Braås avloppsreningsverk Miljörapport 2015

Transkript

1 Braås avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Lokalisering och recipient Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Verksamhetsområde Översiktlig beskrivning av verksamhetens miljöpåverkan Beräkningar Reningsanläggning Dimensionering av avloppsreningsverket Inkommande ledningar Reningsprocess Slamhantering Energiförsörjning Kemikaliehantering Avfallshantering Besiktningar Fortlöpande miljöförbättrande arbete Riskanalys Gällande beslut och villkor Tillstånd enligt miljölagstiftning Anmälningar och föreläggande enligt miljölagstiftning Egenkontrollprogram Gällande beslutstext och villkor Beslutstext Villkor Drift- och produktionsförhållande under året Driftförhållanden Belastning Inkommande närings- och syreförbrukande ämnen Utsläppsredovisning Utgående närings- och syreförbrukande ämnen Avloppsslam Förändringar i anläggningar och process Förändringar på ledningsnätet Förändringar på avloppsreningsverket lanerade förändringar på ledningsnätet lanerade förändringar avloppsreningsverket Driftstörningar Driftstörningar på ledningsnätet Driftstörningar på avloppsreningsverket Energi, kemikalier och övriga resurser Energi och vattenförbrukning Gasproduktion Olje- och bränsleanvändning Kemikalieförbrukning Sammanställning av årets utsläpp till luft och vatten Vatten Luft Avfallsredovisning Avloppsreningsverksslam... 26

3 6.2 Konventionellt avfall Farligt avfall Recipientkontroll Slutkommentar Bilagor 1. Situationsplan 2. Utsläppskontroll Slamanalyser

4 1. Verksamhetsbeskrivning Braås avloppsreningsverk togs i drift 1981 och har tillstånd enligt miljöskyddslagen. Avloppsreningsverket tar emot och renar avloppsvatten från Braås och Böksholm. 1.1 Lokalisering och recipient Avloppsreningsverket är beläget på västra stranden av sjön Örkens södra del se bilaga 1). Recipienten för det renade avloppsvattnet är Mörrumsån nedströms utloppet från sjön Örken. Utsläppspunktens koordinater är enligt RT 90 2,5 gon väst: Nord och Ost Anläggningen är placerad utanför tätbebyggt område och utgör liten olägenhet för människors hälsa och miljö. 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Braås avloppsreningsverk tillhör Tekniska förvaltningens VA-avdelning. Ansvaret för verksamheten är uppdelat enligt figur 1 nedan. Tekniska nämnden Tekniska förvaltningens chef VA-chef Utvecklingsfunktion Gemensam med renhållningsavd.) Kvalitet Distribution roduktion Figur 1. Ansvarsfördelning VA-avdelningen är uppdelad i olika resultatenheter efter lednings- respektive produktionsfunktioner. VA-avdelningens samlade verksamhet utgör en balansräkningsenhet med resultatansvar skedde en organisationsförändring inom tekniska förvaltningen. Biogasprojektet i Växjö Kommun är ett gemensamt projekt mellan VA-avdelningen och renhållningsavdelningen. Båda avdelningarna lyder under tekniska förvaltningen. Rent ekonomiskt är biogasprojektet en egen resultatenhet. Allt utvecklingsarbete knyts till en gemensam utvecklingsfunktion som är organiserad under VA-avdelningen men knyter kompetens från både VA-avdelningen och renhållningsavdelningen vid behov. Braås avloppsreningsverk är en del av produktionssektionen och ingår i VA-området avlopp yttre som omfattar avloppsverken och tillhörande pumpstationer i Lammhult, Rottne, Braås, Dädesjö, Åby, Berg, Ingelstad, Tävelsås, Vederslöv, Åryd och Bramstorp. Distributionssektionen ansvarar för skötseln av avloppsledningarna. 4

5 I driftområde avlopp yttre ingår 6 personer. De ansvarar för driften av kommunens yttre avloppsreningsverk med tillhörande pumpstationer. Kvälls- och nattetid samt helger sköts bevakningen med personal i beredskap som får larm via driftövervakningssystemet. Inbrottslarm finns installerat på avloppsreningsverket. ersonalen som ansvarar och driver anläggningen har den kunskap som krävs för att driva verksamheten. Kontinuerlig fortbildning av personalen sker med hänsyn till verksamhetens art. 1.3 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet finns att se i kommunens kartprogram Geosecma. Tillsynsmyndigheten har tillgång till dessa kartor via Geosecma på intranätet. 1.4 Översiktlig beskrivning av verksamhetens miljöpåverkan Avloppsreningsverket i Braås har en höggradig rening avseende fosfor och organiska ämnen. Avloppsreningsverket fungerar bra och uppfyller väl uppsatta myndighetskrav för verksamheten Beräkningar Vid uträkning av verkets totala belastning och utsläpp per år används formlerna enligt tabellen nedan. Om innehållet, av någon parameter i avloppsvattnet, är mindre än rapporteringsgränsen används siffran för rapporteringsgränsen i beräkningen. Detta skiljer sig från rekommendationerna för databasen EMIR där de halverar rapporterat mindre än -värde. VA-avdelningen anser att nedanstående beräkningsmetoder ger mer korrekta värden för den totala belastningen och utsläppen. Datum Flöde m3) arameter mg/l) arameter kg/dygn) 1 jan* F1 L1 F1*L1 = D1 F2 L2 F2*L2 = D2 F3 L3 F3*L3 = D3 31 dec* F4 <L4 F4*L4 = <D4 Totalsumma F L < D *I totalsumman ingår årets samtliga provtagningstillfällen. Totalt in / belastning ton) = < D/ F) * I /1000 Totalt ut / utsläpp ton) = < D/ F) * I /1000 Uppmätt årsflöde I 1.5 Reningsanläggning Dimensionering av avloppsreningsverket Dimensionering Dimensionering Anslutna pe) BOD7 kg/dygn) 350 Qdim m 3 /h) 125 Tot- kg/dygn) 10 Qmax m 3 /h) 250 5

6 1.5.2 Inkommande ledningar Till Braås avloppsreningsverk finns 7 avloppsvattenpumpstationer anslutna varav 6 med driftövervakning. Enligt Geosecma finns totalt m spillvattenledning i Braås och Böksholm Ledningslängden kan variera något år från år p.g.a. att man har definierat om egenskaperna för en ledningssträcka så att den hamnar i en annan kategori t.ex. från ledningstyp huvudledning till servis), vilket medför att det i statistiken ibland blir konstiga siffror. Observera att detta inkluderar endast självfallsledningar. Drift och underhåll av ledningsnätet sköts av främst gatuteknikavdelningen på uppdrag av distributionssektionen. umpstationerna och nödavloppens placeringar finns att se i kommunens kartprogram Geosecma. Tillsynsmyndigheten har tillgång till webbaserade kartor via intranätet. umpstationer till Braås avloppsreningsverk umpstationsnr Stationsnamn Nödavlopp utsläppspunkt Övrigt A Böksholm Södra Holmån, avrinning till Mörrumsån Driftövervakad A Böksholm Norra Dagvattenledning till dammarna innan Mörrumsån Driftövervakad A Sandvik Skogsdike som mynnar i Örken Reservkraft från ARV Driftövervakad A Volvo BM Dike som via mindre vattendrag mynnar i Örken Driftövervakad A Stilpannan Vattendrag som förbinder Drättingesjön med Örken Driftövervakad A Braås Örken Stationär reservkraft Driftövervakad A Industriområdet Dagvattenledning till skogsdike Larm Reningsprocess å Braås avloppsreningsverk sker mekanisk, biologisk och kemisk rening. Spillvattnet kommer från Braås respektive Böksholm i skilda ledningar, varefter de blandas i en kammare och sedan rinner genom dubbla galler. Vattnet rinner därefter genom 2 biorotorer som körs parallellt. Efter biorotorerna doseras fällningskemikalien innan vattnet rinner till två parallellkopplade sedimenteringsbassänger. Det renade vattnet rinner sedan ut till recipient. Avloppsreningsverket är byggt för kemisk fällning med kalk men från 1992 används polyaluminiumklorid för fällning. Figur 2 visar en schematisk bild över avloppsreningsverkets process. 6

7 Figur 2. Reningsprocess Braås Avloppsreningsverk Slamhantering Slammet pumpas normalt ut på slamvassbäddarna, men möjlighet till förtjockning och borttransport med slamsug finns också. Förtjockat slam går till Sundets biogasanläggning för vidare behandling. Vid spridning av slammet på slamvassbäddarna har slammet en låg TS-halt betyder stora mängder slam, i m 3, jämfört med om slammet körs iväg eftersom slammet avvattnas innan Energiförsörjning Ingen egen el produceras på anläggningen. Den el som åtgår till anläggningen och ledningsnätet köps in Kemikaliehantering Kemikalier används till kemfällning på avloppsreningsverket. Aktuell kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad för de kemikalier som används i verksamheten finns på anläggningen. Sammanställning av årsförbrukningar görs i den årliga miljörapporten. Kontroll av lagring och hantering av kemikalier sker vid periodisk besiktning Avfallshantering Slam från avloppsreningsverket pumpas ut på slamvassbäddar. Konventionellt avfall från Braås avloppsreningsverk transporteras bort för vidare behandling. 1.6 Besiktningar Den senaste besiktningen av avloppsreningsverket genomfördes och avsåg t.o.m. år Besiktningsman var Therese Norrman ersson WS Sverige AB. De anmärkningar och noteringar som framkom vid besiktningen har redovisats separat. eriodisk besiktning skall ske vart tredje år och nästa besiktning genomförs

8 1.7 Fortlöpande miljöförbättrande arbete VA-avdelningen arbetar kontinuerligt med fortlöpande miljöförbättrande arbete genom optimering av reningsprocessen, översyn av kemikalie- och energibehov etc. Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att begränsa ovidkommande vatten till avloppsreningsverken. Det gäller dock kommunen i stort och innan åtgärder vidtas görs utredningar om var åtgärder gör bäst nytta. 1.8 Riskanalys Riskanalysen för Braås avloppsreningsverk uppdaterades Braås avloppsreningsverk togs i drift 1981 och har under åren kompletterats med ny styr- och maskinutrustning för att minska risken för haverier. Risken för större utsläpp av kemikalier från avloppsreningsverket bedöms som liten eftersom tanken där fällningskemikalien förvaras är invallad och försedd med larm. Avloppsreningsverket sköts av kunnig personal som ser till att ständigt hålla ett högt reningsresultat. Driftstörningar inom verket som påverkar reningsresultaten kan därför hållas på en låg nivå, varför risken för dåliga reningsresultat bedöms vara liten. Risken för otillåtna utsläpp som i större utsträckning kan påverka reningsresultatet bedöms som liten med hänvisning till erfarenheterna av många års drift. Vid strömavbrott finns stationär reservkraft på anläggningen. Någon egentlig bräddpunkt från avloppsreningsverket finns inte, men avloppsvatten kan nödbrädda före det når reningsverket. Däremot leds vattnet förbi biorotorerna då flödet överstiger 2 Qdim. Även vid strömavbrott i Braås samhälle når det mesta av avloppsvattnet reningsverket eftersom två pumpstationer på ledningsnätet har reservkraft. Riskanalys finns upprättad för anläggningen. 8

9 2. Gällande beslut och villkor Tillsynsmyndighet för reningsverket är Miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö kommun. Under 2013 ändrades bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till den nya Miljöprövningsförordningen 2013:251). Detta medförde att Braås avloppsreningsverk fick en verksamhetskod: 90.10, som är samma som den SNI-kod som verket hade tidigare. Avloppsreningsverket klassificeras tillsvidare som en B-anläggning. Detta innebär krav på att årligen, senast den 31 mars, lämna in miljörapport för verksamheten till tillsynsmyndigheten. Gällande miljötillstånd för verksamheten är meddelat med hjälp av miljöskyddslagen. Under 2014 påbörjades arbetet med en ny tillståndsansökan enligt miljöbalken. Detta arbete har fortgått under hela Tillstånd enligt miljölagstiftning Datum Beslutande myndighet Tillståndet avser Koncessionsnämnden Utsläpp av avloppsvatten från samhällena Braås och Böksholm. 2.2 Anmälningar och föreläggande enligt miljölagstiftning Datum Beslutande myndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Tillstånd för transport av farligt avfall från den egna verksamheten Miljö- och hälsoskyddsnämnden Anmälan om förändring av slamhanteringen för befintlig verksamhet vid Braås avloppsreningsverk. 2.3 Egenkontrollprogram Egenkontrollprogram för verksamheten finns upprättat och reviderades senast Gällande beslutstext och villkor Beslutstext Tillstånd att nedströms sjön Örkens utlopp i Mörrumsån släppa avloppsvatten från samhällena Braås och Böksholm med angränsande bebyggelse efter behandling i ett avloppsreningsverk på fastigheten Böksholm 1:30, allt i huvudsaklig överrensstämmelse med vad kommunen i ärendet angett eller åtagit sig. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts: Verksamheten sker i huvudsaklig överrensstämmelse med vad kommunen i ärendet angett och åtagit sig Villkor Villkor 1: Reningsverket skall senast den 31 december 1980 vara utbyggt enligt i ansökningshandlingarna redovisat förslag för en lägsta reningseffekt av 90 procent avseende såväl BS7 som fosfor. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta reningseffekt uppnås. Efter utbyggnaden får resthalten i det behandlade avloppsvattnet ej överstiga 20 mg BS7 och 0,5 mg fosfor per liter. 9

10 Kommentar: Resthalterna av BOD7 och totalfosfor överstiger inte som årsmedelvärde 15 mg/l respektive 0,5 mg/l i det behandlade avloppsvattnet enligt SNFS 1994:7. Villkor 2: Detaljprojektering av anläggningen skall ske i samråd med länsstyrelsen. Därvid skall slamtorkbäddarna placeras så långt söderut på reningsverksområdet som möjligt. Kommentar: Slamplattan är placerad på den södra delen av reningsverkstomten. Villkor 3: Som fällningskemikalie skall kalk användas. Övergång till annat fällningsmedel får endast ske efter samråd med länsstyrelsen. Kommentar: Övergång till AX XL60 har skett i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkor 4: Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinficering av utgående avloppsvatten. Klorering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Möjlighet till klorering finns inte på avloppsreningsverket. Klorering anses av tillsynsmyndigheten inte erforderligt. Villkor 5: Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningarnas funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningarna eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte avloppsanläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Register över anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter förs av VA-avdelningen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen. Målet är att varje år göra ett utdrag ur detta register för att se om nya verksamheter har etablerat sig inom verksamhetsområdet. Uppströmsarbetet mot de industrier som har anslutet processavloppsvatten till avloppsreningsverket har intensifierats från år 2011 med anledning av de krav som ställs enligt REVAQ-certifieringen för Sundets avloppsreningsverk i Växjö. Under har de anslutna B-verksamheternas kemikalielistor samlats in och granskats i syfte att minska användningen av utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens rio-databas. Under 2015 fortsatte samma arbete med C- och U-verksamheters kemikalielistor. Villkor 6: Slammet från reningsverket skall tillvaratagas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Slam som ej används till jordförbättringsändamål får endast lagras och/eller 10

11 deponeras på plats som prövats enligt miljöskyddslagen. lan för spridning av slammet skall upprättas i samråd med hälsovårdsnämnden. Kommentar: Slammet omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Slammet har under 2015 pumpats ut på intilliggande vassbäddar. Slamvassbäddar 4, 5 och 6 har under 2015 tömts. Under 2015 har 669 ton slam tagits omhand av Alwex och detta har använts till jordtillverkning. Övrigt slam förvaras än så länge på slamplattan i väntan på lämpligt omhändertagande. Villkor 7: Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses, underhållas och åtgärdas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflöde till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels minska utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat dag- och bräddvatten. Bräddavlopp skall förses med galler. umpstationen i Braås skall förses med reservkraftaggregat som säkerställer driften av pumparna vid strömavbrott. Kommunen skall till länsstyrelsen inge en åtgärdsplan för ledningsnätet och fortlöpande hålla länsstyrelsen underrättad om utförda arbeten på ledningsnätet. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses över och underhålls kontinuerligt. Det gäller dock kommunen i stort. I Braås pågår ett större utredningsarbete i vilket det ingår flera moment av mätningar. Vissa av dessa måste utföras under specifika förutsättningar så som högt grundvattenstånd, vid vissa typer av regn osv. därför kan det dröja något år innan utredningen är färdig. Villkor 8: Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder tillmotverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen. Kommentar: Om anläggningen eller delar av den tas ur drift vidtas lämpliga åtgärder för att i möjligaste mån förhindra utsläpp av otillräckligt behandlat avloppsvatten. Vid sådana tillfällen underrättas tillsynsmyndigheten, Miljö- och hälsoskyddskontoret. Villkor 9: Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Kommentar: Vid övrig olägenhet vidtar kommunen åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna i den omfattning det kan anses skäligt. Villkor 10: Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och underställas länsstyrelsen för godkännande senast då reningsverket tas i drift. I fråga om kommunens skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för tillsynens 11

12 fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 miljöskyddslagen. Kommentar: Egenkontrollen av anläggningen sker enligt upprättat egenkontrollprogram. Recipientkontrollen ingår i Mörrumsåns Vattenvårdsförbund. Villkor 11: När belastningen på reningsanläggningen närmar sig den för vilken anläggningen är dimensionerad eller dessförinnan kan befaras att ovan nämnda villkor rörande reningsgrad normalt ej kan uppfyllas skall kommunen i fall som stadgas i 6 miljöskyddskungörelsen ånyo pröva villkoren för utsläpp av avloppsvatten. Kommentar: Om belastningen närmar sig den dimensionerade eller om ovan nämnda villkor ej kan uppfyllas kommer en ny ansökan att lämnas till länsstyrelsen. Tekniska förvaltningen, VAavdelningen, planerar att lämna in en ny tillståndsansökan för avloppsreningsverket enligt miljöbalken under 2016, arbetet påbörjades under 2014 och har fortgått under hela Villkor 12: Uppkommer meningsskiljaktigheter mellan kommunen och länsstyrelsen om tillämpningen av bestämmelserna under 2 och 7 ovan skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Kommentar: Meningsskiljaktigheter har ej uppstått. 12

13 3. Drift- och produktionsförhållande under året 3.1 Driftförhållanden 2015 Ansluten folkmängd* st Inkommande vatten m 3 Medelflöde 751 m 3 /dygn Minflöde 335 m 3 /dygn Maxflöde m 3 /dygn Avlett från abonnent m 3 Andel tillskottsvatten 56 % *Ansluten folkmängd tas fram genom kartprogrammet geosecma och databasen kir. Antalet anslutna har minskat med 32 personer jämfört med Både mängden avlett spillvatten från abonnent och mängden inkommande spillvatten har minskat jämfört med föregående år. Andelen tillskottsvatten som Braås avloppsreningsverk har tagit emot har varit oförändrad under 2015 jämfört med Även vid extrema flöden bräddar det oftast mycket lite vatten på ledningsnätet i Braås. I stort sett allt vatten transporteras till anläggningen och går igenom avloppsreningsverket. Se figur 3-6 för flödesvariationer under åren Flöden Årsflöde m3) Figur 3. Inkommande och avlett flöde från abonnent

14 Figur 4. Medel- min- och maxflöde Figur 5. Tillskottsvatten Figur 6. Dygnsflöde Braås avloppsreningsverk

15 3.2 Belastning En avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter klassas som ett B-verk. I Braås har högsta uppmätta veckobelastning baserat på ett dygnsprov legat strax över 2000 pe de senaste åren, dock ej under 2014 där MaxGVB låg på strax över 5000 pe. Ytterligare 5 veckor under året låg på över 2000 pe. Därför anses MaxGVB ligga över 2000 pe, så reningsverket klassas som en B-verksamhet Inkommande närings- och syreförbrukande ämnen Analysdata från inkommande avloppsvatten återfinns i bilaga 2. rovpunkten för inkommande avloppsvatten tas, efter ombyggnad 2009, från den nya fördelningslådan och på så sätt provtags inkommande avloppsvatten från både Braås och Böksholm. Analyserna har utförts av Tekniska förvaltningens ackrediterade VA-laboratorium eller av Eurofins Total ton) Årsmedel mg/l) Årsmedel kg/dygn) e* BOD 7 36, , COD cr 95, Tot- 1,01 4,2 2, Tot-N 8,4 34,7 23, * 1 pe = 70 g BOD7/d, 2 g tot-/d och 13 g tot-n/d Den genomsnittliga belastningen baserat på BOD7 och Tot- har minskat och belastningen baserat på CODCr och Tot-N har ökat under året. Belastningen på Braås avloppsreningsverk ligger för stora delar av året långt under den dimensionerande belastningen. Se figur 7 för belastningen i ett historiskt perspektiv samt figur 8 för den beräknade veckobelastningen under MaxGVB för Braås avloppsreningsverk är numera bestämt till 3000 pe. Detta MaxGVB är framtaget med hjälp av beräknade veckobelastningar enligt Naturvårdsverkets vägledning och i samråd med Miljö- och hälsoskyddskontoret. Under 2015 har MaxGVB inte överskridits vid något tillfälle överskreds MaxGVB vid 4 tillfällen men eftersom MaxGVB tidigare år har underskridits med god marginal får dessa tillfällen ses som extremvärden. Därav anser VAavdelningen att det tidigare satta värdet för MaxGVB för Braås avloppsreningsverk ska gälla tills vidare. 15

16 Figur 7. Historisk belastningsdata mätt i personekvivalenter Figur 8. Beräknad veckobelastning under 2015 för Braås avloppsreningsverk. 16

17 3.3 Utsläppsredovisning Utsläppskontrollen finns samlad i bilaga 2. Samtliga prover är tagna med flödesstyrd provtagning och dessa analyser är utförda av Tekniska förvaltningens ackrediterade VAlaboratorium eller av Eurofins. rovpunkten för utgående vatten är i utloppskanalen efter sedimenteringsbassängen innan skibordet Utgående närings- och syreförbrukande ämnen 2015 Total ton) Årsmedel mg/l) Årsmedel kg/dygn) Rening* %) BOD 7 < 1,24 < 4,6 < 3,4 > 96,6 COD cr 7,4 28,2 20,5 92,2 Tot- 0,020 0,077 0,057 98,0 Tot-N 5,1 20,4 14,0 39,9 *Reningsgrad beräknas genom att jämföra total belastning med total utsläppsmängd. Braås avloppsreningsverk uppvisar goda reningsresultat och ligger med god marginal under gällande reningskrav figur 9). Reningen har fungerat bra under 2015 men har minskat för alla parametrar utom för totalfosfor i tabellen ovan jämfört med Gränserna 15 mg/l för BOD7 respektive 0,5 mg/l för fosfor har inte överstigits vid något provtagningstillfälle under året se bilaga 2). I figur 9-11 syns årsmedelvärden av utsläppshalter av närings- och syreförbrukande ämnen samt reningsgraden i ett historiskt perspektiv. Figur 9. Utsläppshalter av BOD 7 och Tot- från Braås avloppsreningsverk,

18 Figur 10. Utsläpp av COD cr och Tot-N Figur 11. Reningsgrad av BOD 7 och Tot Månads- och kvartalssammanställning: BOD 7 Tot- BOD 7 Tot- Månad mg/l mg/l mg/l mg/l Januari < 4,0 0,089 Februari 4,5 0,065 Mars 5,0 0,071 < 4,5 0,07 April 6,0 0,071 Maj 4,5 0,064 Juni 3,0 0,058 4,5 0,06 Juli < 3,0 0,178 Augusti < 3,5 0,065 September 4,5 0,072 < 3,7 0,10 Oktober 6,0 0,076 November 6,0 0,060 December 5,5 0,055 5,8 0,06 18

19 3.4 Avloppsslam Under 2015 har allt producerat slam pumpats ut på intilliggande slamvassbäddar. Slammängden har minskat lite jämfört med föregående år. Slamvassbäddarna har fungerat bra under året. Tömning av slamvassbädd 4, 5 och 6 har skett under året. 669 ton av detta slam har tagits omhand av Alwex för vidare användning till jordtillverkning. Det övriga slammet ligger på slamplattan vid verket i väntan på lämpligt omhändertagande. Det har inte behövts någon stödplantering Volym m 3 ) roducerat slam 7067 Det har gjorts provtagningar på slammen vid flera av de yttre reningsverken under 2015 med anledning av Sundets REVAQ-certifiering. Ett prov är taget av Braås slam. rovet är uttaget som stickprov innan utloppet till slamvassbäddarna. Tungmetallhalterna i Braåsslammet ligger generellt sett under uppmätta halter i Sundets slam. Kadmiumhalten 2015 ligger på ungefär samma nivå som de prover som togs 2014 ett lägre och ett något högre värde 2014), vilket gör att Cd/-kvoten hamnar på ca 27,7 mg Cd/kg vilket är lägre än förra året. Vad detta beror på är inte klarlagt. Jämfört med övriga verk som blivit provtagna under året ligger kadmiumhalten för 2015 högt. Se bilaga 3 för samtliga analysvärden. Inget slam har transporterats från Braås till biogasanläggningen vid Sundet under året och innehållet av tungmetaller har således inte påverkat Sundets slam. 3.5 Förändringar i anläggningar och process I verksamheten vidtas de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs för att förebygga att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid förnyelse av utrustning väljs bästa möjliga teknik avseende funktion, miljö och ekonomi Förändringar på ledningsnätet Inga förändringar på ledningsnätet utfördes under Förändringar på avloppsreningsverket Under slutet av 2014 har en av två biorotorer kopplats förbi. Några förändringar av detta försök har inte noterats. Försöket ingår i arbetet med avloppsreningsverkets framtida processutformning och har pågått även under januari rovtagning före och efter biorotor har genomförts under september-december Anledningen var att kontrollera kapaciteten på biorotorn med avseende på BOD7 och totalfosfor. Denna provtagning ingår i förberedelser inför val av framtida process på avloppsreningsverket och ny tillståndsansökan som pågått under hela lanerade förändringar på ledningsnätet Mindre arbeten på ledningsnätet planeras under Efter de mätningar och utredningar som gjordes 2014 planeras en större arbetsinsats med sanering på ledningsnätet under

20 3.5.4 lanerade förändringar avloppsreningsverket Under 2016 kommer nytt tillstånd för Braås avloppsreningsverk att sökas. Framtida processutformning av verket kommer i samband med detta arbete också att ses över. En större ombyggnad av verket planeras under de kommande åren. 3.6 Driftstörningar Vid skada eller olägenhet för miljön ansvarar verksamhetsutövaren för att denna avhjälps i den omfattning som det kan anses skäligt Driftstörningar på ledningsnätet Inga driftstörningar på ledningsnätet har förekommit under Driftstörningar på avloppsreningsverket Inga driftstörningar på avloppsreningsverket har förekommit under

21 4. Energi, kemikalier och övriga resurser Hushållningen med råvaror och energi sker i den utsträckning som driften av anläggningen tillåter. Åtgärder för minskning av uppvärmningsbehovet vid Braås avloppsreningsverk har gjorts. Vid verket körs t ex ventilationen med så kallad recirkulation av frånluft från mindre illaluktande processdelar vid kall väderlek. Användningen av kemiska produkter sker i enlighet med produktvalsprincipen. För verksamheten i avloppsreningsverket används ett fåtal kemiska produkter. rodukterna utvärderas för att få ett bra reningsresultat vilket i sin tur minimerar miljöeffekterna på efterkommande vattendrag. Övriga kemikalier såsom städmaterial upphandlas centralt på kommunen. VA-avdelningen väljer miljömärkta städkemikalier i sin verksamhet. VA-avdelningen använder sedan 2015 EcoOnline som kemikaliehanteringssystem. 4.1 Energi och vattenförbrukning Tekniska förvaltningens VA-avdelning köper in så kallad grön el från Bixia. Vid Braås avloppsreningsverk sker ingen egen elproduktion utan all el köps in. Avloppsreningsverket 2015 MWh KWh/m 3 KWh/ansl Total elförbrukning 197 0, Ledningsnätet 2015 MWh KWh/m 3 KWh/ansl Total elförbrukning 51 0,18 28 Elförbrukningen totalt sett för hela avloppssystemet i Braås och Böksholm har minskat under Avloppsreningsverkets elförbrukning har minskat medan ledningsnätets elförbrukning har ökat jämfört med Se figur 12 för historisk trend över den totala förbrukningen. Den totala elförbrukningen sett till mängden pumpat och behandlat spillvatten har ökat under Ledningsnätet svarar för hela ökningen eftersom elförbrukningen är kvar på samma nivå trots den minskade årstillrinningen. För avloppsreningsverket har elförbrukningen per pumpad kubikmeter minskat. Se figur 13 för historisk trend över den flödesbaserade förbrukningen. Inga planer på ytterligare åtgärder för att minska energiförbrukningen föreligger i dagsläget. 21

22 Figur 12. Elförbrukning Braås avloppsreningsverk och ledningsnät Figur 13. Elförbrukning kwh/m 3 ) Renvattenförbrukningen har minskat jämfört med föregående år, se tabellen nedan. å mindre reningsverk är det vanligt förekommande med ganska kraftigt varierande renvattenförbrukning från år till år. VA-avdelningen bedömer att renvattenförbrukningen på Braås avloppsreningsverk ligger inom gränserna för normal variation. Mestadelen av renvattnet går åt vid renstvätten. Renvattenförbrukning 2015 Avloppsreningsverket 272 m Gasproduktion Ingen gasproduktion sker vid Braås avloppsreningsverk. 22

23 4.3 Olje- och bränsleanvändning Till Braås avloppsreningssystem hör två stycken reservkraftaggregat. Det ena är beläget på avloppsreningsverket och det andra vid A Till dessa hör tankar med volymerna 0,6 m 3 respektive 0,17 m okulärkontrollerades dessa tankar i samband med övergång till Ecoar. Sammanlagd förbrukning under 2015 ses nedan och avser för 2015 endast åtgång i samband med den månatliga provkörningen, á 30 minuter/månad, under året Ecopar* 60 liter *Från och med 2012 uppskattas Ecoparförbrukningen diesellikt bränsle framställt ur naturgas) som åtgått till reservkraft för respektive yttre reningsverk. Diesel till personalens arbetsfordon, slamtransporter, kemikalieleveranser etc ingår inte i ovan redovisad volym. Bränsleförbrukningen för de fordon som används utav driftgruppen avlopp yttre redovisas inte separat. Driftgruppens bränsleförbrukning ingår i totala bränsleförbrukningen för VAavdelningen som redovisas i Sundets miljörapport. Uppskattningsvis 1/3 av den totala fordonsbränsleförbrukningen används av driftgruppen avlopp yttre. Detta fördelar sig ganska jämt över de tre bränsleslagen bensin, diesel och biogas. Det pågar en övergång från bensin- och dieseldrivna fordon till biogasfordon. 4.4 Kemikalieförbrukning Inga kemikalier har bytts ut under året. Vid utbyte beaktas dock alltid hälso- och miljöfaran. Kemfällning Kemikalie Aluminiumklorid Beteckning Metall eriod Flöde under perioden m 3 Förbrukning ton AX XL60 7,3% Helår ,7 Flödesbaserad förbr. g/m Flödesbaserat metallinnehåll g Al/m 3 12,4 Kemikalieförbrukningen i ton har ökat jämfört med föregående år. Detta trots att mängden behandlat avloppsvatten var större 2014 än Doseringen kemikalieförbrukning i g/m 3 ) har ökat samtidigt som reningsgraden för flera parametrar minskat något. Se figur 14 för kemikalieförbrukning i g/m 3 under ett historiskt perspektiv. Figur 14. Kemikalieförbrukning Braås avloppsreningsverk,

24 24

25 5. Sammanställning av årets utsläpp till luft och vatten 5.1 Vatten Nedan redovisas den totala utsläppsmängden. Mängderna har tagits fram genom mätning av föroreningshalter och flöden. rovtagning har skett med hjälp av flödesproportionella provtagare och utförts av certifierad provtagare. arameter Utsläpp Recipient BOD7 <1,24 Ton Mörrumsån Tot- 0,020 Ton Mörrumsån Tot-N 4,6 Ton Mörrumsån CODcr 7,4 Ton Mörrumsån Suspenderad substans <0,79 Ton Mörrumsån Al-rest 0,13 Ton Mörrumsån 5.2 Luft Förutom kortvarig provkörning av reservkraftaggregat sker ingen förbränning av bränsle eller utsläpp av stoft till luften. Reservkraftaggregaten är jämförbara med en mindre lastbilsmotor. Köldmedium är inte installerat på anläggningen. Inga klagomål på lukt har förekommit. 25

26 6. Avfallsredovisning 6.1 Avloppsreningsverksslam Avloppsslam bör inte ses som ett avfall utan som en resurs. Slammet utgör den största restprodukten som bildas vid rening av avloppsvatten. Under 2015 har 669 slam transporterats bort från Braås avloppsreningsverk till Alwex. Slammet har använts till jordtillverkning. Övrigt slam som har uppkommit har pumpats ut på intilliggande slamvassbäddar för omhändertagande. Mängden slam som pumpats till slamvassbäddarna var m 3. Under året har slamvassbädd 4, 5 och 6 tömts och slammet förvaras på slamplattan i väntan på lämpligt omhändertagande. 6.2 Konventionellt avfall Till deponering, förbränning eller biologisk behandling Avfallsslag EWC-kod Mängd/år Transportör Mottagare Trasrens ton Växjö kommun, Ljungby Energi Renhållningen Hushållsavfall kg Växjö kommun, Renhållningen Ljungby Energi Till återanvändning eller återvinning Avfallsslag EWC-kod Mängd/år Transportör Mottagare apper kg Växjö kommun, Rottne ÅC VA-avdelningen Metallskrot kg Växjö kommun, VA-avdelningen Rottne ÅC 6.3 Farligt avfall Avfallsslag EWC-kod Mängd/år Transportör Mottagare Spillolja liter Växjö kommun, VA-avdelningen Växjö kommun, Rottne ÅC Lysrör, lågenergilampor st Växjö kommun, VA-avdelningen Växjö kommun, Rottne ÅC Blybatterier st Växjö kommun, VA-avdelningen Växjö kommun, Rottne ÅC Färgavfall liter Växjö kommun, VA-avdelningen Växjö kommun, Rottne ÅC Inga åtgärder för att minska mängden farligt avfall under året har genomförts. Mängderna av farligt avfall från verksamheten bedöms som små. 26

27 7. Recipientkontroll Avloppsreningsverkets lokalisering medför liten olägenhet för omkringliggande bebyggelse. Närmaste provtagningspunkt nedströms Braås avloppsreningsverk är Vartorp punkt 118) och närmaste provtagningspunkt uppströms är Örkens utlopp punkt 115), se bilaga 1. Under 2015 har inga provtagningar utförts i punkt 118 Vartorp. Figur 15 och 16 visar årets halter av kväve och fosfor i provtagningspunkterna. Bedömningen i kapitlet utgår från Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder för sjöar. Båda provpunkterna befinner sig dock i rinnande vatten. Figur 15. Årsdiagram 2015 för totalkväve upp- resp. nedströms avloppsreningsverket Figur 16. Årsdiagram 2015 för totalfosfor upp- resp. nedströms avloppsreningsverket Kvävehalterna bedöms som måttligt höga under hela Kvävehalterna i provtagningspunkten Örkens utlopp och Vartorp har legat på ungefär samma nivå 2015 som

28 Halterna för fosfor nedströms reningsverket i provtagningspunkten Örkens utlopp har under 2015 varit låga och lägre än I figur 17 och 18 syns hur halterna har varierat med årstiderna sedan 1973 resp Trenderna är nedåtgående i båda punkterna, trenden för Vartorp är dock kraftigare än i Örkens utlopp. Figur 17. Recipientkontroll , totalkväve och totalfosfor uppströms avloppsreningsverket Figur 18. Recipientkontroll , totalkväve och totalfosfor nedströms avloppsreningsverket Recipientkontrollen sker i Mörrumsåns vattenvårdsförbunds regi, som sammanställer och analyserar årens resultat. I deras rapport finns fler parametrar än de analyser som redovisats ovan. 28

29 8. Slutkommentar Braås avloppsreningsverk är lågt belastat och uppvisar goda reningsresultat. Tekniska förvaltningen bedömer att avloppsreningsverket i Braås drivs och kontrolleras enligt gällande beslut och villkor. Maria Sundell Isling Teknisk chef Steve Karlsson VA-chef 29

30 07-DRE O 07- DRE ga: 1 ga: 1 ga: 1 Växjö kommun Bilaga 1 Braås Arv Situationsplan 5:3 1:31 Lr 4:2 118 SÖRA BY-SJÖATOR 1:4 Sjöato rp 1: 9 1: :11 4:1 HAC KHEDA 1:1 Varetorp ålat rädan Hackh eda Mörrumsån Krubbe dammen SKÄLLET OR 1:1 TAGE L 1:1 2 Hultå sen Kungs häll Ingelsb org TAGE L 1:24 1:25 1:16 1:1 1 1:17 1:26 1:21 1: 3 Filipsd al 1:32 ga:1 rovpunkt Fysikaliska/Kemisk 1:2 DR EVS-LUNDEN Tagel 1:1 Braås avr Drev åsen 1: 1 TAG EL DREVS- LUNDE N 1 1:30 Lunden 1: 3 1: 4 TAGEL 1:1 3 Sjödalen ] 32 m Kolåsen Långö 1: 2 Köpma nsholm Kullö Nyängsmossen Granö 5:3 2 Fläska kärr 5:2 2 Ryet DR EV 5:3 1 4:13 Grän nastämma 1: 9 ga: 1 Osask ogen 5:3 5 Luntah åla Mörrumsån 1: 8 Bångs torp Värnhem GRÄ NNASTÄM MA 1:7 1:2 Olovsg ården 8:2 5 8:3 1 5:3 6 5:2 1 Drevs gamla kyrka Draken a- backen Arvids gården 3:2 1 3:3 1 2:4 3:3 3:2 2 1:5 1:6 1 10: : 1 1 8:2 4 1:4 4:12 4: 8 0 1:5 8:2 4 4:8 1: 6 2 GRÄ NNASTÄM MA 1:6 1 Kraftst ation Mö rrum sån Ekeda l 3:7 2:4 Norrag ården 4:4 Drev 1:4 4:12 Svens gården 4:11 Arvids gården 4:10 Soläng en Marielu nd Beseg ården ga: 1 7:4 Björke lund GRÄN NASTÄMMATOR 1:2 Mölleb org MÖLLE KULL 1:2 1 1:8 1:4 1: 2 2 8:3 3 Drev -Hornary d kyrka Rosen burg 7:5 8:11 Almslund MÖL LEKULL 1:3 8:3 1 8:10 1:1 1:3 Ringsb erg DR EV BÖKS HOLM 1: 7 1: 6 1:5 1: 5 Vårblo mman 1: 4 1: 3 1: 2 1:7 1: 13 1: 12 1:6 ] Furulid en 8:12 Lundsb org y rte t 8:4 1: 11 1: 10 1: 9 1: 8 7:2 2: 3 Rensb org Skogs lund 7:6 8:5 2: 15 2: 13 2: 14 2: 12 4: 3 2: 20 4:10 5:1 2: 2 2: 10 2: 11 2: 16 2: 17 2: 21 2: 28 2: 22 2: 18 2: 23 2: 19 2: 25 2: 24 2: 6 2: 29 2: 9 2: 26 2:4 1:23 2: 8 2: 7 ] 2: 30 Lr 2: 5 07-HO D :8 2: 27 5:2 4:9 Böksh olm 1:27 1:22 Lr 1:18 1:19 5:3 4:6 1:31 F ga: 1 7:9 F Brands torp 7:8 7:7 1:17 3:1 1:24 1:32 1:28 FÖREDA 1:25 1:26 1:21 Varevi k 1:29 4: 1 2 ga: 1 1:1 Holm ån BÖKSHOLM 1:1 1: 33 F 1: 34 1: 35 F 1: 36 F 1: 37 1: 38 FSv 1: K- 98/ Holme n 1:20 ] Fjällebergsmoss en Fjälleb erg ga: 1 Oset Sjödal en 1:16 1:30 Vare viken 225 m Badpla ts fs för BRAÅ Rening s Braås Avloppsreningsverk Utloppet från Braås Arv

31 Växjö kommun Braås ARV Bilaga 2 s.1 2) Utsläppskontroll 2015 Utsläppskontroll Braås avloppsreningsverk 2015 Årsflöde: m 3 Inkommande Datum Veckonr Märkning Flöde ph BOD 7 CODcr* Tot Tot N BOD 7 CODcr* Tot Tot N BOD 7*** Tot *** Tot N*** m3/dygn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l kg/d kg/d kg/d kg/d pe pe pe INK dygnsprov , , ,2 23, INK dygnsprov , , ,4 22, INK dygnsprov 876 7, , ,0 42, INK dygnsprov 985 7, , ,3 16, INK helgprov , , ,0 20, INK dygnsprov 816 7, , ,8 33, INK dygnsprov 923 7, , ,9 23, INK dygnsprov 669 7, , ,8 20, INK helgprov 797 7, , ,7 22, INK dygnsprov , , ,4 24, INK dygnsprov 792 7, , ,5 23, INK dygnsprov 678 7, , ,7 20, INK helgprov 615 7, , ,2 21, INK dygnsprov 485 7, , ,0 16, INK dygnsprov 525 7, , ,6 18, INK dygnsprov 401 7, , ,7 20, INK helgprov 462 7, , ,6 21, INK dygnsprov 557 7, , ,2 20, INK dygnsprov 438 7, , ,0 22, INK dygnsprov 399 7, , ,9 20, INK helgprov 411 7, , ,6 19, INK dygnsprov 459 7, , ,7 25, INK dygnsprov 796 7, , ,8 24, INK dygnsprov , , ,6 32, Max , , ,8 42, ,3 3234,5 Min 399 7, , ,8 16, ,5 1231,2 Medel 756 7,3 151, ,19 34, ,8 23, ,4 1788,1 e Beräknad veckobelastning Vecka BOD7*** Tot *** Tot N*** Flödesbaserad årsbelastning : Ton 36,5 95,4 1,01 8,43 e***

32 Växjö kommun Braås ARV Bilaga 2 s.2 2) Utsläppskontroll 2015 Utgående Datum Veckonr Märkning Flöde ph Al BOD 7 CODcr* Susp. Tot Tot N Al BOD 7 CODcr** Susp. Tot Tot N Månad BOD 7 Tot- BOD 7 Tot- m3/dygn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d mg/l mg/l mg/l mg/l UTG helgprov ,3 0,46 < 3,0 22 2,8 0,089 9,6 0,76 < 4,9 36,2 4,6 0,15 15,8 Januari < 4,0 0, UTG dygnsprov ,1 0,47 5,0 25 2,5 0, ,51 5,4 27,1 2,7 0,10 15,2 Februari 4,5 0, UTG dygnsprov 876 7,2 0,33 5,0 26 < 2,0 0, ,29 4,4 22,8 < 1,8 0,06 14,9 Mars 5,0 0,071 < 4,5 0, UTG dygnsprov 985 7,2 0,39 4,0 26 2,4 0, ,38 3,9 25,6 2,4 0,06 13,8 April 6,0 0, UTG helgprov ,2 0,35 4,0 23 < 2,0 0, ,43 4,9 28,0 < 2,4 0,06 17,0 Maj 4,5 0, UTG dygnsprov 816 7,3 0,36 6,0 32 < 2,0 0, ,29 4,9 26,1 < 1,6 0,07 16,3 Juni 3,0 0,058 4,5 0, UTG dygnsprov 923 7,3 0,31 6,0 30 < 2,0 0, ,29 5,5 27,7 < 1,8 0,07 15,7 Juli < 3,0 0, UTG dygnsprov 669 7,5 < 0,20 6,0 30 < 2,0 0, < 0,13 < 4,0 20,1 < 1,3 0,04 14,0 Augusti < 3,5 0, UTG helgprov 797 7,3 < 0,20 5,0 29 < 2,0 0, < 0,16 < 4,0 23,1 < 1,6 0,04 15,9 September 4,5 0,072 < 3,7 0, UTG dygnsprov ,2 0,37 4,0 26 2,1 0, ,38 < 4,1 26,9 2,2 0,08 19,7 Oktober 6,0 0, UTG dygnsprov 792 7,1 0,36 3,0 23 < 2,0 0, ,29 2,4 18,2 < 1,6 0,05 14,3 November 6,0 0, UTG dygnsprov 678 7,2 0,47 3,0 23 2,3 0, ,32 2,0 15,6 1,6 0,04 12,2 December 5,5 0,055 5,8 0, UTG helgprov 615 7,2 0,62 < 3,0 22 4,0 0, ,38 < 1,8 13,5 2,5 0,05 9, UTG dygnsprov 485 6,5 4,00 < 3, ,0 0, ,94 < 1,5 11,2 10,7 0,14 10, UTG dygnsprov 525 6,9 1,20 < 3,0 15 4,8 0, ,63 < 1,6 7,9 2,5 0,05 7, UTG dygnsprov 401 7,3 0,21 4,0 32 < 2,0 0, ,08 1,6 12,8 < 0,8 0,02 11, UTG helgprov 462 7,3 0,29 4,0 28 2,5 0, ,13 1,8 12,9 1,2 0,03 10, UTG dygnsprov 557 7,1 0,38 5,0 33 2,3 0, ,21 2,8 18,4 1,3 0,05 13, UTG dygnsprov 438 7,2 0,28 6,0 39 2,8 0, ,12 2,6 17,1 1,2 0,03 15, UTG dygnsprov 399 7,2 0,24 6,0 39 < 2,0 0, ,10 2,4 15,6 < 0,8 0,03 14, UTG helgprov 411 7,3 0,25 5,0 35 < 2,0 0, ,10 2,1 14,4 < 0,8 0,02 9, UTG dygnsprov 459 7,1 0,25 7,0 39 < 2,0 0, ,11 3,2 17,9 < 0,9 0,03 14, UTG dygnsprov 796 7,2 0,29 6,0 30 < 2,0 0, ,23 4,8 23,9 < 1,6 0,04 16, UTG dygnsprov ,4 0,26 5,0 27 < 2,0 0, ,28 5,4 29,4 < 2,2 0,06 17,4 Max ,5 4,00 7, , ,94 5,5 36,2 10,7 0,15 19,7 Min 399 6,5 < 0,2 < 3,0 15 < 2,0 0,043 9,6 < 0,08 < 1,5 7,9 < 0,8 0,02 7,4 Medel 756 7,2 < 0,52 < 4,6 28 < 3,2 0,077 20,4 < 0,36 < 3,4 20,5 < 2,2 0,06 14,0 Kommentarer * Omräkningsfaktor för CODcr från TOC. Vid inkommande vatten multipliceras TOC med 4,3 för att erhålla den beräknade halten av CODcr ** Omräkningsfaktor för CODcr från TOC. Vid utgående vatten multipliceras TOC med 3,5 för att erhålla den beräknade halten av CODcr *** För omräkning till e används följande: 1 e = 70 g BOD 7/dygn, 2 g /dygn och 13 g N/dygn. Flödesbaserad årsutsläpp: Ton 0,13 < 1,24 7,44 < 0,79 0,020 5,06 Reningsgrad % 97% 92% 98% 40%

33 Växjö kommun Braås ARV Bilaga 3 s. 6 1) Slamanalyser 2015 Slamanalyser Avlopp yttre År: rovpunkt: 2015 Braås Rödmarkerade värden är lägre än rapporteringsgränsen Sundet 2015 Medel 1 år Medel totalt ,8 9, ,20 0,73 0,34 1,6 8,59 1,38 6,1 0,035 0, , ,7 22, ,6 4, ,00 0,72 0,32 0,91 11,00 1,00 1,70 19,00 0,13 6,60 6,7 0,50 26, < OM värdefel, ta bort nedan 99 9,7 4, ,45 0,56 0,53 1,03 10,90 4,49 6,60 3,80 0,05 1,00 9,3 11,59 44, #DIVISION/0! 35,7 Datum rovpunkt Substrat rovtyp Cu [mg/kg TS] Cr [mg/kg TS] Ni [mg/kg TS] Zn [mg/kg TS] b [mg/kg TS] Cd [mg/kg TS] Hg [mg/kg TS] Co [mg/kg TS] Sn [mg/kg TS] Ag [mg/kg TS] As [mg/kg TS] Nonylfenol [mg/kg TS] CB [mg/kg AH [mg/kg TS] TS] ph TS [%] GR [%] Ca [mg/kg TS] Mg [mg/kg TS] K [mg/kg Tot-N [mg/kg TS] TS] NH4-N [mg/kg TS] Tot- [mg/kg TS] TOC [% av TS] Cd/ kvot Braås Avloppsreningsverksslam S 95 7,8 4, ,90 0,40 1,000 3, , Braås Avloppsreningsverksslam S , ,52 0,21 0,900 7, , Braås Avloppsreningsverksslam S 69 8,1 3, ,3 0,40 1,60 1,000 5, , Braås Avloppsreningsverksslam S 68 9,9 3, ,8 0,56 0,44 0,990 4,5 0,026 0, , Braås Avloppsreningsverksslam S 72 9,1 4, ,6 0,38 0,20 0,880 2,9 0,02 0, , Braås Avloppsreningsverksslam S 68 7,8 3, ,1 0,64 0,29 1,040 4,6 0,02 0, , Braås Avloppsreningsverksslam S 51 7,7 4, ,2 0,46 0,20 1,000 1,7 0,02 0, , Braås Avloppsreningsverksslam S 66 9,4 4, ,0 0,53 0,29 1,100 1,5 0,02 0, , Braås Avloppsreningsverksslam S 59 6,8 3, ,4 0,41 0,16 1,000 0,1 0,035 0,12 7, , Braås Avloppsreningsverksslam S , ,1 0,77 0,35 1,2 11 1,3 1 0,021 0,6 6,4 0,651 29, , Braås Avloppsreningsverksslam S , ,79 0,4 1, ,035 0,6 6,3 0,623 30, , Braås Avloppsreningsverksslam S 130 8,4 4, ,9 0,47 0,29 1,1 10 1,4 3,5 1,7 0,030 0,6 6,4 0,654 25, , Braås Avloppsreningsverksslam S ,17 1,6 1, ,9 0,078 0,6 6,4 0,741 31, , Braås Avloppsreningsverksslam S 140 9,3 4, ,72 1,3 0,93 9,5 1,1 2,9 1,2 0,079 0,6 6,4 0,635 26, , Braås Avloppsreningsverksslam S 130 8,6 4, ,8 0,58 0,38 0,78 8,8 1,6 3,9 3 0,147 1,8 6,2 0,515 20, , Braås Avloppsreningsverksslam S 150 7,6 4, ,72 0,32 0, ,0 1,7 19 0,133 6,6 6,7 0,5 26, ,7