Den Islamiska Revolutionen

Transkript

1 Den Islamiska Revolutionen Shahen reagerade för sent på de folkliga protesterna De politiska eftergifterna verkningslösa; shahhen tillsätter Sharif Emami (före detta premiärminister på 1960-talet) Shahens tal på TV (Nov 1978) Azhari Bakhtiar (provisorisk regering) I likhet med den konstitutionella revolutionen gick prästerskapet, intelligentian och basarköpmännen samman Andra aktörer: Sāzmān-e Cherik-hāye fadāyi-ye khalq-e Irān, Sāzmāne Mojāhedin-e khalq-e Irān, Jebhe-ye melli-ye Irān m.fl. Alla hade dock olika idéer om vad upproret skulle utmynna i

2 Khomeinis ankomst till Teheran 1 februari 1979

3 Khomeinis tal på Behesht-e Zahra

4 Khomeinis tal på Beheshte Zahra Hyllar den islamiska revolutionens martyrer ogiltigförklarar den dåvarande regeringen och uppmanar den att avgå Lovar utse en ny regering ("Jag ska sparka in deras tänder. Jag utser regeringen!") Kritiserar shahens kulturpolitik som omoralisk (fahshā)

5 Bazargan som konkurrerande premiärminister Två regeringar 4 feb-11 feb februari utser Khomeini Mehdi Bazargan som konkurrerande premiärminister sida vid sida Shahpur Bakhtiar som hade tillsatts av shahen. Han meddelar att alla måste åtlyda Bazargan och att uppror mot Bazargan är uppror mot Gud!

6 Den Islamiska Revolutionens seger 22 Bahman 1357 (11 Februari 1979) 13 Februari avrättningen av fyra av shahens överbefälhavare på taket på Refah skolan där Khomeini höll hus Utresning av all typ av motstånd - Kurdistan (augusti-september 1979) - Turkmen Sahra (Mars 1979)

7 Kurdistan

8 Folkomröstning Den 31 mars 1979 hölls en folkomröstning där man fick svara på frågan: "borde monarkin avskaffas till förmån för en islamisk regering? 98% av befolkningen svarade ja på frågan! Direkt efter folkomröstningen började man förbjuda tidningar och politiska organisationer som kritiserade den nya Islamiska regeringen.

9 Gisslankrisen på amerikanska ambassaden i Teheran Den 4 November 1979 ockuperades amerikanska ambassaden av dāneshjuyān-e xatt-e emām I protest mot att USA hade släppt in Shahen för att få behandling för sin cancer krav på att Shahen skulle utlämnas till Iran för att ställas inför rätta 52 amerikanska diplomater hölls som gisslan i 444 dagar

10 Nov 1979-sep 1980 Khomeini avsätter Bazargan som premiärminister (han stämplas som för Liberal ) Den 4 februari 1979 hölls presidentvalet och Bani Sadr väljs som Irans första President (4 feb juni 1981) 1980, kulturrevolutionen

11 Iran-Irakkriget Source:

12 Perioden Kriget mot Irak: -västvärlden stödde Saddam Hussein -Intern opposition i Iran förtrycktes, framgångar i kriget viktigare 1981: Khomeini kritiserade Bani Sadr skarpt och parlamentet avsatte Bani Sadr från presidentposten, Rajayi premiärminister Stora demonstrationer i protest både mot den hårda politiska klimatet och avsättandet av Bani Sadr Utrensning av oliktänkande i full kraft vid sommaren Alla politiska organisationer samt all typ av demonstrationer förbjöds - Massarresteringar och massavrättningar av unga människor i Iranska fängelser runt om landet Bani Sadr och Masud Rajavi (Ledaren för Mojāhedin Khalq-e Irān ) lämnade landet Stor flykt från Iran, brain drain Islamisering av samhället bombattentat som utfördes av Mojāhedin Khalq-e Irān och var riktade mot högstuppsatta religiösa och politiska figurer inom den Islamiska regeringen

13 Perioden Khomeini: den andlige ledaren Juli 1981: Mohammad Ali Rajayi valdes som president och Bahonar som premiärminister Den 30 augusti utsattes premiärministerns kansli för ett bombdåd. Attentatet dödade Rajayi, och hans premiärminister Bahonar Ali Khamenei: president Hashemi Rafsanjani: religiös politiker, Talman i majles Mir Hossein Mousavi: premiärminister År 1989 ändrades grundlagen och befattningen premiärminister försvann

14 Iran-Irak kriget Kriget slutade till sist med att FN (Förenta nationerna) förmedlade vapenvila i form av FN:s säkerhetsråds resolution 598 som godtogs av båda sidor 1988 Forugh-e Javidan Massavrättningar i iranska fängelser

15 Khomeinis död juni 1989 Ali Khamenei ersatte Khomeini som den högste andlige ledaren Rafsanjani, Irans president ( ) 1997 valdes Khatami till president och avtjänade två perioder 1998 kedjemorden Iran för att underminera Khatamis reformpolitik 2001 Khatami valdes om som president, Konservativa har majoriteten i Parlamentet

16 Studentrörelsen 1999 protester mot stängningen av tidningen Salam (reformvänlig) Krav på klarhet kring kedjemorden 7 studenter mistar livet under sammandrabbningarna med polisen och basij Khatami fördömer studentrörelsen som en led i att underminera hans reformpolitik De konservativa kritiseras honom skarpt för att ha varit passiv

17 Ahmadinejad Valdes som president 2005 med stöd från de konservativa Motståndaren var Rafsanjani som förlorade mot Ahmadinejad i andra omgången Misstankar om valfusk År 2009 valdes om som president med Mir Hossein Musavi och Mehdi Karubi som motståndare

18 starka misstankar om valfusk omfattande protestdemonstrationer organiserades. Högste ledaren Ali Khamenei beordrade en omräkning av en mindre andel av rösterna, men valresultatet fastställdes till Ahmadinejads fördel. Mousavi och hans fru Zahra Rahnavard samt Mehdi Karroubi (en annan presidentkandidat i valet 2009) sattes i husarrest i februari 2011 efter att de uppmanat sina anhängare att organisera demonstrationer till stöd för proteströrelserna i arabvärlden

19 Den gröna rörelsen i Iran Jonbesh-e Sabz

20 Presidenvalet augusti 2013 Öppnat vägen för förhandlingar om Irans kärnteknikprogram Utrikesminister Javad Zarif Khamenei är sjuk ovisshet kring hans efterträdare

21 Irans statsskick och politik Islamisk republik Grundlagen rättar sig efter sharialagar Högsteledaren är Vali-ye Faqih som är den främste tolkaren av lagen. Det innebär att han alltid har sista ordet. Vali-ye Faqih väljs på livstid av ett sakkunnigråd som heter majles-e xobregān (expertförsamlingen) på 86 rättslärda som utses i åtta år i allmänna val. Majles-e xobregān är den enda organ som kan avsätta den högste ledaren.

22 Lagstiftande organ Majles shōrā-ye Eslāmi (iranska parlamentet) Kontrolleras av shōrā-ye negahbān (Väktarråde) som har för uppgift att godkänna kandidater lämplighet samt godkänna lagarna innan de fastställs så att de inte skulle bryta mot sharialagar! Väktarrådet består av 6 jurister och 6 rättslärad De rättslärda väljs av vali-ye faqih och juristerna av den högste chefen för rättsväsendet

23 Verkställande organ President (måste vara man, shiit och godkänd av väktarrådet) Väljs sedan i presidentvalet Ingen premiärminister utan vice president Presidenten regering måste godkännas av parlamentet.

24 Rättsväsendet Den högsta domstolens ordförande väljs av Vali-ye Faqih Åklagarmyndighetens ordförande väljs internt

25 Majma e tashxis-e maslehate nezam Sakkunnigråd för landets bästa? Förmedlar mellan rättsväsendet samt verkställande och lagstiftande organ vid tvister Ordföranden väljs av Vali-ye Faqih Vali-ye faqi väljer även chefen för landet riksradio och TV Är högste överbefälhavaren Måste godkänna presidenten