Motion 1981/82: Görel Bohlin och Rune Ryden Översyn av utbildning och forskning inom socialrätten

Transkript

1 7 Motion 1981/82: 1784 Görel Bohlin och Rune Ryden Översyn av utbildning och forskning inom socialrätten Socialtjänstlagen och de anslutande lagarna om vård av unga och vård av missbrukare trädde i kraft den l januari De nya lagarna innebär att prövning av socialnämndernas beslut i större utsträckning än f. n. kommer att göras av länsrätterna. l samband med remissbehandlingen av lagförslaget uttrycktes från länsrätterna oro över den ökning av ärendemängden som den föreslagna ordningen skulle komma att medföra. Då det gäller försäkringsrätterna har de redan nu en ärendebalans som innebär avsevärda väntetider för dem som önskar få sina framställningar till försäkringskassorna prövade. Anledningen till anhopningen av ärenden är både ärendenas mångfald, komplexitet och underbemanning på handlägga r sidan. Vidare står det helt klart att tillgången på handläggare med adekvata kunskaper i socialrätt är begränsad. Regeringens proposition :88 Åtgärder för att förbättra försäkringsdomstolarnas arbetsläge. som skall behandlas av riksdagen inom kort, kan förväntas leda till att viss avlastning av försäkringsdittema kan ske vad beträffar ärendebalans, men bristen på handläggare kommer ändå att kvarstå under lång tid. Utbildningen i socialrätt i Sverige är f. n. och med hänsyn tagen till kommande ändringar till följd av ändrad lagstiftning otillräcklig. Vid socialhögskolorna ingår ämnet. men endast vid två av de sex högskolorna kan ämnet socialrätt studeras separat och då i begränsad omfattning. Socialhögskolan i Umeå är den högskola som nu har den mest omfattande kursen (våren 198 J). men inte heller den kursen omfattar hela socialrättsom rådet. För den som vill utbilda sig i socialrätt som enstaka ämne finns alltså f. n. få möjligheter. Under vårterminen 1982 tycks juridiska fakulteten i Lund vara ensam om att erbjuda en enstaka kurs i socialrätt (JO p.) avsedd att gå på halvfart och med undervisningen förlagd till kvällar och lördagsförmiddagar. Vid övriga universitet finns ingen möjlighet att läsa socialrätt separat. Således finns i storstaden Stockholm inte separata kurser inom ämnesområdet vare sig vid socialhögskolan eller vid universitetet. Ä mnet socialrätt är inte obligatoriskt i juristexamen. vilket kan ifrågasättas om det inte borde vara. Vid Lunds universitet anordnas dock en alternativkurs om JO poäng i socialrätt och en kurs om 5 poäng i ocialförsäkringsrätt. som de juris studerande alltefter sin intresseinriktning själva kan välja att läsa (bilaga). Anledningen till att man vid just Lunds universitet erbjudit dessa kurser är måhända att man där har landets enda

2 Mot. 1981/82: professur i socialrätt, vilken innehas av professor Rune Lavin. Professor Lavin skall således klara allt från grundutbildning till högre forskning inom detta stora och viktiga ämne, vilket är en omöjlig uppgift. Forskningen inom ämnet måste uppmuntras. Det är utomordentligt viktigt att fördjupning i de olika delområdena kan ske och vetenskapliga slutsatser dras av regler och praxis. En stor utbildningsbörda läggs på kommunerna vid genomförandet av den nya socialtjänstlagen. Samtidigt är rättstillämpningen på grundval av den nya lagstiftningen helt ny. Praxis från tidigare sociallagstiftning torde därför bli vägledande. Grundläggande för den bedömning som skall göras i sociala sammanhang är den samlade kunskap som finns. Förmedlingen av tillämpningsfall och praxis åväl till socialhögskolor och juridiska fakulteter som till socialförvaltningarna blir således utomordentligt väsentlig. Goda kunskaper i socialrätt hos olika handläggare är en förutsättning för den enskildes möjlighet att få hjälp och rättvis behandling. Det sociala rättsområdet är utomordentligt omfattande, vilket torde framgå av den kursplan i socialrätt (se bilaga), som ligger till grund för utbildningen vid Lunds univer itet. En specialisering inom det juridiska området torde bli nödvändig. Det är också önskvärt att man inom den juridiska utbildningen kan välja socialrätt som en specialitet med sikte på arbetsuppgifter inom t. ex. länsrätter och försäkringsrätter, vilka nu har ganska svårt att få fram handläggare med tillräcklig "socialjuridisk" utbildning. Vidare finns behov av privatpraktiserande "socialadvokater". Tjänstgöring vid länsrätt ger numera tingsmerit för de jurister som valt att inrikta sig på det sociala fältet. Dessutom borde fiskalsutbildning kunna förläggas till försäkringsrätt. Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande utbildning och forskning inom området socialrätt i syfte att anpassa utbildningens krav och omfattning till de förändringar som kan förväntas uppkomma till följd av lagstiftningen på det sociala området, 2. att riksdagen begär att regeringen överväger om utbildningen till juristexamen skall innehålla obligatorisk kurs i socialrätt. Stockholm den 26 januari 1982 G Ö REL BOHLIN (m) RUNE RYD E N (m)

3 Mot. 1981/82: Bilaga LUNDS U IVERSITET KURSPLAN Dnr II G Linjenämnden för juristlinjen JÖ 802 Kursplan för kursen i socialrätt, fastställd av linjenämnden för juristlinjen med ändringar , Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår som alternativkurs eller valfri kurs i juristutbildningen samt i den grundläggande rättsutbildningen med förvaltningsrättslig inriktning. Kursen omfattar 10 poäng. 2 Kursens syfte Kursen avser att ge de studerande en god överblick över socialrätten samt fördjupade kunskaper om ämnets viktigaste regler rörande personlig vård och ekonomisk hjälp. 3 Kursens innehåll Kursen omfattar reglerna om socialtjänst, psykisk och fysisk sjukvård, socialförsäkringar, speciella bidragsformer och social sekretess. 4 Undervisning och examination Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminaneovningar och lektioner. Studiebesök kommer eventuellt att anordnas. Examination sker i form av skriftligt prov vid kursens slut. 5 Förkunskapskrav FY 320 förvaltningsrätt, JO poäng. 6 Kurslitteratur Se bilaga.

4 Mot. 1981/82:1784 lo l odaltjänst Litterallir Strömberg, Speciell förvaltningsrätt 6 u 1981 s Grönwali-Nasenius, Socialtjänstens mål och medel. Motiv och lagar till socialtjänsten 1981 s , , , , Allmänna rdd frdn socialstyrelsen 1981: l. Rätten till bistånd Walin, Kommentar till Föräldrabalken och internationell föräldrarätt 3 u 1979 s Socialtjänstlag 19/ (nr 620). Socialtjänstförordning 25/ (nr 750). (SFS 1981:1226.) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga 19/ (nr 621 ). Lag om vård av missbrukare i vissa fall (nr 1243). Föräldrabalken 21 kap. 2 Sjukvllrd Littera/Ur Strömberg, Speciell förvaltningsrätt 6 u 1981 s Ronne, Sjukvårdsrätt Wennergren, Enskilds rättsskydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp i Om våra rättigheter 1980 s Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall 16/ (nr 293). Lag angående omsorger om vissa psykiskt utveckling störda (nr 940). sjukvårdslag 6/ (nr 242). Lag om tillsyn över hälso- och jukvårdsper onalen m. fl (nr Il). Abortlag 14/ (nr 595). steriliseringslag 12/ (nr 580).

5 Mot. 1981/82: 1784 Il 3 Socialförsäkringar Litteratur Strömberg. Speciell förvaltningsrätt 6 u 1981 s Lagen om allmän försäkring och andra författningar om socialförsäkring m. m. Utg. av riksförsäkringsverket. (samling.) Lm in, Rätten till sjukpenning 1982 (Stencil.) Thöm, Föräldrapenning Pensionskommiuen: Gällande bestämmelser om pen ion m. m. (Stencil.) Grönwa/1-Hessmark. Arbetsskadeförsäkring och statligt personskaclcskydd Brmtlw/1, Försäkringsöverdomstolens praxis i mål rörande lagen om arbetsskadeförsäkringen i Fr 1981 s (Stencil.) Dahlberg, Arbetslö het ersättningar 2 u Lag om allmän försäkring 25/ (nr 381). (SFS 19T/:630.) Lag om pensionstillskott 9/ (nr 205). Lag om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension 25/ (nr 392). Lag om delpen ion försäkring (nr 84). Lag om arbetsskadeför äkring 26/ (nr 380). Lag om arbetslöshetsförsäkring 5/ (nr 370). Lag om kontant arbetsmarknadsstöd 5/ (nr 371). 4 Speciella bidragsformer Litteratur Strömberg, Speciell förvaltningsrätt 6 u 1981 s Age/1, Underhåll till barn och make 1979 s , Lavin. Bidragsförskottsinstil ute t Boswdssryrelsens föreskrifter till förordningen om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer (BOFS 1981 :46) och förordningen om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. (BOFS 1981:47). (Stencil.) Lag om allmänna barnbidrag 26/ (nr 529). Lag om bidragsförskott 21/ (nr 1-B). (SFS 1976:277.) Förordning om statskommunala bostadsbidrag 2015 ll)76 (nr 62). i l

6 Mot. 1981/82: Förordning om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer 20/ (nr 263) (SFS 1981:337.) studiestödslag 25/ (nr 349). 5 Social sekretess Linerafil r Rylander. Offentlighet och sekretess i socialt arbete Regeringens proposition 1979/80:2 Del A s (Stcncil.) Tryckfrihetsförordningen 2 kap.. 7 kap. 3. Se k retesslag 20/ (nr l 00) l. 7, kap. Brottsbalken 20 kap. 3.