Processledning av Energigårdens fyra arbetsgrupper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processledning av Energigårdens fyra arbetsgrupper"

Transkript

1 Direktupphandling av konsult för Processledning av Energigårdens fyra arbetsgrupper Senaste svarsdag: Kontaktperson på Agroväst: Kent-Olof Söderqvist, Tel , Mobil Offerten ska lämnas per mail till Bakgrund Energigården är en arena för samverkan mellan energiaktörer som rör lantbruket och uppgiften är att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering i lantbruket. Under 2012 beslutade styrgruppen om vissa förändringar av Energigårdens verksamhet: Fokus på energieffektivisering och lönsamma bioenergisatsningar i närtid Fånga upp idéer från lantbrukare som vill och har möjlighet att investera Testa olika tänkbara idéer på lantbrukare (vem vill vara med?) Energigården ska därefter analysera och besluta om vilka utvecklingsområden EG skall fokusera på. Sätta upp mål och delmålför verksamheten. Samarbeta med lantbrukare som springer före (regionens förtrupp ) enligt principen Run with the fastest, the rest will follow. Ökad samverkan med energikunderna Vilka behov har energikunderna? Intressera energikunderna för olika tänkbara energilösningar och testa tillsammans. För utförligare information om Energigårdens nya arbetssätt läs Framtidsplanen, bilaga 1. 1

2 I september 2012 skickade Energigården ut en inbjudan till lantbrukare i Västra Götaland om intresse att tillsammans gå före i energiomställningen. Lantbrukarna erbjöds möjlighet att utan kostnad träffa experter inom olika områden, få stöd och assistans samt möta andra lantbrukare i samma situation. Lantbrukaren satsar sin egen tid. Det blev ett stort gensvar och många lantbrukare anmälde sitt intresse vara med. Under november genomfördes de första mötena med de fyra fokusområden som fick flest anmälningar. Lantbrukarna fick säga vilka frågor de ville ha med i arbetet, vad arbetet skulle leda till och vad som krävs för att gå vidare. Vid möte nr 2 arbetade man fram handlingsplaner med mål och aktivister för De fyra handlingsplanerna för 2013 som är godkända av Energigårdens styrgrupp avser följande områden: 1. Minska behovet av eldningsolja till spannmålstorken 2. Minska behovet av diesel till gårdens traktorer 3. Försäljning av biobränsle från jord och skog till värmeverk (bränsleterminaler) 4. Elproduktion med solceller. Godkända handlingsplaner redovisas i bilaga 2. Processledning av Energigårdens fyra arbetsgrupper Varje arbetsgrupp består av lantbrukare och syftet med gruppernas arbete är få till konkret förändring avseende minskningen av beroendet av fossila bränslen på den egna gården. Processledaren ska leda gruppen vidare mot sitt eget mål enligt sin egen handlingsplan (bilaga 2) utan att ta över ägandet av frågorna. Detta ska göras genom deltagande vid de träffar som gruppen önskar samt finnas tillgänglig emellan träffarna om deltagare behöver stöd. Arbetet sker i nära samverkan med verksamhetsledaren för Energigården. Arbetet omfattar medverkan på 6-8 möten per arbetsgrupp med en beräknad tidsåtgång på 1,5 dagar per möte inklusive efterarbete enligt ovan. Totalt med 4 arbetsgrupper beräknas arbetet omfatta ca 35 arbetsdagar under år Mötena är förlagda dagtid på olika platser i Västra Götaland. Vissa kvällsmöten kan förekomma. Kompetenskrav Processledaren ska ha god förståelse för lantbrukarnas situation i samhället både som företagare och som del i den nationella energiomställningen. God kompetens om förändringsprocesser är ett krav liksom förmågan att möta människor där de är för dagen. Gruppen ska prestera och ha kul samtidigt som de lär sig nya saker, varför processledarens förmåga att motivera och engagera är avgörande. Kravspecifikation, följande ska ingå i offerten En kortfattad presentation av konsulten med redovisning av relevant utbildning inom processledning och pågående verksamhet inom området 2

3 Redovisning av utbildning och erfarenheter inom lantbruk, miljö- och energiområdet. Beskrivning av liknande uppdrag som genomförts av konsulten med angivande av referenser Offererat pris anges som summa kronor för 35 arbetsdagar exkl moms. I offererat pris ska ingå samtliga kostnader exklusive resor som krävs för att fullgöra uppdraget. Reseersättning utgår enligt Agrovästs regler. Stor vikt läggs vid bedömningen av tidigare genomförda liknande uppdrag vid val av leverantör. Agroväst kan komma att ta in synpunkter från referenter. Skara Kent-Olof Söderqvist Bilaga 1: Framtidsplan för Energigården Bilaga 2: Handlingsplaner för de 4 arbetsgrupperna. 3

4 Framtidsplan för Energigården Energigården är ett program inom Agroväst som pågått sedan Verksamheten har utvärderats två gånger 2008 och I denna framtidsplan beskriver styrgruppen hur man vill förändra och förfina verksamheten från 2012 och framöver med beaktande av vad som framkommit i den senaste utvärderingen och den efterföljande diskussionen i styrgruppen. Beskrivning av Energigårdens nuvarande verksamhet Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetet med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. Det startade med att Agroväst beställde en förstudie av KanEnergi som visade att Lantbruket i Västra Götaland, vid sidan av dagens livsmedelsproduktion och produktion av timmer och massaved, även skulle kunna producera förnybar energi motsvarande ca 40 % av importerad bensin, diesel och eldningsolja till regionen motsvarande ett värde av 6-7 miljarder kronor per år. Den stora potentialen förnybar energi inom jord och skog i Västra Götaland är en viktig förutsättning för energiomställningen och möjligheterna att skapa tillväxt i hela regionen. Med stöd från Miljönämnden startade Agroväst projektet Energigården Energigården finansieras idag av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland och LRF i Västra Götaland. Syftet med Energigården Att vara en samordnande och pådrivande kraft för energieffektivisering i lantbruket samt ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind. Energigården är en plattform för samverkan mellan energiaktörer som rör lantbruket och nyttjar olika aktörers kompetenser, är katalysator och får till stånd aktiviteter som utan samordning inte skulle ha skett. Vision för lantbruket i Västra Götaland 2030 Energieffektiva lantbruksföretagare i Västra Götaland, som tar tillvara sina företags möjliga energiresurser, vilket medverkar till en hållbar produktion, nya affärsmöjligheter och ökad konkurrenskraft, samt bidrar till nya arbetstillfällen och minskad miljö- och klimatpåverkan. Visionen anknyter till klimatstrategin för Västra Götaland som anger att den västsvenska ekonomin 2030 inte längre är beroende av fossil energi och att medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Övergripande effektmål Att minska behovet av inköpta fossila bränslen med 5 TWh till 2020 genom energieffektivisering och omställning till förnybar energi. 1(5)

5 Energigårdens effektmål är baserat på den potentialberäkning som gjordes i Västra Götaland 2005 och som uppdaterades av Energigården i slutet av 2010, Hushållningssällskapets beräkningar 2010 av tillgänglig biogas från rötning, samt nationella potentialstudier som gjorts av LRF. Biogas Väst har som planeringsmål 2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020 varav 1,2 TWh från rötning och 1,2 TWh från förgasning av skogsråvara. Energigårdens styrgrupp Energigården leds av en styrgrupp sammansatt av företagare, rådgivningsorganisationer och det offentliga i form av regionen och länsstyrelsen. Engagemanget bland lantbruksföretagarna kombinerat med rådgivningskompetens och regionens och länsstyrelsens resurser möjliggör kraftsamlingar och slagkraft. Styrgruppen består av: Kjell Eriksson, Ekholmens Säteri, Dals Rostock, ordförande Fredrik Fredriksson, Länsstyrelsen Anna Svensson, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen (VGR) John Andersson, Naturbruksförvaltningen, VGR Jan Landström, LRF Västra Götaland Mats Emilson, Agroväst Olle Markgren, Hushållningssällskapen i Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst, sekreterare Nuvarande verksamhet Teknikutveckling Energigårdens verksamhet har under allt mer inriktats mot att vara en arena för samverkan mellan olika energiaktörer. Detta har resulterat i att Energigården prioriterar projektinitiering och informationsspridning och att de olika projektaktörerna också kan vara projektägare. Förslag till kvalitetssäkring av teknikutvecklingsprojekt inom Energigården/ Agroväst har tagits fram, där avsikten är att projektinitiering inom Energigården skall leda till projekt av hög kvalitet, med relevans och bondenytta. Projektaktörernas olika kompetenser kopplas ihop inom Energigården för att stärka helheten som sammantaget ledar till bättre projekt och bättre utnyttjande av befintliga projektmedel. Härigenom kan också Energigården få saker att hända som annars inte skulle ha hänt. Information Energigårdens hemsida är en viktig kanal för att informera och kommunicera målgruppen jord- och skogsbrukare, rådgivare och kommuner i Västra Götaland om Energigårdens verksamhet. För allmän information om bioenergi skall Energigården i möjligaste mån hänvisa till Bioenergiportalen, Biogasportalen och andra lämpliga hemsidor. Energigårdens hemsida har successivt utvecklats och här finns nu bl.a. presentation av 12 studiegårdar med olika bioenergianläggningar med erbjudande om studiebesök. Det finns ett marknadstorg för köpare och säljare av bioenergi och bioenergiråvaror. Under det senaste året har marknadsföringen av hemsidan intensifierats. 2(5)

6 Kompetensutveckling Arbetet inom kompetensutveckling har utvecklats väl under senare tid och arbetssättet med kontinuerliga möten för samråd/samordning för att öka intresset för energieffektivisering och bioenergiproduktion. Deltagare är representanter från LRF, länsstyrelsen, rådgivningsorganisationerna, Naturbruksgymnasierna och SLU. Kompetensutvecklingsgruppen beslutade våren 2011 att agera för att energin på ett naturligt sätt skall integreras i alla rådgivning och bli ett normalt programinslag i samband med växtodlingsträffar, utfodringsdagar och ekonomidagar. Ett PM med information om energikostnader i lantbruksföretagen och scenarier om framtida energipriser har tagits fram för att skapa intresse för energifrågorna och för att kunna användas i all rådgivning till lantbrukare. En relevant frågeställning till lantbrukarna är: Vad betyder en fördubbling av priset på el och diesel i ditt företag? Därutöver har Skaraborgs kommunalförbund föreslagit att Energigården skall vara ett branschråd för bioenergi i Västra Götaland inom regionens kompetensplattform. Utvärderingen Utvärderingen av Energigårdens verksamhet har haft ett framåtblickande perspektiv där både utvärderingsaspekter, slutsatser och rekommendationer fokuseras på ytterligare förbättring av det kommande programgenomförandet i förhållande till hittills genomfört arbete. Baserat på de identifierade styrkorna och svagheterna av Energigårdens genomförande dras följande slutsatser i utvärderingen: 1. Energigården är en väl fungerande plattform som mobiliserar det regionala kunnandet på ett imponerande sätt. 2. Energigården har stor betydelse för att lyfta fram energifrågan som ett viktigt regionalt utvecklingsområde. 3. Energigården bidrar till samordningsvinster och mervärden för de individuella partnerskapsorganisationerna. 4. Energigårdens potential att skapa effekter på lantbruken - och att göra skillnad för regionen - utnyttjas inte fullt ut. 5. Energigården står inför ett antal strategiska beslut avseende hur verksamheten skall utvecklas på bästa sätt. Utvärderingen har lyft fram ett antal svagheter som, om de hanteras rätt, ger goda förutsättningar att utveckla en fortsatt spännande och strategiskt viktig verksamhet för Västra Götaland. Utvärderingen pekar på att potentialen i projekten inte utnyttjas fullt ut, att inte tillräcklig fokus legat på affärsmässighet och marknad samt att kunskapsöverföring till och från lantbrukare inte fungerat fullt ut. Baserat på dessa svagheter som utvärderingen redovisat kommer Energigården att förändra verksamheten. Större fokus läggs på att involvera fler lantbrukare i projektinitieringen och att samarbeta med de entreprenörer som springer före. Ökad samverkan med energikunder kommer också att prioriteras. Spridning av information om förnybar energi kommer att fortsätta. 3(5)

7 Förändringar av Energigårdens verksamhet från 2012 Styrgruppen har beslutat om förändringar av Energigårdens fortsatta inriktning som kan sammanfattas på följande sätt: 1. Fokus på energieffektivisering och lönsamma bioenergisatsningar i närtid Fånga upp idéer från lantbrukare som vill och har möjlighet att investera Testa olika tänkbara idéer på lantbrukare (vem vill vara med?) Energigården ska därefter analysera och besluta om vilka utvecklingsområden EG skall fokusera på. Sätta upp mål och delmålför verksamheten. 2. Samarbeta med lantbrukare som springer före (regionens förtrupp ) enligt principen Run with the fastest, the rest will follow. 3. Ökad samverkan med energikunderna Vilka behov har energikunderna? Intressera energikunderna för olika tänkbara energilösningar och testa tillsammans. 4. Energigården ska fortsätta att bedriva allmän information om förnybar energi som ansluter till de gröna näringarna. Styrgruppen har försökt att hitta sätt att beskriva hur Energigårdens verksamhet gör skillnad gentemot andra län. Mål för energigårdens verksamhet skall anges utifrån punkt 1 ovan. Genomförande Teknikutveckling och affärsutveckling Energigården skall tillsammans med olika aktörer definiera utvecklingsområden och identifiera ett antal lantbrukare som vill och kan utveckla och investera inför framtiden. Dessa lantbrukare bör få en framträdande roll i organisationen, ges möjlighet att driva och rigga projekt, identifiera, inspirera och engagera lantbrukskollegor i utvecklingsprojekt samt tillsammans med regionala företrädare fungera som ambassadörer för satsningar på bioenergi regionens. Mål och delmål anges för beslutad verksamhet. Energigården skall i ökad omfattning synliggöra energimarknaden för lantbrukaren och utgöra en plats där behovsbaserade lösningar, teknisk utveckling och affärer kan mötas. Inrättande av en marknadsgrupp motsvarande den som finns för teknikutveckling skall övervägas. Energigårdens framtida projektportfölj skall vara mer pricksäker i förhållande till vad som skall åstadkommas. Programmet skall sätta drivande och investeringsvilliga lantbrukare i förarsätet och integrera potentiella köpare och beställargrupper som partners i utvecklingsarbetet. På så sätt kan Energigårdens projektverksamhet bli mer lantbrukardriven, behovsorienterad och målstyrd. Energigården skall ta fram en verksamhetsidé för resultat och erfarenhetsspridning, där aktiviteter som information, rådgivning, teknikutveckling, kompetensutveckling och 4(5)

8 demonstrationsverksamhet via Naturbruksgymnasierna samverkar och tar tillvara möjligheter till korsbefruktning och ömsesidigt utnyttjande. Energigården skall arbeta med affärsutveckling som gynnar flera och där nyttan är generell, fri och tillgänglig för alla. Energigården släpper taget när processen gått från att vara allmän/generell till att gälla ett enskilt företag (Från affärsutveckling till företagsutveckling). Så här är det tänkt gå till 1. Projektaktörer, lantbrukare, energikunder och andra intresserade tar fram förslag på lönsamma energisatsningar i närtid en bruttolista. Genomfört under februari Underlag i form av kalkyler, marknadsförutsättningar och omvärldsanalys för de olika satsningsområdena tas fram av Energigården. Sker under mars månad. 3. Energigården anordnar en eller flera informationsmöten i regionen om de olika föreslagna fokusområdena. Viktigt att få med drivande lantbrukare som vill och kan utveckla och investera inför framtiden, liksom potentiella köpare av energi, entreprenörer, konsulter och teknikföretag. Syftet är att ta reda intresset för de olika områdena? Energidag på Vara Konserthus den 26 mars kl Energigårdens styrgrupp beslutar om vilka områden vi ska fokusera på inom Energigården med information, kompetens- och teknik/affärsutveckling. Styrgruppsmöte 28 mars För varje område tillsätts arbetsgrupper med intressenter från målgruppen lantbrukare, energikunder, entreprenörer, projektaktörer och teknikföretag. Aktivitetsplan och mål tas fram för de olika arbetsgrupperna och det blir också mål för Energigårdens verksamhet. Kent-Olof Söderqvist (5)

9 Sammanställning av handlingsplaner för de olika fokusgrupperna 1. Försäljning av biobränsle från jord och skog till värmeverk via bränsleterminaler Handlingsplan Mål: Senast 31 december 2013 ha arbetat fram underlag för beslut om investering i bränsleterminaler på Orust, i Lur, Trestad och Herrljunga. Det ska finnas ett individuellt krav på lön och betalningsförmåga för biomassan. De uppförda anläggningarna ska sedan bli demoanläggningar inom Energigården. Aktiviteter: 1. Presentera deltagarnas krav på lägstapris för flisråvara och eget arbete (klart januari) 2. Inventering av kunder, samarbetspartners och leverantörer 3. Lärande/kunskapsinhämtning 4. Analys av inventering o Tekniska lösningar (säkra leveranser) o Logistik (volymer mm) o Överslagskalkyler (prioriteringar) 5. Projektering, tillstånd. 6. Bättre kalkyler för att kunna välja tekniska lösningar besluta 7. Investering/genomförande Kunskapsinhämtning ska ske inom följande områden: Fliseldad bondeägd anläggning för försäljning av färdig värme Produktion av träbriketter Småskalig kraftvärmeproduktion (gasturbin, Sterling mm)

10 Småskalig ångproduktion (flis eller biogas) Gengasproduktion Vedproduktion Metanolproduktion? Det ska ske genom studieresor och föreläsningar i samband med gruppens sammankomster Resurser Genom Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe samt en företagscoach finns tillgång till support och service och individuell feedback. Vidare behövs tillgång till olika expertkunskaper. Genom Jordbruksverkets beslut om samverkan med projektet Lokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverk på Lundby Maskinstation, kommer fokusgruppen att få tillgång till experthjälp via konsulter på KanEnergi. Organisation Beslutade om att ha 6-8 gemensamma möte i arbetsgruppen och däremellan möten lokalt.

11 2. Minska behovet av diesel till gårdens traktorer Handlingsplan Mål: A. Ta fram en handbok för övergång från diesel till RME för alla dagens traktorer. Den ska vara klar senast 31 dec B. Ta fram en förstudie för en färdig lokal RME-fabrik som skall vara förankrad bland djurproducenter i det aktuella området. Den ska vara klar senast 31 dec C. Sammanställning av lantbrukets behov/krav på framtidens traktorer Aktiviteter: A. Handbok för övergång från diesel till RME 1. Genomgång med Jordbrukstekniskt Institut, JTI. 2. Genomgång med Uddetorp och Sven Norup, Norupsgård. 3. Genomgång med Göteborgs Stad och Keolis. 4. Diskussion med Lantmännen, Malmö. Säljer bl.a. Fendt. 5. Diskussion med Scania, Deutz, Fendt och Valtra. 6. Genomgång med RME-leverantörer och leverantörer av RME processorer. 7. Diskussion med bensinbolag. 8. Genomgång med alla traktorimportörer: Förteckning över sålda traktorer och i vilken grad de kan köras på RME. Åtgärder för fullgod funktion och villkor för garantier Förteckning över tillgängliga traktorer och krav vid körning på RME. Upprätta kortversion av garantivillkor importör utfärdar 9. Genomgång med försäkringsbolag för försäkring av RME-traktorer 10. Upprätta förteckning över befintliga traktorer sålda 2000 eller senare och traktorer på marknaden: Åtgärder/ villkor för fullgod funktion och garantier Villkor för eventuella tilläggsförsäkringar 11. RME: Specifikation/ dokumentation Hantering/förvaring Leverantörer Egen tillverkning/ lokal tillverkning 12. Avstämning korrektur med JTI. 13. Layout, tryckning, marknadsföring, försäljning.

12 Preliminärt innehåll i handboken: 1. Diskussion angående biodrivmedel och prisutveckling på diesel 2. Förteckning över traktorer sålda i Sverige år o Förberedda för eller inte förberedda för RME o Åtgärder/ villkor för god funktion och garantier o Villkor för eventuella tilläggsförsäkringar. 3. Förteckning över traktorer på marknaden (nyköp) som är förberedda för RME: 4. RME: o Åtgärder/ villkor för god funktion och garantier o Villkor för eventuella tilläggsförsäkringar o Specifikation/ dokumentation o Hantering/ förvaring o Leverantörer av RME. Egen tillverkning/ lokal tillverkning Resurser Handboken beräknas bli finansieras genom projektstöd från Jordbruksverket (75 %) och stöd från traktorleverantörer och RME leverantörer (25 %). Även delar av de projektmedel som Naturbruksstyrelsen ställt till Energigården förfogande för expertmedverkan i denna arbetsgrupp kan användas, max 50 % av totalt tillgängliga kr. B. Förstudie för en färdig lokal RME fabrik Kvalité - Vilken kvalité på RME krävs? Råvarutillgång (raps, solros,osv.) - Hur mycket råvara behövs? Finns tillgång på råvaran? Tillsatser - Vilka tillsatser behövs utöver raps/solros för att framställa RME? Vilka tillsatser behövs för att förhindra fryspunkt och algbildning? Restprodukt - Vilka restprodukter bildas utöver rapskaka? Smittorisk - Finns det smittorisker mellan gårdarna som är anslutna till RME-fabriken? Ägarform - Vem/vilka ska äga RME-fabriken? Etableringstillstånd/miljötillstånd - Vilka etableringstillstånd och miljötillstånd krävs för att tillverka RME? Omvärldsanalys - Vilka konkurrenter finns? Vilka företag tillhandahåller/kan bygga en RME-fabrik? Politiska beslut - Hindras RME av något politiskt beslut (som gör det dumt att bygga en fabrik)? Nyckelpartners - Vilka nyckelpartners finns (djuruppfödare, rapsleverantörer, transportörer/åkerier, osv)? Lönsamhetskalkyl: * Produktionskostnad - Vad kostar det att tillverka RME (med rätt kvalité)? * Försäljningspris - Vilket försäljningspris gäller för RME? * Vad kostar det att bygga en certifierad RME-fabrik?

13 * Hur stor volym RME behöver tillverkas för att fabriken ska bli lönsam? Finns det avsättning för denna volym i Skaraborg/Västra Götaland? * Vem köper rapskakan? Finns det avsättning för rapskakan? Till vilket pris kan rapskakan säljas? Förstudien presenteras för lantbrukare och andra intressenter i området Ställningstagande Resurser Arbetet ska huvudsakligen göras av arbetsgruppen med stöd från Energigården och företagscoach. Gruppen behöver tillgång till en del experter, resor till olika anläggningar och deltagande på seminarier. Detta kan finansieras med max 30 % av de medel som Naturbruksstyrelsen ställt till Energigårdens förfogande för expertmedverkan i denna arbetsgrupp. C. Sammanställning av lantbrukets behov/krav på framtidens traktorer I första hand studera andra generationens biodrivmedel - metanol/dme samt möjligheter att använda elmotorer för drivning av olika redskap Litteraturstudier för att ta del av FoU Omvärldsbevakning där Kina ägnas speciellt intresse Föreläsningar/seminarier om förgasning av cellulosa Sammanställa nyttan för jordbruket med olika alternativ i en rapport Resurser Arbetsgruppen ansvarar för genomförandet av arbetet. Viss expertmedverka behövs samt deltagande på olika seminarier. Finansieras genom delar av de projektmedel som Naturbruksstyrelsen ställt Energigårdens förfogande för expertmedverkan i denna arbetsgrupp (max 20 % av tillgängliga medel). Arbetsgruppen som helhet kommer under 2013 att få support, service mm. från Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe och tillgång till en företagscoach. Organisation Arbetsgruppen planerar 6-8 sammankomster under 2013 inom de tre områdena.

14 3. Minska behovet av fossila bränslen vid spannmålstorkning Handlingsplan Mål: 1. Plan för att göra om torkningsanläggningen till % förnybar energi. Planen ska vara lar senast 31 dec Under arbetet ska vi lära oss nya saker och ha kul Aktiviteter: a. Presentation och genomgång av alla deltagares gårdar. 1. Ägaren/brukaren delger egna frågeställningar och funderingar kring hantering av spannmål och spannmålstorkning/ konservering 2. Övriga deltagare kommer med synpunkter och eventuellt nya frågeställningar som ägare/brukaren kan addera i den fortsatta planeringen Presentationen ovan ska innehålla förutsättningar enligt följande: Situationsplan över byggnader Volymer spannmål, oljeväxter, utsäde och annat Spannmålslager Beskrivning av logistik på gården Energibehov för spannmålstorkning (m 3 EO) Arbetsinsats idag och önskvärt Bränsle Bostäder Verkstad Grannar i närheten (bostäder eller verksamhet) 2-4 frågeställningar skall presenteras b. Lärande/nya kunskaper Arbetsgruppen framförde följande behov: Erfarenheter från andra gårdar som ersatt eldningsolja med förnybar energi Besöka några bränsleterminaler Torkning av flis för lagring och effektivare utnyttjande Val av bränsle egen produktion eller inköp Flisning av stamved - val av teknik (kvalitetsflis)

15 Torkningsteknik och ekonomi Torktemperatur, luftmängder, fukthalt i torkluften ut, hur uppfylla olika kvalitetskrav på spannmålen (Torkteknik: ex Mikael Olsson, Tornum) Bränsleekonomi och effektivitet Pannor med rörligt roster ex HDG (Richard Johansson, Västergården) Pannor med möjlighet till kadaverhantering av t.ex. smågrisar Annan användning av för stor pannkapacitet virkestork, sälja färdig värme, tvättvatten för högtryckstvätt? Värmekulvert bygga själv eller inte, frysrisk för kulvert till torken (Ex på leverantörer: Elgocell, Uponor, Maxiterm) Resurser Genom Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe samt en företagscoach finns tillgång till support och service och individuell feedback. Arbetsgruppen kommer vidare att behöva olika expertkunskaper mm enligt ovan. Tillgång till max kr av de projektmedel som Naturbruksstyrelsen beviljat Energigården för expertmedverkan i denna arbetsgrupp. Organisation Arbetsgruppen planerar 6-8 sammankomster under Alla deltagare kommer att besökas. Ordförande för respektive sammankomst är respektive värd. Ordföranden förbereder mötet tillsammans med Energigården. För gruppens arbete gäller följande överenskommelse: Vi lyssnar på varandra och ger konstruktiv feedback. Utåt är vi återhållsamma och inga hemligheter läcker ut. Vi kan tryggt prata om idéer och möjligheter med varandra. Jag gör detta ideellt i arbetsgruppen och investeringen står jag själv för. Då investeringen är genomförd blir min gård ett demoobjekt inom Energigården

16 Handlingsplan 4. Elproduktion med solceller Mål: Senast den 31 december 2013 har vi funnit den tekniska lösning till det pris vi är beredda att betala, vilket gör att vi kan investera. Aktiviteter: 1. Ta reda på min låglast - varaktighetsdiagram för el (dagtid när solen lyser och övrig tid) 2. Vilka ytor är aktuella? (m 2 ) 3. Krav på lönsamhet för en solcellsinvestering? (varje deltagare) 4. Kunskapsinhämtning om solcellsteknik (vilka komponenter ingår) 5. Kontakter med leverantörer av solcellssystem och delkomponenter 6. Studiebesök 7. Utredningar och analyser 8. Ta fram offertunderlag för gemensam upphandling av helt system eller delar 9. Begära in offerter 10.Utvärdering Resurser Genom Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe samt en företagscoach finns tillgång till support och service och individuell feedback. För att täcka kostnader för expertmedverkan i arbetsgruppen kommer Energigården att samverka med Innovatum och SP, som erhållit projektmedel från Miljönämnden, VGR. Organisation Gruppen kommer att ha 6-8 sammankomster under Energigården finansieras av:

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Syfte Att medverka till regional utveckling & tillväxt inom lantbruk och livsmedelsindustri i ett nationellt och internationellt perspektiv Målet: Klimatstrategi för Västra

Läs mer

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential

Läs mer

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.

Läs mer

Energigårdens verksamhet 2009

Energigårdens verksamhet 2009 Energigårdens verksamhet 2009 Utveckling av Energigårdens verksamhet och arbetsformer Styrgruppen har gjort en del förändringar i verksamhet och organisation med utgångspunkt från den utvärdering som gjorts

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

presenterar Solcellsel i lantbruket

presenterar Solcellsel i lantbruket & presenterar Solcellsel i lantbruket Solcellsel i lantbruket Tillämpningar, ekonomi och projektering 9.00 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret Skåne, och Valter Andersson, LRF Skåne 9.15 Solcellsteknik

Läs mer

Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Biogas Väst 24 nov 2011 Biogasutvecklingen i Västra Götaland 2001 2010 8500 102 49 2001 790 7

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Stad/land-kopplingen och energin. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009

Stad/land-kopplingen och energin. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009 Stad/land-kopplingen och energin Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009 Världens oljetillgångar sinar % 100 75 1 miljon hektar havre för

Läs mer

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Bakgrund Precisionsodling Sverige (POS) är ett nationellt nätverk för lärosäten, företag och organisationer med intresse för precisionsodling. POS startade 1996 som Precisionsodling

Läs mer

Kommunikationsstrategi Biogas Väst processledningens verktyg

Kommunikationsstrategi Biogas Väst processledningens verktyg Kommunikationsstrategi Biogas Väst processledningens verktyg Innehåll Biogas en viktig pusselbit 3 Biogas Väst ett program för biogasutveckling 4 Kommunikation en framgångsfaktor 5 Dra åt samma håll i

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Dags för uppföljning av Smart Energi

Dags för uppföljning av Smart Energi Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan

en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan Det Goda livet Vision Västra Götaland Hållbar utveckling 5 FOKUSOMRÅDEN EKONOMI 4 PERSPEKTIV 1. Den gemensamma regionen 2. Jämställdhet

Läs mer

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Regional utvecklingsledare

Regional utvecklingsledare 1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland Projektplan 2007-12-19. Reviderad version 2008-01-30. 1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland 2. Projektidé Mjölkproduktionen har under mycket lång tid varit och

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tillsammans får vi landet att växa Tillsammans får vi landet att växa är LRFs huvudbudskap. Det framgår av LRFs kommunikationsstrategi, fastställd av riksförbundsstyrelsen.

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt Älmhult 161017 och Rydaholm 161019 Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Planering för kvällen Presentationsrunda Leader Linné Småland och leadermetoden

Läs mer

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07 Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07 Innehåll Bakgrund Var står vi idag? Vad kan en region göra? Framtiden Vårt förslag 2 Bakgrund Mitt namn

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL 2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Vänern som maritimt område den fortsatta processen

Vänern som maritimt område den fortsatta processen Lägesrapport 2010-01-22 Fotograf: Stefan Svensson Vänern som maritimt område den fortsatta processen Vid sitt möte den 22 januari beslutade Styrgruppen för Vänersamarbetet att föreslå sina organisationer

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kraftsamling Biogas och samverkansplattformem Biogas Väst. Hanna Jönsson Miljöavdelningen, Västra Götalandsregionen 6 sept 2017

Kraftsamling Biogas och samverkansplattformem Biogas Väst. Hanna Jönsson Miljöavdelningen, Västra Götalandsregionen 6 sept 2017 Kraftsamling Biogas 2017-2020 och samverkansplattformem Biogas Väst Hanna Jönsson Miljöavdelningen, Västra Götalandsregionen 6 sept 2017 Samverkan i mer än 15 år! BIOGAS VÄST Kommunerna, energibolag, avfallsbolag,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Strategiplan

Strategiplan Strategiplan 2016-2020 Förord Denna strategiplan har växt fram i en process med bl.a. flera workshops inom styrelsen för Agroväst under perioden december 2014 till september 2015. Dessutom har representanter

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Minskad klimatpåverkan från plast i Uppsala. En sammanställning av plastinitiativ i Uppsala

Minskad klimatpåverkan från plast i Uppsala. En sammanställning av plastinitiativ i Uppsala Minskad klimatpåverkan från plast i Uppsala En sammanställning av plastinitiativ i Uppsala Inledning I Uppsala pågår flera initiativ för att minska klimatpåverkan från plast. I Uppsala klimatprotokoll

Läs mer

Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län

Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län Sida 1/5 Andreas Olsson Utvecklingsavdelningen Tfn. 010 223 64 74 Se sändlista Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län Beslut Länsstyrelsen beslutar efter sedvanlig årlig förfrågan, till ledamöter

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme

Läs mer

Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad

Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID PRESSMEDDELANDE 2018-12-05 Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad Intresset för lokalproducerad mat innebär spännande affärsmöjligheter för entreprenörer.

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Hur får vi Leaderprojekt som gör skillnad? Vad kan vi lära av de Leaderprojekt som har lett

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10 SUNETs Projektmodell Version: 2012-04-10 Syfte Syftet med denna modell för arbete med SUNETs tjänster är att ge användare och kunder en väl fungerande tjänst som uppfyller de mål som SUNET styrelse har

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program

Läs mer

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Tid: Fredagen den 18 oktober 2013, kl. 09:00 15:15 Plats: Närvarande: Förhindrade: Ordförande: Sekreterare: Innovatum hus 74 och företagsbesök

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer