Inför diskussion med studenter hösten 2015

Transkript

1

2 Inför diskussion med studenter hösten 2015 Bakgrund Underlag till diskussion om Akutkurs T11 I nuläget består termin 11 av två Breddnings- och Fördjupningskurser (BoF) samt kursen Individ och Samhälle (IoS). BoF-kurserna är valbara och kan variera från medicinsk humaniora till bilddiagnostik, till barn- och ungdomspsykiatri, gynekologi och obstetrik i tex Uganda mm. Ett av alternativen är kursen i akutsjukvård. Denna kurs är mycket populär och som regel söker fler den än vad kursen har kapacitet att utbilda. Några exakta siffor har vi inte, men uppskattningsvis söker 80 % av studenterna kursen, betydligt färre får möjlighet att läsa den. Under BoF finns möjligheten att gå kurser som är delvis eller helt placerade utomlands. Statistiskt brukar ca 20 % av studenterna läsa kurser utomlands. Nu vill programledning och programnämnd införa en obligatorisk akutkurs på termin 11 som alla studenter läser. Varför vill programledningen införa en obligatorisk kurs i akutsjukvård? MSF genomförde en enkätundersökning som frågade nyutexaminerade läkare bland annat hur väl förberedda de kände sig inför sitt kommande yrke. Lunds universitet hamnade mycket långt ner på den punkten. I arbetet med utveckling av ett nytt läkarprogram, har behovet av ökade kunskaper och färdigheter inom akutsjukvård diskuterats mycket. Diskussion har rört sig kring att undervisningen inom detta i nuläget är uppsplittrad på de kliniska terminerna och att handläggning av akuta tillstånd som tex påträffas på andra ställen än på sjukhuset inte lärs ut. Tanken är att göra studenterna bättre förberedda inför sitt stundande yrkesliv, bland annat som en direkt åtgärd för att bemöta kritiken som framkom i MSFs enkät. Vidare är syftet att samla ihop undervisningen inom akutsjukvård och repetera den inför examen. De flesta ATutbildningar har kurser i akutsjukvård, men eftersom medelväntetiden till AT är 9 månader kommer de flesta vikariera innan AT, men då utan en sådan kurs. Detta område har även setts som ett område där examensmålen för läkarprogrammet skulle kunna få bättre måluppfyllelse. Men varför måste den vara obligatorisk? Ambitionerna för den nya kursen är höga. Den ska vara välstrukturerad, målen ska läras ut på ett bra och tydligt sätt. Detta ska åstadkommas bland annat genom att ha andra former av klinisk placering och scenarioträning. Programledningen menar att för att kunna genomföra dessa moment, som då även skulle kunna ske på mer avlägsna orter, krävs god planering och förutsägbarhet vad gäller antal studenter. Är kursen ett valbart moment, försvinner dessvärre den möjligheten till planering som krävs. Om den inte blir obligatorisk kan den inte heller användas som bas för att säkerställa studenters måluppfyllelse inom akutsjukvård. Det betyder att de målen måste säkerställas inom befintliga kurser. En obligatorisk kurs i akutsjukvård skulle sannolikt möjliggöra att T8 skulle kunna göras lite mindre belastande då man inte längre behöver nå lika långt inom akutsjukvård. En obligatorisk kurs skulle också möjliggöra att stärka det interprofessionella lärandet.

3 Hur skulle kursen se ut och vilka förändringar innebär det? Kursen skulle gå vid två tillfällen som en obligatorisk BoF-kurs, i början eller slutet av terminen med IoS mellan. Studenten går alltså kursen först eller sist på terminen. Det andra tillfället är även i fortsättningen valbart med möjlighet att åka på utlandskurser. Diskussion förs kring möjligheter att göra även delar av akutkursen utomlands. Akutsjukvårdskursen skulle breddas till att involvera även till exempel vårdcentraler samt sannolikt sjukhus utanför Region Skåne. Tex har sjukhuset i Halmstad tillfrågats. Ledningen är medvetna om att behov av reseersättning och ev boende på annan ort kan bli aktuell. Kliniska träningscenter kommer användas mer för att scenarioträna. När Region Skåne tillfrågas kring detta, är de överväldigande positiva. De anser att studenten blir bättre rustad och mer attraktiv efter att ha läst en sådan kurs. Regionen är en potentiell framtida arbetsgivare och kan anses representera en generell uppfattning från landstingen. Termin 8 har länge upplevts ha hög arbetsbelastning och är en kurs där många akutmedicinska moment undervisas. Diskussion pågår om att avlasta termin 8 med vissa moment som istället skulle ligga på termin 11:s akutkurs. Kommer det här få konsekvenser för mig som student på en lägre termin? En motiverad farhåga är att kursen skulle medföra att studenter på tex temin 6 trängs undan från akuten. Detta är ledningen väl medvetna om och kommer planera för att det inte ska ske, bland annat genom undervisning på andra orter och typer av placeringar för de på termin 11. Allt för att inte försämra eller påverka tidigare terminers undervisning. Sammanfattningsvis kan sägas att denna kurs skulle innebär att en av BoF-kurserna försvinner och i med det möjligheten att själv välja vad en vill läsa vid båda tillfällena, eller om en vill åka på utbyte vid båda BoF-tillfällena. Den kommer att innebära en del resor samt ev schemaläggning på jourtid. Det positiva den medför är en sammanhållen, väl utvecklad, verksamhetsbaserad utbildning i akutsjukvård som väl förbereder dig för stundande vikariat och yrkesliv, ger dig möjlighet att repetera den akutmedicin du lärt dig på tidigare terminer, samt skulle kunna avlasta den tunga termin 8.

4 Utdrag ur Protokoll från läkarstudenternas sammanträde 19 okt 2015 Medicinska Föreningen Lund Malmö Typ av sammanträde StorMUR 1 Mötessekreterare Linnéa Sandström Sammanträdesdatum Justerare Tiia-Marie Sundberg, Felicia Tid PROTOKOLL Närvarande Johanna Henriksson T4 (L), Oscar van der Have T3, Efraim Westholm T3, Belmin Zubanovic T10, Linnéa Sandström T2, Felicia Weije T2, John Louw T1, Tiia-Marie Sunberg T2, Olivia Hedén T2, Alexander Tilousius T8 (L), Erik Edholm T6 (L), Andreas Olsson T5 (L), Daniel Salehi T5 (L), Arvid von Konow T6 (H), Michelle Kanne T6 (H), Malin Jinhage T6 (L), Ida Axelsson T7 (L), Alexander Marcström T7 (H), Jutta Salminen T7 (H), Aron Øra Myren T7 (M), Yvette Lomnitz T8 (H), Andrea Krantz T8 (L), John Rådberg T9 (L), Malin Kihlberg T9 (L), Gustav Rydström T9 (H), Kajsa Andersson T9 (H), Sanna Hellström Schmidt T11, Morris Böttiger T9, Maria Weber T4 (M) 17. Diskussion T11 Akutkurs Det nuvarande höga söktrycket, de få platserna samt att kursen inte har någon riktig motsvarighet under utbildningen i dagsläget och att akutsjukvård nyligen blivit basspecialitet är bakgrunden till det nuvarande förslaget om att göra BoF-kursen i akutsjukvård på termin 11 obligatorisk. Detta skulle i så fall innebära en ändring av den nuvarande utbildningsplanen och komma att påverka vissa av de studenter som läser läkarprogrammet idag. Många av studenterna förespråkar att kursen även i fortsättningen ska vara frivillig eftersom studenterna vill värna om sina valbara poäng, men att man istället utökar antalet platser. Bl.a. önskar studenterna att kursen ska ges under båda BoF-perioderna. Studenterna framför ett antal frågor kring denna diskussion, t.ex. hur man ska lösa praktiska problem som idag finns på T6 och hur man ska garantera att kandidater på lägre terminer ska få ut lika mycket av akutplaceringen om fler studenter på T11 ska ha samma placering. Studenterna menar att om kursen ska göra obligatorisk måste den vara relevant och ha bra innehåll och man måste aktivt arbeta för att hålla den höga nivån som kursen verkar ha idag samt för att hålla handledare motiverade och engagerade. Studenterna undrar också vad som i så fall händer med de BoF-kurser på 15HP som idag erbjuds. Kommer de försvinna eller omstruktureras om akutsjukvård blir obligatorisk? En student på T11 som för närvarande läser kursen menar att det i nuläget är en av de mest givande kurserna på programmet samt att det är en mycket bra förberedelse inför AT-tjänsten. Studenterna ifrågasätter om det är acceptabelt att många verkar välja denna kurs främst i brist på bättre alternativ och anser man bör se över kvalitén och utbudet av BoF-kurser i allmänhet.

5 Medicinska fakultetsstyrelsen FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN Dnr M 2012/924 Jfr M 2008/ jfr M:G /06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen Gäller från ht 2012 Denna version av utbildningsplanen är diskussionsunderlag till beslutsförslag. Föreslagna justeringar står i rött. Läkarprogrammet (Master of Science in Medicine) 330 högskolepoäng Nivå A MALÄK Programbeskrivning Syfte och progression Programmet syftar till att utbilda läkare som har kompetens och trygghet i sin yrkesroll samt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, som behövs för att på ett professionellt sätt möta de föränderliga krav på medicinsk kompetens, som patienter och samhälle ställer. Vidare syftar programmet till att ge en god akademisk förankring med ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt inför den framtida yrkesgärningen. Läkarprogrammet är en 11 terminer lång utbildning och genomförs i nära samarbete med hälso- och sjukvården. Programmet har två nivåer, den grundläggande nivån omfattar termin 1-6 och den avancerade termin Det finns en tydlig progression avseende professionell utveckling. Den säkerställs genom två olika nivåexamina inlagda på termin 5 respektive termin 9. Båda nivåerna innehåller dessutom examensarbeten och den avancerade nivån även en breddnings-och fördjupningskurser för att säkerställa progression inom respektive nivå och mellan de båda nivåerna. Därmed uppfyller programmet även de formella kraven för kandidat- och masterexamen. Relation till arbetsmarknad Arbetsmarknaden för läkare i Sverige är god, en situation som förväntas bestå inom överskådlig framtid. Relation till fortsatta studier Läkarexamen ger behörighet att ansöka om allmäntjänstgöring. Programmet ger också behörighet till forskarutbildning. Mastersexamen ger behörighet till forskarutbildning inom EU och efter erhållen legitimation till specialistutbildning inom EU. Riktlinjer för utbildningen Medicinska fakultetsstyrelsen fastställde 7 december 2004 följande riktlinjer för läkarutbildningen: Läkarutbildningen vid Lunds universitet i Lund/Malmö ska - ge studenter, lärare och administrativ personal trygghet genom att erbjuda goda och samstämmiga utbildningsmiljöer med individanpassat stöd och återkoppling i studentens

6 UTBILDNINGSPLAN Dnr 2 M 2012/924 Jfr M 2008/1638 jfr M:G /06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen Gäller från ht 2012 lärande. - ge studenter, lärare och administrativ personal tydlighet genom att erbjuda väldefinierade mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i den professionella utvecklingen och garantera att dessa tränas, utvecklas och examineras på enhetligt sätt genom hela utbildningen. - präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, dvs utgår från tidigare terminers mål. Det innebär att relevanta avsnitt av tidigare terminers kompetensmål kommer att examineras. Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. - ge studenten en akademiskt förankrad utbildning, vilket bland annat innebär förtrogenhet med vetenskapliga principer och förmåga att diskutera fenomen i varierande perspektiv. - betona studentens eget ansvar för sitt lärande. Inom ramen för ett curriculum uppbyggt av obligatoriska och valfria delar övas studenten från början av sin utbildning att med eget ansvar och med ett vetenskapligt synsätt söka kunskap och värdera information. Studentens professionella utveckling främjas medvetet under hela utbildningen med successivt ökande krav på måluppfyllelse. Den tidiga fokuseringen på eget ansvar och professionell utveckling lägger grunden för det livslånga lärandet. - ge studenten patientkontakt genom hela utbildningen med träning i samtalsmetodik och god patientläkarrelation. - präglas av valfrihet genom att studenten ges möjlighet att fördjupa sig inom områden som studenten själv väljer. - präglas av flexibilitet genom att styrsystemen vidareutvecklas så att de uppmuntrar till och stödjer ständiga förbättringar och underlättar internationellt utbyte av studenter, lärare och handledare. - erbjuda arbetsformer som främjar självstyrt lärande och kommunikation och som är ett redskap för att uppnå kompetensmålen. Arbetsformerna ska vara gemensamma inom respektive fas. - erbjuda examinationsformer som är förankrade i vetenskap och beprövad erfarenhet. De ska ha ett begränsat antal format och vara integrerade. terminsbaserade och gemensamma för Lund och Malmö. - betona att det kontinuerliga utvärderingsarbetet är alla intressenters gemensamma angelägenhet. Arbetet syftar dels till att säkerställa en ständig utveckling av utbildningsmomenten, dels till att kontrollera att riktlinjer följs. - i enlighet med Lunds universitets internationaliseringspolicy ge studenter och medarbetare goda förutsättningar för att kunna studera och arbete i ett alltmer mångkulturellt och internationellt samhälle. Utbildningen innehåller moment mot vilka vissa personer kan känna samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t. ex. djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, organtransplantation och blodtransfusion. Den som vill genomgå läkarutbildning har dock skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom dessa områden.

7 UTBILDNINGSPLAN Dnr 3 M 2012/924 Jfr M 2008/1638 jfr M:G /06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen Gäller från ht 2012 Mål Enligt Högskoleförordningen 2006:1053, bilaga 2, Examensordning: För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. Kunskap och förståelse För läkarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För läkarexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och - visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till helhetssyn på patienter utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

8 UTBILDNINGSPLAN Dnr 4 M 2012/924 Jfr M 2008/1638 jfr M:G /06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen Gäller från ht 2012 Självständigt arbete (examensarbete) För läkarexamen skall studenten inom ramen för kunskapsfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng." Varje nyutexaminerad läkare skall således: kunna bidra till att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå, kunna etablera god kontakt med patient och närstående samt respektera deras integritet, kunna bidra till att förebygga, bota och lindra sjukdom, lindra sjukdomssymtom, bidra till återhämtning efter sjukdom samt ge tröst och stöd, kunna genomföra en fullständig kroppsundersökning och individualisera den efter situationens krav, kunna undersöka och bedöma en persons mentala hälsotillstånd, kunna genomföra en adekvat värdering av patientens problem och identifiera vanliga differentialdiagnoser, kunna välja ut adekvata och riktade kompletterande undersökningar, kunna tolka och värdera, i patofysiologiska termer, den information som framkommit vid anamnes, kroppsundersökning och andra undersökningar i syfte att ställa korrekt diagnos, kunna formulera och genomföra åtgärder och behandling i samråd med patienten samt kunna utvärdera deras effektivitet, kunna välja åtgärder och behandling på vetenskaplig grund samt kunna ompröva dessa på basen av nya vetenskapliga resultat, kunna samarbeta med kolleger och med medarbetare i andra yrken inom vård och omsorg samt kunna utöva ledarskap inom hälso- och sjukvården. Samtliga mål som finns för läkarutbildningen uppnås genom studier inom fyra olika kompetensområden: grundvetenskap, klinisk kompetens, professionellt handlande samt samhällsaspekter på hälsa och sjukdom. Studiemål inom dessa kompetensområden finns i kursplanerna. Studiemålen utgår från att studenterna efter genomgången utbildning ska kunna hantera ett antal förtecknade kliniska situationer (se Bilaga 1).

9 UTBILDNINGSPLAN Dnr 5 M 2012/924 Jfr M 2008/1638 jfr M:G /06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen Gäller från ht 2012 Kursuppgifter Läkarprogrammet är en 220 veckor lång utbildning vilket motsvarar totalt 11 terminer. Ungefär hälften av den totala utbildningstiden genomförs som en praktisk klinisk utbildning i nära samarbete med hälso- och sjukvården, s.k. verksamhetsförlagd utbildning. Grundnivå Grundnivån utgörs av Termin 1-6. Denna innefattar de basvetenskapliga kompetenserna inklusive patobiologi samt Klinisk medicin 1. Gränsen till den avancerade nivån efter T6 avgränsar därmed tydligt basvetenskap/grundläggande internmedicin mot efterföljande områden. I grundnivån ingår Examensarbete 1 (15 hp). Placeringen av detta arbete efter de basvetenskapliga/patobiologiska kurserna möjliggör en fördjupning relaterad till dessa kompetensområden. Vetenskapliga metodmoment på grundnivå är inkluderade i examensarbetet. Avancerad nivå Den avancerade nivån utgörs av Termin Termin 7-10 innefattar Klinisk medicin 2-4 och breddnings- och fördjupningskurser, Examensarbete 2 (30 hp). Termin 11 innehåller kurserna Individ och samhälle (15 hp), Akutsjukvård (7,5 hp) och Breddnings- och fördjupningskursen (7,5 hp). samt det avslutande momentet Individ och samhälle. Examensarbetet på avancerad nivå kommer sent i utbildningen för att möjliggöra ett brett urval av projektarbeten samt överensstämma med examensordningen för Lund universitet. Breddnings- och fördjupningskursen utgör totalt 7,5 hp av programmet. Det är en kurs kurser på avancerad nivå som studenterna väljer individuellt efter intresse. Kursen är placerad antingen i början eller i slutet av Termin 11. Kurserna är placerade på T11, antingen som två enskilda 7,5 hp kurser eller som en enda 15 hp stor kurs. Breddnings- och fördjupningskursen kan i huvudsak indelas i fyra kategorier: 1) medicinska basvetenskapliga kurser; 2) kliniska kurser; 3) relevanta kurser inom andra områden; 4) forskningsinriktade projekt. Breddningsoch fördjupningskurserna Kursen får gärna användas för nationellt eller internationellt utbyte. Den kan ges på engelska eller svenska. De kan med fördel ges på engelska, men i övrigt sker all undervisning på svenska, om inte annat anges i kursplanen. Behörighet till forskarutbildning Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå inom läkarutbildningen uppnås efter 4 års studier ( fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Högskoleförordningen, 7 kap, 39 ). Student som t. ex. under sommarforskarskola redovisat ett projektarbete om 30 hp kommer kunna antas efter Termin 7. Möjlighet till studier vid annat lärosäte respektive studier för utländska studenter vid Läkarprogrammet i Lund - Det sammanhållna Examensarbete 1 om 15 hp på Termin 5 utgör en möjlighet till utbyte. - Examensarbete 2 om 30 hp på Termin 10 möjliggör att en hel termins arbete förläggs vid annat lärosäte. Denna period bedöms vara den mest attraktiva för utbyte, då studenten bör kunna tillgodogöra sig kliniska

10 erfarenheter såväl som forskningserfarenheter inom ett brett urval av ämnen. UTBILDNINGSPLAN Dnr 6 M 2012/924 Jfr M 2008/1638 jfr M:G /06 Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen Gäller från ht Breddnings- och fördjupningskursen rna på Termin 11 infaller då studenten genomgått de stora kliniska disciplinerna, vilket medger ett brett urval av ämnen. Denna period bör därför möjliggöra deltagande såväl i relevanta kurser inom såväl vid Lunds universitet som vid andra lärosäten. För utländska studenter ger bägge examensarbetena möjligheter till studier på läkarprogrammet vid Lunds universitet. Breddnings- och fördjupningskursen er vid behov kan ges på engelska och utgör en möjlighet att ta emot utländska studenter. En schematisk bild över programstrukturen finns som Bilaga 2. sist i utbildningsplanen Examensuppgifter Efter fullgjord utbildning utfärdas efter ansökan Läkarexamen, 330 högskolepoäng (Master of Science in Medicine). Programmet uppfyller fordringarna för medicine kandidatexamen (Bachelor of Medical Science) och medicine masterexamen (Master of Medical Science (120 credits)) och möjlighet finns att ta ut dessa examina. Engelska översättningar reviderade i enlighet med rektors beslut (SU 2010/60) Förkunskapskrav och urvalsgrunder För tillträde till läkarutbildningen krävs förutom grundläggande behörighet MaD, FyB, KeB och BiB med lägst betyget Godkänd. Regler för tillämpning av urvalsprinciper och meritberäkning återfinns i universitetets antagningsordning. Omprov Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Student som påbörjat en kurs enligt äldre utbildningsplan har rätt till tre omprov på kursen under ett år efter det att kursen upphört eller genomgått större förändringar. Övrigt För att möjliggöra internationellt utbyte och för att kunna använda internationella lärare kan undervisning ske på engelska där så är lämpligt. Den verksamhetsförlagda utbildningen kan förläggas till ett stort antal sjukvårdsinrättningar, också utanför Malmö-, Lund- och Helsingborgsområdet. Utbildningsplanen gäller för de studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2007 eller senare.

11 Bilaga 1 till Utbildningsplan: Kliniska situationer Fastställd av NLU , reviderad av NLU , reviderad av NBMFU Andningssvårigheter Ont i bröstet Chock Kramper Medvetanderubbning Feber Palpabla resistenser Huvudvärk/ansiktsvärk Buksmärta Blodiga kräkningar Hjärtklappning/onormal hjärtrytm Svimning Kraftnedsättning Ont i örat Illamående och kräkningar Diarré Akut krisreaktion Smärtande och/eller svullen led Trauma (högenergi) Trauma (lågenergi) Frakturer Förgiftningar Vattenkastningsbesvär Reproduktion/graviditet Normal förlossning/amning Ont i halsen Rött öga Ont i ögat Blod i avföring/missfärgad avföring Hosta Sår/sårskador Känselförändring Självmordsrisk Blod i urinen/proteinuri Menstruationsproblem Testikelsmärta/testikelsvullnad Avvikelser från barns normala utveckling Blodiga upphostningar Trötthet Svullna extremiteter Svullen buk Beroende och missbruk Flytningar (kvinnor/män) Törst/uttorkning Förändrad vätske- och elektrolytbalans 1

12 Fastställd av NLU , reviderad av NLU , reviderad av NBMFU Främmande kropp Synförändring/synfenomen Hudbesvär Förändrad hudfärg Bränn och köldskador Smärta vid avföring Halsbränna/sura uppstötningar Yrsel/balansstörningar Ont i ryggen/nacke/skuldra Rörelserubbningar Vaginal blödning Sveda/sår/klåda i underlivet Aptitlöshet Viktminskning Drunkningstillbud/drunkning Förvirring Långvarig smärta/värk Våld/misshandel Barnmisshandel Preventivmedel Funktionsbedömning normalt åldrande Blodtrycksförändringar Pigmentförändringar Klåda Vanföreställningar/hallucinationer Blödningsbenägenhet Nästäppa/snuva Oro/ångest Ofrivilliga rörelser Elolyckor Heshet Sömnproblem Glömska/minnesförlust Stämningslägespåverkan Stick och bett Känslighet för infektioner Hörselnedsättning/öronsusningar Förändrade avföringsvanor Personlighetsförändring Aggressivitet och irritabilitet Munhålebesvär Svårt att svälja Ätstörning Tvångsbeteenden Språk och talrubbning Svettningar/vallningar Övervikt/fetma 2

13 Fastställd av NLU , reviderad av NLU , reviderad av NBMFU Sexuell olust/dysfunktion Lukt och smakbortfall Importerade sjukdomar Hår och nagelbesvär Dödsfall Hjärtstillestånd Vård i livets slutskede Laborativa situationer Onormalt blodglukos/glukos i urin Förändrad blodbild Onormala laboratorievärden avseende leverfunktion 3

14 Bilaga 2 till Utbildningsplan: Programstruktur Grundnivå 1 Läkarprogrammets grundkurs (10,5 hp) Cellbiologi (18 hp) Professionell utveckling 1 (1,5 hp) 2 Nervsystemet och rörelseapparaten (28,5 hp) Professionell utveckling 2 (1,5 hp) 3 Homeostas (28,5 hp) Professionell utveckling 3 (1,5 hp) 4 Patobiologi 1, 28,5 hp Professionell utveckling 4 (1,5 hp) 5 Patobiologi 2 (12 hp) Examensarbete 1 (15 hp) Professionell utveckling 5 (3 hp) 6 Klinisk Medicin 1 (30 hp) Avancerad nivå 7 Klinisk Medicin 2 (30 hp) 8 Klinisk Medicin 3 (30 hp) 9 Klinisk Medicin 4 (30 hp) 10 Examensarbete 2 (30 hp) Nytt: Nivåexamena borttagna Termin 11 omgjord Akutsjukvård (7,5 hp) eller Akutsjukvård (7,5 hp) eller 11 Individ och samhälle (15 hp) Breddnings- och Fördjupningskurs (7,5 hp) Breddnings- och Fördjupningskurs (7,5 hp)

15 Uppdrag Akutsjukvårdskurs slutrapport maj 2016 Läkarprogrammet Kansli M Medicinska fakulteten Lunds universitet Undertecknade har på programledningens uppdrag tagit fram och den 23 maj till Nils Danielsen och Peter Svensson avrapporterat ett förslag till grundläggande principer (struktur, logistik, innehåll, pedagogiska former, examinationer, evaluering) för en ny obligatorisk, fem veckor lång, kurs i akutsjukvård (akut omhändertagande). Ett principiellt kursschema bifogas. Aktuell plan är att kursen ska ligga under terminens första och sista fem veckor. En obligatorisk grundkurs med denna inriktning i slutet av utbildningen har efterlysts av läkarprogrammets studenter. Då vi med våra kliniska bakgrunder under flera år (oberoende av varandra) erbjudit valbara breddings- och fördjupningskurser på temat akutsjukvård/akut omhändertagande under termin 11 på läkarprogrammet, anser vi oss ha rimligt god uppfattning om vad studenter behöver och efterfrågar strax innan de lämnar läkarutbildningen. Vid ett akut medicinskt omhändertagande har man som läkare ofta både ont om tid och ont om information. Därför är den nya kursens absolut viktigaste målsättning att förbättra läkarstudenternas förmåga till ändamålsenligt akut omhändertagande baserat på snabb basal differentialdiagnostik med utgångspunkt från aktuella omständigheter, symtom, kliniska iakttagelser och undersökningsfynd. Svårt akut påverkade patienter med sviktande vitala funktioner är lyckligtvis inte så vanliga i sjukvården. Därför kan inte en läkarstudent under drygt två veckors relevant verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i akutmiljö förväntas få mer än begränsad erfarenhet av och förtrogenhet med akut omhändertagande vid svår sjukdom eller kroppsskada. Däremot är möjligheterna till relevanta differentialdiagnostiska överväganden under motsvarande omständigheter relativt goda. Vi bedömer därför att VFU under den nya kursen främst kan tillgodose seniora läkarstudenters behov av differentialdiagnostisk träning och erfarenhet, medan träning i akut omhändertagande i princip måste uppnås genom färdighets- och scenarieträning i simulerad miljö, helst i samverkan med sjuksköterskestuderande (se nedan). Vi föreslår att studenterna vid varje kurstillfälle fördelas i tre lika stora grupper (ca 20 studenter) mellan de tre kursorterna Malmö, Lund och Helsingborg. Därmed kan varje kursort med undantag för föreläsningsdagar förlagda till en av kursorterna (se nedan) erbjuda samtliga teoretiska och praktiska kursmoment under de två första kursveckorna (se nedan), och om så önskas skulle all undervisning kunna genomföras på engelska vid en kursort (för att möjliggöra deltagande av internationella studenter).

16 Vidare finns, med denna struktur, möjlighet att var och en av kursorterna utbildar samtliga studenter i ett enskilt kursavsnitt (lämpligen med omfattande simulatorinslag), och att studenterna då roterar mellan kursorterna. Sådan rotation skulle även kunna underlätta implementering av en strukturerad interprofessionell lärandemiljö (se nedan). Under kursvecka 1-2 föreslås inledningsvis ett pedagogiskt evaluerande, ickeexaminerande diagnostiskt in-test av MCQ-typ, som testar studenternas förkunskaper inom de kompetenser som kursen förväntas ge. Samma test används sedan även som ut-test. Kursveckorna ägnas åt teoretisk utbildning baserad på föreläsningar (för 60 studenter) och seminarier (i grupper om studenter) med huvudsakligt fokus på differentialdiagnostiska överväganden som utgår från symtom och undersökningsfynd hos olika typer av relevanta akut sjuka och skadade patienter. Dessa kursdagar föreslås varvade med praktisk utbildning i form av individuell färdighetsträning och simulatorbaserad scenarieträning. Samverkan mellan vårdprofessioner är en viktig framgångsfaktor i det akuta omhändertagandet, och vi planerar för att scenarieträning, och möjligen även viss VFU, ska samordnas med sjuksköterskeutbildningen för att skapa mer realistiska och relevanta träningsmiljöer. Dessa utbildningsmiljöer skulle med ett rotationssystem (se ovan) sannolikt enklare kunna implementeras vid en av kursorterna. Fram till mitten av andra kursveckan uppskattar vi att det på varje kursort finns möjlighet att erbjuda 4-6 läkarstudenter VFU samtidigt motsvarande totalt 7-8 pass vardagar kvällstid och 6-8 pass helgdagar (dag-, kvälls- och nattetid, dock ej söndag natt) på akutmottagning, akutvårdsavdelning (AVA), intensivvårdsavdelning (IVA) samt inom ambulansverksamhet. Under förutsättning att VFU-resurser enligt ovan (totalt ca vardags- och helgpass) friställs för kursens studenter bedömer vi att varje student redan under sina första två kursveckor skulle kunna genomföra tre pass VFU á 6-8 h. Från slutet av andra kursveckan där de 2-3 sista dagarna föreslås som bufferttid för helgdagar, i synnerhet under höstterminens avslutande kurs samt under kursvecka 3-4 genomför studenterna uteslutande VFU dag-, kvälls och nattetid. Under dessa veckor bedöms varje kursort parallellt kunna erbjuda VFU vardagar dagtid för 6-7 studenter, kvällstid för 4-6, och nattetid för 4-5 studenter, och helger dagtid för 4-6 studenter, kvällstid för 4-6 studenter, och nattetid för 4-5 studenter. Totalt motsvarar detta ca 80 VFU-sessioner (á 6-8 h) under vardagar och ytterligare ca 35 under helger. Vi förordar att varje student schemaläggs för ca 40 timmars VFU (fem 6-8-timmarssessioner) per vecka, vilket innebär att varje kursort vid ett optimalt VFU-utnyttjande (totalt sessioner per vecka) teoretiskt skulle kunna tillgodose behovet av VFU för upp till studenter. Vi bedömer således att de tre kursorterna tillsammans kan tillhandahålla relevant VFU i tillräcklig omfattning för kursens samtliga studenter. Sannolikt är dock tillgången på VFU-sessioner (se ovan) för kursens studenter under dessa båda kursveckor inte så hög som angetts ovan, eftersom samtliga kurser på avancerad nivå (termin 6-9) i detta skede varvar teori och praktik med

17 tonvikt på VFU. För att potentiellt avlasta kursorternas sjukhus har Ystad vidtalats angående VFU för upp till åtta studenter, samtal förts på programnivå med andra länssjukhus i Södra sjukvårdsregionen, och en kursstruktur (med drygt två veckors sammanhållen VFU) skapats som även möjliggör praktik på andra svenska sjukhus liksom utlandspraktik för studenter som så önskar. Internationella avdelningen har vidtalats, och samtal har förts direkt med företrädare för utländska sjukhus. Även början av kursvecka 5 föreslås utgöra bufferttid (se ovan) och används f ö för individuell träning och repetition. Summativa examinationer föreslås sista kursdagen i form av individuellt praktiskt prov enligt OSCE-koncept, som i simulerad fullskalemiljö primärt avses testa studenternas förmåga till ett strukturerat och adekvat initialt omhändertagande av akut sjuka patienter. Dessutom genomförs ett andra kursevaluerande (icke-examinerande) diagnostiskt ut-test med samma MCQ-frågor (formulerade på samma sätt men presenterade i annan ordningsföljd och med annan inbördes ordning mellan svarsalternativen). Resultaten jämförs på individ- och gruppnivå med resultaten från motsvarande in-test (se ovan) första kursdagen, och utgör underlag för kontinuerlig utveckling av kursen. Malmö och Lund den 26 maj 2016 Ulf Ekelund och Jonas Åkeson

18 Övergripande principer och schemaförslag för kurs i akutsjukvård/akut omhändertagande, T11, läkarprogrammet, LU Nedanstående är ett principschema för 20 studenter. Formaliserad undervisning planeras ske på tre utbildningsorter: Lund, Viss undervisning kan därmed enkelt förläggas till samma utbildningsort under en gemensam kursdag för samtliga 60 studenter (t ex första kursdagen), eller på rotationsbas (under t ex tre följande kursdagar) för 20 studenter per dag (innebär att studenterna i grupper om 20 roterar mellan utbildningsorterna) för dessa undervisnings- och övningsmoment. VFU under kursvecka 3-4 (även omfattande föregående och efterföljande helger) bedöms i nuläget fördelas i första hand mellan fyra VFU-orter: Lund, Malmö, Helsingborg och Ystad. Antalet studenter på varje VFU-ort anpassas till att varje student ska kunna erbjudas ca 40 VFU-timmar under handledning per Studenterna schemaläggs preliminärt dagtid, kvällstid och nattetid under samtliga veckodagar, vilket tidsmässigt i princip upp till fyrdubblar kapaciteten jämfört med enbart dagtid måndag-fredag (kontorstid). vardagar. Därutöver erbjuds varje student minst en klinisk VFU-placering kvällstid under de första två kursveckorna. Definitivt schema baseras på resurser, lokala faktorer och (önskad) samordning gällande scenarioövningar med ssk-programmet. Innehållet i schemat nedan kan därför behöva omdisponeras. Dagar med formaliserad undervisning kan behöva spridas ut något. Seminarier ska i första hand träna studenterna i differentialdiagnostiskt tänkande utifrån fallbeskrivningar baserade på klinisk bild behörighetsgivande, kurs inom ramen för en framtida sexårig legitimationsgrundande läkarutbildning,i synnerhet som principer och riktlinjer för efterföljande klinisk utbildning ännu är oklara.: 1. Praktiskt scenario med checklista, där en viss andel korrekt genomförda åtgärder krävs för godkänt resultat. Varje student examineras individuellt, och checklistans förväntade åtgärder är viktade efter klinisk betydelse, så att åtgärder avgörande för överlevnad och välmående tillmäts högre poäng än övriga åtgärder. 2. Portfolio med specificerade moment som ska ha genomförts på ett nöjaktigt sätt, verifierat genom påskrift av handledare 3. MCQ (som i så fall måste vara juridiskt skyddad så att studenterna inte kan begära ut frågor och svar)

19 Scenarioövn (avanc) Scenarioövn (docka) VECKA 1 5 stud 5 stud 5 stud 5 stud 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 Föreläsning EXAMINATIONER Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Introduktion Diagnostiskt test (MCQ) Generiskt ABC Den akuta vårdkedjan - möjligheter och krav 4 stud 4 stud 4 stud Gener ABC Gener ABC Gener ABC Seminarie Bröstsmärta Buksmärta Ryggsmärta Färdighetsträning VFU Psyk, Rättsmed, Soc, Hot/Våld Trauma Trauma Trauma Uljud, FAST/ RUSH Trauma Uljud, FAST/ RUSH Hjärtstopp Hjärtstopp Hjärtstopp Hjärtstillestånd Arytmier 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 Prehospital medicin Prioriteringar/Katastrofmed Gener ABC Gener ABC Bröstsmärta Buksmärta Ryggsmärta Drän Andningsbesvär (drunkn LV/vent Drän Andningsbesvär (drunkn LV/vent LV/vent Drän LV/vent Drän Trauma Trauma Uljud, FAST/ RUSH Trauma Uljud, FAST/ RUSH Hjärtstopp Hjärtstopp Hjärtstillestånd Arytmier

20 VECKA 2 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 Chock Chock Chock Chock Måndag Anafylaxi Chock, vätska Anafylaxi Anafylaxi Anafylaxi Anafylaxi Anafylaxi Medvetsänkn Medvetsänkn 4 stud 4 stud 4 stud Chock Chock, vätska Anafylaxi Medvetsänkn Medvetsänkn Medvetsänkn Tisdag Stroke, Kramper Fokalneurologi Medvetslösh, Intox Stroke, Kramper Fokalneurologi Medvetslösh, Intox Onsdag Torsdag Fredag Feber Att fylla med: Äldre i akutsjukvården, yrsel, nedsatt AT? Att fylla med: Drunkning etc? BUFFERT FÖR HELGDAGAR BUFFERT FÖR HELGDAGAR 17:00 VECKA 3 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00

21 VECKA 4 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 VECKA 5 08:00 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 BUFFERT FÖR HELGDAGAR Ytterligare moment? Tex beslutsfattande, föredrag om utlandsvistelser (av studenter och/el lärare). BUFFERT FÖR HELGDAGAR VFU: AKUTMOTTAGNIN, AMBULANS, IVA, AVA Inläsning Examinationer Kursutvärdering 15:00 16:00 17:00 Kursvärdering