(H)julen snurrar för de kommunala avfallsbolagen. Stefan Persson December 2007

Transkript

1 (H)julen snurrar för de kommunala avfallsbolagen Stefan Persson December 2007

2 Rapporten framtagen av: 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Sid. Bakgrund...5 Marknadens ramar...5 Expansiv affärsverksamhet och kommunala avfallsbolag...6 Tabell 1 - Kommuner med störst kapacitet för marknadssatsningar...7 Tabell 2 - Kommunala bolag med högst expansionstakt...8 Upphandling och kommunal avfallshantering...8 Kommunala bolag som upphandlande enheter...10 Lokaliseringsprincipen och kommunal avfallshantering...10 Kostnader och kommunal avfallshantering...11 Tabell 3 - Dyraste kommunerna i den södra regionen...11 Tabell 4 - Billigaste kommunerna i regionen...12 Bäst och sämst

4 Sammanfattning Efterhand som utvinning och återvinning har ökat i samhället, har avfall blivit en eftertraktad råvara. Även om samhället lägger stora resurser på att begränsa avfallsproduktionen pekar allt på att avfallsmängden kommer att öka i framtiden. För att säkra en positiv utveckling för såväl samhällsekonomin som miljön, är det viktigt att avfallsmarknaden präglas av tydliga regler, fri konkurrens och en mångfald av entreprenörer. De kommunala bolagen har av historiska skäl en dominerande ställning. Trots att stora delar av avfallsmonopolet är avvecklat, gör många kommunala bolag vad de kan för att bibehålla den dominerande ställningen, vilket ofta sker på bekostnad av privata alternativ som skulle kunna bidra till ökad konkurrens och effektivare resursutnyttjande. Många kommuner och kommunala bolag drar sig inte för att överträda lagar för att vinna marknadsandelar. Konkurrensverket beskriver exempelvis avfallsmarknaden som ett problemområde när det gäller otillåtna direktupphandlingar. 1 I föreliggande rapport har kommunerna och de kommunala avfallsbolagen i Halland, Skåne och Blekinge granskats. Resultatet är nedslående för den fria konkurrensen och för regioninvånarna som i sista änden får betala priset. Den osunda kommunala konkurrensen kan sammanfattas i följande punkter: Direktupphandling Många kommuner och kommunala bolag bryter mot lagen om offentlig upphandling (LOU) och köper avfallstjänster direkt från kommunala bolag. Därmed får privata alternativ aldrig en chans att lägga bud på tjänsterna. Skyddad hemmamarknad Kommunerna har monopol på hushållsavfall och de kommunala bolagen sätter ofta priserna själv. De har därför en inbyggd fördel gentemot privata bolag, där hela verksamheten är konkurrensutsatt. Växande kommunala koncerner ökar risken för korssubventioneringar i form av koncernbidrag mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet. Bristande sanktionsmöjligheter Kommunallagen hindrar kommuner att vara verksamma utanför kommunens gränser och driva bolag i vinstsyfte. Men avsaknaden av effektiva sanktionsmöjligheter gör att många kommunala bolag inte tar hänsyn till lagen när verksamheterna expanderar. Kommunernas tidigare skyldighet att ta hand om avfall, verkar idag tolkas som en rätt till att bedriva affärer på avfallsmarknaden. Det är inte en uppgift kommuner är bäst lämpade att utföra. 1 Avfallshanteringen ur ett LOU-perspektiv, Peter Lindblom, Konkurrensverket, PM från anförande, Halmstad, Avfall Sveriges höstmöte,

5 Bakgrund Avfallsmarknaden är en relativt ung marknad. De flesta kommunala bolagen bildades på 1970-talet eller senare. Då sågs avfall som ett problem som behövde omhändertas. Mycket har hänt sedan dess. Avfall har blivit en attraktiv råvara som bland annat kan användas till produktion av el, värme och biogas. Genom återvinning av material kan man resurseffektivt nyproducera metaller, glas och många andra produkter. Marknaden har inte följt med i utvecklingen. När regeln om kommunalt bortforslingsmonopol infördes genom Renhållningslagen i början av 1970-talet var syftet att förebygga den tilltagande nedskräpningen. Kommunerna ålades därför att ansvara för avfallet på bästa vis. Kommunernas ansvar innebar inte att de behövde utföra avfallshanteringen själv, men många kommuner valde att starta bolag ensamt eller gemensamt i så kallade interkommunala avfallsbolag. Mycket avfall deponerades, men även förbränning blev snabbt utbredd. I och med att utvinning och återvinning har blivit utbrett genom teknisk utveckling och större miljömedvetande, har det uppstått en avfallsmarknad. De kommunala bolagen har av historiska skäl en dominerande ställning på marknaden. Det är en ställning som de idag vill hålla fast i trots att syfte med det kommunala avfallsmonopolets aldrig har varit att skydda en offentlig marknad, utan att ge det offentliga det övergripande ansvaret för att avfall blir omhändertaget. Kommunernas monopol har gått från en skyldighet att, till att vara en rätt till. Det hindrar många privata entreprenörer att vara delaktiga i att utveckla hanteringen genom sund konkurrens, vilket aldrig har varit syftet. Mycket har hänt på avfallsmarknaden. Några av de viktigaste förändringarna ur ett marknadsperspektiv är att monopolet på industriavfall avskaffades 2000 och att monopolet för farligt avfall avskaffades Efter hand som det kommunala monopolet har krympt, ser man en tydlig utveckling inom de kommunala avfallsbolagen mot en mer affärsinriktad organisation. Många av bolagen redovisar en stark tillväxt, när ägarkommunerna i själva verket borde överväga avknoppning och försäljning, eftersom stora delar av avfallshanteringen inte längre är en kommunal angelägenhet. Marknadens ramar I grova drag kan man dela in avfall i två kategorier, verksamhetsavfall och hushållsavfall. Verksamhetsavfall är sådant som uppstår inom affärsrörelser, industrier och andra typer av företag. Avfall av sådan härkomst är sedan 2000 fritaget från kommunalt monopol. Hushållsavfallet är sådant avfall som uppstår i hushåll och detta omfattas av kommunalt monopol. Avfall som anses vara jämförligt med hushållsavfall omfattas också av monopolet. Det finns ingen tydlig definition på vad jämförligt avfall innebär och på senare år har många kommuner utökat definitionen för att komma åt en större del av verksamhetsavfallet som de tidigare hade monopol på 2. Farligt avfall som uppstår såväl i hushåll som i verksamheter har tidigare också omfattats av monopolet, men detta avskaffades från och med sommaren Inom EU har man antagit en avfallshierarki vilket ger riktlinjer till hur avfall ska behandlas. 1. Hindra att avfall uppstår 2. Återanvändning (ex. returglas) 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning (ex. el och värme genom förbränning) 5. Deponering 2 Se exempelvis hur Kristianstad kommun har drivit en flera år lång byråkratisk process för att utöka monopolavfallet med några få tunnor avfall i rapporten Kapa Lagen, Återvinningsindustrierna 2007 ( ( )) 5

6 Miljölagstiftningen har följt med i utvecklingen på många områden. Insamling och transport av farligt avfall gick exempelvis från ett tvingande monopol till frivilligt monopol 1994 och togs helt bort som offentligt monopol hösten Det har öppnat upp för en mångfald av aktörer och miljötekniska lösningar, till gagn för miljö och ekonomi. Miljöbalken (1998:808) är den styrande lagen för stora delar av avfallshanteringen. I kapitel 15 ges en definition på vad som anses vara avfall. I samma kapitel fastslås det att kommunerna ansvarar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall som uppstår inom kommunerna. Det betyder att de kan välja att bilda förvaltning eller köpa tjänsterna från offentligt eller privat bolag genom offentlig upphandling. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är aktuell inom avfallssektorn. Om kommunerna inte har valt att organisera avfallshanteringen i en nämnd eller en förvaltning är de skyldiga att upphandla avfallstjänster enligt LOU. Lagen tillkom 1994 för att gynna ökad konkurrens och för att garantera kommuninvånarna bra och effektiva tjänster när kommuner upphandlar. Enkelt uttryckt måste varje avtalsrelation där kommun utgör ena parten och en annan juridisk person utgör andra parten föregås av ett offentligt upphandlingsförfarande. 3 I kommunallagen (KL) regleras kommunernas allmänna befogenheter. Centrala paragrafer i förhållande till kommunala bolag är 7 samt 16, där det står att kommuner får lämna över vård av kommunala angelägenheter till bland annat aktiebolag. De får även själv driva sådana om de drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunerna. Ofta talar man om lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen i KL. Lokaliseringsprincipen innebär att kommuner inte får bedriva verksamheter som riktar sig till andra än de egna kommunmedlemmarna. Detta gäller hel- eller delägda kommunala bolag. Självkostnadsprincipen innebär att kommunal verksamhet inte får drivas i vinstsyfte. Expansiv affärsverksamhet och kommunala avfallsbolag Granskning har genomförts av samtliga kommuner i Halland, Blekinge och Skåne som i det följande kommer att benämnas den södra regionen. Invånarna i den södra regionen uppgår till drygt 1,6 miljoner. Varje invånare i Sverige producerade 2006 i genomsnitt 493,8 kg hushållsavfall, vilket är den enda avfallstypen kommunerna fortfarande har monopol på att ta hand om. 4 I snitt går 231,3 kg av detta till förbränning. Enligt 2006 års siffror skulle den södra regionens kommuner behöva en förbränningskapacitet på ton per år för att klara av invånarnas avfallsproduktion. I regionen finns det minst 18 kommunägda bolag som är verksamma på avfallsmarknaden. Av den södra regionens 44 kommuner är det bara en, Hylte i Halland, som inte äger eller är delägare i ett avfallsbolag. Bara under 2006 omsatte de kommunala bolagen tillsammans omkring 3,6 miljarder kronor. 5 Den samlade förbränningskapaciteten är ton avfall per år. Det är ton mer än det hushållsavfall invånarna producerar. Samtliga bolag är verksamma på den privata marknaden och omhändertar annat avfall än det hushållsavfall de har monopol på. Det sydskånska bolaget Sysav har exempelvis drygt 6000 företagskunder. Mer än hälften av förbränningskapaciteten går åt till satsningar på den privata marknaden. 3 Undantag kan göras från LOU om en kommun har samma kontroll över ett bolag som den skulle ha haft om det var samma juridiska person. 4 Avfall Sverige: En del bolag har flera affärsområden. Det gäller exempelvis HEM och FAVRAB. Siffrorna omfattar hela bolagen. 6

7 Tabell 1 - Kommuner med störst kapacitet för marknadssatsningar Län Kommun Bolag Ägarandel % Förbränningskapacitet, ton/år* Invånare** Förbränningsbehov (schablon: 0,2313 ton/inv)*** Förbränningskapacitet för marknadssatsningar Skåne Malmö Sysav Halland Halmstad HEM Skåne Lund Sysav 15, Skåne Hässleholm H. Fjärrvärme Skåne Trelleborg Sysav 7, * Utslaget på ägarandel ** SCB - Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni, 2007 *** I genomsnitt går 231,3 kg hushållsavfall per person till förbränning (Svensk Avfallshantering 2007, Avfall Sverige). Kommunallagens självkostnadsprincip slår fast att kommunal affärsverksamhet inte får vara vinstdrivande. Trots det uppgick den samlade vinsten till över 160 miljoner kronor Vinst är ett flexibelt begrepp i den kommunala bolagsvärlden. En tydlig tendens i landet är att kommunala bolag går ihop och kommunerna bildar stora koncerner där stora summor flyttas mellan olika affärsområden för att kommunerna ska slippa betala skatt på vinst. 6 Det är inte ovanligt att koncernbidrag flyttas mellan affärsområden med kommunalt monopol som bas och andra affärsområden. Halmstads kommunala bolag HEM har exempelvis skjutit till flera miljoner i koncernbidrag till Hitnet som efter stor utbyggnad erbjuder bredband, telefoni m.m. En annan tendens är att stora avsättningar till framtida marknadssatsningar görs. Ett exempel är Sysav som har investerat miljarder i nya förbränningsanläggningar, trots att samtliga ägarkommuner har kraftig överkapacitet. Ett utdrag ur Sysavs rambudget för ger en fingervisning om varför satsningarna görs och hur de finansieras: Prisnivån i avfallsbranschen är som en följd av konkurrenssituationen pressad vilket syns tydligast genom att minskade mängder Blandat Industriavfall når Sysav. En prishöjning riktad mot regionens bygg- och industrikunder bedöms därför inte vara genomförbar av konkurrensskäl, tvärtom, så görs bedömningen att priset på Blandat Industriavfall med sin stora andel brännbart avfall, med det snaraste behöver sänkas för att Sysav framgångsrikt skall kunna hävda sig i konkurrensen och säkra tillförseln av brännbart avfall till sin avfallsförbränningsanläggning. återstår således endast att höja priset på det Brännbara hushållsavfallet. Efter ett genomgripande budgetarbete med målsättningen att öka företagets resultat genom kostnadsbesparingar återstår dessvärre endast att justera budgetens intäktssida... 7 Det kallas korssubventionering när ett bolag tar pengar från monopolverksamhet och för över dem till marknadssatsningar. Korssubventionering är olaglig. Det är sällan korssubventioneringar är så planerade och tydliga som i Sysavs fall. Men med växande kommunala koncerner och ständigt nya marknadssatsningar växer också risken för subventioneringar som bidar till olaglig och osund kommunal konkurrens. Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) som under flera år har haft dålig ekonomi, förklarar exempelvis varför de inte har kunnat uppfylla ägarkommunernas krav på soliditet och avkastning på följande vis: Direktiven har inte kunnat uppfyllas under året då självkostnadsprincipen från konsortialavtalet fortfarande följts. 8 6 I Svenskt Näringslivs rapport Varför kommunägda bolag?, svarade de flesta tillfrågade kommunalråden att de genom sina kommunala bolag sysslar med skatteplanering. ( ( )) 7 Sysavs rambudget NSR, årsredovisning 2006, p 2 7

8 Enligt NSRs ledning är det således självkostnadsprincipen för kommunal monopolverksamhet, som har bidragit till den dåliga ekonomin. Deras soliditet för 2006 är på låga 7,4 procent och avkastning på eget kapital är minus 26,7 procent. Utvecklingen inom avfallssektorn går mot ett minskat kommunalt avfallsmonopol. Samtidigt växer de kommunala avfallsbolagen och blir mer affärsinriktade. Snabbast tillväxt bland kommunägda avfallsbolag har Laholms Biogas AB, där Laholms kommun äger en tredjedel av aktierna. På fem år har de växt med hela 188 procent. Västblekinge Miljö AB är god tvåa med en växt på 172 procent. Från och med årsskiftet går Bromölla kommun med all sannolikhet in som delägare i bolaget, vilket kommer att göra bolaget ännu större. Den genomsnittliga växten för kommunala avfallsbolag är 50 procent under den senaste femårsperioden. Den totala växten för samma år är 41 procent. Tabell 2 - Kommunala bolag med högst expansionstakt Bolag* Oms. 2002* Oms. 2005* Oms. 2006* Vinst 2006 Växt Ägare Laholms Biogas AB* 1,6 4,2 4,6 0,3 188 % Laholm Västblekinge Miljö AB (VMAB) 26,2 65,2 71,2 0,7 172 % Karlshamn, Sölvesborg, Olofström, (Bromölla)** Norra Åbo Renhållningsaktiebolag 26, ,6 0,2 62 % Örkelljunga, Klippan, (NÅRAB) Perstorp Hässleholms Renhållare AB 42,1 53,3 66 5,5 57 % Hässleholm Sydskånes avfallsaktiebolag (SYSAV) 463, % Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad Fakta från respektive bolags årsredovisningar *Laholms Biogas AB ägs till 33,33 % av Laholms kommun, siffrorna är baserade på kommunens ägarandel. **Från och med årsskiftet går Bromölla kommun med all sannolikhet in som delägare i bolaget Upphandling och kommunal avfallshantering Enligt den kommunala branschorganisationen Avfall Sverige är avfallsmarknaden konkurrensutsatt i all väsentlighet. Större delen av alla avfallstjänster utförs av entreprenörer, men entreprenörsbegreppet är mycket omfattande enligt Avfall Sveriges definition: Entreprenören är i de flesta fall en offentlig entreprenör som kan vara anläggning ägd av kommunalt regionbolag med delägarskap, annan kommuns eller kommunalt bolags anläggning eller statligt bolag. I några fall anlitas en privat entreprenör för förbränning av hushållsavfallet. 9 Utifrån den definitionen visar sedan Avfall Sveriges statistik att mer än 80 procent av landets kommuner anlitar entreprenörer för behandling/återvinning av avfall. 10 Ser man till den vanligare definitionen av entreprenör, dvs. en privat entreprenör reduceras siffrorna kraftigt. Enligt siffror från Naturvårdsverket har endast 6 procent av landets kommuner avtal med privat entreprenör för behandling/återvinning av avfall. 11 Två av tre kommuner har upphandlat insamlingen och anlitar privata entreprenörer, övriga kommuner sköter det i egen regi. Enligt en uppskattning från 2006 är 9 Insamling och behandling av hushållsavfall. Former och utförande samt ekonomiska effekter på avfallsavgifter, Rapport 2007:05, Avfall Sverige 2007.s Insamling och behandling av hushållsavfall. Former och utförande samt ekonomiska effekter på avfallsavgifter, Rapport 2007:05, Avfall Sverige Marknaden för avfallshantering, rapport 5408, Naturvårdsverket

9 mindre än 64 procent av företagen i avfallsbranschen privata. 12 Sett till marknadsandel och omsättning är andelen privata sannolikt mycket lägre. Enligt Konkurrensverket ger en fungerande, konkurrensutsatt marknad bästa garantin för inte blott lägre priser utan även effektivare resursanvändning samt att det blir möjligt att efterfråga högre kvalitet av tjänsterna på avfallsmarknaden till nytta för kommuninvånare och konsumenter/skattebetalare. 13 Flera internationella studier visar att konkurrensutsättning av offentlig verksamhet generellt skapar besparingar på omkring 30 procent inom transport- och tekniksektorn. 14 Upphandling av avfallstjänsten är därför central i kommunernas strävan efter billiga och effektiva tjänster. Den södra regionen ser ut ungefär som landet i stort när det gäller upphandling av insamlingstjänster. Omkring två tredjedelar av kommunerna har upphandlat insamlingstjänsten. Majoriteten av övriga kommuner sköter insamlingen i egen regi. På behandlingssidan är konkurrensen näst intill obefintlig. På en fråga om upphandling i en enkätundersökning genomförd på uppdrag av Återvinningsindustrierna 15 svarade endast två av 44 kommuner i den södra regionen att de har upphandlat. Dessa är Bromölla och Ronneby. Ronneby har ett avtal med Hässleholms Fjärvärme AB, ett av Hässleholms kommun helägt bolag, som i och med avtalet bryter mot kommunallagens lokaliseringsprincip. Bromölla har egen avfallsanläggning som en privat entreprenör har drivit. Vid årsskiftet går avtalet ut och Bromölla går sannolikt in som delägare i Västblekinge Miljö AB, vilket betyder att ny anbudsförfrågan inte kommer att gå ut. Med andra ord är den offentliga marknaden för avfallsbehandling helt stängd för privata alternativ i Halland, Skåne och Blekinge. Kristianstad och Varberg planerar dock att upphandla tjänsten 2011 respektive De privata alternativen, som trots allt finns, ska dock förvänta sig att de får konkurrens av kommunala bolag som Hässleholms Fjärrvärme AB som ser stort på kommunallagen. Konkurrensverket karaktäriserar avfallsmarknaden som ett problemområde när det gäller otillåtna direktupphandlingar. 16 Flera kommuner har blivit dömda. I den södra regionen har Tomelilla och Simrishamns kommun dömts för brott mot LOU i läns- och kammarrätt för att de utan föregående upphandling köpte in sig i Sysav. Ärendet är nu uppe i regeringsrätten och dom väntas falla inom kort. Sysav, den gynnade leverantören, står dessutom för rättegångskostnaderna och betalar alltså för att Tomelilla och Simrishamn inte heller i fortsättningen ska upphandla sin avfallshantering. Man kan fråga sig om det ligger i invånarnas intresse i övriga ägarkommuner. Riksdagsledamot Gunvor G Ericson (mp) sammanfattar situationen väl: Svenska fotbollslandslaget skulle aldrig betala en huligan för att störa matchen så att den måste avbrytas och Sverige tilldelas segern. Inte heller skulle landslaget efter en sådan incident betala huliganens rättegångskostnader, för att man hade nytta av huliganens beteende. Men inom kommunal sophantering är det så det går till. 17 Att Tomelilla och Simrishamn har blivit dömda i två rättsinstanser har inte hindrat Bromölla att köpa in sig i Västbleking Miljö AB, utan föregående upphandling. Fallen är snarlika och det är därför rimligt att anta att även Bromölla kommun skulle bli dömd vid eventuell anmälan Sysselsättningseffekter av konkurrensutsättning av avfalls- och återvinningsbranschen, Kristina Nyström, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, på uppdrag av Återvinningsindustrierna, Avfallshanteringen ur ett LOU-perspektiv, Peter Lindblom, Konkurrensverket, PM från anförande, Halmstad, Avfall Sveriges höstmöte, Konkurrensutsättning av offentlig sektor, Henrik Jordahl, Rapport 2006, Svenskt Näringsliv, s Enkätundersökning, Återvinningsindustrierna Avfallshanteringen ur ett LOU-perspektiv, Peter Lindblom, Konkurrensverket, PM från anförande, Halmstad, Avfall Sveriges höstmöte, Ta huligankommuner i örat, Maud!, Sundsvalls Tidning Förutsatt att Regeringsrätten gör samma tolkning som läns- och kammarrätt. 9

10 Det är närmast kutym bland kommuner att direktupphandla behandlingen av avfall. Det är exempelvis fallet med Hylte och Varberg som har avtal med HEM i Halmstad, som inte har föregåtts av offentlig upphandling som lagen kräver. De kommuner som är delägare i interkommunala avfallsbolag bryter också mot upphandlingslagen, eftersom undantag från LOU kräver lika stort inflytande över bolaget som om det vore en förvaltning. Bland dessa kan nämnas Sysavs fjorton delägarkommuner, Merabs tre ägarkommuner, NSRs sex ägarkommuner, Nårabs tre ägarkommuner, Kungsbacka som är delägare i Renova och Västblekinge Miljös tre ägarkommuner. Samtliga uppräknade har leveransvillkor inskrivna i ägaravtalet, det vill säga att kommunerna förbinder sig att lämna avfall till bolagen utan föregående upphandling. Många ägaravtal härstammar från 1970-talet när inte LOU gällde, men merparten av avtalen är förnyade eller reviderade efter införandet av LOU, trots att de är olagliga. 19 Kommunala bolag som upphandlande enheter Vare sig man granskar kommunerna eller deras bolag är brott mot LOU vanligt förekommande. Ingen vet idag hur vanligt det är att kommunala bolag köper tjänster från varandra utan föregående upphandling. Men att det förekommer är tydligt. Sysav har exempelvis bara under 2006 köpt avfallsbehandlingstjänster från bland andra Renova, utan föregående upphandling, för ett värde av minst 15 miljoner kronor. 20 Utöver det har Merab och Sysav slutit ett samarbetsavtal värt minst 20 miljoner kronor, utan föregående upphandling. Konkurrenskommissionen har granskat avtalet och kommit fram till att det bryter mot såväl LOU som kommunallagen. Lokaliseringsprincipen och kommunal avfallshantering Kommunallagens lokaliseringsprincip hindrar kommuner och kommunala bolag att bedriva affärsverksamhet utanför kommungränsen. Det finns många anledningar till att stärka principen. Det är väl dokumenterat att offentlig affärsverksamhet skapar osund konkurrens och hotar det privata näringslivet. Avfall Sverige och många av branschorganisationens medlemmar delar inte den hållningen. Så här uttryckte exempelvis Avfall Sveriges vd sig vid miljödepartementets seminarium om den framtida avfallsmarknaden den 15 oktober i år: Vi tror att man ska avskaffa den nuvarande lokaliseringsprincipen inom avfallsområdet. Speciellt när det gäller behandling och återvinning av avfall. Dagens och morgondagens infrastruktur gör att regelverket har blivit föråldrat. I realiteten är det redan satt ur spel. Och när lokaliseringsprincipen avskaffas, då skärps också konkurrensen. 23 Den realitet Avfall Sverige hänvisar till är bland annat det faktum att bolag som Sysav, Hässleholms fjärrvärmeverk, Merab med flera behandlar avfall från andra kommuner än ägarkommunerna. Sysav har köpt in sig i ett bolag i Kristianstad som inte är delägarkommun. 24 De har också slutit avtal med El-Kretsen om att ta emot och behandla elektronikskrot från 35 kommuner, varav merparten inte är ägarkommuner Interkommunala avtal för avfallsbolag en sammanställning över gällande konsortialavtal, Rhetikfabriken Svar på förfrågan, administrativa avdelningen, Sysav, samt Olagligt sopavtal värt minst 20 miljoner, pressmeddelande, Konkurrenskommissionen De båda bolagen har reagerat på kritiken och planerar nu att säga upp avtalet och upphandla tjänsterna, 82, Styrelseprotokoll, Sysav Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige, Miljödepartementets seminarium om framtidens avfallsmarknad ( ( )) 24 Kretsloppsparken i Kristianstad: ( ) 25 Protokoll fört vid sammanträde med Sysavs styrelse , s

11 Ett annat bolag som i realiteten redan har satt lokaliseringsprincipen ur spel är NSR. De har i flera år haft ett avtal beträffande leverans av slam till NSRs anläggning med ett företag i Klippan, en kommun som inte är delägare i NSR. Avtalets värde har legat på ca 1,4 miljoner kronor om året. När avtalet nyligen omförhandlades i konkurrens med privata företag valde NSR att sänka priset avsevärt för att hålla konkurrenterna borta. Detta trots att kommunallagen förbjuder bolaget att vara verksamt i Klippans kommun. Kostnader och kommunal avfallshantering Det är erkänt svårt att jämföra kostnaderna för avfallshanteringen mellan olika kommuner. Tjänsterna som erbjuds är ofta väldigt varierande. De mest omfattande jämförelserna görs i den årligen återkommande Nils Holgersson-rapporten där priserna beräknas i kronor/kvm inklusive moms för ett mindre flerfamiljshus. Medelpriset för landet ligger 2007 på 18,10 kronor/kvm. I den södra regionen ligger priset något lägre, vilket till dels kan förklaras med den geografiska närheten. Medelpriset i den södra regionen ligger på 15,60 kronor/kvm. Den klart dyraste kommunen i regionen är Kristianstad med 25, 21 kronor/kvm. Den höga kostnaden i Kristianstad kan förklaras med att det kommunala bolaget Renhållningen Kristianstad under många år har missköts och många misslyckade marknadssatsningar har genomförts. Bolaget har under många år gått med förlust och skattebetalarna har förutom höga avfallstaxor fått punga ut med 40 miljoner kronor i ägartillskott för att täcka förlusterna. Tabell 3 - Dyraste kommunerna i den södra regionen Kommun Förändring Förändring i % Kristianstad 11,82 13,01 14,52 15,80 16,76 17,93 25,21 13, % Sölvesborg 15,00 16,21 16,98 17,54 19,08 20,26 22,72 7,72 51 % Svalöv 15,16 16,29 19,14 17,28 18,68 18,37 21,90 6,74 44 % Landskrona 12,63 13,58 15,93 17,28 18,68 18,37 21,90 9,27 73 % Bromölla 14,36 15,88 16,56 23,18 26,40 26,40 20,17 5,81 40 % Rådata hämtad från Nils Holgersson-rapporterna Avfallstaxorna har i regionen stigit med 53 procent sedan Under samma period steg konsumentprisindex med 8 procent. En viss del av prisstigningen kan förklaras med att det infördes en ny skatt på förbränning. Men trenden var tydlig även innan skatten infördes. Mellan 1996 och 2005 steg priset med 30 procent, samtidigt som konsumentprisindex steg med 9 procent. 26 Många kommuner har dessutom aviserat ytterligare höjningar inför Fem kommuner har höjt priset med över hundra procent mellan 2001 och 2007: Bjuv (103 %), Malmö (111 %), Kristianstad (113 %), Höganäs (114 %) och Trelleborg (134 %). Under samma period har Ronneby och Staffanstorp lyckats sänka priserna. 26 Sopavgifter en hissnande affär, Rhetikfabriken Sölvesborg som redan är näst dyrast i regionen har exempelvis aviserat en generell 3-procentig höjning. För vissa delar av kommunen som Hanö blir höjningen 32 procent, Höjd sopavgift på Hanö, Blekinge Läns Tidning,

12 Tabell 4 - Billigaste kommunerna i regionen Kommun Förändring Förändring i % Lomma 7,23 7,94 8,90 8,98 9,09 9,21 9,21 1,98 27 % Vellinge 8,76 9,37 9,84 9,84 10,22 9,56 10,03 1,27 14 % Hässleholm 9,57 9,57 10,68 20,20 20,20 10,20 10,30 0,73 8 % Burlöv 5,46 5,75 5,75 7,55 8,64 8,64 10,50 5,04 92 % Malmö 4,97 5,26 5,26 7,55 8,64 8,64 10,50 5, % Rådata hämtad från Nils Holgersson-rapporterna Gemensamt för de fem billigaste kommunerna är att de är delägare i kraftigt expanderande avfallsbolag. Det är värt att bemärka att under samma period som Sysav har växt med över femtio procent och gått med 40 miljoner i årlig vinst 28, har deras största ägarkommun, Malmö, höjt priset med 111 procent. Bäst och sämst Bland den södra regionens samtliga kommuner finns det ingen som inte i någon grad bryter mot gällande lagar och/eller bedriver osund kommunal konkurrens. Den enda kommunen som inte äger eller är delägare i ett kommunalt avfallsbolag är lilla Hylte i Halland. Hylte kan därmed inte heller konkurrera med privata entreprenörer, såsom de flesta kommunerna gör. De håller sig inom kommunallagens gränser för avfallshanteringen. Hyltes avfallskostnader ligger under snittet i regionen och de har följt LOU vid upphandling av avfallsinsamling. Bilden av kommunens avfallshantering ur ett marknadsperspektiv svärtas dock av att kommunen har direktupphandlat avfallsbehandlingen. Bland de mindre bra kommunerna sticker Kristianstad ut som dyrast i regionen. Kommunens invånare har de senaste åren fått skjuta till 40 miljoner i ägartillskott till det illa skötta kommunala bolaget. Kommunen har också direktupphandlat avfallsbehandlingen. Till kommunens fördel talar det faktum att de har börjat sälja av delar av sin avfallsverksamhet och att de har en vision om att upphandla även behandlingen av avfall i framtiden. Kommuner som väljer att upphandla avfallstjänsterna istället för att direktupphandla och göra egna marknadssatsningar står bättre rustade för framtiden. Offentlig upphandling är ett effektivt sätt att skapa konkurrens, vilket är det enda som i längden garanterar att en kommun får bästa tjänsten till lägsta priset. Internationella studier visar att konkurrensutsättning skapar besparingar på uppemot 30 procent. 29 Med upphandling ökar också kommunens möjlighet att ställa krav på utföraren. Om alla kommuner upphandlade avfallstjänsterna skulle det finnas en blomstrande marknad med en mångfald av stora och små entreprenörer. Idag präglas avfallsmarknaden istället av ständiga lagöverträdelser och riskabla kommunala marknadssatsningar. Det behöver inte vara så! 28 Sysav, årsredovisning 2006, p Konkurrensutsättning av offentlig sektor, Henrik Jordahl, Rapport 2006, Svenskt Näringsliv, s. 8 12