REGIONAL STRATEGI. för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014 juni Alkohol Narkotika Dopning Tobak
|
|
- Katarina Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REGIONAL STRATEGI för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014 juni 2016 Alkohol Narkotika Dopning Tobak
2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 6 Aktörer Samverkan Framgångsfaktorer Nationell strategi... 18
3 Förord Målet för den nationella ANDT-strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning ( ANDT = Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Det är ett ambitiöst mål som kräver insatser på flera områden, insatser som måste vara verkningsfulla och bygga på god kunskap om vad som verkligen fungerar. Många måste vara engagerade och det vi gör måste ske i god samverkan. Under 2011 tog jag initiativ till att bilda ett regionalt ANDT-råd, i vilket länspolismästaren, landstingråd, tre kommunalråd och Regionförbundet Östsam finns representerade. Vi har nu tillsammans arbetat fram en regional ANDT-strategi och en handlingsplan där det tydligt är uttryckt vad som ska göras och av vem. De insatser som presenteras i handlingsplanen är resultatet av en process där vi kartlagt pågående arbete och försökt finna områden som behöver utvecklas. Handlingsplanen kan komma att utvecklas och förändras under strategiperioden beroende på exempelvis den omorganisation som polismyndigheten står inför, men också om nya behov uppstår. Handlingsplanens insatser omfattar de myndigheter som finns representerade i rådet, men även andra myndigheter. Hela det civila samhällets engagemang och arbete krävs för att uppnå dessa ambitiösa nationella mål. Omfattningen på strategin och handlingsplanen är ansenlig, men ANDT-relaterade problem berör många och insatserna behöver ske på många områden för att bli framgångsrika. ELISABETH NILSSON Landshövding, Länsstyrelsen Östergötland
4 Inledning År 2011 antog riksdagen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ANDT-området är en del av folkhälsopolitiken. Det nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan brutits ned i elva målområden, varav flera berör ANDT-området. Det övergripande målet i den nationella ANDT-strategin är: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Med en femårig strategi för ANDT-arbetet vill regeringen öka förutsättningarna för långsiktighet, ökad samordning, och samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. För att förverkliga strategin krävs insatser från statliga myndigheter, kommuner och landsting, näringsliv och civilsamhället. Det övergripande målet bygger på visionen om ett samhälle där alla ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak. Basen i det svenska alkohol- och drogförebyggande arbetet utgörs av bland annat begränsad tillgänglighet, prispolitik och opinionsbildning. En god hälsa och en upplevd trygghet i vardagen tillhör grundstenarna i vårt välfärdssamhälle. Därför blir arbetet med att förebygga de faktorer som riskerar vår hälsa och trygghet extra viktigt. Många av de faktorer som allvarligt hotar vår hälsa och vardagliga trygghet ryms inom ANDT-området. ANDT-arbetet har varit prioriterat i Östergötland under många år. Det ANDT-förebyggande arbetet utgör till exempel ett viktigt inslag i arbetet med att ge våra barn och ungdomar en god uppväxtmiljö. En nyckel till framgång i de insatser som planerats och genomförts i länet står att finna i en god samverkan mellan en bred sammansättning av olika aktörer. Regionalt ANDT-råd 2011 bildades ett regionalt ANDT-råd som leds av Landshövdingen. Där ingår Länspolismästaren och politiker från landstinget, Östsam och de tre största kommunerna i länet. I rådet lyfts aktuella frågor och inriktningsbeslut fattas om vilka satsningar som ska göras på ANDT-området. 4
5 ANDT-arbetet i Östergötland ska utgå från den nationella strategin och genomsyras av ett: folkhälsoperspektiv, där basen är befolkningsinriktade insatser och ett hälsofrämjande synsätt som utgår från hälsans bestämningsfaktorer barnperspektiv, där barns rättigheter och möjligheter beaktas utifrån FN:s barnkonvention jämlikhetsperspektiv, där pojkar och flickor, kvinnor och män, oavsett etnicitet eller andra sociala förutsättningar och bakgrund tillmäts samma värde och inflytande, samt bemöts utifrån sina upplevda behov. Syfte Syftet med den regionala ANDT-strategin är: Arbetet med ANDT-frågorna är viktigt för att förbättra människors hälsa och minska risken för sjukdom och för tidig död. FREDRIK SJÖSTRAND (M) Landstingsråd, 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i Läns-SLAKO. att arbeta för att förverkliga målen i den nationella ANDT-strategin, att lyfta fram det arbete som görs i länet, att ge ökad kunskap om varandras uppdrag, att för ett mera offensivt arbetssätt ytterligare utveckla samarbetet mellan organisationer och professionella inom området, att våra samlade och kompletterande kompetenser ger ett mervärde inom ANDT-området. I Östergötland och i Linköping görs goda insatser inom ANDT-området. Viktigast är att förebygga att unga personer inte lockas in i ett bruk eller beroende av tobak, alkohol eller narkotika. JAN-WILLY ANDERSSON (KD) Kommunalråd med ansvar för äldre-, omsorgs-, sociala och folkhälsofrågor, Linköpings kommun ordförande i Läns-SLAKO. 5
6 Bakgrund Ungdom och användning av ANDT I Sverige genomför CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, undersökningar bland skolelever sedan Syftet är i första hand att belysa utvecklingen av drogvanorna och studera skillnaden mellan olika åldersgrupper. Analyser av data visar att den totala droganvändningen har sjunkit kraftigt. Den sjunkande alkoholkonsumtionen bland unga har inte ersatts av en liknande ökning av narkotikabruket. Alkohol Enligt Missbruksutredningens forskningsbilaga från 2011 bedöms: runt svenskar ha en riskabel alkoholkonsumtion utöver dessa lever ca personer med ett alkoholberoende cirka av dessa har en betydande social problematik, exempelvis bostads- eller försörjningsproblem. många av personerna med alkoholberoende, men som saknar social problematik, är okända för socialtjänsten samt hälso- och sjukvården bland föräldrar med hemmavarande barn under 18 år beräknas omkring mammor och pappor ha en riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion. Ser man över ett längre tidsperspektiv har totalkonsumtionen ökat. Under de senaste åren har dock Procent Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2 efter kön Källa: CAN. konsumtionsutvecklingen gradvis sjunkit och beräknas nu vara den lägsta på tio år. Gruppen med störst alkoholkonsumtion är unga män i åldern år. Det finns socioekonomiska skillnader när det gäller sjukdom och för tidig död. Alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. De som har kort utbildning upplever också sin hälsa som sämre och upplever sig ha mer psykisk ohälsa. Alkohol och ungdomar Trenden bland ungdomar visar på fortsatt minskad alkoholkonsumtion och fortsatt minskat berusningsdrickande. Hand i hand med den utvecklingen har också andelen hög- och riskkonsumenter sjunkit kraftigt. Nedgången är som tydligast i grundskolans årskurs 9, men syns också i gymnasiet. Andelen unga som dricker alkohol har sjunkit under den senaste tolvårsperioden. 6
7 7 Foto: Christina Fagergren
8 Narkotika Jämfört med övriga länder inom EU har Sverige ett lågt narkotikamissbruk. Det finns dock få uppgifter om hur vanlig användningen är bland vuxna. Bland män, i åldersgruppen år, uppger ca procent att de någon gång använt narkotika. Bland kvinnorna är siffran ca 8 procent. När det gäller bruket av narko tika är cannabis det i särklass vanligaste preparatet. I hela befolkningen uppger mindre än en procent att de använt cannabis de senaste månaderna. Enligt Missbruksutredningens beräkningar uppskattas personer ha ett tungt narkotikamissbruk. Med tungt missbruk avses att injicera eller dagligen konsumera narkotika. Narkotikarelaterade inläggningar inom hälso- och sjukvården har ökat för både kvinnor och män i alla åldersgrupper, men allra snabbast i åldersgruppen år. Näthandeln med syntetiska droger har under de senaste åren ökat i snabb takt. Sommaren 2013 fanns enligt en rapport från EM-CDDA, EU:s narkotikacenter i Lissabon, totalt 280 lagliga droger på den europeiska marknaden. Antalet nya kända droger ökar för varje år. Enligt CAN har var tjugonde kille i gymnasie skolans årskurs 2 testat en nätdrog. Åtta av tio av dessa använde redan cannabis och 15 procent av dem kokain parallellt med någon drog som köpts via nätet. Narkotika och ungdomar Andelen pojkar som uppgett att de använt narkotika steg från mitten av 00-talet till 2010 men därefter Procent Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt. narkotika efter kön Källa: CAN. har andelen sjunkit för att i årskurs 9 vara tillbaka på samma nivå som var 2006, dvs. 7 procent uppger att de använt narkotika. I gymnasiet steg motsvarande andel från 16 procent år 2004 till 21 procent Därefter har nivån stabiliserats eller sjunkit något var det knappt 20 procent av pojkarna som uppgav att de använt narkotika. När det gäller flickorna har nivåerna legat mer stabilt under senare år, oftast mellan 5-7 procent i årskurs 9 och procent i gymnasiets år 2. I årets mätning (2013) var andelen 6 procent i årskurs 9 och 14 procent i gymnasiets år 2. Dopning Det saknas säkra data rörande antalet användare av dopningsmedel i Sverige. Enligt de riksrepresentativa undersökningar som genomförts i Sverige har omkring en procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna någon gång provat anabola androgena steroider, AAS. 8
9 Utifrån den senaste frågeundersökningen som genomfördes av Statens folkhälsoinstitut 2009 framgår att bruket av dopningsmedel är vanligast bland män mellan 18 och 34 år. I denna grupp har cirka en procent provat dopningsmedel under det senaste året, omräknat till antal personer innebär det minst personer. Tobak I Sverige är cirka en miljon personer dagligrökare. Rökning leder till att cirka människor i Sverige varje år dör i förtid, de flesta i hjärt- och kärlsjuk domar. Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortas livet med tio år för en rökare jämfört med en person som inte röker. I den nationella folk hälso enkäten 2012 uppgav omkring 12 procent av kvinnorna (16-85 år i riket) att de röker dagligen, motsvarande siffra bland männen var tio procent. Ytterligare tio procent av kvinnorna och 12 procent av männen uppgav sig röka då och då. Högst andel rökare finns i åldersgruppen år och bland personer med kort utbildning. Av männen snusar 19 procent dagligen medan mot svarande siffra för kvinnorna är fyra procent. Ytterligare fem procent av männen och tre procent av kvinnorna snusar då och då. Åldersgruppen år snusar mindre än övriga åldersgrupper. Det är vanligare att personer med låg utbildning eller som är yrkesarbetande snusar än personer med längre utbildning eller som arbetar som tjänstemän. Totalt använder 27 procent av männen och 15 procent av kvinnorna någon form av tobak dagligen. Det motsvarar ungefär 2,3 miljoner personer. Tobak och ungdomar Andelen rökare bland elever i årskurs 9 har minskat under 2000-talet. När det gäller dagligt bruk av tobak (rökning och/eller snus) har andelarna i årskurs 9 i stort sett halverats under åren Detta gäller både pojkar och flickor. I gymnasiet syns ingen minskning av andelen dagligrökare från 2004 till 2012, snarare en viss ökning bland pojkarna. Procent Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy Total tobakskonsumtion. Andelen som röker och/eller snusar. Procentuell. fördelning efter kön i årskurs 9 och i gymnasiets år Källa: CAN. 9
10 Vattenpipa Under de senaste åren har en ny typ av tobaksbruk fått fäste i Sverige, rökning av vattenpipa. Det är vanligast att man röker tobak i vattenpipan. Det är betydligt vanligare att röka vattenpipa i yngre åldrar än äldre. Enligt CAN:s skolmätning hade omkring en tredjedel av ungdomarna i årskurs 9 och över hälften av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet rökt vattenpipa någon gång Vattenpipans hälsoeffekter är inte särskilt utforskade, men den som röker vattenpipa utsätter sig sannolikt för samma typ av hälsorisker som cigarettrökare. Då man röker vattenpipa produceras stora volymer rök som innehåller giftiga ämnen och partiklar. Röken innehåller bland annat kolmonoxid som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar samt tjära och tungmetaller som innehåller cancerframkallande ämnen. Vattenpipstobak innehåller nikotin och har därför potential att skapa ett beroende på samma sätt som cigaretter. Studier visar att vattenpiperökning fördubblar risken för lungcancer, orsakar sjukdomar i andningsvägarna samt ökar risken för svår tandlossning. En session med vattenpipa ger betydligt högre kolmonoxidvärden än en cigarett eftersom det bildas mer rök och man röker längre tid. Genom länets handlingsplan och strategi för ANDT-frågorna har vi fått förutsättningar för en bättre samordning och samverkan inom aktuella områden. Detta är viktigt för vårt fortsatta arbete med att minska kriminaliteten och öka tryggheten i Östergötland. Det ger en god grund för det uthålliga arbete som behövs och den gemensamma kompetensutvecklingen vi behöver för nya insatser inom ANDT-området. ULRIKA HERBST Länspolismästare vid Polismyndigheten i Östergötlands län. Vikten av preventivt arbete för att förhindra eller åtminstone minska risken att människor hamnar i ett destruktivt sätt att leva är odiskutabelt. Att vi nu har en strategi som är tydlig både vad vi ska göra och vem som har ansvaret känns toppen. Jag är imponerad över mångfalden och kvalitén i det vi gör.. Vi är bra men vi ska bli bättre. ROGER KÄLLS (S) Ordförande socialnämnden, Norrköping 10
11 ÖSTERGÖTLAND Alkohol Alkoholkonsumtionen i Östergötland följer de mönster som finns nationellt, där unga män mellan 16 och 19 år har den högsta riskkonsumtionen. I Östergötland uppskattas cirka personer ha riskabla alkoholvanor. Av dessa uppskattas mellan och vara beroende av alkohol på ett sätt som påverkar deras hälsa och sociala liv. Det är viktigt att alkoholvanor tas upp i samtal där det är relevant, exempelvis vid kontakt med hälso- och sjukvården, som en del i ett hälso främjande och sjukdomsförebyggande arbete. Narkotika Under 2000-talet har flera kartläggningar av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genomförts och en ny kartläggning kommer göras under perioden Inom länet skiljer sig användningen av narkotika åt mellan de olika länsdelarna och kommunerna. Kartläggningarna har visat att cannabismissbruket är mest utbrett. Det var flest män som var kända som miss brukare av narkotika och de flesta återfanns i åldersgruppen år. Majoriteten av de kända missbrukarna var födda i Sverige och ungefär var femte hade egna barn. En relativt ny problematik är de nya psykoaktiva substanser, NPS, som ofta säljs via internet. Många som idag ertappas med narkotika är födda på 90-talet och bland ungdomar kan man se en mera liberal inställning till droger. Dopning Enligt en enkätundersökning som 2012 genomfördes på gymanläggningar i Linköping, Norrköping och Motala anger 1,8 % (25 personer) av de tillfrågade männen och 0,6 % (5 personer) av kvinnorna att de någon gång använt dopningsmedel. Knappt 9 % (192 personer) angav att de känner någon som de säkert vet använder dopningsmedel. De vanligaste orsakerna som angavs till att använda dopningspreparat var att få snyggare kropp, större muskler och att orka träna mer. Fler än hälften av de 30 personer som använt dopningsmedel har också använt narkotika i någon form. Tobak I Östergötland fanns år 2011 cirka tobaksbrukare, vilket var en minskning med cirka personer jämfört med Jämfört med riket har Östergötland en högre andel kvinnor som aldrig rökt (riket 60 %, Östergötland 64 %). I övrigt är siffrorna jämförbara med riket. Hälso- och sjukvårdens arbete för minskat användande av tobak har utvecklats och etablerats de senare åren. Inom primärvården, ungdomsmottagningen/ungdomshälsan och på flera kliniker finns tillgång till tobaksavvänjare. Inom flera vårdenheter pågår arbete med tobaksfri operation. En styrka i Östergötland är tandvårdens utbredda arbete med tobaksfrågor, med bland annat tillgång till tobaksavvänjare och informationsinsatser i skolor. Länsstyrelsen har under flera år arbetat för att utveckla det tobakspreventiva arbetet och tillsynen i länets kommuner. Bland annat har flera utbildningar genomförts för olika målgrupper. En kartläggning av hur tobakslagen följs på länets skolor visade att det 2013 fortfarande röks på skolor i länet. 11
12 Samordningsstrukturer på nationell, regional och lokal nivå LOKAL NIVÅ NATIONELL NIVÅ REGIONAL NIVÅ Näringsliv Regeringskansliet/ departementen ANDT-rådet ANDT-sekretariatet Statliga myndigheter med uppgifter inom ANDT-området* NATIONELLT ANSVAR ANDT-samordning** Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen, Kriminalvården Landsting / Regionförbund Länsstyrelser ANDT-samordning Kommuner Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen Landsting KOMMUNAL SAMORDNING Intresseorganisationer och idéburna organisationer*** Idéburna organisationer Idéburna organisationer */ Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Konsumentverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Ungdoms styrelsen och Läkemedelsverket **/ Folkhälsomyndigheten ***/Arbetsgivar-/intresseorganisationer, riksorganisationer för alkohol-, narkotika-, dopnings- och/eller tobaksfrågor, brukaroch patientorganisationer, folkbildningsverksamheter, idrottsoch friluftsorganisationer med flera med ANDT-inriktning 12
13 13
14 Aktörer Kommunerna i Östergötland Kommunerna arbetar med lokal samordning av det ANDT-förebyggande arbetet med tydliga policydokument och med politisk förankring. Frågorna är olika organiserade i kommunerna. Det skiljer också när det gäller avsatta resurser. I ett flertal av kommunerna finns en tydlig struktur för det lokala arbetet med samverkan med landstinget, polisen, föreningslivet och Länsstyrelsen. Den lokala samverkan kring ANDT-frågor är ibland samorganiserad med det brottsförebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet sker inom olika områden som till exempel alkohol- och tobakstillsyn, arbete med hälsofrämjande miljöer, information, utbildning och kommunikation samt social mobilisering. Landstinget i Östergötland Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget utgör, genom sina breda kontaktytor gentemot befolkningen, en betydelsefull aktör i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Detta sker bland annat genom att tidigt upptäcka individer i riskzonen, motivera till förändrade levnadsvanor, identifiera och stödja sårbara grupper, effektivt behandla och rehabilitera samt sprida kunskap. Länsstyrelsen Östergötland På den regionala nivån har Länsstyrelsen ett regionalt samordnande uppdrag. Länsstyrelsen ska också stödja genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet, bidra till utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat arbete i länet, stödja tvärsektoriella insatser i kommuner och landsting, stödja samarbetet på lokal, regional och nationell nivå och bidra med utbildning och kompetensutveckling i länet. Länsstyrelsen leder det regionala ANDT-rådet. Länsstyrelsens arbete och uppdrag på ANDT-området innefattar även tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen. I största möjliga utsträckning ska tillsynen samordnas med det förebyggande arbetet på alkoholoch tobaksområdet. Varje år ska Länsstyrelsen redovisa hur tillsynen bedrivits inom länet samt vilka åtgärder som vidtagits för att övervaka och stödja den tillsyn som kommunerna bedriver enligt alkohollagen och tobakslagen. Barn och unga har rätt till goda uppväxtvillkor. Genom att vara lyhörda för deras behov kan vi i samverkan minska riskerna för en ohälsosam livsstil och därigenom skapa förutsättningar för ett gott vuxenliv. Det innebär vinster för individ och samhälle. CAMILLA EGBERTH(S) Kommunstyrelsens ordförande Motala 14
15 Samverkan Polismyndigheten i Östergötland I de olika polisförfattningarna har sedan lång tid polisens huvuduppgift angetts till att beivra brott och bekämpa brottsligheten. De senaste decennierna har detta uppdrag utökats till att även omfatta brottsförebyggande verksamhet. Till detta kan knytas det övergripande kriminalpolitiska målet för polisens verksamhet, som är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. Polisens verksamhet sträcker sig över många olika verksamhetsgrenar och innefattar alla kategorier av brottslighet. Den omfattar bland annat nationella inriktningar för att minska de så kallade mängdbrotten och våldsbrotten, samverkan sida vid sida kommun-polis, polisens trafiksäkerhetsarbete, arbetet mot grov organiserad brottslighet och narkotikabrottslighet. Polisens uppdrag är således brett och ANDT är en del i ett större sammanhang det brottsförebyggande uppdraget, innefattande arbets- och samverkansmetoder som ger gemensamma förutsättningar för att klara uppdraget. Regionförbundet Östsam Östsam har ett uppdrag att utveckla en hållbar struktur för regional samordning kring folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet i samverkan med andra myndigheter, civilsamhället, näringslivet med flera i Östergötland. Arbetet utgår från regionala utvecklingsprogrammet, folkhälsopolitisk policy, det aktuella hälsoläget och pågående folkhälsoarbete i länet. Nätverk Det regionala folkhälsoarbetet i Östergötland styrs övergripande av en folkhälsopolitisk policy som är gemensam för kommunerna, Landstinget och region förbundet Östsam och policyn utgår ifrån det nationella målet för folkhälsan. Ett nätverk för folkhälsopolitiskt ansvariga politiker i kommunerna och representanter från tre av landstingets beredningar samt ett nätverk för tjänstemän med ansvar för folkhälsofrågor i kommunerna och landstinget deltar aktivt i det regionala arbetet. Länsstyrelsen driver sedan drygt tio år nätverk för ANDT-förebyggande insatser tillsammans med kommunerna, landstinget och Studenthälsan. Ett annat nätverk är det som finns för alkohol- och tobakshandläggare i länets kommuner. Länsstyrelsen driver också andra nätverk för olika specialområden till exempel studenterna vid Linköpings universitet. Det finns ett regionalt brottsförebyggande råd, regbrå, som består av kommunerna, polismyndigheten och Linköpings universitet. regbrå har till uppgift att inhämta och förmedla kunskap i det brottsförebyggande arbetet. Samverkan mellan kommunerna och polisen har utvecklats till ett väl fungerande koncept och idag har samtliga kommuner samverkansöverenskommelse med polismyndigheten. 15
16 Framgångsfaktorer Det finns goda skäl att prioritera ANDT-arbetet i Östergötland utifrån den nationella ANDT-strategin. Detta gäller såväl ur ett hälsofrämjande, förebyggande, brottsbekämpande som behandlande och rehabiliterande perspektiv. För att nå framgång i arbetet slås fast att det måste ske samordnat och i samverkan regionalt och lokalt. Framgångsfaktorer för lokalt ANDT-arbete Faktorer som har stor betydelse för hur arbetet i en kommun utvecklas: att det ANDT-förebyggande arbetet är viktigt och har hög prioritet för kommunen att det finns en lokal samordningsfunktion med mandat och tydlig strategisk roll att det finns en stödstruktur/organisation där beslutsfattare ingår att det finns samsyn om vad förebyggande arbete innebär att det finns fungerande samverkan mellan flera aktörer med tydlig rollfördelning att det finns fungerande nätverk och mötesplatser att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Prevention insatsnivåer För att vara framgångsrik kan och bör prevention bedrivas på olika nivåer samtidigt. Olika aktörer agerar på olika preventionsnivåer men ibland på samma nivå. Hälsofrämjande arbete är åtgärder som riktar sig till hela befolkningen och avser att göra det möjligt för människor att öka sin kontroll över, främja och förbättra sin hälsa. Prevention syftar till att förebygga ohälsa och kan vända sig till friska personer, till personer i riskzonen eller redan sjuka personer. Generella insatser riktar sig till hela befolkningen. Riktade insatser vänder sig till en utvald målgrupp som kan vara personer i risk. Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer. Skyddsfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som skyddar individen och minskar risken för ohälsa eller problem. Effektiva generella insatser bygger på kunskap om riskoch skyddsfaktorer och ska ligga till grund för samtliga insatser. Om insatserna syftar till att sänka/minska en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Om den istället bidrar till att öka tillgången till en skyddsfaktor kallas den hälsofrämjande. 16
17 RISKFAKTORER..Tillgång till alkohol,. narkotika och tobak..skolfrånvaro..bjudvanor i hemmet SKYDDSFAKTORER..Goda strukturerade. fritidsvanor..skolnärvaro..trygghet i familjen Närvaro av skyddsfaktorer kan göra att individen inte utvecklar ohälsa eller normbrytande beteende, trots att han eller hon exponeras för riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns på individ-, familje-, skola-/kamrat- och samhällsnivå. Generella hälsofrämjande åtgärder på samhällsnivå vars syfte är att förändra människors livsstil kan vara: underlättande, exempelvis arbete med att erbjuda drogfria miljöer för barn och ungdomar försvårande, exempelvis prispolitik tvingande, exempelvis lagstiftning. Arbetet med ANDT-frågorna är angeläget och ett framgångsrikt arbete för att minska bruk och missbruk är viktigt. Det jag vill framhålla som det i särklass viktigaste är att jobba uppströms och undanröja de orsaker till att många söker sig till droger och missbruk. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete som utgår från att minska klasskillnader och verkar för att alla människor ska ha ett innehållsrikt och meningsfullt liv är den väg som jag förordar. LELLE KARLSSON (V) Folhälsopolitiskt ansvarig. Regionförbundet Östsam 17
18 Nationell strategi Det övergripande målet i strategin är Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under perioden Förutsättningarna för långsiktighet och ökad samordning och samverkan mellan myndigheter ska ges ökad möjlighet. Regeringen följer varje år upp med en årlig åtgärdsplan och nationella indikatorer ska ge möjlighet till en god uppföljning. För vart och ett av de långsiktiga målområdena har ett antal prioriterade insatser identifierats. Sju långsiktiga mål är utpekade: 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk, eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6. Antalet döda eller skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. REGIONAL HANDLINGSPLAN 2014 JUNI 2016 Den regionala ANDT-strategin och länets prioriteringar följer samma struktur som den nationella strategins sju långsiktiga mål. De målområden och insatser som presenteras här gör inte anspråk på att omfatta hela det samlade ANDT-förebyggande arbetet i länet utan är ett antal gemensamma satsningar som berör en eller flera av ANDT-rådets myndigheter. Det sjunde målområdet behandlas inte alls inom ramen för denna handlingsplan. 18
19 Innehållet i denna broschyr har sammanställts av ANDT-rådets arbetsgrupp: Anna Bengtsson, Landstinget i Östergötland Annika Larsson, Östsam Anders Björkman, Motala kommun Anders Netin, Linköpings kommun Caroline Amundsson, Länsstyrelsen Östergötland Lena Lindhe Söderlund, Landstinget i Östergötland Lotta Hjalmarsson Österholm, Länsstyrelsen Östergötland Per-Åke Andersson, Polismyndigheten i Östergötland Petra Isaksson, Norrköpings kommun För mera information kontakta: Länsstyrelsen Östergötland, tfn Utgivningsår: 2013 Denna publikation hittar du på vår webbplats: Foto: Göran Billeson, där inte annat anges
20 Länssamarbetet för. ANDT-frågor i Östergötlands län
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
Läs merFörvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016
Verksamhetsplan 2016-01-18 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016 Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade
Läs merAlkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS)- En samlad strategi för Österåkers kommun
Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2017-03-08 Dnr KS 2017/0079 Till Kommunstyrelsen Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS)- En samlad strategi för Österåkers kommun 2017-2020 Sammanfattning
Läs merDrogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun
1 (6) 2018-04-09 Dnr 2017-371-761 Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 2018 2022 Bakgrund Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakspolitiken (prop.
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM
DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016
DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch
Läs merEn samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Läs merPolicy och riktlinjer
Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merRemiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2016-02-12 SN 2016/0083.11.01 0480-450885 Socialnämnden Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016-2020 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merANDT-strategi för Värmdö kommun
ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merDrogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-05-25 KS 2016/0279 Kommunfullmäktige Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Drogpolitiskt program
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merRemiss - Förslag till Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2016-03-07 ON 2016/0047 0480-453515 Omsorgsnämnden Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merRemiss - Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Linus Hellman 2016-03-10 SKDN 2016/0029 52904 Södermöre kommundelsnämnd Remiss - Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd
Läs merAlkohol, narkotika, dopning och tobak
Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Förena Förbättra Förändra Som regeringens företrädare i länen utgör länsstyrelsen en viktig länk mellan nationell, regional och lokal nivå. Länsstyrelsen ska
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE. ISSN 2000-043X HebyFS 2012:05 Infördes i författningssamlingen den 7 maj 2012 Alkohol- och drogpolitisk plan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merEn sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014
En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade
Läs merÖverenskommelse om Skånesamverkan mot droger
LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet
Läs merRegional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015. Västra Götalands län
Regional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015 Västra Götalands län 1 2 Rapportnummer: 2013:64 ISSN: 1403-168X Form: Ida Edgren Innehåll Regionala strukturer och samordning i länet
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.31
Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2
Läs merANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
Läs merStrategin lyfter också tydligare än tidigare att ANDT-frågorna ska samordnas
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 1 (12) Kommunledningskontoret Välfärd Eva Carlsson Bilaga till plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) för Eskilstuna kommunkoncern 2019-2022 - nationell
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merAlkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS) En samlad strategi för Österåkers kommun
Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS) En samlad strategi för Österåkers kommun 2017-2020 Antagen av Kommunfullmäktige: ÅÅÅÅ-MM-DD, KF P:P Dnr: KS 2017/0079 Inledning Strategin syftar till
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016-2019 TMRA KOMMUN Kommufedningskontoret 2015 -to- 15 Dnr. Dpl. Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Läs merNy nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten
1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merStrategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak
Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2019 Antagen: Ansvarig: Kommunstyrelsen Folkhälsorådet/ Kommunstyrelsen 1 Inledning Mariestads kommun vill skapa förutsättningar
Läs merRemissvar - Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Sunnanek 2016-03-02 BUN 2016/0191 0480-45 30 25 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Barn-
Läs merRegeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015
Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merResultat från länsrapportens undersökning ingår i Folkhälsomyndighetens underlag till regeringen inför prioriteringar och beslut på ANDT-området.
Frågorna i denna enkät avser länsstyrelsens ANDT-samordning under 2015. Syftet med undersökningen är att följa länsstyrelsernas och kommunernas arbete på ovan nämnda områden. De uppgifter som länsstyrelser
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun
Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Styrdokument 1 Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Inledning Det alkohol- och drogpolitiska programmet uttrycker Fagersta kommuns
Läs merTobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15
Läs merHandlingsplan för ANDT-strategi
www.hassleholm.se S Handlingsplan för ANDT-strategi Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Alkohol... 3 Narkotika... 4 Dopning... 5 Tobak... 5 Diarienummer: 2015/418 700 Fastställt den: 2015-09-28
Läs merLänsstyrelsernas del - ANDT-samordningen på länsstyrelsen
Länsstyrelsernas del - ANDT-samordningen på länsstyrelsen Frågorna i denna enkät avser länsstyrelsens ANDT-samordning under 2014. Syftet med enkäten är att fånga upp länsstyrelsernas arbete på det här
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merFörena Förbättra Förändra
Förena Förbättra Förändra Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Förena Förbättra Förändra Länsstyrelsen är en viktig länk mellan nationell, regional och lokal nivå. Länsstyrelsen ska arbeta för
Läs merAktuellt inom ANDT-området. Aktualitetskonferens 14 sep
Aktuellt inom ANDT-området Aktualitetskonferens 14 sep Ungdomars drogvanor i Värmland 2015 Uppdaterad nationell ANDT-strategi Revidering regionala ANDT-strategi Pågående projekt Aktuella utbildningsinsatser
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merBilaga 1. Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT),
Bilaga 1 Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT), 2017-2020 Innehåll 1. Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Avgränsningar... 3 2. Mål... 3 3. Strategiska
Läs merANDT-program
ANDT-program 2018-2021 Beslutad av kommunfullmäktige: 2018-04-23 Dokumentet gäller för Askersunds kommun Dokumentansvarig: ANDT-samordnare D.nr: 17KS129 Inledning Detta program ersätter det tidigare drogpolitiska
Läs merILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete
ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?
Läs merMall: Drogpolitisk plan 2015-2020
Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3
Läs merSkolelevers drogvanor
2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merPresentation vid projektledarträff 2 september 2015
Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08 Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara
Läs meratt de mål som antagits kopplas till aktiviteter och följs upp genom nyckeltal
Antagen i Kommunstyrelsen XX-XX-XX Revidering görs under 2019 För att långsiktigt lyckas i arbetet med att minska problemen kring och användningen av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel, ANDTS,
Läs merPlan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun
Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun 2019-2020 1 Innehållsförteckning Inledning...2 En nationell strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2020...2 En plan för ANDT-arbetet
Läs merFörord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!
Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merUngdomars drogvanor 2016
Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFrån ord till handling i regeringens ANDT-strategi
Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2018
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2018 Antagen av KF 2017-12-01, 172 1 (10) Högsby kommun vision för 2025 Högsby kommun är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, och där alla känner
Läs merPresskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling
Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merS ANDT-strategi Strategier
www.hassleholm.se S ANDT-strategi Strategier Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsning... 4 Definitioner... 4 Lokala ståndpunkter... 5 Övergripande målområden... 5 Relaterade dokument...
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merBaskurs missbruk & beroende
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Välkommen till dag 1 Baskurs missbruk & beroende 23 oktober 2017 Fika och inregistrering kl.09:00-09:30 Program 09:00 09:30 Inledning & introduktion 09:30 12:00 Drogtecken
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella
Läs merREGIONAL STRATEGI för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ANDTS Västra Götalands län
REGIONAL STRATEGI för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ANDTS 2018 2021 Innehåll Strategi för ANDTS-arbetet i Västra Götaland 3 En regional strategi för ANDTS 3 Samverkan mellan myndigheter på
Läs merDrogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merUppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Läs merSMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER
FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER VÄSTERBOTTEN: NORSJÖ SORSELE MALÅ NORRBOTTEN: ARVIDSJAUR ARJEPLOG i samarbete med Polismyndigheterna och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Konferens
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merRapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor
Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle
Läs merDrogpolitiskt program Örkelljunga kommun
Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun 2016-2020 Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Programmet ska vara vägledande för nämnder och förvaltningar
Läs merSkolelevers drogvanor 2017
Skolelevers drogvanor 2017 Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Almedalen 4 juli 2017 Vad är CAN? www.can.se Vad är CAN? Över 100 år. Paraplyorganisation med närmare 50 medlemsorganisationer. Cirka
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merANDTS-policy Hällefors kommun
ANDTS-policy Hällefors kommun Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 2018-2021 Innehåll Inledning/bakgrund... 3 Nationell ANDT-strategi... 3 Regional ANDT-strategi för Örebro län 2017-2021... 3 Preventionstriangeln...
Läs merLANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL4221 Yttrande över Eva Sundkvists (KD) motion om informations- och antidrogkampanj mot cannabis Ewa Sundkvist, (KD), Örebro har lämnat in en motion angående att inom
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merBestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012
Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17
Läs merAvsiktsförklaring DROGSAM
Avsiktsförklaring DROGSAM DROGSAM är en strategigrupp med representanter från myndigheter och organisationer som arbetar förebyggande med ANDT-frågor (Alkohol - Narkotika Dopning Tobak) i Sörmland. Den
Läs merTobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete
Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.
Läs mer