STORFORS KOMMUN KALLELSE. 7 Medfmansiering till Bergsskolans 25 projekt "Den nya stål- och metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft".

Transkript

1 STORFORS KOMMUN Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sa=anträde. Tid: Torsdagen den 18 december 2014, kl Plats: Sa=anträdesrum Dovre, Kommunhuset, Storrors. Ärenden Sid Paragraf I Val av protokolljusterare. 2 Meddelanden. l 3 Kornmunchefens anmälningsärenden Trafikreglering med lokala 4 trafikföreskrifter i området kring Vargbroskolan, Kroppaskolan och Sporthallen i Storfors. 5 Val av kontaktperson för ---- Handlingar utsänds separat. Regeringsuppdrag angående medborgarskapsceremonier. Ii 6 Revidering av reglemente för 19 krisledningsnämnden. 7 Medfmansiering till Bergsskolans 25 projekt "Den nya stål- och metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft". 8 Biblioteksplan för Storrars kommun. 44 KSAU 165

2 Ärenden 9 Anställning av personlig assistent, 70 %, vikariat. Sid 60 Paragraf 10 Anställning socialsekreterare, 100 % tillsvidareanställning Anställning anhörigvårdare, 25 %, tidsbestämd Anställning anhörigvårdare, 68 %, tidsbestämd Anställning av boendehandledare, 88 %, vikariat. Hans Jildesten ordförande 68 i\

3 STORFORS KOMMUN 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Ko=unstyre1sens arbetsutskott (6) KSAU Meddelanden Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 14:36 Nya regler om exploateringsavtal, markanvisningar och ko=unala särkrav på byggandet. 14:40 Budgetförutsättning for åren :41 Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering - ändringar i diskrimineringslagen den 1 januari :42 lnternräntan för 2015 revideras. 14:43 Hyreshöjning fr.o.m. 1 januari 2015 for lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI. 14:44 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar - ur ett arbetsrättsligt perspektiv. 14:45 Ko=unala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform. 14:47 Överensko=else gällande e-böcker på bibliotek. 14:48 Ersättningar vid farniljehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år :49 Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år :50 Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år :51 Pensionsnämndens beslut om omräkning av pensionsbehållning och in1jänad pensionsrätt enligt PFA samt omräkning av förmånsbestämda pensioner enligt PFA och KAP-KL under :52 Statsbudgeten for Alliansens förslag. 14:53 Budgetförutsättningar for åren Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 STORFORS KOMMUN 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (6) KSAU forts. Bergslagens Räddningstjänst Protokoll Dm KS Östra Värmlands överiormyndarnämnd Protokoll Dm KS Protokoll Dm KS Kristinehamns kommun, Administrativa nämnden Protokoll Dm KS Karlstads kommun, Drifts- och servicenämnden Protokoll Dm KS SmåKom Nyhetsbrev november. Länsstyrelsen Värmland Lägesrapport ensarnkommande barn - nya fördelningstal. Dm A Länsstyrelsen i Värmlands läns föreskrifter om undantag från strandskydd för kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad. Utbetalning av projektstöd inom Leader. Dm KS Fastighetsägarna, Hyresgästforeningen, Riksbyggen, SABO Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för Synskadades RiksiOrbund Förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Karlstads kommun, kommunstyrelsen Protokoll Ansökan om medfmansiering för projektet Matregionen Värmland. Dm KS Statskontoret Kunskapsluckor i informationsförsöjjningen om kommuner. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 STORFORS KOMMUN 3 S~TRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida 5(6) KSAU forts. Värmlands Brandhistoriska Klnbb Rapport från sjuttonde sommaren i Storfors Spruthus. Dur KS Polismyndigheten Värmland Tillståndsbevis enligt ordningslagenllokala föreskrifter. Dur KS Rikspolisstyrelsen Infonnation angående inrättande av Polismyndigheten. Infonnation om den nya Polismyndigheten. Kommuninvest Infonnation om insatskapital och de nya stadgarna samt kallelse till årsstämma Dur KS Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 ( ) Tommy Svärd SkolOmiådet LTFTjänsteutlåtande:i>df Page 1 STORFORS KOMMUN <520\4"02.'l.2- DIanenr... H ~ STORFORS KOMMUN Dlarieplanbet:... H TJÄNSTEUILATANDE Handläggare: Stefan Lenberg, Datum: Dnr: KS Trafikreglering med lokala trafikföreskrifter i området kring Vargbroskolan, KroppaskDIan och sporthallen i Storfors Sammanfattning Teknisk drift fdreslår att kommunstyrelsen beslutar om ett antailokala trafikföreskrifter i området kring Vargbroskolan, Kroppaskolan och sporthallen i Storfors. Bakgrund Vargbroskolan/Kroppaskolan Trafikmiljön norr om Vargbroskolan/Kroppaskolan upplevs, framf6railt vid hämtnings - och lämningstider, som rörig och trång. Bland aunat av denua auiedning är högsta tillåten hastighet 30 kilometer i timmen ulmärkt med vägmärken, e31, hastighetsbegränsning på Skolgatan. Det har dock visat sig att de lokala trafikföreskrifter (LTF), som ligger till grund för ulmärkningen med dessa vägmärken, är felaktigt utformade varför de i princip saknar juridisk verkan. Detta gäller alla L TF gällande högsta tillåten hastighet 30 kilometer i det aktuella området. För att komma tillriitta med detta problem föreslås att de gällande lokala trafikföreskrifterna upphävs och ersätts med nya som omfattar samma sträckor som tidigare. Sporthallen I anslutning till sporthallen v äster om Kroppavägen finns vissa problem med fordonstrafik. Speciellt gäller detta ytan norr om sporthallen. Tanken är att det endast är boende och anställda i anslutning till sporthallen som ska ra köra in på ytan norr om sporthallen. Dessutom krävs enligt befintliga vägmärken och skyltar att de som kör in och parkerar ska ha tillstånd för detta. Det är också oklart vad som gäller om parkering på ytrrna runt industrifastigheten, öster om sporthallen.

7 ( ~04) Tommy Svärd Skolområde! L TF Tjänsteutlåtande. pdl.'. Page2 För att skapa bättre ordning på aktuella platser och regle ra ovanstående roreslås kommunstyrelsen besluta L TF om: rorbud mot trafik med vissa typer av motorfordon tillåtelse att parkera för fordon med tillstånd ändamålsplats ror uppställning av fordon i taxitrafik samt tillåtelse att parkera under högst 24 timmar på vissa ytor Beslutsunderlag Polismyndigheten Vännland har givits möjlighet att yttra sig över bilagda rorslag till lokala 1rafikföreskrifter. De har meddaiat att de att de inte har något att erinra mot rorslagen. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar med stöd av 10 kap. 1 andra. stycket och3 rorstastycket trafikförordoingen(1998:1276) om lokala trafikföreskrifter i Storfors eiiligi nedimståej;lde bilagor: : : : : : : : : : : :011 Teknisk drift... -;;~... t.~1. Tommy Svärd Driftchef Bilagor Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om rorbudmottrafikmedfordonpåkroppavägen ( :001) parkering på ytan norr om sporthal1en väster om Kroppavägen ( :002) ändamålsplats på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen ( :003 )

8 (2014:12:04) Tom rnysvärd : Skolc)mrådetL TF Tjänsteutlåtande, pdf _ Page 3 högsta tillåten hastighet på o Skolgstan ( :004) o Kropp.vägen ( :005) o VästraKoltorpsvägen ( :006) o ÖstraKoltorpsvägen ( :007) o Strandgstan ( :008) o Brobygstan ( :009) o Forsbrogstan ( :010) parkering på parkeringsytan öster om sportbajjen, öster om Kropp.vägen ( :011) i Storfors

9 ( )TomrTly Svärd Skolon,rådet L TF Tjänsteutlåfände.pdt.. '.. Page4 ~ STORFORS KOMMUN :001 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om lörbud mot trafik med fordou på Kroppavägen i Storfors ; beslutade den 12 januari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. stycket trafikförordningen (1998: 1276). l an!lra stycket 9 och 3 första 1 På Kroppavägen mellan 155 och 200 meter norr om Forsbrogatan far andra motordrivna fordon än I!loped klass lllnli' foras. Förnudet giller Inte sådana trajlkanter som anges i l kap. 4 trafikförordnlngen (1998:1276). 2 Förbudet giller Inte taxi, f:trdijänst sarat fordon med, av kommunen 1l1:rardat, skriftli gt parkeringstillstånd för ytan norr om sportballen väster om Kroppavägen. Denna författning träder i kraft den 2 februari På kommunstyrelsens vägoar. Hans Jildesten Tommy Svärd

10 (20.14~12~04).Tommy SVärd.~ SkololllrådetL TF Tjänsteutlåtande.pdf..... Page 5 im STORFORS KOMMUN :002 KS Storfors kommnns lokala trafikföreskrifter om parkering på ytan norr om sporthallen väster om Kroppa vägen i Storfors ; beslutade den 12 januari StOffors kommun föreskriver följande med stöd av!o kap. 1 andra stycket 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276). På markerade platser på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen rar endast fordon med, av kommunen ntfardet, skriftligt parkeringstillstånd parkeras. Denna författning tråderi kraft den 2 februari På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

11 (2D14~ 12-04) Torrm;y Sv~rd Skol()rnrådetLIFTj~nsteutlåtande,pdf.. Page 6 ~ STORFORS KOMMUN :003 KS Storfors kommuns lokala trafikf6reskrifter om ändamålsplats på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen i Storfors; beslutade den 12 januari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. l andra stycket 7 och 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276). En markerad plats i nordvästra hörnet på ytan norr om sporthallen våster om Kroppavägen ska vara ändarnålsplats fdr uppställning av fordon i taxitrafik. Denna förfatining träder i kraft den 2 februari På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildeslen Tommy Svärd

12 ( ~04) Tommy Svärd Skolområdet L TFTjänsteutlåtande.pdf Page? H STORFORS KOMMUN :004 KS Storfors kommnns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Skolgatan i Storfors ; beslutade den 12 januari Storfors konnnun föresmver faljande med stöd av 10 kap. siyeket trafikfcircrdningen (1998: 1276). I andra siyeket 14 oeh 3 första På Skolgafan rar fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i tinnnen. Deuna förfat1ning träder i kraft den 2 februari 2015 då konnnunens lokala tratikfareskrifter :0008 om Hastighetsbegränsrdng Skolgatan ska upphöra at! gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tonnny Svärd

13 ( ) TommySvärd Skolområdet LTFTjänsteutlåtande.pdr. '. PageS ~ STORFORS KOMMUN :005 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Kroppavägen i Storfors ; beslutade den 12 januari Storfors kommun fiireskriver foljande med stöd av 10 kap. stycket trafikförordningen (1998: 1276). 1 andra stycket 14 och 3 första På Kroppavägen norr om Lillforsvägen och norr om Skolgatan far fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna fiirfattning träder i kraft den 2 februari 2015 då kommunens lokala trafikföreskrifter :0003 om Hastighetsbegränsning Kroppavägen ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildes!en Tommy Svärd

14 ( ~04) TOrnmySvärd Skoiområdet L TFTjänsteutlåtande.pdf.... Page9 ~ STORFORS KOMMUN :006 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Västra Koltorpsvägen i Storfors ; beslutade den 12 januari201s. Storfors kommun roreskriver foljande med stöd av 10 kap. stycket trafikförordningen (1998:1276). l andra stycket 14 och 3 forsta På Västra Koltorpsvägen far fordon.inte foras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna författning trädei i linlft den 2 februari 2015 då kommunens lok.ja trafikföreskrifter :0009 om Hastighetsbegränsning Västra Koltorpsvägen ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

15 ( ) TOITmiySvärd ~ Skolområdet LTF Tjansteutlåtande.pdf Page 10 ~ STORFORS KOMMUN :007 KS Storfors kommuus lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Östra Koltorpsvägen i Storfors ; beslutade den 12 januari Storfors konnnun foreskriver följande med stöd av 10 kap. stycket trafikfiirordiringen (1998:1276). 1 andra stycket 14 och 3 forsla På Östra Koltorpsvägen far fordon inte foras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna forfattding träder i kraft den 2 februari 2015 dåkoidiilnoens lokala trafikföreskrifter :0005 om Hastighetsbegränsning Östra Koltorpsvägen ska upphöra att gälla. På konnnnostyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

16 (?014-12~04) Tommy Syärd : kolområdetl TF Tjänsteutlåtande.pdf. H STORFORS KOMMUN :008 KS Storfors kommuus lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Strandgatan i Storfors ; beslutade den 12januari2015. Storfors kommun loreskriver loljande med stöd av lo kap. stycket trafikförordningen (1998: 1276). 1 andra stycket 14 och 3 forsta På Stoandgatan får fordon inre foras med högre hastighet än 30 kilomerer i timmen. Denna lorfatlning träder i kraft den 2 februari 20 IS då kommunens lokala traiikfiireskrifter :0004 om Hastighetsbegränsning Stoandgatan ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägoar. Hans Jildesren Tommy Svärd

17 ( :04) Tommy Svärd SkolområdeiL TFTjänsteutlåtande.pdf 15 Page 121 I STORFORS KOMMUN :009 KS StorIors kommuns lokala trafildöreskrifter om högsta tillåten hastighet på Brobygatan istoriors ; beslutade den 12 januari Storfors kommun foreskriver foljande med stöd av 10 kap. stycket trafikförordningen (1998:1276). 1 andra stycket 14 och 3 första På Brobygatan rar fordon inte föras med högre hastighet ån 30 kilometer i tinunen. Denaa författning träder i kraft den 2 februari 2015 då kommunens lokala trafikföreskrifter l O :000 l om Hastighetsbegränsning Brobygatan ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

18 ( ~04) Tommy Svärd Skolomradet LTF Tj.:insteutlatande.pdf _ Page 13 ~ STORFORS KOMMUN :010 KS Storfors kommnns lokala trafikf6reslrrifter om högsta tillåten hastighet på Forsbrogatan i Storfors ; beslutade den 12 januari Storfors kommun roreskriver följande med swd av 10 kap. stycket trafikfdrordoingen (1998: 1276). 1 andra stycket 14 och 3 rorsla På Brobygatan rar fordon inte roras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Deuna fdrfattning träder i kraft den 2 februari 2015 då kommunens lokala trafikioreskrifter :0006 om Hastighetsbegränsning Forsbrogatan ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

19 (2014~12-04) Tommy Svärd Skolområdet L TF Tjänsieutlåti:mde:pdf, ' ' _" '" ",. -,'o _,,'"_',, ",. _" _,. ',"'''" _, _ Page 14 H STORFORS KOMMUN :011 KS Storfors kommnns lokala trafikföreskrifter om parkering på parkeringsytan öster om sporthallen, öster om Kroppavägen, i Storfors ; beslutade den 12 januari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. stycket 1rafikförordningen (1998: 1276). 1 andra stycket 17 och 3 forsla På markerade platser på parkerings ytan öster om sportb,allen', öster om Kroppavägen, rar fordon parkeras under högst. 24 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt aj:! s~a eller parkera där det är f6rbjudet alt stanna eller parkeraenhgt 1rafikförordningen: (1998: 1176).. Denna forfattning 1räder i kraft den 2 februari På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

20 Polisen Polismyndigheten Vännland Polisområde Öst Orla Kristoffersen Kommissarie 18 Remissvar Datum Z f. ~1 ~i? (L.- O 3 Diarienr (åberopas) A /2014 Handläggare Stefan Lenberg Storfors Konnnun Box Storfors 1 (1) - Yttrande över förslag tiillokal trafikföreskrift Storfors kommun, ärendenummer KS Genom skrivelse har förfrågan inkommit till Polismyndigheten i Värmland från handläggare Stefan Lenberg, Storfors kommun, beträffande lokal trafikföreskrift i området kring Vargbroskolan, Kroppaskolan och sporthallen i Storfors. Polismyndigheten har tagit del av samtliga handlingar i förslaget och har även haft syn på de föreslagna platserna. Synen genomfördes av insp Per Pålsson Polismyndigheten har inget att erinra emot utan tillstyrker förslaget på lokal trafikfiireskrifter enlig bifogade handlingar i förfrågan. Kristinehamn Postadress Box Kar!stad Besöksadress Infanterigatan 22 Karlstad Telefon E-post po!!smyndlgheten,vannland@pollsen.se

21 "::_-:-;.::-'."" -_ :: _.; STORFORS KOMMUN Tj änsteutlåtande STOR FORS KOMMUN O 2 DIarienr:.K?.. i?:ql~:..9..~?:.._ Diarieplanbet:... LUlUQ Till: Ko=unstyrelsen Revidering av reglemente för krisledningsnämnden Krisledningsnämnden (ko=unstyrelsen) ska ha ett eget reglemente, där det ska anges vilka områden som nämnden får överta från andra nämnder. Aktuellt reglemente antogs av ko=unfullmäktige, Reglementet har nu reviderats och 9, som redovisar antalet ledamöter och ersättare i krisledningsnämnden, har ändrats från 7 till 9 st. ledamöter och ersättare. Beslut KSAU, KS och KF Att fastställer reviderat reglemente för krisledningsnämnden. Bilagor: Reglemente för krisledningsnämnden POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TElEFON: FAX: POSTGIRO: ORGANISATIONSNUMMER STORFORS Djupadals~ VX KOMMUN Box STORFORS

22 ... _..., STORFORS KOMMUN 20 REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN I STORFORS KOMMUN Till grund för reglementet ligger kommunallagen (1991:900) och Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder i11for och vid extraordinära händelser ifredstid och höjd beredskap. NÄMNDENS UPPGIFTER OCH ANSVAR M. M. Krisledningsnämndens uppgifter 1 I ko=unen skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under en extraordinär händelse (krisledningsnämnd). Krisledningsnämnden har till uppgift att fullgöra de uppgifterna som föreskrivs i Lag (2006:544) om ko=uners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höj d beredskap och andra speciallagar. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhä11sfunktioner och kräver skyndsamma insatser av ko=unen På krisledningsnämnden ankommer 2 Tolka ko=unens roll Ange inriktning för krishantering Företräda ko=unen utåt och mot ko=uninnevånama Besluta om förändringar i servicenivåer Besluta om omfördelningar av ko=unens resurser Vid behov begära bistånd utifrån Besluta om hjälp till enskilda Besluta om bistånd till andra ko=uner Tillse att författningsenliga skyldigheter iakttas Ansvara för informationsinsatser Besluta om långsiktiga åtgärder för att reducera de negativa konsekvenserna av inträffad händelse Fatta beslut och ge delegationer POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGlRO: ORGANISATIONSNUMMER STORFORS Djupadalsg_ VX KOMMUN Box STORFORS

23 STORFORS KOMMUN 21 Krisledningsnämndens ikraftträdande 3 Ordförande i krisledningsnämnden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordförande, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Vid tillfålligt förfall för ordföranden, vice ordförande fullgör den till tjänsteåldern äldsta ledamoten, ordförandens samtliga uppgifter. Krisledningsnämndens beslut om att överta verksarnhetsansvar och beslutskompetens kan överklagas enligt 10 kap ko=unallagen. Övriga beslut överklagas enligt bestärmnelser i aktuell lagstiftning. Brådskande beslut 4 Ordföranden i krisledningsnämnden, eller om han eller hon har förhinder, vice ordföranden rar besluta på nämndens vägar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådant beslut skall snarast anmälas till nämnden Delegation 5 När nämnden är samlad övertar krisledningsnämnden alla nämnders befogenheter, förutom valnämnden, revisorsnämnden och överförmyndaren, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. Nämnd som fråntas sina befogenheter skall skyndsamt informeras om detta. Ovan nämnda skall tillämpas med stor restriktivitet och beslutsrätten skall återgå till nämnder och styrelser så snart omständighetema rnedger. Återgång till normal verksamhet 7 När förhållandena medger skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Fullmäktige rar besluta att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområdena som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: ORGANISATIONSNUMMER STORFORS Djupadalsgatan VX KOMMUN Box STORFORS

24 STORFORS KOMMUN 22 Anmälan av beslut 8 Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följ ande fullmäktigesammanträde på motsvarande sätt som gäller när fullmäktige delegerat en uppgift till en nämnd enligt 3 kap 15 KL. Det är fullmäktige som beslutar om omfattningen och formerna för redovisningen Nämndens sammansättning 9 Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens 9 ledamöter och 9 ersättare. Ersättarnas tjänstgöring 10 Regler för ersättarnas ijänstgöring återfinns i kommunstyrelsens reglemente. Inkallande av ersättare 11 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till kommunledningskontoret som kallar den ersättare som står i tur att ij änstgöra. Ersättare för ordförande 12 Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sarmnanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till t j änsteåldern äldste ledamoten ordförandes uppgifter. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordförande. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. POSTADRESS: STORFORS KOMMUN Box STORFORS BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: Djupadalsgatan VX ORGANISATIONSNUMMER

25 STORFORS KOMMUN 23 Tidpunkt för sammanträdena 13 Nämndens ordf6rande, eller om han eller hon har f6rhinder vice ordf6randen, skall bedöma när en extra ordinär händelse medf6r att nämnden ska träda i funktion. 14 Nämnden bestämmer tid och plats f6r sina sammanträden. Ordf6rande ansvarar f6r att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordf6randen eller vice ordf6randen kan kalla till sammanträde skall den till tjänsteåldern äldsta ledamoten göra detta. Kallelse skall tillställas vajje ledamot och ersättare och om den extraordinära händelsen så medger vara skriftlig, åtf6ljas av I6redragningslista och de handlingar som ordf6rande bestämmer. I armat fall rar kallelse ske på armat sätt. Justering av protokoll 15 Protokollet justeras av ordf6randen och en ledamot. Krisledningsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska länmas r6re den tidpunkt som har fastställts f6r justeringen av protokollet. Undertecknande av handlingar 17 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av krisledningsnänmden skall undertecknas av ordf6rande eller vid f6rfall f6r denna vice ordf6rande och kontrasigneras av anställd som nänmden bestämmer. POSTADRESS: STORPORS KOMMUN Box STORPORS BESÖKSADRESS: Djupadalsgatan 20 TELEFON: OOVX FAX: POSTGIRO: l3-l275 ORGANISATIONSNUMMER

26 STORFORS KOMMUN 24 Närvarorätt 18 Ordföranden kan med stöd av 6 kap. 12 KL kalla anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden for att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde f"ar delta i överläggningen men inte i besluten. Stöd till enskild 19 Krisledningsnämnden f"ar under extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Stöd till besökare 20 När en enskild person vistelse i Storfors ko=un är föranledd aven extraordinär händelse har krisledningsnämnden rätt till ersättning från den ko=un som drabbats av den extraordinära händelsen. Bistånd mellan kommuner 21 Krisledningsnämnden f"ar på begäran bistå andra kommuner och landsting som drabbats aven extraordinär händelse. Efter att bistånd har lämnats har krisledningsnämnden rätt till skälig ersättning av biståndstagaren POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: ORGANISATIONSNUMMER STORFORS Djupadalsgatan VX KOMMUN Box STORFORS

27 H STORFORS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE 25 Handläggare: Mikael J areke Datum: Dm: KS Medfinansiering till Bergsskolans projekt "Den nya stål- och metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft" Bergsskolan ansöker om medfmansiering från Storfors kommun till projektet "Den nya stål- och metallindustrin - Kunskap; kvalitet, konkurrenskraft" om kronor vardera under 2015, 2016 och Bergsskolan har lämnat in ansökan till Region Vännland. Ansökan kommer också att insändas om EU-stöd när strukturfondsprogrammet för Norra Mellansverige är godkänt av EU-kommissionen. Projektet syftar till att öka konkurrenskraften och långsiktiga tillväxtmöjligheter hos regionens stål-, gjuteri-, metall- och verkstadsföretag. Företagen ska kunna ges möjlighet att utveckla sina tillverkningsprocesser och produkter genom riktat innovationsstöd inom i första hand teknikområdena Metallurgi (stålframställning, gjutning), materialegenskaper med fokus på värmebehandling samt bearbetning av metalliska material. Samverkan sker med Luleå tekniska universitet, KTH, Lunds Tekniska Högskola och Karlstads universitet och det regionala näringslivet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen föreslås besluta att 1. Medfmansiera Bergsskolans projekt Den nya stål- och metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft med sammanlagt kr fördelat på tre år under perioden Kostnaden belastar ansvar 11 O l och verksamhet 2200 l Näringslivsbefrämjande verksamhet. Mikael J areke Kommunchef

28 '. Bersskolan..... g ::;'.1 UHrUf-'{;::' Ci",x,snd{' $)jj J I.{ -:. O 26 l q5' Storfors kommun Kommunchef Mikael Jareke Ansökan om medfinansiering till projektet "Den nya stål- o metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft" Bergsskolan ansöker härmed om medfinansiering från Storfors kommun till projektet" Den nya ståla metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft" med kronor vardera under 2015, 2016 och Fördjupad projektbeskrivning, samt budget och finansieringsplan - som ligger till grund för den ansökan vi lämnat till Region Värmland - bifogas. Så snar! strukturfondsprogrammet för Norra Mellansverige är godkänt av EU-kommissionen kommer vi att lämna in en ansökan om EU-stöd. Region Värmland beskriver i sin utvecklingsstrategi att Värmland har ett starkt intemationellt näringsliv med många exporterande företag inom bland annat stål- och verkstadsindustrin. Bland prioriterade åtgärder ingår att "stärka små och medelstora företags möjligheter att delta i forsknings- och utvecklingsprojekf. Bergsskolans projekt syftar till att öka konkurrenskraften och långsiktiga tillväxtmöjligheter hos regionens stål-, gjuteri-, metall- och verkstadsföretag. Sammantaget minst 50 företag bedöms kunna mobiliseras och ges möjlighet att utveckla sina tillverkningsprocesser och produkter genom riktat innovationsstöd inom i första hand teknikområdena Metallurgi (stålframställning, gjutning), Materialegenskaper med fokus på vämnebehandling, samt Bearbetning av metalliska material. Projektel kommer att genomföras i direkt samarbete med och med innehållsmässig styming från medverkande företag. Bergsskolans anknytning till Luleå tekniska universitet skapar - tillsammans med möjlighetema till ett breddat och fördjupat samarbete med KTH, Lunds Tekniska Högskola och Kanstads universitet - mycket goda möjligheter att stödja fömyelsen och tillväxten hos regionens metallinriktade företag. För StoJfors del vill jag särskilt nämna företag som Structo Hydraulics AB och Outokumpu Stainless Tubular Products AB. Filipstad 17 november 2014 Bergsskolan, Box 173, FILIPSTAD. Org.nr, Telefon vxi Epostjorgen.andersson@bergsskolan.se.

29 27 Fördjupad projektbeskrivning Den nya stål- och metallindustrin Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft t:. Ansökan från Bergskolan i Filipstad november

30 28 1 Bakgrundsbeskrivning och skäl för projektet Region Värmland beskriver i sin utvecklingsstrategi att Värmland har ett starkt internationellt näringsliv med många exporterande företag inom bland annat stål- och verkstadsindustrin. Bland prioriterade åtgärder ingår att "stärka små och medelstora företags möjligheter att delta i forskningsoch utvecklingsprojekt". I det strategiska nationella innovationsprogrammet Metalliska material beskrivs metallindustrin som "en central och växande del i Sveriges näringsliv". För att förverkliga visionen om en svensk metallindustri som "väl känd och viktig möjliggöra re i världens strävan att forma en bättre framtid" har man (industrin och Vinnova) identifierat sju avgörande insatsområden. Bland effektmålen som formulerats för respektive område ingår för insatsområdet "Öka materialutvecklingskraften" att metallindustrin "snabbt och framgångsrikt kan omsätta önskemål om nya eller förbättrade funktioner i nya material och ta materialtekniska genombrott hela vägen till användbara material". I förslaget till regionalt strukturfondsprogram för Norra Mellansverige skriver man inledningsvis att regionen "genomgår en omställning från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle", vilket lett fram till slutsatsen att programmet måste inriktas på förnyelse och hållbar tillväxt. Det regionala strukturfondsprogrammet är anpassat efter regionala och nationella förutsättningar så att det kan bidra till Europa 2020-strategin om bland annat en smart tillväxt, med en ekonomi som baseras på kunskap och innovation. Vi menar att Värmlands stål-, metall- och verkstadsindustri - motsvarande gäller i näraliggande län och regioner - u,1:gör en stark del av svenskt näringsliv, med en potential att växa. Vi skulle vilja/ormulera det hela som att regionen behöver genomgå en omställning från ett traditionellt industrisamhälle till ett kunskapsintensivt industri- och tjänstesamhälle. Bergsskolan i Filipstad har sedan den grundades 1830 alltid haft just industrins behov av kompetenta medarbetare och utveckling och spridning av ny kunskap ut till industrin som huvudfokus. Sedan 2012 har Bergsskolan genom sin anknytning till luleå tekniska universitet för egen del genomgått' något av den förnyelse som eftersträvas i det regionala strukturfondsprogrammet. Sex av landets tretton stålproducenter finns i Norra Mellansverige. (två i Värmland, två i Dalarna och två i Gävleborg). Bilaga 1 visar lokaliseringen av landets större stål- och metallproducenter och stålbearbetningsföretag. 40 % av företagen finns i NMS, 16 % i Värmland. Bilaga 2 visar en karta över Värmländska företag som Bergsskolan har ett etablerat och mer omfattande samarbete med. I bilaga 3 redovisas delstatistik över företag som bearbetar och använder stål och metall i sina respektive tillverkningsprocesser., Bergsskolans eget utvecklingsarbete har genomförts med aktivt stöd från bl.a. Region Värmland och Regionafonden. 2

31 29 Tack vare lanseringen av ett nytt metall- och metallurgiinriktat högskoleingenjörsprogram, som startade hösten 2014, och rekryteringen av nya medarbetare har Bergsskolan fördjupat sina kontakter med inledningsvis i första hand värmländska stål- metall- och verkstadsföretag. Seco Tools som är en av världens största tillverkare av verktyg för skärande bearbetning har valt Bergsskolan i Filipstad som samarbetspartner med uppdrag att utveckla skräddarsydda kurser i skärande bearbetning. Kurserna kommer att inriktas mot metalliska materials bearbetbarhet. Seco Tools har genom ett mångårigt FoU-samarbete med Lunds universitet byggt upp en spetskompetens gällande skärande bearbetning. Det som saknas är förståelsen för hur "materialet" beter sig när det bearbetas. Samarbetet mellan Bergsskolan, Seco Tools och Lunds universitet är en satsning som är tänkt att förse industrin med medarbetare som har en lämplig mix av teoretisk materialförstålse med en praktisk tillämpning. Den dialog Bergsskolan fört med företagen i planeringen av denna ansökan har inriktats mot de tre kunskapsområden,som utgör grunden i Bergsskolans nya metallprogram, nämligen (1) metallurgi och stålframställning (i första hand skrotbaserad framställning), (2) materiallära och hur stålets materialegenskaper i olika avseeden kan förändras och påverkas vid värmebehandling, samt (3) bearbetning i form av bl.a. valsning, tråddragning och skärande bearbetning. Via Bergsskolans branschråd för metallprogrammen initierades ett nytt nätverk kring området värmebehandling, där det visade sig finnas ett stort behov av att sprida kunskap och att lösa praktiska problem ute i produktionen. Uknande behov har synliggjorts med anknytning till de två övriga kunskapsområpena i samband med bl.a. de examen,;arbeten som genomförts de två senaste åren. Fackbegrepp Värmebehandling Stål värmebehandlas för att åstadkomma önskade förändringar i mikrostruktur och mekaniska egenskaperi vilket underlättar vidare bearbetning av materialet. Bearbetning Plastisk bearbetning är en process där ett arbetsmaterial formas så att dess geometri förändras liksom dess mekaniska egenskaper. Processerna brukar delas in i kall- respektive varmbearbetningsprocesser. Kallbearbetning Det finns ett antal olika processer som använder sig av kallbearbetning, de olika processerna kan delas upp i fyra kategorier: Pressning, Bockning, Skjuvning och Kalldragning (rör o tråd). Vannbearbetning Varmbearbetning eller varmformning Innefattar olika typer av plastisk bearbetning av metaller vid temperaturer över rekristallisationstemperatur. för stål mellan 600 och 900 ae. Detta sker för stål vanligen genom valsning eller smidning. Skärande bearbetning Metodgruppen skärande bearbetning är en dominerande grupp av tillverkningsmetoder med avseende på dess sammantagna förädlingsvärde. Det finns ett antalskärtekniska metoder som lex. svarvning, borrning, hyvling, fräsning, brotschning och driftning. Allmänt har den skärtekniska forskningen och utvecklingen väsentligen syftat till att förbättra produktionssäkerheten och de skärtekniska metodernas prestanda genom att öka förståelsen för hur förbättrad kvalite, minskade förädlingstider, minskade störningar och minskade förädlingskostnader kan uppnås. (Information hämtad från Lunds Tekniska Högskola)

32 30 Satsningen på värmebehandlingsområdet har skapat en helt ny kontaktyta för Bergsskolan till svenska pressgjuterier. Föreningen Svenska Pressgjuterier vill få med Bergsskolan i en riktad utvecklingssatsning för sina medlemsföretag inom detta område som de bedömer vara strategiskt. mycket viktigt för deras långsiktiga konkurrensförmåga. Utmaningar som projektet vill bidra till att lösa Spridning av kunskap En av huvudutmaningarna som vi vill arbeta med i projektet är att sprida ny kunskap inom de tre kunskapsområden' som näringslivet och Bergsskolan gemensamt identifierat och prioriterat;,/ Stålframställning, gjutning - metallurgi,/ Materialegenskaper -med fokus på värmebehandling,/ Bearbetning-varm och kall, samt skärande bearbetning Det handlar om dels helt ny kunskap som utvecklats ute i industrin eller inom akademin, dels sedan tidigare etablerad kunskap - ofta i form av s.k. tyst kunskap - som har en tendens att försvinna i samband med de stora pensionsavgångar som industrin genomgått och står inför. Process- och produktinnovationsstöd En andra huvudutmaning som projektet vill fokusera på är att bidra till att dels lösa problem i produktionsprocessen, dels stärka företagens produktutveckling. I en första omgång kan problem som är di rekt anknutna till i första hand området värmebehandling och som kan avse alltifrån var av stålsort, till vilka processteg som materialet måste eller bör genomgå för att motsvara kundernas krav. Entreprenörskap och jämställdhet i utbildningen Bergsskolan har traditionellt sett inte prioriterat entreprenörskap i utbildningen. Däremot vet vi att många av de studerande som lämnat Bergsskolan har startat egna tillverknings- eller konsultföretag som de byggt upp kring den specialistkompetens de fått under utbildningen, men säkert också tack vare den insikt och kunskap om branschen och dess olika leverantörer och kunder som de fått under sina första år som anställda ute i industrin. Inom många specialistområden går ofta val av yrke eller bransch i arv från - som det historiskt oftast har varit från - far till son, eller farfar till sonson. I modern tid (läs 1990-talet och senare) har det blivit allt vanligare att arvet även går till dotter eller sondotter etc. Genom sin samverkan med LTU och närheten till Karlstads universitet (Kau) har Bergsskolan goda möjligheter att knyta an till den genusforskning som bedrivs vid båda dessa lärosäten. Vidare kan 2 1 kontakterna med företagen diskuteras fler kunskapsområden, som delvis behandlas inom ramen för Bergsskolans utbildningsprogram, och där Bergsskolans representanter kan ge råd om var det går att hämta hem specialistkompetens - bland annat vid andra lärosäten - inom områden som t ex produktionsteknik, underhållsteknik, miljöteknik och affärsutveckling. 4

33 31 Bergsskolan etablera kontakt med Kau och dess Centrum för tjänsteforskning i syfte att utveckla kunskap och förståelse förtjänstefieringen inom etablerade branscher som stå 1- och metallindustrin. Förutsättningar för att lyckas Vi vill peka på följande förhållanden och förutsättningar som vi menar gör det troligt att projektet kan genomföra projektet med lyckat resultat. Bergsskolan samverkar sedan 2012 med Luleå tekniska universitet (L TU) och har de senaste två åren haft rekordstor antagning av studerande. Det senaste strategiskt viktiga inslaget i samarbetet med LTU är starten av det nya högskoleingenjörsprogrammet, som redan till första antagningen har 16 antagna. Till detta kan läggas att antagningen t/ll det tvååriga teknikerprogrammet "Metall- och verkstadsindustri" har fördubblats (från 10 tiff20) tillläsöret 2014/15. Bergsskolan har rekryterat ny forskarkompetent lärare, tillika rektor, med industriell er/orenhet och specialistkompetens inom bland annat temaområdet värmebehandling. Vidare har en ny forskningsingenjör anställts (börjar anställningen februari 2015) med spetskompetents inom området materialanalys. Under 2015 påbörjas rekryteringen av forskarkompetent metallurgilärare. Projektet kan genomföras på ett mycket kostnadseffektivt sätt tack vare att projektledaren, tillsammans med befintlig och tillkommande expertis vid Bergsskolan, på ett enkelt och naturligt sätt kan fördjupa och slutföra konkreta och ändamålsenliga aktiviteter som främjar målgruppens konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Bergsskolan har breddat och förnyat sina FoU-kontakter med LTU, KTH, Chalmers, Lunds universitet, Högskolan Väst, samt Karlstads universitet. Bergsskolan har kompletterat sina analysmöjligheter med dels egen utrustning, dels samverkansavtal med bl.a. LTU som ger tillgång till mycket avancerad analysutrustning i form av TEM, SEM etc. Bergsskolans tradition och kunskap om industrinära utbildning och innovationsstödjande insatser. Er/arenheterna från dels tidigare projekt, dels nye rektorns egna industrier/orenheter visor att ju konkretare och ju mer industrirelevanta aktiviteterna uppfattas av målgruppen - i form av industriföretag -ju större blir intresset och den faktiska benägenheten att delta aktivt och uthålligt i ett projekt. Bergsskolans kombination av berg- och metal/inriktade utbildningsprogram på högskoleingenjörsnivå, som täcker hela kedjan från ståiframställning (med sin bas i metallurgi) fram till avancerad bearbetning och vidareförädling av stål- och metallämnen, är unik i Norden. 2 Sammanfattning Projektet syftar till att öka konkurrenskraften och långsiktiga tillväxtmöjligheter på internationella marknader hos regionens stål-, gjuteri-, metall- och verkstadsföretag. Sammantaget minst 50 företag bedöms kunna mobiliseras och ges möjlighet att utveckla sina tillverkningsprocesser och produkter 5

34 32 genom riktat innovationsstöd inom i första hand teknikområdena Metallurgi (stålframställning, gjutning ), Materialegenskaper med fokus på värmebehandling, samt Bearbetning av metalliska material. Projektet kommer att genomföras i direkt samarbete med och med innehållsmässig styrning från medverkande företag. Bergsskolans anknytning till Luleå tekniska universitet, skapar tillsammans med möjligheterna till ett breddat och fördjupat samarbete med KTH, Lunds Tekniska Högskola och Karlstads universitet, goda möjligheter att stödja förnyelsen och tillväxten hos regionens metallinriktade företag. 3 Syfte med projektet Projektet syftar till att öka kunskapsinnehållet inom väl avgränsade teknikområden hos små och medelstora' företag inom stål-, metall- och verkstadsindustrin genom riktade insatser inom kunskapsområdena metallurgi, materialvetenskap och bearbetning och därmed öka företagens konkurrenskraft och långsiktiga tillväxtmöjligheter på internationella marknader. 4 Projektets mål Övergripande mål (effektmål) för projektet är att y' Öka företagens kunskap och kompetens inom identifierade teknikområden y' Förstärka företagens innovationskraft avseende processer och produkter y' Bygga ut nätverkssamarbeten mellan företag med verksamhet med anknytning till identifierade kunskapsområden och Bergsskolan och dess samverkansparter y' Förstärka det entreprenöriella innehållet i Bergsskolans utbildningsprogram Projektet har följande resultatinriktade målsättningar: y' Samverka med minst 50 företag och sprida ny kunskap och ge företagen utvecklingsstöd till process- och produktutveckling y' Förstärka och etablera specialinriktade nätverk inom de tre identifierade kunskapsområdena y' Förnya innehållet i minst en kurs på Bergsskolan som ska behandla entreprenörskap på ett kvalitativt nytt sätt 3 Små företag <SO anställda, medelstora företag <250 anställda. Bergsskolan samverkar med alltifrån stora företag (ibland benämnda lokomotivföretag) som Uddeholms AB, Ovako AB, Atlas Copco, SKF, via medelstora företag som Scana Björneborg, Böhler Uddeholm Strip Steel, Rmek AB, Lesjöfors Fjädrar m.fi. till små verkstadsforetag. Samarbetet med den senare gruppen är av såväl historiska som organisatoriska förhållanden minst utvecklat. 6

35 33 s Projektets målgrupp Befintliga företag i Värmland och närliggande län/regioner (se bilaga 3-4) med verksamhet inom områdena - stålframställning, gjutning - materialbearbetning En kompletterande målgrupp är företag med direkt anknytning som leverantör eller kund till stål- och metallföretagen. 6 Projektorganisationen Stiftelsen Bergsskolan i Filipstad är projektägare och avdelar tid motsvarande 75 % för nyanställd forskningsingenjör med spetskompetens inom området materiela.nalys. Projektledaren kommer med sin specialistkompetens att kombinera projektledarskapet med en roll som materialanalysexpert, där hon kommer att svara för huvuddelen av de företagskontakter som ingår i projektet. Projektledaren har god erfarenhet av projektledning från sin nuvarande anställning i industrin. Ekonomiadministrativa arbetsinsatser planeras bli hanterade av Bergsskolans ekonomihandläggare och inledningsvis kommer projektledaren att få assistans avseende den _. 'löpände projektplaneringen, utarbetande av lägesrapporter etc., av erfaren expertis som kommer att anlitas av Bergsskolan. För dessa ändamål har vi budgeterat tid motsvarande 10 % löpande under projekttiden. Till projektet knyts en referensgrupp bestående av företrädare för de branscher som projektet inriktas mot, samt Stå I&Verksta d, LTU och andra kunskapsmiljöer. 7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektetablering Inledningsvis preciseras formerna för informations- och kommunikationsinsatser under projektets genomförande. I ett tidigt sked arrangeras en kick-off där projektet och dess resurser och möjligheter presenteras. Värmebehandling kommer att användas som specialtema under denna inledande aktivitet, med föreläsningar av egna, inbjudna nationella och internationella experter, samt och en eller fiera workshops. Miljöaspekter kommer att beaktas särskilt. Vid ett separat seminarium behandlas jömstölldhet. 7

36 34 För de två övriga tema områdena (gjutning, respektive bearbetningsteknik) genomförs en omvärldsanalys där behov, utmaningar och utvecklingsplaner sammanfattas. I ett senare skede - hösten 2015 respektive vintern/våren 2016 görs motsvarande kick-offer för dessa båda områden. Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet bedöms som den effektivaste åtgärden för att nå nya, särskilt mindre och medelstora, metall- och verkstadsföretag. Förklaringen är att företagen inte har ekonomiska resurser eller tillräckligt starka incitament att avsätta tid för teknikansvariga innan man övertygats om att den industriella egennyttan ärtiliräckligt stor. Ju mindre företag desto tydligare blir detta agerande. Teknikspridning Teknikspridningen genomförs i en serie seminarier, där innehållet fastställs i det nätverk som etablerats inom - inledningsvis - värmebehandlingsområdet. I senare skede även de två tillkommande nätverken. Seminarierna förläggs blandat till Bergsskolan, medverkande företag och eventuellt andra kunskapsmiljöer. Studiebesök - utöver de besök som genomförs i samband med seminarieserien - planeras för att företagen ska kunna ta del ta del av uppmärksammade goda exempel. Innovationsstöd Innovationsstöd ges i form av rådgivning och konsultation till enskilda företag eller grupper av företag som har gemensamma frågeställningar. Medverkande företag kan ges möjlighet att få hjälp med inledande testning av hur egenskaperna hos sina respektive material ser ut och påverkas med olika typer "äv bearbetning, t ex med varierande form av värmebehandling. Stödet kan 'avse'såväl process- och produktinnovationer, med särskilt fokus på processoptimering. Omfattningen av stödet begränsas till vad som godkänns av 1illväxtverket. Generella erfarenheter dokumenteras och sprids till dels övriga nätverksföretag, dels grundutbildningen vid Bergsskolan och andra intresserade lärosäten. Nätverkssamarbete Nätverkssamarbetet inom värmebehandlingsgruppen utvecklas och kompletteras senare med minst två nya nätverk. Nätverkssamarbetet utvecklas med bland annat användning av ny ITK-teknik och användning av examensarbeten som ingår i Bergsskolans grundutbildningar. Vidare får nätverken direkt och specialanpassad information från Bergsskolan om senaste nytt inom de aktuella kunskapsområdena. Det entreprenöriella innehållet i Bergsskolans utbildningar utvecklas genom dialogmöten med kursansvariga och specialister på affärsutveckling, tjänstefiering och genusfrågorvid bl.a. Kau. 8 Projektavgränsning Ett utvecklings- och teknikspridningssarbete som inte kan inrymmas verksamhet. Bergsskolans ordinarie 8

37 35 9 Koppling till det regionala näringslivet I bilaga 1-4 redovisas statistik och uppgifter som belyser kopplingen till det regionala näringslivet, med fokus på de tre kunskapsområden som projektet avser att prioritera, nämligen./ Stålframställning, gjutning - metallurgi./ Materialegenskaper - med fokus på värmebehandling./ Bearbetning-varm och kall, samt skärande bearbetning Forskningen 4 om kluster och agglomerationseffekter lyfter vanligen fram följande tre kännetecken som de viktigaste förklaringarna till utvecklingen av väl fungerande industrikluster; ~... Lokal/regional pool med kvalificerad arbetskraft Lokala/regionala leverantörskopplingar Lokal/regional kunskapsspridning Rent generellt kan Bergsskolan ses som en aktör som genom sina grundutbildningar inom det metallurgiska och materialavetenskapliga området, sin uppdragsverksamhet med vidareutbildning och test- och analysverksamhet, samt sin Alumniförening Föreningen Bergskamraterna aktivt bidrar till samtliga de tre huvudinslag som forskningen om industrikluster ser som de allra viktigaste. Det finns naturliga anknytningar mej/an Bergsskolans båda profiler berg och anläggning. Det handlar om hela kedjan från utvinning av metaller, som behandlas i bergprogrammen över till användning och bearbetning av metalliska material som är kärnan i de metallinriktade programmen. Genom sina samverkansavtal med å ena sidan företag som LKAB, Boliden, Zinkgruvan, Atlas Copco, Sandvik, Metso Minerals och å andra sidan ett antal ledande stålföretag har Bergsskolan en unik möjlighet att medverka till breddade och fördjupade kontakter mej/an dessa stora beställare o huvudleverantörer och mindre verkstadsföretag som verkar som underleverantörer. I Bergsskolans alumninätverk finns ett antal medlemmar som sitter i strotegiska positioner som inköpare och projektledare, som kan tas tillvara i denna typ av nötverksbyggande. Liknande anknytningar finns med stora bergmaterial- och anläggnings företag som Skanska, NCr, PEAB m fl. 4 Se t ex Potter, A. & Doug Watts, H. lirevisiting Marshall' s Agglomeration Economies: technological Relatedness and the Evolution of the Sheffield Metals Cluster". Regional Studies, vo1.48. No 4.(2014) 9