Bilaga 12 1(8) till Avfallsplan

Transkript

1 Bilaga 12 1(8) Sammanställning av samrådsyttranden Samråd har genomförts i två skeden under ärendets gång. Under hösten 2008 hölls ett antal möten med olika intressenter. I februari sammanställdes materialet till avfallsplanen. Till kommunala förvaltningar och nämnder skickades materialet skriftligen. De som tidigare inbjudits till samrådsmöten fick ett brev med inbjudan att lämna synpunkter på materialet som lagts ut på kommunens hemsida. I övrigt har vi annonserat om detta i tidningar och på vår hemsida så att envar som var intresserad skulle ha möjlighet att lämna synpunkter. Samrådstiden pågick under mars månad med förlängd tid för kommunala nämnder. I tabellen nedan har inlämnade synpunkter sammanställts och bemötts av Tekniska förvaltningen. En genomgående synpunkt från många av dem som lämnat in svar har varit att de anser att materialet behöver kompletteras på olika punkter. Ett samlat svar på detta är att bilagorna inte gick med i samrådshandlingen och många av svaren kommer att ges där och ingå i utställningsmaterialet. Det är även så att vi valt att ha en arbetsgång som medför att vi får en huvudstruktur att arbeta efter och detaljerna tar vi fram i det fortsatta arbetet. Om vi ska ha alla svar innan planen kan tas kommer vi att behöva arbeta med underlaget betydligt längre tid. Eftersom avfallsområdet står inför flera stora omställningar och beslut har vi istället ansett att det är viktigt att få ett huvuddokument som anger riktningen så att kommande beslut kan tas på dessa grunder och arbetet fortsätta utan fördröjning. Yttrande Bemötande Vård- och omsorgsnämnden: Står bakom - förslaget. Framhåller samarbetet med andra kommuner som positivt. Socialdemokraterna Kristinehamn: Lättläst - och tydlig. Positivt med samarbete med andra kommuner. Överförmyndarnämnden: Avstår från att yttra - sig. Socialnämnden: Ställer sig bakom förslaget - och framhåller det positiva i samarbete med angränsande kommuner Vasallen AB: Har inget att erinra - Handikappkonsulenten: Den information som ges ska utformas så att så många som möjligt kan ta del av den. Exempel på detta är kommunens hemsida, inläst på cd, tillgänglig i punktskrift, stor stil samt lättläst. Tydligare skyltning på kärl efterfrågas också. Att förmedla information till så många som möjligt är vårt mål. Ambitionen är att vid varje informationstillfälle analysera hur vi når flest. Vi tackar för tipsen.

2 Bilaga 12 2(8) Länsstyrelsen i Värmlands län: Positiva till att planen har tagits fram i samarbete med andra kommuner. Saknar kostnadsuppskattning för åtgärderna. Otydlighet om planen gäller till 2027 eller I utställningsförslaget finns en bilaga med grova uppskattningar av kostnader för tänkta åtgärder. Visionen gäller för De första målen har 2013 som slutår och en större avstämning ska göras då. Planen gäller till Länsstyrelsen forts.: Anser att planen medför betydande miljöpåverkan eftersom genomförandet innebär att matavfall ska behandlas. Därför behövs även en MKB. Samråd med Länsstyrelsen m fl ska genomföras om planen medför betydande miljöpåverkan. Saknar hänvisning till de regionala målen. Föreskrifterna bör ändras när det görs större förändringar i avfallshanteringen. Vi vet inte idag hur matavfallet ska behandlas eftersom det är en tjänst som kommer att handlas upp. Inför utställningen har vi gjort en fördjupad miljökonsekvensbedömning med slutsatsen att miljöpåverkan inte är betydande. I utställningsförslaget finns det en bilaga som beskriver miljömålen och hur de knyter an till målen i avfallsplanen. I utställningsförslaget ingår Renhållningsföreskrifter för Kristinehamns kommun.

3 Bilaga 12 3(8) Miljöpartiet de gröna i Kristinehamn: Tveksamma till samarbete i östra Värmland om det utesluter Karlstad. Speciellt intressant är ett samarbete med Karlstad när det gäller rötning. Ökat antal insamlingsställen för farligt avfall gärna hushållsnära. Ökad möjlighet för den som inte har bil att lämna grovavfall till återanvändning och återvinning. En skattefinansierad del i taxan efterlyses för att därmed kunna erbjuda en nolltaxa. Självfinansiering via taxa får inte stå i vägen för att nå visionen 100 % kretslopp. En ökad utsortering av matavfall med kompostering minskar kostnaderna. Samarbetet i östra Värmland har pågått sedan början av 1990-talet och är väletablerat. Det innebär inte att vi inte har samarbete med andra kommuner i Värmland. När det gäller rötning är Karlstad en intressant part när vi ska handla upp behandling av matavfall. Med gällande lagstiftning kan vi inte hantera detta på annat sätt. Vi har inte för avsikt att bygga någon egen anläggning varför vi inte kan slå fast vilken behandlingsmetod det blir. Insamlingen av farligt avfall arbetar vi med hela tiden för att hitta lämpliga former för. Ett problem i detta sammanhang är att det just är farligt avfall och det har sitt regelsystem med bl a låsta utrymmen och säker hantering som kräver särskilda åtgärder. För tillfället genomförs försök i bl a Göteborg med insamling i anslutning till vissa affärers pantinsamling. Om dessa faller väl ut har vi för avsikt att införa detta på några platser i Kristinehamns kommun. Redan i dag finns det möjlighet att genom s k budning få grovavfallet hämtat mot en avgift. En planerad återvinningscentral syd kommer att ge ökad service i de södra kommundelarna. De grovavfallsstationer som vi har idag har tyvärr inte visat sig fungera särskilt bra varför vi är tveksamma till fler insamlingsställen om de inte är bemannade. Kommunfullmäktige har beslutat att Renhållningen ska vara självfinansierad via taxa. Det beslutet måste i så fall omprövas innan en ny taxa konstrueras. Det faktum att det kostar att få en tjänst utförd behöver som vi ser det inte ha en negativ inverkan på viljan att sortera eftersom den som gör rätt får den lägsta avgiften.

4 Bilaga 12 4(8) Miljöpartiet forts.: Hemkompostering ska uppmuntras. Ersättningen från FTI kontra avgift för hushållsnära insamling i flerfamiljshus. Kritiska till att slammet från kommunens avloppsreningsverk avsätts för användning inom jordbruket trots certifiering för detta ändamål. Hänvisar även till artikel i DN där frågan om miljögifter, läkemedel m m i slammet togs upp och att dessa inte mäts. De lokala miljömålen vad gäller nya varors innehåll av organiska miljögifter och metaller nämns också som motivering för att inte sprida slam på åkermark. Att inte lägga slam på åkermark framförs också med kritik på formuleringen Slam ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark. En fråga om det är möjligt att separera fosforn från slammet och sprida resten på annan mark än åkermark alternativt bränna slammet i enlighet med DN-artikeln framförs. Avslutningsvis framförs att försiktighetsprincipen bör gälla och att slam inte ska spridas på åkermark förrän alla farliga ämnen har fasats ut Kompostering eller annan behandling av matavfall medför en lägre behandlingskostnad idag jämfört med förbränning så en viss vinst innebär det. I detta sammanhang vill vi påpeka att införandet av matavfallssortering initialt kommer att medföra en del kostnader i form av nya kärl, information och ändrade hämtningsrutiner. Hemmakompostering kommer att få samma taxa som matavfallssortering. För glesare bebyggda delar kan hemmakompostering vara ett alternativ. När det gäller ersättningen från FTI ska den täcka våra kostnader för att hantera återvinningsmaterialet. Den kostnad som flerfamiljshusen får är kostnaden för utökad service. I denna ingår hyra av kärl. Dock innebär en ökad utsortering att kostnaden för det avfall som annars skulle ha gått till förbränning försvinner. Vilket innebär att den fastighetsägare som arbetar aktivt för att öka sorteringen kan minska sina totala kostnader för avfallet. Avsikten med certifieringen är att kvalitetssäkra slammet. För att uppnå detta behövs ett intensivt uppströmsarbete med information om vad som kan tillföras avloppet. I detta sammanhang är det också viktigt att varje enskild konsument förstår sambandet mellan vad men stoppar i sig och tvättar och vad som kommer ut i avloppet. Detta gäller såväl läkemedel som besprutade grönsaker och impregnerade kläder. Vad gäller artikeln i DN innehöll den en hel del faktafel. Branschorganisationen Svenskt Vatten författade ett svar/bemötande som aldrig publicerades. När det gäller mätvärden av miljögifter har vi i Kristinehamn vid flera tillfällen deltagit i s k screeningundersökningar så vi har en ganska bra bild av hur slammet ser ut föroreningsmässigt även när det gäller sådana ämnen som inte ingår i certifieringen. Att dessa inte ingår beror på att det är svårt att sätta gränsvärden när vi inte fullt ut vet vilka effekter de har. Vår bedömning är att uppströmsarbetet med att minska tillförseln är det bästa och enda rimliga sättet att arbeta med denna fråga. När det gäller avskiljning av fosfor är metoderna energikrävande. Dessutom ska vi inte glömma att slammet förutom fosforn tillför marken mullhalter som

5 Bilaga 12 5(8) den med handelsgödsel utarmas på. Här kan även påpekas att handelsgödseln inte heller är fri från föroreningar av oönskade ämnen. Med målet att Slam ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark har vi lagt ribban högt. Vi ser inte att vi i målet kan ha en annan formulering. Om vi sedan verkligen kommer att använda allt slam på åkermark är en helt annan sak.

6 Bilaga 12 6(8) Miljö- och byggnadsnämnden: Detaljerade mål som framarbetas senare bör tas politiskt. Synpunkt att information och kommunikation ska sammanfattas i avfallsplanens inledning. När det gäller kommunen som föredöme framförs att förskolebarn ska få mer kunskap i avfallsfrågor. Här framförs även att kommunen ska styra upp sina upphandlingar. För delmålet om avfallsfrågorna som en viktig del av tillsynen framförs att detta inte hör hemma i avfallsplanen utan ska ingå i tillsynsplanen. Det finns även en åtgärd som anvisar att en gemensam tillsynskampanj ska genomföras inom avfallsområdet i östra Värmland. Här påpekas att den inte bör begränsas till östra Värmland. Under uppföljning av tillsynsmålet framförs att miljö- och byggnadsnämnden inte anser sig ha ansvar för uppföljning av avfallsflödena. Avsnittet om arbetsmiljö uppfattas som otydligt. För taxan framhålls att den ska konstrueras så att den som gör rätt ska få en lägre taxa. För målet om att det ska vara enkelt att sortera vill nämnden ha ett tillägg om varför man ska sortera. Ansvaret för uppföljningen av avfallsplanen ska enligt nämnden ligga på kommunstyrelsen Det är vår avsikt att detaljerade mål ska behandlas av kommunfullmäktige. Vi anser att avfallsplanen är så kortfattad att detta inte är nödvändigt. Hur kommunen ska arbeta som föredöme bör enligt vår uppfattning arbetas fram utifrån de olika förvaltningarnas förutsättning. Tillsynen är enligt vår uppfattning en viktig och kanske den enda möjligheten för kommunen att kunna påverka andra aktörer till att arbeta mot avfallsplanens mål. I en målstyrd organisation är det politikerna som sätter de övergripande målen och tjänstemännen som styr verksamheten mot detta utifrån mer preciserade verksamhets- eller produktionsmål. När det gäller tillsynskampanjen är det ett gemensamt mål för östra Värmland det utesluter inte att andra Värmlandskommuner deltar men vi kan inte gärna bestämma vad de ska delta i. Vad gäller uppföljningen anser vi att det ingår i den normala tillsynen att se över även avfallshanteringen i de besökta verksamheterna. Om detta görs borde även en sammanställning kunna göras. Vi har velat framhålla vikten av en god arbetsmiljö både för egen personal och för den personal som hos fastighetsägare och verksamheter har att hantera avfall. Det är viktigt att de förenklade systemen för sorteringen inte innebär en belastning arbetsmiljömässigt. Om taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar anser vi att det innebär att den som gör rätt får betala lägst taxa. Däremot kan vi inte utlova att taxan kommer att sänkas med tanke på att omställningen kommer att medföra en del investeringar. Varför man ska sortera ser vi som en viktig informationspunkt för att motivera till önskat beteende. Vi har inget att invända mot denna synpunkt. Sällskapet för Naturskydd i Kristinehamn: Delmålen behöver utöver individinformation Vi tror att taxan ska kunna bli ett sådant styrmedel. Idén med grundtaxa har vi

7 Bilaga 12 7(8) stärkas med tydligare ekonomiska styrmedel där polluter pay principel används med en grundtaxa som alla ska betala. Tillsyn kan det göras även på hushållen? Naturskyddsföreningen anser att miljö- och hälsoskyddskrav ska ställas på spridning av kompostjord och rötrest. Försiktighetsprincipen ska gälla. I första hand ska matavfall från storkök och restauranger användas till rötning med biogasproduktion. Under förutsättning att det kontrolleras avseende miljöoch hälsofarliga ämnen så att rötresten kan användas som växtnäring. Sorteringen ska utökas till fler fraktioner och helst ske fastighetsnära. Vägning av sopor som grund för avgiften. Hemmakompostering ska främjas. Slutligen tas en del synpunkter med koppling till energi upp där bl a förbränning av avfall finns med Tekniska nämnden: Har inga invändningar mot förslaget. Framhåller att den är lättläst och tydlig. Positivt att den har tagits fram i samarbete med andra kommuner. Miljöaspekterna är väl framhållna. funderat på. I princip ska alla följa miljöbalken men att ha en tillsyn som även täcker in enskilda hushåll låter orimligt inte minst beroende på kostnaderna. Plockanalyser av avfall ger dock en uppfattning om hur sorteringen fungerar. Certifieringen av slammet är ett led i att kvalitetssäkra hela kedjan. Vi har svårt att se att storkök skulle vara bättre än enskilda hushåll på att använda rena varor. Om det överhuvudtaget ska vara med rötning till biogas krävs det dessutom vissa volymer för att få lönsamhet. Se även bemötande av Miljöpartiets yttrande. Vi kommer att arbeta vidare med utökad fastighetsnära sortering i olika former. Vägning tror vi innebär ett extra moment som kostar mer än det smakar. Vad gäller hemmakompostering anser vi att det kan vara ett alternativ i glest bebyggda delar av kommun. Förbränning av avfall ska i det ideala fallet endast ske av de fraktioner som inte lämpar sig bättre till något annat och då alltid med användandet av energin. Att bränna allt avfall bara för att skapa mindre volymer ser vi inte som en framkomlig väg. - Kommunstyrelsen: Tycker att visionen är bra Samverkan mellan kommunerna bör utvecklas vidare. Den fastighetsnära insamlingen bör beskrivas bättre i avfallsplanen - Vi instämmer i detta Alla delar med ersättning från FTI är inte klara varför det är svårt att ha hela bilden klar Kommunstyrelsen forts.: En modern återvinningscentral samt återvinningsstationer och miljöstationer är en bra service för hushåll och företag Instämmer med anmärkningen att miljöstationer och återvinningsstationer enbart är avsedda för hushåll.

8 Bilaga 12 8(8) Hanteringen av matavfallet kan beskrivas bättre. En kartläggning av mängden avfall behöver göras Insamlingsstatistik och nyckeltal bör redovisas. Möjliga styr- och stödformer för arbetet med arbetsmiljön bör redovisas. En skattning av kostnaderna efterfrågas. Inför antagandet kan ökat samarbete ske med kommunledningsförvaltningen. Här avvaktar vi resultat från andra kommuner innan vi väljer inriktning varför det i dagsläget är svårt att beskriva det fortsatta arbetet. En kartläggning gjordes i östra Värmland 2006 och för hela Värmland Detta görs i bilaga 1 Nulägesbeskrivning och bilaga 10 Revision. Arbetsmiljöarbetet är enligt vår uppfattning ett arbetsgivaransvar och bör så förbli. Föreskrifterna blir Renhållningens instrument för att uppnå god arbetsmiljö. En grov uppskattning har gjorts i bilaga 13 Kostnadsuppskattning av planens genomförande. Gärna det.