Examensregler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet

Transkript

1 Fastställd av rektor Sida 1 / 38 Examensregler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet - gäller fr.o.m

2 Fastställd av rektor Sida 2 / 38 Innehållsförteckning 1. Nationella bestämmelser om examina Högskolelagen Högskoleförordningen 3 2. Lokala regler Huvudområden Examensbeskrivningar Kurser på grundnivå och avancerad nivå Examensarbete 5 3. Examensbenämningar för generella examina och 6 yrkesexamina på grundnivå vid Karolinska Institutet 3.1 Generella examina Högskoleexamen Kandidatexamen Yrkesexamina 6 4. Examensbenämningar för generella examina och 7 yrkesexamina på avancerad nivå vid Karolinska Institutet 4.1 Generella examina Magisterexamen Masterexamen Yrkesexamina 7 5. Examensbevis Ansökan om examensbevis Examensbeviset Beslut om examensbevis Överklagande Examensbeskrivningar för generella examina och 11 yrkesexamina på grundnivå vid Karolinska Institutet 6.1 Generella examina Yrkesexamina Examensbeskrivningar för generella examina och 24 yrkesexamina på avancerad nivå vid Karolinska Institutet 7.1 Generella examina Yrkesexamina 28

3 1. Nationella bestämmelser om examina Fastställd av rektor Sida 3 / 38 De nationella bestämmelserna om examina återfinns i högskolelag (1992:1434 med ändringar) och i högskoleförordning (1993:100 med ändringar). I examensordningen, högskoleförordningens bilaga 2, fastställs de examina som kan utfärdas vid svenska universitet och högskolor. De examina som Karolinska Institutet har rätt att utfärda redovisas i Högskoleverkets databas över examensrätter och som finns tillgänglig på En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning. En översättning av examensbenämningen skall återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs. Högskoleverket får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska efter samråd med Högskoleverket i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder. Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder. Högskolan skall till Högskoleverket anmäla de för- och efterled på svenska som högskolan bestämt skall användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska. Högskolan får också till Högskoleverket anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska. Ovanstående författningar och föreskrifter finns att läsa på Högskoleverkets hemsida Högskolelag Av 1 kap 10 a framgår att examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas och på vilken nivå de skall avläggas. 1.2 Högskoleförordning Av 6 kap 4 framgår att inom utbildningen får bara de examina avläggas som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). Av 6 kap 5 framgår att i examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen skall avläggas och vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Av 6 kap 9 framgår att en student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. Av 6 kap 10 framgår att i examensbeviset skall högskolan ange examensbenämningen och på vilken nivå examen avläggs.

4 Fastställd av rektor Sida 4 / 38 Av 6 kap 11 framgår att om ett examensbevis skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. Nationella ikraftträdande- och övergångsbestämmelser framgår av SFS 2006:1053.

5 Fastställd av rektor Sida 5 / Lokala regler Utöver de nationella bestämmelserna kan varje lärosäte besluta om lokala regler och bestämmelser, inom ramen för den nationella examensordningen. Examensregler för utbildning på grundnivå omfattar både nationella och lokala bestämmelser. Examensregler för grundläggande högskoleutbildning vid Karolinska Institutet (Dnr: 2919/06-300), fastställda av rektor , skall i tillämpliga delar fortsatt gälla för de examina enligt de äldre bestämmelser i högskoleförordningen som kan utfärdas till och med utgången av juni De preciserade krav som gäller för respektive examen framgår av kapitel 6 och Huvudområden Aktuell förteckning avseende huvudområden i kandidat-, magister- eller masterexamen finns på Examensbeskrivningar För examen som utfärdas efter genomgånget utbildningsprogram beskrivs detta i utbildningsplanen. För examen som inte är kopplad till ett utbildningsprogram kan en särskild examensbeskrivning med kursfordringar fastställas. 2.3 Kurser på grundnivå och avancerad nivå Endast avslutade och godkända kurser kan ingå i examen. I de fall kurser med gemensamt innehåll ska ingå i en och samma examen görs poängavdrag för det gemensamma innehållet. Kurser på avancerad nivå får inte ingå som krav i en examensbeskrivning för examen på grundnivå. En kurs som ingår i en examen på grundnivå omfattande högst 180 högskolepoäng kan inte användas i en generell examen på avancerad nivå för samma student. En kurs som ingår i en behörighetsgivande examen omfattande minst 180 högskolepoäng kan inte användas i en generell examen på avancerad nivå för samma student om inte en beslutad examensbeskrivning för huvudområdet medger detta. 2.4 Examensarbete För att erhålla examen vid Karolinska Institutet måste examensarbetet vara examinerat vid Karolinska Institutet, om inte ett beslut om tillgodoräknande finns.

6 Fastställd av rektor Sida 6 / Examensbenämningar för generella examina och yrkesexamina på grundnivå vid Karolinska Institutet 3.1 Generella examina I enlighet med rekommendationer från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) rörande svenska benämningar på för- och efterled och deras engelska översättningar från och med. Vid avtal med annat lärosäte om utbildningssamarbete som leder till gemensam examen kan annan examensbenämning förekomma Högskoleexamen Vid Karolinska Institutet anges den huvudsakliga inriktningen av högskoleexamen genom en examensbenämning innefattande huvudområdet som efterled. Högskoleexamen med inriktning mot Higher Education Diploma with specialization in Kandidatexamen Vid Karolinska Institutet anges den huvudsakliga inriktningen av kandidatexamen genom en examensbenämning innefattande medicine som förled och huvudområdet som efterled. Medicine kandidatexamen med huvudområdet Degree of Bachelor of Medical Science with a major in 3.2 Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Degree of Bachelor of Science in Occupational Therapy Audionomexamen Degree of Bachelor of Science in Audiology Biomedicinsk analytikerexamen Degree of Bachelor of Science in Biomedical Laboratory Science Optikerexamen Degree of Bachelor of Science in Optometry Röntgensjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Diagnostic Radiology Nursing Sjukgymnastexamen Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Tandhygienistexamen Higher Education Diploma in Dental Hygiene Tandteknikerexamen Degree of Bachelor of Science in Dental Technology

7 Fastställd av rektor Sida 7 / Examensbenämningar för generella examina och yrkesexamina på avancerad nivå vid Karolinska Institutet 4.1 Generella examina I enlighet med rekommendationer från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) rörande svenska benämningar på för- och efterled och deras engelska översättningar från och med. Vid avtal med annat lärosäte om utbildningssamarbete som leder till gemensam examen kan annan examensbenämning förekomma Magisterexamen Vid Karolinska Institutet anges den huvudsakliga inriktningen av magisterexamen genom en examensbenämning innefattande medicine som förled och huvudområdet som efterled. Medicine magisterexamen med huvudområdet Degree of Master of Medical Science (60 credits) with a major in Masterexamen Vid Karolinska Institutet anges den huvudsakliga inriktningen av masterexamen genom en examensbenämning innefattande medicine som förled och huvudområdet som efterled. Medicine masterexamen med huvudområdet Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a major in 4.2 Yrkesexamina Barnmorskeexamen Postgraduate Diploma in Midwifery Logopedexamen Degree of Master of Science in Speech and Language Pathology Läkarexamen Degree of Master of Science in Medicine Psykologexamen Degree of Master of Science in Psychology Psykoterapeutexamen Postgraduate Diploma in Psychotherapy Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot ambulanssjukvård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Pre-hospital Emergency Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot anestesisjukvård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Anaesthesia Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot distriktssköterska Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Primary Health Care

8 Fastställd av rektor Sida 8 / 38 Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Paediatric Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot intensivvård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Intensive Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot kirurgisk vård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Surgical Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot medicinsk vård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Medical Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot onkologisk vård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Oncology Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Theatre Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot psykiatrisk vård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Mental Health Care Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot vård av äldre Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Elderly Care Tandläkarexamen Degree of Master of Science in Dental Surgery

9 Fastställd av rektor Sida 9 / Examensbevis 5.1 Ansökan om examensbevis Student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis. Ansökan om examensbevis görs individuellt och bedömning av meriter prövas mot uppställda examenskrav. Studenten ansvarar för att komplett ansökan inkommer. Om ett examensbevis skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. 5.2 Examensbeviset Alla examensbevis vid Karolinska Institutet utfärdas på såväl svenska som engelska och åtföljs av en examensbilaga på engelska. Examensbilagan, Diploma Supplement, beskriver utbildningen och dess plats i det svenska utbildningssystemet. Enligt beslut (Dnr: 5299/03-300) vid Karolinska Institutet utfärdas inte Diploma Supplement retroaktivt till studenter som tagit ut sin examen före den 1 januari Av examensbeviset framgår examensbenämning och på vilken nivå examen har avlagts. Datum för utfärdande av ett examensbevis är det datum då en fullständig ansökan har inkommit. Av examensbeviset framgår dels datum för utfärdande dels datum för avslutade studier. Om en och samma kombination av kurser uppfyller villkoren för såväl yrkesexamen som generell examen utfärdas examen enligt studentens önskemål. Ansöker studenten om såväl yrkesexamen som generell examen utfärdas examina på två separata dokument. Om en yrkesexamen även uppfyller kravet för en generell examen men kombinationen av kurser skiljer sig åt utfärdas examen enligt studentens önskemål. Ansöker studenten om såväl yrkesexamen som generell examen utfärdas examina på två separata dokument. Examensbeviset sänds per post till den adress som anges i ansökan om examensbevis. Examensbeviset, inklusive bilagan Diploma Supplement, är en originalhandling som utfärdas i endast ett exemplar. Ett nytt examensbevis kan i individuella fall utfärdas efter särskilt beslut.

10 Fastställd av rektor Sida 10 / Beslut om examensbevis Av Arbets- och delegationsordning för Styrelsen för utbildning framgår vem som har rätt att fatta beslut om examensbevis. 5.4 Överklagande Student som fått avslag på sin begäran om att få examensbevis har rätt att överklaga detta beslut till Överklagandenämnden för högskolan. [12 kap 2 högskoleförordningen (1993:100)]

11 Fastställd av rektor Sida 11 / Examensbeskrivningar för generella examina och yrkesexamina på grundnivå vid Karolinska Institutet 6.1 Generella examina Högskoleexamen Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. För högskoleexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. För högskoleexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. För högskoleexamen skall studenten - visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Preciserade krav för högskoleexamen: För högskoleexamen krävs minst 60 högskolepoäng i något av Karolinska Institutet fastställda huvudområden. Ett examensarbete om minst 7.5 högskolepoäng inom huvudområdet skall ingå i examen.

12 Fastställd av rektor Sida 12 / 38 Kandidatexamen Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och l ösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Preciserade krav för medicine kandidatexamen: För kandidatexamen krävs minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i något av Karolinska Institutet fastställda huvudområden. Av den successiva fördjupningen inom huvudområdet ska minst 30 högskolepoäng vara på nivå G2. Ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet skall ingå i examen. För kandidatexamen som kan utfärdas efter genomgånget utbildningsprogram beskrivs de preciserade kraven för respektive huvudområde i utbildningsplanen.

13 Fastställd av rektor Sida 13 / Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut. För arbetsterapeutexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och - visa kunskap om relevanta författningar. För arbetsterapeutexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga, - visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, gruppoch samhällsnivå, - visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För arbetsterapeutexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

14 Fastställd av rektor Sida 14 / 38 Audionomexamen Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som audionom. För audionomexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om faktorer som påverkar hörselhälsan, och - visa kunskap om relevanta författningar. För audionomexamen skall studenten - visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera, genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder, - visa förmåga att identifiera, initiera och delta i hörselfrämjande hälsovård och förebyggande åtgärder i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För audionomexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För audionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

15 Fastställd av rektor Sida 15 / 38 Biomedicinsk analytikerexamen Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om relevanta metoder inom området, och - visa kunskap om relevanta författningar. För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, - visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

16 Fastställd av rektor Sida 16 / 38 Optikerexamen Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker. För optikerexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa kunskap om relevanta författningar. För optikerexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården, - visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För optikerexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För optikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

17 Fastställd av rektor Sida 17 / 38 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som röntgensjuksköterska. För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik, - visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdarbetet, och - visa kunskap om relevanta författningar. För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar, - visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar, - visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, - visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

18 Fastställd av rektor Sida 18 / 38 För röntgensjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

19 Fastställd av rektor Sida 19 / 38 Sjukgymnastexamen Sjukgymnastexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För sjukgymnastexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjukgymnast. För sjukgymnastexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och - visa kunskap om relevanta författningar. För sjukgymnastexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra sjukgymnastiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För sjukgymnastexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För sjukgymnastexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För sjukgymnastexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

20 Fastställd av rektor Sida 20 / 38 Sjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, - visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och - visa kunskap om relevanta författningar. För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, - visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, - visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

21 Fastställd av rektor Sida 21 / 38 För sjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

22 Fastställd av rektor Sida 22 / 38 Tandhygienistexamen Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng. För tandhygienistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist. För tandhygienistexamen skall studenten - visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan, och - visa kunskap om relevanta författningar. För tandhygienistexamen skall studenten - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit samt att utreda och analysera behov av munhälsovårdande insatser, - visa förmåga att genomföra och utvärdera insatta åtgärder samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För tandhygienistexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För tandhygienistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). För tandhygienistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Preciserade krav för tandhygienistexamen: Ett examensarbete om minst 7.5 högskolepoäng skall ingå i examen.

23 Fastställd av rektor Sida 23 / 38 Tandteknikerexamen Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som tandtekniker. För tandteknikerexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa kunskap om relevanta metoder inom området och om odontologiska behandlingsprinciper, och - visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön. För tandteknikerexamen skall studenten - visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska arbeten som används inom tandvården, - visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För tandteknikerexamen skall studenten - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För tandteknikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

24 Fastställd av rektor Sida 24 / Examensbeskrivningar för generella examina och yrkesexamina på avancerad nivå 7.1 Generella examina Magisterexamen Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

25 Fastställd av rektor Sida 25 / 38 För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Preciserade krav för medicine magisterexamen: För magisterexamen krävs minst 30 högskolepoäng med fördjupning i något av Karolinska Institutet fastställda huvudområden. Ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet skall ingå i examen. I en magisterexamen får kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 15 högskolepoäng ingå. För magisterexamen som kan utfärdas efter genomgånget utbildningsprogram beskrivs de preciserade kraven för respektive huvudområde i utbildningsplanen.

26 Fastställd av rektor Sida 26 / 38 Masterexamen Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

27 Fastställd av rektor Sida 27 / 38 För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Preciserade krav för medicine masterexamen: För masterexamen krävs minst 60 högskolepoäng med fördjupning i något av Karolinska Institutet fastställda huvudområden. Ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet skall ingå i examen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. I en masterexamen får kurs eller kurser på grundnivå omfattande högst 30 högskolepoäng ingå. För masterexamen som kan utfärdas efter genomgånget utbildningsprogram beskrivs de preciserade kraven för respektive huvudområde i utbildningsplanen.

28 Fastställd av rektor Sida 28 / Yrkesexamina Barnmorskeexamen Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska. För barnmorskeexamen skall studenten - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och - visa kunskap om relevanta författningar. För barnmorskeexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar, - visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och - visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet. För barnmorskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För barnmorskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). För barnmorskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Preciserade krav för barnmorskeexamen: Ett examensarbete om minst 7.5 högskolepoäng skall ingå i examen.

29 Fastställd av rektor Sida 29 / 38 Logopedexamen Logopedexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped. För logopedexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar, - visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och - visa kunskap om relevanta författningar. För logopedexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet, - visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet, - visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För logopedexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. För logopedexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.