Energibesparande åtgärder på fönster i byggnader med stort kulturvärde

Transkript

1 Energibesparande åtgärder på fönster i byggnader med stort kulturvärde Projektnr: Objektnr: AB Östra Kanslihuset och AB18332 Gamla Sjökrigsskolan Diarienr: /11 1

2 I projektet genomförda åtgärder Åtgärder i Östra Kanslihuset: I Klarglas monteras utan båge innanför kopplade bågar. II III IV Hårdbelagt glas monteras utan båge innanför kopplade bågar. Ny, okopplad innerbåge med klarglas monteras innanför båge med enkelglas. Ny, okopplad innerbåge med hårdbelagt glas monteras innanför båge med enkelglas. Åtgärder i Gamla Sjökrigsskolans samlingssal: V Yttre båge byts till ny med mörk isolerruta, inre glas byts till hårdbelagt glas. VI VII VIII IX X XI Yttre båge byts till ny med mörk isolerruta. Yttre båge byts till ny med ljus isolerruta. Yttre båge byts till ny med ljus isolerruta, inre glas byts till hårdbelagt glas. Yttre glas byts till glas med inlaminerat solskydd i bearbetad båge, inre glas byts till hårdbelagt glas. Yttre glas byts till glas med inlaminerat solskydd i bearbetad befintlig båge. Yttre glas byts till hårdbelagt solskyddsglas. Åtgärder i Gamla Sjökrigsskolans bibliotek: XII Yttre båge byts till ny med mellanmörk isolerruta. XIII XIV XV XVI Yttre båge byts till ny med mellanmörk isolerruta, inre glas byts till hårdbelagt glas. På yttre glas monteras solfilm på sida 2 utifrån räknat, inre glas byts till hårdbelagt glas. På yttre glas monteras solfilm på sida 2 utifrån räknat. På yttre glas monteras solfilm på sida 1 utifrån räknat, inre glas byts till isolerruta i ny båge. XVII På yttre glas monteras solfilm på sida 1 utifrån räknat, inre glas byts till mörk isolerruta i ny båge. Foto: Gamla Sjökrigsskolan, Vårdprogram 2009, figur 6, 36 Elisabet Jermsten, SFV, figur 12, 13, 17, 18, 22, 26, 29, 33 Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum, figur 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10 Johan Stigholt, Stockholms stadsmuseum, figur 24, 30, 31 Anna Werner, ÅF Infrastructure AB, figur 27, 28, 32, 34 Östra Kanslihuset, Vårdprogram 2004, figur 1, 5, 31 Text: Elisabet Jermsten och Anna Werner Projektet är ett samarbete mellan: 2

3 Handläggare: Elisabet Jermsten Projektägare: Projektnummer: Diarienummer: /11 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Utgångspunkt befintliga fönster Östra Kanslihuset Gamla Sjökrigsskolan Glaskombinationerna före åtgärd Åtgärder Östra Kanslihuset Gamla Sjökrigsskolan Resultat och utvärdering Isolerande åtgärder i Östra Kanslihuset Åtgärder för isolering och solskydd i Gamla Sjökrigsskolan Ekonomi Analys och slutsatser Möjliga ändringar av bågar Möjliga glaslösningar Oacceptabla lösningar Genomförbara åtgärder? Förklaringar Definitioner och förkortningar Tekniskt namn Referenser Inspirerande projekt Om varsamhet i byggnader Om fönster och glas Bilagor Projektbeskrivning Teori Metoder Ritningar bågar Använda glaskombinationer Utförlig utvärdering av åtgärder och hantverk ur antikvarisk synvinkel

4 4

5 1 Inledning Fönster har en central betydelse för en byggnad, både funktionellt och arkitektoniskt. De berättar om husets historia genom utformning, hantverk och material. Äldre fönstersnickerier är ofta utförda med hög kvalitet i virke och profilering. Glas har genom åren tillverkats med olika metoder. Sedan 1950-talet tillverkas glas genom den s.k. floatglasmetoden. Dessa moderna glas har extremt plana ytor och upplevs som mindre livfulla. Blåsor och bubblor i äldre glas har ett egenvärde då de påverkar upplevelsen av fönstren och byggnaden och då de utgör ett stycke teknikhistoria. De äldre metoderna för att framställa fönsterglas används inte längre. Fönstren står för en betydande del av ett kostsamt värmeläckage ur en byggnad. Statens fastighetsverk (SFV) ska minska sin energianvändning och samtidigt ta tillvara kulturhistoriska värden. Målsättningen är också att de berörda hyresgästerna är nöjda med inomhusklimatet. Mot denna bakgrund har SFV valt att studera fönster närmare i det här projektet. Inom projektet har 17 olika åtgärder genomförts med syfte att minska värmeläckage och flera fall även för att ge solskydd. Sju fönster i två statliga byggnadsminnen på Skeppsholmen i Stockholm har ingått i projektet. Utgångspunkten har varit att de kulturhistoriska värdena inte får minska nämnvärt och att alla bågar och glas av kulturhistoriskt värde bevaras. Fyra åtgärder i Östra Kanslihuset genomfördes på fönster i norrläge varför den enda energiaspekten var isolering mot värmeläckage. I Gamla Sjökrigsskolan genomfördes 13 åtgärder med ytterligare ett mål; att minska risken för övervärme sommartid genom att förhindra en del av solenergin från att komma in i byggnaden. Utvärdering har skett ur sex olika perspektiv; energi, miljö, komfort, antikvariska bedömningar, hantverk och ekonomi. Utvärdering av energianvändning, miljöpåverkan och ekonomi baseras på uppskattningar och beräkningar. Inga egna mätningar har genomförts. Den antikvariska bedömningen har utgått från hur de kulturhistoriska värdena i glas, snickerier och fönstret som helhet har påverkats, både utifrån och inifrån sett. Hantverket har utvärderats utifrån kvalitén på snickeriarbeten, måleri och montering. Resultatet presenteras i denna rapport som även innehåller vissa fördjupningar i form av bilagor inom områdena inomhusklimat, kylbehov, solavskärmning och beläggningar på glas. Avsikten med projektet är, förutom att belysa ämnet genom rapporten, att läsaren själv med utvärderingen tillhands ska kunna jämföra de olika åtgärderna på plats och göra sina egna bedömningar av resultatet. 5

6 2 Sammanfattning Det är en svår balansgång att åtgärda fönster ur energisynpunkt och att samtidigt värna de kulturhistoriska värdena. Med de antikvariska aspekterna som utgångspunkt har projektet visat att vissa åtgärder är acceptabla medan de flesta inte kan utföras utan att de kulturhistoriska värdena förändras alltför mycket. Äldre bågar klarar sällan tjockare glas. I vissa fall kan ett extra inre glas, monterat med eller utan båge, isolera. Tillfredsställande lösningar har gjorts i Östra Kanslihuset. Befintliga bågar, utan något nämnvärt kulturhistoriskt värde, kan bytas mot nytillverkade bågar lika de ursprungliga. Dessa kan klara något tjockare glaskombinationer. Betydligt tjockare glas eller glaskombinationer (isolerruta) ger stora vinster med avsikt på komfort, energi och miljö men kräver grövre dimensioner på båge och spröjs. Resultatet stämmer då inte överens med äldre snickerier och blir inte godtagbart. Isolerrutor med mjukt solskyddsbelagda glas ytterst är inte antikvariskt acceptabla eftersom de påverkar fasaden negativt med sin spegeleffekt. Hårdbelagda glas är godtagbara ur antikvarisk synvinkel och bra med tanke på miljö, termisk komfort och energianvändning, om än inte lika bra som de effektivare mjukbelagda glasen. Den typ av solfilm som testats inom projektet, placerad på glasets insida, har inte någon nämnvärt negativ effekt på intrycket av fönstret. Men den har inte heller någon annan större positiv effekt avseende energibesparing eller solskydd. Projektet tyder på att en antikvariskt skonsam åtgärd leder till förhållandevis begränsade effekter, såväl positiva som negativa, på ekonomi, energi, miljö eller hantverk. 6

7 3 Utgångspunkt befintliga fönster 3.1 Östra Kanslihuset Östra Kanslihuset byggdes efter ritningar av arkitekt Victor Ringheim. Det har bl a innehållit flottans administration och används idag som kontor. Byggnaden värms med fjärrvärme och ventileras genom självdrag. Byggnaden ingår i det statliga byggnadsminnet Skeppsholmen och Kastellholmen och omfattas av skyddsföreskrifter. Figur 1 Östra Kanslihuset, norra fasaden med de i projektet åtgärdade fönstren markerade. Ett av fönstren i projektet, det enda oförändrade sedan byggnadstiden i detta hus, sitter i trapphuset upp till vinden. Det är värdefullt i och med att det visar hur resten av husets fönster såg ut då det byggdes. Figur 2 och 3 Östra Kanslihuset, fönster i trappan till vinden, i projektet kallat trapphusfönstret. Husets enda ursprungliga enkelbågar före åtgärd. 7

8 Figur 4 och 5 Östra Kanslihuset, fönster på vilplanet, före åtgärd, med kopplad innerbåge monterad på talen. I projektet kallat vilplansfönstret. På eller 40-talet monterades nytillverkade innerbågar på de ursprungliga enkelbågarna för att förbättra isoleringen. De spröjsade tvåluftsfönstren med tre rutor per båge blev nu kopplade bågar. Ett av dessa fönster ingår i projektet. De ursprungliga karmarna och mittposterna från 1864 byggdes också på för att få anslag för den kopplade bågen. Mittpostens och karmarnas profilering täcktes för. Stängningsbeslagen i projektets båda fönster är en vanligt förekommande hake från talen. Kulören har varierat med tiden. Fönster och portar är målade med linoljefärg. 3.2 Gamla Sjökrigsskolan Arkitekten Axel Fredrik Nyström har ritat Gamla Sjökrigsskolan, byggt för grundutbildningen av sjöofficerare. Numera rymmer byggnaden kontor och är ett statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter. Vissa fönster är utbytta men ursprungliga finns bevarade, både med okopplade och kopplade bågar. Figur 6 Gamla Sjökrigsskolan, fasad mot söder med de fönster inringade som ingår i projektet. 8

9 En trappa upp är fönstren rundbågiga, uppdelade på tre rektangulära bågar med mittposter mellan. Över en tvärpost bildar tre bågar en rundbågig avslutning. Mot söder har ytterbågarna ingen spröjs medan det förekommer mot norr. På de fönster som ingår i projektet på denna våning har de yttre bågarna troligen bytts på 1970-talet till nya med samma form som de ursprungliga. Innerbågarna är original och har spröjs. Mittbågen är fastskruvad medan sidobågarna är öppningsbara. En av de tre mittbågarna har en öppningsbar vädringsruta. Figur 7 och 8 Gamla Sjökrigsskolan, biblioteket 1 tr. Ett av tre fönster i rummet som ingår i projektet, före åtgärd. Två trappor upp mot söder är fönstren rektangulära med mittpost och två okopplade bågar med spröjs på både inner- och ytterbågen. Även på detta våningsplan är den yttre bågen utbytt medan den inre är äldre. Glasen i ytterbågarna är av modernare typ medan innerbågarnas glas till hälften är äldre med blåsor. Figur 9 och 10 Gamla Sjökrigsskolan, samlingssalen 2 tr. Ett av två fönster i rummet som ingår i projektet, före åtgärd. Utvändigt är alla fönster målade med brun linoljefärg. Nybyggnadsritningen från 1876 visar inga spröjsar på fönstren. Med tanke på färglager och profileringar är troligen bågar med 9

10 spröjs ändå ursprungliga eller i alla fall äldre än de ospröjsade. Blindfönstrets glasade bågar har spröjs, vilket också stärker teorin. 3.3 Glaskombinationerna före åtgärd De befintliga glaskombinationerna var likadana i alla testfönster, två obelagda klarglas, utom i trapphusfönstret i Östra Kanslihuset där det endast fanns ett enkelt obelagt klarglas. Tabell 1 nedan visar funktionsvärden för befintliga glaskombinationer. Där framgår att ett äldre tvåglasfönster isolerar ungefär dubbelt så bra som ett äldre enkelglasfönster, (U-värde 2,8 respektive 5,8 W/m²,K). Även förr i tiden energieffektiviserade man med hjälp av fönsteråtgärder, nämligen genom att montera en extra båge på en äldre enkelbåge. Det var det man gjorde på talen på vilplansfönstret medan trapphusfönstret upp till vinden lämnades oförändrat. Dagsljustransmittansen är inte 100 % genom ett vanligt klarglas, utan 90 % (se tabell 1). En glaskombination bestående av två obelagda klarglas, som i de flesta äldre fönster, ger en dagsljustransmittans på 83 %. Hjärnan lurar ögat att tro att dagsljustransmittansen är högre än vad den verkligen är. Dagsljuset utgör ungefär 45 % av solenergin. Av tabell 1 framgår att glas är selektivt; det släpper hellre igenom dagsljus än andra delar av solspektrum, (g-värde är lägre än LT, begreppsförklaringar i avsnitt 7.1). Transmittansen genom en glaskombination är densamma oavsett om ljuset går inifrån och ut eller utifrån och in. Reflektansen kan dock vara olika, beroende på vilken sida ljuset kommer ifrån. För kombinationer av obelagda klarglas (som dessa) gäller dock att reflektansen är densamma från de två hållen. Vi ser av tabell 1 att det andra glaset gör att reflektansen av dagsljus nästan fördubblas. Generellt sett vill vi ha så låg reflektans av dagsljus som möjligt från bägge håll: Den invändiga dagsljusreflektansen, (LR in ), stör sikten ut genom fönstret, medan den utvändiga dagsljusreflektansen, (LR ut ), förvanskar upplevelsen av fasaden. Av tabell 1 framgår också att glaset stoppar mycket av UV-strålningen i solspektrum. De befintliga glaskombinationerna släpper igenom endast 63 resp. 55 % av UV-ljuset. I tabell 1 finns en kolumn för glaskombinationens tekniska namn före åtgärd. 3 står här för att glaskombinationen består av ett enda obelagt klarglas med en tjocklek på 3 mm. Det tekniska namnet avser en glaskombination bestående av två obelagda klarglas som båda har en tjocklek på 3 mm och en luftspalt på 30 mm mellan glasen. Tabell 1 Funktionsvärden (definieras i avsnitt 7.1) för alla glaskombinationer före åtgärd. U g = värmegenomgångskoefficient (U-värde) LT = dagsljustransmittans g = solfaktor (g-värde) LR ut = utvändig dagsljusreflektans LR in = invändig dagsljusreflektans T UV = transmittans av UV-ljus. Med vikt avses glaskombinationens vikt per m² glasyta. Fönster Trapphusfönster i Östra Kanslihuset Övriga fönster i Östra Kanslihuset Glaskombination U g LT g LR ut LR in T UV Vikt (W/m²,K) (%) (%) (%) (%) (%) (kg/m²) 3 5, , ,

11 Sammanfattningsvis kan man säga att de befintliga glaskombinationerna (två olika) har högt U-värde, hög solfaktor, låg reflektans och hög dagsljustransmittans, jämfört med moderna glaskombinationer: Önskvärda egenskaper Icke önskvärda egenskaper Låg reflektans, d.v.s. diskreta Högt U-värde, d.v.s. isolerar dåligt Hög dagsljustransmittans, d.v.s. ger hög visuell komfort inomhus Hög solfaktor, d.v.s. riskerar i andra lägen än nordligt att släppa in Lätta, d.v.s. påfrestar inte båge hårt övervärme sommartid 11

12 4 Åtgärder 4.1 Östra Kanslihuset I Östra Kanslihuset har vi testat fyra åtgärder som sänker U-värdet på glaskombinationen, d.v.s. gör fönstren mer isolerade Vilplansfönstret I vilplansfönstret har vi monterat extra glas utan någon båge, innanför de befintliga bågarna. Det vänstra glaset inifrån sett är ett vanligt klarglas och det högra ett hårdbelagt glas. Vilplanets fönster sett inifrån Ytterbåge Åtgärd II: Befintligt glas Befintligt glas Åtgärd I: Befintligt glas Hårdbelagt glas Befintligt glas Klarglas Nytt inre glas Figur 11 Utförda glaskombinationer i Östra Kanslihuset, vilplanet 1 tr. De nya glasen är härdade 1 eftersom glasen annars riskerar att gå sönder då man öppnar eller stänger de nya invändiga glasluckorna. Härdningen gör dem ungefär fem gånger starkare än vanligt, ohärdat glas. Dessutom, om glaset skulle gå sönder, granulerar det till många, ofarliga, små glasbitar istället för att bli till vassa glasskärvor. Det extra glaset ska inte isolera karm och båge. Det är bara tänkt att stoppa delar av den värme som läcker ut genom fönstrets glasdel. Därför behöver inte glasen sluta tätt mot karmen. Tvärtom eftersträvar vi en stor glipa mellan glas och karm för att fukt i rumsluften som vill sätta sig på det kalla glaset (sida 4 utifrån räknat) lätt kan ventileras bort. Fukt på glaset kan annars, förutom att det skymmer sikten, rinna ner på karmen och på sikt orsaka röta. Det finns en spaltventil i bågen som är nödvändig för självdragsventilationen och inte får täppas igen. 1 Härdat glas har värmts upp så att det blir mjukt och spänningsfritt, därefter kylts ned så snabbt att det uppstår tryckspänningar i glasets ytskikt och dragspänningar i mitten. Härdat glas tål laster betydligt bättre än vanligt ohärdat glas. 12

13 Figur 12 och 13 Östra Kanslihuset, vilplansfönstret med de nya innerglasen. Detalj till höger. Glasen är öppningsbara för att man ska kunna vädra och lätt kunna göra rent fönstret som sitter bakom/ytterst. Glasen är monterade på gångjärnsbeslag av borstat aluminium med en modern, enkel utformning. Tanken är att åtgärden ska uppfattas som det moderna tillägg det är. Anledningen till att beslagen på mittposten är av äldre modell beror på att vi inom projektets ramar inte hade möjlighet att ta fram ett utseendemässigt passande beslag. Här fanns från början en enkelbåge. Den har på eller 40-talet kompletterats med en innerbåge så att det blev ett fönster med kopplade bågar. Med våra nya glasluckor kommer den tredje årsringen. Figur 14 Skiss över åtgärd I. Till vänster visas glaskombinationen före åtgärd och till höger visas den efter åtgärd, nu med ett inre obelagt klarglas. Figur 15 Skiss över åtgärd II. Till vänster visas glaskombinationen före åtgärd och till höger visas glaskombinationen efter åtgärd med ett inre belagt klarglas monterat. 13

14 4.1.2 Trapphusfönstret I detta fönster med enkelglas har vi satt in en ny innerbåge. I den vänstra bågen har vi monterat ett obelagt glas och i den högra ett hårdbelagt glas. Trapphusfönster sett inifrån Ytterbåge Åtgärd IV: Befintligt glas Åtgärd III: Befintligt glas Hårdbelagt glas Klarglas Ny innerbåge Figur 16 Utförda glaskombinationer i Östra Kanslihuset, trapphusfönster 2 tr. Figur 17 och figur 18 Trapphusfönstret med den nya innerbågen på plats. Till höger en detalj. Fönstret sitter i ett trapplopp med en murad bröstning mellan fönstret och trappan. Fönstret sträcker sig nedanför bröstningen varför den undre halvan av fönstret inte syns inifrån. Detta gjorde att den nya innerbågen måste delas upp i tre separata bågar för att lättare kunna monteras och demonteras vid framtida rengöring. 14

15 Figur 19 Skiss över åtgärd III. Till vänster visas glaskombinationen före åtgärd och till höger visas glaskombinationen efter åtgärd. I den nya innerbågen sitter ett obelagt glas. Figur 20 Skiss över åtgärd IV. Till vänster visas glaskombinationen före åtgärd och till höger visas glaskombinationen efter åtgärd. I den nya innerbågen sitter ett belagt glas. 4.2 Gamla Sjökrigsskolan I Gamla Sjökrigsskolan har tretton åtgärder testats. Samtliga sänker såväl U-värde som g- värde för glaskombinationen. I de fall vi har bytt ut fönsterbågar mot nyproducerade, har de sparats och kan återmonteras när projektet är avslutat Samlingssalens två fönster Vänster fönster sett inifrån Ytterbåge Åtgärd V: Mörk isolerruta Åtgärd VII: Ljus isolerruta Åtgärd VI: Mörk isolerruta Åtgärd VIII: Ljus isolerruta Åtgärd V: Hårdbelagt glas Åtgärd VII: Lämnad orörd som referens Åtgärd VI: Äldre bevarat glas Innerbåge Åtgärd VIII: Hårdbelagt glas Figur 21 och 22 Utförda glaskombinationer i Gamla Sjökrigsskolan, samlingssalen 2 tr, vänster fönster inifrån sett. 15

16 Vänster fönster inifrån sett, ytterbåge I det vänstra fönstret, inifrån sett, har vi bytt ut de befintliga ytterbågarna till helt nya (se ritning i bilaga 4). Detta har varit möjligt eftersom bågen är från 1970-talet och inte har något större kulturhistoriskt värde talsbågen var en kopia av den ursprungliga bågen och den nytillverkade har, precis som den bortplockade 70-talsbågen, gjorts med spröjs och profil likt originalet. De nya bågarna har fått isolerrutor, d.v.s. flera glas lufttätt monterade i en kassett som totalt är ca 16 mm tjock. Bågarna har två olika typer av isolerrutor. I den vänstra sitter en mörk solskyddsbeläggning på sida 2 utifrån räknat och i den högra en ljus. Spalten i alla isolerrutor i vårt projekt är 8 mm. En bredare spalt hade varit bättre för ljuddämpning och för isolering, men då hade infattningen av isolerrutorna blivit klumpigare och snickerierna fått alltför grova dimensioner. Spalten i alla isolerrutor är fylld med argon för låg värmeöverföring och alla isolerrutor har distanslist av typen varm kant, vk. 2 Vänster fönster inifrån sett, innerbåge I det vänstra fönstrets innerbågar har vi sparat två befintliga glas, i den vänstra bågen p.g.a. ett gammalt värdefullt glas och i den högra för att få ett referensobjekt. I de andra rutorna har vi bytt ut glaset till ett hårdbelagt glas, 4 mm tjockt. Åtgärd IX: Inlaminerat solskydd Åtgärd X: Inlaminerat solskydd Åtgärd IX: Hårdbelagt glas Åtgärd X: Äldre bevarat glas Höger fönster sett inifrån Ytterbåge Innerbåge Åtgärd XI: Hårdbelagt solskyddsglas Lämnas orörd som referens Åtgärd XI: Äldre bevarat glas Äldre bevarat glas Figur 23 och 24 Utförda glaskombinationer i Gamla Sjökrigsskolan, samlingssalen 2 tr, höger fönster inifrån sett. Höger fönster inifrån sett, ytterbåge I det högra fönstret har vi i den vänstra ytterbågen bytt ut glasen till laminerat glas som består av två glas med en solskyddsbeläggning emellan. För att få plats med detta glas som är över 8 mm tjockt har vi varit tvungna att fräsa ur falsen något i den befintliga bågen. En förutsättning för att kunna göra det ingreppet var att bågen från 1970-talet inte hade något nämnvärt kulturhistoriskt värde. 2 Definitioner och förkortningar förklaras i avsnitt

17 I den högra ytterbågen har vi bytt ut glaset till ett hårdbelagt solskyddsglas i den övre rutan. I övrigt lämnas bågen orörd som referens. Höger fönster inifrån sett, innerbåge I det högra fönstret har vi monterat ett hårdbelagt glas överst i den inre vänstra bågen. De övriga glasen är äldre, munblåsta, varför de har fått sitta kvar Bibliotekets tre fönster Vänster fönster sett inifrån Ytterbåge Höger fönster sett inifrån Ytterbåge Mellanmörk isolerruta Solfilm på sida 2 Solfilm på sida 1 Åtgärd XII: Äldre bevarat glas Åtgärd XIII: Hårdbelagt glas Innerbåge Åtgärd XIV: Hårdbelagt glas Åtgärd XV: Äldre bevarat glas Åtgärd XVI: Ny isolerruta Åtgärd XVII: Ny isolerruta Innerbåge Figur 25 Utförda glaskombinationer i Gamla Sjökrigsskolan, biblioteket 1 tr, inifrån sett. Vänster fönster inifrån sett, ytterbåge I det vänstra fönstret, inifrån sett, i biblioteket har en ny ytterbåge monterats (se bilaga 4). Det var möjligt då den befintliga bågen var av ringa kulturhistoriskt värde. Den nya bågen har en isolerruta av samma typ som Samlingssalens ytterbågar i det vänstra fönstret. Solskyddsbeläggningen i det här fönstret är en mellanvariant, d.v.s. ljusare än glaset i Samlingssalens vänstra fönster, vänster båge men mörkare än samma fönsters högra båge. Ytterbågarna på bibliotekets våningsplan har inte spröjs. Det gör att isolerrutan är större än på våningen ovanför och köldbryggorna mindre från isolerrutans infattning i bågen. Vänster fönster inifrån sett, innerbåge I innerbågen sitter det äldre originalglaset kvar i den övre rutan, medan vi har bytt till ett hårdbelagt glas i den undre. Det gör att den undre glaskombinationen är marginellt mörkare, men också att U-värdet är betydligt lägre där. Mittre fönster inifrån sett, ytterbåge I det mittre fönstrets ytterbåge har vi monterat en solfilm på det befintliga glasets insida där den sitter väl skyddad mot regn och vind. Det är billigare att sätta en solfilm här än på utsidan, eftersom man inte behöver fästa den lika ordentligt med kantförsegling. 17

18 Mittre fönster inifrån sett, innerbåge Innerbågen har det äldre originalglaset kvar i undre rutan. I den övre har vi bytt till ett hårdbelagt glas. Den övre glaskombinationen är något mörkare och U-värdet betydligt lägre. Höger fönster inifrån sett, ytterbåge I det högra fönstret har vi monterat solfilm på utsidan av det befintliga ytterglaset, vilket ger ett bättre solskydd än då den sitter på insidan, som i det mittre av de tre fönstren i biblioteket. Höger fönster inifrån sett, innerbåge Innerbågen har bytts mot en ny med två isolerrutor. Den övre har en mjuk tunnfilmsbeläggning (på sida 5 utifrån räknat) som sänker U-värdet. Den undre isolerrutan är ovanlig i o m att den dessutom har en hård U-värdesäkrande beläggning (på sida 3). Detta gör glaskombinationen mörkare, men bättre ur isolersynpunkt. Här har vi gått ifrån principen att låta gamla bågar sitta kvar för att kunna testa en mycket effektivt energibesparande glaskombination. Den gamla bågen finns bevarad och kan återmonteras då projektet slutförts. Figur 26 Gamla Sjökrigsskolan, biblioteket 1 tr, vänster fönster med ny ytterbåge. 18

19 5 Resultat och utvärdering 5.1 Isolerande åtgärder i Östra Kanslihuset Energi och därtill relaterade parametrar Tabell 2 visar funktionsvärden för respektive glaskombination i Östra Kanslihuset efter åtgärderna. Tabell 2 Funktionsvärden för de fyra nya glaskombinationerna i Östra Kanslihuset. U g = värmegenomgångskoefficient (U-värde), LT = dagsljustransmittans, g = solfaktor (g-värde), LR ut = utvändig dagsljusreflektans, LR in = invändig dagsljusreflektans, T UV = transmittans av UV-ljus. Med vikt avses glaskombinationens vikt per kvadratmeter glasyta. Ett extra glas innanför ett enkelglas Ett extra glas innanför två befintliga Glas med hård beläggning Tekniskt U g LT g LR ut LR in T UV Åtgärd namn 3 (W/m²,K) (%) (%) (%) (%) (%) I X , Vikt (kg/m²) II X X K4 1, III X , IV X X 3-30-K4 1, Tabell 3 visar hur funktionsvärdena förändras för de fyra olika bågarna av sin respektive åtgärd. Enkelt uttryckt visar tabell 3 skillnaden mellan värdena i tabell 2 och tabell 1. Tabell 3 Förändring av funktionsvärden för glaskombinationerna i Östra Kanslihusets två testfönster. U g = värmegenomgångskoefficient (U-värde), LT = dagsljustransmittans, g = solfaktor (g-värde), LR ut = utvändig dagsljusreflektans, LR in = invändig dagsljusreflektans, T UV = transmittans av UV-ljus Ett extra glas innanför ett enkelglas Ett extra glas innanför två befintliga Glas med hård beläggning ΔU g ΔLT Δg ΔLR ut ΔLR in ΔT UV ΔVikt Åtgärd (W/m²,K) (procentenheter) (kg/m²) I X -1, II X X -1, III X -3, ,5 IV X X -4, Tekniskt namn är en förkortad beskrivning av hur en glaskombination är uppbyggd. Siffrorna anger glas respektive spalts tjocklek i mm. 19

20 Av tabell 3 framgår att åtgärd IV, ett hårdbelagt glas monterat innanför ett befintligt enkelglas, sänker U-värdet mest, hela 4 W/m²,K. Positiv bieffekt är att ljuddämpningen förbättras. Effekter av denna åtgärd som kan vara negativa är att: dagsljustransmittansen sjunker 15 procentenheter utvändig synlig reflektans stiger 10 procentenheter invändig synlig reflektans stiger 9 procentenheter glasets tyngd ökar med 11 kg per m², d v s mer än fördubblas. Att g-värdet sjunker med 11 procentenheter på detta norrvända fönster kan vara både positivt och negativt. Det sänkta g-värdet minskar problemen med övervärme sommartid, men gör att den välkomna gratisvärmen vintertid också minskar. Såväl den negativa som den positiva effekten av det sänkta g-värdet får liten effekt på komforten inomhus respektive energianvändningen för uppvärmning då fönstren är vända åt norr som i vårt fall. Det är svårt att beräkna, mäta eller värdera komfortsänkningen sommartid. Hur mycket gratisenergi som man går miste om vintertid går att beräkna. Vi har valt att inte göra det inom ramen för projektet eftersom den är negligerbar. Förändringen i g-värde för norrvända fönster bedöms som ointressant. Om de nya glasen hade monterats i en befintlig båge hade ökningen av glasets tyngd utgjort den största av de fyra uppräknade nackdelarna. I vårt fall har vi emellertid i vilplansfönstret monterat det nya glaset i egna beslag och i trapphusfönstret i helt nya bågar. Därför hotar den ökade glastyngden varken några kulturhistoriska värden eller gör så att bågarna slår sig och blir svåra att öppna. Hur man upplever de andra tre (estetiska) effekterna är individuellt. De hårda beläggningarna stjäl lika mycket dagsljus som de nya glasen utan beläggning gör, 7 8 procentenheter. Dagsljustransmittansen borde inte upplevas som ett problem vid någon av dessa åtgärder, då den fortfarande är hög för alla fyra bågar efter åtgärden. Av de fyra åtgärder vi har genomfört i Östra Kanslihuset, är ur energisynpunkt åtgärd IV mest intressant, d.v.s. att sätta ett hårdbelagt glas innanför ett enkelglasfönster. Näst störst effekt har åtgärden att sätta ett obelagt glas innanför enkelglasfönstret. I det här fallet var det ur energisynpunkt bäst att åtgärda det fönster som från början var sämst isolerat Miljö Samma rangordning för energi gäller för sänkning av koldioxidutsläppen (eftersom byggnaderna inte kyls) och därmed även för vår rangordning avseende miljö. Av Tabell 4 framgår att åtgärd IV sänker koldioxidutsläppen mest och åtgärd III näst mest eftersom förändring i CO 2 -utsläpp står i direkt proportion till förändring i transimissionsförluster. Åtgärd II (åtgärden att sätta ett hårdbelagt klarglas innanför ett befintligt tvåglasfönster) är något sämre än de fyra åtgärder som innebär att ett glas byts ut mot en isolerruta samtidigt som en hård beläggning läggs till i glaskombinationen. Åtgärd II är dock bättre än alla åtgärder som bara innebär att något glas byts ut mot en isolerruta (med mjuk tunnfilmsbeläggning och argon) med eller utan solfilm (som ju inte påverkar U-värdet och därmed utsläppen av koldioxid i vårt fall). I en byggnad som inte kyls är det alltså bättre ur miljösynpunkt att på traditionella fönster lägga till ett hårdbelagt klarglas än att byta ut ett av glasen mot en dyr isolerruta. Däremot kan isolerrutan i öst, väst- eller söderläge göra mycket för att förbättra den termiska komforten sommartid om den sänker g-värdet. Åtgärd I (åtgärden att sätta ett klarglas innanför ett befintligt tvåglasfönster) sänker utsläppen mindre än de tre andra åtgärderna som endast syftar till att öka isoleringen och givetvis mer än de två åtgärder som är rena solskyddsåtgärder (där U-värdet inte påverkas nämnvärt; 20

21 åtgärd X (byta ut det yttre glaset mot ett laminerat solskyddsglas) och XV (sätta solfilm på yttre glaset). Åtgärden sänker dock utsläppen mer än de två åtgärder som innebär att, förutom de rena solskyddsåtgärderna i åtgärd X och XV, ett glas byts ut mot ett hårdbelagt glas (åtgärd IX och XIV, liksom åtgärd XI som är att det yttre glaset byts ut mot ett hårdbelagt solskyddsglas). I en byggnad som inte kyls är det således bättre ur miljösynpunkt att på traditionella fönster montera ytterligare ett klarglas än att byta ut ett glas mot ett hårdbelagt glas. Däremot kan det hårdbelagda solskyddsglaset som används i åtgärd XI, i öst, väst- eller söderläge förbättra den termiska komforten sommartid då den även sänker g-värdet Komfort Åtgärd I IV Arbetsgruppen märkte ingen skillnad på ljusförhållandena inomhus före och efter åtgärd. En av fyra personer kunde med ansträngning skilja det belagda glaset från det obelagda. Ingen upplevde att ljuset påverkades av de extra glasen. En fördel med åtgärd I och II, som innebar att lösa fönsterluckor av glas sattes på insida befintligt fönster, är att det lätt går att öppna de extra glasen för rengöring och åtkomst till befintligt fönster, t ex för vädring. I trapphusfönstret, däremot, är den nya innerbågen fastskruvad på traditionellt vis. Även om innerbågen hade gjorts öppningsbar gör fönstrets placering i trappan att det inte hade kunnat öppnas helt. Sänkningen av U-värdet varierar kraftigt mellan de fyra åtgärderna. Ett lågt U-värde gör att det innersta glaset är varmare på vintern och kallare på sommaren. Detta ökar inomhuskomforten både vinter- och sommartid. Om bara U-värdet avgör hur åtgärderna rangordnas med avseende på komfort, blir rangordningen densamma som ur energi- och miljösynpunkt. Det är så vi har gjort i det här projektet, eftersom de åtgärdade fönstren sitter i norrläge och g-värdet därmed inte är av betydelse Antikvariska aspekter Åtgärd I och II Åtgärderna innebär inga märkbara ingrepp på kulturhistoriskt värdefulla snickerier. Karmen och mittposten, som de nya beslagen sitter i, är inte ursprungliga. Varken befintliga bågar eller glas har påverkats av åtgärderna. Upplevelsen av det befintliga fönstret påverkas inte nämnvärt av de nya glasen, eftersom lösningen är diskret. Däremot kan man reagera på att lösningen är främmande för den här typen av byggnad. Gångjärnsbeslagen har en modern utformning medan stängningsbeslaget är nytt men av äldre modell. En sådan blandning av stilar eftersträvades inte. En enhetlig beslagning skulle ge en betydligt mer positiv upplevelse av fönstret som helhet. Figur 27 och 28 Östra Kanslihuset, vilplansfönstret med nytt gångjärnsbeslag t v och stängningsbeslag t h. 21

22 De moderna beslagen har den fördelen att de överensstämmer med den moderna lösningen med glas utan båge. För ett otränat öga är det lätt att se vilka byggnadsdelar som är äldre respektive vilka som har tillkommit, vilket vi tycker är positivt. Husets exteriör är inte påverkad, eftersom ytterbågen är oförändrad. Det nya, inre glaset med sina beslag syns inte utifrån. Åtgärd III och IV Lösningen stämmer överens med hur man på traditionellt vis har åtgärdat värmeläckage i byggnader, d.v.s. med hjälp av en extra okopplad innerbåge. Hela montaget är också gjort på traditionellt vis, med stift i karm och karmskruv i mittposten. Lösningen är visserligen materialmässigt inte lika diskret som åtgärderna I och II, men de nya snickerierna är typiska för tiden för byggnadens tillkomst och harmonierar med de befintliga, varför helhetsintrycket av fönstret inte nämnvärt påverkas negativt. Det går fortfarande att uppleva det munblåsta glaset med sina blåsor och andra ojämnheter i ytterbågen trots det extra innerglaset. Även med åtgärderna III och IV är husets exteriör oförändrad. För en något mer utförlig utvärdering se bilaga Hantverk Åtgärd I och II Sidobeslagen har vid monteringen försetts med en distans av aluminium mellan karm och båge. Den hade kunnat göras med bättre passform för utseendets skull. Gångjärnsbeslagen hade kunnat monteras mitt för spröjsarna för ett diskretare utförande. Det hårdbelagda glaset som tillkommit påverkar inte ljusinsläpp eller upplevelsen av utemiljön. Åtgärd III och IV Den nya innerbågens profil stämmer väl överens med den ursprungliga ytterbågens. Dimensionerna i bågens virke är något för klen vilket ger ett lite plankigt intryck. För upplevelsen av fönstret spelar måleriet också en roll. I byggnadsminnen av den här typen ska fönstersnickerier vara penselstrukna med linoljefärg, vilket de inte är här. För att nå ett bra resultat krävs hantverkare med kunskap och lång erfarenhet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det hårdbelagda glaset som tillkommit påverkar inte ljusinsläpp eller upplevelsen av utemiljön. För en något mer utförlig utvärdering se bilaga 6. Figur 29 Östra Kanslihuset. Den nya innerbågen i trapphusfönstret är fäst med en karmskruv. 22

23 5.1.6 Ekonomi I Tabell 4 visas hur mycket varje åtgärd sänker fönstrets U-värde (kolumn 9). För varje åtgärd visas hur också mycket transmissionsförlusterna minskar per åtgärdat fönster (kolumn 10). Tabellen visar även hur mycket årets uppvärmningskostnad minskar tack de lägre transmissionsförlusterna (kolumn 11), liksom nuvärdet av alla årliga energibesparingar under 20 år (kolumn 12). I kolumn 13 visas den uppskattade investeringskostnaden och i kolumn 14 visas nuvärdet av åtgärden per fönster. Tabell 4 Ekonomiska kalkyler för de olika fönsteråtgärderna på en byggnad som värms. Åtgärd Ett extra glas till befintligt enkelglas Ett extra glas till de två befintliga Solfilm Isolerruta i ytterbåge Isolerruta i innerbåge Glas med hård tunnfilmsbeläggning Laminerat glas ΔU (W/m²,K) Förändring årliga transmissionsförluster MWh Förändring årets energikostnader Nuvärde energibesparingar Investering Nuvärde åtgärd IV X X -4-0, kr kr kr kr III X -3-0, kr kr kr kr II X X -1,6-0, kr kr kr kr I X -1,1-0, kr kr kr 300 kr Av tabell 4 ovan framgår att åtgärderna i Östra Kanslihuset är lönsamma Kostnadsuppskattningarna är ungefärliga. Kostnaderna varierar mycket mellan olika byggnader och antal fönster som ska åtgärdas. Det är i många fall svårt att få ett positivt nuvärde på åtgärd Rangordning isolerande åtgärder Tabell 5 visar hur de fyra åtgärderna rangordnats i utvärderingen ur de olika perspektiven. Tabell 5 Rangordning åtgärder i Östra Kanslihuset, 1 är högst rang. Åtgärd Energi Miljö Komfort Ekonomi Antikvariskt Hantverk I II III IV Ett extra glas på insidan av ett befintligt fönster (som i åtgärd I och II) är ur energisynpunkt likvärdigt med en extra glasad innerbåge (som i åtgärd III och IV). I det här projektet utgick vi dock i det ena fallet från ett tvåglasfönster och i det andra från ett fönster med enkelglas. Detta gjorde att resultatet av de två ingreppen blev mycket olika. Mer energi för uppvärmning sparas då ett fönster med ett enkelglas åtgärdas än då ett (mer isolerat) tvåglasfönster åtgärdas. I båda fallen var det lönsamt att välja ett hårdbelagt glas, eftersom det gav en större besparing av energin för uppvärmning. Arbetsgruppen upplevde ingen större skillnad mellan de två typerna av glas, varför det kan konstateras att då ett fönster förses med ett extra inre glas kan vi rekommendera att det är hårdbelagt, vare sig det sitter i en båge eller inte. 23

24 5.2 Åtgärder för isolering och solskydd i Gamla Sjökrigsskolan Energi och därtill relaterade parametrar Tabell 6 visar funktionsvärden för glaskombinationerna efter åtgärd. Dessa funktionsvärden ska jämföras med dem före åtgärd på undre raden i tabell 1. I tabell 7 visas skillnaden mellan en glaskombinations funktionsvärde före och efter varje åtgärd. Tabell 6 Funktionsvärden för de olika glaskombinationerna i Gamla Sjökrigsskolan efter åtgärd. Då inga värden har kunnat erhållas från leverantör har fälten lämnats tomma. Åtgärd Solfilm Isolerruta i ytterbåge Isolerruta i innerbåge Glas med hård tunnfilmsbeläggning Laminerat glas Tekniskt namn U g (W/m²,K) LT (%) g (%) LR ut (%) LR in (%) T UV (%) Vikt (kg/m²) V X X 4C(50)-6Ar-3+30+K3 1, VI X 4C(50)-6Ar , VII X 4C(70)-6Ar , VIII X X 4C(70)-6Ar-3+30+K3 1, IX X X Insol8+30+K3 1,8 27,5 X X Insol ,8 27,5 XI X 4E , XII X 4C(66)-6Ar , XIII X X 4C(66)-6Ar-3+30+K3 1, XIV X X 3(Pr90)+30+K3 1, XV X 3(Pr90) , XVI X X (Pr90) Ar-S(1)4 1, XVII X X (Pr90)3+30+K3-6Ar-S(1) ST (%) Tekniskt namn I de följande tabellerna finns en kolumn för glaskombinationens uppbyggnad med ett tekniskt namn, precis som i tabell 1. Här är emellertid glaskombinationerna mer komplicerade och det tekniska namnet därmed svårare att förstå. Det första tekniska namnet i tabell 6, 4C(50)-6Ar-3+30+K3, förklarar att vi ytterst har en isolerruta med ett 4 mm tjockt glas ytterst med en mörk solskyddsbeläggning på sida 2 utifrån räknat (dagsljustransmittansen är endast 50 procent) och ett 3 mm tjockt glas innerst, med en spalt mellan glasen om 6 mm som är fylld med argongas. Därefter är det en luftspalt om 30 mm till det inre glaset (det som sitter i innerbågen), som är 3 mm tjockt och har en hård beläggning, benämnd K, på glasytan vänd mot luftspalten. Hur man läser de tekniska namnen förklaras även i avsnitt

25 Tabell 7 Skillnad i funktionsvärden för de olika glaskombinationerna i Gamla Sjökrigsskolan före och efter åtgärd. Då inga värden har kunnat erhållas från leverantör har fälten lämnats tomma. Solfilm Isolerruta i ytterbåge Isolerruta i innerbåge Glas med hård tunnfilmsbeläggning Laminerat glas U g LT g LR ut LR in T UV ST Vikt Åtgärd (W/m²,K) (procentenheter) (kg/m²) V X X -1, VI X -1, VII X -1, VIII X X -1, IX X X -1,0 +13 X X ±0 +13 XI X -0, XII X -1, XIII X X -1, XIV X X -1, ±0 XV X ±0-15 ±0 XVI X X -1, XVII X X -1, I åtgärderna V, VI, VII, VIII, XII och XIII byts det yttre glaset till en modern isolerruta. I tre av fallen (V, VIII och XIII) byts det inre glaset till ett hårdbelagt glas. Då sänks U-värdet med fyra tiondelar mer än om det befintliga innerglaset hade sparats (med 1,8 istället för med 1,4 W/m²,K). Den hårda beläggningen på innerglaset sänker solfaktorn med ytterligare 1 2 procentenheter och dagsljustransmittansen med 4 5 procentenheter. Det senare skulle kunna utgöra (uppfattas som) ett problem eftersom vi med dessa glaskombinationer redan rör oss vid låga dagsljustransmittanser, (43 66 %). Reflektansen av dagsljus är relativt hög för alla dessa åtgärder, både in- och utvändigt, (20 25 %). Glasets totala tyngd ökar mycket med de här åtgärderna. Det är ytterbågen som får hela den nya påfrestningen med 10 kg extra glasmassa per kvadratmeter. I vårt fall är problemet inte stort, eftersom ytterbågen är ny och anpassad till den höga vikten. Hade vi istället försökt ändra en befintlig ytterbåge för att klara den nya glaskombinationen hade bågen och beslagen behövt förstärkas. Ur energisynpunkt hade det varit bäst att montera en enda stor isolerruta som täcker båda rutorna i respektive ytterbåge. För att behålla de kulturhistoriska värdena utfördes de nya bågarna likt de ursprungliga med spröjs. Åtgärd XI är speciell eftersom den är skonsam mot fönstret. Endast det yttre glaset byts ut. U-värdet sänks med nio tiondelar till 1,9 W/m²,K, vilket gör att detta tvåglasfönster vad gäller isolering är i nivå med äldre, obelagda, treglasfönster. Åtgärden sänker dagsljustransmittans och solfaktorn ungefär lika mycket, procentenheter. 25

26 Åtgärd XVI och XVII ger också hög reflektans. Vilket g-värdet är på dessa fönster är mycket osäkert. Vi har räknat med att solfilmen sänker det med 19 %, enligt metoden i bilaga 3. Åtgärd X och XV är de enda två åtgärderna som inte sänker U-värdet, bara solfaktorn. Bägge är dock ackompanjerade av en syskonåtgärd (åtgärd IX resp. XIV) där innerglaset har bytts mot ett hårt glas så att även U-värdet sänks. I åtgärd IX och X har ett laminerat solskyddsglas använts ytterst. Eftersom solskyddsbeläggningen är inlaminerad mellan två glas påverkar den inte det färdiga glasets yta och därmed inte heller U-värdet på fönstret. För åtgärd X sänks därför inte U-värdet alls, men för åtgärd IX sänks U-värdet med 1,0 W/m²,K eftersom det inre glaset har bytts mot ett hårdbelagt glas. En nackdel med det inlaminerade solskyddet i ytterbågen är att extra glas tynger ytterbågen. Dessutom måste man göra åverkan på originalbågen och fräsa ur glasfalsen p g a det nya lamellglasets tjocklek. Det är 8,4 mm tjockt om man väljer standardglas och 7,4 mm om man väljer 3 mm i lamellens ena glas, vilket är dyrare samt svårt att hitta Miljö Tabell 8 visar hur mycket U-värdet sänks av de olika åtgärderna i Östra Kanslihuset och Gamla Sjökrigsskolan. De åtgärder som sänker U-värdet mest står överst. Detta är också en miljömässig rangordning då lägre U-värde medför lägre utsläpp av värme genom fönstret och därmed mindre negativ klimatpåverkan, d v s lägre utsläpp av CO 2 -ekvivalenter. Tabell 8 Sänkning av glaskombinationens U-värde, U g. Symbolen Δ står för förändring. Åtgärder i Östra Kanslihuset och Gamla Sjökrigsskolan ΔU g (W/m²,K) IV Hårdbelagt glas monteras innanför båge med enkelglas. -4,0 III Klarglas monteras innanför båge med enkelglas. -3,0 V Yttre glas byts till mörk isolerruta, inre mot hårdbelagt glas. -1,8 VIII Yttre glas byts till ljus isolerruta, inre mot hårdbelagt glas. -1,8 XIII Yttre glas byts mot mellanmörk isolerruta, inre mot hårdbelagt glas. -1,8 XVII På yttre glasets utsida monteras solfilm. Inre glas byts mot mörk isolerruta. -1,8 II Hårdbelagt glas monteras innanför kopplade bågar. -1,6 VI Yttre glas byts till mörk isolerruta. -1,4 VII Yttre glas byts till ljus isolerruta. -1,4 XII Yttre glas byts mot mellanmörk isolerruta. -1,4 XVI På yttre glas monteras solfilm på sida 1 utifrån räknat, inre glas byts mot isolerruta. -1,4 I Klarglas monteras innanför kopplade bågar. -1,1 IX Yttre glas byts mot glas med inlaminerat solskydd, inre mot hårdbelagt glas. -1,0 XIV På yttre glasets insida monteras solfilm. Inre glas byts mot hårdbelagt glas. -1,0 XI Yttre glas byts mot hårdbelagt solskyddsglas. -0,9 X Yttre glas byts mot glas med inlaminerat solskydd. ±0 XV På yttre glas monteras solfilm på sida 2 utifrån räknat. ±0 26

27 5.2.3 Komfort Ekonomisk och miljömässig rangordning blir densamma i en byggnad som enbart värms (inte kyls). Komfortmässig gradering blir annorlunda då hänsyn bör tas till både förändringen i U-värde och till förändringen i g-värde (om inte fönstret sitter i norrläge). Åtgärderna visar den nödvändiga kompromissen mellan kravet på låg solfaktor och önskan om en hög dagsljustransmittans; sänkt g-värde ger sänkt dagsljustransmittans. För alla dessa glaskombinationer är dagsljustransmittansen 1,7 1,8 gånger högre än solfaktorn. Tabell 9 Genomförda åtgärder sorterade med avseende på hur mycket åtgärden sänker glaskombinationens g-värde. Symbolen Δ står för förändring. Tabell 10 Exempel på sätt att rangordna för testade åtgärder. Åtgärd Ett extra glas till befintligt enkelglas Solfilm Ett extra glas till de två befintliga Isolerruta i ytterbåge Isolerruta i innerbåge Glas med hård tunnfilmsbeläggning Laminerat glas Δg (procentenheter) V X X -55 VI X -54 XIII X X -48 VIII X X -46 XII X -46 VII X -44 XVII X X -39 XVI X X -33 XI X -22 XIV X X -19 XV X -15 II X X -11 IV X X -11 I X -7 III X -6 IX X X ±0 X X ±0 Åtgärd Ett extra glas till befintligt enkelglas Solfilm Ett extra glas till de två befintliga Isolerruta i ytterbåge Isolerruta i innerbåge Glas med hård tunnfilmsbeläggning Laminerat glas Genomsnittlig förändring av U-värde och solfaktor V X X -67 % XIII X X -62 % VIII X X -61 % VI X -59 % XVII X X -57 % XII X -54 % VII X -53 % XVI X X -45 % IV X X -41 % II X X -35 % XI X -30 % XIV X X -30 % III X -29 % I -24 % IX X X -18 % XV X -9 % X X ±0 % Av tabell 9 framgår att de åtgärder som är bäst för att sänka solinstrålningen är, i fallande ordning: 1. V och VI, där den yttersta rutan byts mot isolerruta med mörk solskyddsbeläggning 2. XIII, VIII, XII och VII, med isolerruta i ytterbågen med mellanmörk eller ljus solskyddsbeläggning 3. XVI och XVII, där den invändiga rutan byts mot en isolerruta med U-värdesäkrande beläggning(ar) och solfilm på sida 1 i ytterbågen 4. XI, där ett hårdbelagt solskyddsglas sätts i ytterbågen 5. XIV och XV, solfilm monteras på sida 2 i ytterbågen 27

28 6. I IV, åtgärderna i Östra Kanslihuset som inte genomförs med avsikt att sänka g- värdet, men ändå gör det i liten omfattning Antikvariska aspekter Åtgärd V och VI Karmen är opåverkad, vilket gäller alla fönster som ingår i projektet i Gamla Sjökrigsskolan. Den nya ytterbågen ger ett bra helhetsintryck, inifrån sett och utifrån på håll. På nära håll blir den trälist som ersatt kitt tydlig. Den distanslist isolerrutorna för med sig är helt främmande för traditionellt fönstersnickeri. Solskyddsbeläggningen förmörkar intrycket av utemiljön. De speglingar beläggningen ger utifrån sett är också oacceptabla. Figur 30 Gamla Sjökrigsskolan med samlingssalens åtgärdade fönster på 2 tr. Åtgärd IX-XI i det vänstra fönstret, åtgärd V-VIII i det högra. I mitten ett blindfönster. Åtgärd VII och VIII Även här ger den nya bågen ett gott intryck i stort medan isolerrutorna har negativa inverkan på helheten. Den något ljusare solskyddsbeläggningen är inte så påtaglig inifrån sett medan den utifrån ger viss spegeleffekt som inte är önskvärd. Åtgärd IX och X De urfräsningar som gjorts på ytterbågen hade inte varit möjliga om bågen haft ett större kulturhistoriskt värde. Inifrån sett syns inte ingreppet, inte heller utifrån på håll. Utifrån på nära håll däremot ger åtgärden ett mycket underligt intryck då spröjsen och bågen ligger i liv med glaset. I innerbågen har ett nytt glas kunnat sättas in utan att fräsa ur bågen. Det inlaminerade solskyddet ger ett något mörkt intryck av utomhusmiljön. Utifrån sett ger glaset en alltför stor spegeleffekt. 28

29 Figur 31 och 32 Gamla Sjökrigsskolan, samlingssalens högra fönster inifrån sett. T.v. syns ett avstånd mellan solskydd och båge som tyvärr är nödvändigt av tekniska skäl (åtgärd IX och X). T.h. samma fönster utifrån sett. Bågen från 1970-talet är urfräst för att rymma det 8 mm tjocka glaset. Efter det att fotot togs har bättringsmålning skett. Åtgärd XI Innerbågen lämnas oförändrad. I den befintliga ytterbågen har ett nytt hårdbelagt solskyddsglas monterats vilket inte påverkar intrycket av utemiljön negativt. Utifrån sett fungerar det också bra. Ur antikvarisk synvinkel medför åtgärden inga negativa konsekvenser. Åtgärd XII och XIII Den nya ytterbågens dimensioner och profilering stämmer inte helt med förlagan men ger ett acceptabelt intryck på håll. Isolerrutans distanslist drar också ned intrycket. Positivt är att ett nytt belagt glas har kunnat sättas in i den gamla innerbågen utan åverkan. Den mellanmörka isolerrutan har en negativ inverkan, både inifrån och utifrån sett. Figur 33 och 34 Gamla Sjökrigsskolan, samlingssalen. T.v. ny ytterbåge med svart distanslist utanför den vita träbågen. T.h. ny ytterbåge där trälister har ersatt det kitt som tätar de befintliga bågarna. 29

30 Åtgärd XIV och XV Åtgärden har genomförts utan ingrepp i befintliga snickerier. Solfilmen och det belagda glaset har ingen nämnvärd negativ inverkan på fönstrets utseende, vare sig inifrån eller utifrån sett. Glaskombinationen är ett skonsamt alternativ ur antikvarisk synvinkel. Åtgärd XVI och XVII En ny innerbåge har satts in för att kunna pröva en energimässigt effektiv glaskombination, trots att befintlig innerbåge var värdefull. Åtgärden är möjlig i ett utvecklingsprojekt som detta där den äldre bågen ska hängas tillbaka när projektet är utvärderat och slutfört. De nya snickerierna stämmer inte överens med äldre utförande vilket ger ett dåligt helhetsintryck. En tjock isolerruta kräver grövre dimensioner på snickerierna. Glasen ger ett för mörkt intryck av utomhusmiljön. Utifrån sett ger de en stor spegeleffekt och ett vågigt intryck p g a de är monterade på utsidan av glaset. För en något mer utförlig utvärdering se bilaga Hantverk Åtgärd V-VIII De nya fönsterbågarna är inte riktigt överensstämmande med originalutförandet. Med en mer noggrann beställning och arbete med detaljer kan ett fullgott resultat uppnås. Istället för kitt sitter en trälist runt glaset, vilket inte stämmer med det tidigare fönstret. Bågarna är inte penselmålade, vilket snickerier i äldre hus bör vara. Detta gäller alla nya bågar. Åtgärd IX och X För att få plats med ett tjockt glas har bågen frästs ur vilket inte syns inifrån men utifrån ser konstigt ut på nära håll. Trärent virke syns t ex genom glaset och silikon har använts istället för kitt, som traditionen bjuder. Åtgärd XI Inga hantverksmässiga åtgärder, förutom glasbyte, har utförts. Åtgärd XII och XIII Den nya bågens profilering stämmer inte riktigt överens med den äldre bågens. Ett bättre resultat kan nås om mer arbete läggs på detaljnivå. Det kan vara svårare att komma till rätta med virkets dimensioner, som inte heller är de samma som originalbågens. Det beror bl.a. på att ett tjockare glas ska rymmas i bågen. Åtgärd XIV och XV Inga hantverksmässiga åtgärder har utförts, förutom glasbyte. Åtgärd XVI och XVII Se åtgärd XII och XIII. Dessutom sticker isolerrutans distanslist upp ovanför fönsterbågens underkant. För en något mer utförlig utvärdering se bilaga Ekonomi I tabell 11 visas uppskattad investeringskostnad för de olika åtgärderna. För att kostnaderna ska bli jämförbara har vi uppskattat kostnaden för åtgärden på fönster som ser ut som fönstren i samlingssalen, trots att åtgärden kanske utförs på ett fönster som ser annorlunda ut. När nuvärdena beräknats har åtgärderna sorterats på nuvärdet av åtgärden. I tabell 11 finns även åtgärderna i Östra Kanslihuset med. 30