I skälig omfattning. Utdrag av erfarenheter

Transkript

1 I skälig omfattning Utdrag av erfarenheter

2 Blåklockan i Rusksele, Lycksele kommun Bakgrund Bostadshuset ligger i tätorten Rusksele i Lycksele kommun. Byggnaden är i huvudsak uppförd i ett plan och består till övervägande del av lägenheter (18 st) sammanbundna av korridorer. Socialförvaltningen har förmedlingsrätten för lägenheterna, men vid intresseanmälan sker ingen behovsprövning. Byggnaden innehåller även en förskola, en matsal med tillhörande kök samt en lokal där den kommunala hemtjänstpersonalen utgår ifrån. Byggnaden uppfördes 1992 och verksamheten i den del som utgörs av lägenheter bestod fram till år 2007 av ett behovsprövat gruppboende för dementa. År 2007 avvecklades den behovsprövade verksamheten och lägenheterna kan sedan dess hyras av vem som helst utan någon form av behovsprövning. De boende i lägenheterna är idag företrädesvis äldre varav de flesta får hjälp från kommunen i form av hemtjänst. Möjligheten för de boende att till exempel självständigt genomföra en utrymning eller i övrigt hantera en brand bedöms variera från att vara relativt stora till att vara begränsade eller inga alls. Trots att den verksamhet som bedrivs i byggnaden formellt sett inte längre är att betrakta som ett särskilt boende har den hemtjänstpersonal som utgår från byggnaden ändå någon form av beredskap att om möjligt genomföra en insats i händelse av brand i någon av lägenheterna. En insats förutsätter dock att hemtjänstpersonalen finns på plats. Lägenheterna, korridorer samt övriga verksamheter i byggnaden är brandtekniskt avskilda från varandra. I korridorer och gemensamma utrymmen finns ett automatiskt brandlarm med rökdetektorer. I lägenheterna ansvarar de boende själv för att det finns fungerande brandvarnare. Tillsynsföreläggande, , dnr Räddningstjänsten Lycksele menar att det finns risk att personer som bor i byggnaden inte hinner utrymma i händelse av brand och därigenom riskerar att skadas av brand eller brandgaser. Därtill bedömer räddningstjänsten att en tidig detektering av brand är en förutsättning för att personalen ska kunna säkerställa en tillfredsställande utrymning vid brand. Därför förelades om att rökdetektorer anslutna till det automatiska brandlarmet ska installeras i lägenheterna. Föreläggandet överklagades till Länsstyrelsen i Västerbottens län. MSB:s yttrande till länsstyrelsen, , dnr Huruvida den förelagda åtgärden är att anse som skälig att kräva är intimt förknippat med hur den verksamhet som bedrivs i byggnaden betraktas och definieras. Det finns i det aktuella fallet två möjliga betraktelsesätt enligt MSB:s förmenande. Det naturliga vore att definiera den verksamhet som bedrivs i lägenheterna som vanligt boende. Skälen till detta är framförallt att den behovsprövade verksamheten har upphört och att vem som helst kan få tillträde till lägenheterna. Prövningen av huruvida brandskyddet i lägenheterna är skäligt bör då göras med utgångspunkt i den bygglagstiftning som varit rådande både före och efter byggnadens uppförande

3 samt den praxis som finns på området. Med detta synsätt har MSB svårt att se att den förelagda åtgärden skulle vara skälig att kräva. Ett tänkbart alternativ till att definiera lägenheterna som vanliga bostäder är att betrakta det som att det även idag bedrivs någon form av verksamhet i byggnaden som i allt väsentligt är att likställa med den som bedrivs på ett behovsprövat vårdoch omsorgsboende. Omständigheter som skulle kunna motivera ett sådant synsätt är att det i princip alltid finns personal på plats, att i stort sett samtliga hyresgäster har fysiska eller psykiska funktionshinder i en sådan omfattning att deras behov av kontinuerlig vård och stöd är på motsvarande nivå som på ett behovsprövat boende och att dörrarna till lägenheterna ofta står öppna gentemot korridorerna i syfte att öka den sociala samvaron. Skulle detta alternativa synsätt, som får betraktas som ett undantagsfall, vara motiverat bör de brandskyddsåtgärder som normalt krävs för byggnader med vård- och omsorgsverksamhet bedömas som skäliga att kräva, däribland ett heltäckande automatiskt brandlarm med rökdetektorer i varje lägenhet. Det är MSB:s uppfattning att länsstyrelsens beslut angående skäligheten i den förelagda åtgärden bör föregås av ett klarläggande beträffande de omständigheter som beskrivs ovan. Beslut av Länsstyrelsen Västerbotten, 2011, 12-09, dnr Efter MSB:s yttrande meddelade Socialförvaltningen att de sagt upp kontraktet med Samhällsbyggnadsförvaltningen avseende samtliga lägenheter och har därmed inte längre förmedlingsrätten. Länsstyrelsen anser att de omständigheter som framkommit i ärendet talar för att boendeformen bör likställas med boende i ett vanligt flerbostadshus. Med detta sätt att se på saken har länsstyrelsen svårt att se att den krävda åtgärden är skälig att kräva. Länsstyrelsen beslutar därmed om att upphäva det överklagade föreläggandet.

4 cd» myndiiii J, samhällssk-vdd o berf::: _. _ Beslut Datum Ärendebeteckning n Länsstyrelsen Västerbotten Ärendenummer l e.,%'beic Arkivbeteckning Socialnämnden i Lycksele kommun Äldre- och handikappomsorg att: Pernilla Ahlström LYCKSELE 1(4) Överklagande av föreläggande enligt lagen om skydd mot olyckor (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen upphäver Räddningstjänstens nedan överklagade beslut. Överklagat beslut Räddningstjänstens i Lycksele kommun beslut den 27 oktober 2010, dnr , såvitt avser att enligt 5 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor, LSO, (2003:778) förelägga Socialnämnden att i byggnaden Blåklockan på fastigheten Rusksele 1:54 montera automatiskt utrymningslarm som aktiveras med rökdetektorer i varje lägenhet, med signal till bemannad plats inom byggnaden. Länsstyrelsens motivering En avgörande fråga vid bedömningen av om föreläggandet är befogat är hur verksamheten i Blåklockan ska definieras. Som uppgetts sker inte längre någon behovsbedömning av dem som vill flytta in i byggnaden utan vem som helst har efter intresseanmälan möjlighet att i dagsläget få en lägenhet där. När behov av gruppboende för dementa uppstår erbjuds boende i Lycksele tätort. De hyreskontrakt som används vid upplåtelser av lägenheter i Blåklockan är av samma slag som vid upplåtelser av "vanfiga" hyresbostäder. Kontrakt som upprättas vid inflyttning i gruppboenden har en annan utfornming genom att det anges att en sådan bostad endast får innehas av person som har fått beslut om bistånd. Å andra sidan är det otvivelaktigt så att ett flertal av de boende har någon form av funktionshinder och att de inte klarar sig utan sådan hjälp som påminner om den assistans som förekommer i ett behovsprövat boende. Mot denna bakgrund förefaller Räddningstjänstens krav som motiverat i och för sig. Till skillnad från vad som gäller på ett sådant gruppboende, där verksamheten sköts av personal som är fast knuten till boendet i fråga, sker dock de insatser som görs för vissa av de boende i den aktuella byggnaden inom ramen för hemtjänstens verksamhet av personal som har byggnaden som utgångspunkt för sin verksamhet inom hela Vindelådalen i kommunen. Hemtjänstens insatser för dem som bevilj ats sådan hjälp varierar enligt vad som uppgetts mellan 1,0 och 3,66 timmar per dygn. Ovan nämnda omständigheter medför att det inte kan garanteras att det vid alla tillfållen finns personal på plats i byggnaden. Även om det i och för sig oftast finns någon hemtjänstpersonal tillgänglig är förhållandena Länsstyrelsen Västerbotten Livsmiljöenheten Vx Fax U1V1EÅ Storgatan 71 B Direkt Mobil tomasjohansson@lansstyrelsertse

5 Länsstyrelsen Beslut 2 Västerbotten Datum Ärendebeteckning sådana att de boende, till skillnad från vad som gäller för ett behovsprövat boende, inte har anledning att anta att det alltid finns någon personal som kan hjälpa till vid en brandsituation. Länsstyrelsen anser sammantaget att ovan nämnda skäl talar för att boendeformen i Blåklockan bör likställas med boende i ett vanligt flerbostadshus. Som MSB uppgett i sitt yttrande bör prövningen av om brandskyddet i lägenheterna är skäligt då göras med utgångspunkt i den bygglagstiftning som varit rådande både före och efter byggnadens uppförande samt den praxis som finns på området. Med detta sätt att se på saken har myndigheten svårt att se att ett automatiskt utrymningslarm med rökdetektorer i varje lägenhet skulle vara motiverat. Länsstyrelsen delar denna bedömning. I sammanhanget bör också nämnas att Socialförvaltningen enligt vad som numera framkommit sagt upp kontraktet med Samhällsbyggnadsförvaltningen avseende bl.a. samtliga lägenheter i Blåklockan. Detta innebär att Socialförvaltningens förmedlingsrätt av lägenheterna i byggnaden upphör inom kort och att Socialnämnden därefter inte heller kan anses vara nyttjanderättshavare och rätt mottagare av krav på åtgärder för att förbättra brandskyddet. Med hänvisning till vad som nämnts ovan ska det överklagade beslutet upphävas. Redogörelse för ärendet Överklagandet Ni har överklagat föreläggandet i aktuell del och får anses ha yrkat att Länsstyrelsen ska upphäva detsamma. Som skäl har anförts bl. a. följande. Blåldockan är ett hyreshus med 18 lägenheter där Socialförvaltningen har förmedlingsrätt, vilket innebär att enskilda kan komma in med intresseanmälan att få hyra en lägenhet. Vid inlämnande av en intresseanmälan sker ingen behovsprövning utan datum på intresseanmälan gäller som kösystem. Socialnämnden beslutade redan att omvandla Blåklockan från att ha varit ett särskilt boende (gruppboende) till ett ordinärt boende i form av förmedlingstjänster. Hyresgäster som i dag bor på Blåklockan har eget hyreskontrakt och en del hyresgäster har beviljade insatser enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst utifrån behov. Insatserna varierar alltifrån 1,0 timmar upp till 3,66 timmar per dygn. Hyresgäster har möjlighet att äta i den matservering som finns i huset samt delta i den sociala verksamhet som erbjuds varje dag. Ni hävdar att Blåklockan inte är ett äldreboende utan ett hyreshus med lägenheter och närhet till restaurang och social samvaro. Boende där ska likställas med boende i hyresrätt och därmed finns inget skäl till att installera att sådant automatiskt utrymningslarm i varje lägenhet som Räddningstjänsten begärt. Yttranden m.m. Företrädare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länssty-

6 Länsstyrelsen Beslut 3 Västerbotten Datum Ärendebeteckning relsen har tillsammans med Räddningstjänsten, Äldre- och handikappomsorgen i Lycksele kommun och Fastighetsenheten i kommunen besökt Bläklockan MSB har härefter i det bifogade yttrandet från närmare redogjort för byggnadens utformning och användning, det befintliga brandskyddet, räddningstjänstens förmåga att genomföra en räddningsinsats, effekter av den förelagda åtgärden och om den förelagda åtgärden är att anse som skälig. Socialnämnden, Äldre- och handikappomsorgen och Räddningstjänsten har därefter lämnats tillfålle att yttra sig. Socialförvaltningen har uppgett att av Blåklockans 18 lägenheter och ett rum var 13 lägenheter och rummet uthyrda Förvaltningen bedömer att fyra hyresgäster själva skulle klara en utrymning vid brand. Vidare har Socialförvaltningen inkommit med kopia av en skriftlig uppsägning av kontraktet med Samhällsbyggnadsförvaltningen daterad avseende samtliga lägenheter och allmänutrymmen på Blåklockan, enligt uppgift med ikraftträdande från årsskiftet 2011/2012. Socialförvaltningens förmedlingsrätt upphör härefter. Exempel på hyreskontrakt för särskilda boenden, dvs. gruppboenden och äldreboenden, samt en annan typ av hyreskontrakt som använts för boende på Blåklockan har också bifogats. Aktuella bestämmelser Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar ska enligt 2 kap 2 LSO i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Tillsynsmyndigheten får enligt 5 kap. 2 2 st. LSO meddela de föreläggande och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska efterlevas. Boverkets byggregler (BFS 2011:6) trädde i kraft Enligt p. 2 i övergångsbestämmelserna ska äldre föreskrifter gälla för ärenden som påbörjats dessförinnan. I detta fall ska därför Boverkets byggregler, BBR 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22 tillämpas. Under avsnitt 5 finns regler om brandskydd. Håkan Törnström Tomas Johansson Bilaga Yttrande från MSB

7 Länsstyrelsen Beslut 4 Västerbotten Datum Ärendebeteckning Kopia till Räddningstjänsten i Lycksele kommun, att: Hans Gebart, Lycksele ( delg. kvitto + hur man överklagar till Förvaltningsrätten) Samhällsbyggnadsförvaltningen i Lycksele kommun, Fastighetsenheten, att: Anders Nilsson, Lycksele MSB, Enheten för brandskydd och brandfarlig vara, Karlstad, Krisberedskap, TJ

8 Myndigheten för samhällsskydd YTTRANDE och beredskap Datum Diarienr Avdelningen för risk och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Björn Johansson Ert datum Er referens Tomas Johansson Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyret Västettotten 1 (5) Yttrande Rusksele 1:54 Ink Bakgrund Räddningstjänstförvaltningen i Lycksele, har efter genomförd tillsyn över den enskildes skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 2 kap. 2 meddelat ett föreläggande enligt LSO 5 kap. 2. Föreläggandet har i vissa delar överklagats av fastighetsägaren, Lycksele kommun via dess socialnämnd, till länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen har begärt ett yttrande i ärendet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Fastigheten Rusksele 1:54 Den aktuella byggnaden är belägen i tätorten Rusksele som ligger i Lycksele kommun. Byggnaden är i huvudsak uppförd i ett plan och består till övervägande del av lägenheter (16 st) sammanbundna av korridorer. I en begränsad del av byggnaden återfinns lägenheter även i ett andra plan ovan mark. Byggnaden innehåller dessutom i dess ena ände en matsal med tillhörande kök samt en förskola. Byggnaden uppfördes 1992 och verksamheten i den del som utgörs av lägenheter bestod fram till år 2007 av ett behovsprövat gruppboende för dementa. År 2007 avvecklades den behovsprövade verksamheten och lägenheterna kan sedan dess hyras av vem som helst utan någon form av behovsprövning. De boende i lägenheterna är idag företrädesvis äldre varav de flesta omfattas av hjälp från kommunen via så kallad hemtjänst. Möjligheten för de boende att till exempel självständigt genomföra en utrymning eller i övrigt hantera en brand bedöms variera från att vara relativt stora till att vara begränsade eller inga alls. Kommunens hemtjänstpersonal har dessutom en lokal i byggnaden som den verksamheten utgår ifrån. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MS B Postadress Besöksadress: Telefon: Org nr Karlstad Stockholm: Kungsgatan 53 Fax: oo Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 registrator@msb.se Revinge: Revingeby

9 Myndigheten för samhälisskydd och beredskap YTrRANDE 2 (5) Datum Diarienr Befintligt brandskydd Brandskyddet i byggnaden utgörs dels av ett byggnadstekniskt brandskydd och dels av ett så kallat organisatoriskt brandskydd. Tanken är att dessa båda delar tillsammans ska utgöra ett brandskydd i skälig omfattning. Byggnadstekniskt brandskydd Det byggnadstekniska brandskyddet utgörs främst av en brandteknisk avskiljning mellan byggnadens olika delar. Varje lägenhet är utformad som en egen brandcell och så är även de korridorer som löper utanför lägenheterna och som tillika tjänar som utrymningsväg från lägenheterna. Korridorerna är i sin tur uppdelade i mindre brandceller. Även den matsal med tillhörande kök samt den förskola som ligger i samma byggnad är brandtekniskt avskilda. Det finns dock vissa utrymmen, t.ex. en tvättstuga, som angränsar till korridorerna och som inte är brandtekniskt avskilda gentemot korridorerna. Delar av byggnaden är utrustad med ett automatiskt brandlarm. Rökdetektorer kopplade till detta larm återfinns i korridorerna samt i övriga gemensamma utrymmen. Vid detektion av brandgas aktiverar det automatiska brandlarmet även ett utrymningslarm. Utrymningslarmets larmdon finns utplacerade i korridorerna utanför lägenheterna. Lägenheterna är inte utrustade med rökdetektorer kopplade till det automatiska brandlarmet men vissa av lägenheterna har utrustats med brandvarnare av hyresgästerna själva. Även den släckutrustning i form av inomhusbrandposter som finns utplacerad i byggnaden kan betraktas som en del av det byggnadstekniska brandskyddet. Organisatoriskt brandskydd Trots att den verksamhet som bedrivs i byggnaden formellt sett inte längre är att betrakta som ett boende har den hemtjänstpersonal som utgår från byggnaden ändå någon form av beredskap att om möjligt genomföra en insats i händelse av brand i någon av lägenheterna. En insats av sådant slag förutsätter dock att hemtjänstpersonalen finns på plats. Under dagen finns det i storleksordningen fem stycken i personalstyrkan på plats och under natten en. Denna bemanning kan inte alltid garanteras men i regel finns det alltid någon av hemtjänstpersonalen på plats då flera av de boende har behov av tämligen omfattande hjälp. Hemtjänstpersonalen och fastighetsskötaren har också till uppgift att via egenkontroll (systematiskt brandskyddsarbete) säkerställa att brandskyddet hålls på den nivå som det är tänkt. Räddningstjänstens förmåga att genomföra räddningsinsats I tätorten Rusksele finns en räddningsstyrka bestående av minst två personer med fem minuters anspänningstid. Denna räddningsstyrka har ej möjlighet att självständigt genomföra invändig livräddning eller invändig släckning genom så kallad rökdykning. Styrkan kan dock mycket väl ägna sig åt utvändig släckning. 1 Lycksele finns nästa närmaste styrka. Styrkan utgörs av åtta

10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap YTrRANDE 3 (5) Datum Diarienr personer och kan förväntas påbörja en insats i Rusksele cirka minuter efter utalarmering. Förelagda åtgärder Räddningstjänstförvaltningen i Lycksele har förelagt om att rökdetektorer anslutna till det automatiska brandlarmet ska installeras i de lägenheter som återfinns i byggnaden. Räddningstjänstens krav på åtgärd med tillhörande motivering återfinns i sin helhet i föreläggandet med diarienummer Effekter av den förelagda åtgärden Syftet med automatiska brandlarm är att säkerställa en tidig upptäckt av eventuella bränder. Brandlarmet kan sin tur aktivera utrymningslarm eller andra åtgärder i syfte att förhindra eller begränsa brandens konsekvenser. Om rökdetektorer installeras enligt föreläggandet skulle en tidig detektion i lägenheterna visserligen nära på garanteras men de faktiska effekterna av brandlarmet är beroende av vad som följer efter detektionen och av brandskyddet i övrigt. En installation av rökdetektorer i lägenheterna skapar möjligheter för en insats av hemtjänstpersonalen i den lägenhet där branden startar i ett betydligt tidigare skede jämfört med nuvarande lösning. En tidig insats är i regel en förutsättning om syftet är att rädda livet på den som befinner sig i brandens startutrymme. Detta förfarande förutsätter dock att det finns personal på plats som kan genomföra en insats och att personalen har för ändamålet tillräcklig utbildning och övning. I det aktuella fallet upplevde MSB vid besöket på plats att hemtjänstpersonalens övning och utbildning i detta avseende bör förbättras om ambitionen är att personalen ska kunna genomföra en sådan insats. Då det automatiska brandlarmet även aktiverar ett utrymningslarm har den förelagda åtgärden även den effekten att övriga boende varnas i ett tidigare skede vid en brand i en av lägenheterna. Brandcellsindelningen i byggnaden är dock utformad på ett sådant sätt att en spridning av brand och brandgaser från en lägenhet till - en - annan " i normala fan _ hindras upp en timme. Behovet av en utrymning omedelbart efter brandens start är således inte så stort. Då det befintliga brandlarmet är vidarekopplat till SOS Alarm AB skulle den förelagda åtgärden sannolikt även leda till att räddningstjänsten skulle anlända till byggnaden tidigare om en brand skulle utbryta i en av lägenheterna. Då räddningstjänsten i Rusksele inte kan beräknas påbörja en insats förrän efter tidigast 7-8 minuter efter larm bedöms dock effekterna på liv och hälsa i startlagenheten vara relativt begränsade, Där är det i första hand eventuell personal på plats som kan göra någon form av insats av betydelse. Dock kan ett tidigare larm till räddningstjänsten bidra till att en spridning av brand och brandgaser från startutrymmet förhindras eller begränsas ytterligare.

11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap YTTRANDE (5) Datum Diarienr Skäligt brandskydd Hunwida den förelagda åtgärden är att anse som skälig att kräva är intimt förknippat med hur den verksamhet som bedrivs i byggnaden betraktas och definieras. Det finns i det aktuella fallet två möjliga betraktelsesätt enligt MSB:s förmenande. Det naturliga vore att definiera den verksamhet som bedrivs i de lägenheter som föreläggandet avser som vanligt boende. Skälen till detta är framförallt att den behovsprövade verksamheten har upphört och att vem som helst kan få tillträde till lägenheterna. En konsekvens av detta synsätt är att lägenheterna då inte bör betraktas som ett samlat boende där en viss specifik verksamhet bedrivs, exempelvis vård av dementa, utan snarare som ett vanligt flerbostadshus. Prövningen av huruvida brandskyddet i lägenheterna är skäligt bör då göras med utgångspunkt i den bygglagstiftning som varit rådande både före och efter byggnadens uppförande samt den praxis som finns på området. Med detta synsätt har MSB svårt att se att den förelagda åtgärden skulle vara skälig att kräva. Ett tänkbart alternativ till att definiera lägenheterna som vanliga bostäder är att betrakta det som att det även idag bedrivs någon form av verksamhet i byggnaden som i allt väsentligt är att likställa med den som bedrivs på ett behovsprövat vård- och omsorgsboende. Omständigheter som skulle kunna motivera ett sådant synsätt är att det i princip alltid finns personal på plats, att i stort sett samtliga hyresgäster har fysiska eller psykiska funktionshinder i en sådan omfattning att deras behov av kontinuerlig vård och stöd är på motsvarande nivå som på ett behovsprövat boende och att dörrarna till lägenheterna ofta står öppna gentemot korridorerna i syfte att öka den sociala samvaron. Ytterligare en omständighet som skulle kunna motivera detta synsätt är om kommunen själv är fastighetsägare. MSB vill dock understryka att förekomsten av någon enstaka av dessa omständigheter rimligen inte kan motivera detta alternativa synsätt. Det förutsätter att en rad av dessa eller liknande sakförhållanden kan konstateras och att kommunen genom sitt samlade agerande ger hyresgästerna anledning att tro att de kommer att få hjälp i samband med en brandsituation. Skulle emellertid detta alternativa synsätt, som får betraktas som ett undantagsfall, vara motiverat bör de brandskyddsåtgärder som normalt krävs för byggnader med vård- och omsorgsverksamhet bedömas som skäliga att kräva, däribland ett heltäckande automatiskt brandlarm med rökdetektorer i varje lägenhet. Det är MSB:s uppfattning att länsstyrelsens beslut angående skäligheten i den förelagda åtgärden bör föregås av ett klarläggande beträffande de omständigheter som beskrivs ovan. Dessa omständigheter blir i sin tur avgörande för vilket av de två redovisade betraktelsesätten som bör användas. I beredningen av detta ärende har förutom föredragande och beslutande även chefen för rättsenheten Torkel Schlegel deltagit. Vänligen sänd en kopia av länsstyrelsens beslut till MSB.

12 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap YTTRANDE 5 (5) Datum Diarienr etej. för ndskyociandfar1ig vara Patrik Perbeck Björn Johansson Yttrandet sänds för kännedom till: - Lycksele kommun