Jårdi. I detta nummer av Jårdi kan du bland annat läsa om: Om kontrollläget och om. nya regler

Transkript

1 Jårdi T EMANUMMER 2016:2 L ANTBRUKETS DJUR I detta nummer av Jårdi kan du bland annat läsa om: djurskyddsläget. Bristerna minskar när det handlar om lantbrukets djur, särskilt när det handlar om nötkreatur. När det handlar om noterade brister följer vi på Gotland den trend som finns nationellt. Läs mer på sidan 4. regelförenkling. De nya reglerna för hur länge du ska hålla nötkreatur ute på bete ska förenkla för företagen. Vad som gäller för olika kategorier djur kan du se här. Länsstyrelsen arbetar för att EU:s och Sveriges jordbruks- och landsbygdspolitik ska få genomslag på Gotland. Det handlar om lantbrukets konkurrenskraft med en hållbar miljö som grund. Animalieproduktionen ska bygga på god djurvälfärd. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet ska bevaras och förstärkas samt ses som en resurs för Gotlands utveckling. Landsbygden ska vara attraktiv, med god infrastruktur och service, som gör det möjligt att leva och verka där, oavsett kön, ålder och etnicitet. Läs mer på sidan 6. lösdriftsnytt. Från och med 1 augusti 2017 ska stutar och tjurar som är äldre än 6 månader hållas i lösdrift. Du kan därför behöva planera för ombyggnation av dina stallar. Läs mer på sidan 6. förprövning. Byggsamråd är ett arbetssätt som Länsstyrelsen på Gotland använder. Det ger goda möjligheter att gå igenom ansökan och diskutera olika frågor, som t.ex. hur du bör tänka kring smittskyddsoch hygienlösningar. Läs mer på sidan 8. Jårdi är ett nyhetsbrev som tar upp aktuella frågor inom Landsbygdsenhetens områden. Vår målgrupp är alla som är intresserade av landsbygdens framtid. Om kontrollläget och om nya regler

2 Innehåll Just nu står vi inför starten av en period med nya stöd och ersättningar till det svenska jordbruket. Stöden är viktiga för det gotländska lantinnehåll brukets lönsamhet och likviditetsplanering. Vi på Länsstyrelsen är väl god djuromsorg viktig för varumärket...3 medvetna om detta och kommer att göra vårt bästa för att så många bristerna i djurskyddet på gotland följer landet i stort...4 lantbrukare som... möjligt skall få sina utbetalningar vid de planerade 5 projektbaserade kontroller - ett effektivare sätt att jobba utbetalningstillfällena. ändring i föreskrift om bete för nötkreatur förenklar...6 byggsamråd om förprövning och besiktning samt förhandsanmälan av djurstallar ger fördelar...8 I dagsläget så är inte alla regler och förutsättningar klara och beslutade primärproduktion - detta omfattas...10 men de kommer att klarna efterhand. Syftet med detta specialnummer...10 detta gäller om du förevisar djur offentligt om SAM 2015 är 11att vi på Länsstyrelsen skall bidra till att så långt som djur söker betesmarker... möjligt räta ut de flesta frågetecknen. Vi på Landsbygdsenheten har en tydlig ambition att kunna svara på era frågor och stödja er i samband med ansökningarna. Utnyttja gärna de informationstillfällen som vi planerar på Grönt Centrum och erbjudandet om att göra din ansökan hos oss i Visby eller i Linde. Jag hoppas att informationen i detta specialnummer kan medverka till att underlätta för er inför SAM-ansökan. Finns det ytterligare frågor som ni inte hittar svar på så tveka inte att kontakta någon av mina medarbetare för ytterligare information. Kjell Norman Titel: Jårdi. Temanummer 2016:2 Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län, landsbygdsenheten Ansvarig utgivare: Kjell Norman. Foto framsida: Gunilla Lexell. Foto inlaga: Anges i anslutning till bild. Foto baksida: Gunilla Lexell. Tryckår: 2016 Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby Nyhetsbrevet finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

3 God djuromsorg viktig för varumärket Varumärket är viktigt för hur en produkt eller tjänst uppfattas och det gäller inte minst livsmedel. Många gotländska livsmedelsproducenter har länge aktivt arbetat för att profilera sig och sina produkter för att bygga mervärden. En god djuromsorg är en viktig del av detta mervärde och brister hos enskilda producenter kan påverka bilden hur kunder ser på livsmedel från Gotland. I det här numret av Jårdi så vill vi berätta hur vi på Länsstyrelsen arbetar för att bidra till hur den goda djuromsorg som vi redan har kan behållas och ytterligare förbättras. Vid den utvärderingen av 2015 års djurskyddskontroller i riket som Jordbruksverket har gjort konstaterades att generellt har djurskyddet på gårdarna blivit bättre för alla lantbruksdjur. Särskilt gäller det för nötkreatur där samtliga brister har minskat. Kjell Norman Enhetschef Landsbygdsenheten Vi på Länsstyrelsen har gjort bedömning att det bästa sättet som vi kan bidra till upprätthållandet av en god djuromsorg är genom ett förebyggande arbete. Vi har fått ett uppdrag att gå från kontroller efter anmälning till mera planerade och riskbaserade kontroller, s.k. normalkontroller. I det här numret så redovisar vi resultatet av de kontroller som vi har gjort de senaste åren. Ett annat sätt att arbeta förebyggande är genom förprövningarna och de s.k. byggsamråden som vi genomför. Vid dessa har vi en diskussion tillsammans med lantbrukarna och eventuella projektörer hur en byggnad kan utformas på bästa sätt för att reglerna för djurskyddet tillgodoses samtidigt som lönsamheten i produktionen förstärks. Vid dessa genomgångar går vi också igenom förutsättningarna för ett starkt smittskydd samt vikten av hygienutrymmen och deras utformning. Jag hoppas att du finner innehållet i det här numret av Jårdi intressant och har du några frågor eller synpunkter på vår verksamhet så hör gärna av er till mig eller någon av mina medarbetare på landsbygdsenheten. Kjell Norman 3

4 olika typer av djurskyddskontroll Kontroll efter anmälan En typ av kontroll utförs efter det att en anmälan kommit in till oss, vanligtvis på telefon. Det kan vara allmänheten eller en veterinär som gör denna anmälan på något som de ser som misstänkt misskötsel av djur. Länsstyrelsen gör alltid en uppföljning av dessa anmälningar, oftast med ett besök (oaviserat) på platsen där djuret befinner sig. Ca hälften av alla anmälningar är obefogade och då tas ingen avgift ut av djurägaren. Om länsstyrelsen anser att anmälan är befogad så tas en avgift ut av djurägaren. Planerad kontroll Den andra typen av djurskyddskontroll är en riskbaserad planerad (normal) kontroll. Då är det länsstyrelsen som bestämmer vilka djurhållare som ska kontrolleras. Vi har gjort dessa kontroller i form av projekt där olika kategorier av djurhållare har valts ut till kontroll. Under 2016 har vi genomfört kontroller av alla grisföretagare på Gotland. Vi har tidigare gjort planerade kontroller vid fårproducenter, kalvuppfödare, nötproducenter samt alla stallägare på Skrubbs. Om vi vid den planerade kontrollen ser något som behöver åtgärdas så tas en avgift ut vid den uppföljande kontrollen. Sune Liljeström Bristerna i djurskyddet på Gotland följer landet i stort Gotland följer i stort sett landet i övrigt när det gäller brister noterade i djurskyddskontrollerna. Det visar den årliga uppföljningen som Jordbruksverket gör. Det noteras att bristerna totalt sett minskar när det handlar om lantbrukets djur. Varje år genomförs ca djurskyddskontroller av länsstyrelserna i landet. Runt 300 av dessa görs på Gotland. Syftet är att kontrollera att djurhållare följer EU-lagstiftningen och djurskyddslagen. På Gotland jobbar tre djurskyddshandläggare med djurskyddskontroller, men även kontroller inom primärproduktion och läkemedel på gård. En länsveterinär och en förprövare ingår också i arbetsgruppen. Dels görs det kontroller efter anmälningar från allmänhet och veterinär, dels så kallade normalkontroller hos de som ska ha regelbunden kontroll. Dessa är främst gårdar med lantbruksdjur och verksamheter med tillstånd enligt 16 djurskyddslagen, sällskapsdjursägare ingår inte här. Vi samkör flera olika kontroller vid samma tillfälle och aviserar normalkontrollerna. Sedan några år har Länsstyrelsens djurskyddsgrupp arbetat i projektform, med fokus på olika verksamheter och djurslag (resultaten från projekten kan du läsa om på sidan 5). Djurskyddsgruppen ingår också i flera olika samverkansgrupper med näringen. Resultat från djurskyddskontrollerna Varje år samlar Jordbruksverket in resultaten från djurskyddskontrollerna från djurskyddskontrollregistret. Gotland ligger i linje med, eller något under, snittet för övriga landet vad gäller hur ofta brister noteras. Vi följer även landet i stort vad gäller typ av brister för de olika djurslagen. Djurslag Vanligaste brister, landet Vanligaste brister, Gotland Nöt Renhet inkl. rena och torra liggytor Renhet inkl. rena och torra liggytor Får Hull, klippning, stängsel och skaderisker i hage Hull, stängsel och skaderisker i hage, sjuka djur ges ej vård Gris Brist på strö och tillgång till vatten Renhet inkl. rena och torra liggytor, klövar Värphöns Dålig stalluft Underlag saknas Häst Skaderisker, saknar 16-tillstånd och hästpass, ligghall saknas Skaderisker i stall och hage, saknar 16-tillstånd och hästpass, hovar, ligghall saknas Slakteri Kompetensbevis och standardrutiner saknas Underlag saknas De generella skälen till brister i djurhållningen har länsstyrelserna angett vara brist på kunskap, resurser och engagemang. Faktorer som påverkar är tillgången till personal, utformningen av byggnader, ekonomi, utbildning och kunskap eller insikt om hur olika brister påverkar djuren. 4

5 Går åt rätt håll Vid utvärderingen av 2015 års djurskyddskontroller i riket konstaterades att generellt har djurskyddet på gårdarna blivit bättre för alla lantbruksdjur. Särskilt gäller det för nöten där samtliga brister har minskat. Brister som går åt rätt håll nationellt är hullet på fåren, rena liggytor och strö för grisar, avlivningskunskaper och dagsljus för värphönsen. För häst kvarstår många allvarliga brister och för sällskapsdjuren går utvecklingen åt fel håll nationellt. På Gotland görs relativt få djurskyddskontroller per djurslag och år varför ingenting säkert kan sägas om utvecklingen här. Men sannolikt följer även Gotland den positiva trend som kan ses för lantbruksdjuren. anmäl e-postadress för digital information Vi går nu successivt över till att förmedla information från Länsstyrelsen digitalt. Detta gör vi för att få ett snabbare, effektivare och mer miljöanpassat sätt att nå ut. Vi behöver din aktuella mejladress. Du kan gå in på Mina sidor och kolla/ändra uppgifterna. Lotta Hallenfur Projektbaserade kontroller ett effektivare sätt att jobba Sedan 2013 har Länsstyrelsen genomfört planerade kontroller i projektform. Detta innebär att Länsstyrelsen identifierat vissa verksamheter som tagits ut till ett projekt. Planerade kontroller är initierade av Länsstyrelsen och är inte att jämföra med anmälningar som normalt inkommer från allmänheten. Kontrollerna i projekten aviseras minst 24 timmar innan. Vid aviseringen meddelas djurhållaren om vilka dokument som kan tas fram till kontrollen. Sedan 2013 har projekt i följande verksamheter genomförts: kalvprojekt - där kalvhållningen i mjölkproduktionen kontrollerades. betesdrift på öar - där samtliga öar med betesdjur kontrollerades. fårprojekt - där ca 50 verksamheter med får kontrollerades. nötprojekt - där ca 50 verksamheter med ungdjur kontrollerades. grisprojekt - där samtliga verksamheter med gris kontrollerades. Planerade kontroller av djurskydd har sedan överflyttningen från kommunen (2009) gått från att kontroller genomförs sockenvis, till kontroller som utgår från projekt. Länsstyrelsen gör bedömningen att det blir en effektivare kontroll genom att genomföra projekt i samma verksamhetsområde. Djurskyddshandläggaren vet redan innan kontrollen vilken verksamhet som ska kontrolleras, och kan därmed vara uppdaterad i produktionsformen. Valen av projekt har gjorts av olika anledningar. Ett urval kan vara att Länsstyrelsen har liten kännedom om verksamheten. Andra urval kan vara att många verksamheter inom ett område har en hög risk enligt djurskyddskontrollregistret (DSK). Kalvprojektet Under vintern och våren 2013 genomfördes ett projekt med inriktning på att kontrollera kalvhållning vid mjölkproducenter. I projektet kontrollerades 57 verksamheter. Vid 46 av dessa verksamheter konstaterades inga brister. Vid två verksamheter fanns brister gällande överbe- 5

6 Stutar och tjurar ska hållas i lösdrift från och med stallsäsongen 2017 Efter den 1 augusti 2017 ska du hålla dina stutar och tjurar som är äldre än 6 månader i lösdrift. Det innebär att du kan behöva bygga om dina stallar. Den främsta anledningen till detta är att det är svårt att hålla handjur rena när de står uppbundna, vilket påverkar djurskyddet och djurhälsan. Det finns dessutom en risk att en uppbunden tjur inte får tillräckligt med motion, eftersom det inte finns något krav på bete eller annan utevistelse för tjurar. Ombyggnation i djurstallar är en typ av investering som du kan söka företagsstöd för. Det är en föreskrift som reglerar att stutar och tjurar som är äldre än 6 månader ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti Föreskriften trädde i kraft redan 2007, men med en övergångstid för kravet på lösdrift för handjur till den 1 augusti Under arbetet med föreskriften fanns näringen, intresseorganisationer och myndigheter representerade och deltog med synpunkter. Du hittar föreskriften på Jordbruksverkets hemsida: Helena Rosvall läggning, och vid sex verksamheter fanns brister gällande ensamboxar för kalvar. Projektet om betesdrift på öar Under sommaren 2013 genomfördes ett projekt om betesdrift på samtliga öar där djur vistas under sommaren. Projektet startade med att samtliga djurhållare fick svara på en enkät om hur djurhållningen bedrivs på öarna. Under sommaren besöktes samtliga öar tillsammans med djurägaren då kontroller genomfördes. Totalt kontrollerades 15 öar i projektet och vid en av öarna hade Länsstyrelsen synpunkter på rutiner gällande tillsyn av djuren. Fårprojektet Under våren 2014 genomfördes ett projekt avseende fårhållning. 57 verksamheter med får kontrollerades, där besättningsstorleken var varierande. Av de verksamheter som kontrollerades konstaterade Länsstyrelsen brister vid 11 verksamheter (19 procent). Antalet brister var betydligt fler vid de stora besättningarna (63 procent). Brister som framkom vid flest tillfällen var att journaler vid läkemedelsbehandling saknades, sjuka djur inte hade fått vård samt att fåren inte hade tillfredställande hull. Nötprojektet Under våren 2015 genomfördes ett projekt avseende hållande av ungdjur (nötkreatur). 38 verksamheter togs ut till projektet ur befintliga register vid Länsstyrelsen. Av de kontrollerade verksamheterna framkom brister vid 8 verksamheter (21 procent). Flertalet av bristerna gällde smutsiga djur samt smutsiga och blöta liggplatser. Brister gällande skaderisker i djurens närmiljö konstaterades också vid kontrollerna. Grisprojektet Under våren 2016 genomfördes ett projekt där samtliga större grisproducenter kontrollerades (32 gårdar). På 7 av gårdarna (22 procent) noterades brister. De flesta bristerna gällde smutsiga djur och liggplatser, men även långa klövar, dåligt hull, brist på dagsljus och fixering av suggor noterades. Mårten Danielsson Ändring i föreskrift om bete för nötkreatur förenklar Jordbruksverket har fr.o.m. 15 maj 2016 ändrat i föreskrift SJVFS 2010:15, Sak nr L 100 om djurhållning i lantbruket och öppnat för mindre krångel kring bete för nötkreatur. Detta i en strävan att förenkla för företagen och att göra reglerna mer överskådliga enligt Jordbruksverkets konsekvensutredning. De nya reglerna innebär att du inte längre måste hålla djuren ute ett visst antal dagar i sträck och du kan själv avgöra vilka dagar du vill att djuren ska vara på bete och när de ska vara inne. Alla nötkreatur omfattas av föreskriften. 6

7 Du behöver inte föra någon särskild betesjournal över de djur som är på bete eller de som inte är på betet. Tidigare fanns krav på att djuren ska hållas på bete ett visst antal dygn i sträck. Detta krav har tagits bort i de nya betesreglerna. Det fanns också särskilda regler för undantag som angav när det var tillåtet att hålla djuren inne från betet, till exempel om man var tvungen att skydda sina djur vid onormala väderleksförhållanden. Nu har även dessa regler tagits bort. Tänk på att planera din beteshållning noggrant och med tidsmarginal så att du säkerställer att djuren hålls på bete de antal dygn och under de perioder som framgår av tabellen nedan. För djur i mellersta Sverige dit Gotland hör innebär det att: Djuren ska hållas på bete i minst 90 dygn under perioden 1 april-31 oktober varav minst 60 dygn ska infalla under perioden 1 maj-15 september. I föreskriften finns en ny definition av bete; på marken ska det finnas växande växter som betas av djuren och att mängd och kvalitet gör det möjligt för djuren att med ett naturligt betesbeteende kunna beta samtidigt. Detta gäller för de olika djurkategorierna Kategori Period för utevistelse Minst antal dygn Ungdjur födda under februari månad 1) 1 maj 15 september 2) 30 3) Ungdjur födda under januari månad 1) Övriga djur 1 april 31 oktober 1 maj 15 september Övriga djur 1 maj 15 september 1) Avser djurets första levnadsår. 2) 60 3) av de 90 2) Enligt 10 djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete. Det angivna antalet dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder. 3) Enligt 11 i djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete eller på annat sätt vistas ute. Det angivna antalet dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder. Vägledning för bedömning av djurskydd på slakterier klar Att Länsstyrelsen är kontrollmyndighet rörande djurskydd känner nog många till. När det gäller djurskydd vid slakt så är det de officiella veterinärerna på slakterierna (OV) som ansvarar för kontroll av djurskyddet. De officiella veterinärerna på slakterierna är anställda av Livsmedelsverket. För kontroll av transporter till slakteriet ansvarar länsstyrelsen. I samarbete mellan myndigheterna, Statens lantbruksuniversitet (SLU) och näringen har ett förslag till vägledning för OV tagits fram. Detta dels för att klargöra de olika myndigheternas roller och ansvarsområden samt underlätta för en likriktad bedömning av djurskyddet vid slakt. Vägledningen beskriver också hur kontrollerna och kommunikationen mellan myndigheterna ska gå till. Vägledningen är nu beslutad och finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida, sök efter vägledning för slakt. Agneta Karlsson Norström 7

8 Byggsamråd om förprövning och besiktning samt förhandsanmälan av djurstallar ger fördelar Investeringsstöd till djurstallar Du vet väl om att du kan söka stöd för investeringar i djurstallar som stärker ditt företags konkurrenskraft. Tänk bara på att ansökan om stöd måste skickas in till länsstyrelsen innan du påbörjar investeringen. För mer information, titta på länsstyrelsens hemsida eller jordbruksverkets hemsida Har du några frågor kontakta Karin Duckarve, tel Kortare handläggningstider för förprövningsansökningar har varit ett uttalat mål för Landsbygdsenheten de senaste åren. Det nationella målet är att alla ska få ett beslut senast 56 dagar efter det att ansökan är komplett. På Gotlands uppfylldes målet 2015 och handläggningstiden var i genomsnitt 11 dagar. En stor bidragande orsak till den kortare handläggningstiden är de byggråd vi alltid bjuder in till och försöker sprida kunskap om att vi gärna genomför under byggplaneringen. Djurhållaren, med eller utan projektör, sitter ned tillsammans med förprövare och länsveterinär och går igenom ritningar och pratar igenom olika alternativ. Länsstyrelsen kan också komma ut till gården för att se förutsättningarna för bygget på plats. Det kan ge flera fördelar; vi säkerställer att ansökan är komplett, med länsveterinär närvarande kan smittskydds- och hygienfrågor diskuteras och genom att handläggaren snabbt får en bättre helhetsbild av ärendet kan den totala handläggningstiden förkortas. Förprövning En förprövning innebär att ritningar av den planerade byggnaden, i förväg, granskas så att byggnaden uppfyller kraven ur djurskyddssynpunkt. Det är djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och Djurskyddsmyndighetens föreskrifter som reglerar granskningen. Ansökan granskas och beslutas enbart ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Byggnadstekniska frågor som exempelvis hållfasthet hos takstolar, omfattas inte av prövningen. Tillstånd, dispens, godkännande eller anmälan som kan krävas enligt annan författning (t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen, väglag eller dylikt) söks hos respektive myndighet. Besiktning När byggnadsåtgärden är genomförd, men innan stallet tas i bruk, ska Länsstyrelsen utföra besiktning av åtgärden. Om det finns avvikelser eller brister som behöver åtgärdas kan det medföra förnyad besiktning. I vissa fall kan även besiktning komma att göras efter det att stallet har tagits i bruk för att vi ska kunna ta ställning till avvikelser, brister eller funktioner som endast kan kontrolleras när stallet är i bruk. 8

9 Undantag från krav på förprövning Undantag kan göras om antalet djur av det eller de djurslag som finns på fastigheten understiger nedanstående antal: 5 hästar 20 nötkreatur 15 vuxna grisar 150 växande grisar 20 vuxna får 40 lamm 20 vuxna getter 40 killingar 500 fjäderfän utom strutsfåglar Ligghallar och stallar som endast är avsedda att ge väderskydd för utegående djur, som efter åtgärden rymmer högst dubbla antalet djur enligt ovan. Förhandsanmälan Jordbruksverket har infört förhandsanmälan om din planerade byggnadsåtgärd endast avser en mindre om- eller tillbyggnad av en befintlig stallavdelning och förutsättningarna nedan är uppfyllda: Den befintliga stallavdelningen är i enlighet med länsstyrelsens senaste förprövningsbeslut Åtgärden bara berör den djurkategori som hålls i den befintliga stallavdelningen Berörda djurplatser kommer att bestå av samma inhysningssystem som används i den befintliga stallavdelningen för den berörda djurkategorin, och kommer efter åtgärden att motsvara högst 20 procent av det totala antalet sådana platser i stallavdelningen många har sökt djurvälfärdsersättningarna I år är det första gången det går att söka djurvälfärdsersättning för Utökad klövhälsovård för mjölkkor och för Extra djuromsorg om får. Vid en summering av ansökningarna noterar vi att det är 121 gårdar som har sökt ersättningen för korna och 121 som sökt ersättning för får. Ersättningarna syftar till att öka välfärden hos lantbrukets djur genom att stödja/uppmuntra insatser som går utöver vad lagkraven säger. Handläggningen av de här ersättningarna görs hos Jordbruksverket. Länsstyrelserna sköter kontrollerna. Ett urval av gårdarna kommer att få kontroll under året. Läs mer om utformning och villkor på Jordbruksverkets hemsida, sök på djurvälfärdsersättningar. Gunilla Lexell Exempel: Förhandsanmälan räcker för en utbyggnad av en tidigare förprövad sinkoavdelning från 100 till 120 platser. Avgifter Förprövning, förhandsanmälan och besiktning är alla avgiftsfria. Påföljder Om någon däremot utför en förprövningspliktig byggnadsåtgärd utan godkännande på förhand, så kallat svartbygge ska Länsstyrelsen besluta om en särskild avgift. Den särskilda avgiften är på kronor eller kronor beroende på byggnationens omfattning. Utöver beslut om särskild avgift ska en efterhandsgranskning ske. Denna efterhandsgranskning kan utmynna i ett förbud att hålla djur i stallet/ förvaringsutrymmet om inte gällande djurskyddsbestämmelser uppfylls. Helena Rosvall 9

10 Primärproduktion - detta omfattas: Med primärproduktion menas odling och skörd av vegetabilier, mjölkproduktion, äggproduktion, uppfödning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter, som bär och svamp, musslor och kräftor omfattas också. Begreppet primärproduktion omfattar även transport, lagring och hantering av primärprodukter på produktionsplatsen. Transport av levande djur och transport av vissa primärprodukter från produktionsplatsen till en livsmedelsanläggning omfattas också, förutsatt att produktens natur inte väsentligen har ändrats. Exempel på primärproduktion och primärprodukter är odling, skörd och tvättning av grönsaker, kryddväxter, frukt och bär samt enklare paketering odling, skörd och torkning av spannmål på gården uppfödning av livsmedelsproducerande djur före slakt, till exempel kyckling, nötkreatur och får fiske, odling och insamling levande fiskeriprodukter, till exempel havs- och insjöfisk, kräftor, musslor, ostron och sniglar, inklusive slakt och rensning av fisk på till exempel en fiskebåt odling av fisk eller musslor och transport av dessa till en livsmedelsanläggning jakt av frilevande och hägnat vilt inklusive avlivning, urtagning och transport till en vilthanteringsanläggning plockning av vilda bär och svamp mjölkproduktion och förvaring av mjölk på gården äggproduktion, hantering och förvaring av ägg på gården biodling och tillverkning av honung i anslutning till biodlingen produktion av groddar, till exempel böngroddar och alfalfagroddar. Källa: Livsmedelsverket Detta gäller om du förevisar djur offentligt När behövs godkännande? Med offentlig förevisning av djur menas att djur förevisas för allmänheten med eller utan entréavgift i minst sju dagar eller mer per år i en permanent anläggning. Exempel på anläggningar är traditionella djurparker, 4H-gårdar, tropikhus, vilthägn med turistbesök, friluftsmuseer med djur, fågelvoljärer hos trädgårdsanläggningar m.m. Sådan verksamhet kräver ett godkännande av länsstyrelsen. Hur får jag min verksamhet godkänd? 1. Har du, eller planerar du att starta, en anläggning för förevisning av djur, bör du börja med att läsa igenom valda delar av Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m. (SJVFS 2009:92, Saknr. L108). Föreskriften finns på jordbruksverkets hemsida. Läs då det första gemensamma kapitlet, samt välj sedan ut de detaljkapitel som gäller just de djurarter som är aktuella för din anläggning. 10

11 2. Alla djurparker ska ha en veterinär knuten till sig. Veterinären ska besöka anläggningen varje kvartal. Kontakta veterinär som kan ta på sig uppdraget, denna ska anges i ansökan. 3. Därefter fyller du i en ansökan och skickar in till länsstyrelsen. Blanketten finns på Länsstyrelsens hemsida, sök under Djur och Natur/Djurskydd/Söka tillstånd enligt djurskyddslagen eller miljöbalken/offentlig förevisning av djur. 4. Du får en bekräftelse från oss på att ansökan mottagits. Vi kommer sedan att boka en tid med dig och besöka dig och din anläggning för att se om den uppfyller kraven för offentlig förevisning av djur. Om brister hittas får du chans att åtgärda detta. Blir anläggningen efter vår prövning godkänd fattas ett tidsbegränsat beslut om detta. Ansökningsavgift En ansökningsavgift på 2000 kr ska betalas i samband med eller i anslutning till att ansökan skickas eller lämnas till länsstyrelsen. Avgiften måste betalas för att ärendet skall tas upp till prövning. En slutlig avgift beroende av verksamhetens storlek tas ut efter godkännandet. Du kan läsa mer om avgiften i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:38, saknr L 117). Föreskriften finns på Jordbruksverkets hemsida. Lotta Hallenfur Djur söker betesmarker Det finns gott om naturbetesmarker som behöver skötas med hjälp av betesdjur. Länsstyrelsen ser ett stort behov av att djurhållningen på ön kan öka så att marker med höga natur- och kulturvärden även i fortsättningen hålls öppna. Arealen gotländsk betesmark i EU:s stödsystem fortsätter tyvärr att minska. Det finns också ett problem med att vissa marker växer igen snabbare än andra om betestrycket är för lågt. Grunden för att bryta den trenden är att de betande djuren ökar i antal och att de används där de gör störst nytta. Det finns dessutom gott om marker som inte är inne i stödsystemet nu, men som skulle kunna vara möjliga att restaurera och få in i systemet. I databasen TUVA som redovisar resultaten från ängs- och betesmarksinventeringen går det att hitta en del uppgifter om potentiella marker. Databasen hittar du på Jordbruksverkets hemsida, sökord TUVA, anmäl förändringar i djurhållningen Länsstyrelsen är ansvarig kontrollmyndighet för landets primärproduktion och djurskydd. Alla Länsstyrelser har registrerat och riskklassificerat primärproducenter enligt Livsmedelsverkets modell. Länsstyrelsen kontrollerar 1-3 procent av alla primärproducenter utifrån beslutad riskklass. Kontrollmyndigheten för djurskydd är Länsstyrelserna som gör riskbaserade kontroller av mellan 5-10 procent av djurhållarna med livsmedelsproducerande djur varje år. En djurskyddskontroll eller primärproduktionskontroll utan brister kostar inget. Det är först vid uppföljande kontroller som debitering sker. Om du ändrar inriktning på din produktion så måste du tala om det för oss. Det går att göra via Länsstyrelsens hemsida. Eller så ringer du till oss (se telefonnummer nedan). Kom också ihåg att meddela Jordbruksverket vid förändring i djurslag då CDB och får, get, gris & fjäderfäregistren är de som ligger till grund för djurskyddskontrollerna. Ta kontakt med Jordbruksverket för att ändra djurinnehav. Helena Rosvall, förprövning Agneta Karlsson Norström, länsveterinär Vad räknas som primärproduktion? Läs mer på sidan 10. Gotlands Slagteri AB (GSAB) har under våren arrangerat tre aktiviteter med syfte att öka dikoproduktionen på ön. Länsstyrelsen medverkade på den första träffen med information om miljömålet Ett rikt odlingslandskap och om markerna som en resurs för såväl företagare som för samhället i stort då företagarna utför en miljötjänst. GSAB har flera leverantörer som söker betesmark till sina djur. Så har du tillgång till betesmark som ska betas kontakta Mats Hallvede, Gotlands Slagteri, Gunilla Lexell 11

12 Vi tar Gotland längre - i dialog och med helhetssyn Länsstyrelsen ska se till att regeringens och riksdagens beslut, som påverkar länet, får så bra effekt som möjligt. Länsstyrelsen är den mest mångsidiga av Sveriges myndigheter. Våra ansvarsområden och vår kompetens spänner över hela samhällsområdet. Vi arbetar med: att ge råd och information att bedriva tillsyn och kontrollera att olika verksamheter följer lagar och riktlinjer att ge tillstånd, pröva överklaganden av kommunala beslut och sammanställa information att samordna länets krafter genom att ta initiativ till olika möten och aktiviteter att ge bidrag till verksamheter av olika slag. Läs mer på Länsstyrelsen i Gotlands län Besöksadress: Visborgsallén 4, VISBY Telefon: , e-post: gotland@lansstyrelsen.se