Ansökan om samverkansmedel för lokala folkhälsosatsningar Sammanfattning per projekt

Transkript

1 Enheten för Folkhälsa och Social Hållbarhet Ansökan om samverkansmedel för lokala folkhälsosatsningar Sammanfattning per projekt Sida 1 av 14

2 Eslövs kommun Norrevångsskolan Jämlik hälsa kr Hälsa för alla Projektets mål är att bevara de friskfaktorer som profilen visar samt jobba för att minska/eliminera riskfaktorerna. Eleverna förväntas bli mer aktiva och hälsosamma både i skolan och på fritiden. Projektgruppens mål är också att eleverna får en ökad kunskapsinhämtning vad gäller skolarbetet. Att eleverna tar ansvar för sin egen hälsa och sitt skolarbete tillsammans med FMS-personal på skolan. Projektmål- ska utvärderas genom resultat från fyslaborationer och enkätsvar över livsstil,reflektion över friskfaktorer och riskfaktorer( eventuella risker i sitt hälsobeteende). Samtliga resultat läggs in i dataprogrammet och kommer ut i stapeldiagram som visar grönt för friskfaktorer och Projektgruppen kommer att samverka med Svenska Institutet FMS som är en oberoende organisation som utvecklar och samordnar metoder för arbete med fysisk,mental och social utveckling. Samverkan kommer också att ske mellan Karolinska Institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Där arbetar Sveriges mest framstående forskare i fysiologi och hälsa. Metoderna vilar på vetenskapliga grunder. Referensgrupp Acki Wästlund och Elisabeth Jönsson. Sida 2 av 14

3 Malmö stad Grundskoleförvaltningen kr Det händer på rasten Skapa en trygg och säker skolmiljö som främjar hälsa och lärande Utifrån elevers (flickor och pojkars) behov utveckla trygghetsskapande insatser på rasterna på skolorna i Holma och Kroksbäck. Utifrån elevers (flickor och pojkars) behov utveckla trygghetsskapande insatser på rasterna på skolorna i Holma och Kroksbäck. För att öka aktiviteter även utanför skoltid kommer samverkan ske med Rädda barnens Engagemangsguider DOIT. Många barn i området är inte engagerade i föreningslivet, vilket har en positiv inverkan på engagemang och delaktighet. Därför deltar DOIT i planering och genomförande av lekdagarna för att sedan kunna slussa elever till föreningsliv. Sida 3 av 14

4 Malmö stad Malmö Latinskola kr Implementering av dansintervention för flickor med psykisk ohälsa Att förbättra den självskattade psykiska hälsan hos deltagarna under och efter genomfört projekt. Hypotes: Dans i grupp ledd av dansinstruktör är ett effektivt sätt att förbättra den allmänna och psykiska hälsan samt minska symtomgrad av psykosomatiska besvär hos flickor med internaliserande problem. Utvärdera om dans i grupp ledd av dansinstruktör är ett effektivt sätt att förbättra den allmänna och psykiska hälsan samt minska symtomgrad av psykosomatiska besvär hos flickor år med internaliserande problem. PPsykosomatiska besvär Psykiska besvär Självskattad allmän hälsa Stress och Depressionssymtom Upplevelse av dansen Livskvalitet och hälsoekonomi Projektet genomförs som ett samarbete mellan BRIS Malmö och Malmö Latinskola. Projektet kommer att ledas av en styrgrupp bestående av representanter från BRIS, elevhälsan på gymnasieskolan samt projektledaren. Styrgruppen kommer att träffas före projektets start, två gånger per termin under projektets gång och efter projektets slut för att utvärdera projektet. Projektet kommer även att genomföras i samarbete med Vårdvetentenskapligt forskningscentrum i Örebro samt FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland. De planerar genomförandet av en studie med tre tänkbara delarbeten (1) Utvärdera om dansintervention som metod att förbättra hälsa hos unga flickor kan implementeras i olika kontext; (2) Utvärdera om dans i grupp ledd av dansinstruktör är ett effektivt sätt att förbättra den allmänna och psykiska hälsan samt minska symtomgrad av psykosomatiska besvär hos flickor år med internaliserande problem; (3) Utvärdera om dansintervention är en kostnadseffektiv behandlingsform för att förbättra hälsa och livskvalitet. En hälsoekonomisk analys görs i syfte att studera interventionsmetodens kostnadseffektivitet. I den beaktas ev förändring i livskvalitet, vårdkonsumtion samt interventionens kostnader. I bifogad forskningsplan (bilaga 3) finns en förteckning över den vetenskapliga projektgruppen. Sida 4 av 14

5 Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun kr Ökad samverkan mellan de 6 k (Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Örkelljunga) Genom samverkan mellan de 6 samverkanskommunerna (Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga) ska de främja en god och jämlik hälsa inom Region Skåne, vidareutveckla det strategiska folkhälsoarbetet och öka kompetensen inom folkhälsoområdet i de 6 samverkanskommunerna. 6 K ska samverka inom områden för strategeisk folkhäsa och inom ett folkhälsoområde. Detta för att skapa en gemensam bild av folkhälsoarbetet i kommunerna - Minst ett gemensamt problemområde att arbeta inom. - En gemensam strategi för att lyfta folkhälsoarbetet i kommunerna. Mellan de samordnade tjänstemän inom folkhälsoarbetet i 6 K. Region Skåne ska bland annat kunna: - vara ett bollplank och diskussions part i utvecklandet av samverkan mellan de 6 K. - erbjuda kunskaps- och metodstöd för 6 K. - ta fram underlag som beskriver befolkningens hälsa och levnadsvanor. - bistå med kunskapsstöd vid uppföljning och utvärdering. Eventuellt andra kommuner som har ett liknande samverkan. Kommundirektörernas ledningsgrupp i 6 K är projektets styrgrupp. Sida 5 av 14

6 Eslövs kommun Barn och Utbildning, Eslövs Kommun kr SFI (svenska för invandrare) på öppen förskola - Familjens hus Att nyanlända föräldralediga erbjuds SFI-undervisning och utvecklar det svenska språket. Att man får svenska kontakter i form av andra småbarnsföräldrar. Att man får viktig samhällsinformation riktad för småbarnsföräldrar. Att man deltar i BVC:s föräldrastödsprogram. Öka möjligheterna till integration i samhället för nyanlända familjer. - antal nyanlända som fortsätter utbildning efter SFI på öppen förskola Projektet är ett samarbete mellan Familjens Hus och SFI, Vuxenutbildningen (Barn och Utbildningsförvaltningen, Eslövs Kommun) samt Region Skåne. Projektet kommer att genomföras på öppen förskola/familjens Hus med pedagog, socialrådgivare samt SFIlärare. Rekryteringen sker med hjälp från BMM och BVC. (Region Skåne) En projektgrupp med representanter från chefer över verksamheterna samt pedagoger och socionom i verksamheterna kommer att delta. Avdelningschefer kommer att ansvara för att projektet genomförs utifrån de kriterier som framgår av ansökan. Sida 6 av 14

7 Malmö stad Avdelning för områdesutveckling, Stadsområde Öster, Malmö Stad kr Jämställd aktivitetsyta i Rosengård, Stadsområde Öster. Aktivitetsytan; Rosens röda matta -jämlik hälsa - fortsatt arbete kring boendeinflytande och platsidentitet genom brukargruppen - fortsatt arbete för att öka medvetenhet hos kommunen mfl om jämställda utomhusmiljöer - hitta nya arbetssätt som inkluderar unga män/ killar i det lokala arbetet Rosens röda matta är en aktivitetsytan i Rosengård, en jämställt använd mötesplats där minst 50% av besökarna är tjejer/kvinnor och där tjejer/kvinnor har en drivande roll i platsens aktivitets- och arrangemangsprogram. Fortsatt arbete för boendeinflytande. Aktivitetsytan ska vara ett vägledande exempel på hur andra offentliga platser kan göras mer jämställda. -Intervjuer påvisar att ytan upplevs som jämställd, trygg och attraktiv. - Forsatt arbete för att verka för boendeinflytande -Projektets arbetsmetoder och förhållningssätt sprids Det finns en befintligt och upparbetat samarbete mellan olika förvaltningar inom Malmö stad främst Gatukontoret, Miljöförvaltningen och Rosengårds stadsdelsförvaltning, ABF-projektet Tjejer i Förening, Folkets hus och den ekonomiska föreningen Yalla Trappan. Parterna är involverade i planering och genomförande av projektet. Brukargruppen består av representanter från ovan nämnda förvaltningar och föreningar. Sida 7 av 14

8 Landskrona stad Landskrona stad, Fritids- och Kulturförvaltningen kr Att leva ett bra liv med neuropsykiatrisk funktionshinder - Föreläsning Neuropsykiatri Sprida kunskap, ökad förståelse och hopp om att det finns hjälp att få och om att det kan bli bättre. Vi tänker att det ska finnas en utvärdering att fylla i efter föreläsningen med ca olika frågor att besvara som ska sammanställas och utvärderas. Vi har ett nära samarbete med psykiatrin i Landskrona. Vi har ett annat samarbete ang. rehabilitering, socialt sammanhang, förbättrad hälsa och mer lust fylld fritid och det var i samband med ett av dessa möte som denna idé kom upp och alla tyckte det var lysande. Vi skulle verkligen vilja prova att göra något nytt tillsammans och vi tycker att vi har ett gemensamt ansvar för den psykiaska ohälsan Landskrona och att sprida kunskap kring detta problem. Vi kommer att gemesamt annosera, ta in anmälning, bidra med arbetsinsaters från båda organisationerna. Landskrona stads folkhälsosamordnaren kommer tillsammans med Marie-Louise Glaving, enhetschef på psykiatriska mottagningen i Landskrona, kommer driva detta arrangemang gemensamt i alla frågor. Sida 8 av 14

9 Trelleborgs kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Trelleborgs kommun Bra start i livet för barn och unga kr Föreningsliv för alla barn! Det övergripande målet är att förebygga och mota livstilsrelaterad ohälsa hos barn och unga i Trelleborgs kommun Att tillföra skyddsfaktorer för hälsofrämjande livsstil hos målgruppen Andelen som som är fysiskt aktiva Andelen som äter frukt och grönsaker regelbundet Andelen som är rökfria Andel barn som är medlemmar i förening Medverkande föreningar genomför aktivteter under lägerveckorna. Föreningarna erhåller kompetensutveckling och kunskapsstöd till föreningarna så att de får kunskap om barn med speciella behov och verktyg att inkludera barn med funktionsnedsättning i verksamheten. Trelleborg kommun arrangerar lägerveckan och ser till att miljön runt omkring barnen är anpassad så att föreningarna kan genomföra aktivteter och utveckla sina metoder. Projektgruppen består av projektledare från kultur- och fritidsförvaltningen, folkhälsostrateg och tillgänglighetssamordnare. Om projektet genomförs kommer socialtjänsten och medverkande föreningar att bjudas in att medverka i projektgruppen. Referensgrupp 1 utgörs av medverkande aktivtets och lägerledare och referensgrupp 2 av föräldrar och deltagande barn. Sida 9 av 14

10 Helsingborgs stad Helsingborgs stad genom Utvecklingsnämndens förvaltning kr Fokus Hälsa Genom samverkan främja jämlik hälsa i utvalda stadsdelar. Fokus Hälsa är en implementerad gemensam plattform för arbetet med jämlik hälsa i arbetet med hälsofrämjande stadsdelsutveckling för samtliga medverkande aktörer. Stadsdelsutveckling för samtliga medverkande aktörer. Att berörd personal har vetskap om metoden och använder sig av Fokus Hälsa som en verktygslåda och metod. Samverkansparter i dagsläget är Utvecklingsnämndens förvaltning, Kulturförvaltningen, Skol och fritidsförvaltningen. Helsingborgshem och förhoppningsvis även att fler fastighetsbolag. Region Skåne - vårdcentraler på Drottninghög, Planteringen, och förhoppningsvis även vårdcentralerna på Närlunda och Husensjö. FINSAM processen PlanteraPlantära, studieförbund och boende i stadsdelarna. Styrgruppens representanter kommer från de flesta samverkansparterna. I arbetsgruppen bjuds både boende och studieförbund in. De boende fungerar som ständig referensgrupp till både styrgrupp och arbetsgrupp. Fokus Hälsa har utbyte med andra aktuella aktörer såsom hyresgästföreningen m.fl. Sida 10 av 14

11 Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen Trelleborgs kommun kr Förstudie: Supported education - tillbaka till framtiden - Ta fram en lämplig metod inom Supported education och skriva en projektansökan för att hos Samordningsförbundet ansöka om ett projektgenomförande för detta. - I förlängningen korta vägen till arbete genom att fler går vidare till/och klart ett nationellt program. Detta gör vi genom att säkerställa en metod som möjliggör en gymnasieutbildning för samtliga i kommunen, oavsett behov. Skriva en projektansökan om genomförande som ska skickas till till Samordningsförbundet Datainsamling Målgruppen utgörs av ungdomar som av olika anledningar, helt eller delvis bedöms sakna förutsättningar både för att fullfölja en ordinarie gymnasieutbildning och för att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa ungdomar finns idag i någon av de här angivna verksamheterna: 1. Gymnasieskolans introduktionsprogram (IM), Individuellt alternativ (IND) Här handlar det om ungdomar per år. Dessa har lämnat grundskolan helt eller nästan utan några betyg, är studieovana och ofta omotiverade för traditionella utbildningsinsatser. 2. Navigatorcentrum, Det kommunala informationsansvaret (KIA) Här finns varje år runt 100, avhoppande eller aktuella för det lagstadgade ansvaret, ungdomar mellan år med liknande problematik som ovan beskrivet i problemanalysen 3. Grundskolans åk 9 (GRSK9) ungdomar per år som via kartläggningar och överlämningsförfaranden under åk 9 identifieras som varande i riskzonen för att hamna i någon form av utanförskap. 4. Tidiga insatser från Arbetsförmedlingen (se fråga 3 för beskrivning) (Siffrorna är endast uppskattningsvisa och behöver utredas närmare vid förstudien) Sida 11 av 14

12 Östra Göinge kommun Östra Göinge kommun Bra start i livet för barn och unga kr Genom samverkan framgångsrikt förhindra spridning av spice - SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) Att förhindra spridningen av spice samt ha tydliga samverkansformer om insatser behöver göras. Detta gäller både på individuell och organisationsnivå. Målsättningen är att barn/ungdomar ska få hjälp så fort som möjligt, helst samma dag. Ett nära samarbete ska göra att ingen faller mellan stolarna. Ett individuellt anpassat åtgärdsprogram ska ges varje barn/ungdom. Skola, socialtjänst och polis ska vara delaktiga i detta. Att förhindra spridningen av spice samt ha tydliga samverkansformer om insatser behöver göras. Detta gäller både på individuell och organisationsnivå. Antal positiva UP månadsvis. Tiden mellan kännedom om behov och insatta åtgärder. Antal åtgärdsprogram månadsvis. Utvärderingar och uppföljningar av varje insatt åtgärd på individnivå (utifrån åtgärdsprogram). Det finns ett samarbete med vårdcental och posten utöver samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet. Sida 12 av 14

13 Tomelilla kommun Tomelilla kommun i samverkan med Eslövs kommun kr Temagrupp sociala investeringar - Jämlik hälsa - Bra start i livet för barn och unga - Utveckling av ledning, styrning samt organisationsutveckling - Erfarenhetsutveckling Att samla erfarenheterna från införandet av sociala investeringsfonder samt erfarenhetsutveckling i arbetet med hälsofrämjande insatser genom sociala investeringar. Erfarenhetsutveckling är fokus för temagruppen. Producerad sammanställning som visar på alternativ vid införandet av sociala investeringar Temagruppen har fått till en bred regional samverkan genom aktörerna i temagruppen (Region Skåne, kommunförbundet i Skåne, Länsstyrelsen, Malmö högskola samt fyra kommuner i Skåne). Detta år kommer även en samverkan ske med SNS genom deras forskningsprogram om investeringar i likvärdiga livschanser. Detta görs då genom att Temagruppen ingår som referensgrupp i forskningsprojektet. Som referensgrupp får man ta del av/bidra med: frågeställningar, fakta och data, diskussioner om hur forskningsresultaten kan tolkas och tillämpas i praktiskt beslutsfattande samt utvärdering av projektets policyrelevans. Temagruppen har även personer i Styrgruppen för socioekonomiska beräkningar som är en samverkan mellan Skandias Idéer för livet och SKL. SKL:s ekonomnätverk för sociala investeringar Sida 13 av 14

14 Ängelholms kommun Hälsostaden vård Ängelholm kr Livsstilsenhet Ängelholm Bygga upp en struktur genom ökad samverkan för att, på lika villkor, kunna erbjuda alla medborgare i Ängelholms kommun en möjlighet att få en bättre hälsa genom hälsofrämjande insatser Bygga upp en bärande struktur i samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvården för att arbeta med livsstilsfrågor. Första steget blir att genomföra en kartläggning för att öka kunskapen om verksamheters nuvarande resurser och insatser. Vilka verksamheter finns som arbetar med livsstilsfrågor? Vilka av målgrupperna riktas insatserna mot? Vilka luckor finns som inte täcker in kommuninvånarnas behov enligt de epidemiologiska undersökningarna? Ängelholms kommun Hälsostaden Ängelholm Primärvården i Ängelholm inklusive privata aktörer Projektanställa en person (projektsamordnare) som ansvarar för kartläggningen, vilken ger oss en heltäckande bild som grund för det fortsätta arbetet. Organisatoriskt kommer en projektgrupp inrättas med projektledare, projektsamordnare, folkhälsostrateg, drogförebyggande samordnare, distriktssköterska Styrgrupp med kommundirektör, sjukhuschef, projektledare, verksamhetschef PROM, kommunalråd, oppositionsråd tillsätts. Sida 14 av 14