Ansökan enligt miljöbalken

Transkript

1 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet i Forsmark I Bortledande av grundvatten Vattenverksamhet i Forsmark II Verksamheter ovan mark Avstämning mot miljömål Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier och system för att ta hand om använt kärnbränsle Bilaga TB Teknisk beskrivning Bilaga KP Förslag till kontrollprogram Ansökan enligt miljöbalken Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga RS Rådighet och sakägarförteckning Bilaga SR Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys Bilaga SR-Site Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret Bilaga F Preliminär säkerhetsredovisning Clink Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys

2 Företagsintern PM DokumentID Författare Ulla Bertsund Granskad av Version 2.0 Tommy Eriksson (KG) Godkänd av Tomas Rosengren Status Godkänt Reg nr Datum Granskad datum Godkänd datum Sida 1 (1) Clink - PSAR Allmän del Kapitel 8 - Säkerhetsanalys Westinghouse (SKBDoc id ) har genomgått kvalitetssäkring i form av primär och fristående säkerhetsgranskning i enlighet med kraven i SKIFS 2004:1 (SSMFS 2008:1) och projekt Clinks projektspecifika instruktioner. Granskning och behandling är dokumenterad i följande dokument. SKBDoc id Sakgranskning Granskningsmeddelande , Granskningsmötesprotokoll Samgranskning Granskningsmeddelande Fristående Granskningsmötesprotokoll säkerhetsgranskning Kvalitetsgranskning Granskningsmeddelande , ver 3 Granskningsinstansernas bedömning är att rapport Westinghouse uppfyller acceptanskriterierna för att utgöra en del av den preliminära säkerhetsredovisningen för Clink. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 925, Oskarshamn Besöksadress Gröndalsgatan 15 Telefon Fax Säte Stockholm

3

4 Sida 2 (68) INNEHÅLL 8 SÄKERHETSANALYS Inledning Störningar Enstaka komponentfel i kyl- och hanteringssystem Nedkylning bränsletransportbehållare, system Felfungerande ventil i skyddsbox under uppfyllnad av bränsletransportbehållare Bortfall av kylning av bränsletransportbehållare eller mekanisk skada på bränsle Kyl- och reningssystem mottagningsbassänger, system Bränslehanteringsmaskiner mottagningsdel, system Bortfall av kylning av bränsle i hisskorg eller mekanisk skada på bränsle Bränslehanteringsmaskiner förvaringsdel, system Kyl- och reningssystem förvaringsbassänger, system Mellankylsystem-Kylvattensystem-Rensverk, system Transportvagnar för bränslekassetter, system Bränslehanteringsmaskin i inkapslingsbyggnad, system Kassettransportör, system Utrustning i hanteringscell, system Ventilationssystem kontrollerade utrymmen i Ink, system Strålskärmsdörrar, system Lastbärare, luftkuddetruck och kapselhanteringsmaskin, system 287, 288 och Huvudtraverser i inkapslingsbyggnad, system Enstaka operatörsfel eller fel vid underhållsarbete Påverkan på kylning av bränsle Påverkan på hanteringsutrustning Förhöjd stråldos till personal Bortfall av yttre kraftmatning (nät) Tryckluftsbortfall Datorbortfall Inre händelser Vattenläckage från kylsystem och komponenter Läckage från bassänger eller dilatationsfogar Inre översvämning Begränsad brand Aktivitetsläckage Missöden Långvarig förlust av kylning och spädmatning av förvaringsbassängerna Stort läckage från bassänger eller dilatationsfogar Hanteringsmissöden Tappad bränsletransportbehållare Tappat bränsleelement i urlastningsbassäng Tappad bränslehisskorg i hisschakt Tappad bränslekassett 41

5 Sida 3 (68) Tappad bränslehisskorg i förbindelsebassäng Vält bränslehisskorg Tappad transportkassett Tappat bränsleelement i hanteringsbassäng eller hanteringscell Tappat insatslock till kopparkapsel Tappad kopparkapsel Tappad transportbehållare för kapslar Tappad hanteringsklocka Tappad skivport över bassänger Operatörsfel som kan skada bränsle Förhöjd stråldos till personal Brand Jordbävning Yttre påverkan Kriticitetssäkerhet Omgivningspåverkan Missöden i Clab Tappad bränsletransportbehållare Tappat bränsleelement i urlastningsbassäng Tappad bränslehisskorg i hisschakt Tappad bränslekassett Missöden i Ink Tappad bränslehisskorg i förbindelsebassäng Tappad transportkassett över anslutningsbassäng Tappad kopparkapsel Säkerhetsvärdering Referenser till kapitel 8 62

6 Sida 4 (68) 8 SÄKERHETSANALYS 8.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas hur anläggningen uppfyller de konstruktionsförutsättningar och ställda krav (acceptanskriterier) som ligger till grund för anläggningens konstruktion, vid olika händelseförlopp. Konsekvenser av inledande händelser tänkbara störningar och postulerade missöden analyseras. Omgivningspåverkan (radiologiska konsekvenser) beräknas för de fall som leder till utsläpp av aktivitet. Detta enligt SSMFS 2008:1 4 kap 1 som anger att kapaciteten hos en anläggnings barriärer och djupförsvar att förebygga radiologiska olyckor, och lindra konsekvenserna om olyckor ändå skulle ske, skall analyseras med deterministiska metoder innan anläggningen uppförs och tas i drift. Analyserna skall därefter hållas aktuella. I de allmänna råden till 4 kap 1 anges också att de deterministiskt analyserade kraven utgör grunden för anläggningens drifttillstånd. Stråldos (dosrater) i anläggningen vid störningar och missöden behandlas i Clink ALARA-program, vilken är en referens till kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning. I SSMFS 2008:1 4 kap 1 anges också att förutom deterministisk analys enligt första stycket skall anläggningen analyseras med probabilistiska metoder för att ge en så allsidig bild som möjligt av säkerheten. Tillämpningen av probabilistiska metoder/analyser för Clink framgår nedan. Probabilistiska metoder/analyser Probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) är ett utomordentligt verktyg för att identifiera svaga länkar i säkerhetsfunktioner med många samverkande aktiva komponenter och många beroenden. Funktionerna i Clink (se bl a kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning) är inte baserade på denna typ av system, vilket normalt är fallet i en reaktoranläggning (kärnkraftsreaktor). Någon PSA för anläggningen, på samma sätt som för en reaktoranläggning, har därför inte bedömts som nödvändigt. Probabilistiska analyser (tillförlitlighetsanalyser) har däremot genomförts för bränslehanteringssystem och lyftutrustningar som är väsentliga för säkerheten i Clab. Dessa är system 281 Huvudtraverser i mottagningsdelen [8-4], system 231 Bränslehanteringsmaskiner i mottagningsdelen [8-7], system 233 Bränslehiss [8-8] samt system 234-Bränslehanteringsmaskiner i förvaringsdelen [8-10]. Syftet med dessa analyser har varit att bedöma sannolikheten för tappad last (och eventuella mekaniska skador på bränsle) och att denna sannolikhet är acceptabelt låg dvs. faller inom ramen för missöden som beaktas. För Ink avses motsvarande analyser genomföras under detaljkonstruktionsskedet.

7 Sida 5 (68) Deterministisk säkerhetsanalys Redovisningen av den deterministiska säkerhetsanalysen görs enligt följande. I avsnitt 8.2 redovisas analys av händelser i händelseklass H2 (frekvens > 10-2 per år). Händelseklass H2 innefattar störningar som kan förväntas inträffa under anläggningens livstid. I avsnitt 8.3 redovisas analys av händelser i händelseklass H3/H4 (10-2 > f 10-6 per år). Händelseklass H3/H4 innefattar missöden som inte kan förväntas inträffa någon gång under anläggningens livstid. Här ingår även de händelser (som oberoende av händelsefrekvens) utgör konstruktionsstyrande händelser. I avsnitt 8.4 redovisas omgivningspåverkan för fall som leder till utsläpp av aktivitet. I avsnitt 8.5 ges en samlad säkerhetsvärdering för anläggningen baserat på ställda krav och konstruktionsförutsättningar, anläggningens utformning samt resultat av säkerhetsanalysen. Nedan sammanfattas som bakgrund hur inledande händelser för anläggningen identifierats. Vidare redovisas samlat vilka inledande händelser som analyseras. Inledande händelser för Clab redovisas i [8-1]. Utgångspunkten har varit att identifiera händelser som kan skada barriärer i Clab eller på annat sätt ge utsläpp till omgivningen utöver vad som accepteras vid normaldrift. Motsvarande identifiering av inledande händelser för Ink redovisas i [8-2]. Härvid har ett antal huvudgrupper av händelser definierats enligt följande: Bortfall av resteffektkylning. Händelser analyseras utifrån risk för att bränslet upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas, exempelvis via förlust av vattentäckning av bränslet eller bortfall av ventilationen som kyler hanteringsutrymmen vid den torra hanteringen av bränsle. Mekanisk skada på bränsle. Händelser analyseras utifrån risk för att bränslekapslingen skadas mekaniskt. Omfattar i huvudsak störningar och missöden vid hantering av bränsletransportbehållare med traverser samt hantering av bränsle med bränslehanteringsmaskiner, bränslehiss och travers i hanteringscell. Vidare hantering av kopparkapseln (fylld med bränsle) i kapselhanteringsmaskinen. Hanteringsmissöde vid hantering av fast avfall i hanteringsklocka ingår också i denna grupp. Inre händelser (påverkan). Händelser som har sitt ursprung inom anläggningen och som inte redovisas i annan grupp av händelser. En inre händelse orsakas av ett fel inom anläggningen. Exempel på händelser är inre översvämning och brand. Här ingår också aktivitetsläckage där händelser analyseras utifrån risk för aktivitetsläckage via vattenläckage eller via annan påverkan.

8 Sida 6 (68) Yttre händelser (påverkan). Händelser som har sitt ursprung utanför anläggningen och som inte redovisas i annan grupp av händelser. Exempel på händelser är vind- och snölaster, extrema havsvattennivåer och jordbävning. Kriticitetssäkerhet. Händelser analyseras utifrån risk för kriticitet. Dels för de mest reaktiva förhållanden som kan råda under normala och onormala förhållanden vid hantering och förvaring av bränsle i anläggningen, dels som följd av förändrade geometriska förhållanden hos utrustning. Förhöjd stråldos till personal. Denna grupp omfattar händelser som ensamma kan tänkas ge upphov till en eventuellt förhöjd stråldos till personal och som inte redovisas i annan grupp av händelser. Som tidigare nämnts behandlas stråldos (dosrater) i anläggningen vid störningar och missöden i Clink ALARA-program, vilken är en referens till kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning. Strålningsberäkningar vid missöden finns redovisade i [8-54]. Identifierade händelser i [8-1] och [8-2] har inordnats i ovanstående huvudgrupper samt tilldelats en händelseklass. Inledande händelser som analyseras för anläggningen, sammanfattas i tabell nedan. I tabellerna ges även hänvisning till det avsnitt där händelserna analyseras. Notera att händelser som analyseras utifrån risk för kriticitet vid normal drift (H1) och onormala händelser (H2) samt missöden (H3/H4), redovisas samlade i avsnitt 8.3 Missöden.

9 Sida 7 (68) Tabell Inledande händelser Bortfall av resteffektkylning BORTFALL AV RESTEFFEKTKYLNING H-klass Avsnitt Enstaka komponentfel system 311 Nedkylningssystem för bränsletransportbehållare Felfungerande ventil i skyddsbox under uppfyllnad av bränsletransportbehållare Bortfall av kylning av bränsletransportbehållare: Enstaka komponentfel system 281 Huvudtraverser mottagningsdel 1) Enstaka operatörsfel vid tunga lyft i system 281 stopp av travers 1) Fel på transportvagn i behållarbassäng 2) H H H Enstaka komponentfel system 313 Kyl-, reningssystem mottagningsbassänger H Bortfall av kylning av bränsle i hisskorg: Enstaka komponentfel system 233 Bränslehiss 3) H Enstaka komponentfel system 324 Kyl-, reningssystem förvaringsbassänger H Enstaka komponentfel system 723/713/711 Kylkedja till havet H Enstaka komponentfel transportvagnar för bränslekassetter system 233 H Enstaka komponentfel system 235 Kassettransportör H Enstaka komponentfel system Ventilation för kontrollerade utrymmen H Enstaka operatörsfel som påverkar kyl- och reningssystemen eller ventilation H Bortfall av yttre kraftmatning (nät) H Tryckluftsbortfall H Datorbortfall H Långvarig förlust av kylning och spädmatning av förvaringsbassängerna H3/H Stort läckage från bassänger eller dilatationsfogar H3/H ) Traversen stannar/stoppar och en bränsletransportbehållare blir hängande i luft eller traversen stannar/ stoppar då bränsletransportbehållaren sänkts ned i behållarbassängen. 2) Bränsletransportbehållare blir stående i behållarbassängen. 3) Bränslehissen stannar/stoppar någonstans i hisschaktet.

10 Sida 8 (68) Tabell Inledande händelser Mekanisk skada på bränsle MEKANISK SKADA PÅ BRÄNSLE H-klass Avsnitt Enstaka komponentfel system 281 Huvudtraverser mottagningsdel H Enstaka komponentfel system 231 Bränslehanteringsmaskiner mottagn.delen H Enstaka komponentfel system 233 Bränslehiss H Enstaka komponentfel system 234 Bränslehanteringsmaskiner förvaringsdelen H Enstaka komponentfel system 232 Bränslehanteringsmaskin inkapslingsbyggn. H Enstaka komponentfel system 255 Utrustning i hanteringscell H Enstaka komponentfel system 287/288/294 Lastbärare/Luftkuddetruck/Kapselhanteringsmaskin H Enstaka komponentfel system 284 Huvudtraverser inkapslingsbyggnad H Enstaka operatörsfel vid tunga lyft i system 281 tappad last H Enstaka operatörsfel vid bränslehantering i system 231/234 tappad last H Enstaka operatörsfel vid tunga lyft i system 284 tappad last H Enstaka operatörsfel vid bränslehantering i system 232/255 tappad last H Enstaka operatörsfel vid hantering av kapsel med bränsle i system 287/288/294 H Tappad bränsletransportbehållare H3/H Tappat bränsleelement i urlastningsbassäng Tappat bränsleelement i hanteringsbassäng eller hanteringscell Tappad bränslehisskorg i hisschakt Tappad bränslehisskorg i förbindelsebassäng Vält bränslehisskorg H3/H4 H3/H4 H3/H4 H3/H4 H3/H Tappad bränslekassett H3/H Tappad transportkassett H3/H Tappat insatslock till kopparkapsel H3/H Tappad kopparkapsel H3/H Tappad transportbehållare för kapslar H3/H Tappad hanteringsklocka H3/H Tappad skivport över bassänger H3/H Operatörsfel som kan skada bränsle H3/H

11 Sida 9 (68) Tabell Inledande händelser Inre händelser (påverkan) INRE HÄNDELSER (påverkan från) H-klass Avsnitt Vattenläckage från kylsystem och komponenter H Läckage från bassänger eller dilatationsfogar H Inre översvämning i olika utrymmen H Begränsad brand Påverkan på system 311 H Begränsad brand Påverkan på system 723/713 H Begränsad brand Påverkan på system 313 H Begränsad brand Påverkan på system 324 H Begränsad brand Påverkan på system 233 H Begränsad brand Påverkan på ventilationen H Aktivitetsläckage Vattenläckage från kyl- och reningssystemen H Aktivitetsläckage Vattenläckage eller överfyllning i avfallssystemen H Aktivitetsläckage Läckage system 311 Nedkylning av bränsletransportbehållare H Aktivitetsläckage Komponentfel lucka till filtercell eller konditioneringscell H Aktivitetsläckage Läckage system 351 Torksystem för bränsle H Större brand i kabelutrymmet under CKR och apparatrum i Clab H3/H Större brand ställverksrum (med undantag av 6,3 kv-ställverk) eller batterirum H3/H Större brand i 6,3 kv-ställverk H3/H Större brand i kabelkulvertar i Clab H3/H Brand i kanaltunneln i förvaringsdelen H3/H Större brand i utrymmen där bränsle hanteras torrt H3/H

12 Sida 10 (68) Tabell Inledande händelser Yttre händelser (påverkan) YTTRE HÄNDELSER (påverkan från) H-klass Avsnitt Jordbävning H3/H Vind- och snölaster H3/H Blixturladdningar H3/H Extrema temperaturer H3/H Havsvattennivå H3/H Nederbörd H3/H Fullständig blockering av kylvattenintag H3/H

13 Sida 11 (68) Tabell Inledande händelser Kriticitetssäkerhet KRITICITETSSÄKERHET H-klass Avsnitt Enstaka kassett under normal hantering i Clab H Kassetter under förvaring i Clab H Felplacerat bränsleelement i Clab H Överlappande kassetter i Clab H Kombinationer av enstaka bränsleelement mot kassett i Clab H Onormal temperatur i Clab H Vält kassett på bassänggolvet i Clab H3/H Kassett i bränslehissen vid långvarigt hisshaveri H3/H Deformerade bränsleelement i Clab H3/H Tappad och omkullvält kassett i Inks bassänger H3/H Felplacerad kassett i Inks bassänger H3/H Felplacerat bränsleelement i en kassett i Inks bassänger H3/H Felplacerat bränsleelement eller tappat utanför en kassett i Inks bassänger H3/H Tappad transportkassett tillbaka i anslutningsbassängen H3/H Tappad transportkassett i hanteringscellen eller vid förflyttning, torr hantering H3/H Hantering av bränsleelement med saknade bränslestavar vid torr hantering H3/H Brandbekämpning vid torr hantering H3/H

14 Sida 12 (68) Tabell Inledande händelser Förhöjd stråldos till personal FÖRHÖJD STRÅLDOS TILL PERSONAL H-klass Avsnitt Enstaka komponentfel system 148 Strålskärmsdörrar H Operatörsfel Lyft av bränsle för högt i bassängerna H Operatörsfel Vid hantering av färdig kopparkapsel H Fel vid underhållsarbete Hantering av bränsle nära bassängvägg som ansluter till intilliggande bassäng tömd på vatten H Fel vid underhållsarbete Kollimator för gammascanning avlägsnad H Fel vid underhållsarbete Försök att öppna inspektionsluckor/dörrar till cell som innehåller bränsle eller är kontaminerad Fel vid underhållsarbete Röntgenutrustning startas med person i cellen för oförstörande provning H H3/H

15 Sida 13 (68) 8.2 STÖRNINGAR I detta avsnitt redovisas analys av händelser i händelseklass H2 (frekvens > 10-2 per år). Händelseklass H2 innefattar störningar som kan förväntas inträffa under anläggningens livstid Enstaka komponentfel i kyl- och hanteringssystem Händelseförlopp och konsekvenser vid enstaka komponentfel i anläggningens kylsystem (inklusive ventilationssystem) och hanteringssystem, viktiga för anläggningens djupförsvar, beskrivs nedan. Redovisningen följer det normala hanteringsförloppet av bränsle i anläggningen. Sammanfattning Enstaka komponentfel enligt nedan bedöms inte äventyra bränslets kylning eller leda till att bränslekapslingen skadas mekaniskt. Enstaka komponentfel, som kan resultera i försämrad kylning av bränsletransportbehållare, bassänger i mottagningsdelen, bränslehiss, bassänger i förvaringsdelen, bassänger i inkapslingsbyggnaden eller utrymmen för torr hantering av bränsle medför i huvudsak endast en långsam temperaturökning vilket också ger långa tidsfrister för åtgärder. Mest uttalat är detta för bassänger i förvaringsdelen Nedkylning bränsletransportbehållare, system 311 Enstaka komponentfel i system 311 analyseras utifrån bortfall av resteffektkylning och risk för att bränslet upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas. Systemets huvuddel består av två stycken kretsar för intern kylning och rening av bränsletransportbehållare samt tre stycken kylkretsar för extern kylning av bränsletransportbehållare via påmonterad mantel. Kretsarna har anslutningskopplingar i tre nedkylningsceller belägna i mottagningsbyggnaden. Transportbehållaren, med monterad mantel, kyls i början enbart med mantelkylkretsen. Vid enstaka komponentfel i en kylkrets i mantelkylningen kan överkoppling göras till någon av de två övriga kretsarna i systemet. En kylkrets har kapacitet att kyla tre behållare. Den normala kylningen med egenkonvektion kan också alltid återställas genom att behållarmanteln dräneras och sedan tas bort. För detta finns en tidsfrist på minst 12 timmar [8-3]. Efter uppfyllning av transportbehållaren kopplas internkylningen in. Vid enstaka komponentfel i en internkylkrets kan överkoppling göras till den andra kretsen. Sammanfattningsvis bedöms kylningen av bränsle inte äventyras.

16 Sida 14 (68) Felfungerande ventil i skyddsbox under uppfyllnad av bränsletransportbehållare Bränsle som på kärnkraftverken konstateras vara skadat placeras i en skyddsbox före transport till anläggningen. En skyddsbox är försedd med en bottenventil, som normalt är öppen, samt med en toppventil. Toppventilen är en backventil som öppnar vid inre övertryck i skyddsboxen. I normalfallet är bottenventilen öppen vid nedkylning i bränsletransportbehållaren. Skyddsboxen kommer att vattenfyllas samtidigt som behållaren fylls och bränslet blir effektivt nedkylt. I händelse av att bottenventilen inte är öppen under fyllning kommer skyddsboxen inte att vattenfyllas och kylning kommer att ske med det vatten som strömmar mellan skyddsbox och insats. Om det antas att insatsen kyls ned till 40 C kommer maxtemperaturen i bränslet att vara lägre än 250 C för ettårigt bränsle och lägre än 100 C för femårigt bränsle. Acceptanskriteriet är 400 C. Sannolikheten att bränslekapslingen ska skadas pga felfungerande ventil i skyddsboxen under uppfyllnad och nedkylning är således mycket liten Bortfall av kylning av bränsletransportbehållare eller mekanisk skada på bränsle Enstaka komponentfel analyseras dels utifrån risk för mekanisk skada på bränsle bränslekapslingen skadas mekaniskt dels utifrån bortfall av resteffektkylning och risk för att bränslet upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas. Enstaka komponentfel (i händelseklass H2) i system 281 Huvudtraverser leder inte till tappad last och eventuella skador på bränsle [8-4]. Väsentliga delar på 130-tons traversen som bromsoch linsystem är dubblerade Se dock vidare avsnitt som redovisar analys av hanteringsmissöden. Om traversen däremot stoppar kan en bränsletransportbehållare antingen bli hängande i luften eller bli stående i en behållarbassäng (se nedan). Blir transportbehållaren hängande i luft finns en tidsfrist på ca 8 timmar innan kokning erhålls i behållaren [8-3]. För att undvika detta kan mantelkylkretsen (311) anslutas via uttag på hallplanet och dessutom finns möjlighet till kylning med vatten från brandvattensystemet (861). Kylningen av bränsle bedöms inte äventyras.

17 Sida 15 (68) Traversen stoppar då en bränsletransportbehållare sänkts ned i en behållarbassäng. Behållaren kyls på ordinarie sätt av bassängens vatten. Behållarbassängen kan även spädmatas från system 735 eller system 733 via förrådstanken i system 313. Vid dimensionerande resteffekt i behållaren (43,5 kw) och ett spädmatningsflöde på 2 kg/s (25 C) blir bassängtemperaturen ca 30 C [8-5]. Sker ingen spädmatning vid dimensionerande resteffekt erhålls kokning i behållaren efter ca 15 timmar [8-3]. Kylningen av bränsle bedöms inte äventyras. Vid fel på vagnen i behållarbassängen kan bränsletransportbehållaren bli stående på vägen fram till urlastningspositionen. Vagn med behållare kan i detta fall dras tillbaka med någon av traverserna varefter behållaren kan lyftas upp för att minska kylbehovet hos behållarbassängen. Kylningen av bränsle bedöms inte äventyras Kyl- och reningssystem mottagningsbassänger, system 313 Enstaka komponentfel analyseras utifrån bortfall av resteffektkylning och risk för att bränslet upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas. Mottagningsbassängerna (utom behållarbassängerna) och inkapslingsbassängerna utgör tillsammans med huvuddelen av system 313 en cirkulationskrets. I kretsen finns två parallellkopplade pumpar och en värmeväxlare. Mottagningsbassängerna och inkapslingsbassängerna innehåller endast temporärt uppställt bränsle. Den högsta tillåtna sammanlagda resteffekten hos bränsle i bassängerna är begränsad till 400 kw. Ett enstaka komponentfel, som medför försämrad kylning av bassängerna, medför därför en måttlig temperaturökningstakt på grund av relativt låg värmebelastning och stor vattenvolym. Bassängerna kan även spädmatas från system 735 eller system 733. Kylningen av bränsle i mottagningsbassänger och inkapslingsbassänger bedöms inte äventyras. Som jämförelse uppnås dimensioneringstemperaturen (42 C) först efter 13 timmar vid bortfall av all bassängkylning, räknat enbart på kassettbassängens volym i mottagningsdelen och en resteffekt på 400 kw [8-6]. Vid maximal mängd bränsle (400 kw) placerat enbart i inkapslingsbyggnadens hanteringsbassäng (och räknat enbart på denna bassängvolym) uppnås dimensioneringstemperaturen efter 20 timmar [8-6]. Om omblandning dessutom sker av alla bassängernas vatten uppnås bassängernas dimensioneringstemperatur först efter ca 110 timmar [8-6]. De långsamma temperaturökningsförloppen innebär att det finns goda marginaler att återställa kylningen eller att vidta andra kompensatoriska åtgärder. Vid risk för att kylningen ej kan återställas innan dimensioneringstemperaturen överskrids kan bränsle i såväl mottagningsbassänger som inkapslingsbassänger återföras till förvaringsbassänger i Clab.

18 Sida 16 (68) Bränslehanteringsmaskiner mottagningsdel, system 231 Enstaka komponentfel analyseras utifrån risk för mekanisk skada på bränsle bränslekapslingen skadas mekaniskt. Enstaka komponentfel (i händelseklass H2) i system 231 leder inte till tappad last och eventuella skador på bränsle [8-7]. Se dock vidare avsnitt som redovisar analys av hanteringsmissöden Bortfall av kylning av bränsle i hisskorg eller mekanisk skada på bränsle Enstaka komponentfel analyseras dels utifrån risk för mekanisk skada på bränsle bränslekapslingen skadas mekaniskt dels utifrån bortfall av resteffektkylning och risk för att bränslet upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas. Enstaka komponentfel (i händelseklass H2) i system 233 Bränslehiss leder inte till att hisskorgen faller [8-8]. Bränslehissen är bl a utrustad med dubbla bromsar och dubbla linor. Se dock vidare avsnitt som redovisar analys av hanteringsmissöden. Däremot kan ett fel orsaka att hissen stoppar i hisschaktet. Eftersom hisskorgen är vattenfylld kan den lämnas utan åtgärd under relativt lång tid. Vid resteffekten 45 kw hos bränslet i hisskorgen erhålls friläggning av bränsle först efter ca 45 timmar vid utebliven spädmatning av hisskorgen [8-9]. Då vattnet börjar avdunsta på grund av ökad temperatur kan spädmatning ske med rent vatten från system 733 eller 735 för att hindra att nivån sjunker. Resteffekten hos bränslet kommer normalt inte att vara lika hög vid upptransport till inkapslingsanläggningen varför tillgänglig tid för att vidta åtgärder i detta fall kommer att vara ännu längre. Kylningen av bränsle bedöms inte äventyras. Det finns även möjlighet att kontrollerat sänka ned hisskorgen till förbindelsebassängen i mottagningsdelen, till transportkanalen i förvaringsdelen eller till förbindelsebassängen i inkapslingsbyggnaden med hjälp av tyngdkraftspelning. Om hissen stannar under förflyttningen mellan schakten till dessa bassänger kan dock ej denna funktion utnyttjas. I ett sådant fall måste hissens vridskiva först förflyttas till en position ovanför något av schakten Bränslehanteringsmaskiner förvaringsdel, system 234 Enstaka komponentfel analyseras utifrån risk för mekanisk skada på bränsle bränslekapslingen skadas mekaniskt. Enstaka komponentfel (i händelsklass H2) i system 234 leder inte till tappad last och eventuella skador på bränsle [8-10]. Se dock vidare avsnitt som redovisar analys av hanteringsmissöden.

19 Sida 17 (68) Kyl- och reningssystem förvaringsbassänger, system 324 Enstaka komponentfel analyseras utifrån bortfall av resteffektkylning och risk för att bränslet upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas. Systemet är uppbyggt av två identiska cirkulationskretsar. Vid enstaka komponentfel i en krets bortfall av en krets vid dimensionerande förhållanden stiger temperaturen i förvaringsbassängerna från 36 C till en jämviktstemperatur på 52 C vid en resteffekt motsvarande 8,5 MW. Temperaturen avser medeltemperaturen för hela bassängvolymen. Efter ca 100 timmar har medeltemperaturen inte överstigit 45 C [8-11]. Kylningen av bränsle i förvaringsbassängerna äventyras inte. Bortfall av båda kretsarna i system 324 behandlas i avsnitt Mellankylsystem-Kylvattensystem-Rensverk, system Enstaka komponentfel analyseras utifrån bortfall av resteffektkylning och risk för att bränslet upphettas så mycket att bränslekapslingen skadas. Systemen utgör kylkedja till havet för bland annat system 311, 313 och 324. System 723 består av två parallellkopplade pumpar och två parallellkopplade värmeväxlare och ett delvis gemensamt rörsystem. System 713 är ett öppet havsvattensystem bestående av två parallellkopplade pumpar och ett rörsystem. För rensverket (711) sker en uppdelning i två stråk efter grovgallret. Pumparna i system 713 suger kylvatten från varsitt rensstråk. Enstaka komponentfel (i händelseklass H2) i dubblerade komponenter i kylkedjan leder till högre framtemperatur och försämrad kylning av anslutande system. Konsekvenserna blir desamma som vid enstaka komponentfel i system 311, 313 och 324. Kylningen av bränsle bedöms inte äventyras Transportvagnar för bränslekassetter, system 233 Fel i drivsystemet till transportvagnar för bränslekassetter (233) i förbindelsebassängen i mottagningsbyggnaden, inkapslingsbyggnaden respektive förvaringsbyggnaden kan medföra att vagnen stannar i ett läge där bränslekassetten inte kan lyftas ur. En till vagnen permanent inkopplad vajer säkerställer att vagnen kan förflyttas med hjälp av travers eller telfer till ett läge där bränslekassetten kan lyftas in till hanteringsbassänger respektive förvaringsbassänger. Kylningen av bränsle kommer inte att äventyras.

20 Sida 18 (68) Bränslehanteringsmaskin i inkapslingsbyggnad, system 232 Enstaka komponentfel analyseras utifrån risk för mekanisk skada på bränsle bränslekapslingen skadas mekaniskt. Enstaka komponentfel (i händelseklass H2) i system 232 bedöms inte leda till tappad last och eventuella skador på bränsle. Detta baserat på genomförd analys för bränslehanteringsmaskiner i mottagningsdelen, system 231 [8-7]. Bränslehanteringsmaskinen i system 232 kan betraktas som identisk med bränslehanteringsmaskin 231ZA3. Se dock vidare avsnitt som redovisar analys av hanteringsmissöden Kassettransportör, system 235 Fel i drivsystemet till kassettransportören (235) i anslutningsbassängen i inkapslingsbyggnaden kan medföra att denna stannar i ett läge där transportkassetten inte kan lyftas ut. En till kassettransportören permanent inkopplad vajer säkerställer att transportören kan förflyttas med hjälp av hanteringshallens travers till ett läge där transportkassetten kan lyftas tillbaka in i hanteringsbassängen. Kylningen av bränsle kommer inte att äventyras Utrustning i hanteringscell, system 255 Enstaka komponentfel analyseras utifrån risk för mekanisk skada på bränsle bränslekapslingen skadas mekaniskt. Enstaka komponentfel kan medföra att hanteringsutrustning stannar/stoppar. I detta fall kan hanterat bränsle föras till säkert läge 1 genom manuell manövrering. Enstaka komponentfel (i händelseklass H2) bedöms dock inte leda till tappad last tappad transportkassett eller tappat bränsleelement och eventuella skador på bränsle. Detta baserat på genomförd analys för huvudtraverser 281 [8-4]. Väsentliga delar på traversen som broms- och linsystem är dubblerade. Gripen för transportkassett är också mekaniskt förreglad när den är belastad. Väsentliga delar på kraftmanipulatorn för lyft av bränsleelement är också dubblerade. Se dock vidare avsnitt som redovisar analys av hanteringsmissöden. 1 Säkert läge definieras som att bränslet ska vara nedställt, ej hängande i bränslehanteringsmaskin eller travers, och att tillräcklig kylning av bränslet upprätthålls.