Regler för militär sjöfart 2013 RMS-P. Gemensam Sjösäkerhetsledningssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och deras utrustning

Transkript

1 Regler för militär sjöfart 2013 RMS-P Gemensam Sjösäkerhetsledningssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och deras utrustning 2013

2

3 Försvarsmakten Regler för militär sjöfart Personal bemanning och behörigheter RMS P

4 Försvarsmakten Högkvarteret FM :1 Regler för militär sjöfart, RMS GSPDMF 2013, M , fastställs härmed med stöd av 17 kap. 7 Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2012:1) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO) och kungörs med stöd av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2011:2) för militär sjöfart. Regler för militär sjöfart ska tillämpas för all verksamhet inom Försvarsmakten med örlogsfartyg och dykare samt därtill hörande stödsystem och infrastruktur som direkt påverkar militär sjösäkerhet, från och med RMS P 2013, Personal. Från samma tidpunkt upphävs RMS 2010 enligt nedan RMS P Fastställd med , : Detta beslut har fattats av överste Ronald Månsson. I den slutliga handläggningen har dessutom överstelöjtnant Mats Johansson deltagit och som föredragande kommendör Mikael Wendel. Ronald Månsson Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem Mikael Wendel Boken är publicerad i samarbete med Combitech AB Sakavdelningar: Militära Sjösäkerhetsinspektionen Redaktör: Mats Lundgren RMS P 2013

5 Innehåll 1 Allmänt om RMS P Nyheter och ändringar Inledande bestämmelser... 9 Allmänt... 9 Mål... 9 Giltighet... 9 Undantag... 9 Definitioner och begrepp Förkortningar Ansökan och utfärdande av behörighetsbevis Allmänt om ansökan Ansökan om behörighetsbevis Ansökan om förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis Behörighetsgrundande tjänstgöring Likvärdighetsbedömning Behörigheter Däcksbehörigheter Maskinbehörigheter Säkerhetsbesättning Definition av säkerhetsbesättning Fastställande Allmänna regler angående säkerhetsbesättning Generella utbildningskrav säkerhetsbesättning Generella och särskilda utbildningskrav Generella utbildningskrav Särskilda utbildningskrav specialbehörigheter Bestämmelser om utbildningsanordnare System för kvalitetsnormer Handledd utbildning Viloregler Hälsoundersökning Bilaga 1 Exempel på beslut om säkerhetsbesättning Bilaga 2 Exempel på behörighetsbevis Bilaga 3 Exempel på blankett ansökan behörighet Bilaga 4 Gruppindelning av örlogsfartyg RMS P

6

7 1 Allmänt om RMS P 2013 Nyheter och ändringar RMS P 2013 har getts en ny struktur som i större utsträckning än tidigare stämmer överens med Transportstyrelsens föreskrifters uppstickning. Ett nytt kapitel som tillkommit är Bestämmelser om utbildningsanordnare. I RMS P 2010 fanns huvuddelen av skrivningarna med som återfinns i den nya utgåvan, men spritt på ett flertal ställen. Första kapitlet Begrepp, definitioner och förkortningar har överarbetats och utökats. Viktigare ändringar är att den stora floran av olika sjösäkerhetsutbildningar som omnämns i regelverket har definierats tydligare. Begreppen validering och likvärdighetsbedömning har definierats stringentare. I tabellen förkortningar har STCW-kodens olika kompetenskrav tydliggjorts. I behörighetssammanhang har begreppen Management respektive Operational Level tagits bort. Begreppet redaren har bytts till verksamhetsutövaren. Andra kapitlet Ansökan och utfärdande av behörighetsbevis har ett nytt kriterium vid förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis. Giltighetstiden för ett behörighetsbevis kan förlängas om innehavaren har fullgjort minst tre månaders behörighetsgrundande tjänstgöring under de sista sexmånadernas giltighetstid för behörigheten. Ny skrivning har lagts till som ställer krav på behörighetsförlängande kurs för den som inte tagit ut behörighet och vars utbildning är äldre än fem år. Krav på intyg hälsoundersökning borttaget vid ansökan om behörighet. Tredje kapitlet De tidigare kraven på matros och motorman har utvecklats till två behörigheter för däckspersonal och två för maskinpersonal i enlighet med STCW kravställningar. Tidigare krav på behörighetsgrundande sjötid för behörighet N5 på nio månader i vidsträckt fart har reducerats till tre månader. Utbildningskravet för behörighet N3 har sänkts från fullständig nautisk utbildning till STCW A-II/1 (styrmansnivå). Tabell riktlinjer för behörighetskrav i befattning har getts en annan uppstickning. Tabellen har även anpassats till TS nivåer avseende behörighet N3. Ny skrivning om dispens för däcksbefäl med behörighet N3, vilken baseras på utbildning genomförd i tidigare/äldre skolsystem, att fortsatt kunna tjänstgöra som FC fartyg grupp A1 i europafart samt S fartyg grupp A1 i oceanfart. RMS P

8 1 Allmänt om RMS P 2013 Fjärde kapitlet Tabell riktlinjer för behörighetskrav i befattning har getts en annan uppstickning. Utbildning för maskinbehörigheter har anpassats från tidigare tre nivåer till STCW fyra nivåer. M3 blir därmed en slutbehörighet för vissa, från att tidigare har varit en behörighetsnivå som passerades på väg till M1. Femte kapitlet Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att sekond och förstemaskinist får undvaras vid kort resa i inre fart och ersättas av behörig vakthavande officer respektive vakthavande maskinist. Ny text införd som förtydligar och utvecklar kravet på personal i säkerhetsbesättning att kunna styrka sina kompetenser. Tidigare detaljreglering av innehållet i sjösäkerhetsrelaterad typutbildning har ersatts med allmänt råd som övergripande beskriver syfte och innehåll i utbildningen. Sjätte kapitlet Krav på utbildning säkerhetsledning för sjögående förbandschef och fartygschef har tagits bort. Kravställning avseende rökdykning kompletterade med att krav enligt AFS 2007:7 ska uppfyllas samt att verksamhetsutövaren ska fastställa säkerhetsinstruktioner. Krav på räddningsbåtsutbildning har definierats. Förkunskapskrav för att genomgå utbildning för snabb räddningsbåt har definierats. Utbildningskrav för kranskötare har utökats och förtydligats, bl.a. avseende sjösättning och bärgning av båt med enpunktslyft och med personal ombord. Krav på utbildning för hantering av farligt gods har lagts till. Tidigare krav på sex månaders sjötjänstgöring de senaste fem åren för att upprätthålla specialbehörighet som allmänt respektive begränsat behörig radiooperatör har utökats till 12 månader. Krav på utbildning av rökdykare har utökats. De särskilda krav på läkarundersökning, som regleras av verksamhetsutövaren har tagits bort. Sjunde kapitlet Kravet på tre månaders FFU i minst europafart på fartyg grupp A1 för utbildning som leder till behörighet N5 har reducerats till åtta veckor i minst europafart. 6 RMS P 2013

9 Nyheter och ändringar Åttonde kapitlet Viloregler har ändrats till att även gälla vid resa med sjövaktssystem. Justering av texten i 6 har gjorts samt begreppsapparaten i 1 kap har utökats med definition för kort resa. Nionde kapitlet Kraven för hälsoundersökning har anpassats till att Transportstyrelsens föreskrifter (2009:3) om läkarintyg ska uppfyllas. Verksamhetsutövaren ges dock möjlighet, med Sjösäkerhetsinspektörens medgivande, att ange differentierade krav på synförmåga. Bilaga 1 Som en följd av ändrade regler påverkande säkerhetsbesättningen har formuläret/utseendet av beslut om säkerhetsbesättning överarbetas. Bilaga 3 Nya blanketter framtagna för ansökan om behörighet. Bilaga 4 Gruppindelning av örlogsfartyg är ett särskilt beslut av Sjösäkerhetsinspektören och har därför flyttats till bilaga. RMS P

10

11 2 Inledande bestämmelser Allmänt 1 STCW-konventionens utbildningskrav utgör grund för behörigheter på örlogsfartyg. Mål 2 Målet med RMS P är att förebygga allvarliga skador på personer, miljö och materiel genom att ange lägsta krav på bemanning och behörighet samt att reglera viloperioder för säkerhetsbesättning inom den militära sjöfarten. Giltighet 3 RMS P gäller för örlogsfartyg. Allmänt råd När civila fartyg och båtar tas i anspråk för verksamhet inom Försvarsmakten gäller regler enligt RMS G, 5 kapitlet Undantag 4 Varje chef för förband och fartyg får för särskilt fall fatta beslut som avviker från bestämmelserna i RMS P om det är nödvändigt för att undvika allvarlig personskada eller allvarlig skada på miljö eller materiel. Ett sådant beslut ska dokumenteras. Kommentar Hur andra undantag och dispenser hanteras framgår av RMS G. RMS P

12 2 Inledande bestämmelser Definitioner och begrepp 5 I denna föreskrift används följande definitioner och begrepp med angiven betydelse. Basic Safety Benämns grundläggande säkerhetsutbildning i svensk sjöfart. Båt Båt definieras i detta regelverk som fartyg med deplacement understigande 40 ton. Deplacement enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (2005:11) om tillämpningen av förordningen (2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg. Fartområde bemanning Fartområde avseende bemanning och behörighet definieras enligt RMS P, grundat på förordning (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Inre fart: Fart i trafik inom Sverige och utanför kusterna, dock högst en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd, samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund. Som inre fart anses också fart i fartområde D, såsom detta definieras i fartygssäkerhetsförordning (2003:438). Närfart: Fart till och från orter vid Östersjön eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs, samt fart genom Kielkanalen till Cuxhafen. Europafart: Fart från en punkt N 68 O 14 - Shetlands nordpynt, därifrån västerut till V 11, längs denna longitud över Irlands västkust till N 30, därifrån österut längs denna latitud. Oceanfart: All annan fart än ovan angivna Fartområde sjövärdighet Fartygschef (FC)/ Båtchef (BåtC) Med fartområde för fartygs konstruktion och utrustning avses i detta regelverk i RMS D definierat geografiskt område eller avstånd/tid till skyddad hamn. Sjösäkerhetsinspektören beslutar för varje örlogsfartyg vilket fartområde det är godkänt att uppträda i, baserat på fartygets konstruktion och utrustning. Fartområden benämns A, B, C, D och E baserat på fartygssäkerhetsförordning (2003:438) och Transportstyrelsens föreskrifter (2009:8) om fartområdenas indelning. Den i säkerhetsbesättningen som utövar rollen som befälhavare enligt sjölag (1994:1009). 10 RMS P 2013

13 Definitioner och begrepp Fartygsförlagd utbildning (FFU) Fartygsgrupp Förstemaskinist (1.M) FM redare Förtrogenhetsutbildning Godkänd utbildning Grundläggande säkerhetsutbildning Handledd utbildning Instegsbehörighet Kort resa Handledd utbildning ombord som utgör del av program eller kurs och som genomförs under ledning av utbildningsanordnare som har ett av Sjösäkerhetsinspektören godkänt system för kvalitetsnormer. Fartygs grupptillhörighet A1-A3, B baseras på storlek (deplacement), fartområde sjövärdighet, maskinstyrka och komplexitet. Den i säkerhetsbesättningen med kompetens och förmåga att tillfälligt vara MtjC ersättare, motsvarande förste fartygsingenjör inom civil sjöfart. Befattningshavare utsedd för att sammanhålla arbetet med den militära sjösäkerheten inom Försvarsmakten. Lägsta krav på säkerhetsutbildning för personal som ingår i besättning, men inte tillhör säkerhetsbesättning. Utbildning som berättigar till behörighetsbevis, certifikat eller intyg enligt denna föreskrift och som godkänts av Sjösäkerhetsinspektören eller Transportstyrelsen. Grundläggande säkerhetsutbildning i kombination med typutbildning är lägsta krav för personal ingående i säkerhetsbesättning. Utbildningen omnämns ibland som Basic Safety. Handledd utbildning utgörs av fartygsförlagd utbildning (FFU) och verkstadsförlagd utbildning (VFU). Med instegsbehörighet avses i denna föreskrift den typ av befattning som handledd utbildning syftar till och ger rätt till efter erhållen behörighet. Instegsbehörigheterna är: M8 M7 M5 N8 N7 N5 Resa som genomförs utan sjövaktssystem. Resa som under vanliga förhållanden kräver sammanlagt högst 12 timmars gång under en period av 24 timmar. RMS P

14 2 Inledande bestämmelser Maskintjänstchef (MtjC) Sekond (S)/ Försteofficer (1.O)/ Stf båtchef Sjöområde Sjöplacerad personal Säkerhetsbesättning Typutbildning Vaktgående maskinpersonal (Vmp) Vakthavande maskinist (VM) Vakthavande officer (VO) Den i säkerhetsbesättningen som under FC ansvarar för drift och underhåll av fartygets maskineri med tillhörande anordningar, motsvarande teknisk chef inom civil sjöfart. På vissa örlogsfartyg kan befattningen benämnas annorlunda. Den i säkerhetsbesättningen som utövar rollen som främste styrman enligt sjölag (1994:1009) 6 kap 7 och därmed ska ha förmåga att tillfälligt vara FC/BåtC ersättare. I denna föreskrift används sekond som ett samlingsbegrepp. Med sjöområde avses ett område med kommunikationstäckning för VHF, MF, HF respektive satellit. Sjöområden benämns A1, A2, A3 och A4. Sjöområden definieras i Transportstyrelsens föreskrifter (2009:95) och allmänna råd om radioutrustning på fartyg. Med sjöplacerad personal avses personal som ingår i besättningen på örlogsfartyg i grupp A1-A3 samt grupp B och båtar i klass I och II. Övrig personal som tjänstgör ombord på örlogsfartyg räknas som sjöplacerad personal enligt förbandschefs bestämmande. Det minsta antal besättningsmän i olika befattningar som kan anses vara betryggande från sjösäkerhetssynpunkt i den fart fartyget används i eller avses att användas i, enligt fartygssäkerhetslag (2003:364) 1 kap. 2 3 stycket. Typutbildning i kombination med grundläggande säkerhetsutbildning är lägsta krav för personal ingående i säkerhetsbesättning. Utbildningen ska omfatta sjösäkerhetsrelaterade moment som är specifika för den aktuella fartygs-/ båttypen och som är relevanta för befattning i säkerhetsbesättning. Motsvarande behörighet som i den civila sjöfarten. Den i säkerhetsbesättningen som för tillfället, direkt under MtjC, ansvarar för drift och övervakning av fartygets maskineri med tillhörande anordningar. Den i säkerhetsbesättningen som för tillfället, direkt under FC, ansvarar för fartygets navigering och manövrering. 12 RMS P 2013

15 Förkortningar Validering Verksamhetsutövare Verkstadsförlagd utbildning (VFU) Örlogsfartyg Med validering avses att utbildningsanordnare på begäran av enskild granskar vilken utbildning och kompetens som individen har gentemot fastställda utbildningskrav för nautisk- eller maskinteknisk examina och vid behov fastställer kompletterande utbildning. Se RMS G. Handledd verkstadsförlagd utbildning som utgör del av program eller kurs, och som genomförs under ledning av utbildningsanordnare som har ett godkänt system för kvalitetsnormer. Örlogsfartyg definieras i detta regelverk enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (2005:11) om tilllämpningen av förordningen (2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg som: Alla fartyg och svävare, oavsett vad de är avsedda att användas till och oavsett storlek, som tillhör Försvarsmakten eller som står under militärt befäl. Förkortningar 6 I denna föreskrift används följande förkortningar. AFS ARPA ECDIS ELSÄK-FS FRB GMDSS GOC IMDG-koden M N NFB SJÖI BN RB Arbetsmiljöverkets författningssamling Automatic Radar Plotting Aids Electronic Chart Display and Information System Elsäkerhetsverkets författningssamling Snabb räddningsbåt/ Fast Rescue Boat Global Maritime Distress and Safety System Allmänt behörig radiooperatör/ General Operators Certificate (GMDSS) International Maritime Dangerous Goods Code. Svensk översättning Transportstyrelsens föreskrifter (2011:95) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDGkoden) Behörighet som maskinbefäl på örlogsfartyg Behörighet som fartygsbefäl på örlogsfartyg Nämnden för båtlivsutbildning Sjösäkerhetsinspektionen behörighetsnämnd Räddningsbåt/ Rescue Boat RMS P

16 2 Inledande bestämmelser ROC SFS SRC STCW STCW-koden sektion A-II/1 A-II/2 A-II/3 A-II/4 A-II/5 A-III/1 Begränsat behörig radiooperatör/ Restricted Operators Certificate (GMDSS) Svensk författningssamling Begränsat radiooperatörscertifikat (VHF-certifikat) International Convention on Standards of Training Certifikation and Watchkeeping for Seafarers including 2010 Manila Amendments, 2011 Edition Kompetenskrav och övergripande mål för utbildning, vilken tillsammans med behörighetsgrundande sjötjänstgöring, leder till behörighet som: Fartygsbefäl på örlogsfartyg klass 5 till 3 (N5 N3). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för vakthavande befäl på fartyg med bruttodräktighet om 500 eller mer. Den svenska styrmansexamen utgör grund för behörighet. Fartygsbefäl på örlogsfartyg klass 2 till 1 (N2 N1). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för befälhavare och överstyrman på fartyg med bruttodräktighet om 500 eller mer. Den svenska sjökaptensexamen utgör grund för behörighet. Fartygsbefäl på örlogsfartyg klass 7 till 6 (N7 N6). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för befälhavare och vakthavande befäl på fartyg med bruttodräktighet mindre än 500 i närfart. Lättmatros på örlogsfartyg. Matros på örlogsfartyg. Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 5 (M5). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för vaktgående fartygsingenjör. A-III/2 Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 2 till 1 (M2 M1). I civil sjöfart motsvaras detta kompetenskrav för teknisk chef och förste fartygsingenjör på fartyg med framdrivningsmaskineri om 3000 kw eller mer. Den svenska sjöingenjörsexamen utgör grund för behörighet. A-III/3 Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 4 till 3 (M4- M3). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för teknisk chef och förste fartygsingenjör på fartyg med framdrivningsmaskineri om kw. 14 RMS P 2013

17 Förkortningar A-III/3 Near Coastal TS TSFS A-III/4 A-III/5 Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 7 till 6 (M7 M6). I civilsjöfart motsvaras detta av kompetenskrav på teknisk chef och förste fartygsingenjör på fartyg i närfart med framdrivningsmaskineri mindre än 3000 kw. Vaktgående maskinpersonal på örlogsfartyg (Vmp). Den civila sjöfarten använder samma begrepp. Befaren maskinpersonal på örlogsfartyg (Bmp). Den civila sjöfarten använder samma begrepp. Transportstyrelsen Transportstyrelsens författningssamling RMS P

18

19 3 Ansökan och utfärdande av behörighetsbevis Allmänt om ansökan 1 Bevis för däcksbehörighet N1 N8 samt maskinbehörighet M1 M8 utfärdas av Sjösäkerhetsinspektören efter ansökan. Giltigheten är normalt 5 år. 2 För utfärdande av behörighet N5, N7, M5 eller M7 krävs att den behörighetsgrundande utbildningen enligt 4 kapitlet. inte är äldre än fem år. Om utbildningen är äldre ska en behörighetsförlängande kurs genomföras. 3 Däcksbehörighet N9 10 styrks med NFB intygsbok. Ansökan om behörighetsbevis 4 Ansökan om behörighetsbevis ska innehålla: 1. vidimerad kopia av examensbevis som styrker utbildning enligt kraven i 4 kapitlet, 2. dokument som styrker behörighetsgrundande tjänstgöring, och 3. fotografi enligt passbestämmelser. Kommentar Fartygsbefäls- respektive maskinbefälsexamen klass VIII styrks med utbildningsbevis. Ansökan om förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis 5 Giltighetstiden för ett behörighetsbevis kan förlängas om innehavaren uppfyller något av nedanstående krav: 1. Har genomfört minst sex månaders behörighetsgrundande tjänstgöring de senaste fem åren. 2. Har utfört arbetsuppgifter som av Sjösäkerhetsinspektören bedöms som likvärdiga med tjänstgöring som föreskrivs under Med godkänt resultat har genomgått en behörighetsförlängande kurs enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bil Har fullgjort minst tre månaders behörighetsgrundande tjänstgöring under de sista sex månadernas giltighetstid för behörigheten. Den som genom en behörighetsförlängande kurs har erhållit en förlängning av giltighetstiden för sitt behörighetsbevis och vars behörighet trots detta har upphört att gälla ska, för att få giltighetstiden förlängd RMS P

20 3 Ansökan och utfärdande av behörighetsbevis ytterligare, uppfylla ovanstående krav utom punkt 3, eller komplettera sin utbildning enligt särskilt beslut av Sjösäkerhetsinspektören. För behörighet N8 och M8 kan tjänstgöringskravet enlig 6 punkt 1 ersättas med minst 50 timmars genomförd båttjänst de senaste fem åren. Med båttjänst avses tjänstgöring eller verksamhet som ger relevanta erfarenheter och kunskaper för upprätthållande av förmåga att tjänstgöra i befattning där behörighet N8 respektive M8 krävs. Om ett behörighetsbevis förnyas under giltighetstidens sista sex månader, får den nya giltighetstiden börja löpa från och med dagen efter att den gamla giltighetstiden gått ut. Allmänt råd Exempel på likvärdiga arbetsuppgifter kan utgöras av tjänstgöring, som lärare vid militär sjöbefälsutbildning, som fartygsinspektör, vid lag och vid ekipage. Behörighetsgrundande tjänstgöring Allmänt 6 Behörighetsgrundande tjänstgöring till sjöss ska för nautiker vara genomförd i befattning där bryggtjänst eller annan nautisk tjänst på relevant nivå utgör betydande del av tjänsten (däckstjänstgöring). Simulator Behörighetsgrundande tjänstgöring till sjöss ska för maskintekniker vara genomförd i befattning där maskinteknisk tjänst på relevant nivå utgör betydande del av tjänsten (maskintjänstgöring). Tjänstgöringen ska kunna styrkas med dokument för att kunna tillgodoräknas. Den tjänstgöring till sjöss som krävs är angiven i månader, och avser mönstrad tid ombord alternativt tid i befattning där huvuduppgiften utgörs av tjänstgöring ombord. Vid tveksamhet avgör Sjösäkerhetsinspektören vad som kan tillgodoräknas. De typer av örlogsfartyg på vilka behörighetsgrundande tjänstgöring till sjöss kan tillgodoräknas är upptagna i grupp A1 A3. Tjänstgöring på fartyg ur grupp B kan tillgodoräknas för behörighet N7 och N5. För behörighet N5 räknas dock högst 6 månader. 7 Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att utbildningstid i simulator får tillgodoräknas som del av behörighetsgrundande tjänstgöring till sjöss. Tjänstgöring i civilt fartyg 8 Tjänstgöring i handelsfartyg eller statsfartyg annat än örlogsfartyg får tillgodoräknas som praktik i den omfattning som Sjösäkerhetsinspektören beslutar om i det enskilda fallet. 18 RMS P 2013

21 Likvärdighetsbedömning Behörighetsförlängande kurs 9 Behörighetsförlängande kurs för nautiker och maskintekniker krävs för utfärdande av behörighet då kravet på behörighetsgrundande tjänstgöringen till sjöss eller båttjänst de senaste fem åren inte uppfylls eller då den behörighetsgrundande utbildningen är äldre än fem år. Allmänt råd Behörighetsförlängande kurs utformas, i tillämpliga delar, enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 1. Likvärdighetsbedömning 10 Utbildningar som inte omfattas av detta regelverk, t.ex. Marinens äldre utbildningar och civila sjöfartsutbildningar likvärdighetsbedöms av SJÖI behörighetsnämnd (SJÖI BN). 11 Sjösäkerhetsinspektören kan besluta om undantag och utfärda behörighet till den som inte har den teoretiska utbildning eller praktik som krävs enligt RMS P, om kraven uppfylls genom likvärdig utbildning eller behörighetsgrundande tjänstgöring. Likvärdighetsbedömning görs av SJÖI BN. Vid behov ska utbildningsanordnare med godkänt kvalitetssystem genomföra validering av den sökandes kvalifikationer i syfte att fastställa vilken kompletterande utbildning som fordras för viss examen. Beslut av ordföranden i SJÖI BN, får efter begäran från enskild, prövas av Sjösäkerhetsinspektören. Beslut av Sjösäkerhetsinspektören kan inte överprövas. RMS P

22

23 4 Behörigheter Däcksbehörigheter Lättmatros 1 För att erhålla behörighet som lättmatros på örlogsfartyg ska sökanden 1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-II/4, och 2. ha fullgjort minst 6 månaders däckstjänstgöring som ska ha bestått av uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan. Tjänstgöringen ska ha skett under uppsikt av en handledare med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppgiften. Matros Däckstjänstgöring enligt ovan får ersättas av utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 2, eller likvärdig utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar. 2 För att erhålla behörighet som matros på örlogsfartyg ska sökanden 1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-II/5, och 2. efter att ha erhållit behörighet som lättmatros ha fullgjort minst 18 månaders däckstjänstgöring. N10 Kravet på däckstjänstgöring får reduceras till 12 månader om utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 1 genomförts, eller likvärdig utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar. 3 För att erhålla behörighet N10 ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven för förarintyg enligt Nämnden för båtlivsutbildning (NFB). N9 4 För att få behörighet N9 ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven för kustskepparintyg enligt NFB. RMS P

24 4 Behörigheter N8 5 För att erhålla behörighet N8 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven för fartygsbefälsexamen klass VIII enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, och 2. ha fullgjort minst 24 månaders däckstjänstgöring. N7 Däckstjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning. 6 För att erhålla behörighet N7 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt STCW-koden sektion A-II/3, och 2. ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring. N6 Däckstjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning. 7 För att erhålla behörighet N6 ska sökanden efter erhållen behörighet N7, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VO-befattning på fartyg i lägst grupp A3. N5 8 För att erhålla behörighet N5 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt STCW-koden sektion A-II/1, och A-II/2 avseende farligt gods och IMDG-koden. 2. ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring, varav minst 3 månader i lägst europafart, samt 3. inneha behörighet som matros innan ovanstående utbildning påbörjas. N4 Däckstjänstgöring och behörighetskrav enligt ovan får ersättas av handledd utbildning. 9 För att erhålla behörighet N4 ska sökanden efter erhållen behörighet N5, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VO-befattning på fartyg i lägst grupp A3. N3 10 För att erhålla behörighet N3 ska sökanden efter erhållen behörighet N4, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VO-befattning på fartyg i lägst grupp A2. 22 RMS P 2013

25 Däcksbehörigheter N2 11 För att erhålla behörighet N2 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt STCW-koden sektion A-II/2, dock ställs inte krav på ytterligare utbildning i lasthantering (Cargo handling and stowage) utöver kraven för N5-behörighet, och 2. efter erhållen behörighet N3, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VO-befattning på fartyg i lägst grupp A2. N1 12 För att erhålla behörighet N1 ska sökanden efter erhållen behörighet N2, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst sekondbefattning på fartyg i lägst grupp A1. Allmänt råd Nedanstående tabell anger riktlinjer för Sjösäkerhetsinspektörens beslut avseende krav på behörighet för befattning på fartyg i viss grupp och visst fartområde. Beslut om säkerhetsbesättning för visst fartyg kan avvika från dessa riktlinjer. Fartygs grupptillhörighet baseras på faktorer som storlek/deplacement, fartområde, maskinstyrka och komplexitet. Fartygsgrupp Befattning Fartområde bemanning FC S VO B Inre fart B Närfart N8 N7 A3 Närfart N6 Anm: se 5 kap 8 A2 Närfart A2 Europafart N3 N6 N4 A2 Oceanfart A1 N1 Anm: se 14 N2 Anm: se 14 N5 RMS P

26 4 Behörigheter Övergångsbestämmelser 13 Den som har N5-behörighet vilken baseras nautisk utbildning genomförd vid YOP, OHS eller FB6 före 2005, ska genomgå kompletterande utbildning för att kunna erhålla högre behörighet. Kommentar Begränsning för N5-behörig att tjänstgöra i N6-befattning gäller dock inte för den som har fullgjort utbildning enligt ovan och som har minst 12 månaders tjänstgöring till sjöss i VO-befattning. Se 5. kap Den som har N3-behörighet, vilken baseras på nautisk utbildning vid VRK/VOS, MKHS HK, MKHS AK/HK, TAP, TU eller FB5, kan erhålla personlig dispens att tjänstgöra som fartygschef på fartyg tillhörande grupp A1 i europafart samt som sekond på fartyg tillhörande grupp A1 i oceanfart. Maskinbehörigheter Vaktgående maskinpersonal 15 För att erhålla behörighet som vaktgående maskinpersonal på örlogsfartyg ska sökanden 1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-III/4, och 2. ha fullgjort minst 6 månaders maskintjänstgöring. Tjänstgöringen ska uteslutande ha bestått av arbetsuppgifter i fartygets maskinavdelning, och ha skett under uppsikt av en handledare med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppgiften. Maskintjänstgöring enligt ovan får ersättas av utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 4, eller likvärdig utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar. Kommentar M8-behörighet uppfyller krav enligt ovan. Befaren maskinpersonal 16 För att erhålla behörighet som befaren maskinpersonal på örlogsfartyg ska sökanden 1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-III/5, och 2. efter att ha erhållit behörighet som vaktgående maskinpersonal ha fullgjort minst 12 månaders maskintjänstgöring. 24 RMS P 2013

27 Maskinbehörigheter Kravet på maskintjänstgöring får reduceras till 6 månader om utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 3 genomförts, eller likvärdig utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar. M8 17 För att erhålla behörighet M8 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven för maskinbefälsexamen klass VIII enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, och 2. ha fullgjort minst 24 månaders maskintjänstgöring. M7 Maskintjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning. 18 För att erhålla behörighet M7 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt STCW-koden sektion A-III/3 Near Coastal, och 2. ha fullgjort minst 36 månaders maskintjänstgöring. M6 Maskintjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning. 19 För att erhålla behörighet M6 ska sökanden efter erhållen behörighet M7, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VM-befattning på fartyg i lägst grupp A3. M5 20 För att erhålla behörighet M5 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt STCW-koden sektion A-III/1, och 2. ha fullgjort minst 36 månaders maskintjänstgöring, samt 3. inneha behörighet som befaren maskinpersonal innan ovanstående utbildning påbörjas. M4 Maskintjänstgöring och behörighetskrav enligt ovan får ersättas av handledd utbildning. 21 För att erhålla behörighet M4 ska sökanden efter erhållen behörighet M5, ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt STCW-koden sektion A-III/3 och ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VM-befattning på fartyg i lägst grupp A3. RMS P

28 4 Behörigheter M3 22 För att erhålla behörighet M3 ska sökanden efter erhållen behörighet M4, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VM-befattning på fartyg i lägst grupp A2. M2 23 För att erhålla behörighet M2 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt STCW-koden sektion A-III/2, och 2. efter erhållen behörighet M3, ha tjänstgjort minst 12 månader som 1.M på fartyg i lägst grupp A2. M1 24 För att erhålla behörighet M1 ska sökanden efter erhållen behörighet M2, ha tjänstgjort minst 12 månader som 1.M på fartyg i lägst grupp A1. Allmänt råd Nedanstående tabell anger riktlinjer för Sjösäkerhetsinspektörens beslut avseende krav på behörighet för befattning på fartyg i viss grupp och visst fartområde. Beslut om säkerhetsbesättning för visst fartyg kan avvika från dessa riktlinjer. Fartygs grupptillhörighet baseras på faktorer som storlek/deplacement, fartområde, maskinstyrka och komplexitet. Fartygsgrupp Befattning Fartområde bemanning MtjC 1. M VM B Inre fart B Närfart M8 M7 A3 Närfart M6 Anm: se 5. kap 8 punkt 2 A2 Närfart A2 Europafart M3 M7 M4 A2 Oceanfart M1 M2 M5 A1 26 RMS P 2013

29 5 Säkerhetsbesättning Definition av säkerhetsbesättning 1 En säkerhetsbesättning ska ha en sådan storlek och sammansättning att fartyget har tillräcklig med personal för manövrering och navigering, för drift och övervakning av maskineriet, för sådant nödvändigt underhåll av fartyget och dess utrustning som har betydelse för säkerheten, för skydds- och livräddningstjänsten, för sambandstjänsten, för intendenturtjänsten, för att kunna vidta åtgärder till förhindrande av förorening av den marina miljön, samt för att i god ordning och inom rimlig tid kunna överge fartyget och då även kunna bistå eventuella passagerare ombord. Fastställande 2 Säkerhetsbesättning på örlogsfartyg ska fastställas av Sjösäkerhetsinspektören i enlighet med vad som anges i fartygssäkerhetslag (2003:364) 2 kap. 4, och dokumenteras genom Beslut om säkerhetsbesättning. 3 Sjösäkerhetsinspektören beslutar om örlogsfartygs grupptillhörighet, som underlag för beslut om säkerhetsbesättning och behörigheter på viss befattning. Fartygsgrupper är A1, A2, A3 och B vilka beor på fartygen storlek (deplacement), fartområde, maskinstyrka och komplexitet. Kommentar Se bilaga 4. 4 Örlogsfartyg med ett deplacement om 40 ton eller mer ska ha fastställd säkerhetsbesättning. Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att även andra örlogsfartyg och nya örlogsfartyg ska ha fastställd säkerhetsbesättning. Allmänt råd I vissa fall, t.ex. vid insats i fjärran farvatten, kan särskilt beslut om säkerhetsbesättning fastställas av Sjösäkerhetsinspektören för skyddad eller kustnära del av område som ligger utanför inre fart eller närfart. Kraven på säkerhetsbesättning för sådant område kan likställas med kraven för inre fart eller närfart om kompletterande utbildning avseende speciella betingelser i området, som nautiska, meteorologiska, oceanografiska etc. genomförts. RMS P

30 5 Säkerhetsbesättning Allmänna regler angående säkerhetsbesättning 5 Fartygsvisa krav på säkerhetsbesättningens sammansättning framgår av beslut om säkerhetsbesättning. Kopia av dokumentet ska förvaras ombord. 6 Säkerhetsbesättningen är dimensionerad för att uppfylla de krav som framgår av definition av säkerhetsbesättning. Om fartyget genomför verksamhet som ställer ytterligare krav på besättningen ska den utökas med det antal individer och den kompetens som krävs för att funktionerna enligt definition av säkerhetsbesättning ständigt ska kunna upprätthållas. 7 Personal ingående i säkerhetsbesättning ska kunna styrka de kompetenser som är kravsatta för den befattning de tjänstgör i. På fartyg med deplacement större än 40 ton ska dokument som verifierar kompetenser medföras ombord. På fartyg med deplacement mindre än 40 ton behöver inte dokument som verifierar kompetenser medföras ombord. Då dokumenten inte medförs ombord ska säkerhetsbesättningens kompetenser kunna styrkas via den förbandschef som fartyget tillhör. Allmänt råd Kompetenser enligt 6 kapitlet styrks med skepps-/ förbandsorder, utdrag ur fastställd databas, examensbevis, utbildningsbevis eller liknande dokument. 8 Det antal besättningsmedlemmar och deras behörighet som framgår av beslut om säkerhetsbesättning ska gälla som lägsta krav. Vid tillsättande av befattning i säkerhetsbesättning gäller generellt att krav på viss behörighet alltid kan ersättas med högre behörighet, dock med följande undantag: 1. För att individ med behörighet N5 ska kunna tjänstgöra som FC på fartyg i grupp A3 (ordinarie behörighetskrav N6), krävs 12 månader däckstjänstgöring efter erhållen behörighet N5. 2. För att individ med behörighet M5 ska kunna tjänstgöra som MtjC på fartyg i grupp A3 eller som 1.M på fartyg i grupp A2 (ordinarie behörighetskrav M6), krävs 12 månader maskintjänstgöring efter erhållen behörighet M5. 9 Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att sekond och förstemaskinist får undvaras vid kort resa i inre fart, och ersättas av behörig vakthavande officer respektive vakthavande maskinist. Kommentar Avsteg från krav på sekond och förstemaskinist vid kort resa i inre fart framgår av beslut om säkerhetsbesättning. 28 RMS P 2013

31 Generella utbildningskrav säkerhetsbesättning 10 Fartygschef får besluta om att fartyget ska framföras trots att besättningen inte uppfyller kraven enligt beslut om säkerhetsbesättning, under förutsättning att: 1. Orsaken till att kraven inte uppfylls är att det inom besättningen har inträffat ett plötsligt sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd händelse, att bristen inte kan avhjälpas före fartygets avgång samt att det finns synnerliga skäl att påbörja resan och att den besättning som finns på fartyget är tillfredställande sammansatt med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt. 2. Beslutet inte innebär att kvalifikationerna hos fartygschefen, maskintjänstchefen eller personal för nödkommunikation och kommunikation med annan sjöfart frångås. 3. Beslutet inte avser längre tid än ett dygn eller en resa till närmaste destinationshamn. 4. Beslut om frånsteg dokumenteras i loggbok. 11 Ett fartyg som inte omfattas av beslut om säkerhetsbesättning får endast framföras om besättningen är så sammansatt att krav på bemanning och behörighet enligt 6. kapitlet uppfylls. 12 Vid förhalning krävs inte fullständig säkerhetsbesättning ombord, dock ska det finnas tillräckligt med personal för att förhalningen ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Generella utbildningskrav säkerhetsbesättning Grundläggande säkerhetsutbildning 13 All personal som ingår i säkerhetsbesättningen samt övrig personal som har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna fartygets eller omgivande fartygs säkerhet eller miljö på ett fartyg som tillhör grupp A1 A3 ska innan de tillträder tjänsten ombord genomgå grundläggande säkerhetsutbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. 14 All personal som ingår i säkerhetsbesättningen samt övrig personal som har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna fartygets eller omgivande fartygs säkerhet eller miljö på ett fartyg grupp B ska innan de tillträder tjänsten ombord genomgå grundläggande säkerhetsutbildning som innehåller de för båten relevanta delarna av den grundläggande säkerhetsutbildning som krävs enligt TSFS 2011:116. Den som under de senaste fem åren genomfört mindre än 6 månaders sjötjänstgöring ska genomgå fortbildningskurs. RMS P

32 5 Säkerhetsbesättning Allmänt råd 1. Besättningsmedlemmar som inte omfattas av och som inte genomgått grundläggande säkerhetsutbildning ska genomgå förtrogenhetsutbildning. 2. Grundläggande säkerhetsutbildning ska ingå i den utbildning som föreskrivs för behörighet N1 N7 och M1 M7. Grundläggande säkerhetsutbildning kan styrkas med sådana behörighetsbevis. 3. Fortbildningskurs grundläggande säkerhetsutbildning kan genomföras ombord enligt TSFS 2011:116 bilaga 12. Typutbildning 15 All personal som ingår i säkerhetsbesättningen samt övrig personal som har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna fartygets eller omgivande fartygs säkerhet eller miljö på ett fartyg eller båt ska innan de tillträder tjänsten ombord genomgå sjösäkerhetsrelaterad typutbildning på aktuell fartygstyp. Utbildningen ska omfatta moment som är specifika för den aktuella fartygs-/båttypen och som är relevanta för aktuell befattning i besättningen. Om den sjösäkerhetsrelaterade typutbildningen för aktuell fartygstyp är äldre än fem år och tjänstgöring på aktuell fartygstyp inte har skett med minst en månad under de senaste fem åren ska utbildningen uppdateras Allmänt råd Syftet med sjösäkerhetsrelaterad typutbildningen är att fånga upp båtoch fartygsspecifika utbildningsmoment som inte omhändertas av andra generella utbildningar. Utbildningen ska vara helt inriktad mot aktuellt fartyg och bör inte omfatta sådana moment som täcks in av kraven på nautisk, maskinteknisk eller specialbehörighet, grundläggande säkerhetsutbildning, förtrogenhetsutbildning eller annan utbildning. 30 RMS P 2013

33 6 Generella och särskilda utbildningskrav Generella utbildningskrav Förtrogenhetsutbildning 1 All personal som ingår i besättningen på ett fartyg som tillhör grupp A1 A3 ska innan de tillträder tjänsten ombord minst genomgå förtrogenhetsutbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. All personal som ingår i besättningen på båt i grupp B, eller en båt klass I III enligt RMS F, ska innan de tillträder tjänsten ombord minst genomgå förtrogenhetsutbildning som innehåller de för fartyget/ båten relevanta delarna av den förtrogenhetsutbildning som krävs enligt TSFS 2011:116. Allmänt råd Förtrogenhetsutbildning är avsedd för besättningsmedlemmar som inte ingår i säkerhetsbesättningen, eller inte har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna eller omgivande fartygs säkerhet eller miljö. Elever på skolfartyg ska betraktas som ingående i besättningen. Individer som uppfyller kraven på grundläggande säkerhetsutbildning uppfyller även kraven på förtrogenhetsutbildning. Denna kan därmed styrkas genom behörighetsbevis N1 N7 och M1 M7. Förtrogenhetsutbildning, för besättningsmedlem på båt som tillhör grupp B eller båt typ I III, utgör del av den utbildning som föreskrivs för N1 N10 och M1 M8. Genomförd förtrogenhetsutbildning kan därmed styrkas med sådant behörighetsbevis Särskilda utbildningskrav specialbehörigheter ARPA 2 ARPA-utbildning enligt STCW-konventionen krävs för befattning som FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på ARPA-utrustade fartyg. ECDIS 3 ECDIS-utbildning enligt IMO Model Course 1.27 krävs för befattning som FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på ECDIS-utrustade fartyg. RMS P

34 6 Generella och särskilda utbildningskrav Allmänt behörig radiooperatör (GOC) 4 GOC-utbildning enligt STCW-konventionen krävs för befattning som FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på GMDSS-utrustade fartyg som trafikerar sjöområde A2 A4. Den som under de senaste fem åren genomfört mindre än 12 månaders aktiv sjötjänstgöring på fartyg utrustat för sjöområde A2 A4 ska genomgå en fortbildningskurs enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 10. Begränsat behörig radiooperatör (ROC) 5 ROC-utbildning enligt STCW-konventionen krävs för befattning som FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på GMDSS-utrustade fartyg som trafikerar sjöområde A1. 6 Den som under de senaste fem åren genomfört mindre än 12 månaders aktiv sjötjänstgöring på fartyg utrustat för sjöområde A1 ska genomgå en fortbildningskurs enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 11. Begränsat radiooperatörscertifikat (VHF/ SRC) 7 Båtchef på båt med fartområde sjövärdighet E eller D med radioutrustning enligt RMS-F 3.4, tabell 3:7 samt båtchef båt klass III med radioutrustning enligt, ska lägst ha radiooperatörsutbildning motsvarande kraven för VHF-certifikat (Short Range Certificate) enligt Post och telestyrelsen. Handhavande snabba fartyg (HSF) 8 Vid framförande av båt med deplacement mindre än 40 ton och som har fartprestanda om 35 knop eller högre krävs utbildning för handhavande av snabba fartyg enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. Förkunskapskrav för utbildningen är lägst behörighet N8. Räddningsbåt (RB) 9 För att få framföra räddningsbåt krävs 1. utbildning som uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2 samt 6 månaders sjötjänstgöring, eller 2. minst 12 månaders sjötjänstgöring och att aktivt ha deltagit i handhavandet av fartygets livräddningsutrustning. Den som under de senaste fem åren har mindre än 50 timmars tjänstgöring på räddningsbåt ska genomgå fortbildningskurs. Kommentar Fortbildningskurs kan genomföras ombord enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga RMS P 2013

35 Särskilda utbildningskrav specialbehörigheter Snabb räddningsbåt (FRB) 10 Vid framförande av snabb räddningsbåt samt båtar som sjösätts och bärgas med enpunktslyft och personal ombord krävs utbildning som uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2. Förkunskapskrav för utbildningen är lägst behörighet N8 samt grundläggande säkerhetsutbildning. Den som under de senaste fem åren har mindre än 50 timmars tjänstgöring på snabb räddningsbåt ska genomgå en fortbildningskurs. Kommentar Fortbildningskurs kan genomföras ombord enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 19. Kranskötare 11 För hantering av kran för livflottar och båtar krävs utbildning för kranskötare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. Den teoretiska utbildningen ska även omfattas av SIS standard SS-ISO Lyftkranar Utbildning av kranförare, eller motsvarande norm. För hantering av kran för räddningsbåt krävs dessutom att kranskötaren har utbildning som uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2 avseende handhavande och utrustning för sjösättning och upptagning samt handhavande av räddningsbåt vid sjösättning och upptagning. För hantering av kran för snabb räddningsbåt samt båt som sjösätts och bärgas med enpunktslyft och personal ombord krävs dessutom att kranskötaren har utbildning som uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2 avseende handhavande och utrustning för sjösätning och upptagning samt handhavande av snabb räddningsbåt vid sjösättning och upptagning. Den praktiska övning som krävs för att på ett säkert sätt hantera kranar får genomföras ombord med fartygets utrustning, om verksamheten leds av person som har genomgått ovan nämnda utbildning och som har den praktiska erfarenhet som krävs för att på ett säkert sätt hantera den aktuella kranen. Farligt gods 12 Fartygschef, arbetsledare och personal ombord samt landbaserad personal, som är ansvarig för eller har uppgifter vid hantering av farligt gods, ska ha utbildning och nödvändig kunskap inom området. Kommentar Se vidare krav i RMS D och RMS F. RMS P

36 6 Generella och särskilda utbildningskrav Oljelasthantering 13 Utbildning i oljelasthantering enligt förordning (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, krävs på bunkerfartyg, enligt definition i RMS M. Rökdykning 14 Krav på antal rökdykargrupper i säkerhetsbesättningen framgår av beslut om säkerhetsbesättning. Kravet är kopplat till antalet individer ombord, fartygets konstruktion (möjligheter att utrymma) och fartområde sjövärdighet. Rökdykarutbildning ska minst uppfylla krav enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2007:7) om rök- och kemdykning och Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. Verksamhetsutövare ska fastställa säkerhetsinstruktioner för rökdykning på örlogsfartyg. Kommentar Utöver godkänd utbildning ska personal i rökdykarbefattning årligen genomgå särskild läkarundersökning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet samt genomföra minst fyra rökdykningsövningar, varav två med värmetillsats enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2007:7) om rök- och kemdykning. Elkompetens 15 Elinstallationsarbete på elektriska starkströmsanläggningar på örlogsfartyg får utföras endast av, eller under överinseende av person som uppfyller minst ett av kraven i tabell, och dessutom är skriftligen förordnad elinstallatör. Krav Allmän behörighet AB Allmän behörighet lågspänning ABL Av Transportstyrelsen godkänd utbildning Hänvisning/anmärkning Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer. Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer. Sjöfartsverket TAP M ST, KHS AK/HK ST och KHS SK MT. TU ST, YBK 5 ST, OF 2 ST, YOP 06/09 ST, SO ST. För personal med examen före 1993 krävs kompletteringsutbildning enligt godkänd utbildningsanordnare för behörighetsgrundande utbildning. 34 RMS P 2013

37 Särskilda utbildningskrav specialbehörigheter 16 Elinstallationsarbete på elektriska högspänningsanläggningar på örlogsfartyg får utföras endast under ansvarig ledning av person som har elkompetens enligt 15 samt genomgått en av utbildningsanordnare fastställd utbildning avseende elektriska högspänningsanläggningar på örlogsfartyg. Kommentar Bestämmelser för eldrift framgår av RMS D. Köldmedia 17 Vid arbete ombord med köldmediesystem eller i en anordning som påverkar köldmediesystemets funktion ska certifierad person finnas enligt förordning (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen, 32. Ubåt 18 Besättningen på ubåt ska utöver allmän behörighet, ha den kunskap och erfarenhet av ubåt som behövs med hänsyn till fartygets uppträdande, konstruktion och utrustning. Segelfartyg 19 Besättningen i segelfartyg ska utöver allmän behörighet, ha den kunskap och erfarenhet av segelfartyg som behövs med hänsyn till fartygets trafikmönster, konstruktion och utrustning. Behörighetsregler för båtar 20 Tabellen nedan anger lägsta nautiska behörighet och övrig utbildning som krävs för att framföra båt i inre fart. Båt som har beslut om säkerhetsbesättning omfattas inte av dessa krav. Tabell behörighetskrav för båt i högst fartområde D Typ av båt (enligt RMS F) Båt klass I och II. Båt klass III med fartprestanda 35 knop eller högre. Behörighet/utbildningskrav N8 samt typutbildning. Om båtens fartprestanda är 35 knop eller högre krävs även utbildning för handhavande av snabba fartyg. N8, typutbildning samt utbildning för handhavande av snabba fartyg. Tabell behörighetskrav för båt klass III i fartområde E Båt klass III Båt klass III med längd mindre än 12 meter och fartprestanda mindre än 35 knop. Behörighet/utbildningskrav N9 samt typutbildning. RMS P