18 ska tillämpas. 17 Under minst tre odlingsår efter det att skadegöraren påvisats får potatis inte odlas. Under denna tid ska åtgärder vidtas för att utrota plantor från övervintrade knölar av potatis. Innan potatis åter får odlas ska fältet ha varit fritt från plantor från övervintrade knölar av potatis under åtminstone två på varandra följande odlingsår. Frihet från plantor från övervintrade knölar av potatis kontrolleras av länsstyrelsen. Den första tillåtna potatisgrödan får endast avse produktion av annan potatis än utsädespotatis. Efter skörd ska potatisen provtas och undersökas enligt 5-6. Andra gången potatis odlas på fältet får produktionen även avse utsädespotatis. Potatisodlingen ska återkomma efter lämplig växtföljd, vilken ska omfatta minst två år av andra grödor om det gäller odling av utsädespotatis. Även skörd av den andra potatisgrödan på fältet ska provtas och undersökas enligt Under minst fyra odlingsår efter det att skadegöraren påvisats ska åtgärder vidtas för att utrota plantor från övervintrade knölar av potatis. Under denna period ska fältet ligga i träda med ofta återkommande bearbetningar eller ligga i permanent slåtter- eller betesvall med ofta återkommande slåtter eller intensivt bete. Innan potatis åter får odlas på fältet ska det ha varit fritt från plantor från övervintrade knölar av potatis under åtminstone två på varandra följande odlingsår. Den första tillåtna potatisgrödan får även avse produktion av utsäde. Efter skörd ska potatisen provtas och undersökas enligt 5-6. Övriga åtgärder på smittad brukningsenhet 19 För att potatis åter ska få odlas på ett annat fält på smittad brukningsenhet ska länsstyrelsen ha gjort bedömningen att fältet är fritt från plantor från övervintrade 5

96 SJVFS 2016:x9 knölar av potatis. Förekommer sådana plantor från övervintrade knölar av potatis ska dessa bekämpas. Om odling tillåts av länsstyrelsen odlingsåret efter det att skadegöraren påvisats ska certifierat utsäde användas och odlingen ska vara avsedd för produktion av annan potatis än utsädespotatis. Om odling tillåts av länsstyrelsen andra odlingsåret efter det att skadegöraren påvisats ska antingen certifierat utsäde användas eller annat utsäde som godkänts av Jordbruksverket. För att godkännas av Jordbruksverket ska utsädet vara producerat på en annan brukningsenhet än den smittade brukningsenheten, härstamma från certifierat utsäde samt ha provtagits och undersökts för skadegöraren enligt 5-6. Produktionen får även avse utsädespotatis. Om odling tillåts av länsstyrelsen tredje odlingsåret efter det att skadegöraren påvisats ska certifierat utsäde användas eller annat utsäde som godkänts av Jordbruksverket. För att godkännas av Jordbruksverket ska utsädet härstamma från certifierat utsäde samt ha provtagits och undersökts för skadegöraren enligt 5-6. Produktionen får även avse utsädespotatis. De år då utsädesodling är tillåten ska skördad utsädespotatis hanteras skilt från annan potatis alternativt ska det finnas ett system för rengöring och desinfektion mellan hantering av annan potatis och utsädespotatis. Efter skörd respektive odlingsår ska potatisen provtas och undersökas för skadegöraren enligt 5-6. Dokumentation som styrker användning av certifierat utsäde enligt andra stycket, och i tillämpliga fall även enligt tredje och fjärde stycket, ska lämnas till länsstyrelsen senast den 1 maj det aktuella odlingsåret. I det fall utsädesköp sker efter den 1 maj ska den avsedda dokumentationen lämnas till länsstyrelsen snarast därefter. Åtgärder på övriga brukningsenheter inom riskområdet 20 Inom riskområde utanför smittad brukningsenhet ska, under den period som området är förklarat riskområde för skadegöraren, certifierat utsäde eller annat utsäde som godkänts av Jordbruksverket användas för produktion potatis. Produktionen får även avse utsädespotatis. Under den period brukningsenheten är förklarat riskområde ska skördad utsädespotatis hanteras skilt från annan potatis alternativt ska det finnas ett system för rengöring och desinfektion mellan hantering av annan potatis och utsädespotatis. Efter skörd respektive odlingsår ska potatisen provtas och undersökas för skadegöraren enligt 5-6. Dokumentation som i tillämpliga fall styrker användning av certifierat utsäde enligt första stycket ska lämnas till länsstyrelsen senast den 1 maj det aktuella odlingsåret. I det fall utsädesköp sker efter den 1 maj ska den avsedda dokumentationen lämnas till länsstyrelsen snarast därefter. Rengöring och desinfektion inom riskområde för skadegöraren Rengöring och desinfektion av smittad utrustning, lager etc. 21 Smittförklarade maskiner, redskap, transportmedel, anläggningar för hantering av potatis, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning, 6

97 SJVFS 2016:x9 inklusive förpackningsmaterial, ska rengöras och desinficeras enligt anvisning från Jordbruksverket innan de åter får användas. Efter desinfektion ska föremålen inte längre anses vara smittade. Förpackningsmaterial och mindre föremål får istället förstöras. Dokumentation som styrker åtgärder för rengöring, desinfektion och destruktion enligt föregående stycke ska snarast efter vidtagen åtgärd lämnas till länsstyrelsen. I 23 finns bestämmelser om att föremål på smittad brukningsenhet även ska rengöras och desinficeras året efter det att smittan konstaterats. Rengöring och desinfektion av övriga maskiner och lageranläggningar inom riskområdet 22 Inom hela riskområdet ska, om detta inte redan skett enligt 21, maskiner, redskap, transportmedel, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning som används vid odling och hantering av potatis rengöras och desinficeras innan de åter får användas. Rengöring och desinfektion ska göras enligt anvisning från Jordbruksverket. Dokumentation som styrker åtgärder för rengöring och desinfektion enligt föregående stycke ska snarast efter vidtagen åtgärd lämnas till länsstyrelsen. Ytterligare rengöring och desinfektion på smittad brukningsenhet 23 På brukningsenhet med smittat fält ska, utöver vad som sägs i 21 och 22, rengöring och desinfektion utföras efter det första odlingsåret efter det att smittan konstaterats. Rengöring och desinfektion ska göras enligt anvisning från Jordbruksverket. Sådan rengöring och desinfektion ska omfatta maskiner, redskap, transportmedel, lager eller delar därav, packningsutrustning och annan utrustning som används vid odling och hantering av potatis inom riskområde avgränsat enligt 12. Dokumentation som styrker åtgärder för rengöring och desinfektion enligt föregående stycke ska snarast efter vidtagen åtgärd lämnas in till länsstyrelsen. Utbytbart odlingssubstrat 24 I produktionssystem där det är möjligt att fullständigt byta ut odlingssubstratet ska saneringsarbetet ske enligt anvisning från Jordbruksverket. Länsstyrelsens ansvar Åtgärder vid bekräftad förekomst 25 När skadegöraren konstaterats på en brukningsenhet och länsstyrelsen av Jordbruksverket fått kännedom om detta ska länsstyrelsen efter samråd med odlaren snarast möjligt vidta följande åtgärder: 1. Upprätta en rapport över följande: a. De potatispartier som fanns kvar på brukningsenheten vid den tidpunkt då skadegöraren påträffades. Sort och uppskattad mängd för respektive potatisparti ska anges. 7

98 SJVFS 2016:x9 b. Eventuellt samarbete med andra odlare eller företag vad gäller maskiner och utrustning för odling, sortering, paketering eller lagring av potatis under det senaste odlingsåret. c. Vilka odlare eller företag som fram till dess skadegöraren konstaterats mottagit potatis producerad under det senaste odlingsåret. d. Certifieringsnummer eller motsvarande för det utsäde som använts under det senaste odlingsåret. 2. Markera följande på den ekonomiska kartan eller motsvarande: a. Det eller de fält där potatis odlats under det senaste odlingsåret. b. Det eller de fält där det potatisparti odlats i vilken skadegöraren påträffats. Den dokumentation som avses i första stycket ska snarast lämnas till Jordbruksverket. Uppföljning 26 Länsstyrelsen ska följa upp kraven på växtföljd, undersöka förekomst av plantor från övervintrade knölar av potatis enligt samt ta emot den dokumentation som styrker användning av certifierat utsäde enligt samt rengöring, desinfektion och destruktion enligt Länsstyrelsen ska årligen, senast den 1 september, skriftligen meddela Jordbruksverket följande: 1. resultatet av uppföljningen av kraven på växtföljd, 2. resultatet av uppföljningen av plantor från övervintrade knölar, och 3. vilken dokumentation som länsstyrelsen fått in och som styrker åtgärder enligt I det fall länsstyrelsen har misstanke eller kännedom om att åtgärder enligt dessa föreskrifter eller enligt beslut om bekämpning av skadegöraren inte har efterlevts ska länsstyrelsen snarast möjligt underrätta Jordbruksverket om detta. Länsstyrelsen ska även i övrigt medverka vid bekämpning av skadegöraren på sätt som Jordbruksverket beslutar. Övriga bestämmelser Undantag 27 Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från föreskrifterna i denna författning om så kan ske utan att bestämmelserna i direktiv 93/85/EEG eftersätts. Ytterligare bestämmelser 28 Bestämmelser om märkning av potatis som omsätts inom Europeiska unionen samt om innehav och hantering av kulturer av skadegöraren finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare respektive i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål. 8

99 SJVFS 2016:x9 Denna författning 2 träder i kraft den 1 januari LEIF DENNEBERG Jenny Andersson (Växtregelenheten) 2 SJVFS 2016:x9. 9

100 SJVFS 2016:x9 Bilaga System för avfallshantering på anläggning som hanterar potatis smittad av skadegöraren Fast avfall Fast avfall omfattar potatisavfall, inklusive kasserad potatis och skal, samt annat fast avfall som har kommit i kontakt med den smittade potatisen, inklusive jord, stenar och annat skräp. Fast avfall ska bortskaffas på något av följande sätt: 1. Uppläggning på avfallsplats som kan godkännas av Jordbruksverket, där det inte finns någon risk för att skadegöraren sprids till omgivningen. Transporten dit ska ske på sådant sätt att det inte finns någon risk för att avfall förloras på vägen. I 10 och 13 förordningen (2001:512) om deponering av avfall och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall finns bestämmelser om deponering av organiskt avfall. 2. Förbränning 3. Annat omhändertagande som kan godkännas av Jordbruksverket. Flytande avfall Flytande avfall som innehåller uppslammade fasta ämnen ska först genomgå filtrering eller sedimentation. Den fasta fasen ska sedan bortskaffas som fast avfall. Flytande avfall ska sedan bortskaffas på något av följande sätt: 1. Upphettning till minst 60 C under minst 30 minuter. 2. Annat omhändertagande som kan godkännas av Jordbruksverket. För att Jordbruksverket ska kunna godkänna omhändertagandet ska det åtminstone säkerställas att avfallet inte kommer att komma i kontakt med jordbruksmark. 10

101 BILAGA 5 d KONSEKVENS- UTREDNING Dnr /16 1(4) Växtregelenheten Jenny Andersson Tfn: E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:20), (SJVFS 2007:26) och (SJVFS 2007:27), som innehåller upplysningsbestämmelse om anmälningsskyldigheten A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Nya bestämmelser i växtskyddslagen (1972:318) kommer att gälla från den 1 januari 2017, se En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare, prop. 2015/16:200. Därför behöver Jordbruksverket ändra de föreskrifter som påverkas av de nya bestämmelserna så att de kan träda i kraft samtidigt som den nya lagen. Ändringen av växtskyddslagen innebär att 4 ändras. Den reglerar skyldigheten att anmäla förekomst av vissa växtskadegörare. Dessutom ändras 10 växtskyddslagen som bland annat reglerar straff för brott mot anmälningsskyldigheten. Den nya anmälningsskyldigheten innebär att var och en omfattas av bestämmelsen medan den nuvarande skyldigheten gäller en något begränsad krets av aktörer. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:20), (SJVFS 2007:26) och (SJVFS 2007:27) innehåller en upplysningsbestämmelse om anmälningsskyldigheten. Den blir fel i och med att växtskyddslagen ändras. Det korrekta vetenskapliga namnet på tomat är Solanum lycopersicum L. Det behöver ändras i (SJVFS 2007:26). Föreslagna föreskriftsändringar Jordbruksverket föreslår att vi tar bort upplysningsbestämmelsen om anmälningsskyldigheten i dessa tre föreskrifter. 4 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:20) om bekämpning av potatiskräfta Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

102 Jordbruksverket Dnr /16 2(4) 4 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:26) om bekämpning av skadegöraren Ralstonia solanacearum 4 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:27) om bekämpning av ljus ringröta på potatis Jordbruksverket föreslår också att 6 andra stycket 2 (SJVFS 2007:26) ändras till tomat, Solanum lycopersicum L., alla delar av växten utom frukter och fröer, för att rätta till det vetenskapliga namnet på tomat. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Det är inte lämpligt att låta upplysningsbestämmelsen vara oförändrad, eftersom lydelsen inte kommer att stämma överens med växtskyddslagens lydelse efter den 1 januari Det skulle leda till förvirring. Alternativt kan man ändra upplysningsbestämmelsen så att den stämmer överens med växtskyddslagen så som den kommer att se ut efter den 1 januari Upplysningen behövs dock inte. Det är inte heller lämpligt att ha den här typen av upplysningsbestämmelser som riskerar att bli fel när växtskyddslagen eller förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. ändras. Effekten av ändringen av namnet på tomat bedöms endast bli att det vetenskapliga namnet blir korrekt. Eftersom namnet även anges på svenska så har ändringen ingen betydelse för förståelsen av regeln. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Förslaget innebär inga nya eller ändrade regler som kan påverka enskilda eller myndigheter. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Ändringen i 6 andra stycket 2 (SJVFS 2007:26), som handlar om provtagning och undersökning, har stöd i 6 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. De bestämmelser som vi föreslår ska upphävas är upplysningsparagrafer. Därför bedömer vi att vi inte behöver något bemyndigande för att ta bort dem. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Förslaget när det gäller upplysningsbestämmelserna innebär inga nya eller ändrade regler. Därför bedömer vi att uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser inte är tillämpbart. Effekten av ändringen av namnet på tomat bedöms endast bli att det vetenskapliga namnet blir korrekt. Eftersom namnet även anges på svenska så har ändringen ingen betydelse för förståelsen av regeln.

103 Jordbruksverket Dnr /16 3(4) Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förslaget i den del som gäller upplysningsbestämmelser innebär inga nya eller ändrade regler. Därför bedömer vi att uppgifter om de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen inte är tillämpbart. Vi ser inte några hinder i EU-rätten mot att anpassa namnet på tomat efter det som är vetenskapligt överenskommet. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Eftersom den nya bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 4 växtskyddslagen ska träda i kraft den 1 januari 2017 så bör dessa ändringar träda i kraft samtidigt. Vi bedömer att det inte finns behov av några särskilda informationsinsatser. B Kommuner och landsting Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. (...) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C.

104 Jordbruksverket Dnr /16 4(4) D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi har inte genomfört något tidigt samråd. E Kontaktperson Jenny Andersson, Jordbruksverket E-post: jenny.andersson@jordbruksverket.se Telefon:

105 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Statens jordbruksverks föreskrifter (2016:x9) om änring av (SJVFS 2007:27) om bekämpning av ljus ringröta på potatis Den bestämmelse som upphävs, dvs. 4, innehåller inga administrativa bördor för företagen Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Summan administrativ kostnad per år 0 kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år

106 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Statens jordbruksverks föreskrifter (2016:x8) om änring av (SJVFS 2007:26) om bekämpning av skadegöraren Ralstonia solanacearum Den bestämmelse som upphävs, dvs. 4, eller ändras, dvs. 6, innehåller inga administrativa bördor för företagen Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Summan administrativ kostnad per år 0 kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år

107 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Statens jordbruksverks föreskrifter (2016:x7) om änring av (SJVFS 2004:20) om bekämpning av potatiskräfta Den bestämmelse som upphävs, dvs. 4, innehåller inga administrativa bördor för företagen Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Summan administrativ kostnad per år 0 kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år