Fortsatt och förändrad verksamhet på Braås avloppsreningsverk Underlag för samråd

Transkript

1 Fortsatt och förändrad verksamhet på Braås avloppsreningsverk Underlag för samråd 1 (20)

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Administrativa uppgifter Lokalisering Reningsverket Alternativ lokalisering Recipient Recipientkontroll Miljökvalitetsnormer Natur och kulturvärden Naturvärden Fornlämningar och kulturvärden Vattentäkter Riksintressen Förorenade områden Klimatförändringar Verksamhetens omfattning och utformning Nuvarande verksamhet Gällande tillstånd Reningsprocess Planerade förändringar Ansökan Förändrad reningsprocess Förutsedd miljöpåverkan Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Påverkan på natur- och kulturområden Kemikalieanvändning Avfall Trafik Energi Buller Riskinventering Miljömål Fortsatt prövning Samrådets omfattning Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Planerade utredningar Bilaga 1. Karta över Mörrumsåns sträckning nedströms Braås reningsverk. 2 (20)

3 1 Inledning Växjö kommun, Tekniska förvaltningen, avser att söka nytt tillstånd för fortsatt verksamhet vid Braås avloppsreningsverk i Växjö kommun. Ansökan görs för att befintligt tillstånd behöver uppdateras enligt den nu gällande miljöbalken. Ansökan innebär en minskad verksamhet jämfört med nu gällande tillstånd. 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Organisationsnummer Anläggningsnummer Postadress Besöksadress Kontaktperson Växjö kommun, Tekniska förvaltningen Box 1222, Växjö Braås Avloppsreningsverk Ingrid Palmblad Örlander Telefon: E-post Fastighetsbeteckning Böksholm 1:30 Fastighetsägare Kommun Län Tillsynsmyndighet: Ingrid.palmbladorlander@vaxjo.se Växjö kommun Växjö Kronoberg Verksamhetskod Anläggningens mittpunkt Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Växjö kommun N: E: (enligt SWEREF ) Utsläppspunkt N: E: (20)

4 3 Lokalisering 3.1 Reningsverket Braås avloppsreningsverk ligger strax utanför samhället Böksholm i Växjö kommuns nordöstra del vid sjön Örkens västra strand. Avståndet till närmaste hus är cirka 200 meter och till närmaste bostadsområde är det cirka 500 meter, se Figur 1. Omkringliggande mark utgörs av skogsmark och sjö. Reningsverket ligger utanför detaljplanelagt området och omfattas inte heller av några andra intressen i kommunens översiktsplan. Verksamheten planerar inte att ta någon ny mark i anspråk. Figur 1 Situationsplan för Braås reningsverk i skala 1: Alternativ lokalisering Reningsverket har legat på befintlig plats sedan det togs i drift Det finns inga planer på att ändra lokaliseringen. 4 (20)

5 3.3 Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Mörrumsån. Utsläppspunkten är markerad i Figur 2. Utsläppspunkten ligger strax nedströms ett vattenkraftverk Böksholm övre som ägs av Växjö kommun. Någon kilometer nedströms ligger nästa kraftverk Böksholm nedre som ägs av en privatperson. Minvattenföringen är enligt tillstånd för kraftverken 400 liter per sekund. Se bilaga 1 för en större karta över Mörrumsåns sträckning nedströms utsläppspunkten Figur 2 Lokalisering av avloppsverk och utsläppspunkt i skala 1: Recipientkontroll Recipientkontrollen samordnas av Mörrumsåns vattenråd. Resultaten sammanställs och redovisas årligen i en rapport. Närmaste provtagningspunkt uppströms är Örkens utlopp (110). Närmaste provtagningspunkt nedströms är i Vartorp (118) som ligger cirka 7 km nedströms utsläppspunkten. Under några år har ingen provtagning skett i Vartorp men under 2017 återupptas provtagningen i punkten. Nästa provtagningspunkt ligger i utloppet av Sörabysjön (175). I varje punkt utförs sex provtagningar årligen med avseende på fysikaliska och kemiska parametrar. I Örkens utlopp analyseras även metaller. Senaste årens resultat för några av de uppmätta parametrarna, se Tabell 1. 5 (20)

6 Tabell 1 Årsmedelvärden för totalkväve, totalfosfor och organiska ämnen (mätt som TOC) samt årslägsta notering för syrgas ( ) Örkens utlopp Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) TOC (mg/l) Syrgas (mg/l) Vartorp Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) TOC (mg/l) Syrgas (mg/l) Sörabysjön Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) TOC (mg/l) Syrgas (mg/l) Årsrapporten för recipientkontrollen 2016 har inte sammanställts ännu men analysvärdena finns tillgängliga via vattenrådet gjorde konsulten bedömningen, baserat på årsmedelhalter, att näringsstatusen med avseende på fosfor var hög 1 både i provtagningspunkterna uppströms (110) och nedströms (175). Kvävetillståndet bedöms motsvara måttligt höga halter 2. Halten av organiskt material (TOC) bedömdes som låg och vattnet syrerikt i båda lokalerna. En separat recipientbedömning kommer att tas fram som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen Miljökvalitetsnormer Mörrumsån är inom vattenförvaltningen uppdelad i flera vattenförekomster. Den delsträcka som utgör recipient för reningsverket kallas Övrasjö Örken. Vattenmyndigheten för Södra Östersjön har i december 2016 beslutat om status (hur vattnet mår) och miljökvalitetsnorm (krav på hur vattnet ska må) för vattenförekomsten. Sammanfattningsvis gäller att: - Den ekologiska statusen är måttlig och detta beror på dålig passerbarhet för fisk ska statusen vara god. 1 enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (2013) 2 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2009) 6 (20)

7 - Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive överallt överskridande ämnen) har inte klassats men ska vara god senast Natur och kulturvärden Naturvärden Flera angränsande områden ingår i länets naturvårdsprogram, se Figur 3. Reningsverkstomten ligger på gränsen mellan två områden med kod a respektive b. I Kronobergs natur (Länsstyrelsen 1989) står följande: - Örken (80-56a) och Braås/Braåsen/Fjällebersmosen (80-56d) har båda biologiska, geologiska, landskapsmässiga värden, samt värden för friluftslivet och klassas till 2 mycket stor naturvärden. Ytterligare ett antal områden överlappar recipienten på vägen till Övrasjön: - Drev (80-46), Böksholms dammar (80-47) och Drevsjön (80-45) som alla bedöms ha biologiska och landskapsmässiga värden. Drev och Drevsjön har klassats till 2 mycket stora naturvärden medan Böksholms dammar har klassen 3 stora naturvärden. Figur 3 Naturvårdsprogrammet i Kronobergs län Drevsjön ingår dessutom i Lundens naturreservat, se Figur 4. I beskrivningen framgår bland annat att sjön har ett rikt fågelliv och att även utter kan finnas i området. Inom Lundens naturreservat, vid utloppet till 7 (20)

8 Övrasjön finns dessutom ett område Vasatorp som är ingår i Natura Området utgörs av ädellövsskog med stor artrikedom. Figur 4 Naturreservat visas med grön rastering och Natura 2000-områden med gul rastering Fornlämningar och kulturvärden Det finns ett antal fornlämningar i området, se Figur 5, men inte någon i direkt anslutning till reningsverkstomten. En delsträcka av recipienten överlappas av ett karaktärsområde för Drevs kyrkby en del av länets kulturmiljöprogram, se Figur 5. 8 (20)

9 Figur 5 Kulturvärden i anslutning till avloppsverk och recipient. R och bruna fält utgör fornlämningar och det orangea fältet visar länets kulturmiljöprogram Vattentäkter Hela sjön Örken är vattenskyddsområde. Längre norrut ingår även delar av tillrinningsområdet i skyddsområdet, men reningsverkstomten ligger inte inom detta område. Skyddsområdet är fastställt genom lokala hälsoskyddsföreskrifter i Vetlanda och Växjö kommun. För närvarande tas det inte ut något råvatten för dricksvattenproduktion i aktuell del av Örken Riksintressen Mörrumsåns avrinningsområde är i sin helhet riksintresse för vattendrag Förorenade områden I Böksholm fanns en sulfitfabrik från 1900-talets början till Påverkan på ån var under drifttiden mycket stor. Utsläpp av lättnedbrytbara organiska ämnen orsakade syrgasbrist och fiskdöd. Från 1950-talet fram till nedläggningen blektes massan med klor. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet gjordes många undersökningar av sediment, fiskbestånd och vatten. Slutsatsen är att sedimenten i nedströms liggande sjöar är förorenade med klororganiska ämnen, kvicksilver och kadmium, men att riskerna för människa och miljö är begränsade Klimatförändringar Det som sannolikt i första hand kommer att kunna påverka verksamheten är variationer i nederbörd. I den översvämningskartering som tagits fram framgår att vattennivån nästan når fram till reningsverket vid det högsta beräknade flödet, se Figur 6. Braås samhälle påverkas i mindre omfattning av höga flöden. 9 (20)

10 Figur 6 Beräknat högsta flöde i området kring Braås reningsverk. 10 (20)

11 4 Verksamhetens omfattning och utformning 4.1 Nuvarande verksamhet Gällande tillstånd Gällande tillstånd och anmälda förändringar vid avloppsreningsverket sammanfattas i nedanstående tabell. Tabell 2 Gällande tillstånd och anmälda förändringar vid avloppsreningsverket. Datum Beslutande myndighet Tillståndet avser Koncessionsnämnden Utsläpp av avloppsvatten från samhällena Braås och Böksholm Länsstyrelsen Förändring av slamhantering Länsstyrelsen Tillstånd för transport av farligt avfall från den egna verksamheten Reningsprocess Braås reningsverk tar emot och renar avloppsvatten från samhällena Braås och Böksholm. Ett tiotal B, C och U-verksamheter finns påkopplade på ledningsnätet. Några av dem har oljeavskiljare installerade, men ingen ska släppa något processvatten till reningsverket. Till avloppsreningsverket finns sju pumpstationer för spillvatten anslutna. Sex av pumpstationerna är driftövervakade och den sjunde har larm till jourhavande. Inom verksamhetsområdet fanns det i december 2016 totalt meter spillvattenledningar. Detta inkluderar endast självfallsledningar. Dimensionerande belastning och utfall de senaste åren framgår av Tabell 3. Tabell 3 Dimensionering och utfall av Braås reningsverk. Utfallet är medelvärden för förutom en maxnotering för flöde. Dimensionering Utfall Anslutna (pe) Qdim (m 3 /h) Qmax (m 3 /h) BOD7 (kg/dygn) Tot-P (kg/dygn) 10 2,8 Reningen av avloppsvattnet sker i tre steg: mekanisk, biologisk och kemisk rening. Spillvattnet kommer från Braås respektive Böksholm i skilda ledningar, varefter de blandas i en inloppslåda och sedan rinner genom två parallella rensgaller. Här tas grövre material bort som papper, tops och plast. Rensmaterialet tvättas och pressas ihop. Det gör att det blir torrt och nästan 11 (20)

12 luktfritt samtidigt som volymen minskar. Renset förbränns i Ljungby Energi AB:s fjärrvärmeanläggning i Ljungby. Inloppslådan till rensgallerna har en integrerad sandfångsfunktion. Sanden tvättas i en sandtvätt. Resultatet är en ren sandfraktion som används i slamhanteringen på slamvassbäddarna för att ändra struktur på slammet. Avloppsvattnet rinner därefter genom två biorotorer. Rotorerna körs parallellt men möjlighet finns även att köra dem i serie. Efter biorotorerna tillsätts fällningskemikalie under intensiv inblandning innan vattnet rinner till tre flockningskammare. Flocken avskiljs sedan i två parallella slutsedimenteringsbassänger. Det renade vattnet släpps, efter flödesmätning och provtagning, via en ledning ut i recipienten. Slammet från sedimenteringen pumpas ut på slamvassbäddar i anslutning till verket, men möjlighet till viss förtjockning i gravitationsförtjockare och borttransport med slamsug finns också. Slammet går då till Sundets biogasanläggning. Under andra halvan av 2016 har nästan allt slam gått till Sundet eftersom vassbäddarna överbelastats. Ambitionen är att fortsätta med slamvassbäddar, men sannolikt kommer de inte belastas alls under vinterhalvåret. Vid höga flöden kan intern bräddning ske inom avloppsreningsverket före biosteget. Men eftersom allt avloppsvatten pumpas till verket kan flödena inte bli hur stora som helst. Denna bräddpunkt blir därmed endast aktuell vid eventuella haverier på reningsverket. Vid höga flöden kan avloppsvatten istället nödbrädda i den pumpstation som ligger närmast avloppsverket. Nuvarande process illustreras i Figur 7. PUMP- STATION SANDFÅNG RENSGALLER BIOROTORER FLOCKNING SEDIMENTERING RECIPIENT SAND- TVÄTT REJEKTBASSÄNG SLAMBASSÄNG SLAMVASS- BÄDDAR RENS- TVÄTT TVÄTT- PRESS Figur 7 Nuvarande processchema i Braås ARV. 12 (20)

13 4.2 Planerade förändringar Ansökan Växjö kommun avser att ansöka om en minskning av verksamheten då belastningen från Braås och Böksholm ligger långt från de 5000 pe som reningsverket dimensionerades efter när det byggdes var 1842 personer anslutna till reningsverket. Årsmedelbelastningen för 2016 varierade mellan 1316 och 1649 pe beroende på vilken parameter som avses. Toppnotering vid ett provtagningstillfälle var 2500 pe utifrån kvävebelastningen (1 pe =13 g kväve/dygn). Högsta BOD7-belastning var 2200 pe (1 pe = 70 g BOD7/dygn). Maximala genomsnittsbelastningen (MaxGVB) för Braås avloppsreningsverk har uppskattats till 3000 pe med utgångspunkt från Naturvårdsverkets vägledning och i samråd med Miljöoch hälsoskyddskontoret och bedöms vara väl tilltagen. Befolkningsprognosen för de kommande tio åren är att samhällena kommer att minska sin befolkning något. Samtidigt kan det bli aktuellt att verksamhetsområdet kommer att utökas med ett antal hushåll under den kommande perioden. Tekniska förvaltningen bedömer därför att ett tillstånd för 3000 pe är rimligt, se Tabell 4. Det ger en tillräcklig marginal för en ökad belastning i form av fler anslutna och/eller en viss ökning av industrin i området. Tabell 4 Nuvarande belastning och planerad dimensionerande belastning för Braås avloppsreningsverk. Utfall Ny dimensionering Anslutna (pe) Qdim (m 3 /h) Qmax (m 3 /d) BOD7 (kg/d) Tot-P (kg/d) 2,8 5 N-tot (kg/d) Slamproduktion (kgts/d) Ca Tillståndet kommer att ersätta tidigare tillstånd från verksamheten daterat Förändrad reningsprocess Dagens biologiska reningssteg måste byggas om eftersom befintliga biorotorer är utslitna. Flera alternativ har studerats; nya biorotorer, dränkt biobädd, MBBR, samt att lägga till ett steg för försedimentering. Det slutliga beslutet om processval är ännu inte taget. 13 (20)

14 Slamhanteringen kommer också att byggas om. Dagens slamhantering (slamvassbäddar) kommer att kompletteras med en möjlighet att lagra oförtjockat slam, förtjocka det på plats på anläggningen till en TS-halt på ca 5% och sedan köra detta slam i tankbil till Sundets avloppsreningsverk för rötning. Det är samma hantering som idag sker på reningsverket i Rottne och Lammhult. Dessutom utreds möjligheten att även kunna behålla en gravitationsförtjockare för att kunna öka TS-halten något på slammet innan det går vidare till en ny mekanisk slamförtjockning inom verket. Detta innebär att den framtida reningsprocessen kommer att skilja sig något från dagens process och illustreras i illustreras i Figur 8. PUMP- STATION SANDFÅNG RENSGALLER BIOSTEG FLOCKNING SEDIMENTERING RECIPIENT SAND- TVÄTT RENS- TVÄTT REJEKTBASSÄNG TVÄTT- PRESS VÅTSLAM- MAGASIN GRAVITATIONS- MEKANISK FÖRTJOCKARE SLAM- FÖRTJOCKARE TORRSLAM- MAGASIN SLAMVASS- BÄDDAR TRANSPORT TILL SUNDET ARV Figur 8 Föreslaget framtida processchema för Braås ARV Dessutom planeras en maskinell upprustning av de delar som inte moderniserats sedan starten, samt renovering och uppfräschning av byggnaden i form av ytskikt, lagning av korrosionsskador på pelare, ny golvbeläggning, rivning av processutrustning som inte längre används som kalksilo, kalkdoseringsutrustning och vissa pumpar. Även VS- ventilation-, el- och styrutrustning kommer ses över för att verket skall kunna fungera de närmaste 20 åren. 14 (20)

15 5 Förutsedd miljöpåverkan 5.1 Utsläpp till vatten Det renade avloppsvattnet släpps ut i Mörrumsån, se rubrik 3.3. Braås avloppsreningsverk har en väl fungerande reningsprocess och dagens krav på reduktion av totalfosfor och BOD7 uppfylls med god marginal, se Tabell 5, Figur 9 och Figur 10. Tabell 5 Årssammanställning av utsläppsvärden och reningsresultat Total (ton) Årsmedel (mg/l) Årsmedel (kg/dygn) Rening* (%) BOD 7 < 1,04 < 5,5 < 2,8 > 96,9 COD cr 6,1 32,0 16,8 93,0 Tot-P 0,016 0,074 0,043 98,5 Tot-N 4,6 25,3 12,6 41,1 Susp. < 2,9 < 0,58 Al. < 4,6 < 0,29 *Reningsgrad beräknas genom att jämföra total belastning med total utsläppsmängd. Figur 9 Utsläppshalter och reningskrav på BOD 7 och Tot-P, (20)

16 Figur 10 Reningsgrad av BOD 7, Tot-P, Tot-N och COD Cr beräknades Braås reningsverk stå för 0,7 % av fosfortransporten och 4 % av kvävetransporten i den nedströms liggande provpunkten 132 vid Åby i Helgasjön. Framtida utsläpp till Mörrumsån förväntas vara i nivå med dagens utsläppshalter. Utsläppspunkten i Mörrumsån föreslås vara kvar. 5.2 Utsläpp till luft Att det vid vissa tider uppstår lukt ifrån ett avloppsreningsverk är ofrånkomligt. Det har inte varit några klagomål på lukt de senaste åren. Den föreslagna ändringen avseende slamhanteringen sker inomhus. Påfyllning av slam i tankbil är en helt sluten hantering och ger inte upphov till några ytterligare luktutsläpp. Det kan även avgå mindre mängder av andra luftföroreningar som lustgas och metan från ett reningsverk. Detta kommer att diskuteras mer i miljökonsekvensbeskrivningen. 5.3 Påverkan på natur- och kulturområden Reningsverket ligger inom ett område med mycket höga naturvärden. Recipienten passerar flera områden med höga natur- och kulturvärden, se rubrik 3.4. Hela området ingår i riksintresset för Mörrumsån. Det finns även ett förorenat område samt närhet till områden med risk för översvämningar. Närmare beskrivning av alla dessa områden och hur reningsverket eventuellt påverkar dessa områden kommer att beskrivas närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 5.4 Kemikalieanvändning Avloppsreningsverket är byggt för kemisk fällning med kalk, men sedan 1992 används polyaluminiumklorid för fällning. 16 (20)

17 Kemikalieanvändningen har legat mellan ton, eller 143 och 289 g/ m 3 spillvatten de senaste tre åren. Under 2017 inleds ett internt arbete med att optimera kemikalieförbrukningen vid bland annat Braås reningsverk. När verket kompletteras med en mekanisk slamförtjockare tillkommer en viss förbrukning av polymer för att ändra slammets egenskaper och underlätta förtjockningen. En mindre mängd städkemikalier används också vid reningsverket. Aktuell kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad för de kemikalier som används i verksamheten finns i VA-avdelningens kemikaliehanteringssystem Eco Online. 5.5 Avfall Tekniska förvaltningen ser inte slam som ett avfall utan som en resurs för näringsåterföring. Under 2016 har 3655 m 3 slam med ca 1 % TS gått till vassbäddarna och 1514 m 3 slam med 1,2 % TS transporterats till Sundet för rötning. Under de senaste åren har cirka 15 ton rens per år transporterats för externt omhändertagande. Övrigt avfall förekommer bara i mindre omfattning och tas omhand i enlighet med gällande lagstiftning. Den begränsade mängd sand som uppkommer vid avloppsreningsverket används i den egna slambehandlingen för att ge struktur i slammet. Den ansökta verksamheten kommer inte att medföra någon ändring av uppkommen mängd avfall. 5.6 Trafik Transporterna till och från avloppsreningsverket utgörs av containerbilar, mindre lastfordon, slamtransporter och personbilar. Antalet transporter beräknas bli oförändrade. De cirka 1500 m 3 slam som körts till Sundet under 2016 har haft en TS halt på omkring 1 %. Om det hade funnits en möjlighet att förtjocka slammet till 5 %, vilket nu planeras, hade transporterna kunnat minska ner mot en femtedel. 5.7 Energi Anläggningens energiförbrukning 2016 var 221 MWh och förbrukningen på ledningsnätet var 45 MWh. All inköpt el är grön. Totala energiförbrukningen från 2007 till 2017 framgår av Figur (20)

18 Figur 11 Elförbrukning på avloppsverket och ledningsnätet, Den upprustning som planeras kommer eventuellt att ge viss energibesparing. 5.8 Buller Buller från anläggningen uppkommer huvudsakligen från ventilationssystem och vissa processmaskiner som exempelvis kompressorer, samt från transporter till och från anläggningen. Transporterna sker huvudsakligen vardagar och på dagtid. Ökningen av buller från transporter bedöms vara begränsad. 5.9 Riskinventering Riskanalys för anläggningen finns och uppdaterades De flesta risker som identifierats vid Braås avloppsreningsverk, t ex. strömavbrott, brand, sabotage, väderpåverkan kan få som konsekvens att en försämrad avloppsvattenrening sker i verket, vilket leder till att mer föroreningar når recipienten (Mörrumsån). I de flesta fall är det osannolikt att händelsen pågår under en längre tid, vilket innebär att det får marginella effekter totalt sett på recipienten Miljömål I kommunens miljöprogram finns det mål som anknyter till Braås reningsverk. Ett mål är att fosforhalten i Mörrumsåns huvudfåra ska uppnå god ekologisk status med avseende på fosfor. Inom temat Fossilbränslefritt Växjö finns flera mål som handlar om energibesparing och fossilbränsleanvändning som kan vara aktuella. Hur verksamheten påverkar de lokala, regionala och nationella miljömålen kommer att beskrivas i planerad miljökonsekvensbeskrivning. 18 (20)

19 6 Fortsatt prövning Avloppsreningsverk med fler än 2000 pe bedöms alltid medföra betydande miljöpåverkan enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Detta innebär att ett utökat samråd krävs med den allmänhet och de organisationer som förväntas bli berörda. Efter samrådet görs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samtidigt som en tillståndsansökan utformas. Ansökan och MKB lämnas in till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Därefter kommer allmänheten med flera att få tillfälle att åter yttra sig i ärendet. Det är miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen i Kalmar län som meddelar tillstånd och godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. Eventuella överklaganden avgörs av mark- och miljödomstolen. 6.1 Samrådets omfattning Direktinformation kommer att skickas till de som särskilt berörs. Information om samrådet kommer att annonseras i Smålandsposten samt på Växjö kommuns hemsida Mörrumsåns vattenråd kommer att bjudas in till ett särskilt samrådsmöte. Om intresset från övriga berörda är stort kan även ytterligare samrådsmöten erbjudas. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse upprättas. Synpunkter och förslag som lämnats av de berörda ska beaktas i ansökan. Information om tillståndsprocessen kommer fortlöpande uppdateras på kommunens hemsida. 6.2 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll MKBn kommer enligt nuvarande planering att ha följande innehåll: 1) Administrativa uppgifter 2) Verksamhetens utformning och omfattning a) Nuvarande verksamhet b) Ansökt verksamhet c) Alternativ processutformning d) Driftstörningar och risk för olyckor 3) Omgivningsbeskrivning a) Lokalisering b) Recipient c) Natur- och kulturområden d) Redovisning av alternativa platser för lokalisering 4) Miljöpåverkan a) Utsläpp till vatten b) Utsläpp till luft c) Resultat av recipientbedömning d) Hushållning med resurser i) Energi 19 (20)

20 ii) Kemikalier iii) Mark och vatten e) Transporter f) Buller g) Förorenade områden 5) Miljömål och miljökvalitetsnormer 6) Sammanfattning 6.3 Planerade utredningar En särskild recipientbedömning kommer att tas fram. 20 (20)